EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2005)482 slutlig. RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet om hur systemet med Europaskolor fungerar SV SV

2 1. INLEDNING Detta är den första årsrapporten från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet om hur systemet med Europaskolor fungerar. Kommissionen efterkommer därmed Europaparlamentets begäran i det s.k. Böschbetänkandet från 2002 angående den framtida finansieringen av Europaskolorna. Rapporten ger en översikt över de viktigaste aspekterna av Europaskolornas nuvarande funktionssätt (med jämförande sifferuppgifter som visar de viktigaste utvecklingstendenserna) och är inriktad på en granskning av elevunderlaget, personalstyrkan, de viktigaste pedagogiska frågorna samt finansieringen. Rapporten belyser vidare de största utmaningarna för Europaskolorna, nämligen följderna av utvidgningen, behovet av att ta hänsyn till inrättandet av nya EU-organ och bredda tillträdet till den europeiska studentexamen, de svåra förhållandena i de stora Europaskolorna i Bryssel och Luxemburg samt framtiden för de små skolorna, särskilt med tanke på att antalet elever i kategori 1 är mycket litet i de sistnämnda. Systemet med Europaskolor har fungerat framgångsrikt under ett drygt halvsekel och tillhandahållit högklassig utbildning främst för barn till personal inom Europeiska unionen (vilka 2004 utgjorde ca 51 % av samtliga elever vid Europaskolorna). Till grund för systemet ligger en mellanstatlig konvention som undertecknats av alla medlemsstater och Europeiska kommissionen. Av den mellanstatliga konventionen framgår uttryckligen att själva syftet med Europaskolorna är att undervisa barn till personalen vid Europeiska gemenskaperna tillsammans 1. Förutom dem får andra barn gå i skolan på de villkor som bestäms av styrelsen 2. EU-institutionerna har under senare år visat ett allt större intresse för Europaskolorna, dels eftersom de tillhandahåller 60 % av systemets finansiering, dels därför att de som ansvarskännande arbetsgivare har ett intresse av att se till att ett system som utgör en viktig faktor när det gäller att attrahera och rekrytera högt kvalificerad personal fortsätter att fungera väl. Till följd av Europaparlamentets Böschbetänkande från 2002 lade kommissionen 2004 fram ett diskussionsdokument om framtiden för systemet med Europaskolor. En rad frågor togs upp rörande skolornas ledning och finansiering och de utbildningstjänster de erbjuder. Detta har givit upphov till en bred debatt om de frågeställningar och utmaningar som Europaskolorna möter på tröskeln till sitt andra halvsekel, i en tid av stora förändringar. Europeiska unionens fortsatta utvidgning och inrättandet av nya EU-organ på olika håll i Europa ställer, tillsammans med en förändring av den pedagogiska inriktningen, nya krav som skolsystemet måste kunna tillgodose för att förbli lika framsynt under de kommande 50 åren som det hittills varit. Det är mot denna bakgrund som kommissionen lägger fram den första årsrapporten till Europaparlamentet om hur systemet med Europaskolor fungerar. Rapporten ger en översikt av systemet i dag och behandlar en rad centrala utmaningar inför framtiden. 1 2 Konventionen med stadga för Europaskolorna, artikel 1. I Digest of Decisions of the Board of Governors (ref.nr 95-D-19, s. 162) begränsas andelen elever i kategori 3 till 20 % av klassen. SV 2 SV

3 2. STATISTISKA UPPGIFTER OCH UTVECKLINGSTENDENSER 2.1. Elevunderlaget och dess sammansättning För närvarande finns det tretton Europaskolor 3 i sju medlemsstater. Fjorton språk används i samband med undervisningen i olika språksektioner, av vilka det finns åttio totalt. Europaskolornas elever indelas i tre kategorier enligt beslut av styrelsen, som är Europaskolornas ledningsorgan. Den första kategorin (kategori 1) består av barn till personal vid EU-institutionerna (och vissa andra organisationer samt barn till Europaskolornas personal). Dessa elever betalar inga skolavgifter. Den andra elevkategorin (kategori 2) består av barn vars föräldrars arbetsgivare har ingått ett avtal med Europaskolorna. De betalar skolavgifter som motsvarar den fulla årliga kostnaden per elev vid den Europaskola där de går. Den tredje kategorin (kategori 3) utgörs av barn som inte hör till någon av de två första kategorierna och som antas av skolornas rektorer på grundval av regler och beslut som antagits av styrelsen. Även dessa elever betalar skolavgifter, som motsvarar en del av kostnaden per elev i deras skola. Europaskolorna har i dag nära elever. Under de senaste tre åren har elevantalet ökat med 17 %. Till övervägande del beror detta på en 23-procentig ökning av antalet kategori 1- elever, huvudsakligen i Bryssel och Luxemburg. Av uppgifterna i tabellen nedan framgår utvecklingstendenserna när det gäller tillväxten av det totala elevunderlaget och av antalet elever i kategori 1 vid Europaskolorna. Närmare uppgifter ges i bilaga 1. Elevunderlag % ökning sedan 1995 % ökning sedan 2001 Totalt elevantal ,1 16,9 Kategori 1-elever ,4 23,3 De stora Europaskolorna i Bryssel och Luxemburg har för närvarande hand om , dvs. 60 %, av alla barn i samtliga Europaskolor. Om man ser till antalet elever i kategori 1 tillhandahåller de stora skolorna utbildningstjänster till 78 % av dessa, medan de återstående åtta skolorna endast har 22 % av kategori 1-eleverna i systemet 4. De flesta, om inte alla, elever från de nya medlemsstaterna kommer att gå i Europaskolorna i Bryssel eller Luxemburg, som redan är avsevärt överbefolkade. Med tanke på att det samtidigt råder något av en baby boom bland den befintliga personalen kan förhållandena på mycket kort sikt komma att bli ohållbara. Dessutom har överbefolkningen i skolorna i Bryssel och Luxemburg en negativ inverkan på elevernas studiemiljö och allmänna välbefinnande. Den påverkar också personalens arbetsmiljö och den allmänna stämningen i skolorna. Visserligen 3 4 Ytterligare en Europaskola skall öppnas i Bryssel 2009, varmed det totala antalet Europaskolor stiger till 4 i Bryssel och 14 i alla medlemsstater. Vid Europaskolan i München går barn till personalen vid Europeiska patentbyrån, och de utgör 8 % av alla kategori 1-elever i samtliga Europaskolor. Europaskolan i Varese tillhandahåller utbildningstjänster till barn till personalen vid Gemensamma forskningscentret i Ispra, vilka utgör 5 % av alla kategori 1- elever i systemet. Kategori 1-eleverna vid de nya Europaskolorna i Alicante och Frankfurt utgör 5 %. De fyra små Europaskolorna i Culham, Bergen, Mol och Karlsruhe (av vilka de tre sista har hand om barn till personalen vid Gemensamma forskningscentret) har tillsammans mindre än 4 % av det totala antalet kategori 1-elever i systemet. SV 3 SV

4 har de nödvändiga besluten fattats och en plats utsetts för uppförandet av den andra skolan i Luxemburg (Luxemburg II kommer att ligga i Mamer) och den fjärde skolan i Bryssel (Bryssel IV kommer att ligga i Laeken), men skolorna kommer inte att öppnas förrän 2008 respektive Europaskolorna räknar med ett tillskott av 900 kategori 1-elever fram till 2009 i Bryssel och 200 kategori 1-elever fram till 2008 i Luxemburg. Kommissionen har uppmanat de berörda nationella myndigheterna att respektera den överenskomna tidpunkten för öppning av skolorna, och den kommer att fortsätta att uppmärksamt följa situationen. I de små Europaskolorna har det totala elevantalet minskat de sista åren, och det påfallande stora antalet kategori 3-elever tyder på att dessa skolor upprätthålls i första hand av och för denna elevkategori (se bilaga 2). Omkring 80 % av eleverna i de små skolorna tillhör kategori 3. Skolavgifterna i kategori 3 svarar dock endast för ca 20 % av inkomsterna för respektive skolas budget Personalstyrkan Personalen vid Europaskolorna består till största delen (+/- 80 %) av lärare som är utsända av de nationella utbildningsmyndigheterna för en begränsad period 5. En del av den undervisande personalen (lärarvikarier/timlärare (chargés de cours)) samt skolornas administrativa personal och servicepersonal anställs lokalt av skolornas rektorer. Endast de utsända lärarna omfattas av övergripande personalföreskrifter som fastställer villkoren för deras anställning. Den administrativa personalen och servicepersonalen följer i stort sett gällande nationella föreskrifter i det land där skolan är belägen. Lokalanställda timlärare (chargés de cours) har vanligtvis ett kontrakt med Europaskolorna som är begränsat till ett år men kan förnyas. De får lön på grundval av det antal lektioner de undervisar per vecka. I linje med ökningen i elevantalet har antalet anställda vid Europaskolorna och vid generalsekreterarens kontor också ökat. De allra flesta av de nya lärartjänsterna är en följd av utvidgningen, som lett till att det inrättats tre nya språksektioner (polska, tjeckiska och ungerska) i Bryssel och tre (polska, tjeckiska och ungerska) i Luxemburg. Av tabellen nedan framgår förhållandet elever/lärare i de olika Europaskolorna. Förhållandet elever/lärare i Europaskolorna Alicante Bergen Bxl 1 Bxl 2 Bxl 3 Culham Frankfurt Karlsruhe Lux 1 Lux 2 Mol München Varese Den fulla effekten av inrättandet av de nya språksektionerna har ännu inte absorberats eftersom det hittills bara är förskolan och primärnivån som öppnats. Sekundärnivån kommer att öppnas gradvis, och det verkar som om den fulla effekten räknat i undervisande personal 5 Högst nio år. SV 4 SV

5 för dessa språksektioner kommer att synas först framemot Vid det laget kommer sannolikt nästa anslutningsomgång att ha skapat ett behov av än mer undervisande personal vid Europaskolorna. Utöver de sex nya språksektioner som öppnats i Bryssel och Luxemburg (tre på varje ort) har det vid flera Europaskolor vid behov anställts lärare för att ge undervisning i modersmålet på de sex övriga nya EU-språken, för vilka inga språksektioner ännu inrättats eftersom det förväntade elevantalet varit för lågt. Den administrativa personalen och servicepersonalen har ökat i synnerhet till följd av att tre nya Europaskolor öppnades 2001: Alicante, Frankfurt och Luxemburg 2. Förutom i dessa skolor har den mest markanta ökningen av antalet tjänster för administrativ personal och servicepersonal mellan 2001 och 2005 skett i München (en 37-procentig ökning, jämfört med en ökning av antalet elever på 9,3 % under samma period) och vid generalsekreterarens kontor (33,8 % jämfört med en ökning på 16,9 % av antalet elever i hela skolsystemet). I tabellen nedan ges en översikt av personalstyrkan 2005 jämfört med Bilaga 3 innehåller ytterligare information, inbegripet en detaljerad fördelning av utsända lärare, administrativ personal och servicepersonal mellan de olika Europaskolorna under skolåret Antalet lokalanställda timlärare kommer att vara ungefär lika högt nästa år, dvs. omkring 430, men små anpassningar kan förekomma beroende på situationen lokalt (förändringar i elevantalet som påverkar antalet klasser, tillgången till utsända lärare). Utsända lärare Lokalanställda lärare Undervisande personal totalt Ökning av undervisande personal Administrativ personal och servicepersonal (lokalanställda) Ökning av administrativ personal och servicepersonal Antal elever Ökning av antalet elever / / / ,5 % ,8 % ,9 % 2.3. Pedagogiska frågor Europaskolorna har länge haft gott anseende på grund av de högkvalitativa, flerspråkiga och mångkulturella utbildningstjänster som de, på ett unikt sätt och i en unik omgivning, tillhandahåller. Dessutom är den europeiska studentexamen, dvs. avgångsbetyget från Europaskolorna, vida erkänt i medlemsstaterna och dess innehavare är berättigade att söka till universitetsstudier på samma villkor som medborgarna i den medlemsstat där de ansöker om tillträde till högre utbildning. För varje år förbättras resultaten för de elever som deltar i examinationerna för den europeiska studentexamen. Det har skett en markant ökning av andelen elever som klarar den europeiska studentexamen, liksom av andelen elever vars resultat är högre än 75 % 7. År 2004 klarade i genomsnitt 98,1 % av eleverna i avgångsklasserna i alla Europaskolor studentexamen, jämfört med 96,4 % år Elevernas snittbetyg i den europeiska studentexamen var 2 procentenheter högre 2004 än 2000, en ökning från 74 % till 76 %. År 2004 fick nästan 6 7 Generalsekreterarens årsrapport till Europaskolornas styrelse, ref.nr 1612-D Report on the European Baccalaureate. Styrelsen, den 1-2 februari Ref.nr 2004-D SV 5 SV

6 hälften (49,6 %) av de elever som deltog i examinationerna ett betyg på 75 % eller högre. Andelen elever som fick ett högre betyg än 80 % hade stigit till 29 %. Dessutom har tre Europaskolor varje år sedan år 2000 haft 100 % godkända i examinationerna. Det finns också skillnader mellan språksektionerna med avseende på studieresultat och andelen godkända elever. I sex av de elva språksektioner där man för närvarande kan avlägga den europeiska studentexamen nådde hälften av eleverna goda studieresultat (dvs. över 75 %) år 2004, medan de övriga fem språksektionerna låg under genomsnittet för hela skolsystemet, dvs. goda resultat för 49,6 % av eleverna. Bilaga 4 innehåller närmare uppgifter om andelen godkända elever och deras resultat i den europeiska studentexamen. Av bilaga 5 framgår andelen elever i varje skola, språksektion respektive årskurs som inte flyttas upp till nästa årskurs under åren före examinationerna. Den senaste bekräftelsen av att Europaskolorna verkligen ger undervisning av hög standard är det resultat som Europaskolan i Luxemburg nådde i OECD:s PISA II-undersökning Resultatet för de 192 femtonåringar (i engelska, franska och tyska sektionerna) som deltog i undersökningen låg i genomsnitt något över det resultat som deras jämnåriga i likvärdiga nationella skolor i Luxemburg presterade. Europeiska kommissionen håller på att undersöka möjligheten för andra Europaskolor att delta i PISA III-undersökningen år Dessutom överväger kommissionen en undersökning av de akademiska studier eller andra yrkesvägar som eleverna väljer efter den europeiska studentexamen samt av orsakerna till att eleverna lyckas eller misslyckas. De senaste åren har skolinspektörsnämnden moderniserat många av kursplanerna för Europaskolorna eller utarbetat helt nya kursplaner. Det är i synnerhet en rad kursplaner för modersmålet och främmande språk från början av 70-och 80-talen som har förnyats och godkänts av styrelsen. Dessutom har flera kursplaner för ämnen som inte är kärnämnen förbättrats och moderniserats. Omkring hälften av de kursplanerna som för närvarande används inom ramen för Europaskolornas läroplaner har skrivits eller skrivits om mellan 2000 och Vissa kursplaner är dock fortfarande från 1980-talet. Ett viktigt nytillskott till Europaskolornas läroplaner är de program som utformats till stöd för elever med studiesvårigheter eller särskilda behov. Europaskolorna erbjuder numera olika former av pedagogiskt stöd och individuell hjälp till elever med inlärningssvårigheter eller funktionsnedsättningar. Den nya politiken avseende elever med särskilda undervisningsbehov och elever som behöver inlärningsstöd bygger på principen om integrering av eleverna i klassrummen. Eleverna skall kunna delta aktivt i ett minimum av kollektiv verksamhet på kognitiv nivå. Trots de ansträngningar som nu görs finns det emellertid fortfarande tillfällen då Europaskolorna inte kan tillgodose dessa elevers konkreta behov. Kommissionen ansluter sig helhjärtat till principen om att barn med särskilda behov skall få stöd. Programmen för elever med särskilda undervisningsbehov och för inlärningsstöd måste dock följas upp bättre, så att tjänsterna kan förbättras och deras verkningar utvärderas. Kommissionen har bett styrelsen om mera ingående rapporter och en utvärdering av programmens genomförande och resultat i varje Europaskola. Andra särskilda program har utvecklats som en förberedelse inför anslutningen och tillskottet av elever för vilka inga språksektioner inrättats. Styrelsen antog nyligen program till stöd för elever som integreras i sektioner vars språk inte är deras modersmål. Programmen för elever utan egen språksektion, för elever med särskilda undervisningsbehov och för inlärningsstöd har fått ett starkt stöd från kommissionens sida, och Europaskolornas budget har fått ett tillskott för de materiella och mänskliga resurser som behövs. SV 6 SV

7 Sedan 1999, då styrelsen antog de första riktlinjerna för elever med särskilda undervisningsbehov, har antalet elever som omfattas av detta program ökat drastiskt. Nedan beskrivs hur Europaskolornas budgetpost för programmet 8 har utvecklats. Som framgår av tabellen har budgeten för stöd till dessa elever ökat i motsvarande grad och uppgår för närvarande till ca euro per barn 9. Utveckling av Europaskolornas budgetpost för programmet för elever med särskilda undervisningsbehov År Totalt (i euro) Antal berörda elever Uppsk. 300 Trots ökningen av de ekonomiska medlen till stöd för barn med särskilda behov eller inlärningssvårigheter finns det skillnader i hur programmen genomförs. Om detta vittnar ett antal klagomål som lämnats till den europeiska ombudsmannen. En undersökning visar att andelen elever som går om en årskurs på Europaskolornas sekundärnivå 10 är som störst det fjärde och det femte året i sekundärskolan, då eleverna måste läsa många obligatoriska kurser i vetenskap, språk och matematik på en krävande nivå (se bilaga 5). Detta, tillsammans med andelen elever som avbryter sin skolgång, gör det nödvändigt att dels förbättra inlärningsstödet för att kapa sådana toppar, dels erbjuda en alternativ studieinriktning som leder till ett annat avgångsbetyg än den europeiska studentexamen något som på senare år har krävts från föräldrahåll. Styrelsen har tillsatt en ny arbetsgrupp som skall sammanträda första gången i september 2005 för att diskutera frågan Finansiering Europaskolornas budget finansieras genom bidrag från medlemsstaterna, inkomsterna av skolavgifterna i kategorierna 2 och 3 samt det kompensationsbidrag som betalas ur EU:s budget. Medlemsstaterna bidrar till Europaskolornas budget genom att de betalar nationell lön till sin utsända personal inom systemet med Europaskolor (skillnaden mellan de nationella lönerna och Europaskolornas löner täcks sedan av EU:s budget). Medlemsstaternas bidrag uppgick 2004 till ca 22 % av skolornas totala budget. Inkomsten från avgifterna för kategorierna 2 och 3 uppgick till 5 respektive 8 %. Ytterligare 2 % inflöt från diverse små direkta bidrag till de enskilda skolorna (t.ex. försäkrings- och kopieringsavgifter som betalas av föräldrarna), och kommissionen tillhandahöll återstående 56 % ur EU:s budget. När det gäller Europaskolan i München spelar Europeiska patentbyrån en liknande roll med avseende på finansieringen som kommissionen i de övriga Europaskolorna. Europeiska patentbyråns ekonomiska bidrag till systemet med Europaskolor utgör ungefär 7 % av systemets totala budget Programmen för elever utan egen språksektion och för inlärningsstöd i sekundärskolan är ännu för nya för att jämförande uppgifter skall kunna läggas fram. Uppgifterna har lämnats av Europaskolornas generalsekreterares kontor. Europaskolorna följer allmänna riktlinjer när det gäller villkoren för att en elev skall gå om ett år. De återfinns i artikel 60 i den allmänna stadgan fför Europaskolorna. SV 7 SV

8 De senaste åren har den totala budget som anslagits för systemet med Europaskolor underskridits med 1 14,4 miljoner euro årligen (se bilaga 6). Detta underskridande beror visserligen till största delen på att personalutgifterna överskattats, men underskridandet i driftsbudgetposterna t.ex. utgifter för elever med särskilda undervisningsbehov, anlitande av experter, personalutbildning etc. är proportionellt sett högre, vilket framgår av tabellen i bilaga 7. Dessutom förefaller skillnaderna mellan de olika Europaskolorna, både när det gäller deras ursprungliga budgetanspråk och de faktiska utgifterna, ge anledning till en djupgående analys avseende sund ekonomisk förvaltning. Europaskolornas budget och bidragen från de olika källorna har ökat stadigt från år till år. Bidraget från EU:s budget, som förvaltas av kommissionen, har stigit från 81,6 miljoner euro 1995 till 118,4 miljoner euro 2004 (en ökning med 45 %). Under samma period ökade antalet elever med 33 %, från nära till Antalet skolor har ökat från 9 år 1995 till 12 år 2004, och budgeten för generalsekreterarens kontor har mer än fördubblats under samma period, från 4,0 miljoner euro 1995 till de 8,2 miljoner euro som anslagits för EU:s bidrag till budgeten för generalsekreterarens kontor uppgår till ca 80 %. EU:s bidrag till Europaskolornas budget för 2005 uppskattas till 127 miljoner euro, samma som för Skolornas budget för 2004 underskreds dock med 14,4 miljoner euro till följd av att behoven var mindre än väntat. EU:s bidrag på 127 miljoner euro bör alltså gott och väl räcka till för Europaskolornas behov under Av tabellen nedan framgår Europaskolornas totala budget och EU:s bidrag de senaste 10 åren 11. Utveckling av Europaskolornas budget Miljoner Kommissionens bidrag Skolornas totala budget I takt med att EU-institutionerna och EU:s personal växer är det rimligt att anta att Europaskolornas budget kommer att öka. Det finns dock, som framgår av tabellen nedan, inget klart samband mellan ökningen av antalet kategori 1-elever vid en Europaskola och den EU-finansiering som skolan får. I själva verket får de stora Europaskolorna ta emot en lägre procentsats EU-medel i förhållande till deras andel kategori 1-elever än de små skolorna, som får en betydligt högre andel EU-medel än deras andel kategori 1-elever skulle motivera. 11 Europaskolornas totala budget och EU:s bidrag för 2000 och 2001 var ovanligt höga till följd av styrelsens beslut att betala ut återflyttningsbidrag till alla lärare som under skolåret hade tjänstgjort över nio år vid Europaskolorna. Europaskolornas styrekonom uppskattar att detta ledde till att Europaskolornas budget ökade med 35 miljoner euro under dessa två år, men också till en minskning under de efterföljande åren med 4 5 miljoner euro per år. SV 8 SV

9 Eleverna i kategori 1 i de fyra Europaskolorna i Bergen, Culham, Karlsruhe och Mol utgör tillsammans 3,8 % av kategori 1-eleverna i hela systemet med Europaskolor. EU:s bidrag till budgeten för dessa fyra skolor utgör det oaktat 18,8 % av EU:s totala bidrag till hela skolsystemet. I tabellen nedanför görs en jämförelse mellan dels kategori 1-elevernas, dels EU-bidragets andel i förhållande till det totala antalet kategori 1-elever i systemet med Europaskolor och EU:s totala bidrag till budgeten för systemet. Jämförelse mellan kategori 1-elever och EU-bidrag per Europaskola % av kategori 1-eleverna i systemet % av EU:s totala bidrag till systemet % av kategori 1-eleverna i systemet % av EU:s totala bidrag till systemet Alicante 2,1 3,1 2,5 4,8 Bergen 0,9 5,8 0,9 5,4 Bxl 1 14,5 14,4 14,7 14,4 Bxl 2 20,7 14,5 20,4 15,0 Bxl 3 18,4 13,6 18,7 13,2 Culham 1,0 5,5 0,9 4,7 Frankfurt 2,1 2,7 2,7 3,5 Karlsruhe 1,1 3,7 1,0 3,3 Lux 1 24,5 17,4 19,1 17,1 Lux 2 0,0 4,8 1,0 Mol 1,1 6,0 1,0 5,4 München 8,4 0,9 8,2 0,8 Varese 5,1 6,8 5,2 6,6 Gen.sekr:s kontor 5,5 4,8 Mer information om EU:s ekonomiska bidrag per Europaskola och om utvecklingen av Europaskolornas budget finns i bilagorna 8 och 9. Uppgifter för 2004 om kostnaden per elev och antalet elever i de olika Europaskolorna ges i tabellen nedan 12. Europaskolorna är förtecknade i storleksordning, från den största till den minsta Tabellen är hämtad ur styrekonomens årsrapport, ref.nr 2005-D-163, s. 12. Uppgifterna för Luxemburg 2-skolan är inte rättvisande och bör lämnas utan beaktande, eftersom skolan bara var verksam i fyra månader år SV 9 SV

10 2004: Kostnad per elev (total utgift) och antal elever Cost per pupil - N of pupils lu b2 b3 b1 mu va ka al cu ff be mo l2 lu = Luxemburg 1; b2, b3, b1 = Bryssel 2, Bryssel 3, Bryssel 1; mu = München; va = Varese; ka = Karlsruhe; al = Alicante; cu = Culham; ff = Frankfurt; be = Bergen; mo = Mol; l2 = Luxemburg DE VIKTIGASTE UTMANINGARNA FÖR EUROPASKOLORNA 3.1. Utvidgningen Utvidgningen nyligen, liksom kommande utvidgningar, ökar påfrestningarna på systemet med Europaskolor genom att det blir ännu större och mer komplext till följd av att nya språk och fler elever tillkommer. Den reviderade uppskattningen av antalet elever från de nya medlemsstaterna under perioden ligger på Det är huvudsakligen skolorna i Bryssel (80 %) och Luxemburg (20 %) som berörs av detta. De övriga Europaskolorna kommer sannolikt inte att påverkas av utvidgningen. I bilaga 10 anges det uppskattade elevantalet i skolorna i Bryssel och Luxemburg för de kommande fem åren, inbegripet barn från de nya medlemsstaterna. Åtgärder som vidtagits De åtgärder som vidtagits avseende utbildning för barnen till personal från de tio nya medlemsstaterna genomförs på samma grundval som när det gäller barnen till personal från de gamla medlemsstaterna. Styrelsen har ställt upp siffermässiga kriterier för inrättandet av språksektioner som skall vara uppfyllda för att nya språksektioner skall kunna inrättas. 14 Hittills har bara polska, tjeckiska och ungerska sektioner öppnats, och detta enbart i Bryssel och Luxemburg, eftersom dessa länder har den största befolkningen av de nya medlemsstaterna och det antas att de utan vidare kommer att uppfylla sifferkriterierna. 14 The Criteria for Setting up, Closure or Maintenance of European Schools. Ref.nr 2000-D s 2. (Det krävs 75 barn på primärnivån och 84 på sekundärnivån för att en sektion skall få öppnas). SV 10 SV

11 Därför har eleverna från sex av de nya medlemsstaterna 15 (Estland, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien och Slovenien) för närvarande inte någon språksektion för deras eget modersmål, utan de integreras i befintliga språksektioner. Dessa elever har till övervägande del valt den engelska sektionen och i betydligt mindre grad den tyska eller den franska. Detta har i Bryssel givit upphov till en situation där upp till en fjärdedel av eleverna i en viss klass inte talar sektionens språk som sitt modersmål. Två specialprogram har genomförts för att ge extra språklektioner till elever som befinner sig i den situationen. För det första ges språkundervisning på modersmålet (upp till 5 lektioner per vecka) till alla elever i kategorierna 1 och 2. Det här är en princip som redan tillämpats i alla Europaskolor och som också omfattar eleverna från de nya medlemsstaterna, förutsatt att det finns en tillräckligt kvalificerad lärare att tillgå. För det andra skall de elever som placerats i en sektion vars språk inte är deras modersmål få extra undervisning i sektionens språk för att hjälpa dem att hänga med. Situationen i de berörda sektionerna kommer dock att behöva övervakas noga och utvärderas, eftersom dessa program är helt nya. Verkningar på tillhandahållandet av tjänster i de stora Europaskolorna Hittills har utvidgningen inte fått någon större inverkan på personalstyrkan vid Europaskolorna. Några lärare har anställts för att ge undervisning på modersmålet och några för att undervisa i de nya språksektionerna. Fram till 2010, när elevunderlaget från de tio nya medlemsstaterna bör ha blivit stabilt, kommer sannolikt en ny utvidgningsomgång att ha ägt rum. Verkningarna av den utvidgningen för systemet med Europaskolor är ännu inte kända och kommer att undersökas under de kommande åren. Erfarenheterna har dock visat att t.o.m. de små språksektionerna behöver omkring 15 utsända lärare Decentraliseringspolitiken och EU-organens behov I och med att det inrättas nya EU-organ inom hela unionen har det blivit en stor utmaning att tillhandahålla flerspråkig och mångkulturell utbildning (liknande den som ges vid Europaskolorna) för barnen till organens personal. De flesta organ har så få anställda att det inte är berättigat att öppna en ny Europaskola. Därför behövs det nya modeller för att de skiftande utbildingsbehoven vid olika organ skall kunna tillgodoses på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt och för att organen skall kunna rekrytera sin personal på ett geografiskt balanserat sätt och, mera allmänt, attrahera högt kvalificerad personal. Det här är svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, om organet ligger på en ort där det inte erbjuds undervisning i åtminstone ett av arbetsspråken. Även på orter där det finns alternativ till det nationella utbildningssystemet, t.ex. privatskolor, kräver organen likabehandling i förhållande till de EU-organ som har tillgång till en Europaskola trots att antalet barn till personalen är litet (Culham, Mol, Bergen, Karlsruhe). 15 Eleverna från Cypern börjar i den grekiska språksektionen, eftersom grekiska är deras modersmål. SV 11 SV

12 Av tabellen nedan framgår antalet barn till EU-anställda i de befintliga små Europaskolorna i Culham, Bergen, Karlsruhe och Mol skolåret Europaskola Culham Bergen Karlsruhe Mol Antal barn till EUanställda Tjänstemännen vid andra EU-organ, t.ex. Cedefop och EAR i Thessaloniki och IPTS i Sevilla, och de tjänstemän som kommer att anställas vid EPSA i Parma 17 har minst lika många barn, för vilka en flerspråkig utbildning måste tillhandahållas. Bilaga 11 innehåller en uppskattning av antalet barn till personalen vid varje EU-organ år Vid sidan det växande trycket när det gäller att tillgodose utbildningsbehoven hos barnen till personal på de orter där det finns (eller kommer att inrättas) ett EU-organ är en annan utmaning att Europaparlamentet år uppmanade Europaskolornas styrelse att undersöka möjligheten att göra den europeiska studentexamen tillgänglig även utanför Europaskolorna, i samarbete med lokala skolor. I april 2005 godkände styrelsen rambestämmelser för ackreditering av och de centrala inslagen i en europeisk skolundervisning, i överensstämmelse med rapporten från den arbetsgrupp som behandlat frågan 19. Den kommer att fortsätta sina sammanträden för att precisera de förfarandemässiga aspekterna av detta samarbete och göra en kostnadsbedömning. Så snart alla bestämmelser utarbetats och styrelsen godkänt systemet, är avsikten att EU-organen skall ombes att bidra ekonomiskt till utbildningen av barn till EU-personal vid sådana associerade eller ackrediterade skolor. Som en följd av styrelsens beslut kommer de nationella myndigheterna på tre orter Parma (Italien), Dunshaughlin (Irland) och Heraklion (Grekland) att tillämpa det nya utvärderingsförfarandet i syfte att få de tjänster de erbjuder (eller kommer att erbjuda) jämförda med de kriterier som fastställts för den europeiska skolundervisningen. Var och en av dessa nationella myndigheter har åtagit sig att tillhandahålla särskild flerspråkig utbildning (europeisk skolundervisning) till barnen till EU-anställda inom deras territorium. Deras metoder för att göra detta varierar beroende på EU-organets storlek och antalet elever (se bilaga 12). Avsikten är också att styrelsen skall fatta ett beslut om att låta eleverna i skolor som tillhandahåller europeisk skolundervisning att delta i examinationerna för den europeiska studentexamen 20. När den europeiska studentexamen väl är tillgänglig för alla elever som deltar i den europeiska skolundervisningen förväntas den dels kompensera de nationella myndigheterna för de avsevärda ekonomiska och mänskliga resurser de ställt till förfogande i samband med inrättandet av en ny, kvalificerad utbildning på deras territorium, dels göra det möjligt att bättre inrikta EU:s budgetmedel på den primära uppgiften enligt konventionen med stadga för Europaskolorna, nämligen att utbilda barn till EU-personal Uppgifterna rörande Europaskolorna i Culham, Bergen, Karlsruhe och Mol är hämtade ur dessa skolors rapporter för läsåret Antalet barn till personal vid EPSA i Parma uppskattas uppgå till över 200 när organet har rekryterat hela sin personal. Böschbetänkandet (SLUTLIG VERSION A5-0395/2002) om den framtida finansieringen av Europaskolorna (2002/2083(INI)). Rapport från trojkans arbetsgrupp II, European Baccalaureate and Cooperation with Other Schools. Ref.nr 2005-D-342-en-4. Detta kan komma att kräva en ändring av konventionen. SV 12 SV

13 3.3. Ledningsaspekter En central och kritisk fråga för Europaskolorna rör deras ledning; en effektiv förvaltning av skolorna. Ett system som ursprungligen skapades för en enda skola i Luxemburg med fyra språksektioner och en styrelse bestående av endast de sex dåvarande medlemsstaterna skall nu förvalta åttio språksektioner på fjorton språk i tretton skolor utspridda i sju medlemsstater. Styrelsen och dess beredningskommittéer har i detta nu 29 ledamöter: 25 företrädare för medlemsstaterna (som snart blir ännu fler) samt en företrädare för vardera Europeiska patentbyrån (EPO) 21, föräldraföreningen, lärarnas personalkommitté och Europeiska kommissionen. I oktober 2002 trädde den nya konventionen med stadga för Europaskolorna i kraft, enligt vilken de flesta beslut kan fattas med endast två tredjedels majoritet. Erfarenheterna under de två senaste åren har dock visat att styrelsens förmåga att fatta beslut inte har förbättrats sedan kravet på enhällighet slopades. Såsom föreslås i meddelandet rörande Europaskolorna [KOM(2004)519 slutlig] bör den lokala autonomin i skolornas ledning ökas. Den ökade autonomin måste dock åtföljas av större ansvarighet, och skolornas sätt att fungera bör systematiskt utvärderas. Vid sidan av den högsta myndigheten, alltså styrelsen, finns det inom systemet med Europaskolor ett överflöd av kommittéer, arbetsgrupper och undergrupper, både centralt och lokalt. Det finns bl.a. ett flertal beredningskommittéer: tre skolinspektörsnämnder 22, tre undervisningskommittéer 23, administrativa och finansiella kommittén 24 samt en rad särskilda arbetsgrupper som tillsatts av styrelsen. Varje skola har dessutom en egen administrativ nämnd som sammanträder tre gånger i året. Dessa kommittéer avger utlåtanden eller lämnar expertrådgivning i syfte att avlasta styrelsen när det gäller detaljförvaltningen. Kommissionen, som bara deltar i en del av dem, räknade år 2004 över 130 mötesdagar för de tjänstemän som ansvarar för Europaskolorna. En arbetsgrupp som tillsattes 1995 för att modernisera den allmänna stadgan för Europaskolorna lade fram sin översyn av denna så sent som i år. Uppgiften att konsolidera de beslut som styrelsen fattat har ännu inte slutförts. Den senaste konsolideringen ( Digest of Decisions ) gjordes 1995, och huvuddelen av de dokument som innehåller styrelsens beslut har inte lagts ut på webbsidan. Både Europaparlamentet och kommissionen har krävt större öppenhet och insyn i Europaskolorna, däribland att allmänheten skall få tillgång till styrelsens protokoll och beslut. Trots de många kommittéerna finns det ännu inget tydligt förfarande för elever och föräldrar som vill överklaga beslut som fattats av skolorna eller av styrelsen själv. Inom systemet med Europaskolor finns en besvärsnämnd som de som omfattas av systemet kan vända sig till. Nämnden förklarade sig dock 2004 inte behörig att handlägga några andra frågor än administrativa ärenden, vanligtvis rörande personalen vid Europaskolorna 25. Den har därför EPO har ett specialavtal med styrelsen enligt vilket den betalar största delen av kostnaden för Europaskolan i München (på ungefär samma sätt som kommissionen betalar för de övriga Europaskolorna) och som ger den rätt till en plats i styrelsen. En för förskolan och primärnivån, en för sekundärnivån och en gemensam nämnd med en företrädare för varje medlemsstat. En för förskolan och primärnivån, en för sekundärnivån och en gemensam kommitté bestående av alla inspektörer, rektorer och eventuellt vice rektorer, företrädare för föräldrar, lärare och elever samt en företrädare för kommissionen. Denna kommitté är vid de flesta möten sammansatt av företrädare för varje medlemsstat (vanligen från finansministeriet), rektorn samt företrädare för förädrar, lärare, elever och kommissionen. Styrekonomens årsrapport, s. 6. SV 13 SV

14 avvisat överklaganden rörande förflyttning av elever, antagning av elever med särskilda undervisningsbehov, beslut av disciplinkommittéer, höjning av skolavgifter samt betygsättning vid Europaskolorna. Denna situation har givit upphov till allvarlig kritik, och de berörda har i vissa fall vänt sig till nationella domstolar. Trots att kommissionen bara har en röst (av 29) och därmed ett begränsat inflytande, ses den ofta av föräldrar och EU-personal som ansvarig för de beslut som Europaskolornas styrelse eller rektorer fattar. Vissa vänder sig till den europeiska ombudsmannen som, trots att han är medveten om kommissionens begränsande inflytande i styrelsen, vid upprepade tillfällen har krävt att kommissionen skall främja en sund förvaltning, öppenhet och insyn i Europaskolorna Elever i kategori 3 och de små skolornas vara eller inte vara Den kanske allra känsligaste frågan rörande systemet med Europaskolor är nivån på de skolavgifter som uppbärs för elever i kategori 3. Å ena sidan har Europaparlamentet och kommissionen krävt att dessa avgifter bättre skall återspegla de faktiska kostnaderna, å andra sidan argumenterar företrädare för föräldrar, lärare och skolornas rektorer mot alla sådana kännbara höjningar av avgifterna som skulle kunna minska antalet kategori 3-elever i Europaskolorna. Avgifterna i kategori 3 har ökat avsevärt under de tre senaste åren. Detta kan ha lett till en viss minskning av antalet kategori 3-elever i en del Europaskolor. Överbefolkningen i skolorna i Bryssel har också begränsat antalet kategori 3-elever som kan tas in. Trots en liten minskning av antalet kategori 3-elever (från 36 % 2002 till 32 % 2004) har inkomsten i Europaskolornas budget från avgifter i kategori 3 emellertid ökat, från 6,5 % 2002 till 8,4 % De nuvarande kategori 3-avgifterna i Europaskolorna för läsåret uppgår till euro för förskolan, euro för primärnivån och för sekundärnivån, med ett avdrag på 50 % för det andra barnet och 75 % från och med det tredje barnet från samma familj. Kommissionen är av den bestämda åsikten att det även i framtiden bör finnas kategori 3- elever i Europaskolorna. Man måste emellertid skapa en lämplig balans mellan att å ena sidan hålla en rimlig nivå på avgifterna och å andra sidan begränsa det bidrag som de europeiska skattebetalarna tvingas betala. I vissa av de små Europaskolorna, där kategori 3-eleverna utgör omkring 80 % av det totala elevunderlaget, blir denna fråga än mer akut och väcker t.o.m. farhågor om dessa skolors fortsatta existens på längre sikt. (Se bilagorna 2 och 8.) Vidare bör de många fall då befrielse från kategori 3-avgifter beviljats i dessa små skolor tas upp till behandling, eftersom de utgör 65 % av alla de fall då avgiftsbefrielse beviljats inom systemet i dess helhet (571 fall av totalt 882). Gaignagekriterierna 27 som antogs 2000 utgör riktmärken för inrättandet av Europaskolor. I dem fastställs det minsta antalet elever per språksektion och anges att minst 50 % av eleverna i en Europaskola på andra orter än Bryssel och Luxemburg bör tillhöra kategori 1. I samma dokument fastställs det att en språksektion eller t.o.m. en hel Europaskola kan stängas, om antalet elever i kategori 1 är så lågt att det inte längre rättfärdigar skolans fortsatta existens Kommissionen har lagt fram ett dokument om detta (Proposed Actions for Greater Transparency and Good Administration in the European Schools System) och väntar på att Europaskolorna skall börja tillämpa det. The Criteria for Setting up, Closure or Maintenance of European Schools. Ref.nr 2000-D The Criteria for Setting up, Closure or Maintenance of European Schools. Ref.nr 2000-D s. 3. SV 14 SV

15 Europaparlamentet riktade också in sig på denna fråga i Böschbetänkandet från 2002 och krävde att skolornas styrelse skulle vidta åtgärder. Till följd av detta håller sju mycket små språksektioner i de fyra Europaskolorna i Bergen, Culham, Karlsruhe och Mol på att fasas ut (dessa sju språksektioner hade tillsammans endast 17 kategori 1-elever 29 ). Eftersom det rådande läget ger upphov till allvarliga farhågor rörande dessa skolors framtid på längre sikt, låter kommissionen göra en extern utredning av de fyra små Europaskolornas möjligheter att överleva. Resultaten av utredningen bör komma under 2006 och kommissionen kommer givetvis att lägga fram dem för Europaskolornas styrelse. I kontraktet står att de konsulter som ansvarar för utredningen skall besöka de fyra skolorna och träffa företrädare för skolsamfundet, och att de skall samarbeta med kommissionen, generalsekreteraren och dennes kontor för att få relevanta uppgifter och upplysningar. I kontraktsvillkoren ingår också att föreslå alternativa sätt att tillgodose utbildningsbehoven hos de barn till EU-anställda som går i de fyra berörda skolorna samt övergångsåtgärder och sociala stödåtgärder ifall skolorna skulle stängas, med beaktande av hur svårt det skulle bli för de nuvarande eleverna att hitta andra alternativa lösningar. 4. SLUTSATS Europaskolorna är en viktig del av EU-institutionernas socialpolitik och en viktig faktor för att dessa skall fungera väl, eftersom de gör institutionerna till en långsiktigt attraktiv arbetsplats för högt kvalificerad personal från hela Europa. Europeiska kommissionen anser därför att det är ytterst viktigt att Europaskolorna ges möjligheter att med framgång ta sig an kommande utmaningar, utan att den visionära modell som upprättades 1954 för den skull frångås. I sin egenskap av den största arbetsgivaren för de huvudsakliga användarna, och den största finansiären, av systemet med Europaskolor ser kommissionen det som sin plikt att noga övervaka hur systemet fungerar, i syfte att sörja för att Europaskolorna kan fortsätta att förbereda våra ungdomar för det allt mer konkurrenspräglade och kunskapsbaserade informationssamhället, samtidigt som EU-institutionerna och de europeiska skattebetalarna får valuta för pengarna. Även om skolorna fungerar inom mellanstatliga ramar som upprättats genom konventionen, anser kommissionen att den bör vara en konstruktiv partner när det gäller att hitta möjligheter till förbättringar och underlätta deras genomförande. Det är skälet till att kommissionen i juli 2004 utfärdade ett meddelande [KOM(2004)519 slutlig] om utvecklingsalternativ för systemet med Europaskolor, i vilket man särskilt understryker behovet av förbättringar i ledningen, finansieringen och tillhandahållandet av utbildningstjänster. Kommissionen tror att den översikt av systemet som presenteras i denna rapport visar att det står inför en rad stora utmaningar. Europaskolorna var föregångare när de skapades, men i dag behöver vissa aspekter av systemet moderniseras. Efter 50 års verksamhet är det nu dags att se över hur Europaskolorna fungerar för att de skall kunna erbjuda rätt sorts utbildning av ännu högre kvalitet, öka sin effektivitet (även ur kostnadssynvinkel), införa ett modernt och ändamålsenligt ledningssystem där huvudintressenterna har större inflytande, förbättra insynen i verksamheten och följa bästa praxis på utbildningsområdet. Denna första årsrapport bör därför ses mot bakgrund av 29 Bilaga till dokumentet Application of the Gaignage Report Criteria for Language Sections, som lades fram vid styrelsens möte i januari SV 15 SV

16 kommissionens meddelande rörande skolornas framtida utveckling. Tillsammans utgör dessa två dokument ett försök att kartlägga olika sätt att vidareutveckla och ytterligare förbättra systemet med Europaskolor genom samråd och överläggningar med nationella myndigheter, experter och alla dem som omfattas av systemet. SV 16 SV

17 ANNEX 1 Trends in Pupil Numbers in the European Schools Table 1: Total ES population by school and % comparison to total population in all ES Schools Pop % of all % of all % of all % of all ES Pop. ES Pop. ES Pop. ES The Brussels and Luxembourg pupil population is out of the in all the ES (i.e. 60%) Difference between 2001 and 2004 Alicante 464 2, , , Bergen 798 4, , , , Brussels I , , % % -17 Brussels II , , , ,69 72 Brussels III , , , , Culham 913 5, , , ,48-24 Frankfurt 299 1, , , Karlsruhe , , , ,41-92 Luxembourg I , , , , Luxembourg II 827 4, Mol 677 3, , , ,24-34 Munich , , , , Varese , , , ,63-29 Total Table 2: Category 1 population by School and % comparison to total population in that school Pop Schools Cat 1 % Cat 1 % Cat 1 % Cat 1 % Children of school staff % of cat 1 in ES Alicante % % % 50 16,23 Bergen % % % % 35 32,41 Brussels I % % % % 118 6,47 Brussels II % % % % 101 3,98 Brussels III % % % % 87 3,75 Culham % % % % 82 76,64 Frankfurt % % % 46 13,98 Karlsruhe % % % % 48 36,92 Lux. I % % % % 121 5,10 Lux. II % 27 4,55 Mol % % % % 37 29,13 Munich % % % % 62 6,09 Varese % % % % 95 14, Total % % % % 909 7,32 The Brussels and Luxembourg cat 1 population is 9645 out of the in all the ES (i.e. 78%) SV 17 SV

18 ANNEX 2 Category 3 Pupil Numbers in the European Schools Schools Pop. % Pop. % Pop. % Pop. % Alicante % % % Bergen % % % % Brussels I % % % % Brussels II % % % % Brussels III % % % % Culham % % % % Frankfurt % % % Karlsruhe % % % % Luxembourg I % % % % Luxembourg II % Mol % % % % Munich % % % % Varese % % % % Total % % % % SV 18 SV

19 Table 3: Category 3 population by School and % comparison to total population in that school 2003/2004 Cat 3 Fee Exoneration in ES euros Thousands Alicante Bergen Bxl 1 Bxl 2 Bxl 3 Culham Frankfurt Karlsruhe Lux 1 Mol Munich Varese The data for above graph are taken from the Annual Report of the Financial Controller. Ref # 2005-D-163. Tables 1, 2 and 3 are taken from the Annual Report of the Secretary General to the Board of Governors of the European Schools. Ref # 1612-D SV 19 SV

20 ANNEX 3 Staffing Levels in the European Schools for SV 20 SV

21 AAS posts in organigram as of Jan 2006; Seconded posts in organigram as of Sept 2005 Alicante Bergen Bruxelles1 Bruxelles2 Bruxelles3 EUROPEAN SCHOOL Culham Secretaries/assistants/commis Secretaries/assistants/commis 4 3 7,25 5, ,5 4,5 7 3, ,78 14,75 79,78 Accountants/bursars/assistants 2 2 3, ,5 ICT technician/ict assistants Technicians/workers Librarians ** 1 ** 2 ** 0 12 Nursery class assistants 4 2,5 7, Nurses/medical assistants 1 0,5 1,7 1,5 1,5 0,5 1 0,8 1, Preparateur/teaching assistants ,5 2,5 6 0,5 2 3,5 3 1,5 39,5 Total AAS posts , ,5 16, ,8 39, ,5 22,78 28,25 332,78 Frankfort Karlsruhe Luxembourg1 Luxembourg2 Mol München Varèse Office of Secretary General of the European Schools TOTAL Detached / seconded Staff - levels in ES organigram for Directors / Deputy Directors Teachers Bursars Librarians Office of Secretary General 7 7 Total Seconded Staff Seconded and AAS staff Pupil population (2005)* Cat 1 pupils (2005)* No of pupils per staff No of cat 1 pupils per staff ,5 85, ,8 282, ,5 126,8 35, * Figures provided in April 2005 by the Office of Secretary General of the European Schools ** Librarians are seconded personnel in this school SV 21 SV

22 ANNEX 4 Statistic on Results Obtained in the European Baccalaureate (Bac) Table 1: % of pupils who successfully passed the in the Bac in the ES, Year Pass rate 95.7% 95.7% 95.5% 97.2% 96% 96.4% 97.2% 98.3% 97.2% 98.1% Table 2: % of pupils who scored 80% or higher in Bac in the ES, Year >80% 21% 21.1% 18.8% 22.4% 23.4% 27.3% 28% 29% 33% 29% Table 3: % op pupils who scored 75% or higher in Bac in ES, Year Average >75% 41.3% 45.7% 45.9% 45.5% 51.5% 49.6% Table 4: Average Bac score of all pupils in ES, Year Average EB mark Comparative Data on Language Section Results in the European Baccalaureate, 2004 Table 5: % of pupils succeeding in the Bac in 2004 by Language Section 2004 SW FI DK NL IT EN ES DE FR GR PT pass rate ,2 99,1 99,1 97,7 97,7 97,2 95,5 95,3 Table 6: % of pupils succeeding in the Bac on average between , by Language Section Avg FI DK EN SW NL DE GR IT ES FR PT pass rate ,8 98,5 98,3 98,3 97,3 97,2 97,2 95,6 95,4 94 Table 7: % of pupils scoring >75% in the Bac in 2004, by Language Section 2004 FI SW GR DE DK EN average PT IT NL FR ES >75% , Table 8: % of pupils scoring >75% in the Bac, on average , by Language Section Avg FI SW DK GR DE EN average IT ES NL FR PT >75% 79,9 73,8 63,2 60,7 56,2 54,47 51,6 39, ,9 34,9 33,5 SV 22 SV