Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar. omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn

Transkript

1 30 juni 2015 Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. Granskningshandling,

2 2 Beställning: NCC Boende AB, Kim Hultén och Sigtuna kommun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Slutversion: Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson Medverkande: Angelica Wågström, Hillevi Eklund, Krister Sernbo Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 6960 Bild på framsidan från platsen

3 Innehåll MKB Sigtuna stadängar Sammanfattning 5 Inledning 8 Miljöbedömningsprocessen 8 Avgränsningar 9 Alternativ 9 Osäkerhet i bedömningarna 9 Föreslagen plan 11 Syftet med planen 11 Planens innehåll 11 Planens påverkan och effekter 11 Nollalternativ 12 Lagskydd och plansituation 13 Plansituation 13 Lagskydd 13 Areella näringar 20 Areella näringar i nuläget 20 Konsekvenser av föreslagen plan 20 Förslag till åtgärder 22 Konsekvenser av nollalternativ 22 Regional grönstruktur, gröna samband 23 Regional grönstruktur i nuläget 23 Konsekvenser av föreslagen plan för den regionala grönstrukturen och gröna samband 23 Konsekvenser av nollalternativ 23 Landskapsbild 24 Landskapsbilden i nuläget 24 Konsekvenser av föreslagen plan 24 Förslag till åtgärder 25 Konsekvenser för landskapsbild med nollalternativ 25 Kulturmiljö 26 Kulturmiljövärden i nuläget 26 Konsekvenser av föreslagen plan 28 Förslag till åtgärder 28 Konsekvenser av nollalternativ 29 Rekreation och friluftsliv 30 Naturrekreation i nuläget 30 Konsekvenser av föreslagen plan 32 Förslag till åtgärder 33 Konsekvenser av nollalternativ 33 3

4 MKB Sigtuna stadsängar Naturmiljö 34 Biologiska värden i nuläget 34 Geologiska värden 35 Konsekvenser av föreslagen plan 36 Förslag till åtgärder 37 Konsekvenser av nollalternativet 37 Hälsa och säkerhet 38 Hälsa och säkerhet i nuläget 38 Konsekvenser av föreslagen plan 40 Förslag till åtgärder 45 Konsekvenser av nollalternativ 45 Konsekvensernas relation till miljömålen 46 Hållbarhet 48 Uppföljning 49 Referenser 50 Bilaga 1. Hållbarhetsanalys 52 4

5 Sammanfattning MKB Sigtuna stadängar Föreslagen detaljplan Planförslaget innebär främst uppförande av bostäder, men även förskola, olika typer av parker, livsmedelsbutik samt andra centrumfunktioner. Syftet med planen är att skapa en stadsdel med hållbarhet i fokus, väl integrerad i Sigtuna stad söder om planområdet. Lagskydd och plansituation Detaljplanen har stöd i översiktsplanen (ÖP) från Planen berör framförallt lagskydd kring miljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten, ESKO-områden, biotopskydd samt fornlämningar. Planområdet ligger i Järvakilen, som är en av Stockholms regionala grönkilar. Nuläge Planområdet består idag framförallt av produktionsskog, främst barr, samt jordbruksmark i träda. Vissa höga naturvärden finns inom planområdet, bland annat en av Skogsstyrelsen utpekad nyckelbiotop. Planområdet ingår i rekreationsområdet som Hällsboskogen utgör och används i hög grad för rekreation och friluftsliv. Området rymmer skogsområden, huvudsakligen barrskog med litet lövskogsinslag. Inom området finns även öppen mark. Terrängen är omväxlande. I nordöst angränsar planområdet till Haga-Venngarn, som är ett riksintresse för kulturmiljövård. Det småskaliga kulturlandskapet går att läsa ut i planområdet, bland annat genom åkergipar och gläntor. Inom planområdet finns flera kulturhistoriska lämningar varav en är fornlämningsklassad. Landskapsbilden präglas av öppet jordbrukslandskap mot produktionsskog med framför allt tall. Landskapsbilden har också inslag av åkerholmar. Brandstationen skymmer en del av utsikten från Ragvaldsbovägen. I dagsläget påverkas området av buller, främst från väg 263 och i viss mån Ragvaldsbovägen. Samlad bedömning Planen medför att all jordbruksmark och delar av produktionsskogen inom planområdet tas i anspråk. Detta medför stora negativa konsekvenser för jordbruket och små negativa konsekvenser för skogsbruket. Områdets karaktär av odlingslandskap minskar kraftigt i och med planens genomförande. Det bedöms bli positiva konsekvenser för värdefulla barrskogsområden och skyddsvärda arter knutna till barrskog då barrskog med höga naturvärden sparas och ges mer skydd genom planläggning som natur. De ekologiska spridningssambanden försvagas då naturmark försvinner. Strukturer och tillgänglighet förbättras mellan befintlig bebyggelse i närheten av planområdet och rekreationsområden väster om planområdet. I planområdets östra delar försämras kopplingen istället då 5

6 MKB Sigtuna stadsängar platsen upplevs privat. Nya värden, såsom elljusspår och parker, tillkommer. Planen bedöms inte medföra några märkbara konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. Däremot är området närmast väg 263 en riskzon för olyckor med farligt gods, och bebyggelse här måste uppföras med riskreducerande åtgärder. Planens förhållande till lagskydd Planen tar i anspråk jordbruksmark av nationell betydelse (3 kap. 4 MB). Detta motiveras av att planen är en del av en hållbar bebyggelseutveckling. Väg 263 utgör riksintresse för kommunikationer. Belastningen på denna väg kan komma att öka med inflyttningar till det nya bostadsområdet. Planen förhindrar inte framtida utvidgning av riksintresset då planområdet endast sträcker sig över vägens västra sida. Andra viktiga lagskydd som berörs av planen är miljökvalitetsnormer för Lårstaviken, fornlämningsskydd, ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) samt biotopskydd för åkerholmar och diken. Planens viktigaste konsekvenser Planförslaget medför att tätortsnära jordbruksmark och en mindre del skogsbruksmark tas i anspråk. Landskapsbilden förändras då öppet odlingslandskap och skog omvandlas till stad. Kulturlandskapet förändras och kulturhistoriska lämningar, varav en fornlämningsklassad, påverkas. Höga naturvärden sparas. Områdets funktion för rekreation förändras då vissa värden försvinner och andra tillkommer. Förenlighet med Miljöbalkens och PBL:s hänsyns- och hushållningsregler Förslaget kan enligt MKB anses förenligt med 2 och 3 kap. Miljöbalken i det avseende att det inte medför skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller säkerhet. När det gäller val av plats föreskriver 3 kap. 1 MB och 2 kap. 2 PBL att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Planens förenlighet med miljöbalkens bestämmelser kan ifrågasättas med tanke på att jordbruksmark av nationellt intresse tas i anspråk. På grund av Sigtunas riksintressen, skyddad natur och vatten samt bullerzon kring Arlanda flygplats återstår dock endast en begränsad del av kommunens yta till bebyggelse, varför avvägning mellan intressen behöver göras. Anspråkstagandet av jordbruksmark inom planområdet motiveras med att den är en del av en hållbar bebyggelseutveckling i Sigtuna stad. Hållbarhet Sigtuna stadsängar bedöms kunna leva upp till högt ställda krav på en hållbar stadsutveckling. Planen är ambitiös i gestaltning och utformning av gaturummen och de offentliga platserna. En hög standard hålls gällande energi och omhändertagande av dagvatten och tillgången till rekreativa funktioner är god. Områdets koppling till både närliggande stadsdelar och till resten av regionen är dock sämre. 6

7 Tabell 1. Sammanfattande tabell över planen och nollalternativers konsekvenser. MKB Sigtuna stadängar Kulturmiljö Planförslaget -1, Avläsningen av det kulturhistoriska landskapet kommer att försvåras när jordbruksmark bebyggs och vissa av åkerholmarna försvinner. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser då några lämningar avlägsnas medan en annan bevaras med planbestämmelse. Nollalternativet -1, Nollalternativet medför en viss risk för försvårande av avläsning av det kulturhistoriska landskapet. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser på kulturhistoriska objekt bedöms följa av nollalternativet. Regional grönstruktur -1, små negativa konsekvenser för regionala ekologiska samband eftersom naturmark tas i anspråk och en ny barriär skapas i kilen. +- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser då inga ytterligare ingrepp i grönstrukturen förväntas. - 3, Stora negativa konsekvenser när tätortsnära jordbruksmark tas i anspråk. +/- 0 till - 1, Inga till små negativa konsekvenser väntas för jordbruket med nollalternativet. Hälsa och säkerhet Naturmiljö/ geologi Rekreation/ friluftsliv Areella näringar - 1 Små negativa konsekvenser för skogsbruket när skog tas i anspråk och skogsbruk fragmenteras - 1 Små negativa konsekvenser då möjligheter till återcirkulering av näringsämnen förloras. + 1 Små positiva konsekvenser då möjligheter för pollinerare och skadereglerare att leva inom planområdet ökar. +1 Små positiva konsekvenser då strukturer och tillgängligheten genom planområdets västra delar mellan befintlig bebyggelse och rekreationsområden förstärks. -1 Små negativa konsekvenser då kopplingen genom planområdets östra delar mellan befintlig bebyggelse och rekreationsområden försvagas. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser för strukturer inom planområdet. +2, Märkbart positiva konsekvenser med sparad natur, tillkommande elljusspår och nya målpunkter i de olika parkerna. + 2, Märkbara positiva konsekvenser då värdefulla barrskogar sparas och ges mer skydd. + 1, Små positiva konsekvenser då livsmiljöer för skyddsvärda arter knutna till skogmiljöer sparas, men den totala skogsmiljön minskar. -1 till -2, Små till märkbara negativa konsekvenser för spridningssamband då naturmark försvinner. -1, Små negativa konsekvenser väntas då bullernivåerna kan upplevas störande inom vissa delar av området. Till största del efterföljs Boverkets rekommendationer för ljudnivå. +/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppkomma på grund av markföroreningar eller förorena marken ytterligare. +/- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppkomma av den planerade dagvattenhanteringen. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser på trafiksäkerheten väntas uppstå. RIsknivån för farligt gods bedöms vara acceptabel om föreslagna åtgärder genomförs. +/-0, Inga märkbara konsekvenser bedöms uppstå av detaljplanen. Bebyggelsen ligger ovanför Mälarens riskområde för översvämningar, och tillräcklig vegetation kommer att finnas inom planområdet för att fungera klimatreglerande. -2 till +/-0, Dammens utformning medför att risk för drunkning är obetydlig. Om dammen fylls med dricksvatten blir konsekvenserna märkbart negativa. +/- 0, Inga konsekvenser väntas för skogsbruket med nollalternativet. +/- 0 till - 1, Små negativa till inga konsekvenser väntas med nollalternativet. +/- 0 inga konsekvenser väntas med nollalternativet. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser av nollalternativet. -1, Små negativa konsekvenser av nollalternativet, på grund av bristande skötsel. +/- 0 till -1, Obetydliga till små negativa konsekvenser av nollalternativet då värdefulla barrskogar har visst skydd som nyckelbiotop, med liten risk för avverkning +/- 0, Inga konsekvenser av nollalternativet för ekologiska samband +/- 0, Inga märkbara konsekvenser med nollalternativet 7

8 MKB Sigtuna stadsängar Inledning Denna rapport har utarbetats av Ekologigruppen AB på uppdrag av Sigtuna kommun och NCC Boende AB. MKBn gäller för förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad, som är en första etapp av den nya stadsdelen. Beskrivningar och bedömningar tar endast hänsyn till de åtgärder som planeras inom denna etapp. För en översiktlig hållbarhetsanalys av hela utvecklingsområdet inklusive kommande etapper, se bilaga 1 Hållbarhetssanalys. För analys av ekologiska värden se även rapporten Ekologistrategi för Norra Sigtuna stad. Rapporten utgör en MKB enligt PBL och kompletterande bestämmelserna i MB samt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöbedömningsprocessen Planprogram I slutet av december 2011 beslutades att detaljplan för en ny stadsdel skulle utarbetas. Detaljplanearbetet har föregåtts av programarbete. Ett program har tagits fram för det mer omfattande området Norra Sigtuna, som numera har namnsatts till Sigtuna stadsängar, där det aktuella planområdet utgör den första etappen. Mellan 19 september och 19 oktober 2013 var planprogrammet på samråd. Under hela planprocessen har invånare i Sigtuna haft möjlighet att uttrycka sina åsikter i medborgarforum. Åsikter och önskemål finns samlade i en visionsrapport som röstades igenom på ett rådslag mellan 27 maj och 3 juni 2013, där Sigtuna stads invånare från 16 år var röstberättigade. Programsamrådsmöte hölls den 10 oktober Detaljplan samrådsskede Planprogrammets samrådsyttringar togs i beaktande och i samband med planarbetet har utredningar relevanta för detaljplanen tagits fram. Detta gäller arkeologisk utredning, markföroreningsutredning, dagvattenutredning, bullerutredning, riskanalys för sekundär transportled för farligt gods, trafikstudie, mikroklimatstudie. Detaljplaneförslaget var ute på samråd mellan 25 februari och 25 mars Detaljplan granskningsskede Detaljplanens samrådsyttringar togs i beaktande och i samband med planarbetet har revideringar av utredningar genomförts avseende riskbedömning av transport av farligt gods och trafikflöden. Planområdet har justerats i nordost och skola samt idrottshall har tagits bort från planområdet och hanteras i nästa etapp för Sigtuna stadsängar. Förslag till över/undergång väg 263 samt förslag till busshållplatslägen redovisas i planbeskrivningen samt förtydligande vad gäller bullerstörning. Denna MKB är gjord i granskningsskedet för detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad. 8

9 MKB Sigtuna stadängar Avgränsningar En behovsbedömning har gjorts enligt Sigtuna kommuns miljöchecklista. Behovsbedömningen tillsammans med programsamrådsredogörelsen har legat till grund till avgränsningen av denna MKB. Geografiskt har MKBn avgränsats till planområdet och närliggande områden som planen sannolikt påverkar. Ämnesmässigt fokuserar MKB:n på de för området mest aktuella miljöaspekterna, det vill säga kulturmiljövärden, gröna samband, landskapsbild, rekreativa värden, naturvärden, areella näringar, miljökvalitetsnormer för vatten, ESKO, artskyddsförordningen samt hälsa och säkerhet. För de frågor där konsekvenserna bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan föreskrivs uppföljning av miljösituationen. Alternativ För analys av olika möjliga scenario jämförs detaljplanens utförande med ett nollalternativ. Detta är praxis i miljökonsekvensbeskrivningar för att utröna och jämföra vilka konsekvenser som kan väntas om detaljplanen inte genomförs. Praxis är också att ytterligare ett alternativt förslag utreds, för att utreda om detaljplanen är lokaliserad till bästa möjliga plats för utförandet samt analysera om detaljplanen är utförd på bästa möjliga sätt. I detta MKB-dokument undersöks ingen alternativ utformning. Detta motiveras av att planområdet är utpekat i översiktsplanen (ÖP 2014) som plats för bebyggelseutveckling. Områdets täta bebyggelsestruktur ökar förutsättningarna för kollektivtrafik till området, liksom dess läge relativt nära Sigtuna stadskärna, vilket gör att området anses vara väl lämpat för just bostäder. Metodik För bedömning av konsekvenser har flera underlagsrapporter tagits fram specifikt för MKB-arbetet, bland annat natur- och rekreativa värden, bullerutredning, dagvattenutredning och arkeologisk förundersökning. Konsekvensskala Konsekvenser har bedömts från noll till fyra med såväl positiva som negativa konsekvenser. Skalan av konsekvenser relaterar till det värde som berörs, men också till miljöpåverkans relation till miljökvalitetsnormer, nationella riktvärden, gränsvärden och miljömål. Osäkerhet i bedömningarna I samband med Ekologigruppens rapport Bedömning av natur- och upplevelsevärden som använts som underlag till kapitel Rekreation och friluftsliv har två fältbesök genomförts. Eftersom dessa skedde under sommarhalvåret kan kartläggning av vinteraktiviteter, såsom skidåkning, ha förbisetts. 9

10 MKB Sigtuna stadsängar Tabell 2. Konsekvensskala Konsekvenser Naturvärden, kultur, rekreation Hälsa och säkerhet Övriga hållbarhetsparametrar + 4 Mycket stora positiva konsekvenser Betydande förbättrande påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Bidrar tydligt till att förbättra nuvarande överskridna MKN, rikt- och gränsvärden. Bidrar tydligt till att utveckla hållbarhetsprestanda för regionen eller nationen i någon aspekt, eller för kommunen i flera betydande aspekter. + 3 Stora positiva konsekvenser Begränsad positiv påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande positiv påverkan på värden av kommunalt intresse. Bidrar till att förbättra nuvarande överskridna MKN, rikt- och gränsvärden. Bidrar tydligt till att utveckla hållbarhetsprestanda för kommunen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller kommundelen i flera betydande aspekter. + 2 Märkbara positiva konsekvenser Liten positiv påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på större lokala värden. Förbättrar delvis nationella MKN, rikt- eller gränsvärden. Bidrar tydligt till utveckling av hållbarhetsprestanda för stadsdelen eller kommundelen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller kommundelen i mindre betydande aspekter. +1 Små positiva konsekvenser Liten positiv påverkan på värden av kommunalt intresse, eller mindre konsekvenser för lokala värden. Uppfyller MKN och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt förbättra aspekter av dessa. Bidrar i någon mån till utveckling av hållbarhetsprestanda för stadsdelen, kommundelen eller helt lokalt. +/- 0 Inga eller obetydliga konsekvenser Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända värdena. Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända värdena. Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för hållbarhetsprestandan. - 1 Små negativa konsekvenser Liten negativ påverkan på värden av kommunalt intresse, eller mindre konsekvenser för lokala värden. Uppfyller MKN och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt motverka aspekter av dessa. Försämrar i någon mån hållbarhetsprestanda för stadsdelen, kommundelen eller helt lokalt. - 2 Märkbara negativa konsekvenser Liten negativ påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på större lokala värden. Uppfyller MKN, men inte i alla dess aspekter. Uppfyller huvudsakligen nationella rikt- eller gränsvärden, men inte i alla dess delar eller avseenden. Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för stadsdelen eller kommundelen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller kommundelen i mindre betydande aspekter. - 3 Stora negativa konsekvenser Begränsad negativ påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. Riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för kommunen i någon betydande aspekt, eller för stadsdelen eller betydande aspekter. - 4 Mycket stora negativa konsekvenser Betydande negativ påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Överskrider tydligt miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. Försämrar tydligt hållbarhetsprestanda för regionen eller nationen i någon aspekt, eller för kommunen i flera betydande aspekter. 10

11 Föreslagen plan MKB Sigtuna stadängar Syftet med planen Syftet med planen är att skapa en stadsdel med hållbarhet i fokus, väl integrerad i Sigtuna stad söder om planområdet. Ett mål är att Sigtuna stadsängar ska vara mindre bilberoende än vad Sigtuna är idag. Social hållbarhet ska uppnås genom en variation av hustyper och upplåtelseformer samt god tillgång till mötesplatser. Planområdet ligger nära natur, med möjlighet till rekreation, samt Arlanda flygplats. Nya bostadsområden i Sigtunaområdet stöds i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010), och planens lokalisering har stöd i den kommunala översiktsplanen (ÖP 2014). Planen utgör den första etappen av tre i ett projekt för en ny stadsdel på mark som ägs av NCC Boende AB och Sigtuna kommun. Planens innehåll Planområdet är ett cirka 27 hektar stort område norr om Sigtuna stad, avgränsat av Ragvaldsbovägen i syd och väg 263 i öst. Väster om planområdet ligger ett skogsbeklätt närströvområde som kommer att kopplas ihop med planområdet. Planen innebär byggnation av framför allt olika typer av bostäder, men även livsmedelsbutik, förskola, offentlig service, pendlarparkering, torg, parkmiljöer och aktivitetsområden. Vägar för bil, gång och cykel kommer att uppföras. Befintliga stigar genom skogen kommer att sträckas om, och nya tillkommer. Planen innebär att knappt 12 hektar jordbruksmark och 16 hektar skog tas i anspråk. Befintlig busstrafik mellan Uppsala och Sigtuna avses sträckas genom planområdet. Även en ny busshållplats uppförs i anslutning till planområdet, för buss mellan Sigtuna stad och Märsta. Ett miljö- och gestaltningsprogram har tagit fram. Planens påverkan och effekter Nedan presenteras en översikt över den påverkan som projektet bedöms föra med sig. En sådan översikt görs i enlighet med internationell MKB-praxis. Syftet är att lyfta fram de delar av projektet som kan påverka miljön. Här tas ingen hänsyn till om påverkan är positiv eller negativ, stor eller liten. MKB kommer sedan att beskriva konsekvenserna för denna påverkan och då bedöma ifall konsekvenserna är stora eller små, positiva eller negativa. Landskapsbilden förändras I och med planförslaget kommer landskapsbilden att förändras, framför allt i områdets östra del. Ny bebyggelse och nya vägar på naturmark Planförslaget innebär uppförande av byggnader och vägar på naturmark, vilket innebär att natur med olika typer av habitat kommer att omvandlas till bebyggd mark. Rekreationsvärden påverkas då upplevelsekvaliteter förändras och tillgängligheten förändras. Det kulturhistoriska landskapet och dess lämningar påverkas. Byggnader och vägar 11

12 MKB Sigtuna stadsängar kommer även att ta jordbruksmark och skogsbruksmark i anspråk. I övrigt fås effekter på trafiksäkerhet och buller. Markdränering, ökad ytavrinning från hårdgjorda ytor, samt ökad avrinning Planförslaget kommer att medföra att olika typer av markarbeten såsom grundläggning, dränering, ledningsdragning m.m. Yt- och markvattenförhållandena väntas då påverkas. Andelen hårdgjorda ytor kommer att öka, vilket medför ökad ytavrinning. Dagvatten kan komma att förorenas av trafikutsläpp och andra föroreningar från hårdgjorda ytor. Dagvattenreningen bedöms vara god. Ökad biltrafik, ändrad kollektivtrafik Planförslaget innebär ökad biltrafik i och i anslutning till området, vilket ger effekter på trafiksäkerhet, luftföroreningar och buller. Förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken påverkas. Ny bebyggelsestruktur Planförslaget ger effekter på sociala och ekonomiska kvaliteter, eventuellt även på förutsättningar för kollektivtrafik samt på behovet av personbilstransporter. En ny struktur påverkar möjligheterna till etablering av service samt fritids- och kulturaktiviteter. Fler boende Planförslaget ger effekter på sociala och ekonomiska kvaliteter, samt förändringar i besökstryck på naturområden och kulturaktiviteter. Möjligheter till att utveckla nya aktiviteter och verksamheter kommer att påverkas. Nollalternativ Nollalternativet innebär att planområdet används som idag. På kommunens mark innebär det fortsatt skogsbruk (totalavverkning av skogen bedöms inte ske under genomförandetiden) och fortsatt potential att återuppta jordbruk på marken i träda. På resterande del (norra delen av planområdet) växer jordbruksmarken igen till skog. Brynmiljöerna har börjat växa igen och kommer i ett nollalternativ sannolikt med tiden bli än mer bevuxna av unga barrträd. De befintliga stigarna används för rekreation i samma utsträckning som idag. 12

13 Lagskydd och plansituation MKB Sigtuna stadängar Plansituation Gällande översiktsplan (2014) stöder utbyggnad i planområdet, främst för bostäder men också för vissa verksamheter samt för skolor. Även bebyggelsens struktur stöds av ÖP:n, som anger att bebyggelse ska planeras i täta kvartersstrukturer med innergård mot den minst bullerutsatta sidan. Inom planområdet finns en gällande detaljplan (C:158), som syftar på den nu befintliga brandstationen på Ragvaldsbovägen 10. I norr angränsar planområdet till några befintliga bostäder. Det finns ingen fördjupad översiktsplan över planområdet. Planområdet ligger i Järvakilen, som är en av Stockholms regionala grönkilar, samt mellan Garnsvikens värdekärna och Erikssunds kilområde. Området är utpekat som ett Ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO) som präglas av viktiga kärnområden för barr-, bland- och sumpskogar, mellan vilka det råder starka ekologiska samband. Lagskydd Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden 3 kap. MB Ekologiskt särskilt känsliga områden, ESKO, 3 kap. 4 MB Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. En stor del av planområdet utgörs av ESKO-landområde. Planens konsekvenser i relation till Ekologiskt särskilt känsliga områden analyseras vidare under Naturmiljö. Jord- och skogsbruk av nationellt betydelse, 3 kap. 4 MB Enligt 3 kap, 4 MB är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, och om detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Planen tar både jordbruks- och skogsbruksmark i anspråk vid uppförande av vägar och annan bebyggelse. Detta motiveras i detaljplanen av planområdets läge, med möjligheter till en naturlig utveckling av Sigtuna stad. Planens konsekvenser i relation till lagskydd analyseras under Areella näringar. 13

14 MKB Sigtuna stadsängar Karta över lagskydd som berör detaljplan för Sigtuna stadsängar. Riksintresse kulturmiljö, 3 kap. 6 MB Planområdets östra sida tangerar med Haga-Venngarn, som utgör riksintresse för kulturmiljövården. Översiktsplanen (2014) anger att vid nybyggnation ska lämpliga respektavstånd till kulturmiljövärden hållas. Riksintresse för kommunikationer, 3 kap. 8 MB Väg 263 är av Trafikverket utpekat som riksintresse för kommunikationer och löper längs med planområdets östra kant. Riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av vägen. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB Miljökvalitetsnormer för luft Kraven på luftkvalitet i utomhusluft bestäms i Luftkvalitetsförordningen, SFS 2010:477. I förordningen finns miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, 14

15 ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Vid planering, planläggning och tillståndsprövning ska kommuner och myndigheter iaktta gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3 miljöbalken. Planens konsekvenser rörande luftkvalitet diskuteras under Hälsa och säkerhet. MKB Sigtuna stadängar Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten Vattenmyndigheten har ställt upp miljökvalitetsnormer, MKN, för ytoch grundvatten för landets så kallade vattenförekomster, enligt 5 kap. Miljöbalken och 4 kap. förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Enligt MKN ska god ekologisk och kemisk status för Lårstaviken, dit dagvatten från området rinner, vara uppnådd år God kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) ska bibehållas till För grundvatten ska god kemisk status och kvalitativ status vara uppnådd till Information om grundvattenstatus finns inte i dagsläget. Planens konsekvenser rörande miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten diskuteras under Hälsa och säkerhet. Skydd av områden enligt 7 kap. MB Biotopskydd, 7 kap. 11 MB Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 i Förordning (1998:1252) om områdesskydd omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 första stycket miljöbalken. Det gäller bland annat åkerholmar, vattensamlingar i jordbruksmark, och alléer. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen prövar frågor om dispens och får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena. Enligt Förordning (1998:1252) definieras en åkerholme som en holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Enligt denna definition berör planen två åkerholmar. Öppna diken i jordbruksmark omfattas också av förordningen som småvatten i jordbruksmark. Tillståndsplikt för vattenverksamhet enligt kap. 11 MB Skapandet av dagvattendamm/damm är vattenverksamhet enligt 11 kap. MB. Tillstånd eller anmälan krävs om det inte är uppenbart att allmänna eller enskilda intressen tar skada av verksamheten. Eftersom dagvattenytan är mindre än 5 hektar räcker det med att göra en anmälan till länsstyrelsen. Bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar finns också i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. 15

16 MKB Sigtuna stadsängar Skydd enligt Kulturmiljölagen, KML Enligt 1 kap. Kulturmiljölagen (KML;1988:950) ska kulturmiljön värnas. Fornlämningar I kommunen finns över en stor mängd fornlämningar från varierande tidsålder, bland annat hällristningar, gravfält och fornborgar. Fornlämningar skyddas i enlighet med 2 kap. Kulturmiljölagen (KML; 1988:950). Ingrepp eller annan förändring kräver Länsstyrelsens tillstånd. Ingrepp i närheten kräver troligen arkeologisk förundersökning. Inom planområdet finns en känd fornlämning. Artskyddsförordningen Inom planområdet förekommer arter som omfattas av artskyddsförordningen, en förordning som utgår från EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv. 16

17 X= a1 n1 Fastighetsgräns Traktgräns Kommungräns Rättighet 1 Fastighetsbeteckning Fornminne 1:23 Fastighetsbeteckning. Nivåkurvor S:1 Samfällighet Ledning Byggnader, fasadlinjer redovisade Strandlinje Byggnader, takens begränsningslinjer redovisade Avvägd höjd Byggnader, inmätning ej redovisad Staket Häck Stödmur Stenmur Slänt Trappa Väg GC-väg Gångstig Kantsten Vattendrag Bäck Dike Ägoslagsgräns Fornminnesområde a1 n1 35 a1 n1 a1 Grundkartan är ajourhållen inom planområdet av Stadsbyggnadskontoret intill Höjdkurvor baserde på NNH data per Grundkarta reviderad avseende dikeskant längs med väg 263. Grundkarta reviderad avseende fornminnesinformation. Mätklass 2 Koordinatsystem i höjd: RH 2000 Koordinatsystem i plan: SWEREF Kennet Fredriksson Kart och Mätchef Åker Äng Kärr Berg i dagen Lövskog Barrskog Lövträd Barrträd Rutnätspunkt p1 X= X= g2 a1 n1 g1 g2 g3 n2 p1 BC1 P1 PLAN- OCH BYGGLOVCHEF SKALA RITAD AV DNR PLANARKITEKT BET MKB Sigtuna stadängar Plankarta blad 1 av 2 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser GENOMFART Genomfartstrafik e B LOKALGATA GÅNGFARTSOMRÅDE Lokaltrafik Trafik på fotgängarnas villkor NATUR II fril NATUR PARK NATUR Anlagd park Naturområde TORG Gångtrafik, handel och publik verksamhet Kvartersmark NATUR BC1D Bostäder, centrumfunktion i bv och vård IV IV IV B Bostäder, centrumfunktion i bv Bostäder E Tekniska anläggningar H Handel IV PE Parkering, teknisk anläggning och miljöstation Parkeringshus PARK dagvatten IV R Kultur SB Skola och bostäder UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER +0.0 Föreskriven höjd över nollplanet dike Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av dagvatten dagvatten Mark för omhändertagande av dagvatten lek Lekplats Trädet med stamdiameter på >25 centimeter får endast fällas eller beskäras av biologiska eller säkerhetsmässiga skäl BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras Marken får endast bebyggas med uthus u Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för väg Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för vatten- eller grönyta Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för gångpassage Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Y= Byggnadsteknik Inom meter från vägkant, från väg där farligt gods transporteras, ska fasader utföras i obrännbart material, fönsterpartier ska vara brandklassade, ventilationssystem ska förses med miljö-/nödstopp. Till- och frånluftsintag, entrér och utrymningsvägar ska riktas bort från väg som transporterar farligt gods. Inom meter från vägkant ska fasader mot väg som transporterar farligt gods utföras av obrännbart material. Ventilationssystem ska förses med miljö-/nödstopp. Till- och frånluftsintag ska riktas bort från väg som transporterar farligt gods. Dagvatten ska fördröjas och infiltreras innan anslunting till kommunens ledningsnät. Oljeavskiljande åtgärder ska utföras från öppna körytor och öppna parkeringsytor. Takvatten ska ledas via stuprör med utkastare till gräsyta. STÖRNINGSSKYDD m1 Bullernivå utomhus för förskola får inte överskrida 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och 70 db(a) maximal ljudnivå för utifrånkommande bullerkällor Bostäder utsatta för buller över 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje bostad ska ha en ljudnivå utanför minst ett fönster som inte överstiger 45 db(a) ekvivalent ljudnnvå. Bostadshus som exponeras för ljudnivåer över 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad ska utföras enligt ljudklass B. Högsta totala ljudnivå från installationer i bostäder ska vara ljudklass B. Ljudklass C i rum sammanbyggt med kök utan avskiljande vägg accepteras. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändrad lovplikt, lov med villkor Marklov krävs för trädfällning av träd med stamdiameter på >25 centimeter Dagvattenanläggning ska vara utbyggd och tagen i drift innan mark- och/eller bygglov ges för kvartersmark. Anläggningen ska klara dagvattenhantering under byggskedet och för byggda delar. UPPLYSNING I bygglovskedet kan ytterligare krav på dagvattenanläggningar ställas enligt Miljöbalken för att uppnå miljökvalitetsnormen för Mälaren. Dagvattenanläggningar är anmälningspliktiga. UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e100 Största antal hus e200 Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea e33500 Största bruttoarea i m 2 ovan mark MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation Teknisk anläggning får uppföras +0.0 Föreskriven höjd parkering Parkeringsplats ska finnas dike Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av dagvatten Större schaktningar och förändringar av den naturliga marknivån ska undvikas. Utfart, stängsel Körbar utfart får inte anordnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering Huvudbyggnad placeras mellan 2 och 6 meter från gata och minst 4 meter från tomtgräns mot granne. Garage/carport placeras minst 6 meter från gata och minst 1 meter från tomtgräns mot granne Flerbostadshus ska i huvudsak placeras 0,75 meter från tomtgräns mot gator och torg. Radhus ska placeras 1,5 meter från tomtgräns mot gator och torg. Bebyggelse ska anpassas till terräng. Utformning 0.0 Högsta byggnadshöjd i meter Högsta totalhöjd i meter 0.0 I Högsta antal/föreskrivet antal våningar fril Endast friliggande hus Vind får inredas. Takkupor får uppföras till max 50 % av takets längd. Entéer ska placeras mot gata eller torg. Entrévåning med fasad mot torg ska ha en minsta takhöjd om 3,5 meter. Entrévåning mot gångfartsområde ska ha en minsta takhöjd om 3,0 meter. Flerbostadshus ska ha genomgående entréer. Utseende Plank får uppföras mot gata, gränd och torg. Byggnader får ej ha tak- eller fasadbeklädnad av koppar eller omålad zink. Fasader ska minst var 12:e meter utföras varierat i form, färg eller material. Våningsantalet ska variera inom kvarter som möjliggör för bebyggelse i fyra våningar. Byggnadsteknik Grundkartans beteckningar Översiktskarta SIGTUNA KOMMUN STADSBYGGNADSKONTORET Södergatan 20, Märsta, Tel GRANSKNINGSHANDLING PBL (2010:900) Detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län Märsta den 26 juni 2015 Andreas Thoor Christina Bolinder A1=1:1000 A3=1:2000 CB Btn 12/0010 Plankarta, blad 1 av 2. Sigtuna kommun,

18 g2 p1 a1 n1 g3 p1 p1 p1 g1 X= g1 n1 a1 m1 g1 g1 g1 m1 g1 g1 n1 n2 p1 g3 g3 g3 p1 g3 g1 g3 g1 1:23 S:1 Fastighetsgräns Traktgräns Kommungräns Rättighet Fastighetsbeteckning Fastighetsbeteckning. Samfällighet Byggnader, fasadlinjer redovisade Byggnader, takens begränsningslinjer redovisade Byggnader, inmätning ej redovisad Staket Häck Stödmur Stenmur Slänt Trappa Väg GC-väg Gångstig Kantsten Vattendrag Bäck Dike Ägoslagsgräns Fornminnesområde Åker Äng Kärr Berg i dagen Nivåkurvor Ledning Strandlinje Avvägd höjd Lövskog Barrskog Lövträd Barrträd Rutnätspunkt Höjdkurvor baserde på NNH data per Grundkarta reviderad avseende dikeskant längs med väg 263. Grundkarta reviderad avseende fornminnesinformation. Mätklass 2 Koordinatsystem i plan: SWEREF Koordinatsystem i höjd: RH 2000 Kennet Fredriksson Kart och Mätchef n1 g1 g2 g3 n2 BC1 P1 X= p1 a1 PLAN- OCH BYGGLOVCHEF SKALA RITAD AV DNR PLANARKITEKT BET MKB Sigtuna stadsängar Plankarta blad 2 av 2 Grundkartans beteckningar PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. dike Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av dagvatten Större schaktningar och förändringar av den naturliga marknivån ska undvikas. Utfart, stängsel Konnektion till blad 2 B IV E NATUR IV e II fril e II fril e II fril 4.0 Y= e II fril 13.0 u dike IV BC1 4.0 lek 13.0 IV 13.0 IV II 13.0 IV 16.0 IV 13.0 IV 13.0 R TORG SB 13.0 II 17.0 IV 13.0 IV u 13.0 u IV u BC IV PARK dike GÅNGFARTSOMRÅDE BC II 13.0 IV B e II fril 13.0 IV 13.0 IV e II fril NATUR e II fril u 4.0 e II fril 13.0 IV 4.0 BC : LOKALGATA BC IV 13.0 IV 13.0 IV GENOMFART PE BC1 dike GÅNGFARTSOMRÅDE 13.0 IV 13.0 IV 4.0 P1 II BC1D u 1 Fornminne parkering TORG 13.0 IV 4.0 H 6.0 e II 11.0 I av Stadsbyggnadskontoret intill Grundkartan är ajourhållen inom planområdet PARK 1:1 GRÄNSER Körbar utfart får inte anordnas Planområdesgräns PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Användningsgräns Egenskapsgräns Placering Huvudbyggnad placeras mellan 2 och 6 meter från gata ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN och minst 4 meter från tomtgräns mot granne. Allmänna platser Garage/carport placeras minst 6 meter från gata och minst 1 meter från tomtgräns mot granne GENOMFART Genomfartstrafik Flerbostadshus ska i huvudsak placeras 0,75 meter från tomtgräns mot gator och torg. Radhus ska placeras 1,5 meter från tomtgräns mot gator och torg. LOKALGATA Lokaltrafik Bebyggelse ska anpassas till terräng. GÅNGFARTSOMRÅDE Trafik på fotgängarnas villkor Utformning PARK Anlagd park 0.0 Högsta byggnadshöjd i meter NATUR Naturområde Högsta totalhöjd i meter 0.0 TORG Gångtrafik, handel och publik verksamhet I Högsta antal/föreskrivet antal våningar fril Endast friliggande hus Kvartersmark Vind får inredas. Takkupor får uppföras till max 50 % av takets längd. BC1D Bostäder, centrumfunktion i bv och vård Entéer ska placeras mot gata eller torg. Entrévåning med fasad mot torg ska ha en minsta takhöjd om 3,5 meter. Entrévåning mot gångfartsområde ska ha en minsta Bostäder, centrumfunktion i bv takhöjd om 3,0 meter. Flerbostadshus ska ha genomgående entréer. B Bostäder Utseende Plank får uppföras mot gata, gränd och torg. E Tekniska anläggningar Byggnader får ej ha tak- eller fasadbeklädnad av koppar eller omålad zink. H Handel Fasader ska minst var 12:e meter utföras varierat i form, färg eller material. Våningsantalet ska variera inom kvarter som möjliggör för bebyggelse i fyra våningar. PE Parkering, teknisk anläggning och miljöstation Byggnadsteknik Parkeringshus Inom meter från vägkant, från väg där farligt gods transporteras, ska fasader R Kultur utföras i obrännbart material, fönsterpartier ska vara brandklassade, ventilationssystem ska förses med miljö-/nödstopp. Till- och frånluftsintag, entrér och SB Skola och bostäder utrymningsvägar ska riktas bort från väg som transporterar farligt gods. Inom meter från vägkant ska fasader mot väg som transporterar farligt gods utföras av obrännbart material. Ventilationssystem ska förses med miljö-/nödstopp. UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER Till- och frånluftsintag ska riktas bort från väg som transporterar farligt gods. Dagvatten ska fördröjas och infiltreras innan anslunting till kommunens ledningsnät Föreskriven höjd över nollplanet Oljeavskiljande åtgärder ska utföras från öppna körytor och öppna parkeringsytor. dike Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av Takvatten ska ledas via stuprör med utkastare till gräsyta. dagvatten dagvatten Mark för omhändertagande av dagvatten STÖRNINGSSKYDD lek Lekplats m1 Bullernivå utomhus för förskola får inte överskrida 55 Trädet med stamdiameter på >25 centimeter får endast db(a) ekvivalent ljudnivå och 70 db(a) maximal ljudnivå fällas eller beskäras av biologiska eller säkerhetsmässiga för utifrånkommande bullerkällor skäl Bostäder utsatta för buller över 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje bostad ska ha en ljudnivå utanför minst ett BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE fönster som inte överstiger 45 db(a) ekvivalent ljudnnvå. Bostadshus som exponeras för ljudnivåer över 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad ska utföras enligt ljudklass B. Byggnad får inte uppföras Högsta totala ljudnivå från installationer i bostäder ska vara ljudklass B. Ljudklass C i rum sammanbyggt med kök utan avskiljande vägg accepteras. Marken får endast bebyggas med uthus Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER för väg Genomförandetid Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för vatten- eller grönyta Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för gångpassage Ändrad lovplikt, lov med villkor u Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska Marklov krävs för trädfällning av träd med stamdiameter på ledningar >25 centimeter Dagvattenanläggning ska vara utbyggd och tagen i drift innan mark- och/eller bygglov UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING ges för kvartersmark. Anläggningen ska klara dagvattenhantering under byggskedet och för byggda delar. e100 Största antal hus e200 Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea UPPLYSNING e33500 Största bruttoarea i m 2 ovan mark I bygglovskedet kan ytterligare krav på dagvattenanläggningar ställas enligt Miljöbalken för att uppnå miljökvalitetsnormen för Mälaren. MARKENS ANORDNANDE (utformning av Dagvattenanläggningar är anmälningspliktiga. kvartersmark) SIGTUNA KOMMUN Mark och vegetation STADSBYGGNADSKONTORET Teknisk anläggning får uppföras Södergatan 20, Märsta, Tel Föreskriven höjd parkering Parkeringsplats ska finnas GRANSKNINGSHANDLING PBL (2010:900) Dike med växtbädd för avledning och fördröjning av Detaljplan för Översiktskarta Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län Y= u 2:152 Märsta den 26 juni 2015 Andreas Thoor Christina Bolinder A1=1:1000 A3=1:2000 CB Btn 12/10 Plankarta, blad 2 av 2. Sigtuna kommun,

19 MKB Sigtuna stadängar Illustrationsplan detaljplan 1. Strategisk Arkitektur,

20 MKB Sigtuna stadsängar Areella näringar Areella näringar i nuläget Underlagsmaterial Skogsstyrelsen, Stockholms distrikt i siffror. Lokala-sidor/Stockholms%20distrikt/ Stockholm_Statistik.pdf Översiktsplanen 2014 Referens Jordbruk Jordbruksmark, främst med åker och vall, upptar en tredjedel av kommunens yta. Inom planområdet finns knappt 12 hektar jordbruksmark som i dagsläget är i träda. Behovet av jordbruksmark väntas öka i framtiden, beroende på kommande befolkningsökning och höjda bränslepriser som försvårar import. Särskilt viktig är tätortsnära jordbruksmark, som bedöms vara av stor framtida vikt för Stockholmsregionen. Jordbruksmarken inom planområdet är tätortsnära. Skogsbruk I Sigtuna kommun finns cirka hektar produktiv skogsmark (Skogsstyrelsen 2010). Inom planområdet ligger cirka 4 hektar skog av tätortsnära karaktär i behov av skogliga åtgärder och 12 hektar barrblandskog av högt naturvärde. Liksom jordbruk är skogsbruk av nationell vikt, där ett ökat behov av biobränslen bidrar. Nyttjande av olika skogsprodukter är dock inte lika transportintensivt som det av jordbruksprodukter, och för Stockholmsregionen är det inte strategiskt lika viktigt att den ligger på nära håll jämfört med jordbruksproduktionen. Återcirkulering av näringsämnen Eftersom jordbruket idag är i träda sker för nuvarande ingen återcirkulering av näringsämnen inom planområdet. Däremot finns möjlighet att, om jordbruket återupptas, omsätta närsalter från rötslam och kompost lokalt. Pollinering och skadereglering Möjligheterna för ekosystemen att tillhandahålla pollinerande insekter bedöms som små, främst koncentrerade till åkerholmarnas brynzoner. Variationen av trädslag är låg, och förekomst av död ved är begränsad till framför allt en nyckelbiotop. Detta medför att förutsättningarna för skadereglering är begränsade. Konsekvenser av föreslagen plan Jordbruk - 3, Märkbara negativa konsekvenser när tätortsnära jordbruksmark tas i anspråk. Planen medför att all jordbruksmark inom planområdet tas i anspråk för bebyggelse, parker eller dagvattenhantering. Ungefär hälften av denna mark kommer att hårdgöras. Bebyggelsen medför att jordbruksmarken i ett större perspektiv fragmenteras, vilket försvårar bruk av närliggande marker. Jordbruksmarken direkt söder om planområdet kommer dock att få annan markanvändning enligt antagen detaljplan, varför jordbruksmarken 20

21 inom planområdet redan nu antas minska i attraktivitet. Detta, samt möjligheten att vid framtida behov återställa den icke-hårdgjorda marken inom planområdet till jordbruk, mildrar de negativa konsekvenserna. Då tätortsnära jordbruksmark blir allt mer sällsynt, både på regional och nationell nivå, riskerar anspråkstagandet av jordbruksmarken inom området sammantaget att få märkbara negativa konsekvenser för regionen. MKB Sigtuna stadängar Skogsbruk - 1 Små negativa konsekvenser för skogsbruket när skog tas i anspråk och skogsbruk fragmenteras. I och med planens genomförande försvinner produktionsskog inom planområdet, samtidigt som avverkning i resterande skog försvåras på grund av den nya bebyggelsen och att nyckelbiotopen sparas. Tillgång till produktionsskog är dock inte lika regionalt viktig som tillgången till jordbruksmark, varför konsekvenserna blir små. Återcirkulering av näringsämnen - 1 Små negativa konsekvenser då möjligheter till återcirkulering av näringsämnen förloras. Då jordbruksmarken försvinner förloras också möjligheterna att använda den för återcirkulering av näringsämnen. Pollinering och skadereglering + 1 Små positiva konsekvenser då möjligheter för pollinerare och skadereglerare att leva inom planområdet ökar. Under förutsättning att skogsbryn och parkmiljöer sköts väl, så att en variation av växter med blomningstider utspridda över sommarhalvåret uppstår, ökar möjligheterna för pollinerare att leva inom planområdet. Förutsättningarna för skadereglerare bedöms inte förändras i och med planens genomförande. Planens konsekvenser i relation till lagskydd Jord och skogsbruk av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 MB Jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. På grund av Sigtunas riksintressen, skyddad natur och vatten samt bullerzon kring Arlanda flygplats återstår endast en begränsad del av kommunens yta till bebyggelse. Anspråkstagandet av jordbruksmark inom planområdet motiveras med att den är en del av en hållbar bebyggelseutveckling i Sigtuna stad. Hållbarheten består i anslutning till befintliga och planerade bostadsområden samt befintlig och kommande infrastruktur, möjlighet till utveckling av kollektivtrafik, visst skydd av värdefull skog samt utökad service med förskola. Kommunen anser också att jordbruksmarken inom planområdet på grund av fragmentering inte har något högt värde för framtida matproduktion. Även skogsbruk är av nationell betydelse, men då omfattningen inom planområdet inte är särskilt stor samt då behovet av sådan mark är mindre än för jordbruk, bedöms den nya markanvändningen vara motiverad. 21

22 MKB Sigtuna stadsängar Biotopskydd Inom planområdet finns två åkerholmar samt diken som omfattas av biotopbestämmelser. Dispens kommer att krävas då åkerholmarna och diken inte längre kommer att omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Förslag till åtgärder Låt död ved ligga kvar i skogen för att gynna skadereglerare och andra insekter. Bevara möjligheterna att i framtiden bruka marken i områdets västra del genom att inte placera hårdgjorda ytor här. Vägarna i dessa delar bör inte vara asfalterade. Skapa möjligheter till urban odling. Konsekvenser av nollalternativ Jordbruk - 1, Små negativa konsekvenser väntas för jordbruket med nollalternativet, då delar av marken inte kommer att kunna brukas i framtiden. Nollalternativet innebär att den kommunägda jordbruksmarken även fortsättningsvis ligger i träda, med möjlighet att vid ett senare tillfälle plöja upp åkern och bruka den. Resterande jordbruksmark kommer inte att brukas och växer därför sannolikt igen. Nollalternativet medför därmed negativa konsekvenser för hela regionen då tätortsnära jordbruksmark försvinner. Då möjligheter finns att åter bruka delar av marken blir de negativa konsekvenserna små. Skogsbruk +/- 0 Inga konsekvenser väntas för skogsbruket med nollalternativet. Nollalternativet väntas inte medföra några konsekvenser för skogsbruket. Återföring av näringsämnen +/- 0 till - 1, Små negativa till inga konsekvenser väntas med nollalternativet. Om jordbruksmarken tillåts växa igen förloras möjligheter att nyttja åkern för återföring av näringsämnen. Om marken istället brukas kan denna möjlighet bevaras. Pollinering och skadereglering -1 Små negativa konsekvenser väntas för ekosystemtjänsten pollinering med nollalternativet, då skogsbryn växer igen. +/- 0 Inga konsekvenser väntas för ekosystemtjänsten skadereglering med nollalternativet. Sannolikt utvecklas skogsbrynen i samma riktning som i dagsläget, det vill säga växer igen. Detta medför små negativa konsekvenser då pollinerares livsmiljöer begränsas och ekosystemtjänsten pollinering minskar. För ekosystemtjänsten skadereglering väntas inga konsekvenser av nollalternativet. 22

23 Regional grönstruktur, gröna samband MKB Sigtuna stadängar Regional grönstruktur i nuläget Det aktuella området ligger inom den regionala grönstrukturen Järvakilen och dess norra del karaktäristeras av ett kulturlandskap kring Sigtuna och Håtuna som är knutet till Sveriges äldsta historia. Det aktuella området ligger mellan Garnsvikens värdekärna och Erikssunds kilområde. Garnsvikens värdekärna karaktäriseras av öppna åkrar och betesmarker som lutar ned mot Garnsvikens vassbevuxna och fågelrika stränder. Fågellivet i Garnsvikens övre del är skyddat genom Askarehage naturreservat. Nästan hela värdekärnan är klassad som tyst område. Erikssunds kilområde är ett område med omväxlande öppna jordbruksmarker som har varit bebodda sedan bronsåldern. Här finns också skogsområden av betydelse för friluftslivet. Delar av området skyddas av Hällsboskogen naturreservat och Torslunda naturreservat i Sigtuna kommun. Nästan hela kilområdet är klassat som tyst område. Från Järvakilsutredningen, Ekologigruppen AB Översiktlig karaktärsanalys Konsekvenser av föreslagen plan för den regionala grönstrukturen och gröna samband -1, små negativa konsekvenser för regionala ekologiska samband eftersom naturmark tas i anspråk och en ny barriär skapas i kilen. Bedömningen är att det små negativa konsekvenser för den regionala grönstrukturen då området inte ingår i den regionala grönstrukturens värdekärnor. Den nya stadsdelen tar en del av kilen ianspråk men rymmer även skydd för höga naturvärden vilket bidrar till att minska områdets barriäreffekter. Det kulturhistoriska landskapet kommer att till stora delar försvinna. De rekreativa värdena kommer att stärkas i områdets västra grönstruktur och i den östra delen kommer både naturmark försvinna, men även nya stigar och målpunkter skapas. Järvakilens olika karaktärsområden bygger upp kilens identitet. Konsekvenser av nollalternativ +- 0, Inga eller obetydliga konsekvenser då inga ytterligare ingrepp i grönstrukturen förväntas 23

24 MKB Sigtuna stadsängar Underlagsmaterial Fältbesök, Ekologigruppen AB, NCC Norra Sigtuna - Bedömning av natur- och upplevelsevärden. Landskapsbild som kulturell ekosystemtjänst En tilltalande landskapsbild rymmer ofta kulturella ekosystemtjänster. Vackra utblickar, möjligheten att uppleva årstidsvariationer och upplevelsen av kulturlandskap ger både förutsättningar för god hälsa och fritidsupplevelser samt estetiska värden. Storslagna vyer och upplevelsen av tyst och till synes orörd natur ger andlig och intellektuell inspiration hos många. Landskapsbild Landskapsbilden har stor betydelse för hur vi rör och orienterar oss i vår omgivning. Utblickar och rumsligheters uppbyggnad påverkar våra upplevelser av stad och land. Ett landskapsrum uppkommer i mötet mellan det öppna och det slutna. Landskapsrum skapar landskapets identitet och underlättar orienterbarheten då vi lätt känner igen karaktäristiska rum. Platser med utsikt och överblick uppskattas av många. De fungerar ofta som målpunkter som bör hållas tillgängliga. Landskapsbilden i nuläget Landskapsbilden från väg 263 över planområdet har karaktären av öppet jordbrukslandskap mot produktionsskog av framför allt tall. Sett från Ragvaldsbovägen har landskapsbilden större inslag av åkerholmar i det öppna landskapet framför skogen. Från detta håll skyms området delvis av brandstationen och en smal skogsremsa vid en stor informationstavla. Det är främst områdets sydvästra och östra delar som kan upplevas från befintliga vägar. Följer man stigarna in genom planområdet smalnar landskapsrummet av, från öppen jordbruksmark till trädkantat skogsstråk med framför allt tall. Här är landskapsrummet mörkare och mer slutet. Flera av de utblickar som pekades ut inom planområdet under Ekologigruppens fältbesök 2009, inför rapporten Bedömning av natur- och upplevelsevärden, har sedan dess mer eller mindre vuxit igen. Fortfarande kan man se ut över jordbruksmarken från flera av höjderna i terrängen, men utsikten begränsas av tätt växande träd. Konsekvenser av föreslagen plan Den tillkommande bebyggelsen förändrar kraftigt den befintliga landskapsbilden, särskilt från väg 263. Hus kommer att dominera utsikten från punkter där det idag finns möjlighet till utblickar över skog. I de västra delarna sker den minsta förändringen av landskapsrummet. Där tillkommer utblickar över vatten. Detaljplanens genomförande medför att landskapsbilden från väg 263 förändras kraftigt. Mark som i dagsläget är öppen bebyggs med bostäder och verksamheter, som både gör att karaktären av öppet jordbrukslandskap försvinner samt skymmer utsikten över tallskogen i nordväst. I denna del av planområdet förändras även landskapsrummet, då det öppna landskapet skärmas av med byggnader, aktivitetsparker och vägar. Upplevelsen av landsbygd minskar när jordbruksmark ersätts med hårdgjorda ytor och bebyggelse. I områdets västra del tillkommer möjlighet till utblick över vatten, i och med en rekreativ damm. Även här förändras således landskapsbilden, men landskapsrummet förblir stort och öppet. Från Ragvaldsbovägen bevaras siktlinjerna över planområdets sydvästra del. Åkerholmarna här kan även i fortsättningen upplevas från Ragvaldsbovägen. Där det idag finns möjlighet till utblickar över skog, från stigar och höjdpunkter i terrängen, kommer det efter planens genomförande istället var bostadshus som dominerar utsikten. 24

25 Förslag till åtgärder Sköt brynet mellan skog och öppen mark respektive åkerholme och öppen mark i områdets sydvästra del, där möjligheterna att bevara landskapsbilden är störst. Ett skött bryn går i linje med landskapets karaktär av odlingslandskap. Se mer under kapitlet Kulturmiljö. MKB Sigtuna stadängar Konsekvenser för landskapsbild med nollalternativ Nollalternativet medför förändrad landskapsbild i takt med att produktionsskogen åldras och brukas, beroende på var i produktionscykeln skogen befinner sig. Nollalternativet innebär inga märkbara förändringar av landskapsbilden över planområdet. Om den öppna marken och brynzonerna tillåts att växa igen minskar dock karaktären av öppet jordbrukslandskap. Eftersom nollalternativet innebär att skogen även fortsättningsvis brukas som produktionsskog kommer landskapsbilden att förändras i takt med att skogen åldras och brukas. 25

26 MKB Sigtuna stadsängar Kulturmiljö Kulturmiljön är den miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom berättar om människors liv. Kulturmiljön avgränsas till att beskriva planområdet. Underlagsmaterial Arkeologistik AB, Norra Sigtuna stad - Arkeologisk utredning. Rapport 2014:38. Ekologigruppen AB, NCC Norra Sigtuna - Bedömning av natur- och upplevelsevärden. Riksantikvarieämbetets Fornsök. Riksantikvarieämbetet, Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning, version 4.1. Strategisk Arkitektur & NCC Boende, Norra Sigtuna Stad - Grönstruktur. Wikström, A Kulturhistoriska miljöer Norra Sigtuna stad. Kulturmiljövärden i nuläget Planområdet är en del av Sigtuna stad, som grundades omkring år 970 och därmed är den äldsta staden i Sverige. I närheten av planområdet finns flera kulturhistoriskt intressanta platser, bland annat Haga-Venngarn som ligger nordost om planområdet, på andra sidan väg 263, och är riksintresse för kulturmiljövården. Här ligger Venngarns slott, och i området finns lämningar redan från 1500-talet. Söder om Venngarn ligger Viby by som är ett område med höga kulturhistoriska värden, bland annat i form av välbevarade torp. Även Sigtuna stadskärna, ungefär två kilometer söder om planområdet, är kulturhistoriskt intressant. Infartsvägen till staden gick tidigare genom planområdet, vilket syns på den häradsekonomiska kartan från Strax norr om planområdet är en del av denna väg lämningsregistrerad. Det kulturhistoriska landskapet Landskapet har historiskt, liksom idag, haft en lantlig karaktär med stort inslag av jordbruksmark. Skogsmarkerna inom området har använts som utmarker och inte för bebyggelse. Om skogsområden bebyggs innebär det förändring av det kulturhistoriska landskapet. Det småskaliga kulturlandskapet går att läsa av, bland annat på grund av åkergipar och gläntor, varav några innehåller lämningar från gamla torp. De äldsta spåren från människor kring Sigtuna härstammar från sen bronsålder. Kulturhistoriska objekt Inom och i direkt anslutning till planområdet finns nio kulturhistoriska lämningar, varav en är fornlämningsklassad. Lämningarna utgörs av boplatslämningar, ett röjningsröse, en stensättning, väglämningar samt ett gränsmärke som visar var den tidigare gränsen mellan Venngarn och Sigtuna gick. Stenen är en av flera som uppfördes mellan Venngarn och Sigtuna under 1600-talets mitt och är klassad som övrig kulturhistorisk lämning. Endast halva stenen står kvar idag. Vägbanken (Obj. 6) som löper längs områdets östra sida utgör en del av den tidigare landsvägen mellan Sigtuna och Uppsala. I nära anslutning till planområdet ligger bebyggelselämningar (RAÄ 217:1) som är klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Till dessa hör lämningar efter en liten lägenhet som tros ha hetat Gretas hål. Strax norr om planområdet ligger en fornlämningsklassad husgrund efter torpet Sorgen (RAÄ 216:1). I närheten av planområdet ligger även torpen Nöden och Glädjen (RAÄ 215:1), som tillsammans med Sorgen ingick i Venngarns sentida odlingsmarker. I anslutning till Glädjen hittades år 1789 mellansveriges hittills största tidiga medeltida silverskatt. Inom planområdet finns inga byggnadsminnen. 26

27 MKB Sigtuna stadängar Figur 1. Karta över registrerade forn- och kulturlämningar inom och i nära anslutning till planområdet Sigtuna stadsängar. Kartan grundar sig på Arkeologistiks Norra Sigtuna stad - Arkeologisk utredning (Rapport 2014:38) samt Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Tabell 2. Tabellen visar forn- och kulturlämningar inom och i nära anslutning till planområdet. Bearbetad från Arkeologistiks Norra Sigtuna stad - Arkeologisk utredning (Rapport 2014:38) samt Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Objekt Beskrivning Lämningstyp Obj. 1 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Obj. 2 Stensättning Fornlämning Obj. 3 Obj. 4 Obj. 5 Fornlämningsliknande lämning Utgår som lämning Utgår som lämning Övrig kulturhistorisk lämning Obj. 6 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning Obj. 7 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning Obj. 8 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning RAÄ 92:1 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning RAÄ 215:1 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning RAÄ 216:1 Lägenhetsbebyggelse Fornlämning RAÄ 217:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning 27

28 MKB Sigtuna stadsängar Konsekvenser av föreslagen plan Konsekvenser för det kulturhistoriska landskapet -1, Avläsningen av det kulturhistoriska landskapet kommer att försvåras när jordbruksmark bebyggs och vissa av åkerholmarna försvinner. Områdets karaktär av odlingslandskap minskar kraftigt då jordbruksmark och en åkerholme bebyggs och nya gatusystem anläggs. De nya byggnaderna kommer att försvåra avläsningen av det kulturhistoriska odlingslandskapet. Konsekvenser för kulturhistoriska objekt +/- 0, Inga märkbara konsekvenser eftersom några kulturhistoriska lämningar tas bort medan en annan bevaras med planbestämmelse. Stensättningarna (obj. 2 och 3) tas bort, liksom väglämningarna (obj. 7 och 8). Detta bedöms medföra endast små negativa konsekvenser då lämningarna inte är unika. Avlägsnande av objekt 2 kommer att kräva länsstyrelsens tillstånd. Gränsmärket 92:1 bevaras genom bestämmelse i detaljplanen. Under förutsättning att lämningen tillgängliggörs för allmänheten innebär detta små positiva konsekvenser för kulturmiljön då gränsstenen berättar en del om områdets kulturhistoria. Positivt är också att historien kring lämningen Gretas hål, som ligger strax utanför planområdet, tas tillvara genom eventuell namngivning av närliggande torg. Sammantaget bedöms konsekvenserna inte bli märkbara. Konsekvenser i relation till lagskydd Riksintresse för kulturmiljövården Planen bedöms inte ha någon negativ påverkan på det närliggande riksintresset för kulturmiljövården, Haga - Venngarn. Tvärtom kan tillgängligheten till detta område öka i och med de nya gatorna och stigarna genom planområdet mellan befintlig bebyggelse och riksintresset. Fornlämningar och fornlämningsområden Inom eller i direkt anslutning till planområdet finns en känd fornlämning (obj. 2). Tillstånd behöver sökas från Länsstyrelsen för att få avlägsna denna. Förslag till åtgärder Framhäv gärna lämningar med informationsskyltar, där lämningarna knyts till Sigtunas övriga kulturhistoria. Detta skulle även gynna platsens värde för naturpedagogik, se Rekreation och friluftsliv. Detta kan gälla Gretas hål och gränsmärket. Se till att gränsmärket Sigtuna 92:1 tillgängliggörs för allmänheten genom att planläggas på allmän mark. 28

29 Konsekvenser av nollalternativ MKB Sigtuna stadängar Konsekvenser för det kulturhistoriska landskapet -1, Nollalternativet medför en viss risk för försvårande av avläsning av det kulturhistoriska landskapet. Risk finns att den öppna odlingsmarken och skogsbrynen växer igen i ett nollalternativ, vilket redan har börjat ske på flera platser inom planområdet. Detta skulle försvåra avläsningen av det kulturhistoriska landskapet. Konsekvenser för kulturhistoriska objekt +/- 0, Inga märkbara konsekvenser på kulturhistoriska objekt bedöms följa av nollalternativet. Nollalternativet bedöms inte medför några märkbara konsekvenser på kulturhistoriska lämningar. Tillgängligheten till dessa kan dock minska något om öppna ytor och skogsbryn, där lämningarna finns, inte sköts utan tillåts att växa igen. 29

30 MKB Sigtuna stadsängar Rekreation och friluftsliv Inför bedömning av rekreationens och friluftslivets kvaliteter inom området genomfördes ett fältbesök den 15 september I samband med rapporten Bedömning av natur- och upplevelsevärden besöktes området två gånger, under juni respektive juli Underlagsmaterial Ekologigruppen AB, Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för utveckling av Venngarns slottsområde. Ekologigruppen AB, NCC Norra Sigtuna - Bedömning av natur- och upplevelsevärden. Stockholms länsstyrelses hemsida Rekreativa strukturer Med rekreativa strukturer menas fysiska strukturer inom ett område som påverkar hur man rör sig inom, och hur man hittar i, området. Dessa strukturer kan vara vägar, stigar, utsiktsplatser, målpunkter, barriärer och landmärken. Strukturerna kan vara lokalt, kommunalt, regionalt eller nationellt intressanta. Naturrekreation i nuläget Rekreation handlar om att söka sig till en miljö för att få lugn och ro eller att utöva en aktivitet som man vill inhämta kraft i. Det kan också handla om sociala aktiviteter där umgänge eller naturstudier är viktiga. Ju mer urbaniserat vårt samhälle blir, desto större är kraven på tillgång till närnatur. Bostadsnära natur omfattar olika typer av grönområden som ligger inom 300 meter från bostaden, enligt Boverkets riktlinjer (2007). Strukturer och tillgänglighet till rekreation Planområdet ligger mindre än två kilometer från Sigtuna centrum, i Hällsboskogen som är ett av de mest stadsnära närströvområdena i kommunen. Tillgängligheten begränsas i och med att det saknas direkta gång- och cykelförbindelser mellan Sigtuna centrum och planområdet samt då Ragvaldsbovägen utgör barriär utan säkra övergångar. Med buss kan man dock ta sig från stadskärnan till Hällsbo, varifrån planområdet enkelt nås. Vid Hällsbostugan finns en parkeringsplats. De närmast liggande bostadsområdena är Hällsbo, Övre Prästängen, Brännbo och Pilsbo. Från Hällsbo och Övre Prästängen nås området enkelt till fots, medan gående från Brännbo och Pilsbo måste korsa Ragvaldsbovägen respektive Ragvaldsbovägen samt Uppsalavägen. I närheten av planområdet finns flera intressanta mål för rekreation, där de närmaste är Haga-Venngarn i nordöst, Hällsboskogens naturreservat i väst, och söderut Sigtunas stadskärna, som liksom Haga-Venngarn är riksintresse för kulturmiljövården. I direkt anslutning till planområdet, i nordöst, ligger Järvakilen, ett viktigt område för rekreation. Då planområdet ligger mellan flera av dessa målpunkter och befintlig bostadsbebyggelse fungerar det som länk mellan dessa områden, som kan nås till fots via planområdets stigsystem. Strax söder om planområdet ligger Hällsbostugan, som används för 30

31 aktiviteter av bland annat Sigtuna Orienteringsklubb. Området kring stugan är en viktig punkt för träning och friluftsliv, och härifrån löper ett elljusspår samt ett milspår genom skogen mellan Billbyvägen och Uppsalavägen, där planområdet ligger. Flertalet skolor använder Hällsboskogen för orientering. I dagsläget finns få bilvägar inom planområdet. Däremot finns ett utbrett stigsystem samt skidspår, och större delen av skogen är lättgången. Planområdet består främst av skog, framför allt barrskog med litet lövskogsinslag, men här finns också öppen jordbruksmark som kan ses som en del av det stora jordbrukslandskapet i nordöst. Eftersom jordbruksmark inte bör beträdas utgör den en barriär, men då en del av denna mark är i träda är barriäreffekten begränsad. Även branta partier i terrängen och den tätare, unga tallskogen i norr fungerar till viss del som barriärer. MKB Sigtuna stadängar Upplevelsevärden och funktioner Hällsboskogen används inte bara för Sigtuna Orienteringsklubbs aktiviteter, utan också för promenader samt svamp- och bärplockning av närboende. Områdets största rekreativa värden är närhet till bebyggelse, god rekreativ struktur, lättillgänglighet för många människor, samt upplevelsevärdet skogskänsla, det vill säga känslan av att snabbt befinna sig i en annan värld när man går in i skogen. Dessa värden är främst lokaliserade till två stigsystem av kommunalt värde, vilka går mellan bebyggelselämningarna Gretas Hol och Glädjen samt mellan Glädjen och Hällsbo. De höga naturvärdena som finns i nyckelbiotopen bidrar med många upplevelsevärden, såsom skogskänsla, estetiska värden, undervisning och kunskap samt inspiration. Inom planområdet finns både rekreativa målpunkter och utsiktspunkter. De kulturhistoriska lämningarna, såsom gränsstenen som har markerat gränsen mellan Sigtuna och Venngarn, utgör lokala målpunkter. Strax utanför området ligger Hällsbostugan som är en kommunal målpunkt. Platsen kring Gretas Hol lämpar sig väl för upplevelsevärdet naturpedagogik, på grund av tydliga boplatslämningar och skogsbrynens rika biologiska mångfald. 31

32 MKB Sigtuna stadsängar Konsekvenser av föreslagen plan Konsekvenser för strukturer och tillgänglighet +1 Små positiva konsekvenser då strukturer och tillgängligheten genom planområdets västra delar mellan befintlig bebyggelse och rekreationsområden förstärks. Upplevelsevärden Med upplevelsevärden avses typiska naturupplevelser enligt definitioner som utarbetats av bl.a. Stockholms regionplane- och trafikkontor under arbetet med upplevelsevärden i Stockholms gröna kilar. Det kan vara skogskänsla, orördhet, eller vackra utblickar (RTK 2004). Med funktioner menas hur en plats används. Finns det t.ex. möjlighet att plocka bär och svamp, sitta i solen, bada, spela boll. Upplevelsevärden är knutna till naturens ekosystemtjänster Flera upplevelsevärden är direkt kopplade till ekosystemtjänster, särskilt till de kulturella ekosystemtjänsterna (fetmarkerade nedan): Områden med upplevelsevärden har ofta höga estetiska värden samt bidrar till god hälsa genom möjlighet till fysisk aktivitet och mental återhämtning; Variationsrikedom och områden för naturpedagogik samt kulturhistoria möjliggör ekosystemtjänsterna undervisning och kunskap; Många får intellektuell och andlig inspiration i orörda och trolska miljöer eller i områden med utblickar och öppna landskap. För boende i och kring planområdet förändras tillgängligheten till närliggande rekreationsmål på grund av nya gatustrukturer. Från Sigtuna stadskärna blir det enklare att till fots eller med cykel ta sig vidare till Hällsbo naturreservat, Järvakilen samt Haga Venngarn, via de nya gång- och cykelvägarna genom planområdet. Detta är under förutsättning att kopplingen mellan stadskärnan och Sigtuna stadsängar stärks genom tydligare gång- och cykelbana mellan dessa områden. I planområdets västra delar blir kopplingen mellan Hällsboskogens naturreservat och befintlig bostadsbebyggelse söder och väst om planområdet god. Däremot förlorar närboende tillgången till naturen inom planområdet, vilket minskar de positiva konsekvenserna. -1 Små negativa konsekvenser då kopplingen genom planområdets östra delar mellan befintlig bebyggelse och rekreationsområden försvagas. I planområdets östra delar är kopplingen till närliggande rekreationsområden sämre. Bostadsbebyggelsen medför här att området upplevs privat, och fungerar därmed inte som en naturlig länk in mot naturreservatet, samtidigt som Uppsalavägen även fortsättningsvis fungerar som barriär mot Haga-Venngarn. +/- 0, Inga märkbara konsekvenser för strukturer inom planområdet. Vissa befintliga stigar kommer att försvinna på grund av bebyggelse, men då dessa leds om i nya sträckningar bedöms tillgängligheten inte påverkas negativt. De nya elljusspåren och de nya sträckningarna av stigar och skidspår är väl kopplade till Hällsbostugan samt till bostadsområdet Hällsbo och befintliga stigsystem, vilket innebär att de rekreativa strukturerna inom planområdet är goda. Konsekvenser för upplevelsevärden Bostadsnära natur I Boverkets skrift Bostadsnära Natur (2007) beskrivs riktlinjer för att skapa tillräckliga grönytor nära bostäder. Tillgång, närhet och kvalitet är faktorer som vägs in. I Norra Sigtuna finns tre skalor av bostadsnära natur: lokalparker (inom 200 meter från bostaden), stadsdelsparken (inom 400 meter från bostaden) samt bostadsnära skog (inom 500 meter från bostaden). +2, Märkbart positiva konsekvenser med sparad natur, tillkommande elljusspår och nya målpunkter i de olika parkerna. Sigtunaborna har idag god tillgång till tätortsnära skog, medan stadsparker finns i mindre utsträckning utanför stadskärnan. Planområdets nya parker och torg fungerar därmed som nya målpunkter för rekreation, även för boende utanför planområdet. Parkerna medför också möjlighet till picknick, parklek, odling och att sitta i solen. I områdets västra del tillkommer möjlighet att uppleva vattenkontakt i och med dammen. Vindförhållanden på de flesta torg, gator och parker är tolerabla för långvarigt sittande, vilket bidrar till en behaglig rekreationsmiljö för den som vill sitta och ta det lugnt (SMHI, 2014). De nya sträckningarna av stigar och skidspår gör att funktionerna motion och naturrekreation bevaras inom området. Samtidigt möjliggör det nya elljusspåret motion i än större grad än idag. Den fantasifulla stadsslingan som ska gå genom en del av bostadsområdet är ett positivt inslag och kan bidra till ökad lust till motion och större upplevd tillgång till naturen. 32

33 Samtidigt som nya upplevelsevärden tillkommer försvinner andra. En del av värdet skogskänsla försvinner då en stor del av skogen bebyggs. Mycket positivt är dock att nyckelbiotopen planläggs och undantas från exploatering. Då denna utgör ett stort och sammanhängande område med höga naturvärden är dess upplevelsevärden betydande. Tillgång till ett sådant naturområde, för boende och besökare, medför positiva konsekvenser för rekreation. MKB Sigtuna stadängar Förslag till åtgärder Sköt skogsbrynen i områdets västra del för att gynna biologisk mångfald. Skylta tydligt mot Hällsbo naturreservat, Sigtuna stadskärna och Haga-Venngarn, både från planområdets entréer samt från de olika parkerna och torgen. Detta förstärker kopplingen mellan övrig bostadsbebyggelse och omkringliggande rekreationsområden. Viktigt att övergångsställen uppförs över Ragvaldsbovägen söder om planområdet. Detta stärker kopplingen mellan befintlig bebyggelse söder om planområdet och rekreationsområden i norr, samtidigt som säkerheten ökar. Förläng stadsslingan fram till Ragvaldsbovägen, för att förbättra kopplingen mellan bostadsområden i söder och Hällsboskogen i norr. Om slingan rödmålas hela vägen genom planområdet blir det lättare för människor att hitta från planområdets entré vid Ragvaldsbovägen. Konsekvenser av nollalternativ Konsekvenser för strukturer och tillgänglighet +/- 0, Inga märkbara konsekvenser av nollalternativet. Nollalternativet medför inga förändringar av rekreativa strukturer och tillgänglighet till rekreation inom planområdet. Stig- och spårsystemen kommer även i fortsättningen att kunna användas. Konsekvenser för upplevelsevärden -1, Små negativa konsekvenser av nollalternativet, på grund av bristande skötsel. Befintliga målpunkter och utkiksplatser kommer sannolikt att finnas kvar med ett nollalternativ. Däremot finns en risk att kvaliteten hos dessa försämras på grund av brist på skötsel. Sedan Ekologigruppens inventering år 2009 har en picknickplats förfallit och tagits bort, och skogsbryn har vuxit igen, vilket motiverar bedömningen av nollalternativet. 33

34 MKB Sigtuna stadsängar Naturmiljö Underlagsmaterial Bjerking, Norra Sigtuna stad dagvattenutredning. Granskningshandling. Ekologigruppen AB, NCC Norra Sigtuna - Bedömning av natur- och upplevelsevärden. NCC Teknik, Förstudie Geoteknik Norra Sigtuna Stad. Sigtuna kommun, Gällande översiktplan Uttag av rödlistade arter från Artdatabanken, Biologiska värden i nuläget Naturvärden har inventerats vid tre tillfällen under 2009 (Ekologigruppen 2009). Undersökningsområdet är större än det aktuella planförslaget då funna höga naturvärden till del styrt lokalisering av bebyggelsen. Ytterligare uttag från Artdatabanken avseende förekomst av rödlistade arter har skett i augusti Hela området har även flygbildstolkats av Ekologigruppen under 2014 för att definiera vilka naturtyper som påverkas och sparas. Området består främst av barrblandskog, hällmarkstallskog och igenväxande jordbruksmark. Naturvärdena är koncentrerade till de södra delarna av undersökningsområdet och utgörs av äldre tallskogsmiljöer. Naturtyper. Ekologigruppen AB, Värdefulla naturområden Naturvärdena utgörs av äldre tallskogsmiljöer och torrbackar med hävdgynnad flora. Tallskogsmiljöerna är relativt glesa och högvuxna med inslag av gamla tallar. I områdets sydvästra del ligger en nyckelbi- 34

35 otop. Nyckelbiotopen består av gammal barrblandskog, bitvis med ett stort inslag av grov gammal tall. Nyckelbiotopen stärker naturvärdena i de mindre tallmiljöerna med höga naturvärden som finns i området genom att fungera som ett kärnområde. I övrigt finns mindre torrbackar som ligger som kilar mellan skog och åker. Torrbackarna utgör säkerligen rester av betydligt större ängs/ betesmarker. Dessa marker är framför allt av värde ur ett lokalt perspektiv och kan vid en eventuell bebyggelse ha stora pedagogiska värden för förståelsen av biologisk mångfald i odlingslandskapet. MKB Sigtuna stadängar Skyddsvärda arter I området finns de rödlistade arterna tallticka, gränsticka, kötticka, ullticka, trubbdaggkåpa och mindre hackspett noterade. Samtliga arter har hotkategori NT - Nära hotad och med undantag av trubbdaggkåpa är arterna främst kopplade till skogsmiljöer. Ekologiska samband Kommunal grönstruktur Området ingår i helhetsområdet Sigtuna och är utpekat som ett Ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO). Detta ESKO präglas av viktiga kärnområden för barr-, bland- och sumpskogar, mellan vilka det råder starka ekologiska samband. Viktigaste ekologiska funktioner inom detta helhetsområde och som är knutna till barrskog är: Barrskogar och enskilda barrträd är mycket gamla. De erbjuder en viktig miljö för bl.a. sällsynta vedsvampar, vedinsekter, mossor och fåglar. Friska barrskogar, blandskogar och lövskogar är gamla och växer i jordlager med hög kalkhalt. De erbjuder en viktig miljö för bl.a. sällsynta svampar, mossor och örter. Sumpskogar och kärr är gamla och har en väl fungerande hydrologi. De utgör livsmiljö för många känsliga arter som är beroende av fuktiga markförhållanden, t.ex. mossor och kärrväxter, men också en viktig miljö för arter beroende av hög luftfuktighet, t.ex. olika mossor. Lokal grönstruktur Området är främst viktigt för spridningssamband för barrskogsarter och nyckelbiotopen i områdets sydvästra del utgör ett kärnområde. Dessutom finns det ett förhållandevis stort inslag med högvuxen gammal tall i Sigtunaområdet vilket gör att naturvärden knutna till tall har goda förutsättningar att fortleva i området och att barrskogssambanden är viktigast att ta hänsyn till vid exploateringar. I området har flera rödlistade arter noterats och är främst kopplade till skogsmiljöer. Geologiska värden Inga kända geologiska värden finns inom planområdet. Marken består av sandig morän alternativt berg i dagen, som i låglänta partier är överlagrade av glaciallera (SGU). Höga naturvärden. Ekologigruppen AB, Ekologiska spridningssamband Organismers spridningsmöjligheter mellan en viss naturtyp. Ett spridningssamband bedöms finnas när områden av liknande naturtyp ligger inom ett möjligt spridningsavstånd. Begreppet konnektivitet används ibland för att beskriva ett fungerande utbyte av arter mellan områden spridda i landskapet. Motsatsen är fragmentering, när ett landskap och dess naturtyper blir så uppdelat, och avstånden mellan lämpliga livsmiljöer så långa, att det påverkar spridningen av arter. Fragmenteringens effekter på biologisk mångfald finns beskriven i rapporten (Jordbruksverket, 2005). Spridningsförmågan är olika för olika arter, och till stora delar okänd för många grupper. För de flesta vanliga arter är spridningsförmågan god, medan det för arter som specialiserat sig på en specifik livsmiljö ofta kan vara betydligt sämre. 35

36 MKB Sigtuna stadsängar Konsekvenser av föreslagen plan Det bedöms bli positiva konsekvenser för värdefulla barrskogsområden och skyddsvärda arter knutna till barrskog då barrskog med höga naturvärden ges ett visst skydd. De ekologiska spridningssambanden riskerar att försvagas då naturmark försvinner. Konsekvenser för värdefulla naturområden Konsekvenser för värdefulla barrskogar + 2, Märkbara positiva konsekvenser då värdefulla barrskogsområden ges visst skydd Hällmarkstallskog Bedömningen är att det blir märkbara positiva konsekvenser för värdefulla naturområden. Den stora nyckelbiotopen (11,3 hektar) kommer att sparas och ges viss skydd genom planläggning som natur. Mindre hällmarkstallskogpartier med höga naturvärden kommer att sparas. Marklov är infört för träd med en stamdiameter över 25 centimeter och dessa får endast fällas eller beskäras av biologiska eller säkerhetsmässiga skäl. Konsekvenser för skyddsvärda arter + 1, Små positiva konsekvenser då livsmiljöer för skyddsvärda arter knutna till skogmiljöer sparas, men den totala skogsmiljön minskar. Bedömningen är att det blir små positiva konsekvenser för skyddsvärda arter knutna till barrskogar då skogsområden med höga naturvärden sparas. Samtidigt minskar den totala andelen skogsmark. Brynzoner Konsekvenser för ekologiska samband -1 till -2, Små till märkbara negativa konsekvenser för spridningssamband då naturmark försvinner Det är främst spridningssamband för arter knutna till tallskog som är viktiga i området. Skogsmiljöer tas i anspråk och den lokala grönstrukturen minskar. Genom att spara områden med höga naturvärden samt behålla hällmarkstallskog i ett stråk från norr till söder genom området är bedömningen att det endast blir små till märkbara negativa konsekvenser för spridningssamband. Kommunal grönstruktur. ÖP karta 9 naturreservat och naturvärden 36