HUS MED HISTORIA ÖREBRO DEN 21 SEPTEMBER Sammanfattning av konferensen i Örebro Hus med Historia 21 september 2011

Transkript

1 Sammanfattning av konferensen i Örebro Hus med Historia 21 september

2 Örebro Samverkan och utveckling i kulturarvsarbetet 21 sep Regional konferens i Hus med historia Välkommen! Kultursamverkansmodellen Möten i samtiden för framtiden Mikael Eivergård, länsmuseichef i Örebro län Kulturarvet räcker till oss alla Om olika perspektiv och samarbeten i kulturarvsarbetet Karin Lindvall, länsmuseichef i Sörmland Historien i Sörmlands väg genom Åkers styckebruk Evert Lidén, Åkers hembygdsförening Lunch Hembygdsgårdens möjligheter Leif Jacobsson, Malmköpingsortens hembygdsförening Konkreta möjligheter för kontinuerlig byggnadsvård Kjell Möller, Örebro läns hembygdsförbund Hus med historia regeringens satsning på hembygdsrörelsens byggnader Maja Flygt, projektledare Hus med historia, Sveriges Hembygdsförbund Hus med Historias betydelse reflektioner från Värmland Monica Björklund, byggnadsantikvarie, Värmlands museum Framtidens lösningar i hembygdsmiljö Bengt Olsson, Östra Vingåkers hembygdsförening Kaffepaus Workshop Dagen avslutas och sammanfattas Praktisk information Plats: Länsmuseet, Engelbrektsgatan 3, Örebro Tid: Onsdagen den 21 september Registrering och kaffe Konferensen avslutas Kaffe och lunch ingår. Deltagande är kostnadsfritt. Anmäl dig via följande länk: eventus.trippus.se/reghembygd2011 På den här webbsidan hittar du också program och kontaktpersoner för övriga regionala konferenser i Hus med historia. dig senare än en vecka innan konferensen tar vi ut en avgift på 450 kronor. 29 augusti Konferensen arrangeras av Södermanlands hembygdsförbund och Örebro läns hembygdsförbund i samarbete med Sveriges Hembygdsförbund. Moderator Leif Jacobsson

3 Den 21 september anordnades en konferens på tema Hus med Historia i Örebro. Här presenteras en del av det som kom fram under dagen. Konferensen genomfördes på länsmuseet i Örebro den 21 september 2011 och arrangerades av Södermanlands, Örebro läns och Sveriges hembygdsförbund. 64 deltagare lyssnade och diskuterade under en dag som moderator Leif Jacobsson förtjänstfullt höll samman. Att hembygdsförbunden i Sörmland och Örebro bestämde sig för att genomföra denna konferens tillsammans föll sig naturligt då förbunden de senaste två åren på ett förtjänstfullt sätt samarbetet med Toleransfrågorna inom hembygdsrörelsen. Det föll sig därför också naturligt att lägga tyngdpunkten på de inledande föreläsarna kring användandet och tillgängliggörandet av vårt kulturarv och vår historia. För oss var det viktigt att detta skulle vara en konferens för alla som arbetar med kulturarvets framtid antingen man har tillgång till en hembygdsgård eller ej. Mikael Eivergård, som knappt nämner ordet hembygdsgård, har i denna rapport fått en egen sida då hans Vårdplaner och samverkan i fokus Kjell Möller, Evert Lidén och Leif Jacobsson ämne för oss, är något vi vill lyfta för framtidens skull. Ska våra barn och barnbarn också ha tillgång till hembygdshistoren som vi har måste vi beakta dessa frågor. Mer diskussioner, samverkan och utveckling Karin Lindvall, länsmueichef på Sörmlands museum, anser att Kulturarvet räcker till oss alla. Hon efterfrågade också fl er diskussioner inom kultursektorn. Diskussion och samtal leder utvecklingen framåt och kan utveckla våra samarbeten och fi nna nya ingångar och nya perspektiv på de arbeten vi gör både var för sig och tillsammans. Vi behöver sätta in företeelserna vi berättar om i nya och andra sammanhang, se det generella i det unika, det lilla i det stora och så vidare. Hembygdsföreningarna står för igenkännande, för identitet. Samarbete förstärker och samarbete är kul, vi har olika roller, olika perspektiv och kompletterar varandra på ett bra sätt. Kulturarvet är ingen ändlig resurs, det räcker verkligen åt alla. Valen vi gör, både i hembygdsrörelsen och på museerna, i olika situationer är också intressanta och säger en del om intressen och perspektiv. Vi kan använda historien för att ge perspektiv på nutid och framtid. Samverkansmodellen som den nya kulturpolitiken kallas ger oss med all säkerhet anledning att återkomma Karin Lindvall till samarbeten med länsmuseerna både för hembygdsföreningar och hembygdsförbund. Flera föreläsare För övrigt medverkade fl era föreläsare under konferensen. Leif Jacobsson från Malmköpingsortens hembygdsförening var moderator och berättade dessutom hur man i Malmköping ser sin hembygdsgård som en tillgång, en plats att utgå från när man arbetar med att levandegöra historien, en plats för ljud, dofter och smaker från andra tider och kanske andra platser. Evert Lidén från Åkers styckebruk, berättade om hur samarbetet inom Historien i Sörmland sett ut i Åkers bergslag. Järnets väg från marken till världsmarknaden. Vägen från otillgängligt industriarv till välbesökt och informationsrikt besöksmål. Båda dessa nämde också att skyltar med mera faktiskt brukar få vara i fred från förstörelse. Bengt Ohlsson från Östra Vingåkers hembygdsförening berättade om hur man i Boda kvarn arbetar för att vara med och forma framtidens lösningar i hembygdsgården. Om det projektet kan ni läsa mer i Dymlingen nr

4 Den politiskt laddade kulturen Vi är politiskt obundna, brukar vi säga, men är vi det? Kan vi vara det? Att vi är partipolitiskt obundna är en självklarhet, men vi har en grundsyn som tar ett tydligt ställningstagande för alla människors roll i hembygdsrörelsen. Vi är en demokratisk rörelse som vill arbeta med samhällsutveckling. Vad vi gör påverkar historien våra barn och barnbarn kommer att läsa. Mikael Eivergård, länsmuseichef i Örebro, höll ett tänkvärt föredrag på Hus med Historia-konferensen den 21 september under rubriken Möten i samtiden för framtiden. Han tog då upp frågor som; När blir kultur laddat? Är det bra eller dåligt att kultur är något som är politiskt laddat? Hur använder vi denna laddning? Efter dessa frågeställningar förklarade han att; Kultur är ALDRIG värdeneutralt, därför har det ALL- TID en politisk laddning Detta är verkligen något att fundera över i en rörelse som värnar sin obundna politiska roll. Hur påverkas historieskrivningen av de ställningstaganden vi gör? Mikael Eivergård fortsätter sitt föredrag med den internationella vinkeln och visar att kulturarv kopplas ihop med nationalismen i hela Europa. Nationens kulturer anses historiskt givna. Det anses att det krävs en likhet bland befolkningen för att kulturen ska fungera. Han fortsätter med inslag ur vår historia när han menar att Hembygden var landsbygden. Bondekulturen fi ck symbolen av sunt liv, bra liv. Detta i polemik med staden där man var anonym, där det var smutsigt och konfl iktfullt. Bondekulturen ansågs då, och anses i vissa kretsar än idag, vara en homogen kultur där saker och ting gick sin gilla gång och inte ändrades så fort. Eivergård fortsätter detta resonemang med att ställa frågan; Nu när industrisamhället är över, vad händer då? Vi är ju inte ens överens om vilket samhälle det är vi befi n- ner oss i. Är det det postindustriella samhället? Informationssamhället? Servicesamhället? Han menar att det inte är så konstigt att de nationalromantiska inslagen får stor genomslagskraft. Bilden av något man tycker sig känna igen, som känns tryggt, som symboliserar den gamla goda tiden blir något att längta till i tider med stora förändringar. Hembygdsrörelsen har en styrka som andra folkrörelser inte har. Den är öppen rörelse, politiskt och religiöst obunden. Den stora utmaningen är; Kan man förändras i samma takt som samhällsutvecklingen? Vad händer om man inte kan det? Vill vi det? Eivergård fortsätter, Vi behöver bråka med oss själva. Vems historia skriver vi? Vad är hembygd? Vad är hemma? En miljon svenskar har sina rötter utomlands. Dessa har varit här länge men har ändå bara en marginell plats i vårt samhälle och i vår historieskrivning. Foto KGZ Fougstedt, Hus med Historia Minnen och erfarenheter från andra platser bidrar till och påverkar vår kulturella utveckling. Hembygden är människorna som bor där. Den inställningen präglar även projekten Röster, som i skrivandes stund ställs ut i Flen och som tidigare genomförts av Sörmlands museum i Nyköping. Det är människorna som utgör hembygden, inte platsen. Utan människorna skulle hus, ängar och stubbar inte längre tala till oss. Eivergård fortsätter med exemplet Vivalla i Örebro som har ca invånare. Stadsdelen har en heterogen befolkning och här har hembygdsföreningen fått rollen som den sammanhållande punkten för människorna i området. En neutral plats för människorna som bor där. Det är föreningen som alla hör hemma i oavsett bakgrunden man har. Vivalla hembygdsförening är en förening som arbetar med sitt områdes frågor väl balanserade i nutid, samtid och framtid. Det är viktigt att hembygdsrörelsen inte bara blir en bevarande rörelse som ständigt blickar bakåt. Vi måste också kunna blicka framåt och vara en del av nutiden. Vi måste fundera på framtiden ibland - om vi vill vara en del av den.

5 Planera bort missförstånden En konferens för Hus med Historia bereder naturligtvis plats för byggnaderna som hembygdsrörelsen förfogar över. De utmaningar som följer förvaltande av byggnader ägnades även det en hel del tid och uppmärksamhet. Monica Björklund, Värmlands museum och Kjell Möller från Örebro läns hembygdsförbund tog båda upp vikten av att arbeta med vård- och underhållsplaner. Kjell tog upp aspekten att vård- och underhållsplaner är en väg för att minska kostnaderna för skador. Kostnaderna över tid påverkas av hur mycket man ägnar åt underhåll. Hans fokus höll sig kring metoder för att skapa en rutin för att skapa kunskap om byggnadsvården. Detta för att om underhållet ska fungera behövs kunskap och en plan. Kunskapen var i fokus även för det Monica Björklund som tog upp vikten av dokumentation. Dokumentationen är ett sätt att hjälpa kommande hembygdsarbetare att veta vad som gjorts, varför och därför minska risken för misstag och missförstånd. Undvik missförstånd Frågorna Vad berättar husen? Vilken roll har de haft? Är viktiga att ta upp i vårdplanen för att försäkra sig om att dessa berättelser inte renoveras bort i framtiden. Även valen man själv gör vid en renovering bör tas upp. Varför valde vi just denna kulör och inte en nyans rödare? Varför Föreäsningssalen i Örebro läns museums lokaler fylldes av besökare från Örebro, Sörmland, Östergötland och Värmland. Här fanns representanter från både föreningar och myndigheter och i de avslutande diskussionerna deltog alla parter livligt. Dymlingen hittar du på www. hembygd.d.se under rubriken Dymlingen. valde vi björk istället för gran? Dessa förklaringar kan hjälpa framtida renoverare att inte upprepa era misstag eller att missförstå era intentioner och för att undvika att ni avskrivs som okunniga bastarder som inte borde fått hålla i en hammare. Vård- och underhållsplanerna bör i korthet peka ut vari det kulturella värdet ligger. För att lyckas med detta är kursverksamheten viktig, det är både Björklund och Möller överens om. Maja Flygt och Monica Björklund löser av varandra med bilder till sina inlägg om varför byggnadsvården är så viktig för hur det framtida kulturella landskapet kommer att se ut. Flygt kom med det glädjande budskapet att det kommer att fi nnas pengar även under En del av grunderna i hur man upprättar Vård- och underhållsplaner skriver Kjell Taawo om i Dymlingen som just var ett tema- nummer för Hus med Historia Erfarenheter och kontakter Maja Flygt betonade vikten av att vi behöver samla de erfarenheter som kan leda framåt även utan pengar. Vi behöver bevara de kontakter som gjorts på lokala plan i de olika projekten. Det brukar vara så att har man fått den första insatsen så är det lätttare att få även från andra håll. Fler berättelser kring hembygdsgårdarna har kommit fram de senaste två åren och mer kunskap om hembygdsrörelsen i samhället har förts vidare. Mer tid behövs och det har vi nu fått i och med att pengar beviljats även för 2012, även om det är mindre pengar än tidigare. Vi måste nu ta i tu med öka samarbeten med myndigheter och näringsliv. Frågorna Vilka ska vi samverka med och hur? blir viktiga för att skapa en kontinuitet som för Hus med historia vidare. 5

6 Diskussioner från eftermiddagen Här följer en sammanfattning av de kommentarer som uppkom i samband med den diskussion som följde föreläsningarna i konferensen i Hus med Historia i Örebro. 1 Enligt den nya kulturpolitiken skall allt mer av kulturarvsarbetet ske genom samarbete. Hur kan vi som är här idag samarbeta för att underlätta det vardagliga arbetet med vård och underhåll av byggnader och samlingar? Vi befi nner oss i en krock mellan det gamla och det nya. Vi måste ställa oss frågan om hur vi kan arbeta och med vilka olika organisationer vi kan göra det. Vilken organisation vi än tillhör. Hur skapar hembygdsrörelsen intresse hos andra för den egna verksamheten? Vi på gräsrotsnivå vill ha möjlighet att träffa varandra. Nya idéer kommer att krävas för att få vara med och ta del av framtidens pengar inom samverkansmodellen. Detta innebär att vi har många vägar att välja på. Det blir allt viktigare att nätverka, även inom hembygdsrörelsen. Vi behöver bygga både kontakter och kunskap om vem som gör vad och vem som KAN vad. Idébanker och forum behövs. Bygga enkla nätverk genom Google och Facebook. Vi skulle behöva få veta mer om hur tjänstemännen på länsmuseer och Länsstyrelsen tänker och vad de gör. De skulle behöva få en bättre inblick i den Ideella vardagen. Vi skulle behöva göra samma sak med invandrarföreningarna. Foto KGZ Fougstedt 2010 Vi behöver hjälpas åt i ansökningsprocessen. Länsstyrelse, länsmuseum och ideella. Invandrargrupperna kan ofta mycket som vi inte utnyttjar. Vi kan använda dessa kunskaper för att återbruka gamla kunskaper och tekniker. Vi kommer i framtiden att söka pengar på olika sätt beroende på om vi verkar lokalt, regionalt eller nationellt. Kan vi vara med och bidra till återväxten av kunniga hantverkare med de kunskaper som krävs för att underhålla våra byggnader? Gå över länsgränserna för att nå lämpliga och kunnig hantverkare när detta behövs. Kontakta museet gällande frågor om hantverkare och rådgivning. Vi får inte begränsa samarbetet till byggnaderna. 2 Hembygdsgården förknippas med det dammiga hembygdsmuseet fyllt av redskap från lantbruk och hantverk. Hur kan vi utveckla bilden av hembygdsgården som mötesplats kring fl era intressen? Hur kan vi, hos oss själva och hos andra, väcka intresse och engage-mang kring fl er frågor som borde förknippas med hembygdsgården? Vilka är dessa frågor? Vilken är hembygdsrörelsens roll? Väcka intresse genom teater, byavadringar. Levandegöra historien. Lajvande på högstadiet. Ex i Sköllersta med klass 8. Föreningarnas olika arrangemang ute i samhället borde vara nog för att utveckla bilden. Samarbeten med skolan, mötesplats för både unga och äldre, jobba vidare med släktforskning på nätet. Mångafald med en levandegjord historia. Hembygdsrörelsens framtida roll blir att föra ut historien på olika sätt. Hembygdsrörelsen är en utåtriktad rörelse med många olika inslag; kyrkokören, ortens historia, support med kläder och föremål till olika arrangemang, foton och andra källor för forskare etc. Upplevelsebaserade stadsvandringar. Bränn inte krut på verksamheter som ingen brinner för. Våga släppa dessa. Forts på sista sidan

7 Deltagare på konferensen Föreläsare 1 Mikael Eivergård Örebro Läns Museum 2 Karin Lindvall Sörmlands museum 3 Evert Lidén Åkers hembygdsförening 4 Leif Jacobsson Södermanlands hembygdsförbund 5 Kjell Möller Örebro Läns hembygdsförbund 6 Monica Björklund Värmlands museum 7 Maja Flygt Sveriges Hembygdsförbund 8 Bengt Olsson Östra Vingåkers hembygdsförening Deltgare enligt organisation 9 Gunnar Löv Askers hembygdsförening 10 Roland Mähl Dormens Hembygdsförening 11 Berit Mähl Nyström, Dormens Hembygdsförening 12 Anita Askling Fornåsa hembygdsförening 13 Ingegerd Egbert Fornåsa hembygdsförening 14 Lars Rundström Gamla Oxelösundsvägen Åke Granberg Grythyttans Hembygdsförening 16 Börje Eriksson Gällersta Forngårdsförening 17 Eva Jansson Hällbybrunn hembygdsförening 18 Anneli Hellkvist Karlskoga Bergslags hembygdsförening 19 Lilian Johansson Karlslunds Hembygdsförening 20 Stig Johansson Karlslunds Hembygdsförening 21 Rikard Åslund Kultur Regionförbundet Örebro 22 Pär Hallinder Kärna hembygdsförening 23 Göran Nordström, Linde Fornminnes- och Hembygdsförening 24 Jessica Warnander Lännäs hembygdsförening 25 Anne-Maj Gunnarsson, Lännäs hembygdsförening 26 Örjan Hedhman Länsarvet 27 Vivian Högman Mullhyttans Hembygdsförening 28 Ingrid Eliasson Oxelösunds hembygdsförening 29 Eva Alström Sällskapet S:t Eskil 30 Lennart Pettersson, Sällskapet S:t Eskil 31 Lars Johansson Södermanlands hembygdsförbund 32 Kajsa Enoksson Södermanlands hembygdsförbund 33 Bernt Jonsson Södermanlands hembygdsförbund 34 Jan Fridström Södermanlands hembygdsförbund 35 Jan Eric Rosenqvist, Södermanlands hembygdsförbund 36 Jennie Fornedal Södermanlands hembygdsförbund 37 Kalle Anderberg Sörmlands museum 38 Mårten Gustafsson, Viby hembygdsförening 39 Birgitta Lindström-Pettersson Viby hembygdsförening 40 Lars Karlsson, Viby hembygdsförening 41 Fredrik Häger Vårdsbergs hembygdsförening 42 Axel Fornander Värmlands hembygdsförbund 43 Anders Fläcke Västerfärnebo hembygdsförening 44 Refi k Feric Västra Ny hembygdsförening 45 Lars Adolfsson Västra Ny hembygdsförening 46 Mikael Grounes Åkers hembygdsförening 47 Jan Johansson Ödeshög hembygdsförening Forts på sista sidan 7

8 Deltagarlista forts från föregående sida 48 Stig-Olof Karlsson Ödeshög hembygdsförening 49 Martin Edlund Örebro läns hembygdsförbund 50 Karin Öman Örebro läns hembygdsförbund 51 Anneli Borg Örebro Läns Museum 52 Pentti Supponen Örebro Läns Museum 53 Kerstin Jennebo Örebro Läns Museum 54 Örjan Hedman Örebro Läns Museum 55 Roland Lindebring, Östergötlands hembygdsförbund 56 Ing-Marie Hagelin Östergötlands hembygdsförbund 57 Mikael Johansson Östergötlands hembygdsförbund 58 Inga Britta Adolfsson, Östergötlands hembygdsförbund 59 Jesper Ström Östergötlands hembygdsförbund 60 Anita Löfgren Ek Östergötlands Läns Museum 61 Rune Karlsson Östra Vingåkers hembygdsförening 62 Ingergerd Jonsson Östra Vingåkers hembygdsförening 63 Elisabet Ekestubbe 64 Hans S Eriksson Forts från sidan 6 Diskussionen 3 Har det dykt upp något under dagen som ni skulle vilja diskutera här? Prata om tidigare århundradenas nybyggare och invandrare. Ex Värmlands fi nnmarker. Använd och respektera den fysiska miljön och dess historieberättande. Förvalta värdefulla byggnader för efterkommande. En idékatalog med hembygdsgårdens möjligheter skulle vara bra. Vi behöver se över våra roller i olika sammanhang och respektera varandras olika roller. Både professionella och ideella/civila. AnnaBritta Adolfsson från Östergötland tackar för dagens samarbete och hoppas på framtida samarbeten. Fråga som kom upp rörde samhällets krav på hembygdsrörelsens verksamhet. Avlopp och livsmedelshantering etc. Är det rimligt att en ideell rörelse ska bära dessa kostnader? Foto här samt på framsidan KGZ Fougstedt, Hus med Historia De fl esta bilder från Malmköpingsortens hembygdsförening. Övriga bilder i rapporten J Fornedal.