Innehållsförteckning. Inledning. Förvaltningsberättelse. Ekonomi. Revisionsberättelse

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Innehållsförteckning Inledning Innehåll 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Kommunchefen har ordet 5 Vision och styrmodell 6 Gnesta i korthet 7 Förvaltningsberättelse Gnestas mål 11 Gnestas ekonomi 35 Gnestas medarbetare 40 Året som gått i nämnderna och bolagen 43 Gnesta och omvärlden 53 Ekonomi Finansiell analys 57 Redovisningsprinciper 63 Resultaträkning och balansräkning för Gnesta och sammanställd 65 Resultaträkning och balansräkning inklusive ansvarsförbindelse 75 Resultaträkning och balansräkning för avgiftsfinansierad verksamhet 77 Kassaflödesanalys för Gnesta och sammanställd 83 Driftsredovisning 85 Investeringsredovisning 87 Exploateringsredovisning 88 Revisionsberättelse Revisionsberättelse 89 Omslagsfoto: Bertil Karlsson 2

3 Foto: Kajsa Kromnér Inledning

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet När det nu har blivit dags att summera år 2014 kan vi konstatera att Gnesta kommun återigen gör ett positivt ekonomiskt resultat, efter att också ha avsatt medel för både kommande kostnader och framtida utvecklingsinsatser. Inom kommunens olika verksamheter har många arbetat för att hålla sin budget och det är oerhört viktigt för att kommunen som helhet ska kunna ha en ekonomi som inte behöver innebära drastiska åtgärder i form av neddragningar i verksamheterna, vilket skulle krävas om budgetarna inte hålls och ekonomin inte går ihop. Det finns fortfarande arbete kvar att göra för att långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning, men många har visat sig beredda att ta ansvar för kommunens ekonomi och det bådar gott inför det fortsatta arbetet var ett år som politiskt präglades av de dubbla valrörelser som ägde rum vilket var ansträngande för många, men samtidigt utvecklande. Många politiska partier valde att tydligare kommunicera sina ståndpunkter i olika frågor, vilket vitaliserar den politiska diskussionen. Med det sagt finns ändå ett stort mått av vilja till diskussioner och kompromisser i Gnestapolitiken, vilket i sig bidrar till stadga och långsiktighet i kommunens arbete. Det är bra eftersom Gnesta står inför ett antal utmaningar, men också inför stora möjligheter. När vi ser till mandatperioden som helhet kan vi konstatera att mycket av det arbete som gjorts har bidragit till att vi nått eller närmat oss de övergripande mål som kommunfullmäktige antagit för mandatperioden. På flera områden nådde arbetet inte ända fram, men på många områden kom vi desto längre. Lärdomar att dra av detta är att målstyrningen kan förbättras vad gäller både avgränsning och tydlighet. Men det går också att konstatera att de politiska målen har en stor inverkan på inriktningen i kommunen. För det vill jag rikta ett tack till alla anställda som de senaste åren varit med och bidragit till att utveckla Foto: Robert Paraniak verksamheterna i riktning mot de övergripande målen för Gnesta kommun. Jag vill också rikta ett tack till alla de förtroendevalda som på olika sätt bidragit till arbetet med att utveckla vår gemensamma kommun i nämnderna, i fullmäktige, i olika arbetsgrupper och i debatter. Det har varit värdefulla insatser. Nu tar vi med en ny politisk majoritet avstamp mot en ny mandatperiod. Gnesta är en bra kommun, men vi kan bli bättre. Viktiga utvecklingsfrågor kommer att få ännu högre prioritet, takten skruvas upp. I stället för att vänta in utvecklingen ska vi vara med och forma den. Jag har en stor tilltro till att vi kan prestera mer, när vi vill och vågar. Vi går en spännande framtid till mötes! Johan Rocklind (S) Kommunstyrelsens orförande 4

5 Kommunchefen har ordet Det har varit ett händelserikt år i Gnesta. Vi har tagit flera viktiga strategiska beslut som påverkar Gnestas framtid på ett positivt sätt: I arbetet med att utveckla Gnesta centrum togs två arkitektförslag fram som visar olika utvecklingsinriktningar. Kommunen övertog Storgatan, som är en viktig pusselbit i utvecklingen av centrum. I den nya stadsdelen Frösjöstrand började Gnestahem bygga ett bostadshus med omkring 40 lägenheter. Området ska få både hyreslägenheter och bostadsrätter i en blandning av flerbostadshus och radhus i ett mycket centralt läge vid Frösjön. Med inspiration från arkitektförslagen och en omfattande medborgardialog började också Thuleparken byggas om, och den första etappen blev klar. Tillgång till snabb internetuppkoppling är en viktig framgångsfaktor för kommunens invånare och företag. Därför sålde kommunen Gnesta Stadsnät AB. Tanken är att en privat aktör har bättre kompetens och resurser att utveckla bredbandstillgången så att vi når målet att 90 procent av alla hushåll i kommunen ska ha möjlighet att få bredband med 100 Mbit/s senast år Kommunen köpte Åsbackaskolan av det statliga bolaget Specialfastigheter. Köpet är strategiskt och innebär att kommunen kan samla flera olika verksamheter i Åsbacka. Det ger både samordningsvinster i verksamheten och lägre lokalkostnader eftersom kommunen kan lämna flera externt hyrda lokaler (som vi inte hyr av kommunens eget fastighetsbolag). En ny nämndorganisation och en ny förvaltningsorganisation planerades och införs 1 januari Den nya organisationen innebär att olika kompetenser har samlats för att samverka mer och kunna arbeta ännu mer professionellt. Foto: Kajsa Kromnér Frågan om kommunens simhall avgjordes under året och en stor ombyggnation av simhallen startade. Att bygga om gamla simhallar är riskfyllt, men så här långt löper arbetet på bra och projektet håller sig inom både tidsram och budget. Simhallen färdigställs till hösten Gnesta är på rätt väg och har en stark utvecklingstakt. Förbättrade resultat inom skolan, trygghet inom våra omsorger och en ökad satsning på olika näringslivsaktiviteter är förstås viktiga faktorer. Detta samtidigt som befolkningsantalet har nått rekordnivåer och det ekonomiska resultatet är bra. Med det sagt så kan jag bara blicka framåt med stor optimism och framtidstro. Nils-Erik Selin Kommunchef, Gnesta kommun 5

6 Vision och styrmodell 2014 Styrmodell för Gnesta All verksamhet inom kommunen styrs utifrån Gnesta kommuns vision: Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Kommunens långsiktiga mål Målen fram till 2020 är en ökande befolkning kommunen ska ha invånare 2020 en trygg och hållbar livsmiljö kunskapstillväxt (bland annat genom utbildning). Utifrån kommunfullmäktiges mål sätter varje nämnd sedan sina egna mål. Nämndernas mål anger hur de kan bidra till de kommunövergripande målen och på så sätt arbeta för att uppnå kommunens vision. Mål för verksamhet och ekonomi följs sedan upp i delårsrapporten och i årsredovisningen. Delårsrapporten och årsredovisningen bildar tillsammans med jämförelser och annan statistik ett viktigt underlag som kommunen använder när man beslutar om förändringar inför nästa planeringsperiod. På så sätt får kommunen en kontinuitet och ständig utveckling av verksamheten samtidigt som den har politiska mål som styr verksamheten. Tillväxtstrategi För att nå målen ska kommunen arbeta för ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik att kommuninvånare och besökare ska få berikande upplevelser. Framtidsplanen Det övergripande styrmedlet för att uppnå visionen är kommunfullmäktiges Framtidsplan. Framtidsplanen uppdateras varje år för den kommande treårsperioden och antas varje år i juni av kommunfullmäktige. Framtidsplanen anger inriktningen för kommunens verksamhet de närmaste tre åren, med politiska prioriteringar i form av mål och mått samt förutsättningar som påverkar kommunen, till exempel skatteintäkter, byggnation och befolkningstillväxt. Gnesta har en målstyrning där förbättringsarbete och uppföljning av indikatorer är grundstenar. För att bedöma måluppfyllelsen använder kommunen flera indikatorer eller mått: beslutade mått i Framtidsplanen resultat från medborgar- och brukar undersökningar och fokusgrupper aktiviteter, insatser och åtgärder som kan kopplas till respektive mål. Politiska partier i fullmäktige Kommunfullmäktige har 31 ledamöter. Under mandat perioden styrdes Gnesta av Socialdemokraterna med 11 mandat, Miljöpartiet med 4 mandat och Vänsterpartiet med 1 mandat. Moderaterna hade 8 mandat, Centerpartiet 3 mandat, Folkpartiet 2 mandat, Kristdemokraterna 1 mandat och Sverigedemokraterna 1 mandat. Gnesta kommun hade tre kommunalråd: ett vardera från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna. Gnestas organisation Gnestas organisation omfattar Gnesta kommun med dess nämnder samt Gnesta kommunkoncern AB. I Gnesta kommunkoncern AB ingår Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB, Gnesta Stadsnät AB och Gnesta Centrumfastigheter AB. Alla mått ska successivt förbättras jämfört med föregående år. 6

7 Gnesta i korthet Gnesta i korthet Här redovisas kommunens resultat och förbättringar de senaste åren inom några områden som är viktiga för kommunens medborgare. Måtten omfattar ett brett perspektiv på läget i kommunen. Resultaten redovisas också i jämförelse med genomsnittet för de 220 kommuner som använder samma mått som Gnesta. Ungefär samma resultat för måtten inom skolan Måtten för skolan var i stort sett oförändrade mot 2013, förutom vad gäller elever som fullföljer gymnasie skolan inom fyra år, där andelen har ökat. Alla resultat var ungefär samma som kommungenomsnittet. (Procent) Medel Kortare väntetid till förskola och äldreboende Väntetiden till förskola minskade till en mer normal nivå efter den höga nivån 2013 som bland annat berodde på ökad efterfrågan. Väntetiden till äldreboende minskade 2014 och var betydligt lägre än kommun genomsnittet. Väntetiden för ekonomiskt bistånd ökade något och är högre än kommungenomsnittet Nationella prov år 3, % Nationella prov åk 6, genomsnittlig andel (sv, ma, en) % Andel behöriga till yrkesprogram på gymnasiet Elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % (Antal dagar) Plats i förskola Riket 2014 Plats i äldreboende Ekonomiskt bistånd Något lägre betyg för hemtjänsten och ungefär oförändrat för äldreboenden Resultatet från den nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen visar att betygen för hemtjänsten försämrats något sedan 2013 och är på ungefär samma nivå som för äldreboenden. Jämfört med kommungenomsnittet var Gnestas betyg högre för hemtjänst och lika för äldreboende. (Andel nöjda, %) Medel Hemtjänst Äldreboende 7

8 Goda betyg inom miljöområdet Andelen ekologiska livsmedel och miljöbilar i kommunorganisationen var densamma som 2013 medan återvinningen av hushållsavfall minskade något. Jämfört med kommungenomsnittet hade Gnesta bättre resultat inom återvinning och andel miljöbilar, men lika resultat inom ekologiska livsmedel. (Procent) Riket 2014 Högre kostnader än väntat inom tre områden och lägre inom två områden En jämförelse mellan Gnesta kommuns kostnader och den så kallade standardkostnaden, som beräknas i det statliga utjämningssystemet, visar att Gnestas kostnader var högre än standardkostnaden inom barnomsorg (5,5 mkr), grundskola (16 mkr), gymnasie skola (0,4 mkr), LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) (3,1 mkr) och äldreomsorg (15,2 mkr). Däremot var Gnestas kostnader lägre än standardkostnaden för IFO (individ- och familjeomsorg) (5,5 mkr). Standardkostnaden beräknas som förväntade kostnader för respektive område utifrån den struktur som Gnesta kommun har vad gäller befolkning i olika åldersgrupper, geografisk täthet, barn med utländsk bakgrund och andra faktorer. (Procent) Återvinning av hushållsavfall (beräknat värde) Andel inköpta ekologiska livsmedel Försämrade resultat för kontakter med handläggare, svar via e-post och bemötande En serviceundersökning som kommunen genomfört i flera år visar att Gnesta försämrade sina resultat 2014 när det gäller svar via e-post och bemötande. Resultaten var också lägre än kommungenomsnittet. Resultatet för kontakt via telefon förbättrades däremot och var över genomsnittet. Från att ha förbättrat resultaten för varje undersökning pekar trenden mot försämringar inom några områden, något som kommunen behöver analysera och åtgärda. Grundskola Gymnasieskola Barnomsorg Äldreomsorg IFO LSS (Procent) Riket Svar via e-post inom 2 dagar Kontakt med handläggare via telefon Gott bemötande via telefon Foto: Bertil Karlsson 8 1 Beräkningar för 2014 blir tillgängliga först i juni 2015.

9 Vart gick skattepengarna? Vart gick skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar 84,79 procent av kommunens intäkter kommer från skatter och utjämningsbidrag. 14,42 procent kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. 0,79 procent är finansiella intäkter såsom avkastning på placeringar i värdepapper. 84,79 % 14,42 % 0,79 % och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2014 så här 24,10 kronor till för- och grundskoleverksamhet 11,87 kronor till förskolan 24,86 kronor till hälsa, vård och omsorg 8,44 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 6,25 kronor till insatser för funktionsnedsatta 3,76 kronor till individ- och familjeomsorg 3,13 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,85 kronor till särskoleverksamhet och elevhälsa 2,33 kronor till teknisk verksamhet och planering av till exempel byggnation 2,51 kronor till subventioner för kommuninvånarnas resor med SJ, SL och busstrafik 1,10 kronor till fritidsverksamhet 1,89 kronor till kulturverksamhet 1,21 kronor till räddningstjänst 0,83 kronor till plan- och byggverksamhet 0,16 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 1,26 kronor till politiker, överförmyndaren och revisionen 1,44 kronor till kommunens pensioner 9

10 Foto: Bertil Karlsson Förvaltningsberättelse

11 Gnestas mål Gnestas mål Gnesta kommun uppfyllde 2014 fyra av de åtta övergripande målen, medan de resterande fyra målen uppfylldes delvis. Måluppfyllelsen ökade därmed återigen med ännu ett uppfyllt mål (två 2012, tre 2013). Målen som uppfylldes var utveckling och vitalisering av hela kommunen, utveckling av ett gott företagsklimat, att alla verksamheter ska arbeta med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet samt målet att skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling. Kommunen bedömer måluppfyllelsen genom att granska dels om kommunen uppfyllt de beslutade måtten, dels om man gjort åtgärder och aktiviteter som lett till förbättringar som närmat sig målet. Målen bedöms också utifrån hur nöjda medborgare och brukare är med kommunens service och verksamheter. Efter redovisningen av resultatet för varje mål sammanfattas de olika verksamheternas viktigaste insatser för att nå målen. Uppföljning av målen sammanfattas i bedömning ut ifrån alla indikatorer. Måtten bedöms utifrån om det skett förbättringar eller inte mellan åren. Det baseras på grundtanken i styrsystemet om en organisation som kännetecknas av ständiga förbättringar. Eftersom målen är strävansmål bedömer kommunen om ett mål är uppfyllt utifrån i vilken grad man uppnått resultat och om kommunen under året gjort tillräckliga aktiviteter för att nå målet. Uppföljningen består i att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målet eller om det behövs andra aktiviteter, eller ändrad inriktning på arbetet, för att nå målet. Måluppfyllelsen redovisas i fyra nivåer, som beskrivs nedan. De har också varsin färgsymbol. Uppfyllt Målet är uppfyllt. Resultatet har förbättrats märkbart jämfört med föregående år och/eller viktiga aktiviteter/åtgärder har genomförts. (Grönt) Delvis uppfyllt Resultaten var oförändrade eller visade en viss förbättring jämfört med föregående år och/eller några aktiviteter har genomförts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylldes inte helt. (Gult) Arbete inlett Inga effekter märks i resultatet men kommunen har påbörjat arbetet med att uppnå målet och/eller har genomfört aktiviteter till viss del. (Vitt) Ej uppfyllt Arbetet har inte påbörjats, det vill säga inga aktiviteter genomfördes eller utvecklingen har gått i fel riktning utifrån målets syfte och resultatet har försämrats. (Rött) 11

12 1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes Som tidigare år är framtidsmötena viktiga mötesplatser i yttertätorterna för att ha en dialog med medborgarna om utvecklingen beslutade kommunen bland annat om att göra klart upprustning och försköning av mötesplatser vid sjöar i Björnlunda, Stjärnhov och Laxne under I Gnesta har andra former av medborgardialog använts för att inhämta Gnestabornas synpunkter på utformningen av centrum och Thuleparken. God planberedskap i hela kommunen är en annan viktig faktor för att uppfylla målen, liksom bostads byggande och utsmyckning i form av blommor i hela kommunen. Uppföljning av mått Antal framtidsmöten. Antal aktiviteter efter framtidsmöten I Stjärnhov genomfördes tre framtidsmöten med Stjärnhovs Byalag, där styrelsen består av fyra kvinnor och två män. En fråga som varit aktuell en längre tid är Mötesplats Stjärnhov. Kultur- och tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder vid mötesplatsen: Iordningställande av parkeringsplats och skylt om p-plats. Tillgänglighetsanpassad omklädningshytt. Anslutningsramp till promenadbryggan. Rutschkana för mindre barn. I Laxne hölls ett möte med delar av styrelsen för Föreningen Laxnegården. Styrelsen består av sex män och en kvinna. Badplatsen, reningsverket och avloppsledning till Gnesta, föreningsbidrag samt tomterna på Spårbacken var några frågor som diskuterades. Kultur- och tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder: Uppsnyggning kring stranden vid sjön Klämmingen med badbrygga, tillgänglighetsanpassad omklädningshytt och lekutrustning. Upprustning av motionsspår samt upprustning av utrustning på lekplats. I Björnlunda hölls två öppna möten för alla Björnlundabor. På det första mötet i februari deltog tre kvinnor och sex män, på mötet i maj deltog åtta kvinnor och elva män. En fråga handlade om den tidigare inbrottsvågen och polisen deltog vid februarimötet för att svara på frågor. Andra frågor handlade om promenadstråk, lekplatser, husvagnsövernattning på allmän plats, hjärtstartare, tomterna vid Aspliden samt gång- och cykelvägar. Kultur- och tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder: Uppsnyggning kring stranden vid Kyrksjön, bland annat upprustning av bänkar, utedass och brygga samt slyröjning och tillgänglighets anpassad rastmöbel. Att utrusta spontanidrottsplatsen med enklare omklädningsmöjligheter och tillgänglighetsanpassad rastmöbel. Antal påbörjade bostäder i nyproduktion (enfamiljs- och flerfamiljshus) Peab färdigställde två flerfamiljshus till sommaren på Thulegatan med totalt 32 bostadsrätter. Inflyttning pågår. Gnestahem fick bygglov för 42 hyreslägenheter på Frösjöstrand och bygglov beviljades för småhus (19 bostäder) Totalt beviljades bygglov för 61 bostäder 2014 (47 bostäder 2013 varav 32 i flerbostadshus). Genomsnittlig handläggningstid och antal aktiviteter efter medborgarförslag Handläggningstiden för medborgarförslag och motioner varierar stort beroende på när en motion eller ett medborgarförslag inkommer till kommunen och när nästa kommunfullmäktigemöte är. Alla medborgarförslag och motioner anmäls först till kommunfull Målförklaring Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse. Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska förbättras och förskönas, det gäller både infarterna till tätorterna och utformningen av Gnesta centrum. Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva kommunens befolkning är bosatt utanför centralorten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del. 12

13 Gnestas mål mäktige för att sedan delegeras till den nämnd som ska svara. Medborgarförslag stannar i nämnden medan motioner alltid går tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Besvarade medborgarförslag redovisas löpande som anmälningsärenden till kommunfullmäktige. Medborgarförslag Under 2014 fick kommunen totalt 16 medborgarförslag. Av dessa har 12 besvarats. Motioner Under 2014 fick fullmäktige in två motioner, varav en besvarades på kommunstyrelsesammanträdet i september. Handläggningstiden för denna motion var 161 dagar. Handläggningstiderna kan bli långa om ärendet kräver en mer ingående beredning och ibland svarsutredningar från andra nämnder. Handläggningstiden fördröjs också av hur kommunfullmäktigesammanträden samt nämndsammanträden ligger. Invånarnas uppfattning om tillgänglighet och information på hemsidan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) granskar varje år alla kommuners webbplatser utifrån drygt 250 vanliga medborgarfrågor. Gnesta kommun fick 2014 ett medelvärde på 77 av 100 möjliga, vilket är ungefär som kommungenomsnittet. Dagbefolkning (antal personer som arbetar i kommunen) År Gnesta Män Kvinnor Ökningen med cirka 130 arbetstillfällen mellan 2011 och 2013 är en ökning med 4 procent. Kvinnor står för hela ökningen. Antal aktiviteter och antal medborgare delaktiga i arbetet med centrumförnyelse i Gnesta Två arkitektkontor anlitades för att ta fram förslag och visioner för Gnesta centrum utifrån synpunkter från medborgardialogerna 2013 och syn från kommunen. Förslagen presenterades av arkitektkontoren på ett öppet möte i mars 2014 där ett hundratal personer kom för att ta del av informationen. Våren 2014 hölls ytterligare en medborgardialog utifrån de två arkitektförslagen. Under fyra öppna möten deltog 29 personer. Utöver de öppna mötena ställdes förslagen ut på biblioteket i Gnesta centrum där medborgarna kunde lämna synpunkter och skicka in dem via e-post till kommunen. Under julmarknaden i november genomfördes en medborgardialog om Stora torget och Storgatan. Uppskattningsvis träffade och diskuterade kommunföreträdare med över 150 deltagare. Sammanlagt fick kommunen in 24 lappar med synpunkter, och av dessa lämnades flera in av en grupp eller familj. Uppföljning av övriga indikatorer Gnesta centrum ska vara en plats med liv och rörelse Arkitektkontoren som lämnat förslag på centrumförnyelsen har flera gemensamma idéer, bland annat att koncentrera handeln till centrumkvarteret och Stora torget, utveckla gångstråket från Thuleparken till Frösjön, skapa aktiviteter och gärna något landmärke (pir, brygga) vid Frösjön, skapa småstadsgator samt anpassa hushöjder till den befintliga bebyggelsen. Arkitektkontoren föreslår nya bostäder bland annat söder om Thuleparken, vid brandstationen, i Marieströms kvarteret och i centrumkvarteret. De olika förslagen bearbetas nu för att skapa en utvecklingsplan för centrum som kan beslutas under Medborgardialog om Thuleparken I samband med Kalaset i maj ställdes ett förslag ut om utveckling av Thuleparken och synpunkter samlades in. Förslaget byggde på medborgardialogen kring centrumutveckling. Sammanlagt samlade kommunen in synpunkter från 132 personer. I juni 2014 genomfördes dessutom en medborgardialog med Frejaskolans elever från årskurs 6, 7 och 8. Dialogen innehöll en kortare presentation om Gnesta centrum och Thuleparken samt ett grupparbete om förslaget om Thuleparken. Sammanlagt deltog cirka 70 personer i dialogen. 13

14 Deltagande vid medborgardialoger inklusive könsfördelning Dialog Totalt Pojkar/män Flickor/kvinnor Digitalt Formulär Presentation av centrumförslag ca 100 ca 50 ca 50 Centrum Thuleparken (maj) Thuleparken (juni) ca 70 ca 35 ca 35 Stora torget och Storgatan Totalt Ny äldreomsorgsplan Socialförvaltningen inledde arbetet med en ny äldreomsorgsplan för åren Klotter Under året har kommunen fått in sex anmälningar om klotter på sammanlagt 17 platser på kommunala fastigheter. Det var en förbättring jämfört med 2013 då 33 platser klottersanerades. Förutom klotter som saneras via ett upphandlat saneringsföretag utför vaoch renhållningsenheten övermålning på egna anläggningar så fort klotter upptäcks. Det har stor betydelse för att det inte ska upprepas på samma anläggning. Allt anmält klotter rapporteras till ett saneringsföretag som fotograferar, polisanmäler och sanerar i möjligaste mån inom 48 timmar. Ett förnyat arbete genomförs i samarbete med privata fastighetsägare för att hitta lösningar för klotter på deras fastigheter. Nya hastigheter i Gnesta centrum Den nya hastighetsplanen Rätt fart i staden har införts i Gnesta, Björnlunda och Laxne. För Stjärnhov väntar kommunen in ett yttrande från Trafikverket. Förenklat innebär förändringen att alla typiska bostadsgator får hastighetsbegränsningen 30 km/tim och genomfartsgatorna i tätorterna 40 km/tim. Mer blomsterprakt i kommunen Fler urnor med sommarblommor placerades i Laxne, Stjärnhov och Björnlunda. Även på Strömmentorget i Gnesta placerades extra blomurnor ut tack vare ett företagarinitiativ med en auktion på företagarmässan i oktober Pengarna gick till nya blommor och nya specialdesignade blomlådor. Sittbänkar har placerats längs Solåkravägen. Rallarkajens gångstråk rustades upp med planteringslådor med anpassat växtmaterial och sittbänkar. Fler papperskorgar har satts upp. Ett förenklat underhåll gör att det dagliga helhetsintrycket förbättras betydligt. Kulturskolans aktiviteter Kulturskolan har arrangerat och/eller deltagit i 40 evenemang under året, de flesta i Gnesta tätort. Kultur skolans dag arrangerades för andra året i rad på Skottvångs Grufva och kulturskolan hade dansuppvisning i Björnlunda på midsommarafton. 14

15 Gnestas mål 2. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes Aktiviteter för och med företagarna har fortsatt i stor omfattning. Kommunen jobbar med att besöka företag samt att kommunicera via webbplatsen, Facebook och nyhetsbrev. Mötesplatser som morgonsoffa och nätverksaktiviteter lockar många företag. Under hösten genomfördes både Gnesta Expo och en näringslivsgala. Allt i enlighet med näringslivsprogrammets målområden och handlingsplanen som näringslivsrådet tagit fram. Insatser för att stärka utbildningsnivån hos invånarna har inom skolan höjt meritvärdena 2014, och biblioteket genomförde fler läsfrämjande aktiviteter än tidigare år (168 stycken). Andel invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola Uppföljning av mått Antal nystartade företag 2014 startade 48 företag i Gnesta kommun, siffran för 2013 var 93 företag. Flest företag startades inom bygg, gräv, måleri, el och vvs. Samtidigt avregistrerades 25 företag (2013 upphörde 17 företag och sju gick i konkurs). Antal företag med fler än fem anställda 67 företag hade fler än fem anställda vid årets slut (lika många som 2013) Invånare år med eftergymnasial Gnesta Kvinnor 35,3 36,7 37,3 38,1 * utbildning, andel (%) Män 24,4 24,9 25,5 25,9 * Totalt 29,8 30,8 31,4 32,0 * Alla kommuner Kvinnor 35,6 36,6 37,4 38,1 * Män 25,1 25,5 25,8 26,0 * Totalt 30,2 30,9 31,4 31,9 * Invånare år med högst Gnesta Kvinnor 50,3 50,4 50,7 50,5 * gymnasial utbildning, andel (%) Män 56,5 56,9 57,1 57,3 * Totalt 53,4 53,6 53,9 53,9 * Alla kommuner Kvinnor 52,7 52,6 52,5 52,1 * Män 56,5 57,2 57,6 57,8 * Totalt 54,7 54,9 55,1 55,0 * * Statistik för 2014 publiceras i april i Kolada, kommun- och landstingsdatabasen. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är nu på samma nivå som riket och ungefär lika som i jämförelsekommunerna Trosa och Nykvarn. Gnesta är en utpräglad småföretagarkommun vilket också syns i andelen unga som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutat gymnasium. 53,5 procent av de som gått ett yrkesförberedande program är sysselsatta med arbete eller studier två år efter gymnasiet. Det är, näst efter Vingåker, bäst i Sörmland. Målförklaring Gnesta kommun ska vara en bra kommun att driva verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna. 15

16 Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? (Ur Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat) Det sammanfattande omdömet företagen i Gnesta kommun vill ge företagsklimatet i kommunen sjönk från 3,6 till 3,42. Värdet har dock långsamt stigit över tid. Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning till företag Det finns inga resultat från nöjd-kund-index, NKI, för perioden. Senaste resultatet är från Planlagd och såld mark till företag (hektar) I Gnesta finns planlagd mark på totalt 23 hektar, varav 20 är kommunal mark i Vackerby industriområde. Planprogrammet som nyligen antagits för Norra Gnesta innebär dock att cirka 17 hektar industrimark i stället planläggs för bostäder. Därmed minskar planberedskapen för industrimark i Gnesta, från 23 till 6 hektar, varav cirka 5 hektar är i kommunal ägo. Förutom Vackerby industriområde äger kommunen en tomt i Frösjöstrand och en tomt i anslutning till Tvålfabriken. Ingen mark såldes Uppföljning av övriga indikatorer Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet antogs i november 2013 och 2014 gick startskottet för det nya näringslivsrådets arbete med att ta fram konkreta aktiviteter för att nå målen i programmet. Under våren tog ett handlingsprogram form med aktiviteter och olika arbetsgrupper. I rådet ingår 13 företagare, två rektorer, två politiker och tre tjänstemän från kommunledningen. Företagsbesök Kommunstyrelsens ordförande, oppositionsråd och näringslivschef gjorde 25 företagsbesök. Av de besökta företagen drevs 17 av män och sex av kvinnor medan två var familjeföretag med delat ansvar gjordes 19 företagsbesök. Starta-eget-kurs Tillsammans med Nyföretagarcentrum har Gnesta kommun arrangerat två starta-eget-kurser om fem tillfällen per omgång. Omkring 50 personer deltog, varav 60 procent män och 40 procent kvinnor deltog drygt 50 personer. Morgonsoffor och föreläsningar I samarbete med Företagarna, Regionförbundet Sörmland, Nordea, Östsvenska Handelskammaren, Svenska Kulturpärlor och Almi arrangerade kommunen fyra morgonsoffor, varav en också i samarbete med Strängnäs kommun. Gnesta kommun deltog också tillsammans med 19 andra sörmländska kommuner i en Sörmlandsmorgonsoffa i Flen. Totalt deltog 311 företagare på dessa företagsfrukostar. Dessutom anordnade kommunen tre föreläsningar kvällstid för företagare, varav två var så kallade webinarier (föreläsningar på webben) i Almis regi. Två företagsträffar anordnades också under konceptet Företagsfredag samt två företagsträffar under konceptet Affärslunchen. Kommunen skickade även ut 11 nyhetsbrev till drygt 400 företag/mottagare. Gnesta Expo och Gnesta Näringslivsgala I oktober 2014 genomfördes Gnesta Expo Gnesta kommuns företagsmässa för tredje gången. På mässan visade ett 40-tal utställare sina produkter och tjänster för drygt 500 besökare. I samband med Gnesta Expo bjöd också Företagarna Trosa Gnesta, Gnesta Handel och Gnesta kommun i samarbete med Södertuna Slott och Skottvångs Grufva in till en näringslivsgala där omkring 90 företagare deltog under kvällen. Det delades ut priser till Årets nyföretagare, Årets innovatör och Årets profil i kommunen. Arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med företag och föreningar Individ- och familjeomsorgens arbetsmarknadsåtgärder har omfattat projektet Kulturarvslyftet och sysselsättningen Slussen. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med arbetsförmedling, näringsliv och olika förvaltningar. Enheterna inom äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning har haft ett antal samverkansmöten med Försäkringskassan för att ta emot praktikanter. Verksamheterna har också tagit emot elever/studenter från olika skolor. Träffpunktsverksamheten har samverkat med olika föreningar. Fjärrlån som underlättar eftergymnasiala studier Gnesta bibliotek hade en markant ökning av fjärrlån 2014, med böcker inlånade från andra bibliotek, jämfört med böcker Då litteraturkostnad är en stor kostnad för många studenter är möjligheten till fjärrlån via det nationella bibliotekssamarbetet viktigt. 16

17 Gnestas mål Läsfrämjande aktiviteter på biblioteket för att stärka utbildningsnivån Inom Gnesta biblioteks arbete med läsfrämjande anordnades 168 aktiviteter för barn och ungdomar (143 aktiviteter 2013). I samarbete med skolan har biblioteket anordnat bokprat, lånebesök samt projektet Bokjuryn för årskurs fyra. Bokcirkeln Bookworms, lovaktiviteter och teater var andra aktiviteter under året. I satsningen Bokrecept samarbetar kommunen med logopedmottagningen i Nyköping med att stödja barn som behöver träna extra på talets olika moment. Tillsammans med förskolan och barnavårdscentralen har Gnesta bibliotek inlett ett samverkansprojekt med arbetsnamnet Språkväskan. Målet är att stödja och stimulera barns språkutveckling och motorik. Foto: Bertil Karlsson 17

18 3. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes Flera goda resultat motiverar bedömningen. CEMR-deklarationen 1 har antagits och en politisk referensgrupp arbetar med att ta fram en handlingsplan. Jämställdhetsprojektet hade en lyckad avslutning och kommunen genomförde en nationell jämställdhetskonferens. En checklista för jämställdhet har utarbetats och ska användas av såväl tjänstemän vid tjänsteskrivelser som politiker vid beslutsfattande. Föräldrar i skolan upplever en stor delaktighet. Utifrån dessa grundprinciper har 30 artiklar utformats som omfattar såväl den politiska rollen som rollen som tjänsteleverantör och arbetsgivarrollen. Just nu pågår ett omfattande arbete med att färdigställa handlingsplanen för jämställdhet, där planen tydligt ska ange prioriteringar, åtgärder och resurser. I arbetet deltar en grupp politiker och tjänstemän. Parallellt med jämställdhetsarbetet på ledningsnivå pågår praktiskt förändringsarbete ute i verksamheterna. Uppföljning av mått Aktiviteter och resultat utifrån CEMR-deklarationen Gnesta kommun undertecknade CEMR-deklarationen som en fortsättning på SKL-projektet Hållbar jämställdhet som pågått Huvudsyftet var att skapa förutsättningar för ett jämställdhetsarbete hållbart på lång sikt. CEMR-deklarationens sex grundprinciper 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet. 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas. 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/ regionens verksamheter är nödvändigt för att främja jämställdhet. 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbete ska nå framgång. 1 Council of European Municipalities and Regions (europeiska kommuners och regioners deklaration för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män). Målförklaring Jämställdhet är ett tillstånd vilket vi ännu inte är framme vid. Det är en rättighet för människor att behandlas lika, därför krävs aktiva åtgärder. Genom normbrytande arbete kan vi skapa kunskap som ger människor möjlighet till ett jämställt förhållningssätt. Kommunen behöver också kontinuerligt göra översyn och utvärderingar av styrdokument och praktiska arbetssätt. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom de verksamhets - områden där det är möjligt. De individuella behoven och önskemålen kan se olika ut för olika människor, därför är det angeläget att kommunen så långt som möjligt möter de förväntningar invånarna har. En god delaktighet från invånare såväl som anställda ska eftersträvas för att den kommunala verksamheten ska kunna utvecklas och det individuella inflytandet ska kunna öka. Kommunens invånare ska ges förutsättningar att leva ett fritt och aktivt liv. Vissa grupper har idag sämre möjlighet till deltagande än andra, därför krävs ett aktivt arbete för att ta bort eventuella hinder. Barnens perspektiv likväl som äldreperspektivet ska vara en viktig del i kommunens verksamhet. Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning eller ålder har möjlighet att leva ett aktivt liv. 18

19 Gnestas mål Arbete med jämställdhet och likabehandling i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen bedriver sedan många år ett framgångsrikt jämställdhetsarbete som har uppmärksammats på nationell nivå. I november deltog Gnesta kommun vid Skolverkets rikskonferenser i Stockholm och Göteborg på temat Jämställdhetsarbete i skolan utveckling för ökad måluppfyllelse. I november hölls också en regional konferens för politiker och tjänstemän på uppdrag av länsstyrelsen i Sörmland. Gnesta kommun bidrog även då med erfarenheter, främst inom utbildning och lärande. I slutet av året började Gnesta kommun även få internationella förfrågningar om kommunens jämställdhetsarbete i skolan, bland annat från Danmark, Finland och Island. En förskola tog emot ett studiebesök från Danmark. Det lokala arbetet med jämställdhet i Gnesta kommun fortsatte utifrån de goda erfarenheterna från SKL-projektet Hållbar Jämställdhet. Här ingår ett fortsatt värdegrundsarbete med främjande, före byggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling sammanfattas sedan 2009, både enligt skollagen och enligt diskrimineringslagen, i en likabehandlingsplan. I juni 2014 presenterade kommunen tydligare riktlinjer för likabehandlingsarbetet och en ny övergripande likabehandlingsplan. Det främjande arbetet prioriteras så att alla barn och ungdomar får goda möjligheter till utveckling och lärande. Hösten 2014 förankrades det uppdraget starkare i rektorsgruppen. Ett informationsmaterial till föräldrar om vad Gnesta kommuns övergripande likabehandlingsplan innebär togs fram och testades med positivt resultat på en av skolorna vid föräldramöten för olika årskurser. Nationell jämställdhetskonferens Den 6 maj genomfördes en välbesökt jämställdhetskonferens arrangerad av Gnesta kommun. Ett antal inbjudna föreläsare medverkade, bland annat dåvarande jämställdhetsminister Maria Arnholm. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i medborgardialogen Kommunen har utvecklat sina medborgardialoger utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Man arbetar även med att göra fler jämställdhetsanalyser när man tar fram detaljplaner. Arbete mot våld i nära relationer Socialförvaltningen fortsatte utveckla sitt arbete mot våld i nära relationer. En samordnare för frågor om våld i nära relationer har anställts i kommunen och har regelbundna träffar med representanter från socialförvaltningens olika delar samt jämställdhetsstrategen. Nya rutiner har tagits fram i samarbete med personalen i socialförvaltningens olika verksamheter med utgångspunkt från höstens utbildningar. Kommunen har antagit en handlingsplan för hela arbetet mot våld i nära relationer, kartlagt omfattningen av våld i nära relationer i Gnesta kommun och arbetat med att sprida information i ämnet till allmänheten. Checklista för jämställdhetsanalys För att säkerställa jämställda politiska beslut finns tydliga riktlinjer för tjänsteskrivelser och en checklista för jämställdhetsanalys. Det finns även en checklista för förtroendevalda för att de ska kunna kontrollera att man tagit hänsyn till jämställdhetsperspektivet i underlag för beslut. 19

20 Antal individuella valmöjligheter för medborgare/ brukare per verksamhetsområde Renhållningen: Hushållen kan välja olika storlek på sophämtningskärlet, ansöka om förlängt hämtningsintervall och välja extrahämtningar vid storhelger och sportlov. Förskola: Förskola finns i alla kommundelar och man kan välja förskola i mån av plats. I Gnesta tätort finns både kommunal och fristående förskola. Skola: Grundskola F 5 finns i alla kommundelar. Föräldrar och elever har rätt att välja skola var de önskar, elevpengen följer då eleven. I Gnesta tätort finns både kommunal grundskola och friskola. Gymnasieskola: Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola men ungdomarna erbjuds utbildning genom samverkansavtal med sex andra kommuner. Ungdomarna kan även fritt välja en fristående skola. I kommunen finns en fristående gymnasieskola. Kulturskola: Instrument anpassade för yngre barn finns för att ge möjligheter till de yngre eleverna att börja med musikundervisning, och det finns flera olika valmöjligheter inom dans, drama och instrumentalmusik. Genom LEK-kurserna (lärorikt, engagerande och kul) erbjuds aktiviteter i alla kommundelar. Vuxenutbildning: Vuxenutbildningens komvux och lärvux erbjuder många olika ämneskompletteringar och i övrigt köper kommunen ämnes- och yrkesutbildningar från andra anordnare. Äldreomsorg: Gnesta kommun har valfrihetssystem inom hemtjänsten, vilket innebär att privata företag kan bli utförare av hemtjänst efter ansökan hos kommunen, och brukaren har möjlighet att välja en privat eller kommunal utförare av sin hemtjänst. Personer med funktionsnedsättning: Dessa kan välja mellan privat eller kommunal assistansanordnare eller att själva ansvara för assistansen. Medborgarundersökning: Invånarnas möjligheter till insyn, inflytande och påverkan Medborgarundersökning genomförs nästa gång Antal möten med handikappråd och pensionärsråd Fyra möten har hållits i handikapprådet där bland annat planen för Thuleparken diskuterades utifrån ett tillgänglighetsperspektiv liksom utvecklingen av Frösjö strand och Stora torget. Handikapprådet och även pensionärsrådet (två möten) har fått löpande information om socialnämndens olika beslutsärenden. Pensionärsrådets representanter deltog i kommunfullmäktigeberedningens arbete med förprojektering av ett nytt äldreboende i Gnesta. Råden har även yttrat sig om förslaget till lokala värdighetsgarantier. I mars 2015 ersätts handikapprådet och pensionärsrådet med ett äldre- och omsorgsråd. Antal aktiviteter och därpå efterföljande åtgärder angående anmälda enkelt avhjälpta hinder Under 2014 har kommunen inte fått några nya anmälningar om enkelt avhjälpta hinder. Handikapprådet har däremot lämnat in fyra punkter som ska utredas. 12 anmälningar fanns 2013 (varav 11 var från 2012), av vilka tio är åtgärdade. Fördelning av kommunala resurser inom fritidssektorn mellan flickor och pojkar Detta går inte att redovisa eftersom subventionerade hyror i idrottslokaler inte går att fördela utifrån kön. Denna subvention är på 0,9 mkr medan bidrag till idrottsföreningar är 1,3 mkr. 20

21 Gnestas mål Meritvärde för flickor respektive pojkar Meritvärde för flickor respektive pojkar i åk 9 Åk pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor Frejaskolan 197,7 212,9 200,4 215,9 185,8 213,2 198,1 225,9 Riket 199,6 222,1 199,4 223,8 202,1 224,0 203,5 226,8 Källa: Skolverkets databas SIRIS Meritvärdet räknades på 16 ämnen i statistiken även 2014, trots förändringar i lagen. Från och med ansökan till gymnasiet 2014 får eleverna som fått betyg i modernt språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet. I betygsinsamlingen har dock inte SCB haft möjlighet att särskilja ämnet modersmål från modernt språk. Därför finns inte statistik för 17 betyg på kommunal nivå för Andel elever med fullständiga betyg i åk 9 (16 ämnen) Åk 9 (%) pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor Frejaskolan Riket 77,3 77, Källa: Kolada och SIRIS , samt skedde en felrapportering till SCB, därför redovisas enhetens egna siffror. Kommunen strävar efter en hög måluppfyllelse, det vill säga att alla elever ska ha fullständiga betyg och dessutom ha ett högt meritvärde när de lämnar årskurs 9. Båda måtten ökade 2014 och var bland de absolut bästa sedan Flickornas meritvärde var i nivå med riket och andelen elever med fullständiga betyg var betydligt högre än riket. Två utmaningar återstår dock; skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde är för stor (27,8 poäng) och resultaten för slutbetygen i årskurs 9 varierar mellan åren. Utvecklingsarbetet som pågår inom förvaltningen handlar därför om att stabilisera resultaten på en hög nivå. Som stöd för en hög måluppfyllelse arbetar förvaltningen med bättre uppföljning av resultat, kompetensutveckling av personal och chefer samt förbättring av arbetsmiljön för lärare. Äldres möjligheter till delaktighet inom äldreomsorgen Arbetet med uppsökande verksamhet bland äldre fortsätter efter att tjänsten som anhörigkonsulent blev tillsatt efter sommaren. Uppföljning av övriga indikatorer Upplevelse av delaktighet inom förskola och grundskola 880 vårdnadshavare besvarade den årliga föräldraenkäten. 89 procent av vårdnadshavarna i förskolan och 88 procent av vårdnadshavarna i grundskolan känner sig delaktiga i sitt barns förskolevistelse eller skolgång. För förskolan var andelen densamma som 2013, men för grundskolan ökade andelen med 1 procentenhet. Elever i årskurs 3 9 besvarade sex frågor om delaktighet och inflytande. Sammantaget upplever 80 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna delaktighet på olika sätt. Det är en stor ökning från 2013 då motsvarande andel var 70 procent. Integrationsverksamheten Flyktingmottagandet är fortsatt lågt i Gnesta kommun, vilket framför allt beror på en ansträngd bostadsmarknad i Gnesta. Under 2014 anlände totalt 12 personer, vara fyra inom anhöriginvandring. För att underlätta för flyktingar att komma in i det svenska samhället och lära sig språket har svenska kommuner utvecklat ett system med språkvänner. Tanken är att 21

22 invandrare ska paras ihop med intresserade svenskar. De träffas och gör saker ihop, som att gå på museum, laga mat till varandra med mera. I Gnesta startade projektet i juni och hittills har fyra matchningar gjorts. I februari genomfördes en kulturbytarmässa tillsammans med sfi, Röda Korset och Studieförbundet Vuxenskolan. Språkcaféer genomfördes en gång i veckan i samarbete med sfi i mars maj. Könsuppdelad statistik inom fritidsverksamheten Under 2014 fanns 21 registrerade idrottsföreningar och tre friluftsföreningar. Av totalt barn och ungdomar 4 20 år var 823 flickor (42 procent) och pojkar (58 procent). Fördelningen var densamma som

23 Gnestas mål 4. Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppfyllt. Medborgarundersökningen genomfördes inte 2014, men året präglades av en positiv utveckling. Kommunen genomförde ett antal samverkansmöten och Föreningarnas dag genomfördes i samband med Gnestakalaset. Föreningen c/o Gnesta var också med och planerade ett antal aktiviteter under hösten. Uppföljning av mått Antal samverkansmöten med förenings-, kultur- och näringsliv inom olika områden: 10 Under året hölls fyra idrottsråd, ett kulturråd och två gemensamma möten med både kultur-, intresse- och idrottsföreningar. Gemensamma möten hölls i samband med bidragsöversynen. Kommunen hade även två planeringsmöten med Gnesta handel i samband med Kalaset. Antal aktiviteter efter samverkansmöten Syftet med råden har varit att informera, kommunicera och arbeta fram en långsiktig plan för hur kommunen och föreningslivet ska arbeta tillsammans. Det gemensamma mötet var en del i dialogen i arbetet med det nya bidragssystemet. Medborgarundersökning: Nöjdhet med anläggningar och möjligheter till utövande inom fritidssektorn Medborgarundersökning genomförs nästa gång Medborgarundersökning: Nöjdhet med tillgång till kulturaktiviteter inom fritidssektorn Medborgarundersökning genomförs nästa gång Uppfattning från föreningsliv, kulturliv och näringsliv om kommunens vilja att samverka Ingen undersökning gjordes Uppföljning av övriga indikatorer Föreningarnas dag I samband med Kalaset hölls Föreningarnas dag i Thuleparken där kommunens föreningar fick möjlighet att visa upp sig. Många föreningar bidrog med uppvisningar, smakprov och publika framträdanden. I samband med Föreningarnas dag ställde kommunen ut planen för Thuleparken. Tältet var välbesökt och dialogen mycket lyckad. Förskolors och skolors samverkan Förskolor, skolor och vuxenutbildningen samarbetar på olika sätt med idrottsföreningarna, andra föreningar, biblioteket och näringslivet. Via projektet Skapande skola får eleverna samarbeta med lokala kulturarbetare, exempelvis Art Lab Gnesta. Under våren arrangerade vuxenutbildningen tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan en välbesökt internationell mässa på Elektron. Under förskole- och skoltiden får barn och elever ta del av teater- och musikföreställningar via Scenkonst Sörmland och biovisningar anordnade av Film i Sörmland. Flera av årets musikföreställningar samarrangerades med kulturskolan. Kulturskolan har också utvecklat ett samarbete med Skottvångs Grufva och Ung Kultur Sörmland. Frejaskolan årskurs 6 9 genomför varje termin en arbetslivsdag då yrkesverksamma bjuds in för att berätta om sitt yrke för eleverna. Rektorer deltar i näringslivsrådet för att stärka samarbetet mellan näringsliv och skola. Målförklaring För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Möjligheterna att beslut och utveckling går i rätt riktning ökar när fler aktörer deltar i dialog, planering och utförande. Ett väl fungerande förenings-, kultur- och näringsliv skapar mervärde för kommuninvånarna, vilket stärker kommunens attraktionskraft. 23

24 Samarbete med Sisu Under året höll Sisu (den svenska idrottsrörelsens studieförbund) och Sörmlandsidrotten tre öppna konsulentträffar, utbildning i dolda utmaningar samt utbildning och support i det administrativa systemet Idrott Online. Sponsring Kommunen sponsrade många aktiviteter under året, bland annat cirkusskola, Lakeside, fotbollsskola, Gnesta gröna marknad, julmarknaden och Gnestarevyn. Föreningen c/o Gnesta Föreningen c/o Gnesta, med representanter från näringsliv, föreningsliv och kommun, hade årsmöte, stormöte och åtta styrelsemöten. Mötena resulterade i planering av Gnesta gröna marknad, ökad samverkan kring Gnesta marknad, initiativ till cykellopp och deltagande i planeringen av en oktoberfest tillsammans med Gnesta handel. Aktiviteter inom besöksnäring/turism Under året hölls 14 nätverksträffar i länet. Åtta möten hölls inom ramen för Destinationsutveckling Sörmland, ett projekt som drivs av Sörmlands turismutveckling AB på uppdrag av Regionförbundet. Arbetet sker i nära samverkan med de nio kommunernas destinationscoacher. Syftet med projektet är att skapa samverkan mellan företag för en hållbar besöks näring i Sörmland. Det innebär bland annat att stödja företagen i regionen med att utveckla och paketera produkter som möter höga krav från internationella och svenska besökare. I slutet av året inledde kommunen arbetet med att utveckla en turistwebb en ny digital marknadsföring av Gnesta kommun som besöksmål. Kommunen höll två workshops med representanter för besöksnäringen. Lanseringen av den nya webben ska ske i mars Gnesta turism finns på Facebook, Instagram och Twitter. I juni öppnades också Visit Sörmlands turismsajt på webben. Besöksguiden delades ut till alla hushåll inklusive sommargäster/sommarhushåll och den finns även att hämta på medborgarkontoret. Sommarprogrammet producerades som vanligt, liksom en ny Sörmlandskarta för gratis utdelning samt kartor för cykelleder. Öppna verksamheter Powerhusets öppna verksamhet hade i snitt 20 besökare per månad och Flammans öppna fredagsfik hade i snitt 15 besökare per månad. 24