Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar. omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn

Transkript

1 6 februari 2015 Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. Samrådshandling,

2 2 Beställning: NCC Boende AB, Kim Hultén och Sigtuna kommun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Slutversion: Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson Medverkande: Angelica Wågström, Hillevi Eklund, Krister Sernbo Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 6748 Bild på framsidan från platsen

3 Innehåll MKB Sigtuna stadängar Sammanfattning 5 Inledning 8 Miljöbedömningsprocessen 8 Avgränsningar 8 Alternativ 9 Osäkerhet i bedömningarna 9 Föreslagen plan 11 Syftet med planen 11 Planens innehåll 11 Planens påverkan och effekter 11 Nollalternativ 12 Lagskydd och plansituation 13 Plansituation 13 Lagskydd 13 Areella näringar 18 Areella näringar i nuläget 18 Konsekvenser av föreslagen plan 18 Förslag till åtgärder 20 Konsekvenser av nollalternativ 20 Regional grönstruktur, gröna samband 21 Regional grönstruktur i nuläget 21 Konsekvenser av föreslagen plan för den regionala grönstrukturen och gröna samband 21 Konsekvenser av nollalternativ 21 Landskapsbild 22 Landskapsbilden i nuläget 22 Konsekvenser av föreslagen plan 22 Förslag till åtgärder 23 Konsekvenser för landskapsbild med nollalternativ 23 Kulturmiljö 24 Kulturmiljövärden i nuläget 24 Konsekvenser av föreslagen plan 26 Förslag till åtgärder 26 Konsekvenser av nollalternativ 27 Rekreation och friluftsliv 28 Naturrekreation i nuläget 28 Konsekvenser av föreslagen plan 30 Förslag till åtgärder 31 Konsekvenser av nollalternativ 31 3

4 MKB Sigtuna stadsängar Naturmiljö 32 Biologiska värden i nuläget 32 Geologiska värden 33 Konsekvenser av föreslagen plan 34 Förslag till åtgärder 35 Konsekvenser av nollalternativet 35 Hälsa och säkerhet 36 Hälsa och säkerhet i nuläget 36 Konsekvenser av föreslagen plan 38 Förslag till åtgärder 42 Konsekvenser av nollalternativ 43 Konsekvensernas relation till miljömålen 44 Hållbarhet 46 Uppföljning 47 Referenser 48 Bilaga 1. Hållbarhetsanalys 50 4

5 Sammanfattning MKB Sigtuna stadängar Föreslagen detaljplan Planförslaget innebär främst uppförande av bostäder, men även skola och förskola, olika typer av parker, livsmedelsbutik samt andra verksamheter. Syftet med planen är att skapa en stadsdel med hållbarhet i fokus, väl integrerad i Sigtuna stad söder om planområdet. Lagskydd och plansituation Detaljplanen har stöd i översiktsplanen (ÖP) från Planen berör framför allt lagskydd kring riksintresse för kulturmiljövården, miljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten, ESKO-områden, biotopskydd samt fornlämningar. Planområdet ligger i Järvakilen, som är en av Stockholms regionala grönkilar. Nuläge Planområdet består idag framför allt av produktionsskog, främst barr, samt jordbruksmark i träda. Vissa höga naturvärden finns inom planområdet, bland annat en av Skogsstyrelsen utpekad nyckelbiotop. Planområdet ingår i rekreationsområdet som Hällsboskogen utgör och används i hög grad för rekreation och friluftsliv. Området rymmer skogsområden, huvudsakligen barrskog med litet lövskogsinslag. Inom området finns även öppen mark. Terrängen är omväxlande. I nordöst angränsar planområdet till Haga-Venngarn, som är ett riksintresse för kulturmiljövård. Det småskaliga kulturlandskapet går att läsa ut i planområdet, bland annat genom åkergipar och gläntor. Inom planområdet finns flera kulturhistoriska lämningar varav en är fornlämningsklassad. Landskapsbilden präglas av öppet jordbrukslandskap mot produktionsskog med framför allt tall. Landskapsbilden har också inslag av åkerholmar. Brandstationen skymmer en del av utsikten från Ragvaldsbovägen. I dagsläget påverkas området av buller, främst från väg 263 och i viss mån Ragvaldsbovägen. Samlad bedömning Planen medför att all jordbruksmark och delar av produktionsskogen inom planområdet tas i anspråk. Detta medför stora negativa konsekvenser för jordbruket och små negativa konsekvenser för skogsbruket. Områdets karaktär av odlingslandskap minskar kraftigt i och med planens genomförande. Det bedöms bli positiva konsekvenser för värdefulla barrskogsområden och skyddsvärda arter knutna till barrskog då barrskog med höga naturvärden sparas och ges mer skydd genom planläggning som natur. De ekologiska spridningssambanden försvagas då naturmark försvinner. Strukturer och tillgänglighet förbättras mellan befintlig bebyggelse i närheten av planområdet och rekreationsområden väster om planområdet. I planområdets östra delar försämras kopplingen istället då 5

6 MKB Sigtuna stadsängar platsen upplevs privat. Nya värden, såsom elljusspår och parker, tillkommer. Planen bedöms inte medföra några märkbara konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. Däremot är området närmast väg 263 en riskzon för olyckor med farligt gods, och bebyggelse här måste uppföras med riskreducerande åtgärder. Planens förhållande till lagskydd Planen tar i anspråk jordbruksmark av nationell betydelse (3 kap. 4 MB). Detta motiveras av att planen är en del av en hållbar bebyggelseutveckling. Väg 263 utgör riksintresse för kommunikationer. Belastningen på denna väg kan komma att öka med inflyttningar till det nya bostadsområdet. Planen förhindrar inte framtida utvidgning av riksintresset då planområdet endast sträcker sig över vägens västra sida. Andra viktiga lagskydd som berörs av planen är miljökvalitetsnormer för Lårstaviken, fornlämningsskydd, ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) samt biotopskydd för åkerholmar. Planens viktigaste konsekvenser Planförslaget medför att tätortsnära jordbruksmark och en mindre del skogsbruksmark tas i anspråk. Landskapsbilden förändras då öppet odlingslandskap och skog omvandlas till stad. Kulturlandskapet förändras och kulturhistoriska lämningar, varav en fornlämningsklassad, påverkas. Höga naturvärden sparas. Områdets funktion för rekreation förändras då vissa värden försvinner och andra tillkommer. Förenlighet med Miljöbalkens och PBL:s hänsyns- och hushållningsregler Förslaget kan enligt MKB anses förenligt med 2 och 3 kap. Miljöbalken i det avseende att det inte medför skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller säkerhet. När det gäller val av plats föreskriver 3 kap. 1 MB och 2 kap. 2 PBL att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Planens förenlighet med miljöbalkens bestämmelser kan ifrågasättas med tanke på att jordbruksmark av nationellt intresse tas i anspråk. På grund av Sigtunas riksintressen, skyddad natur och vatten samt bullerzon kring Arlanda flygplats återstår dock endast en begränsad del av kommunens yta till bebyggelse, varför avvägning mellan intressen behöver göras. Anspråkstagandet av jordbruksmark inom planområdet motiveras med att den är en del av en hållbar bebyggelseutveckling i Sigtuna stad. Hållbarhet Sigtuna stadsängar bedöms kunna leva upp till högt ställda krav på en hållbar stadsutveckling. Planen är ambitiös i gestaltning och utformning av gaturummen och de offentliga platserna. En hög standard hålls gällande energi och omhändertagande av dagvatten och tillgången till rekreativa funktioner är god. Områdets koppling till både närliggande stadsdelar och till resten av regionen är dock sämre. 6

7 MKB Sigtuna stadängar Tabell 1. Sammanfattande tabell över planen och nollalternativers konsekvenser. Kulturmiljö Planförslaget -1, Avläsningen av det kulturhistoriska landskapet kommer att försvåras när jordbruksmark bebyggs och vissa av åkerholmarna försvinner. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser då några lämningar avlägsnas medan en annan bevaras med planbestämmelse. Nollalternativet -1, Nollalternativet medför en viss risk för försvårande av avläsning av det kulturhistoriska landskapet. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser på kulturhistoriska objekt bedöms följa av nollalternativet. Regional grönstruktur -1, små negativa konsekvenser för regionala ekologiska samband eftersom naturmark tas i anspråk och en ny barriär skapas i kilen. +- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser då inga ytterligare ingrepp i grönstrukturen förväntas. - 3, Stora negativa konsekvenser när tätortsnära jordbruksmark tas i anspråk. +/- 0 till - 1, Inga till små negativa konsekvenser väntas för jordbruket med nollalternativet. Hälsa och säkerhet Naturmiljö/ geologi Rekreation/ friluftsliv Areella näringar - 1 Små negativa konsekvenser för skogsbruket när skog tas i anspråk och skogsbruk fragmenteras - 1 Små negativa konsekvenser då möjligheter till återcirkulering av näringsämnen förloras. + 1 Små positiva konsekvenser då möjligheter för pollinerare och skadereglerare att leva inom planområdet ökar. +1 Små positiva konsekvenser då strukturer och tillgängligheten genom planområdets västra delar mellan befintlig bebyggelse och rekreationsområden förstärks. -1 Små negativa konsekvenser då kopplingen genom planområdets östra delar mellan befintlig bebyggelse och rekreationsområden försvagas. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser för strukturer inom planområdet. +2, Märkbart positiva konsekvenser med sparad natur, tillkommande elljusspår och nya målpunkter i de olika parkerna. + 2, Märkbara positiva konsekvenser då värdefulla barrskogar sparas och ges mer skydd. + 1, Små positiva konsekvenser då livsmiljöer för skyddsvärda arter knutna till skogmiljöer sparas, men den totala skogsmiljön minskar. -1 till -2, Små till märkbara negativa konsekvenser för spridningssamband då naturmark försvinner. -1, Små negativa konsekvenser väntas då bullernivåerna kan upplevas störande inom vissa delar av området. Till största del efterföljs Boverkets rekommendationer för ljudnivå. +/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppkomma på grund av markföroreningar eller förorena marken ytterligare. +/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppkomma av den planerade dagvattenhanteringen. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser på trafiksäkerheten väntas uppstå. RIsknivån för farligt gods bedöms vara acceptabel. +/-0, Inga märkbara konsekvenser bedöms uppstå av detaljplanen. Bebyggelsen ligger ovanför Mälarens riskområde för översvämningar, och tillräcklig vegetation kommer att finnas inom planområdet för att fungera klimatreglerande. -2 till +/-0, Dammens utformning medför att risk för drunkning är obetydlig. Om dammen fylls med dricksvatten blir konsekvenserna märkbart negativa. +/- 0, Inga konsekvenser väntas för skogsbruket med nollalternativet. +/- 0 till - 1, Små negativa till inga konsekvenser väntas med nollalternativet. +/- 0 inga konsekvenser väntas med nollalternativet. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser av nollalternativet. -1, Små negativa konsekvenser av nollalternativet, på grund av bristande skötsel. +/- 0 till -1, Obetydliga till små negativa konsekvenser av nollalternativet då värdefulla barrskogar har visst skydd som nyckelbiotop, med liten risk för avverkning +/- 0, Inga konsekvenser av nollalternativet för ekologiska samband +/- 0, Inga märkbara konsekvenser med nollalternativet 7

8 MKB Sigtuna stadsängar Inledning Denna rapport har utarbetats av Ekologigruppen AB på uppdrag av Sigtuna kommun och NCC Boende AB. MKBn gäller för förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad, som är en första etapp av den nya stadsdelen. Beskrivningar och bedömningar tar endast hänsyn till de åtgärder som planeras inom denna etapp. För en översiktlig hållbarhetsanalys av hela utvecklingsområdet inklusive kommande etapper, se bilaga 1 Hållbarhetssanalys. För analys av ekologiska värden se även rapporten Ekologistrategi för Norra Sigtuna stad. Rapporten utgör en MKB enligt PBL och kompletterande bestämmelserna i MB samt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöbedömningsprocessen I slutet av december 2011 beslutades att detaljplan för en ny stadsdel skulle utarbetas. Detaljplanearbetet har föregåtts av programarbete. Ett program har tagits fram för det mer omfattande området Norra Sigtuna där det aktuella planområdet utgör den första etappen. Mellan 19 september och 19 oktober 2013 var planprogrammet på samråd. Under hela planprocessen har invånare i Sigtuna haft möjlighet att uttrycka sina åsikter i medborgarforum. Åsikter och önskemål finns samlade i en visionsrapport som röstades igenom på ett rådslag mellan 27 maj och 3 juni 2013, där alla invånare från 16 år var röstberättigade. Programsamrådsmöte hölls den 10 oktober Denna MKB är gjord i samrådsskedet för detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad. Planprogrammets samrådsyttringar har tagits i beaktande i denna miljökonsekvensbeskrivning. I samband med planarbetet har utredningar relevanta för detaljplanen tagits fram. Detta gäller arkeologisk utredning, markföroreningsutredning, dagvattenutredning, bullerutredning, riskanalys för sekundär transportled för farligt gods, trafikstudie, mikroklimatstudie. Underlagen återfinns i listan över referenser. Avgränsningar En behovsbedömning har gjorts enligt Sigtuna kommuns miljöchecklista. Behovsbedömningen tillsammans med programsamrådsredogörelsen har legat till grund till avgränsningen av denna MKB. Geografiskt har MKBn avgränsats till planområdet och närliggande områden som planen sannolikt påverkar. Ämnesmässigt fokuserar MKB:n på de för området mest aktuella miljöaspekterna, det vill säga kulturmiljövärden, gröna samband, landskapsbild, rekreativa värden, naturvärden, areella näringar, miljökvalitetsnormer för vatten, ESKO, artskyddsförordningen samt hälsa och säkerhet. För de frågor där konsekvenserna bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan föreskrivs uppföljning av miljösituationen. 8

9 Alternativ För analys av olika möjliga scenario jämförs detaljplanens utförande med ett nollalternativ. Detta är praxis i miljökonsekvensbeskrivningar för att utröna och jämföra vilka konsekvenser som kan väntas om detaljplanen inte genomförs. Praxis är också att ytterligare ett alternativt förslag utreds, för att utreda om detaljplanen är lokaliserad till bästa möjliga plats för utförandet samt analysera om detaljplanen är utförd på bästa möjliga sätt. I detta MKB-dokument undersöks ingen alternativ utformning. Detta motiveras av att planområdet är utpekat i översiktsplanen (ÖP 2014) som plats för bebyggelseutveckling. Områdets täta bebyggelsestruktur ökar förutsättningarna för kollektivtrafik till området, liksom dess läge relativt nära Sigtuna stadskärna, vilket gör att området anses vara väl lämpat för just bostäder. Metodik MKB Sigtuna stadängar För bedömning av konsekvenser har flera underlagsrapporter tagits fram specifikt för MKB-arbetet, bland annat natur- och rekreativa värden, bullerutredning, dagvattenutredning och arkeologisk förundersökning. Konsekvensskala Konsekvenser har bedömts från noll till fyra med såväl positiva som negativa konsekvenser. Skalan av konsekvenser relaterar till det värde som berörs, men också till miljöpåverkans relation till miljökvalitetsnormer, nationella riktvärden, gränsvärden och miljömål. Osäkerhet i bedömningarna I samband med Ekologigruppens rapport Bedömning av natur- och upplevelsevärden som använts som underlag till kapitel Rekreation och friluftsliv har två fältbesök genomförts. Eftersom dessa skedde under sommarhalvåret kan kartläggning av vinteraktiviteter, såsom skidåkning, ha förbisetts. 9

10 MKB Sigtuna stadsängar Tabell 2. Konsekvensskala Konsekvenser Naturvärden, kultur, rekreation Hälsa och säkerhet Övriga hållbarhetsparametrar + 4 Mycket stora positiva konsekvenser Betydande förbättrande påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Bidrar tydligt till att förbättra nuvarande överskridna MKN, rikt- och gränsvärden. Bidrar tydligt till att utveckla hållbarhetsprestanda för regionen eller nationen i någon aspekt, eller för kommunen i flera betydande aspekter. + 3 Stora positiva konsekvenser Begränsad positiv påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande positiv påverkan på värden av kommunalt intresse. Bidrar till att förbättra nuvarande överskridna MKN, rikt- och gränsvärden. Bidrar tydligt till att utveckla hållbarhetsprestanda för kommunen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller kommundelen i flera betydande aspekter. + 2 Märkbara positiva konsekvenser Liten positiv påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på större lokala värden. Förbättrar delvis nationella MKN, rikt- eller gränsvärden. Bidrar tydligt till utveckling av hållbarhetsprestanda för stadsdelen eller kommundelen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller kommundelen i mindre betydande aspekter. +1 Små positiva konsekvenser Liten positiv påverkan på värden av kommunalt intresse, eller mindre konsekvenser för lokala värden. Uppfyller MKN och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt förbättra aspekter av dessa. Bidrar i någon mån till utveckling av hållbarhetsprestanda för stadsdelen, kommundelen eller helt lokalt. +/- 0 Inga eller obetydliga konsekvenser Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända värdena. Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända värdena. Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för hållbarhetsprestandan. - 1 Små negativa konsekvenser Liten negativ påverkan på värden av kommunalt intresse, eller mindre konsekvenser för lokala värden. Uppfyller MKN och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt motverka aspekter av dessa. Försämrar i någon mån hållbarhetsprestanda för stadsdelen, kommundelen eller helt lokalt. - 2 Märkbara negativa konsekvenser Liten negativ påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på större lokala värden. Uppfyller MKN, men inte i alla dess aspekter. Uppfyller huvudsakligen nationella rikt- eller gränsvärden, men inte i alla dess delar eller avseenden. Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för stadsdelen eller kommundelen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller kommundelen i mindre betydande aspekter. - 3 Stora negativa konsekvenser Begränsad negativ påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. Riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för kommunen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller betydande aspekter. - 4 Mycket stora negativa konsekvenser Betydande negativ påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Överskrider tydligt miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för regionen eller nationen i någon aspekt, eller för kommunen i flera betydande aspekter. 10

11 Föreslagen plan MKB Sigtuna stadängar Syftet med planen Syftet med planen är att skapa en stadsdel med hållbarhet i fokus, väl integrerad i Sigtuna stad söder om planområdet. Ett mål är att Sigtuna stadsängar ska vara mindre bilberoende än vad Sigtuna är idag. Social hållbarhet ska uppnås genom en variation av hustyper och upplåtelseformer samt god tillgång till mötesplatser. Planområdet ligger nära natur, med möjlighet till rekreation, samt Arlanda flygplats. Nya bostadsområden i Sigtunaområdet stöds i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010), och planens lokalisering har stöd i den kommunala översiktsplanen (ÖP 2014). Planen utgör den första etappen av tre i ett projekt för en ny stadsdel på mark som ägs av NCC Boende AB och Sigtuna kommun. Planens innehåll Planområdet är ett cirka 28 hektar stort område norr om Sigtuna stad, avgränsat av Ragvaldsbovägen i syd och väg 263 i öst. Väster om planområdet ligger ett skogsbeklätt närströvområde som kommer att kopplas ihop med planområdet. Planen innebär byggnation av framför allt olika typer av bostäder, men även livsmedelsbutik, förskola och skola, offentlig service, pendlarparkering, torg, parkmiljöer och aktivitetsområden. Vägar för bil, gång och cykel kommer att uppföras. Befintliga stigar genom skogen kommer att sträckas om, och nya tillkommer. Planen innebär att cirka 12 hektar jordbruksmark och 16 hektar skog tas i anspråk. Befintlig busstrafik mellan Uppsala och Sigtuna avses sträckas genom planområdet. Även en ny busshållplats uppförs i eller i anslutning till planområdet, för möjligheter till direktbuss mellan Sigtuna stad och Märsta. Ett miljö- och gestaltningsprogram har tagit fram. Planens påverkan och effekter Nedan presenteras en översikt över den påverkan som projektet bedöms föra med sig. En sådan översikt görs i enlighet med internationell MKB-praxis. Syftet är att lyfta fram de delar av projektet som kan påverka miljön. Här tas ingen hänsyn till om påverkan är positiv eller negativ, stor eller liten. MKB kommer sedan att beskriva konsekvenserna för denna påverkan och då bedöma ifall konsekvenserna är stora eller små, positiva eller negativa. Landskapsbilden förändras I och med planförslaget kommer landskapsbilden att förändras, framför allt i områdets östra del. Ny bebyggelse och nya vägar på naturmark Planförslaget innebär uppförande av byggnader och vägar på naturmark, vilket innebär att natur med olika typer av habitat kommer att omvandlas till bebyggd mark. Rekreationsvärden påverkas då upplevelsekvaliteter förändras och tillgängligheten förändras. Det kulturhis- 11

12 MKB Sigtuna stadsängar toriska landskapet och dess lämningar påverkas. Byggnader och vägar kommer även att ta jordbruksmark och skogsbruksmark i anspråk. I övrigt fås effekter på trafiksäkerhet och buller. Markdränering, ökad ytavrinning från hårdgjorda ytor, samt ökad avrinning Planförslaget kommer att medföra att olika typer av markarbeten såsom grundläggning, dränering, ledningsdragning m.m. Yt- och markvattenförhållandena väntas då påverkas. Andelen hårdgjorda ytor kommer att öka, vilket medför ökad ytavrinning. Dagvatten kan komma att förorenas av trafikutsläpp och andra föroreningar från hårdgjorda ytor. Dagvattenreningen bedöms vara god. Ökad biltrafik, ändrad kollektivtrafik Planförslaget innebär ökad biltrafik i och i anslutning till området, vilket ger effekter på trafiksäkerhet, luftföroreningar och buller. Förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken påverkas. Ny bebyggelsestruktur Planförslaget ger effekter på sociala och ekonomiska kvaliteter, eventuellt även på förutsättningar för kollektivtrafik samt på behovet av personbilstransporter. En ny struktur påverkar möjligheterna till etablering av service samt fritids- och kulturaktiviteter. Fler boende Planförslaget ger effekter på sociala och ekonomiska kvaliteter, samt förändringar i besökstryck på naturområden och kulturaktiviteter. Möjligheter till att utveckla nya aktiviteter och verksamheter kommer att påverkas. Nollalternativ Nollalternativet innebär att planområdet används som idag. På kommunens mark innebär det fortsatt skogsbruk (totalavverkning av skogen bedöms inte ske under genomförandetiden) och fortsatt potential att återuppta jordbruk på marken i träda. På resterande del (norra delen av planområdet) växer jordbruksmarken igen till skog. Brynmiljöerna har börjat växa igen och kommer i ett nollalternativ sannolikt med tiden bli än mer bevuxna av unga barrträd. De befintliga stigarna används för rekreation i samma utsträckning som idag. 12

13 Lagskydd och plansituation MKB Sigtuna stadängar Plansituation Gällande översiktsplan (2014) stöder utbyggnad i planområdet, främst för bostäder men också för vissa verksamheter samt för skolor. Också bebyggelsens struktur stöds av ÖP:n, som anger att bebyggelse ska planeras i täta kvartersstrukturer med innergård mot den minst bullerutsatta sidan. Inom planområdet finns en gällande detaljplan (C:158), som syftar på den nu befintliga brandstationen på Ragvaldsbovägen 10. I norr angränsar planområdet till några befintliga bostäder. Det finns ingen fördjupad översiktsplan över planområdet. Planområdet ligger i Järvakilen, som är en av Stockholms regionala grönkilar, samt mellan Garnsvikens värdekärna och Erikssunds kilområde. Området är utpekat som ett Ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO) som präglas av viktiga kärnområden för barr-, bland- och sumpskogar, mellan vilka det råder starka ekologiska samband. Lagskydd Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden 3 kap. MB Ekologiskt särskilt känsliga områden, ESKO, 3 kap. 4 MB Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. En stor del av planområdet utgörs av ESKO-landområde. Planens konsekvenser i relation till Ekologiskt särskilt känsliga områden analyseras vidare under Naturmiljö. Jord- och skogsbruk av nationellt betydelse, 3 kap. 4 MB Enligt 3 kap, 4 MB är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, och om detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Planen tar både jordbruks- och skogsbruksmark i anspråk vid uppförande av vägar och annan bebyggelse. Detta motiveras i detaljplanen av planområdets läge, med möjligheter till en naturlig utveckling av Sigtuna stad. Planens konsekvenser i relation till lagskydd analyseras under Areella näringar. Riksintresse kulturmiljö, 3 kap. 6 MB Planområdets östra sida tangerar med Haga-Venngarn, som utgör riksintresse för kulturmiljövården. Översiktsplanen (2014) anger att vid nybyggnation ska lämpliga respektavstånd till kulturmiljövärden hållas. 13

14 och grundvatten för landets så kallade vattenförekomster, enligt 5 kap. Miljöbalken och 4 kap. förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Enligt MKN ska god ekologisk och kemisk status för Lårstaviken, dit dagvatten från området rinner, vara uppnådd år God kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) ska bibehållas till För grundvatten ska god kemisk status och kvalitativ status vara uppnådd till Information om grundvattenstatus finns inte i dagsläget. Planens konsekvenser rörande miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten diskuteras under Hälsa och säkerhet. MKB Sigtuna stadängar Skydd av områden enligt 7 kap. MB Biotopskydd, 7 kap. 11 MB Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 i Förordning (1998:1252) om områdesskydd omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 första stycket miljöbalken. Det gäller bland annat åkerholmar, vattensamlingar i jordbruksmark, och alléer. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen prövar frågor om dispens och får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena. Enligt Förordning (1998:1252) definieras en åkerholme som en holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Enligt denna definition berör planen två åkerholmar. Tillståndsplikt för vattenverksamhet enligt kap. 11 MB Skapandet av dagvattendamm/damm är vattenverksamhet enligt 11 kap. MB. Tillstånd eller anmälan krävs om det inte är uppenbart att allmänna eller enskilda intressen tar skada av verksamheten. Eftersom dagvattenytan är mindre än 5 hektar räcker det med att göra en anmälan till länsstyrelsen. Bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar finns också i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Skydd enligt Kulturmiljölagen, KML Fornlämningar I kommunen finns över en stor mängd fornlämningar från varierande tidsålder, bland annat hällristningar, gravfält och fornborgar. Fornlämningar skyddas i enlighet med 2 kap. Kulturmiljölagen (KML; 1988:950). Ingrepp eller annan förändring kräver Länsstyrelsens tillstånd. Ingrepp i närheten kräver troligen arkeologisk förundersökning. Inom planområdet finns en känd fornlämning. Artskyddsförordningen Inom planområdet förekommer arter som omfattas av artskyddsförordningen, en förordning som utgår från EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv. 15

15 MKB Sigtuna stadsängar Plankarta. Sigtuna kommun. 16

16 MKB Sigtuna stadsängar Areella näringar Areella näringar i nuläget Underlagsmaterial Skogsstyrelsen, Stockholms distrikt i siffror. Lokala-sidor/Stockholms%20distrikt/ Stockholm_Statistik.pdf Översiktsplanen 2014 Referens Jordbruk Jordbruksmark, främst med åker och vall, upptar en tredjedel av kommunens yta. Inom planområdet finns cirka 12 hektar jordbruksmark som i dagsläget är i träda. Behovet av jordbruksmark väntas öka i framtiden, beroende på kommande befolkningsökning och höjda bränslepriser som försvårar import. Särskilt viktig är tätortsnära jordbruksmark, som bedöms vara av stor framtida vikt för Stockholmsregionen. Jordbruksmarken inom planområdet är tätortsnära. Skogsbruk I Sigtuna kommun finns cirka hektar produktiv skogsmark (Skogsstyrelsen 2010). Inom planområdet ligger cirka 4 hektar skog av tätortsnära karaktär i behov av skogliga åtgärder och 12 hektar barrblandskog av högt naturvärde. Liksom jordbruk är skogsbruk av nationell vikt, där ett ökat behov av biobränslen bidrar. Nyttjande av olika skogsprodukter är dock inte lika transportintensivt som det av jordbruksprodukter, och för Stockholmsregionen är det inte strategiskt lika viktigt att den ligger på nära håll jämfört med jordbruksproduktionen. Återcirkulering av näringsämnen Eftersom jordbruket idag är i träda sker för nuvarande ingen återcirkulering av näringsämnen inom planområdet. Däremot finns möjlighet att, om jordbruket återupptas, omsätta närsalter från rötslam och kompost lokalt. Pollinering och skadereglering Möjligheterna för ekosystemen att tillhandahålla pollinerande insekter bedöms som små, främst koncentrerade till åkerholmarnas brynzoner. Variationen av trädslag är låg, och förekomst av död ved är begränsad till framför allt en nyckelbiotop. Detta medför att förutsättningarna för skadereglering är begränsade. Konsekvenser av föreslagen plan Jordbruk - 3, Märkbara negativa konsekvenser när tätortsnära jordbruksmark tas i anspråk. Planen medför att all jordbruksmark inom planområdet tas i anspråk för bebyggelse, parker eller dagvattenhantering. Ungefär hälften av denna mark kommer att hårdgöras. Bebyggelsen medför att jordbruksmarken i ett större perspektiv fragmenteras, vilket försvårar bruk av närliggande marker. Jordbruksmarken direkt söder om planområdet kommer dock att få annan markanvändning enligt antagen detaljplan, varför jordbruksmarken 18

17 inom planområdet redan nu antas minska i attraktivitet. Detta, samt möjligheten att vid framtida behov återställa den icke-hårdgjorda marken inom planområdet till jordbruk, mildrar de negativa konsekvenserna. Då tätortsnära jordbruksmark blir allt mer sällsynt, både på regional och nationell nivå, riskerar anspråkstagandet av jordbruksmarken inom området sammantaget att få märkbara negativa konsekvenser för regionen. MKB Sigtuna stadängar Skogsbruk - 1 Små negativa konsekvenser för skogsbruket när skog tas i anspråk och skogsbruk fragmenteras. I och med planens genomförande försvinner produktionsskog inom planområdet, samtidigt som avverkning i resterande skog försvåras på grund av den nya bebyggelsen och att nyckelbiotopen sparas. Tillgång till produktionsskog är dock inte lika regionalt viktig som tillgången till jordbruksmark, varför konsekvenserna blir små. Återcirkulering av näringsämnen - 1 Små negativa konsekvenser då möjligheter till återcirkulering av näringsämnen förloras. Då jordbruksmarken försvinner förloras också möjligheterna att använda den för återcirkulering av näringsämnen. Pollinering och skadereglering + 1 Små positiva konsekvenser då möjligheter för pollinerare och skadereglerare att leva inom planområdet ökar. Under förutsättning att skogsbryn och parkmiljöer sköts väl, så att en variation av växter med blomningstider utspridda över sommarhalvåret uppstår, ökar möjligheterna för pollinerare att leva inom planområdet. Förutsättningarna för skadereglerare bedöms inte förändras i och med planens genomförande. Planens konsekvenser i relation till lagskydd Jord och skogsbruk av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 MB Jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. På grund av Sigtunas riksintressen, skyddad natur och vatten samt bullerzon kring Arlanda flygplats återstår endast en begränsad del av kommunens yta till bebyggelse. Anspråkstagandet av jordbruksmark inom planområdet motiveras med att den är en del av en hållbar bebyggelseutveckling i Sigtuna stad. Hållbarheten består i anslutning till befintliga och planerade bostadsområden samt befintlig och kommande infrastruktur, möjlighet till utveckling av kollektivtrafik, visst skydd av värdefull skog samt utökad service med skola och förskola. Kommunen anser också att jordbruksmarken inom planområdet på grund av fragmentering inte har något högt värde för framtida matproduktion. Även skogsbruk är av nationell betydelse, men då omfattningen inom planområdet inte är särskilt stor samt då behovet av sådan mark är mindre än för jordbruk, bedöms den nya markanvändningen vara motiverad. 19

18 MKB Sigtuna stadsängar Biotopskydd Inom planområdet finns två åkerholmar som omfattas av biotopsbestämmelser. Dispens kommer att krävas då åkerholmarna inte längre kommer att omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Förslag till åtgärder Låt död ved ligga kvar i skogen för att gynna skadereglerare och andra insekter. Bevara möjligheterna att i framtiden bruka marken i områdets västra del genom att inte placera hårdgjorda ytor här. Vägarna i dessa delar bör inte vara asfalterade. Skapa möjligheter till urban odling. Konsekvenser av nollalternativ Jordbruk - 1, Små negativa konsekvenser väntas för jordbruket med nollalternativet, då delar av marken inte kommer att kunna brukas i framtiden. Nollalternativet innebär att den kommunägda jordbruksmarken även fortsättningsvis ligger i träda, med möjlighet att vid ett senare tillfälle plöja upp åkern och bruka den. Resterande jordbruksmark kommer inte att brukas och växer därför sannolikt igen. Nollalternativet medför därmed negativa konsekvenser för hela regionen då tätortsnära jordbruksmark försvinner. Då möjligheter finns att åter bruka delar av marken blir de negativa konsekvenserna små. Skogsbruk +/- 0 Inga konsekvenser väntas för skogsbruket med nollalternativet. Nollalternativet väntas inte medföra några konsekvenser för skogsbruket. Återföring av näringsämnen +/- 0 till - 1, Små negativa till inga konsekvenser väntas med nollalternativet. Om jordbruksmarken tillåts växa igen förloras möjligheter att nyttja åkern för återföring av näringsämnen. Om marken istället brukas kan denna möjlighet bevaras. Pollinering och skadereglering -1 Små negativa konsekvenser väntas för ekosystemtjänsten pollinering med nollalternativet, då skogsbryn växer igen. +/- 0 Inga konsekvenser väntas för ekosystemtjänsten skadereglering med nollalternativet. Sannolikt utvecklas skogsbrynen i samma riktning som i dagsläget, det vill säga växer igen. Detta medför små negativa konsekvenser då pollinerares livsmiljöer begränsas och ekosystemtjänsten pollinering minskar. För ekosystemtjänsten skadereglering väntas inga konsekvenser av nollalternativet. 20

19 Regional grönstruktur, gröna samband MKB Sigtuna stadängar Regional grönstruktur i nuläget Det aktuella området ligger inom den regionala grönstrukturen Järvakilen och dess norra del karaktäristeras av ett kulturlandskap kring Sigtuna och Håtuna som är knutet till Sveriges äldsta historia. Det aktuella området ligger mellan Garnsvikens värdekärna och Erikssunds kilområde. Garnsvikens värdekärna karaktäriseras av öppna åkrar och betesmarker som lutar ned mot Garnsvikens vassbevuxna och fågelrika stränder. Fågellivet i Garnsvikens övre del är skyddat genom Askarehage naturreservat. Nästan hela värdekärnan är klassad som tyst område. Erikssunds kilområde är ett område med omväxlande öppna jordbruksmarker som har varit bebodda sedan bronsåldern. Här finns också skogsområden av betydelse för friluftslivet. Delar av området skyddas av Hällsboskogen naturreservat och Torslunda naturreservat i Sigtuna kommun. Nästan hela kilområdet är klassat som tyst område. Från Järvakilsutredningen, Ekologigruppen AB Översiktlig karaktärsanalys Konsekvenser av föreslagen plan för den regionala grönstrukturen och gröna samband -1, små negativa konsekvenser för regionala ekologiska samband eftersom naturmark tas i anspråk och en ny barriär skapas i kilen. Bedömningen är att det små negativa konsekvenser för den regionala grönstrukturen då området inte ingår i den regionala grönstrukturens värdekärnor. Den nya stadsdelen tar en del av kilen ianspråk men rymmer även skydd för höga naturvärden vilket bidrar till att minska områdets barriäreffekter. Det kulturhistoriska landskapet kommer att till stora delar försvinna. De rekreativa värdena kommer att stärkas i områdets västra grönstruktur och i den östra delen kommer både naturmark försvinna, men även nya stigar och målpunkter skapas. Järvakilens olika karaktärsområden bygger upp kilens identitet. Konsekvenser av nollalternativ +- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser då inga ytterligare ingrepp i grönstrukturen förväntas 21

20 MKB Sigtuna stadsängar Underlagsmaterial Fältbesök, Ekologigruppen AB, NCC Norra Sigtuna - Bedömning av natur- och upplevelsevärden. Landskapsbild som kulturell ekosystemtjänst En tilltalande landskapsbild rymmer ofta kulturella ekosystemtjänster. Vackra utblickar, möjligheten att uppleva årstidsvariationer och upplevelsen av kulturlandskap ger både förutsättningar för god hälsa och fritidsupplevelser samt estetiska värden. Storslagna vyer och upplevelsen av tyst och till synes orörd natur ger andlig och intellektuell inspiration hos många. Landskapsbild Landskapsbilden har stor betydelse för hur vi rör och orienterar oss i vår omgivning. Utblickar och rumsligheters uppbyggnad påverkar våra upplevelser av stad och land. Ett landskapsrum uppkommer i mötet mellan det öppna och det slutna. Landskapsrum skapar landskapets identitet och underlättar orienterbarheten då vi lätt känner igen karaktäristiska rum. Platser med utsikt och överblick uppskattas av många. De fungerar ofta som målpunkter som bör hållas tillgängliga. Landskapsbilden i nuläget Landskapsbilden från väg 263 över planområdet har karaktären av öppet jordbrukslandskap mot produktionsskog av framför allt tall. Sett från Ragvaldsbovägen har landskapsbilden större inslag av åkerholmar i det öppna landskapet framför skogen. Från detta håll skyms området delvis av brandstationen och en smal skogsremsa vid en stor informationstavla. Det är främst områdets sydvästra och östra delar som kan upplevas från befintliga vägar. Följer man stigarna in genom planområdet smalnar landskapsrummet av, från öppen jordbruksmark till trädkantat skogsstråk med framför allt tall. Här är landskapsrummet mörkare och mer slutet. Flera av de utblickar som pekades ut inom planområdet under Ekologigruppens fältbesök 2009, inför rapporten Bedömning av natur- och upplevelsevärden, har sedan dess mer eller mindre vuxit igen. Fortfarande kan man se ut över jordbruksmarken från flera av höjderna i terrängen, men utsikten begränsas av tätt växande träd. Konsekvenser av föreslagen plan Den tillkommande bebyggelsen förändrar kraftigt den befintliga landskapsbilden, särskilt från väg 263. Hus kommer att dominera utsikten från punkter där det idag finns möjlighet till utblickar över skog. I de västra delarna sker den minsta förändringen av landskapsrummet. Där tillkommer utblickar över vatten. Detaljplanens genomförande medför att landskapsbilden från väg 263 förändras kraftigt. Mark som i dagsläget är öppen bebyggs med bostäder och verksamheter, som både gör att karaktären av öppet jordbrukslandskap försvinner samt skymmer utsikten över tallskogen i nordväst. I denna del av planområdet förändras även landskapsrummet, då det öppna landskapet skärmas av med byggnader, aktivitetsparker och vägar. Upplevelsen av landsbygd minskar när jordbruksmark ersätts med hårdgjorda ytor och bebyggelse. I områdets västra del tillkommer möjlighet till utblick över vatten, i och med en rekreativ damm. Även här förändras således landskapsbilden, men landskapsrummet förblir stort och öppet. Från Ragvaldsbovägen bevaras siktlinjerna över planområdets sydvästra del. Åkerholmarna här kan även i fortsättningen upplevas från Ragvaldsbovägen. Där det idag finns möjlighet till utblickar över skog, från stigar och höjdpunkter i terrängen, kommer det efter planens genomförande istället var bostadshus som dominerar utsikten. 22

21 Förslag till åtgärder Sköt brynet mellan skog och öppen mark respektive åkerholme och öppen mark i områdets sydvästra del, där möjligheterna att bevara landskapsbilden är störst. Ett skött bryn går i linje med landskapets karaktär av odlingslandskap. Se mer under kapitlet Kulturmiljö. MKB Sigtuna stadängar Konsekvenser för landskapsbild med nollalternativ Nollalternativet medför förändrad landskapsbild i takt med att produktionsskogen åldras och brukas, beroende på var i produktionscykeln skogen befinner sig. Nollalternativet innebär inga märkbara förändringar av landskapsbilden över planområdet. Om den öppna marken och brynzonerna tillåts att växa igen minskar dock karaktären av öppet jordbrukslandskap. Eftersom nollalternativet innebär att skogen även fortsättningsvis brukas som produktionsskog kommer landskapsbilden att förändras i takt med att skogen åldras och brukas. 23

22 MKB Sigtuna stadsängar Kulturmiljö Kulturmiljön är den miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom berättar om människors liv. Kulturmiljön avgränsas till att beskriva planområdet. Underlagsmaterial Arkeologistik AB, Norra Sigtuna stad - Arkeologisk utredning. Rapport 2014:38. Ekologigruppen AB, NCC Norra Sigtuna - Bedömning av natur- och upplevelsevärden. Riksantikvarieämbetets Fornsök. Riksantikvarieämbetet, Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning, version 4.1. Strategisk Arkitektur & NCC Boende, Norra Sigtuna Stad - Grönstruktur. Wikström, A Kulturhistoriska miljöer Norra Sigtuna stad. Kulturmiljövärden i nuläget Planområdet är en del av Sigtuna stad, som grundades omkring år 970 och därmed är den äldsta staden i Sverige. I närheten av planområdet finns flera kulturhistoriskt intressanta platser, bland annat Haga-Venngarn som ligger nordost om planområdet, på andra sidan väg 263, och är riksintresse för kulturmiljövården. Här ligger Venngarns slott, och i området finns lämningar redan från 1500-talet. Söder om Venngarn ligger Viby by som är ett område med höga kulturhistoriska värden, bland annat i form av välbevarade torp. Även Sigtuna stadskärna, ungefär två kilometer söder om planområdet, är kulturhistoriskt intressant. Infartsvägen till staden gick tidigare genom planområdet, vilket syns på den häradsekonomiska kartan från Strax norr om planområdet är en del av denna väg lämningsregistrerad. Det kulturhistoriska landskapet Landskapet har historiskt, liksom idag, haft en lantlig karaktär med stort inslag av jordbruksmark. Skogsmarkerna inom området har använts som utmarker och inte för bebyggelse. Om skogsområden bebyggs innebär det förändring av det kulturhistoriska landskapet. Det småskaliga kulturlandskapet går att läsa av, bland annat på grund av åkergipar och gläntor, varav några innehåller lämningar från gamla torp. De äldsta spåren från människor kring Sigtuna härstammar från sen bronsålder. Kulturhistoriska objekt Inom och i direkt anslutning till planområdet finns nio kulturhistoriska lämningar, varav en är fornlämningsklassad. Lämningarna utgörs av boplatslämningar, ett röjningsröse, en stensättning, väglämningar samt ett gränsmärke som visar var den tidigare gränsen mellan Venngarn och Sigtuna gick. Stenen är en av flera som uppfördes mellan Venngarn och Sigtuna under 1600-talets mitt och är klassad som övrig kulturhistorisk lämning. Endast halva stenen står kvar idag. Vägbanken (Obj. 6) som löper längs områdets östra sida utgör en del av den tidigare landsvägen mellan Sigtuna och Uppsala. I nära anslutning till planområdet ligger bebyggelselämningar (RAÄ 217:1) som är klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Till dessa hör lämningar efter en liten lägenhet som tros ha hetat Gretas hål. Strax norr om planområdet ligger en fornlämningsklassad husgrund efter torpet Sorgen (RAÄ 216:1). I närheten av planområdet ligger även torpen Nöden och Glädjen (RAÄ 215:1), som tillsammans med Sorgen ingick i Venngarns sentida odlingsmarker. I anslutning till Glädjen hittades år 1789 mellansveriges hittills största tidiga medeltida silverskatt. Inom planområdet finns inga byggnadsminnen. 24

23 MKB Sigtuna stadängar Figur 1. Karta över registrerade forn- och kulturlämningar inom och i nära anslutning till planområdet Sigtuna stadsängar. Kartan grundar sig på Arkeologistiks Norra Sigtuna stad - Arkeologisk utredning (Rapport 2014:38) samt Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Tabell 2. Tabellen visar forn- och kulturlämningar inom och i nära anslutning till planområdet. Bearbetad från Arkeologistiks Norra Sigtuna stad - Arkeologisk utredning (Rapport 2014:38) samt Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Objekt Beskrivning Lämningstyp Obj. 1 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Obj. 2 Stensättning Fornlämning Obj. 3 Obj. 4 Obj. 5 Fornlämningsliknande lämning Utgår som lämning Utgår som lämning Övrig kulturhistorisk lämning Obj. 6 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning Obj. 7 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning Obj. 8 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning RAÄ 92:1 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning RAÄ 215:1 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning RAÄ 216:1 Lägenhetsbebyggelse Fornlämning RAÄ 217:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning 25

24 MKB Sigtuna stadsängar Konsekvenser av föreslagen plan Konsekvenser för det kulturhistoriska landskapet -1, Avläsningen av det kulturhistoriska landskapet kommer att försvåras när jordbruksmark bebyggs och vissa av åkerholmarna försvinner. Områdets karaktär av odlingslandskap minskar kraftigt då jordbruksmark och en åkerholme bebyggs och nya gatusystem anläggs. De nya byggnaderna kommer att försvåra avläsningen av det kulturhistoriska odlingslandskapet. Konsekvenser för kulturhistoriska objekt +/- 0, Inga märkbara konsekvenser eftersom några kulturhistoriska lämningar tas bort medan en annan bevaras med planbestämmelse. Stensättningarna (obj. 2 och 3) tas bort, liksom väglämningarna (obj. 7 och 8). Detta bedöms medföra endast små negativa konsekvenser då lämningarna inte är unika. Avlägsnande av objekt 2 kommer att kräva länsstyrelsens tillstånd. Gränsmärket 92:1 bevaras genom bestämmelse i detaljplanen. Under förutsättning att lämningen tillgängliggörs för allmänheten innebär detta små positiva konsekvenser för kulturmiljön då gränsstenen berättar en del om områdets kulturhistoria. Positivt är också att historien kring lämningen Gretas hål, som ligger strax utanför planområdet, tas tillvara genom att det närliggande torget får namnet Gretas Torg. Sammantaget bedöms konsekvenserna inte bli märkbara. Konsekvenser i relation till lagskydd Riksintresse för kulturmiljövården Planen bedöms inte ha någon negativ påverkan på det närliggande riksintresset för kulturmiljövården, Haga - Venngarn. Tvärtom kan tillgängligheten till detta område öka i och med de nya gatorna och stigarna genom planområdet mellan befintlig bebyggelse och riksintresset. Fornlämningar och fornlämningsområden Inom eller i direkt anslutning till planområdet finns en känd fornlämning (obj. 2). Tillstånd sökas från länsstyrelsen för att få avlägsna denna. Förslag till åtgärder Framhäv gärna lämningar med informationsskyltar, där lämningarna knyts till Sigtunas övriga kulturhistoria. Detta skulle även gynna platsens värde för naturpedagogik, se Rekreation och friluftsliv. Detta kan gälla Gretas hål och gränsmärket. Se till att gränsmärket Sigtuna 92:1 tillgängliggörs för allmänheten genom att planläggas på allmän mark. 26

25 Konsekvenser av nollalternativ MKB Sigtuna stadängar Konsekvenser för det kulturhistoriska landskapet -1, Nollalternativet medför en viss risk för försvårande av avläsning av det kulturhistoriska landskapet. Risk finns att den öppna odlingsmarken och skogsbrynen växer igen i ett nollalternativ, vilket redan har börjat ske på flera platser inom planområdet. Detta skulle försvåra avläsningen av det kulturhistoriska landskapet. Konsekvenser för kulturhistoriska objekt +/- 0, Inga märkbara konsekvenser på kulturhistoriska objekt bedöms följa av nollalternativet. Nollalternativet bedöms inte medför några märkbara konsekvenser på kulturhistoriska lämningar. Tillgängligheten till dessa kan dock minska något om öppna ytor och skogsbryn, där lämningarna finns, inte sköts utan tillåts att växa igen. 27

26 MKB Sigtuna stadsängar Rekreation och friluftsliv Inför bedömning av rekreationens och friluftslivets kvaliteter inom området genomfördes ett fältbesök den 15 september I samband med rapporten Bedömning av natur- och upplevelsevärden besöktes området två gånger, under juni respektive juli Underlagsmaterial Ekologigruppen AB, Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för utveckling av Venngarns slottsområde. Ekologigruppen AB, NCC Norra Sigtuna - Bedömning av natur- och upplevelsevärden. Stockholms länsstyrelses hemsida Rekreativa strukturer Med rekreativa strukturer menas fysiska strukturer inom ett område som påverkar hur man rör sig inom, och hur man hittar i, området. Dessa strukturer kan vara vägar, stigar, utsiktsplatser, målpunkter, barriärer och landmärken. Strukturerna kan vara lokalt, kommunalt, regionalt eller nationellt intressanta. Naturrekreation i nuläget Rekreation handlar om att söka sig till en miljö för att få lugn och ro eller att utöva en aktivitet som man vill inhämta kraft i. Det kan också handla om sociala aktiviteter där umgänge eller naturstudier är viktiga. Ju mer urbaniserat vårt samhälle blir, desto större är kraven på tillgång till närnatur. Bostadsnära natur omfattar olika typer av grönområden som ligger inom 300 meter från bostaden, enligt Boverkets riktlinjer (2007). Strukturer och tillgänglighet till rekreation Planområdet ligger mindre än två kilometer från Sigtuna centrum, i Hällsboskogen som är ett av de mest stadsnära närströvområdena i kommunen. Tillgängligheten begränsas i och med att det saknas direkta gång- och cykelförbindelser mellan Sigtuna centrum och planområdet samt då Ragvaldsbovägen utgör barriär utan säkra övergångar. Med buss kan man dock ta sig från stadskärnan till Hällsbo, varifrån planområdet enkelt nås. Vid Hällsbostugan finns en parkeringsplats. De närmast liggande bostadsområdena är Hällsbo, Övre Prästängen, Brännbo och Pilsbo. Från Hällsbo och Övre Prästängen nås området enkelt till fots, medan gående från Brännbo och Pilsbo måste korsa Ragvaldsbovägen respektive Ragvaldsbovägen samt Uppsalavägen. I närheten av planområdet finns flera intressanta mål för rekreation, där de närmaste är Haga-Venngarn i nordöst, Hällsboskogens naturreservat i väst, och söderut Sigtunas stadskärna, som liksom Haga-Venngarn är riksintresse för kulturmiljövården. I direkt anslutning till planområdet, i nordöst, ligger Järvakilen, ett viktigt område för rekreation. Då planområdet ligger mellan flera av dessa målpunkter och befintlig bostadsbebyggelse fungerar det som länk mellan dessa områden, som kan nås till fots via planområdets stigsystem. Strax söder om planområdet ligger Hällsbostugan, som används för 28

27 aktiviteter av bland annat Sigtuna Orienteringsklubb. Området kring stugan är en viktig punkt för träning och friluftsliv, och härifrån löper ett elljusspår samt ett milspår genom skogen mellan Billbyvägen och Uppsalavägen, där planområdet ligger. Flertalet skolor använder Hällsboskogen för orientering. I dagsläget finns få bilvägar inom planområdet. Däremot finns ett utbrett stigsystem samt skidspår, och större delen av skogen är lättgången. Planområdet består främst av skog, framför allt barrskog med litet lövskogsinslag, men här finns också öppen jordbruksmark som kan ses som en del av det stora jordbrukslandskapet i nordöst. Eftersom jordbruksmark inte bör beträdas utgör den en barriär, men då en del av denna mark är i träda är barriäreffekten begränsad. Även branta partier i terrängen och den tätare, unga tallskogen i norr fungerar till viss del som barriärer. MKB Sigtuna stadängar Upplevelsevärden och funktioner Hällsboskogen används inte bara för Sigtuna Orienteringsklubbs aktiviteter, utan också för promenader samt svamp- och bärplockning av närboende. Områdets största rekreativa värden är närhet till bebyggelse, god rekreativ struktur, lättillgänglighet för många människor, samt upplevelsevärdet skogskänsla, det vill säga känslan av att snabbt befinna sig i en annan värld när man går in i skogen. Dessa värden är främst lokaliserade till två stigsystem av kommunalt värde, vilka går mellan bebyggelselämningarna Gretas Hol och Glädjen samt mellan Glädjen och Hällsbo. De höga naturvärdena som finns i nyckelbiotopen bidrar med många upplevelsevärden, såsom skogskänsla, estetiska värden, undervisning och kunskap samt inspiration. Inom planområdet finns både rekreativa målpunkter och utsiktspunkter. De kulturhistoriska lämningarna, såsom gränsstenen som har markerat gränsen mellan Sigtuna och Venngarn, utgör lokala målpunkter. Strax utanför området ligger Hällsbostugan som är en kommunal målpunkt. Platsen kring Gretas Hol lämpar sig väl för upplevelsevärdet naturpedagogik, på grund av tydliga boplatslämningar och skogsbrynens rika biologiska mångfald. 29

28 MKB Sigtuna stadsängar Konsekvenser av föreslagen plan Konsekvenser för strukturer och tillgänglighet +1 Små positiva konsekvenser då strukturer och tillgängligheten genom planområdets västra delar mellan befintlig bebyggelse och rekreationsområden förstärks. Upplevelsevärden Med upplevelsevärden avses typiska naturupplevelser enligt definitioner som utarbetats av bl.a. Stockholms regionplane- och trafikkontor under arbetet med upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar. Det kan vara skogskänsla, orördhet, eller vackra utblickar (RTK 2004). Med funktioner menas hur en plats används. Finns det t.ex. möjlighet att plocka bär och svamp, sitta i solen, bada, spela boll. Upplevelsevärden är knutna till naturens ekosystemtjänster Flera upplevelsevärden är direkt kopplade till ekosystemtjänster, särskilt till de kulturella ekosystemtjänsterna (fetmarkerade nedan): Områden med upplevelsevärden har ofta höga estetiska värden samt bidrar till god hälsa genom möjlighet till fysisk aktivitet och mental återhämtning; Variationsrikedom och områden för naturpedagogik samt kulturhistoria möjliggör ekosystemtjänsterna undervisning och kunskap; Många får intellektuell och andlig inspiration i orörda och trolska miljöer eller i områden med utblickar och öppna landskap. Bostadsnära natur I Boverkets skrift Bostadsnära Natur (2007) beskrivs riktlinjer för att skapa tillräckliga grönytor nära bostäder. Tillgång, närhet och kvalitet är faktorer som vägs in. I Norra Sigtuna finns tre skalor av bostadsnära natur: lokalparker (inom 200 meter från bostaden), stadsdelsparken (inom 400 meter från bostaden) samt bostadsnära skog (inom 500 meter från bostaden). För boende i och kring planområdet förändras tillgängligheten till närliggande rekreationsmål på grund av nya gatustrukturer. Från Sigtuna stadskärna blir det enklare att till fots eller med cykel ta sig vidare till Hällsbo naturreservat, Järvakilen samt Haga Venngarn, via de nya gång- och cykelvägarna genom planområdet. Detta är under förutsättning att kopplingen mellan stadskärnan och Sigtuna stadsängar stärks genom tydligare gång- och cykelbana mellan dessa områden. I planområdets västra delar blir kopplingen mellan Hällsboskogens naturreservat och befintlig bostadsbebyggelse söder och väst om planområdet god. Här kan aktivitetsparken fungera som entré till reservatet genom att dra till sig människor och sedan koppla vidare till stigar i skogen. Däremot förlorar närboende tillgången till naturen inom planområdet, vilket minskar de positiva konsekvenserna. -1 Små negativa konsekvenser då kopplingen genom planområdets östra delar mellan befintlig bebyggelse och rekreationsområden försvagas. I planområdets östra delar är kopplingen till närliggande rekreationsområden sämre. Bostadsbebyggelsen medför här att området upplevs privat, och fungerar därmed inte som en naturlig länk in mot naturreservatet, samtidigt som Uppsalavägen även fortsättningsvis fungerar som barriär mot Haga-Venngarn. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser för strukturer inom planområdet. Vissa befintliga stigar kommer att försvinna på grund av bebyggelse, men då dessa leds om i nya sträckningar bedöms tillgängligheten inte påverkas negativt. De nya elljusspåren och de nya sträckningarna av stigar och skidspår är väl kopplade till Hällsbostugan samt till bostadsområdet Hällsbo och befintliga stigsystem, vilket innebär att de rekreativa strukturerna inom planområdet är goda. Konsekvenser för upplevelsevärden +2, Märkbart positiva konsekvenser med sparad natur, tillkommande elljusspår och nya målpunkter i de olika parkerna. Sigtunaborna har idag god tillgång till tätortsnära skog, medan stadsparker finns i mindre utsträckning utanför stadskärnan. Planområdets nya parker och torg fungerar därmed som nya målpunkter för rekreation, även för boende utanför planområdet. Parkerna medför också möjlighet till picknick, parklek, odling och att sitta i solen. I områdets västra del tillkommer möjlighet att uppleva vattenkontakt i och med dammen. Vindförhållanden på de flesta torg, gator och parker är tolerabla för långvarigt sittande, vilket bidrar till en behaglig rekreationsmiljö för den som vill sitta och ta det lugnt (SMHI, 2014). De nya sträckningarna av stigar och skidspår gör att funktionerna motion och naturrekreation bevaras inom området. Samtidigt möjliggör det nya elljusspåret motion i än större grad än idag. Den fantasifulla stadsslingan som ska gå genom en del av bostadsområdet är ett 30

29 positivt inslag och kan bidra till ökad lust till motion och större upplevd tillgång till naturen. MKB Sigtuna stadängar Samtidigt som nya upplevelsevärden tillkommer försvinner andra. En del av värdet skogskänsla försvinner då en stor del av skogen bebyggs. Mycket positivt är dock att nyckelbiotopen planläggs och undantas från exploatering. Då denna utgör ett stort och sammanhängande område med höga naturvärden är dess upplevelsevärden betydande. Tillgång till ett sådant naturområde, för boende och besökare, medför positiva konsekvenser för rekreation. Förslag till åtgärder Sköt skogsbrynen i områdets västra del för att gynna biologisk mångfald. Skylta tydligt mot Hällsbo naturreservat, Sigtuna stadskärna och Haga-Venngarn, både från planområdets entréer samt från de olika parkerna och torgen. Detta förstärker kopplingen mellan övrig bostadsbebyggelse och omkringliggande rekreationsområden. Viktigt att övergångsställen uppförs över Ragvaldsbovägen söder om planområdet. Detta stärker kopplingen mellan befintlig bebyggelse söder om planområdet och rekreationsområden i norr, samtidigt som säkerheten ökar. Förläng stadsslingan fram till Ragvaldsbovägen, för att förbättra kopplingen mellan bostadsområden i söder och Hällsboskogen i norr. Om slingan rödmålas hela vägen genom planområdet blir det lättare för människor att hitta från planområdets entré vid Ragvaldsbovägen. Konsekvenser av nollalternativ Konsekvenser för strukturer och tillgänglighet +/- 0, Inga märkbara konsekvenser av nollalternativet. Nollalternativet medför inga förändringar av rekreativa strukturer och tillgänglighet till rekreation inom planområdet. Stig- och spårsystemen kommer även i fortsättningen att kunna användas. Konsekvenser för upplevelsevärden -1, Små negativa konsekvenser av nollalternativet, på grund av bristande skötsel. Befintliga målpunkter och utkiksplatser kommer sannolikt att finnas kvar med ett nollalternativ. Däremot finns en risk att kvaliteten hos dessa försämras på grund av brist på skötsel. Sedan Ekologigruppens inventering år 2009 har en picknickplats förfallit och tagits bort, och skogsbryn har vuxit igen, vilket motiverar bedömningen av nollalternativet. 31

30 MKB Sigtuna stadsängar Naturmiljö Underlagsmaterial Bjerking, Norra Sigtuna stad dagvattenutredning. Granskningshandling. Ekologigruppen AB, NCC Norra Sigtuna - Bedömning av natur- och upplevelsevärden. NCC Teknik, Förstudie Geoteknik Norra Sigtuna Stad. Sigtuna kommun, Gällande översiktplan Uttag av rödlistade arter från Artdatabanken, Biologiska värden i nuläget Naturvärden har inventerats vid tre tillfällen under 2009 (Ekologigruppen 2009). Undersökningsområdet är större än det aktuella planförslaget då funna höga naturvärden till del styrt lokalisering av bebyggelsen. Ytterligare uttag från Artdatabanken avseende förekomst av rödlistade arter har skett i augusti Hela området har även flygbildstolkats av Ekologigruppen under 2014 för att definiera vilka naturtyper som påverkas och sparas. Området består främst av barrblandskog, hällmarkstallskog och igenväxande jordbruksmark. Naturvärdena är koncentrerade till de södra delarna av undersökningsområdet och utgörs av äldre tallskogsmiljöer. Naturtyper. Ekologigruppen AB, Värdefulla naturområden Naturvärdena utgörs av äldre tallskogsmiljöer och torrbackar med hävdgynnad flora. Tallskogsmiljöerna är relativt glesa och högvuxna med inslag av gamla tallar. I områdets sydvästra del ligger en nyckelbi- 32

31 otop. Nyckelbiotopen består av gammal barrblandskog, bitvis med ett stort inslag av grov gammal tall. Nyckelbiotopen stärker naturvärdena i de mindre tallmiljöerna med höga naturvärden som finns i området genom att fungera som ett kärnområde. I övrigt finns mindre torrbackar som ligger som kilar mellan skog och åker. Torrbackarna utgör säkerligen rester av betydligt större ängs/ betesmarker. Dessa marker är framför allt av värde ur ett lokalt perspektiv och kan vid en eventuell bebyggelse ha stora pedagogiska värden för förståelsen av biologisk mångfald i odlingslandskapet. MKB Sigtuna stadängar Skyddsvärda arter I området finns de rödlistade arterna tallticka, gränsticka, kötticka, ullticka, trubbdaggkåpa och mindre hackspett noterade. Samtliga arter har hotkategori NT - Nära hotad och med undantag av trubbdaggkåpa är arterna främst kopplade till skogsmiljöer. Ekologiska samband Kommunal grönstruktur Området ingår i helhetsområdet Sigtuna och är utpekat som ett Ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO). Detta ESKO präglas av viktiga kärnområden för barr-, bland- och sumpskogar, mellan vilka det råder starka ekologiska samband. Viktigaste ekologiska funktioner inom detta helhetsområde och som är knutna till barrskog är: Barrskogar och enskilda barrträd är mycket gamla. De erbjuder en viktig miljö för bl.a. sällsynta vedsvampar, vedinsekter, mossor och fåglar. Friska barrskogar, blandskogar och lövskogar är gamla och växer i jordlager med hög kalkhalt. De erbjuder en viktig miljö för bl.a. sällsynta svampar, mossor och örter. Sumpskogar och kärr är gamla och har en väl fungerande hydrologi. De utgör livsmiljö för många känsliga arter som är beroende av fuktiga markförhållanden, t.ex. mossor och kärrväxter, men också en viktig miljö för arter beroende av hög luftfuktighet, t.ex. olika mossor. Lokal grönstruktur Området är främst viktigt för spridningssamband för barrskogsarter och nyckelbiotopen i områdets sydvästra del utgör ett kärnområde. Dessutom finns det ett förhållandevis stort inslag med högvuxen gammal tall i Sigtunaområdet vilket gör att naturvärden knutna till tall har goda förutsättningar att fortleva i området och att barrskogssambanden är viktigast att ta hänsyn till vid exploateringar. I området har flera rödlistade arter noterats och är främst kopplade till skogsmiljöer. Geologiska värden Inga kända geologiska värden finns inom planområdet. Marken består av sandig morän alternativt berg i dagen, som i låglänta partier är överlagrade av glaciallera (SGU). Höga naturvärden. Ekologigruppen AB, Ekologiska spridningssamband Organismers spridningsmöjligheter mellan en viss naturtyp. Ett spridningssamband bedöms finnas när områden av liknande naturtyp ligger inom ett möjligt spridningsavstånd. Begreppet konnektivitet används ibland för att beskriva ett fungerande utbyte av arter mellan områden spridda i landskapet. Motsatsen är fragmentering, när ett landskap och dess naturtyper blir så uppdelat, och avstånden mellan lämpliga livsmiljöer så långa, att det påverkar spridningen av arter. Fragmenteringens effekter på biologisk mångfald finns beskriven i rapporten (Jordbruksverket, 2005). Spridningsförmågan är olika för olika arter, och till stora delar okänd för många grupper. För de flesta vanliga arter är spridningsförmågan god, medan det för arter som specialiserat sig på en specifik livsmiljö ofta kan vara betydligt sämre. 33

32 MKB Sigtuna stadsängar Konsekvenser av föreslagen plan Det bedöms bli positiva konsekvenser för värdefulla barrskogsområden och skyddsvärda arter knutna till barrskog då barrskog med höga naturvärden ges ett visst skydd. De ekologiska spridningssambanden riskerar att försvagas då naturmark försvinner. Konsekvenser för värdefulla naturområden Konsekvenser för värdefulla barrskogar + 2, Märkbara positiva konsekvenser då värdefulla barrskogsområden ges visst skydd Hällmarkstallskog Bedömningen är att det blir märkbara positiva konsekvenser för värdefulla naturområden. Den stora nyckelbiotopen (11,3 hektar) kommer att sparas och ges viss skydd genom planläggning som natur. Mindre hällmarkstallskogpartier med höga naturvärden kommer att sparas. Konsekvenser för skyddsvärda arter + 1, Små positiva konsekvenser då livsmiljöer för skyddsvärda arter knutna till skogmiljöer sparas, men den totala skogsmiljön minskar. Bedömningen är att det blir små positiva konsekvenser för skyddsvärda arter knutna till barrskogar då skogsområden med höga naturvärden sparas. Samtidigt minskar den totala andelen skogsmark. Konsekvenser för ekologiska samband Brynzoner -1 till -2, Små till märkbara negativa konsekvenser för spridningssamband då naturmark försvinner Det är främst spridningssamband för arter knutna till tallskog som är viktiga i området. Skogsmiljöer tas i anspråk och den lokala grönstrukturen minskar. Genom att spara områden med höga naturvärden samt behålla hällmarkstallskog i ett stråk från norr till söder genom området är bedömningen att det endast blir små till märkbara negativa konsekvenser för spridningssamband. Det finns endast små rester av torrbackar kvar och delar av naturvärdena har redan gått förlorade då de inte hävdats på länge. Det är relativt långa avstånd till andra hävdade marker, närmast är runt Venngarn Översiktsplan 2014 sigtuna kommun 58 Kommunal grönstruktur. ÖP karta 9 naturreservat och naturvärden 34

33 med Uppsalavägen som en stark barriär. Torrbackarna har främst ett lokalt värde. MKB Sigtuna stadängar Konsekvenser i relation till lagskydd Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) Ett visst intrång i det ekologiska särskilt känsliga området sker i dess östra del, men den stora nyckelbiotopen sparas och ges visst skydd genom planläggning som natur och det finns en buffertzon med värdefull naturmark runt nyckelbiotopen. Bedömningen är att denna kompensation är godtagbar. Artskyddsförordningen Sammantaget bedöms de arter som omfattas av Artskyddsförordningen eller som finns upptagna i EU-direktiv inte påverkas på ett sådant sätt att deras populationer skadas. Förslag till åtgärder Då naturmark försvinner är det viktigt att nya grönytor är multifunktionella där man kombinerar biologisk mångfald, sociala och rekreativa värden med klimatanpassning och tydliggör ekosystemtjänster. Röj fram grova tallar på åkerholmar för att få en större andel solbelysta tallar som gynnar många rödlistade arter, inte minst insekter och lavar. Skapa död ved. Nedtagna större trädstammar (främst ek och tall) bör i möjligaste mån tas om hand och lämnas kvar i närområdet som faunadepåer, eller vedkyrkogårdar och inte forslas bort. Förstärk befintliga brynzoner (runt Stadsparken) genom skötsel och inplantering av arter samt hålla f.d. åkermarken öppen. Upprätta en skötselplan i samråd med en ekolog. Konsekvenser av nollalternativet +/- 0 till -1, Obetydliga till små negativa konsekvenser av nollalternativet då värdefulla barrskogar har visst skydd som nyckelbiotop, med liten risk för avverkning Obetydliga till små negativa konsekvenser för värdefulla barrskogar då nyckelbiotopen har visst skydd, men riskerar att avverkas. Möjligheter till förbättrad skötsel riskerar att uteblir. Möjlighet finns dock att ändra skogsbruket till ett mer naturvårdsinriktat skogsbruk som ger högre biologisk mångfald. +/- 0, Inga konsekvenser för ekologiska samband Nollalternativet bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för ekologiska samband eftersom inga naturvärden tas i anspråk. Möjlighet finns att ändra skogsbruket till ett mer naturvårdsinriktat skogsbruk som ger högre biologisk mångfald. 35

34 MKB Sigtuna stadsängar Hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet i nuläget Underlagsmaterial Boverket, Mångfunktionella ytor. Klimatanpassning av befintlig miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen. NCC, Översiktlig markmiljöundersökning - Förskoletomt Norra Sigtuna stad (PM) översiktlig markmiljöundersökning - Handelstomt Norra Sigtuna stad (PM). Ramböll, Norra Sigtuna, Trafikstudie. Uppsala. Sigtuna kommun, Bilaga Översiktsplan 2014: Allmänna intressen. Stockholms läns landsting, När, vad och hur? Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar. Sweco, Norra Sigtuna stad - Analys av gatustruktur. PM. ÅF-Infrastructure AB, Norra Sigtuna, Sigtuna kommun. Trafikbullerutredning Rapport A. ÅF-Infrastructure AB, Riskutredning farligt gods på väg 263, Norra Sigtuna stad. Sigtuna kommun. Buller Både väg 263 och Ragvaldsbovägen bidrar till buller i planområdet. Områdets östra sida upplevs vara mycket bullerstört. Längre in i planområdet, i nordväst, begränsas bullret av höjder i terrängen och av vegetation. Planområdet ligger utanför bullerkurvan FBN 55 db(a) från Arlanda flygplats (Sigtuna kommun 2014). Markföroreningar Jordanalyser har genomförts av NCC Teknik och Hållbar utveckling, på utvalda platser inom planområdet. Jorden analyserades med avseende på bland annat metaller, PAH 16 och oljekolväten. På nuvarande jordbruksmark, inom den planerade förskoletomten, har kobolt och nickel observerats i halter strax över Naturvårdsverkets gränsvärde för känslig markanvändning (KM). Medelhalterna ligger dock under riktvärden för KM. Förhöjda halter av dessa ämnen är vanligt i jordbruksmark i Stockholm och Uppsala och antas bero på naturliga variationer i bakgrundshalter (NCC Teknik och Hållbar utveckling, 2014). På en annan del av jordbruksmarken, på platsen för den planerade handelstomten, jämfördes de uppmätta värdena med Naturvårdsverkets riktlinjer för mindre känslig markanvändning (MKM). Här låg alla halter under riktvärdena. Strålning Risken för markradon har bedömts till låg till normal. Det förutsätts att byggnader för stadigvarande vistelse byggs radonsäkert. Enligt Boverkets Byggregler är gränsvärdet för nya byggnader 200 Bq/m 3 luft. Luftkvalitet Sigtunas luftkvalitet är generellt god. Enligt mätningar utförda mellan 2003 och 2010 är halter av inandningsbara partiklar (PM 2,5 och PM10), bens(a)pyren, kvävedioxid och bensen under miljökvalitetsnormerna (MKN) (LVF, 2010). Dagvatten I närheten av planområdet ligger Lårstaviken, en del av Mälaren, dit dagvatten från området rinner. Idag har viken otillfredsställande ekologisk status, bland annat på grund av övergödning. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) är däremot god. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar ska inte öka till december 2015, jämfört med status från Inom Sigtuna stadsängar finns två avrinningsområden. Marken inom planområdet består av berg, morän och lera. Moränen, och till viss del sprickor i berget, medför att infiltrationsmöjligheterna är goda. 36

35 Skred och ras Inom kommunen genomfördes år 1997 en översiktlig skredriskkartering av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enligt undersökningen är stabilitetsförhållanden och säkerhet i undersökta riskområden generellt god (Sigtuna kommun, 2014). De geotekniska förutsättningarna inom planområdet medger grundläggning med metoden platta på mark i fastmarkspartierna, som består av morän och berg. Där marken består av lera kan plattgrundläggning ske endast om belastningsökningen är begränsad (småhus 1-2 våningar och ingen utfyllnad), om husen grundläggs med väl lastspridande konstruktion samt om byggnaderna inte uppförs på ojämna lerlager. Separat utredning ska genomföras vid djupa schackter eller schakt i anslutning till upplag av markbelastning. Risk för skred och ras bör utredas vidare. MKB Sigtuna stadängar Trafiksäkerhet I dagsläget sker över hälften av Sigtunabornas privattransporter med bil. Trots tillgång till gång- och cykelväg delar av sträckan mellan Sigtuna stadskärna och planområdet upplevs vägen främst lämpad för biltrafik. Även Ragvaldsbovägen lämpar sig relativt dåligt för gång- och cykeltrafikanter. Varken längs Ragvaldsbovägen eller väg 263 finns gång- eller cykelväg på partiet intill planområdet, vilket gör det otryggt för oskyddade trafikanter att röra sig här. Ragvaldsbovägen har en karaktär av landsväg, med relativt breda körfält och vägrenar. Farligt gods Väg 263 är sekundär transportled för farligt gods. Enligt länsstyrelsernas riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (2006) bör allmän platsmark närmast sådan väg inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Närmast transportleden lämpar sig exempelvis odling, vilket är aktuellt i dagsläget. Länsstyrelsen i Skåne har utvecklat generella riktlinjer för markanvändning vid farligt godsled (tabell 3). Tabell 3. Generella riktlinjer för markanvändning vid farligt godsled. Efter ÅF-Infrastructure AB (2014). Avstånd Markanvändning Exempel på lämplig markanvändning 0-30 m Bebyggelsefritt Parkering (ytparkering), trafik, odling, friluftsområde m Låg persontäthet, personer alltid i vaket tillstånd m Ej hög persontäthet eller utsatta personer Handel (sällanköpshandel), industri, bilservice, lager, tekniska anläggningar, parkering Bostäder (småhusbebyggelse), handel (övrig handel), kontor (i ett plan), lager, idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats), centrum, kultur >150 m Inga restriktioner Bostäder (flerbostadshus i flera plan), kontor (i flera plan inkl. hotell), vård, skola, idrotts. Och sportanläggningar (med betydande åskådarplats). 37

36 MKB Sigtuna stadsängar Avsteg från rekommendationerna kan göras efter analys och lämpliga åtgärder. Dessa riktlinjer är utfärdade för primära transportleder för farligt gods. För sekundära transportleder kan generellt kortare avstånd tillämpas. Översvämningsrisk och klimatanpassning Planområdet ligger utanför det område som i ÖP (2014) har pekats ut som riskzon för översvämningar i och med kommande klimatförändringar. Vegetationen i området bedöms kunna ta upp stora flöden från regn och smältvatten. En utloppstrumma i betong begränsar i dagsläget utflödet från planområdet. Området består till stor del av skog, vilket gör att ekosystemtjänsterna luftrening och skuggning fungerar bra. Vegetationen medför också att planområdet bidrar till parkbris, det vill säga luftväxling mellan grönområdet till bebyggda miljöer runtomkring. Se faktaruta Vegetationens roll som klimatreglerare. Övriga risker Inga andra risker har identifierats inom planområdet. Konsekvenser av föreslagen plan Buller -1, Små negativa konsekvenser väntas på ljudmiljön. Riktlinjer för ljudnivå efterföljs till största del, men på vissa platser kan ljudmiljön upplevas störande. Trafiken på Ragvaldsbovägen och framför allt väg 263 bidrar till buller inom planområdet. Hastigheten förbi bostadsområdet kommer dock att vara relativt låg (50 km/h) och inom området begränsas den till 30 km/h, vilket håller nere ljudnivån. Boverkets allmänna råd för ljudnivå bedöms uppfyllas avseende hälften av bostadsrummen (50 dba ekvivalent ljudnivå), uteplatser (55 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå), slutna gårdar (50 dba ekvivalent ljudnivå) samt ljudnivå inomhus. Med undantag från bostäder mot väg 263, Ragvaldsbovägen samt större lokalgator understiger ljudnivån 55 dba vid fasad. För boende vid de större gatorna kan ljudnivån upplevas störande. Skolgården ligger intill väg 263, vilket medför att ljudnivån kommer att överstiga Boverkets allmänna råd (55 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå) för större delen av skolgården, vilket innebär en störande ljudmiljö. Förskolorna håller sig inom Boverkets rekommenderade ljudnivåer förutsatt att lekytor inte placeras mot lokalgatorna. Bedömningen förutsätter att byggnadsmaterial och planlösning utformas så att beräknade ljudnivåer i trafikbullerutredningen (ÅF 2014) hålls, samt att bullerskydd tillämpas där behov finns. Nattetid ska brandutryckning inte ske med sirener. För allmän utomhusmiljö finns inga riktlinjer för ljudnivå. Majoriteten av torg och parker ligger dock inom riksdagens riktlinjer för maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad, vilket kan anses vara en rimlig nivå även för parker. Undantaget är parkytorna längs väg 263, där maximal ljudnivå närmast vägen beräknas uppgå till mellan 75 och 85 dba. 38

37 Sammantaget bedöms bullret inte vara så pass omfattande att boende eller besökare inom området utsätts för betydande hälsorisk. Däremot kan ljudnivån upplevas störande på flera platser, varför konsekvenserna med avseende på buller blir negativa men små. MKB Sigtuna stadängar Markföroreningar +/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppkomma på grund av markföroreningar eller förorena marken ytterligare. Befintliga markföroreningar bedöms inte påverka de berörda verksamheterna, vare sig förskolan eller handelsplatsen. Inte heller väntas verksamheterna bidra till ökade halter av markföroreningar i området. Dagvatten +/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppkomma av den planerade dagvattenhanteringen. Dagvattnet hanteras innan det ansluts till kommunens ledningsnät. Så långt som möjligt avleds dagvattnet med öppna dagvattenlösningar innan det leds till ytor för dagvattenhantering som är avsatta i planen i områdets sydvästra del. Makadammagasin under gator och parkeringar medför att det mest förorenade vattnet renas redan här. Med föreslagen dagvattenhantering bedöms storleken på vattenflödet ut från området inte öka jämfört med i dagsläget. Hanteringen planeras för att klara 100-årsregn. Dagvattenreningen väntas bidra till att vattnets halter av föroreningar och näringsämnen minskar jämfört med idag, undantaget fosfor som väntas öka en aning. Förutsatt att föreslagna åtgärder vidtas, samt att dricksvatten inte används för att fylla någon rekreativ damm, bedöms dagvattenhanteringen fungera så pass väl att inga negativa konsekvenser uppstår för människors hälsa eller för Mälarens vattenmiljö. Skred och ras Bedömning kan inte genomföras då platsspecifik undersökning saknas. Bedömning kan inte genomföras då platsspecifika undersökningar saknas. Den geotekniska utredningen antyder att risk inte föreligger, men inför projektering bör undersökning genomföras. Trafiksäkerhet +/- 0, Inga märkbara konsekvenser på trafiksäkerheten väntas uppstå. Om bilanvändandet är lika högt i Sigtuna stadsängar som i Sigtuna generellt kommer belastningen på väg 263 och Ragvaldsbovägen att öka. Trafikflödena ökar med ungefär en procent per år på väg 263, och år 2030 beräknas antalet förare vara per årsmedeldygn. I nord/ västlig riktning bedöms trafiken fungera även med ökad trafikbelastning efter planens genomförande. Däremot kan belastningen till och från Märsta, Arlanda och Stockholm bli hög, särskilt vid Märstarondellen som redan idag ofta utsätts för köbildning. Inga orimliga belastningar i vägtransportnätet beräknas uppstå med exploateringen. Sweco (2014) har bedömt att två nya infarter till Sigtuna stadsängar 39

38 012, m MKB Sigtuna stadsängar Riktvärden för buller Vid nybyggnation av bostäder eller vid väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur eftersträvas riksdagens fastställda riktvärden för vägtrafikbuller och spårburen trafik. Riktvärdena fastställdes i samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53. Riktvärdena utgör huvudregler i Boverkets allmänna råd (2008:1). 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad (för flyg avses FBN 55 dba.) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Avstegsfall från riktvärden Boverket har också formulerat fall där det i en avvägning mellan krav på ljudmiljö och andra intressen kan vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln. Detta bör kunna övervägas: i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering: av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Enligt Boverket bör minst hälften av boningsrummen vara vända mot en tyst eller ljuddämpad sida (max 50 dba), i de fall riksdagens riktvärden inte kan efterföljas. från Ragvaldsbovägen inte medför några problem för trafiksäkerheten. Sträckorna inför infarterna till området har god sikt på cirka 150 respektive 60 meter, vilket är fullt tillräckligt enligt Trafikverkets handbok Vägars och gators utformning. Den föreslagna gatustrukturen, där oskyddade trafikanter prioriteras och hastigheten hålls låg, inom området bedöms medföra låg risk för trafikolyckor. Potentiella risker är korsningar med dålig sikt, framförallt där gränder övergår i lokalgator. Sammantaget bedöms trafiksäkerheten inom och i anslutning till planområdet vara god. Trafikmängd Väg 263 norr: 6161 ÅDT, tung trafik 10%, 70 km/h Väg 263 söder: 8313 ÅDT, tung trafik 10%, 70 km/h Väg 263 mot märsta: ÅDT, tung trafik 9%, 80 km/h Uppsalavägen: 3356 ÅDT, tung trafik 10%, 50 km/h Ragvaldsbovägen väster: 4382 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h Ragvaldsbovägen: 5210 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h Ragvaldsbovägen öster: 5003 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h Lokalgata 1: 466 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 3: 93 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 5: 279 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 6: 1592 ÅDT, tung trafik 7%, 30 km/h Lokalgata 7: 579 ÅDT, tung trafik 5%, 30 km/h Lokalgata 8: 174 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 9: 174 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 10: 248 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 11: 868 ÅDT, tung trafik 9%, 30 km/h Lokalgata 12: 207 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Trafikmängd Lars Lindström Åsa Lindkvist Ekvivalent ljudnivå för dygn, i dba 70,0< 65,0< <= 70,0 60,0< <= 65,0 55,0< <= 60,0 50,0< <= 55,0 <= 50,0 Symboler Byggnader Vägar Skola Handel Brandstation Förskola Skala 1: , m Norra Sigtunastad Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik i dba Ljudutbredning 2 m över mark A01 Väg 263 norr: 6161 ÅDT, tung trafik 10%, 70 km/h Väg 263 söder: 8313 ÅDT, tung trafik 10%, 70 km/h Väg 263 mot märsta: ÅDT, tung trafik 9%, 80 km/h Uppsalavägen: 3356 ÅDT, tung trafik 10%, 50 km/h Ragvaldsbovägen väster: 4382 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h Ragvaldsbovägen: 5210 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h Ragvaldsbovägen öster: 5003 ÅDT, tung trafik 5%, 50 km/h Lokalgata 1: 466 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 3: 93 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 5: 279 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 6: 1592 ÅDT, tung trafik 7%, 30 km/h Lokalgata 7: 579 ÅDT, tung trafik 5%, 30 km/h Lokalgata 8: 174 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 9: 174 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 10: 248 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Lokalgata 11: 868 ÅDT, tung trafik 9%, 30 km/h Lokalgata 12: 207 ÅDT, tung trafik 2%, 30 km/h Maximal ljudnivå i dba 85,0< 80,0< <= 85,0 75,0< <= 80,0 70,0< <= 75,0 <= 70,0 Symboler Byggnader Vägar Skola Handel Brandstation Förskola Skala 1:2500 Norra Sigtunastad Maximal ljudnivå från vägtrafik i dba Ljudutbredning 2 m över mark. Lars Lindström Åsa Lindkvist A02 Farligt gods Risken inom planområdet bedöms vara acceptabel under förutsättning att riskutredningens föreslagna riskreducerande åtgärder efterföljs. Risk inom området har beräknats endast utifrån konsekvenser i form av personskada. Individrisk och samhällsrisk har beräknats (ÅF- Infrastructure AB, 2014). Individrisk syftar på risken för att en person som under ett år befinner sig på ett visst avstånd från riskkällan avlider, medan samhällsrisk visar hur många människor som skulle kunna 40

39 avlida i ett studerat scenario. Det finns tre risknivåer: oacceptabel risk, tolerabel risk om alla rimliga åtgärder är vidtagna (det så kallade ALARP-området), samt liten risk. Fram till 25 meter från väg 263 är individrisken, beräknat för en högsta väghastighet om 50 km/h, inom ALARP-området. Längre bort från vägen är individrisken under ALARP-området och därmed relativt låg. Samhällsrisknivån för väghastighet 50 km/h är hög. Risken för ett eller fler dödsfall ligger ovanför ALARP-området. Bortsett scenarier med pölbränder är risken betydligt lägre, under ALARP-området. Avståndet mellan transportleden och handelsbyggnad samt skolgård är under 15 meter. Sammantagen bedömning är att det finns en individoch samhällsrisk i denna del av området, närmast transportleden. Enligt Skåne länsstyrelses riktlinjer bör en skola inte placeras närmare än 150 meter från farligt godsled. Med tanke på att väg 263 endast är sekundär transportled för farligt gods bör detta avstånd kunna vara mindre. Under förutsättning att riskreducerande åtgärder som föreslås i ÅF Infrastructures riskutredning genomförs bedöms risknivån vara acceptabel. MKB Sigtuna stadängar Ekosystemtjänster kopplade till hälsa och säkerhet Fungerande ekosystemtjänster är förutsättning för människors hälsa och säkerhet. Till de reglerande ekosystemtjänsterna som är relevanta för området hör: Rening av vatten, t.ex. i dagvattendammar; Flödesutjämning av regn- och smältvatten; Luftväxling av stadsluft Skuggning från vegetation. Till de kulturella ekosystemtjänsterna som är relevanta för området hör: Hälsoaspekter från naturrekreation. Översvämningsrisk och klimatanpassning +/-0, Inga märkbara konsekvenser bedöms uppstå av detaljplanen. Bebyggelsen ligger ovanför Mälarens riskområde för översvämningar, och tillräcklig vegetation kommer att finnas inom planområdet för att fungera klimatreglerande. Eftersom planområdet enligt ÖP (2014) ligger utanför riskzonen för översvämningar från Mälaren bedöms bebyggelsen klara översvämningsrisker i ett 200-årsflöde. De planerade dagvattenanläggningarna och den meandrande bäcken ska fungera utjämnande för ojämna flöden från regn och smältvatten. Dagvattenutredningen för området föreslår en lägsta nivå för hus på cirka en meter över högsta dämningsnivå, som har beräknats för ett 50-års respektive 100-årsregn. Flödet från området (både etapp 1 och etapp 2) beräknas öka från 127 l/s till l/s efter exploateringen. Med fördröjningsåtgärder med i beräkningen antas utflödet från området dock bli endast 13 l/s. Detaljplanen innebär minskad vegetationsyta inom planområdet, vilket medför mindre skuggning från träd och mindre parkbris jämfört med i dagsläget. I parkerna finns däremot möjlighet till skuggning och parkbris kvar. Parkbris och den skuggande effekten och kommer att vara viktig i ett framtida varmare klimat. Trots att grönytorna i och med detaljplanen kommer att vara mindre än idag medger planen god tillgång till vegetation i parker och naturmark. Vegetationen bedöms kunna rena luften från de föroreningar som väntas från de nya vägarna inom området. Se faktaruta Ekosystemtjänster kopplade till hälsa och säkerhet. Vegetationens roll som klimatreglerare Under nätter är grönområden svalare än hårdgjorda ytor i närliggande bebyggda områden. Temperaturskillnaden medför olika lufttryck över områdena, vilket skapar svaga vindar från grönområdet till den bebyggda miljön, så kallad parkbris. Genom parkbris kan luftföroreningar spädas ut, vilket ger en renare stadsluft. I ett framtida klimat med mer värmeböljor och torka kommer parkbris också att spela en viktig roll som värmereglerare genom att förse staden med svalare luft. Parkbris är därmed en viktig ekosystemtjänst. Förutom parkbris fungerar vegetationen, särskilt träd, luftrenande genom att absorbera gaser samt då damm och partiklar fastnar på trädens olika delar och sköljs ned i jorden. Träd har också en viktig funktion i att skugga hus, vilket är energieffektivt under varma sommardagar. Övriga risker -2 till +/- 0, Dammens utformning medför att risk för drunkning är obetydlig. Om dammen fylls med dricksvatten blir konsekvenserna märkbart negativa. En öppen damm innebär en risk för människor som rör sig i närheten 41

40 MKB Sigtuna stadsängar av vattnet. Risk för drunkningsolyckor beror till stor del på dammens utformning. Under förutsättning att dagvattenutredningens föreslagna utformning av dammen efterföljs bedöms risk för drunkning vara låg. Utformningen innefattar grunda avsatser/trappsteg längs dammens kant, samt trappor, stegar och livbojar på ett flertal platser. I och med pågående och kommande klimatförändringar riskerar många dricksvattentäkter att drabbas av exempelvis minskade vattennivåer eller saltvatteninträngning. God hushållning med dricksvatten är därmed av stor vikt för kommande generationers hälsa och säkerhet. Om den rekreativa dammen fylls med dricksvatten blir konsekvenserna för människors hälsa och säkerhet därmed märkbart negativa. Konsekvenser i relation till lagskydd Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet Då miljökvalitetsnormer för luftkvalitet uppnås inom Sigtuna samt större delen av Stockholms innerstad, är det troligt att luftkvaliteten inom Sigtuna stadsängar också kommer att vara inom miljökvalitetsnormerna. För partiklar, både PM10 och PM2,5, uppnåddes miljökvalitetsnormer för alla Stockholms gator år De halter som överskridits var kvävedioxid, på gatunivå på några av Stockholms innerstads gator. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten År 2021 ska god ekologisk status uppnås i Lårstaviken. Förutsatt att föreslagen dagvattenhantering genomförs bedöms inte möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna försvåras. Riksintresse för kommunikation Planen förstör inte framtida möjligheter att utvidga väg 263, eftersom den östra sidan av vägen hålls fortsatt öppen. Om andra planer medger bebyggelse på denna sida av vägen kan dock denna möjlighet gå förlorad. Förslag till åtgärder Dagvattenhantering på kvartersmark, i gator och på parkeringytor bör följa rekommendationer i dagvattenutredningen. Hur den rekreativa dammen på ett hållbart sätt ska förses med konstant vattenspegel måste utredas. Trafiksäkerhetsåtgärder bör ske i enlighet förslag i trafik- och bullerutredningen. Höga bullerskydd alternativt begränsad trafik bör inrättas vid Ragvaldsbovägen, för att bostäderna där inte ska utsättas för buller över riksdagens riktvärde. Bullerskydd kan också krävas vid skolors lekytor, om dessa placeras mot lokalgata. Yttervägg, uteluftdon och fönster bör utformas med hög ljudreduktion, för att minimera buller i inomhusmiljö. Planbestämmelser bör utföras med krav på tillräcklig höjdsättning av området och av mark och byggnader. Grundvattenrör bör installeras på området, för att kontrollera grundvattennivåer och- tryck. Föreslås både i dagvattenutredning och i geoteknisk förundersökning. 42