Yttranden Yttranden vid Stockholms kommunfullmäktiges sammanträde den 24 maj 2004

Transkript

1 Yttranden Yttranden vid Stockholms kommunfullmäktiges sammanträde den 24 maj Interpellation om skatteutjämningen (nr 2003:82 Anförande nr 1 Borgarrådet Billström (s): Jag ber att få hänvisa till det utdelade svaret. Anförande nr 2 Borgarrådet A x é n O l i n (m): Herr ordförande, fullmäktige! Det torde väl inte vara någon nyhet för någon i den här salen vilka otroligt olyckliga konsekvenser skatteutjämningssystemet har fått för Stockholmsregionen, då vi betalar 16 miljarder till andra delar av landet. När jag skrev den här interpellationen i oktober hade kommitténs förslag precis inkommit. Jag frågade då borgarrådet Billström vad hon ämnade göra för att påverka förslaget i en bättre riktning för Stockholm. Delvis är väl interpellationen överspelad nu. Det har nämligen framkommit vad regeringen tycker om skatteutjämningen och huruvida Annika Billström har lyckats påverka förslaget i en för Stockholmsregionen bättre riktning eller inte är inte längre aktuellt. Det är med sorg i hjärtat man får konstatera att det inte lyckades med den typen av opinionsbildning som Socialdemokraterna i det här huset eller i Landstingshuset gjorde, då det förslag som regeringen nu har presenterat är till och med ännu värre för Stockholmsregionen på sikt än det vi har nu. Med tanke på det ekonomiska moras vi för övrigt ser och den olyckliga situationen när det gäller ökad arbetslöshet, företagsflytt ifrån staden, ökat socialbidragsberoende och annat, känna det naturligtvis tragiskt att vi har en regering som bedriver en så otroligt fientlig politik mot Stockholm som jag tycker att skatteutjämningsförslaget i grund och botten är ett uttryck för. Jag skulle, även om interpellationen som sagt delvis är passé, gärna vilja höra vad finansborgarrådet gör för att försöka påverka skatteutjämningssystemet och vad man för Stockholms framtids skull kan göra för att inte i fortsättningen dränera regionen på 16 miljarder årligen; 17 miljarder kommer det att bli snart. Anförande nr 3 Borgarrådet Billström (s): Ordförande, fullmäktige! Det som är viktigt att säga i det här sammanhanget tycker jag är att vi måste hålla oss till sak. Vi betalar ut 16 miljarder årligen men regionen, det vill säga staden, kommunerna i länet och landstinget, får in 11 miljarder. Nettokostnaden är inte 16 miljarder utan 5 miljarder. Det är viktigt att hålla isär, för det är ändå en skillnad på 11 miljarder och det är mycket pengar.

2 Yttranden Det är ändå så att den här majoriteten tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna hade ett enigt remissvar om en väldigt viktig grundprincip i den här frågan, nämligen att vi från Stadshuset också vill se en långtgående utjämning. Står man bakom det, så måste man också argumentera för det. Det kan inte vara så att man säger en sak i ett sammanhang och någonting annat i ett remissvar. Jag tycker också det är viktigt att fundera över hur det förslag ser ut som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har enat sig om i Sveriges riksdag, i jämförelse med kommitténs förslag. Det är en tydlig skillnad, och man kan väl ändå säga att vi har vunnit en delseger. Jag är inte helt nöjd; om vi skulle vara helt nöjda så skulle vi framför allt ha fått med en ny faktor i kostnadsutjämningssystemet, nämligen lönekostnadsfaktorn. Den är strukturell och den är opåverkbar. SCB, Inregia och andra institut har gjort analyser och utredningar som tydligt visar att våra lönekostnader är en faktor som inte går att påverka. Där har mitt parti på nationell nivå sagt att man vill utreda den frågan djupare. Man har hunnit titta på den men är inte övertygad om att det är så att den är opåverkbar och kommer därför att tillsätta en utredning. Själv var jag också reservant när det gällde mitt partis ställningstagande till när utredningen ska vara klar. Vi vill att den är klar senast hösten 2005 för att få in möjligheter att inarbeta en sådan faktor redan 2006 i så fall. Det som är viktigt att se är detta med skattepolitiken. På nationell nivå har Moderaterna med sin nya partiledning använt riksdagens utredningstjänst för att på det sättet få klart det som alla vi andra redan hade klart för oss, att den skattepolitik som Kristina Axén Olins parti tidigare stod för inte är hållbar. Det har riksdagens utredningstjänst hjälpt till att skapa klarhet i också för Moderaterna på nationell nivå. Anförande nr 4 Borgarrådet A x é n O l i n (m): Herr ordförande! Jag diskuterar gärna med Annika Billström och andra vad vi i den nya partiledningen gör när det gäller våra skatteförslag, för det tycker jag är väldigt positivt, naturligtvis, eftersom jag är delaktig i det. Men det som jag tycker är allvarligt är att vi inte får svar på frågorna som handlar om skatteutjämningsförslaget. Jag vet att ni socialdemokrater är bra på regi, det är en av era bästa grenar. Det var nämligen helt fantastiskt att se hur regeringen försökte göra detsamma som Annika Billström när man presenterade sitt förslag till skatteutjämning häromsistens. Man försökte göra jämförelser mellan regeringens förslag och kommitténs förslag, och då såg det ut som om Stockholm skulle gynnas jag tror till och med att rubriken för pressmeddelandet var att regeringen skulle tillföra 1 miljard, eller om det var en halv miljard, till Stockholmsregionen. Det är ren lögn, herr ordförande det är ju pengar som inte finns! Förvisso hade kommitténs förslag varit ännu värre för Stockholm om det hade gått igenom men det är ju fortfarande så att Stockholm dräneras på 16 miljarder årligen.

3 Yttranden Regeringen har inte tillskjutit några pengar. Det är ingen förbättring alls för Stockholm jämfört med nuvarande system. Att vi får tillbaka delar av detta stämmer. Låt oss då prata om de 5 miljarderna i stället, Annika Billström. Vi moderater vill ju inte ha skatteutjämningsförslaget över huvud taget. Naturligtvis är vi beredda att diskutera olika former av regionalt stöd. Vi är helt överens om att det kan finnas regioner som av en eller annan anledning behöver hjälp för att kunna klara konjunkturer eller andra svackor. Alla kommuner kan från tid till annan behöva stöd från andra men inte på det här sättet! Du vet precis som jag, Annika Billström, att vi stockholmare redan är med och skatteutjämnar eftersom det är vi som står för 43 procent av statens kapital- och inkomstskatter. Helt bortsett från skatteutjämningen är det vi stockholmare som står för 43 procent av statens skatteintäkter. Då är vi redan med och utjämnar, vi betalar redan för andra regioner. Det som händer med den här dräneringen med 16 miljarder årligen från regionen eller 5 miljarder från staden är att vi blöder. Tillväxten åker härifrån, till andra delar. Vad kommer då att hända med statens kapital- och inkomstskatter? Jo, de kommer att bli lägre, vilket även Piteå, Lund, Sundsvall och Göteborg förlorar på. Nej, Annika Billström, jag tycker fortfarande att du inte har svarat på frågan, nämligen vad man ska göra åt detta djupt olyckliga skatteutjämningssystem, som faktiskt gör så att Stockholm förblöder om man inte lyckas påverka regeringen att förstå att den politik den bedriver är rent Stockholmsfientlig. Sedan må man i ditt parti vara bra på regi och sådant, men det är lögn att påstå någonting annat! Anförande nr 5 Borgarrådet Billström (s): Det blir så tomt och innehållslöst, tycker jag, när Kristina Axén Olin som Moderaternas främsta företrädare i Stockholm står och säger att hon inte vill ha något skatteutjämningssystem. Vad är då det realistiska alternativet? Tittar man i Sveriges riksdag, där man fattar beslut om det här utjämningssystemet, så undrar jag vilken majoritet Moderaterna har för sin ståndpunkt. Och jag vet ju inte om ni står bakom det eller inte men hur förklarar man i så fall sitt eget alternativ? I det här huset har ni sagt att ni vill ha en långtgående utjämning. En långtgående utjämning innebär just detta: att man fördelar till regioner som inte har samma förutsättningar som Stockholm. Sedan kan man vara kritisk till delar i systemet, men om man inte alls vill ha systemet så måste man faktiskt anstränga sig och fundera över hur alternativet ser ut. Under förra mandatperioden, när ni hade ansvaret i den här staden, pratade ni om Perssonplundring, ni pratade om en Stockholmsfientlig politik och ni hade till och med i budgeten mejslat ut Perssonplundringen per nämnd. Till vilken nytta? Den

4 Yttranden retoriken och den opinionsbildningen var ju definitivt inte framgångsrik! Det var ett gapande och skrikande, det var ett jidder med siffror hit och dit. Så är det alltid, i stället för att vi engagerar oss och säger: Okej, vi betalar ut 16 miljarder och får in 11 miljarder, det ger ett netto som Stockholm bidrar med till landet i övrigt på 5 miljarder kronor. Gillar man inte det så måste man ju mejsla ut ett tydligt alternativ, och jag har ännu inte sett det. Samtidigt ändrar ni skattepolitiken nationellt och står inte längre för långtgående skattesänkningar på 130 miljarder eller 120 miljarder eller 100 miljarder. En sådan skattepolitik på nationell nivå skulle drabba landstingen och kommunerna något enormt. Jag frågar mig återigen: Vad är det, om inte dränering? Vad är det, om inte ett slag vid fotknölarna som skulle ge den kommunala och landstingskommunala sektorn i Sverige gigantiska problem? Det finns allvarliga problem i dag i hela Kommunsverige och i den landstingskommunala sektorn. Antingen jobbar man med realistiska alternativ eller så gör man inte det. Vi har nått en delseger, vi har inte nått ända fram. Vi fullföljer vårt arbete för att se till att lönekostnadsfaktorn inarbetas i ett nytt system. Det är oerhört viktigt för att kunna skapa en legitimitet för det här systemet. Anförande nr 6 Borgarrådet A x é n O l i n (m): Herr ordförande! Det är intressant att Annika Billström väljer att fortfarande inte svara på interpellationen det kanske i sig är ett svar. Du pratar om realistiska alternativ. Vad man kan konstatera är att ni uppenbarligen inte har presenterat något realistiskt alternativ. Ni har inte presenterat något alternativ alls, Annika Billström. Och du pratar om en delseger vad är det för delseger? Det är fortfarande 16 miljarder från den här regionen, precis lika illa! Det kan väl inte vara en delseger? Det stämmer förvisso, vi moderater har inget färdigt alternativ i dag, men partistyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som nu håller på att ta fram ett alternativ för att lösa finansieringen av skatteutjämningssystemet. Det kommer dessvärre att dröja några månader till innan vi är helt klara, men jag kan försäkra dig att vi kommer att ha en alternativ lösning som innebär att vi hittar en finansiering som vi kommer att presentera i god tid före valet Måhända finns det ännu inte någon politisk majoritet för att presentera ett annat förslag än det skatteutjämningssystem vi har i dag. Men då får väl vi moderater se till så att vi får 51 eller 52 procent i nästa val, så kanske det finns ett alternativ för stockholmarna att rösta på. Den opinionsbildning som ni har ägnat er åt med tanke på det förslag som regeringen nu har presenterat visade sig ju vara fullständigt meningslös. Ni har inte fått gehör på någon enda punkt, utan den politik som styr det här landet, med en regering som faktiskt består av socialdemokrater och delvis med

5 Yttranden inverkan från Vänstern och Miljöpartiet, har nu presterat ett nytt förslag som är precis lika illa som det förra. Det är ju ändå de partierna som ni representerar, men det gehör som vi hade hoppats att ni eventuellt kunde ha har visat sig vara tomt. Anförande nr 7 Mehdi Oguzsoy (v): Ordförande, fullmäktige! Vi tycker det är bra med skatteutjämningssystem, för om det inte fanns något utjämningssystem i Sverige skulle vissa kommuner ha kanske 40 procent i skattesats för att finansiera den fundamentala kommunala servicen. Med moderatpolitik skulle vi kanske ha 20 procent i skattesats här i Stockholm medan man i Norrlands glesbygd hade 40. Eftersom olika kommuner och landsting har varierande förutsättningar, till exempel när det gäller skattekraft, är det helt nödvändigt att ha ett utjämningssystem. Men vi tycker också att man måste beakta att till exempel lönekostnader i Stockholm är betydligt högre, och även kostnader för lokaler. Sådant bör det nya systemet ta hänsyn till. Annars tycker vi det är bra att ha ett skatteutjämningssystem som garanterar vård, skola och omsorg på lika villkor i hela landet. Anförande nr 8 Borgarrådet Billström (s): Ordförande, fullmäktige! Det här är mitt tredje och sista inlägg, och det kommer två moderater efter mig, men tyvärr kan jag inte svara vare sig Cecilia Brinck eller Christer Wennerholm. Till saken det är ju med Kristina Axén Olin, som är interpellant, som jag vill ha debatten. Det man nu kan konstatera är att Moderaterna inte är trovärdiga när det gäller skatteutjämningen. Det finns inget alternativ det kommer kanske att finnas, och det ser vi med nyfikenhet fram emot att få ta del av. Det ska bli mycket, mycket intressant! Det Moderaterna har sagt i Stockholms stad stämmer inte med verkligheten, därför att Moderaterna vill inte ha långtgående utjämning. Då är det väl bara att krasst konstatera att det som är det viktiga för Moderaterna är att se till att skapa ett system som fördjupar klyftorna i Sverige. Den långtgående utjämningen är det som är garanten för att vi ska skapa så likvärdiga levnadsvillkor som möjligt i hela Sverige. Det som har skett under beredningen från det att Utjämningskommitténs förslag lades är att garantinivån är justerad, att lokal- och byggnadsfaktorn är uppräknad och att man kommer att utreda huruvida det finns en strukturell, opåverkbar lönekostnadsfaktor. Vi kommer självklart att följa det arbetet mycket noga, därför att skatteutjämningen är en viktig kommunal fråga. Och självklart är det också för oss att kunna argumentera och jobba med sakliga argument och alternativ. Under förra mandatperioden, när Moderaterna styrde tillsammans med Folkpartiet och Kristdemokraterna, var det väldigt högljutt och aggressivt. Det fanns inga

6 Yttranden alternativ, utan skulden projicerades och lades i Göran Perssons och den socialdemokratiska regeringens knä. Vi är vana att jobba på ett helt annat sätt från den nuvarande majoritetens sida. Har vi kritik mot ett system så anstränger vi oss för att jobba fram ett alternativ, allt för att göra politiken så tydlig som möjligt. Det är det viktigaste av allt. Vi kommer att fullfölja det förhållningssättet och det arbetssättet. Anförande nr 9 C h r i s t e r G W e n n e r h o l m (m): Ordförande, fullmäktigeledamöter! Det kanske passar rätt bra att ytterligare några moderater kommer upp i den här debatten inte för att polemisera med borgarrådet som inte längre har någon möjlighet att delta i debatten utan för att klara ut var vi står. Till er från Socialdemokraternas och Vänsterpartiets sida som säger att vi moderater inte är för utjämning vill jag säga: det är fel. Det vi är emot är en utjämning som skattebetalarna här i Stockholms stad eller Stockholms läns landsting ska stå för med extra pengar, utöver det som Kristina Axén Olin redovisade, nämligen 43 procent av statlig skatt. Det är ju vad det handlar om: Hur mycket mer ska vi solidariskt stå för? Vi moderater säger inte nej till en utjämning, men vi säger nej till dubbel utjämning, både som statsskattebetalare och som kommunal- och landstingsskattebetalare. Då kan det vara på sin plats att säga att när det gäller landstingsutjämningen är det inte så att pengarna går både ut och in för alla landsting. För Stockholms läns landsting går pengarna ut till alla andra landsting, och så får vi in statsbidrag. Men de andra landstingen får in statsbidrag och får in 5,7 miljarder från den här regionen. Det är sanningen. Håll er till den den räcker ganska långt! Skatteutjämning är enligt vår idé en statlig angelägenhet. Påstå inte att vi står för något annat! Sedan är det ju så att utöver de 43 procent som vi betalar i statlig skatt har alla invånare i den här regionen betalat nästan 2:50 mer i ökade kommunal- och landstingsskatter 1:95 i landstingsskatt. Det är resultatet av det här utjämningssystemet. Men det har inte gett någon ny service, inga nya operationer, ingen ny kollektivtrafik, ingen ny barnomsorg. Det ska ni ha med i bilden. Anförande nr 10 Cecilia Brinck (m): Ordförande, fullmäktige! Visserligen har Annika Billström förbrukat sina inlägg, men det finns ju fler socialdemokrater. Man skulle kunna tänka sig att det gick att skicka upp någon annan i den här debatten men det är möjligen att önska för mycket. Jag hör från de två majoritetsföreträdare som hittills har varit uppe uttryck för en uppfattning att skatteutjämningssystemet i grunden är rätt bra man behöver dutta

7 Yttranden lite med detaljerna, men det klarar man av på sina regelbundna tebjudningar med regeringen, så det är ingenting som vi behöver ta upp fullmäktiges tid med, och vad det handlar om här är att vi ska dela med oss av vårt överflöd för att hela Sverige ska leva. Men så är det ju inte! Pengarna går inte till glesbygdslänen. Pengarna går ju till Skåne och Västra Götaland! Det är deras verksamhet, deras usla ekonomi, deras usla förmåga att hantera sina finanser som vi subventionerar genom skatteutjämningssystemet. Så ser det ut. Nästan inga pengar går till att hjälpa människor att bo kvar i glesbygdslänen, bara högst marginellt. Det mesta går till de två enda tillväxtregionerna i landet. Tycker ni att det är bra? Anförande nr 11 M e h d i O g u z s o y (v): Om ni moderater skulle lägga ansvaret på regeringen att se till att det finns en trygg kommunal- och landstingsservice ute i landsbygden med de befintliga skatteintäkterna kan man inte ersätta skatteutjämningssystemet på riksnivå med att lägga ansvaret på regeringen, utan då måste ni vara beredda att stödja förslaget att höja den statliga skatten för att finansiera så att de andra landstingen och kommunerna kan erbjuda sina invånare bra trygg vård och skola som vi i Stockholm. Anförande nr 12 C h r i s t e r G W e n n e r h o l m (m): Ordförande, fullmäktigeledamöter! Men nu är det ju så att stockholmarna redan betalar detta. Det är ju så att vi har haft de högsta skattehöjningarna av kommunal- och framför allt landstingsskatten som någon region har haft, just bara för att finansiera detta utjämningssystem. Det är redan skattebetalarna här som betalar vad det kostar. Om man gör detta till en statlig angelägenhet, får väl staten se till att prioritera i sina uppgifter. Men som Kristina Axén Olin redan har påpekat betalar vi lejonparten av statsskatten redan i dag. Dessutom betalar vi lejonparten av utjämningssystemets kostnader. Så kom inte och säg att det är ytterligare skattehöjningar som behövs för att klara systemet, utan det är ju fråga om vem som ska göra prioriteringarna. Och vad är det för rättfärdigt i att stockholmarna ska skicka iväg 5 miljarder av landstingsskattepengarna till andra delar av landet? Om det ändå hade varit för att ordna sjukvård i glesbygden i Norrland vi kan tänka oss att vara med på ett system där staten sköter om detta men när det är för att finansiera Västra Götalands och Skånes tillkortakommanden tycker jag inte det är moraliskt riktigt. Anförande nr 13 Borgarrådet B ö r j e s o n (s): Ordförande, fullmäktige! Under sommaren gästar jag en liten kommun i södra Sverige som har invånare. Det är ganska lätt att räkna ut att det skatteunderlaget räcker ungefär till sophämtningen. Jag är väldigt glad att jag, som inte betalar en krona i denna kommun, också har en fungerande

8 Yttranden sophämtning vid min lilla sommarstuga i Östergötland. Jag bidrar med glädje med pengar från vår kommun för att jag ska kunna ha den servicen när jag kommer dit ned. Om vi inte hade ett skatteutjämningssystem skulle Danderyds kommun kunna minska skatten med 6 kronor. Dessutom är det så, att om man jämför vår skattekrona med skatteuttaget i andra kommuner så ligger vi inte högre. Jag skulle nog snarare vilja säga att det här systemet för mig inte är något konstigt system. Det är helt i överensstämmelse med vad vi socialdemokrater tycker är rättvisa. Anförande nr 14 M e h d i O g u z s o y (v): Jag vill som föregående talare understryka att Moderaterna har en tendens att köra med myter och desinformation om att stockholmarna skulle vara de som betalar högst skatt i Sverige. Så är det faktiskt inte. Stockholm hör till de kommuner som har lägst kommunalskatt, vill jag påpeka. Ni pratar varmt om tillväxten. Tillväxten är liksom avhängig av att folk flyttar, oftast från glesbygden. Finns det inte någon rättvisa i att de kommuner som bidrar till Stockholms tillväxt genom att de skickar färdigutbildad arbetskraft får kompensation? Vad händer den dag då man har utarmat alla deras arbetskraftsresurser hur ska vi då hålla i gång er tillväxt? Anförande nr 15 C h r i s t e r G W e n n e r h o l m (m): Ordförande, fullmäktigeledamöter! Stockholms stads skattebetalare betalar landets högsta landstingsskatt och den är rejält mycket högre än den är på andra håll. Ingen har sagt vare att sig landsting som har svårt att klara av att finansiera att ha en bra sjukvård inte ska få hjälp genom ett utjämningssystem. Ni båda har tagit exempel från glesbygd och jämfört med kommuner som är små. Men vi har inte sagt nej till ett sådant system även när det gäller kommunerna. Vad vi har sagt är, som Cecilia var inne på tidigare, att det är orimligt att huvuddelen av pengarna inte går till sådana små kommuner eller till sådana utsatta landsting, utan de går ju till de stora: Västra Götaland, Jönköping, Skåne. Det är dit pengarna går. Det är inte speciellt utsatta små kommuner eller regioner. Huvuddelen av pengarna går inte till Norrlands inland eller till delar av Norrbotten, så är inte systemet konstruerat. Det tycker jag ni ska ha med i bilden, innan ni gör schabloner och påstår hur det är. Skriv inte mig eller någon annan moderat på näsan att vi inte vill se till att kommuner och landsting som inte har samma förmåga som vi har i Stockholms stad och Stockholms län inte släpps vind för våg! Erkänn i stället att vi har olika synsätt på hur vi ska finansiera detta, om det är genom en extra tvångsbeskattning av invånarna här till utjämningssystemet eller om det är via den statliga skatten.

9 Yttranden Anförande nr 16 Cecilia Brinck (m): Ordförande, fullmäktige! Det var mycket på en gång! Det är klart att ett statligt system är bättre än ett system där kommunerna hela tiden tvingas stå mot varandra. Vad det här systemet åstadkommer, förutom att det urlakar vår region, är ju att det ytterligare spär på motsättningen mellan Stockholm å ena sidan och resten av landet å andra sidan. De tycker att vi sitter här och gnäller, medan vi tycker att de lever på våra pengar. Det är klart att ett system där staten tar ansvar för detta, ett normalt statsbidragssystem precis som de system som finansierar en rätt stor del av den offentliga verksamheten i det här landet, är mycket bättre. Jag är inte så himla förvånad över att Mehdis lösning är att höja skatten. Det är väl det som ni vet att man kan göra med skatter. Att sänka dem vet jag mig inte ha hört någon vänsterpartist föreslå. Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstod Pys jämförelse. Jag har också ett hus, i södra delen av Småland, och där hämtar de mina sopor men det betalar jag för; ganska dyrt dessutom. Så inbillar jag mig att det förhåller sig i de allra flesta kommuner, att oavsett var man är mantalsskriven betalar man för den kommunala service, i form av till exempel sophämtning, som man utnyttjar. Jag misstänker att det är likadant för Py. Problemet kan också vara att det möjligen är så att vi egentligen inte kan ha kommuner med invånare eller, som landets minsta kommun, Bjurholm i Västerbotten, ungefär 3 000, och en kommunal service på en nivå som de flesta medelstora kommuner i landet skulle bli gröna av avund om de såg och där hälften av kommunens budget är skatteutjämningspengar. Det tycker vi är fel. Anförande nr 17 Borgarrådet Valeskog (s): Christer Wennerholm säger att Stockholm betalar landets högsta landstingsskatt. Vi vet ju orsaken till det: ekonomin var fullständigt misskött, nästan på ett anarkistiskt sätt, i någon sorts protest mot riksdagens beslut om det här systemet. Egentligen är det otroligt vågat av Christer Wennerholm att gå upp i den här debatten, han borde huka i bänken och skämmas eller åtminstone vara betydligt rödare än vad han är just nu, tycker jag verkligen. När det gäller Moderaternas syn på ett skatteutjämningssystem har vi hört att man arbetar med frågan och kommer med något nytt förslag, som då uppenbarligen skulle ge mer pengar till Stockholm. Det ska bli oerhört intressant att se. Jag tror dock inte mycket på detta. Det finns en oerhörd dubbelmoral från Moderaternas sida. Vi kan ta exemplet med vår egen kommun, Stockholm, där vi i praktiken har ett skatteutjämningssystem som är mer långtgående än det vi har i landet. Varje norrmalmsbo, östermalmsbo eller brommabo betalar ungefär kronor per person till andra stadsdelar. De betalar ungefär kronor per person till skatteutjämningssystemet. Vi måste ha ett skatteutjämningssystem inom Stockholms stad för att det ska fungera. Skulle de här stora stadsdelarna vara egna kommuner, vilket faktiskt har varit under förslag, så

10 Yttranden hade vi också varit tvungna att ha långtgående skatteutjämningssystem men det talas det tyst om. Det här ställer ni upp på, så när ni i praktiken ställs inför verkligheten säger ni en helt annan sak. Ni uppvisar en oerhörd dubbelmoral, och det ska som sagt bli oerhört intressant att se ert förslag när ni väl får fram det. Jag tror ingen ute i landet kommer att tycka att det är något som är genomförbart i praktiken. Anförande nr 18 Torsten Sandgren (v): Ordförande, fullmäktige! Vad jag har kunnat höra är att Moderaterna tycker att det nuvarande skatteutjämningssystemet är något alldeles vansinnigt fel. Däremot har jag inte hört ett ljud om hur det skulle kunna vara i stället för att fylla en vettig funktion som det trots allt måste ha. När den här mandatperioden är slut kommer jag att flytta till en av dessa småkommuner i skogslän för att varaktigt bosätta mig där. Det innebär att jag höjer min skatt från dagens 30 procent till ungefär 33 procent i kommunalskatt. Men det innebär också att jag bidrar till Stockholm genom att i kommunen utbildas ungdomar, som har fått sin vård, omsorg och service såsom i andra kommuner. Och när de är färdigutbildade finns det tyvärr inte så många jobb att de kan försörja sig i sin hembygd, utan då åker de hit till Stockholm. De kommer hit färdigutbildade, vilket innebär några hundratusen i kostnader som ren vinst för Stockholm. Varenda en har fått sin utbildning i någon av landets småorter, som enligt vad jag hörde kanske föraktfullt skulle slopas helt och hållet, av dem som i dag bebor Stockholm. De har med sig sin kunskap och sin lust att göra rätt för sig. Jag hörde också om att Västergötland får så oerhört stora bidrag. Om vi ser i ett lite större perspektiv, vad var det som ryckte upp Irland från att ha varit ett låglöneland, nästan ett u-land? Jo, det var EU-bidragen, en omfördelning av bland annat Sveriges 18 bortkastade miljarder till EU. Tydligen är det så man måste göra för att få fart på landet. Jag hoppas att även moderater inser att vi mår bättre i hela Sverige om alla tillåts leva ett något sånär okej liv. Anförande nr 19 Cecilia Brinck (m): Ordförande! Sporten att ha synpunkter på motståndarens moraliska halt i fullmäktigesalen tycker åtminstone jag är ganska tråkig. Därför tänker jag inte ge tillbaka med samma mynt. Nu var det faktiskt så, Jan Valeskog, under den borgerliga tiden, att om man räknar bort de pengar som landstinget tvingades betala i skatteutjämning så gick budgeten ihop. Ni har rekordhöjt skatten men går ändå med underskott. Jag tycker inte riktigt att det finns utrymme för de moraliska övertoner som du nyss tog till. Skillnaden mellan er och oss är, om man vill förenkla något, att ni har egentligen inte några större problem med att skatteutjämningssystemet lägger beslag på 16, 17 eller

11 Yttranden miljarder av våra pengar varje år. Vad ni försöker jobba för är att vi ska få tillbaka lite mer, det är det centrala. Vi vill behålla mer av våra pengar från början. Anförande nr 20 H a r d y H e d m a n (kd): Ordförande, fullmäktige! Jag skulle bara vilja peka på två pedagogiska problem med systemet. Det är ett sådant system som politiker älskar. Den ena kan säga: Det är rättvist. Den andra kan säga: Det är orättvist. Ingen medborgare kan kontrollera vem som har rätt. Systemet är så invecklat att en vanlig medborgare inte kan förstå det. Just det är ett av nyckelproblemen i ett demokratiskt samhälle. Vi kristdemokrater tycker också att man ska ha ett statligt system. Vi är inte så dumma att vi tror att pengarna kommer från ovan, utan det måste givetvis innebära att det blir lägre statsbidrag till kommunerna. Det generella statsbidraget måste bli lägre, annars går det inte att finansiera ett sådant system det är vad flera har framhållit från Vänsterpartiet. Det pedagogiska problemet för medborgarna är att de vet att de betalar statlig skatt för att staten ska göra så att hela landet blir likvärdigt behandlat, medan de betalar kommunalskatt i Stockholm. Valeskog talar om detta och jämför med Stockholmssystemet, men stockholmarna kan veta att vi använder vår egen kommunalskatt och fördelar den inom Stockholm. Det är väl en annan sak än att vi överlåter en del av vår kommunalskatt och låter någon annan fördela den efter ett system som medborgarna inte har någon chans att kontrollera? De vanliga medborgarna förstår inte hur systemet fungerar. Hur många i fullmäktige kan räcka upp handen och säga: Jag vet till fullo, till sista kronan, hur detta system kommer att fungera? Riksskatteverket hade för några år sedan en väldigt bra pedagog som hette Brunkner. Hon kunde allt om skatter. Då var det två riksdagsledamöter som föreslog någon förändring som skulle öka rättvisan i Sverige. Hon kallade upp dem till skatteverket och lät dem manuellt räkna ut hur man skulle kunna kontrollera detta då drog de tillbaka sin motion! Jag tror vi behöver fundera på de pedagogiska problemen med sådana här system som är så knepiga att en vanlig medborgare inte kan begripa dem. Anförande nr 21 M o i s s i s N i k o l a i d i s (s): Ordförande! Det är inte första gången som jag träffar vargar klädda i fårskinn. I mitt liv har jag alltid försökt att lyssna på inte vad folk säger utan vad de menar, och som jag uppfattar Moderaterna i det här fallet vill de angripa grundtanken, som handlar om rättvisa och solidaritet.

12 Yttranden Jag ska berätta en kort historia. Under våren insjuknade min 77-åriga pappa. Han bor i Kalmar. Han kom till Sverige 1965 och har jobbat hela sitt liv i Kalmar läns slakteri, men nu är han förstås pensionär. Han var i behov av vård under våren och skulle opereras i urinblåsan. Jag åkte förstås dit, två gånger. Så opererades han och jag fick på nära håll känna vilken förstklassig vård han fick vid Kalmar sjukhus. Jag blev så stolt som medborgare i ett land där man oavsett var man bor har tillgång till förstklassig vård. Jag måste säga att det finns inget system som kan vara perfekt. Varje system kan slå lite fel hit eller dit, men att slå undan själva grundtanken, som handlar om rättvisa och solidaritet, är att gå för långt. Anförande nr 22 Borgarrådet Valeskog (s): Hardy Hedman säger att medborgarna inte förstår hur systemet fungerar. Det är säkert så med bägge systemen, oavsett om vi talar om utjämningssystemet som vi har i Stockholm eller i landet. Men det intressanta är den moraliska principiella frågan, varför det i ena fallet är fullt förståeligt och acceptabelt från Moderaternas sida att ha ett system som är flerfalt mer omfattande i Stockholm men inte att ha det för landet. Det är liksom obegripligt. Som jag sade: visserligen är Stockholm en kommun, men rent praktiskt skulle olika kommundelar med stora befolkningar på mycket väl kunna vara egna kommuner, och då skulle det ändå krävas en utjämning av den storleksordning som vi har i dag. Jag nämnde kronor per medborgare som bor i Östermalm, Norrmalm eller Bromma mot ett par tusen kronor per person när det gäller landets utjämningssystem. Det tycker jag belyser att trovärdigheten inte är så stor. Landstingets ekonomi ska vi ju inte prata om här, men jag tycker att det verkligen finns skäl att moralisera, när man som obstruktion och i protest vägrade att anpassa ekonomin till rådande omständigheter utan till och med sänkte skatten och körde ekonomin i botten. Anförande nr 23 Peter Lundén-Welden (m): Ordförande, fullmäktige! Det är fascinerande att höra debatten om skatteutjämning. Någon talare sade att grundtanken handlar om rättvisa och solidaritet. Det är just det som vi moderater är inne på, nämligen att man ska bygga ett system så att det känns som rättvist och solidariskt. Ni höjer patientavgifter och ni höjer andra avgifter i staden. Men samtidigt avrustar ni ju skola, vård och omsorg. Det är det enda sättet trots skattehöjningarna att få ihop till att betala det som någon kallade för rättvisa och solidaritet, nämligen att betala till andra kommuner i landet.

13 Yttranden Det är kanske det som är skillnaden mellan det herr Valeskog talar om, nämligen ett skatteutjämningssystem som vi har i staden, som vi också kan ha synpunkter på men som det faktiskt fattas beslut om i denna sal och där vi själva tar ett ansvar mot våra väljare för hur vi har behandlat deras pengar i den här kommunen och detta, som är ett statligt beslut som faktiskt drabbar invånarna i Stockholm. Ja, vi sänkte skatten i landstinget med 40 öre första året på mandatperioden, Men det var ju innan regeringen Persson skruvade till skatteutjämningssystemet, det som vi har nu innan vi ska få det nya, och innan vi visste vad som skulle komma. Jag måste säga att jag lider med majoriteten. Här höjer ni skatten, och det märks direkt i vars och ens plånbok det lär kanske bli en skattehöjning i Stockholms stad, och landstinget ser ut att få ytterligare en skattehöjning. Jag tror att ni till en viss del kan ha rätt i att stockholmarna kan acceptera skattehöjningar om man fick någon vård, om man fick någon kollektivtrafik eller om man såg att utbildningen i skolan blev bättre och läroböckerna modernare. Men saken är ju den, att hur mycket ni än höjer skatten går det inte tillbaks till Stockholm. I valet 2006 tror jag ni kommer att märka att det blir en revolt mot det här systemet. Revolten kommer när folk inser att vi får bara mindre och mindre pengar, trots att vi betalar mer och mer till politikerna. Det här ser jag som en demokratisk fara. Det handlar just om rättvisa och solidaritet inom landet alla ska bidra, och det är därför vi ska ha ett statligt skatteutjämningssystem. Anförande nr 24 B e r t h o l d G u s t a v s s o n (m): Ordförande, fullmäktige! Här fick vi höra att det finns vargar som är klädda i fårskinn. Då är det kanske också så att vissa har svart skinn ska vi kalla de vänsterpartistiska och socialdemokratiska kommunalråden ute i landet för svarta får? De kräver också att man ska förändra utjämningssystemet. Det tycker att det är fel att de när de lyckas skapa tillväxt i sin lilla kommun blir av med mer pengar än vad de får in, i princip. Någonting måste vara tokigt, när det inte hjälper att skapa tillväxt, när det inte finns någon gräns för hur mycket en kommun eller ett landsting ska betala ut till resten av landet utöver vad man redan betalar in genom normala skatter, avgifter, arbetsgivaravgifter, moms och så vidare. Tänk också på att ett jobb i Stockholm skapar tre jobb ute i landet, men jag har aldrig hört att ett jobb i Laxå skapar tre jobb i Stockholm. Det är viktigt att det finns en motor, en tillväxtregion som verkligen driver landet framåt. Alternativen är inte Stockholm eller en mindre ort ute i landet, utan det är Stockholm eller Bryssel, Stockholm eller London, Stockholm eller Berlin eller numera kanske någon av baltstaternas huvudstäder. Därför är det så viktigt att inte ta så mycket ifrån Stockholmsregionen att det hämmar tillväxt och utveckling och försvårar att vi kan vara denna tillväxtmotor.

14 Yttranden Moderaterna har aldrig varit emot att hjälpa kommuner ute i landet, men vi menar att det ska ske med statliga medel och inte via höjd kommunalskatt och höjd landstingsskatt samtidigt som de ändå får skicka hit sina patienter för vård i Stockholm. Då är det någonting som är fel i det hela, och det är det som vi reagerar emot. Det är dags att förändra detta! Anförande nr 25 Borgarrådet Valeskog (s): Det har framgått av diskussionen att även vi från socialdemokratiskt håll vill förändra systemet. Däremot ska man inte tro att man kan förändra det så radikalt att Stockholm skulle tjäna väldiga pengar och få ett system som blir legitimt och kan fungera i praktiken det är betydligt svårare. Att vi måste förändra det på ett par punkter, som är väl kända, kan vi absolut vara överens om. Problemet är också, vilket vi inte har varit inne på så mycket men som också är en viktig fråga, sättet att argumentera från framför allt Moderaterna men även Folkpartiet i Stockholms stad, med tydligt populistiska grepp och med en retorik som ute i landet upplevs som oerhört provocerande. Det gagnar inte Stockholm alls, utan snarare ökar det Stockholmsfientligheten som absolut finns på många håll i stället för att ta en debatt som är mer realistisk och trovärdig. Det visar det faktum att ni ännu inte har kommit fram med något förslag som skulle kunna hålla för en sådan debatt. Jag tycker vi alla har ett ansvar att se till att vi kommunicerar på ett någorlunda trovärdigt sätt. Som sagt för att slutligen nämna landstinget för sista gången handlar det också om hur man agerar i politiska församlingar. Att ta beslut mot bättre vetande, sänka skatten och se till att det blir stora underskott i ekonomin ökar inte trovärdigheten, utan de enda som kan imponeras är möjligtvis de mer anarkistiskt lagda. Det tycker jag är sorgligt. Anförande nr 26 A n n - M a r i e S t r ö m b e r g (v): Jag kunde inte låta bli att begära ordet när jag hörde Peter Lundén-Welden säga att man betalar mer och mer till politikerna. Var det något slags freudiansk felsägning, eller menar du allvar? Det är ju inte till politikerna som Stockholms stads skattebetalare betalar, utan det handlar om att vi ska kunna upprätthålla vår sociala välfärd och att denna välfärd ska upprätthållas i hela Sverige. Sedan kan vi från Vänsterpartiet ha synpunkter på hur fördelningssystemet är uppbyggt. Vi tycker att systemet inte tar tillräcklig hänsyn till kostnaderna i Stockholms stad, men i princip är vi för. Det är alltid lätt att vara i opposition och hacka på oss i majoriteten. Man kan tycka att en hederlig opposition bör kunna presentera och finansiera sina egna förslag, men det har vi inte hört någonting av från er i oppositionen. Pengar från staten jaha, och var kommer de ifrån då? Om man nu ska ha ett annat fördelningssystem, vare sig det är skattefördelning eller statsbidrag eller hur man än bygger upp det, måste ju pengarna tas någonstans ifrån. För det är väl inte så, antar jag, att ni tänker höja de statliga skatterna med astronomiska summor? Hur ska ni ha det? Ni har inte

15 Yttranden presenterat någonting här om hur ni har tänkt finansiera ert alternativa system. Jag tror rent av att ni inte menar allvar. Eller är det kanske så att ni vill att Sverige ska fungera enligt principen åt den som har skall mera varda givet? Det skulle inte förvåna mig i så fall! Anförande nr 27 Peter Lundén-Welden (m): Ordförande, om jag har räknat rätt kan borgarrådet Valeskog tyvärr inte svara på detta mitt inlägg. Själva grunden till interpellationen handlar om att vi tror oss ha någon form av samsyn med Socialdemokraterna. Det framgick i alla fall lite grann av borgarrådet Billströms inledning att man inte var riktigt nöjd med systemet. Men sedan är ni ju världsmästare i att bedriva oppositionspolitik mot er själva. Grundfrågan blir, till någon socialdemokrat det finns dock några kvar i bänkarna som inte har uttalat sig ännu: Om ni inte är helt nöjda med systemet, som borgarrådet Billström sade, hur ser ert alternativ ut? Vad är det för förändringar ni vill göra? Ni klankar på oss för att vi talar om ett statligt skatteutjämningssystem. Det bygger naturligtvis på någon form av skatteväxling, alternativt att vi får en borgerlig regering som kan göra bättre prioriteringar än en socialdemokratisk regering om vad man ska använda den statliga skatten till. Borgarrådet Valeskog, det är naturligtvis roligt att klanka på landstinget det hyser jag all respekt för. När skatten sänktes med 40 öre jag ber att få påminna om detta en gång till betalade Stockholms läns landsting 1 ½ miljard till det statliga skatteutjämningssystemet. Men med de omskruvningar som gjordes, lite grann för att hämnas på Stockholmsregionen därför att man inte var riktigt nöjd med hur den styrdes, gick det upp till 5 ½ miljard. Naturligtvis var detta, som vi ser det, en politisk markering mot den framåtanda som fanns i Stockholmsregionen. Ni har nu hamnat i den situationen, att ni blir oppositionspolitiker mot er själva. Ni talar ganska varmt för skatteutjämningssystemet. Det går ju inte att öppna tidningen en enda dag utan att läsa om krisen i Stockholms stad, krisen i Solna, krisen i Lidingö, krisen i Stockholms läns landsting. Man har inte ens hunnit få i gång alla de omstruktureringsåtgärder som behövdes för att få 2003 års budget i balans innan man nu ska spara ytterligare en miljard för att få nästa års budget i balans! Nej, Ann-Marie Strömberg, det var nu inte en freudiansk felsägning. Det handlar om att betala mer skatt till politikerna för att politiska församlingar ska kunna beslut som jag menar det är viktigare att låta enskilda människor ta. Jag skulle vilja minska skattetrycket för att kunna lämna mer pengar till individerna att själva fatta beslut om. Men jag förstår att du inte förstod detta utan tolkade det som en felsägelse.

16 Yttranden Anförande nr 28 Borgarrådet N i l s s o n (s): Peter Lundén-Welden tyckte att vi skickade upp för få socialdemokrater i talarstolen, så vi bestämde att jag skulle gå upp också. Du lyckades i varje fall få ur dig en någorlunda konkret fråga, nämligen hur vi skulle vilja förändra skatteutjämningssystemet. Därför tänkte jag nu ta upp den frågeställningen. För det första är vi nöjda med några av de förändringar som har skett i kostnadsutjämningsdelen av systemet. Vi tycker det är bra att man nu får 100 procent kompensation för kostnader för kollektivtrafik, som tidigare var bara 75 procent. Det är oerhört viktigt för alla storstäderna, men i synnerhet Stockholm. Det är också väldigt viktigt att man har fått förändringar i infrastrukturdelen, där man tar hänsyn till de högre byggkostnaderna i Stockholm. Vår stora kritik mot utjämningssystemet handlar om kostnadsutjämningen, därför att man inte tillräckligt tar hänsyn till de kostnader som är större i Stockholmsregionen än på andra ställen. Det handlar primärt om lönekostnaderna. Vi vet att vi har ett lönekostnadsindex som ligger på procent, som vi faktiskt inte kan påverka. Det är den situation som råder på arbetsmarknaden som gör att lönerna är relativt sett högre i storstaden. Det gör att våra skattepengar devalveras av systemet. Det utjämnar inte förutsättningarna, därför att vi har högre strukturella kostnader. Problemet med er kritik var att ni på ett väldigt obegåvat och allmänt slafsigt sätt under förra mandatperioden kritiserade inkomstutjämningen, så där bara i största allmänhet. Ni sade: det är inkomstutjämningen det är fel på, vi ska inte hålla på och skicka pengar till fattigare kommuner. Inkomstutjämningen är väldigt problematisk att argumentera emot. Om du inte har en inkomstutjämning i systemet så blir det så att invånarna i de kommuner där man har låga inkomster får betala väsentligt högre kommunalskatt för samma service som invånarna i kommuner där man har högre medelinkomst. Min fråga till dig, Peter Lundén-Welden, är: Försvarar du ett sådant system? Ni har väl fler moderater? Tycker ni att det ska vara så, att en invånare som bor i en kommun där man har låg medelinkomst ska betala dubbelt så hög kommunalskatt för samma service? Jag tycker inte det. Det är framför allt i kostnadsutjämningsdelen, särskilt lönekostnaden, men också förändringar som har skett i individ- och familjeomsorgen, som vi är kritiska. Men jag har för kort tid kvar för att kunna reda ut varför vi är kritiska i de delarna. Där har vi också i stadens remissvar lagt förslag på ändringar.

17 Yttranden Muntlig frågestund Fråga nr 1. Stadens ekonomi Anförande nr 29 Borgarrådet A x é n O l i n (m): Herr ordförande! Jag är väldigt orolig inför den ekonomiska utveckling som vi nu ser i Stockholms stad. Vi ser utflyttning, vi ser höjd arbetslöshet, vi ser ökat socialbidragsberoende, vi ser fler företag som flyttar, vi ser ökande konkurser, vi har fått beslut om biltullar men till detta kommer att vi i förra veckan fick rapporter om att stadsdelsnämndernas underskott ökar. Stadsdelarnas ökade kostnader för social omsorg ger 900 miljoner i underskott, kunde man läsa i Dagens Nyheter onsdagen den 19 maj. Vi kan också läsa att man nu prognostiserar ett underskott bara för i år på ungefär 360 miljoner, om jag inte minns helt fel, i stadsdelsnämndernas budget. Med anledning av det vill jag naturligtvis fråga den som är ansvarig för detta, nämligen finansborgarrådet, hur hon tänker göra för att få ordning på stadens ekonomi och återigen skapa tillväxt. Anförande nr 30 Borgarrådet Billström (s): Ordförande, fullmäktige! Kommunsverige har allvarliga ekonomiska problem. Det är naturligtvis så att den här lågkonjunkturen inleddes i slutet av förra mandatperioden, omkring Det vi ser är att konkurserna har stannat av. Vi ser att nyföretagandet ökar i Stockholm. Men när det gäller den kommunala sfären har Kommunsverige problem. Då inställer sig frågan: Vad har vi för motmedel för att göra så att hjulen snurrar snabbare igen i Stockholm? Jag tror att man måste göra både och, man måste göra kraftfulla insatser när det gäller tillväxtbefrämjande åtgärder, men man måste också våga se att rationaliseringar och effektiviseringar är nödvändiga i den kommunala sektorn. Till skillnad från Kristina Axén Olin tror jag inte på en 65-öres skattesänkning, det vill säga att dra undan en miljard ytterligare från den kommunala sektorn, när vi är i den här svåra situationen. För svår och besvärlig är den men, som sagt, jag tror att man måste jobba med både och. Det kommer vi tydligt att visa, både i det strategiska ärendet men också i det budgetarbete som kommer att ske under hösten. Det som är tydligt i dag är ju att till exempel i Kista har vi egentligen lika många årsanställda som vi hade under de goda åren. Det är ett gott tecken, men vi behöver fler starka tecken och de är på väg.

18 Yttranden Anförande nr 31 Borgarrådet A x é n O l i n (m): Herr ordförande! Det är väl allmänt känt att statistik är sådant som man kan tolka lite som man vill och använda siffrorna som det passar en själv. Annika Billström, det är inte riktigt sant när du säger att nyföretagandet ökar och konkurserna har stannat av. Fortfarande sker det alldeles för många konkurser i den här staden. Förvisso hade vi ett nyföretagande, som jag såg att du uttalade dig om i Dagens Industri, men det var betydligt sämre än samma tid förra året eller förrförra året. På det sättet minskar nyföretagandet. Nu hänvisar du till det strategiska inriktningsärendet. Det är just det jag undrar, Annika Billström. Det som visades i förra veckan, nämligen att stadsdelsnämnderna nu ser ut att få ett underskott bara i år på miljoner och ett ackumulerat underskott på ännu mer nästa år och året efter, syns det absolut ingenting av i det strategiska inriktningsärende som du lagt fram. Där finns ingenting om några åtgärder för att komma till rätta med underskottet. Tvärtom är det så att du accepterar vilket jag faktiskt tror är olagligt en underbalanserad budget. Du är ändå ansvarigt finansborgarråd, och jag vill veta: Vad tänker du göra för att komma till rätta med de skenande underskotten i stadsdelsnämnderna och för att få ordning på ekonomin i den här staden? Anförande nr 32 Borgarrådet Billström (s): Ordförande, fullmäktige! Vi tänker inte sänka skatten med 65 öre, som Axén Olin vill. Det är miljoner kronor som Kristina Axén Olin med berått mod är beredd att dra undan, i en konjunkturell svår situation. Det som sker i Stockholms län, i de borgerliga grannkommunerna, är att moderata politiker höjer skatten därför att man ser att hela Kommunsverige har allvarliga problem. Vad gör vi? Vi satsar 20 miljarder på infrastruktur och bostadsbyggande. Vi får loss 18 miljarder för infrastruktur, vilket inte har hänt på decennier i den här kommunen. Vi bygger våra lägenheter. Vi satsar 2 miljarder i kompetensförsörjning på personalen. Vi tar ansvar för den hållbara tillväxten, på det sättet att vi betalar tillbaka på den miljöskuld vi har genom att rena vatten och sjöar. Det är några exempel. Jobbar man inte aktivt på tillväxtsidan så har man inget att fördela. Men skattesänkning är inte lösningen! Anförande nr 33 Borgarrådet A x é n O l i n (m): Herr ordförande, fullmäktige! Det är inte seriöst, Annika Billström! bostäder vi vet att det har blivit nu när halva mandatperioden har gått. Det lär inte bli några bostäder, och det vet du också.

19 Yttranden Jag har inte begärt att du skulle stå här och säga att du vill sänka skatten, för det vet jag att du och Socialdemokraterna inte tror på även om jag skulle kunna tala i timtals om vad som händer när man sänker skatten, för jag tror faktiskt att det ger ökad konsumtion och ökad tillväxt och underlättar för företagen och mycket annat, som vi kan diskutera vid något annat tillfälle. Däremot hade jag faktiskt förväntat mig att du som ansvarigt borgarråd skulle vara djupt oroad över kostnadsutvecklingen i den här staden, när man nu ser att stadsdelsnämndernas budget skenar och man kommer att ha ett underskott på kanske upp emot en halv miljard i år. Jag väntar mig inte att du lägger fram förslag om skattesänkningar nej, men att du åtminstone vidtar åtgärder för att strama åt budgeten. Men det kommer ju ingenting! Vad händer då i år? Du tar fram det strategiska inriktningsärendet med en underbalanserad budget för 2006 och Jag förväntar mig annat av ett finansborgarråd, oavsett politisk färg! Anförande nr 34 Borgarrådet Billström (s): Jag vet inte hur du läser ärenden, men det skulle aldrig falla oss in att underbalansera en budget aldrig! Jag står här och säger i mitt tredje inlägg: Den ekonomiska situationen för Kommunsverige är allvarlig. Vi vidtar åtgärder. Vi är handlingskraftiga. Vi är regeringsdugliga. Senare i kväll behandlas en årsredovisning, där vi äntligen jobbade hem ditt underskott i stadsdelarna på 313 miljoner kronor i högkonjunktur! Vilken politik! Totalt misslyckad egentligen! Hade man varit strategisk under förra mandatperioden, hade man naturligtvis sparat i ladorna i högkonjunktur för att kunna använda i lågkonjunktur. Så gör alla kloka personer. Vi vidtar mått och steg när det gäller välfärdsinsatser och när det gäller tillväxtinsatser. Jag ska mer än gärna debattera varje del i detta, nu och vid senare tillfällen. Vi tar detta på största allvar. Fråga nr 2. Folkomröstning om biltullar Anförande nr 35 Borgarrådet Björklund (fp): Herr ordförande! Annika Billström har sagt att det ska ske en folkomröstning om biltullar på valdagen Antag att förortskommunerna ordnar folkomröstning samtidigt som Annika Billström gör det här i staden, med samma frågeställning och på samma sätt. Är Annika Billström då beredd att räkna in de rösterna i sammanräkningen?

20 Yttranden Anförande nr 36 Borgarrådet Billström (s): Ordförande, fullmäktige! Jag har förstått att Folkpartiet och Jan Björklund börjar bli nervösa när det gäller folkomröstningen, att det ska finnas olika alternativ och så. Vilken energi och frenesi borgarrådet Björklund gick ut med för några veckor sedan! I går tror jag att det var ett litet inlägg på DN Debatt om detta med kranskommuner som ska folkomrösta eller inte folkomrösta. Jag kan inte svara på den där frågan i dag. Ärendet ska ju fram till fullmäktige. Hittills har Stockholms fullmäktige bara fattat beslut om att det ska genomföras. Sedan ska fullmäktige också besluta om hur, och där är vi inte klara ännu. Jag kan inte ge dig något besked i dag. Anförande nr 37 Borgarrådet Björklund (fp): Ordförande! Hade det funnits svar att finna i ett ärende så hade jag inte behövt ställa frågan. Att jag ställer frågan beror naturligtvis på att jag undrar om finansborgarrådets inställning. Jag föreställer mig att finansborgarrådets inställning inte är helt oväsentlig för hur ärendet kommer att utformas i sista vändan. Därför är det intressant att veta vad Annika Billström tycker. Nu var det inte det jag frågade om, men jag såg att du ville ha tre linjer en ja-linje, en nej-linje och en nja-linje i själva folkomröstningen, vilket har utlöst berättigad kritik inte bara från mig utan också från Sveriges ledande statsvetare. Men det är som sagt en annan diskussion. Nu är frågan: Ifall kranskommunerna ordnar folkomröstning samtidigt, anser Annika Billström att detta är en fråga enbart för medborgarna i Stockholms kommun att avgöra, eller är det en fråga där alla medborgare i vår region, i Sundbyberg, Södertälje, Solna och andra kommuner också ska ha möjlighet att påverka enligt principen en man en röst? Anförande nr 38 Borgarrådet Billström (s): Herr ordförande! Jag skulle vilja säga så här. Mitt parti har inte alls bestämt sig för om det ska vara en, två, tre, fyra, fem, sex eller åtta linjer. Ingen har bestämt det ännu. Det pågår diskussioner i vårt parti kring hur vi ser på folkomröstningens genomförande. Framför allt måste man ta med tolkningen av resultatet. Den tredje frågan är precis den som du tar upp, Jan Björklund: Hur ska man ställa sig till de övriga kommunernas eventuella folkomröstningar? Som jag tidigare har sagt har vi inget ställningstagande. Jag personligen har inte bestämt mig, jag har ingen bestämd uppfattning i den frågan i dag. Jag tycker att den här folkomröstningen är så viktig att jag behöver fundera ytterligare en tid.