Barns lärande vid den pedagogiska måltiden i förskolan

Transkript

1 Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi Barns lärande vid den pedagogiska måltiden i förskolan Madelene Jonsson & Pernilla Äng December 2007 Examensarbete, 10 poäng, B-nivå pedagogik Lärarprogrammet Examinator: Maud Söderlund Handledare: Kristina Walldén Hillström

2 Abstrakt Titel: Barns lärande vid den pedagogiska måltiden i förskolan Författare: Madelene Jonsson & Pernilla Äng Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik Handledare: Kristina Walldén Hillström Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle Ht- 07 Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska måltiden har för barns lärande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuer användes för att uppnå syftet och resultatet blev att samtliga förskollärare såg den pedagogiska måltiden som en viktig lärande situation för barnen. Studien visade även att samtliga fyra förskollärare hade liknande mål med den pedagogiska måltiden, som att t.ex. främja språkutvecklingen, begreppsbildning och social samvaro. Förskollärarna understryker vikten av den pedagogiska måltiden som lärande situation. Nyckelord: Pedagogik, måltiden, lärande 2

3 Innehåll Abstrakt...2 Inledning Bakgrund 1.1 Olika teorier kring barns lärande Vad är en pedagogisk måltid? Pedagogiska måltiden som lärandesituation Syfte Problemformulering Metod 3.1 Val av datainsamlingsmetod Val av informanter Tillvägagångssätt Etiska överväganden Bearbetning av data Tillförlitlighet Resultat Bakgrundsfakta Förskollärarnas uppfattningar kring den pedagogiska måltiden Hur barn lär vid den pedagogiska måltiden Diskussion Redskap för barns lärande Det aktiva barnet Metoddiskussion Slutord Referenser Bilagor 8.1 Bilaga Bilaga

4 Inledning I Lpfö 98 står det att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Vidare står det även att den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Då läroplanen framhåller vikten av att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande, anser vi att den pedagogiska måltiden borde ses som en lärandesituation, den pedagogiska måltiden som situation är minst lika viktig som någon annan. Vi anser att måltiden återspeglar mycket av vad som händer och sker runt barnet, både privat och på förskolan. Vi har även sett när vi under vår lärarutbildning varit ute på våra olika vfu-perioder att många förskollärare är negativa i samband med den pedagogiska måltiden och därför fungerar inte måltiden som en lärande situation. Det är viktigt att man ser på den pedagogiska måltiden som en ännu en möjlighet till barns lärande. Andersson (1991) anser att den pedagogiska måltiden innefattar det mesta som ett barn behöver lära sig. Syftet med föreliggande uppsats är följaktligen att undersöka förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. 4

5 1. Bakgrund 1.1 Olika teorier kring barns lärande Då syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares erfarenhet kring lärandet vid den pedagogiska måltiden, är det relevant att redovisa tidigare forskning kring hur barns lärande går till. Styrdokument I SOU: s (1997:157) utredning anser man att förskolan har ett ansvarsfullt och betydelsefullt uppdrag. Det handlar om en pedagogisk verksamhet för barn från ett till och med fem års ålder; barn som befinner sig i en av de mest utvecklingsintensiva perioderna i människans liv. Man påvisar också att målen i läroplanen anger förskolans viljeinriktning och ambitioner. Det är mål med utgångspunkt i det tidiga lärandet när kroppen, känslolivet, de sociala och kognitiva förmågorna växer och utvecklas som mest. I utredningen anser de också att målen anger en kvalitet men mål kräver också ett klart förhållningssätt; perspektiv och kunskaper om och för barn. Vidare i utredningen så skriver man att den åtskillnad som man gjort i förskolan mellan lek och pedagogik sannolikt har fungerat som ett hinder för förskolepedagogikens utveckling. I stället för att se lek och lekfullhet som en betydelsefull dimension i allt lärande har leken i hög grad betraktats som barns självverksamhet, som en angelägenhet för barnen och som ett uttryck för barns naturliga utveckling. De påvisar även att genom leken utvecklas barnen socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. I utredningen så säger man att lek och lekfullhet är en viktig dimension i barns lärande. Socialstyrelsen 1995:2 allmänna råd anser att barns utveckling och inlärning sker ständigt och i nära samspel med omgivningen. De säger att barn lär hela tiden genom alla sinnen och att man i barnomsorgen inte kan avgränsa vissa tider eller tillfällen då lärande äger rum. Socialstyrelsen har såsom åsikt att inlärning sker under barnets hela vistelsetid i förskoleverksamheten inte bara när vuxna medvetet vill lära ut något. De vill belysa att barn tar in hela det tanke- och handlingsmönster som präglar en viss situation och inte enbart det som vuxna avsett. Sådan inlärning är viktig att uppmärksamma. Vidare så säger de att när barn ska lära sig något nytt måste de kunna knyta ihop det med sådant de redan kan och har erfarenheter av. Verksamheten i barnomsorgen ska utgå från barnens egna erfarenheter och kunskaper ska anpassas till deras utvecklingsnivå. 5

6 Kända pedagoger Det är relevant att ta med olika pedagogers synsätt pga. den pedagogik som används i verksamheten härstammar i någon form från de kända pedagogernas teorier. Imsen, G (2000) säger att Vygotskijs teori om inlärning och kunskap handlar om social konstruktivism. Imsen skriver vidare att Vygotskij framhåller att kunskap skapas socialt, inte individuellt. Författaren hävdar att Vygotskijs ser språket som en viktig funktion för ökad kunskap och språket bidrar till att forma vårt sätt att förstå världen. Imsen vill understryka att Vygotskij har en åsikt om att inlärning är ett socialt fenomen som försiggår i en social situation och både språket och sociala förhållanden bidrar till att utforma kunskapen. Imsen skriver vidare att Vygotskij hävdar att inlärning därför är primärt en social angelägenhet. Författaren vill poängtera att enligt Vygotskijs syn på inlärning kan det vara direkt olyckligt, om vi inte ger eleverna den draghjälp de behöver för att utnyttja den inlärningspotential som ligger i den närmaste utvecklingszonen. Imsen, G (1999) säger att Vygotskij talar om en proximal zon som utgör möjligheten för en elev att utvecklas från den utgångspunkt han har. Med andra ord om eleven ska lära sig något, måste han eller hon möta något nytt och krävande. Det måste vara lite svårt. G. Furth & H.Wachs (1980) anser att Piagets ( ) teori behandlar tänkandets natur och utveckling. Författarna vill belysa att Piaget är unik i sin formulering av undervisningens mål. De finner att den skiljer sig mellan två processer som visserligen är besläktade, men som författarna anser är begreppsmässigt helt olika: utveckling och inlärning. G. Furth & H. Wachs skriver vidare att Piagets teori säger klart att intelligensens allmänna utveckling är den grund på vilken all speciell inlärning vilar. Författarna vill belysa att Piagets teori om inlärning bara kan ske om barnet har speciella mekanismer, med vilka det kan assimilera den information inlärningen förmedlar. Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2003) skriver vidare att Piaget ägnade sitt liv åt att försöka förklara hur den mänskliga logiken utvecklas och försöken till att förklara lärandet. Enligt Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson så anser Piaget att historia och kultur bidrar till att barnets intellektuella förmåga utvecklas. Förutsättningarna för lärandet skriver Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson att Piaget anser att lärandet ligger fast i genetiken 6

7 och i biologin. Författarna skriver vidare och åsyftar att enligt Piaget är imitation en av de två komplementära funktionerna som är väsentliga för mänsklig intelligens. Imsen, G (1999) hävdar att utvecklingsteorierna skall främja att eleverna skall ha något att sträva efter och något att växa på. Författaren säger att enligt t.ex. Piaget, måste det inträffa en kognitiv obalans, något eleven funderat på och vill komma underfund med, för att det ska ske en förändring i uppfattningen. Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) skriver att barnet lär och utvecklas i olika sociala och kulturella miljöer, såsom förskolan, skolan eller hemmet. Dessa miljöer utsätter barnet för olika regler, krav och förväntningar. Författarna finner att det vore emellertid en grov underskattning att uppfatta barn som passiva mottagare av miljömässiga influenser. Författarna hävdar att barn är aktiva individer i en aktiv miljö som reagerar på dem. Varje barn har också egna mål och önskningar för sitt lärande och strävar efter att uppnå dessa. Författarna skriver att under förskoleåldern strävar barn efter lärande och bemästrande. De utvecklar nya färdigheter och kompetenser, försöker utföra något de finner utmanande och de strävar efter förståelse. Författarna anser att barn i tidig skolålder emellertid ger upp målet att uppnå lärande och övergår enbart till att prestera. Dessa barn strävar inte längre efter att lära sig för sin egen skull utan blir alltmer fokuserade på hur själva förmågan att lära och på hur denna förmåga blir bedömd av andra. Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) hävdar att det har visat att barn som fortsätter att lära utifrån egna önskningar och intressen, utvecklar ett sätt att tänka som är nödvändigt för att uppehålla ett engagemang i det egna lärandet. 7

8 1.2 Vad är en pedagogisk måltid? Ett tjänsteutlåtande i Göteborgs stad (2006) säger att pedagogiska måltider innebär att den anställde på betald arbetstid äter tillsammans med barn och har ett tillsynsansvar under måltiden. Den pedagogiska måltiden har en kvalitetshöjande effekt i verksamheten samtidigt som den ur ett personalpolitiskt perspektiv är positiv. I barn & matlust (1996) skriver Engström att maten och måltiderna kan användas som en inspirationskälla och resurs i den pedagogiska verksamheten, samtidigt som barn lär sig mer om mat. Engström skriver vidare att med maten som möjlighet och inspirationskälla i arbetet och lek, kan förskolan rymma nästan allt det man vill göra. Men för att möjliggöra detta behöver förskolan sätta pedagogiska termer också på matarbetet. Engström anser att förskollärare måste hävda matens roll som pedagogiskt material. I en undersökning som är publicerad på Livsmedelsverkets hemsida (2007) säger man att syftet med den pedagogiska måltiden är att den ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av samarbete. Man belyser att tanken bakom den pedagogiska måltiden är att den ingår i lärarnas arbetstid. Maten kan då ses som ett arbetsredskap. I livsmedelsverkets råd för förskola och familjedaghem (2007) anser man att den pedagogiska måltiden erbjuder tillfällen att träna matematik, utveckla språk och social samvaro. 1.3 Pedagogiska måltiden som lärandesituation Andersson (1991) hävdar att den pedagogiska måltiden ger många möjligheter till lärande. Den innebär träning i kontakt, samvaro, hänsynstagande, koncentration, uppmärksamhet. Författaren säger vidare att den även ger övning i finmotorik, koordination av rörelser, samordning av syn och motorik, hörsel och motorik. Det Andersson (1991) har upptäckt som inte tränas vid måltiden är grovmotorisk träning och konditionsträning. Författaren hävdar att i fortsättningen så kan man sitta och äta med barnen hela dagarna bara man springer ett varv då och då för att få in grovmotoriken. Andersson (1991) anser alltså att den pedagogiska måltiden innefattar det mesta som barn behöver lära sig. Om man som författaren skriver 8

9 springer något varv då och då för att få in det som inte naturligt ges i den pedagogiska måltiden, grovmotoriken. I Livsmedelsverkets råd för förskola och familjedaghem (2007) påvisas hur man kan utnyttja situationen kring mat och måltider i det pedagogiska arbetet. Som t.ex. att samtalen kring bordet kan handla om smaker, dofter, färger och konsistens, varifrån maten kommer och vad som händer med den i kroppen, varför människor behöver olika sorters livsmedel. Måltiden är ett tillfälle att lära känna olika livsmedel och matkulturer. Det står vidare att barnen får öva både självständighet och samspel med andra. Och att de tränas i bordskick, att sitta stilla, vänta på sin tur, i att se vad andra behöver och att prata en i taget. De får lära sig att ta lagom mycket mat. Livsmedelsverket anser att om matbordet är fint och tilltalande så har det stor betydelse för upplevelsen av måltiden. Barn kan hjälpa till med bestyren runt måltiden, duka, hämta mat och presentera den. Vidare skriver de att måltiden också erbjuder tillfällen att träna matematik, utveckla språk och social samvaro. Och i allt detta är vuxna förebilder. Livsmedelsverket vill också belysa att om förskollärarna inte äter samma mat, dricker samma dryck eller kanske inte äter alls så går många pedagogiska möjligheter förlorade. I barn & matlust (1996) skriver Åslund att tanken med lärandet vid den pedagogiska måltiden är att barnen ska utveckla ansvarstagande och stärka självförtroendet. Åslund anser samtidigt att barnen tränar begreppsbildning och antalsuppfattning. Vid måltiden då alla barn och vuxna är samlade anser författaren att barnen får en ökad gruppkänsla och betydelsen för samarbete ökar. Vidare skriver Åslund att förskolläraren samtidigt kan skapa kunskap om vad måltiden består av och göra den pedagogiska måltiden till en lugn och trevlig gemenskap. Vidare i barn & matlust (1996) skriver Norrbin att den gemensamma grundfilosofin för den pedagogiska måltiden är att personalen är barnens förebilder i allt. Författaren har såsom åsikt att personalen ger med sitt varande en klar bild av hur man kan vara och kan göra som vuxen. Detta är exempel på hur målsättningarna kan sättas vid den pedagogiska måltiden. Att inte säga en sak och sedan göra en annan. Att visa att man vågar smaka på nya maträtter. Att kunna utbyta åsikter om hur maten smakar och ser ut. Att skapa en god vana att äta allsidig mat. Att kunna skapa en god gemenskap runt mat. Att föra en matkultur vidare till nästa generation (Barn & Matlust s. 35) 9

10 2. Syfte Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva fyra förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. 2.1 Problemformulering Hur uppfattar förskollärare barns lärande i förskolan vid den pedagogiska måltiden? Hur beskriver förskollärare den pedagogiska måltiden? Hur och på vilket sätt främjar förskollärarna barns lärande vid den pedagogiska måltiden? 3. Metod 3.1 Val av datainsamlingsmetod För att finna svar på uppsatsens frågeställningar har en kvalitativ ansats i form av intervjuer använts, då det ansågs vara den bästa metoden för att uppnå syftet. Fyra intervjuer har genomförts med förskollärare från skilda förskolor i en mellanstor stad. Enligt Stukát (2005) används intervjuer för att de är en av de viktigaste arbetsredskapen inom utbildningsvetenskap. Stukát anser också att ju större spelrum man ger den intervjuade personen, desto bättre är möjligheten för att nytt och spännande material kommer fram. 3.2 Val av informanter För att få svar på problemformuleringen valdes fyra frivilliga förskollärare på olika förskolor ut till att medverka i varsin intervju. Då intresset att ställa upp på intervju var svagt bland förskollärarna, så valdes de fyra första som var villiga att ställa upp. 3.3 Tillvägagångssätt Telefonkontakt användes för att nå de sju olika förskolorna, för att se om det fanns något intresse av att medverka i undersökningen. Det var fyra förskollärare som var villiga att delta i intervjuundersökningen så beslut togs att ett missivbrev skulle skickas ut där syftet med undersökningen presenterades. (se bilaga 1) I missivbrevet stod det utsatta datumet för intervjun samt tiden enligt intervjudeltagarnas önskemål. Där förklarades att alla svar kommer 10

11 behandlas enligt vetenskapsrådets principer; informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet. 3.4 Etiska överväganden Vetenskapsrådets principer; informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet har följts. Om informationskravet skriver Stukát (2005) att de som berörs av studien skall informeras, både om studiens syfte och om att deltagandet är frivilligt och att det när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. I förhands information ska den forskningsansvarige namn och institutionsanknytning framgå. Undersökningens syfte och tillvägagångssätt i stora drag bör beskrivas för de deltagande samt hur resultaten kommer att användas och presenteras. Om nyttjandekravet säger Stukát att den information som samlats in får endast användas för forskningsändamål. Informationen får inte utnyttjas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke vetenskapliga syften. Om konfidentialitetskravet skriver författaren vidare att hänsyn måste tas till den medverkandes anonymitet. Personerna som medverkade i undersökningen skall vara införstådda med att alla uppgifter behandlas konfidentiellt och att privat data inte kan identifiera informanten. Alla uppgifter om identifierbara personer ska antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt enskilda människor inte kan identifieras av utomstående. Och om samtyckeskravet skriver Stukát att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Den som medverkar i en undersökning ska ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. De ska kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. 3.5 Bearbetning av data Vid intervjuerna användes ett fickminne i form av USB för att dokumentera de svar intervjudeltagarna gav. Intervjuerna bearbetades en och en, för att sedan sammanställas. Intervjuerna har sedan transkriberas ordagrant och därefter sammanställts. 3.6 Tillförlitlighet För att tillförlitligheten ska bli större har det i examensarbetet beskrivits noggrant hur proceduren kring undersökningen har utförts. Båda författarna var närvarande vid intervju tillfällena för att uppnå större tillförlitlighet. Resultatet kan ej generaliseras, resultatet gäller endast de fyra förskolor som medverkat i undersökningen. 11

12 4. Resultat I detta avsnitt redovisas resultatet av intervjuerna med de fyra förskollärarna. 4.1 Bakgrundsfakta De intervjuade förskollärarna har varit verksamma mellan 4-32 år. En av förskollärarna anser att förskolläraryrket är bland det viktigaste yrket som finns i samhället, för att barnen är vår framtid och dem ska vi värna om. 4.2 Förskollärarnas uppfattningar kring den pedagogiska måltiden Samtliga förskollärare anser att den pedagogiska måltiden handlar om gemenskap och att det är en viktig del i det sociala samspelet med andra människor. En av informanterna berättar om en konflikt på hennes förskola där några i personalgruppen anser att barnen ska sitta stilla och tyst vid den pedagogiska måltiden. Medan en annan informant anser att det sociala samspelet är viktigt så barnen måste få interagera med varandra för att ha möjlighet att fortsätta att utvecklas och lära av varandra. Samtliga förskollärare förutom en anser att det är viktigt att man som förskollärare äter tillsammans med barnen och att de som personal äter likadan mat som dem. För som en av förskollärarna säger; barn gör inte som du säger, barn gör som du gör. En av intervjudeltagarna finner att det är huvudsaken att man äter tillsammans med barnen, om man äter sin egen mat eller lika som barnen spelar mindre roll. Denne säger vidare att man som förskollärare trots allt kan göra den pedagogiska måltiden till en bra lärande situation även om man äter sin egen mat. En intervjudeltagare finner inte att barnen på hennes förskola besväras av att hon äter sin egen mat eller om hon äter likadant som dem. Denne säger vidare att det finns barn genom åren som har kommenterat att hon inte äter likadan mat som dem men hon har då givit dem en förklaring på varför hon inte äter, som t.ex. att hon är allergisk. Hon säger även att det kan vara en ekonomisk fråga, hon menar att det ingår i hennes jobb och det tänker hon inte betala för. Hon anser sig heller inte vilja betala för en måltid där du kan få kladdiga små fingrar i maten eller där du oftast inte kan få lugn och ro i den mån som du kan få om du sätter dig och äter i personalrummet sedan. Där en av förskollärarna arbetar så har de sedan en längre tid arbetat med kost och hälsa, hon vill framhäva att den pedagogiska måltiden är en jätteviktig del i det pedagogiska arbetet. 12

13 Förskolläraren säger sedan vidare att deras mål är att göra den pedagogiska måltiden till en så bra lärande situation för barnen som möjligt. Och att de på förskolan har ett tema som de tränar lite extra på, på en avdelning så har dem just nu färg och form som de tränar lite extra på. Dem serverar stora grönsaksfat på förskolan som barnen får ta del av och förskollärarna ser möjligheten till lärande av bl.a. färg och form. Vidare har tre av förskollärarna som mål att det ska vara roligt och glädjefyllt vid den pedagogiska måltiden, det får inte bli tjat i och omkring måltiden. Då det kan finnas risk för att barnen tillägnar sig en negativ syn på måltiden. En av förskollärarna anser däremot att målet med den pedagogiska måltiden är att ha mysigt med varandra och att det ska vara lugnt och skönt vid matbordet. Ett annat mål som förskolläraren har är att alla barn ska smaka på all mat oavsett om de inte tycker om, hon anser att om barnen bara smakar så kanske det smakar bättre än de förmodade. Medan en annan förskollärare säger att det är viktigt att komma ihåg att aldrig tvinga ett barn att äta då det kan få negativa konsekvenser. Barn är nyfikna av naturen och de behöver känna sig trygga för att våga. Förskolläraren finner också att om man tvingar så tappar barnen lite av sin nyfikenhet och därför försummar i sitt eget lärande. 4.3 Hur barn lär vid den pedagogiska måltiden Samtliga förskollärare har en åsikt om att det kan finnas olika läranden, i den pedagogiska måltiden. Två av förskollärarna anser att barnen lär genom att de får vara med och hjälpa till med t.ex. matlagning och dukning. På en av förskollärarnas förskola blir barnen tilldelad en varsin dukvecka där barnen får hjälpa till att räkna antal barn som ska äta, duka, servera mm. Förskolläraren vill understryka att barns nyfikenhet kan bidra till ökat lärande om de får vara med och hjälpa till vid olika vardagssysslor. Två av förskollärarna hävdar att det som barnen lär sig i den pedagogiska måltiden är att samspela med vuxna och de andra barnen, att hjälpa varandra, träna bordskick, lyssna och prata med varandra. De anser även att barnen främjar språkutvecklingen, begreppsbildning osv. under måltiden samtidigt som de tränar sin sociala kompetens. En av förskollärarna återger en situation där ett antal barn sitter till bords med en förskollärare. Förskolläraren ber barnen att ta av grönsakerna som står på bordet. Ett av barnen pekar mot rädisorna och säger att hon vill ha dem. Hon namngav inte grönsakerna för hon visste inte vad de kallades så istället pekade hon på dem. Förskolläraren spelade medvetet ovetande om vilka grönsaker som barnet vill ha och ger henne istället gurkan. Barnet ville ju ha rädisorna men visste inte namnet på dem, förskolläraren ville ju att flickan 13

14 ska berätta att det är rädisorna hon vill ha. Förskolläraren berättar för flickan att grönsakerna som hon önskade benämndes rädisor. Nästa gång barnet ville ha rädisor så visste flickan att hon fick dem om hon sa deras rätta benämning. I den situation som förskolläraren berättade om vill hon klarlägga att förskollärarna måste vara mera exakt när de presenterar saker för barnen och inte låta barnen vara för bekväma och peka på saker. Förskolläraren vill att den pedagogiska måltiden skall främja språkutvecklingen hos barnen men anser även att andra saker är vikiga som t.ex. begreppsbildning, socialsamvaro mm. Tre av informanterna hävdar att barn lär sig genom att få hjälpa till i verksamheten med olika saker t.ex. dukning, städa undan efter lek, plocka fram saker till aktiviteter osv. Två av informanterna säger att barn lär sig genom att härma, vuxna som barn. Barn lär sig mycket av varandra, barn har stor nytta av att utveckla leken till ett lärande i samspel med varandra. En av informanterna skildrar en situation på sin förskola; det fanns en pojke som önskade att han kunde hoppa hopprep. Pojken ifråga hörde efter med förskolläraren om hon kunde visa honom. Förskolläraren beskrev i detalj för pojken hur han kunde gå tillväga medan hon själv instruerade honom. Pojken började försiktigt öva. Efter en stund kom han tillbaka till henne och visade att han lärt sig, han kunde hoppa hopprep. Detta hade pojken lärt sig genom att förskolläraren tagit sig tid att beskriva och visa för honom hur han kunde gå tillväga. Hon är av den åsikten att barn lär sig genom att vuxna tar sig tid att lyssna och förstå. Hon vill försöka hitta vägar för att hjälpa barnen att nå sina mål. En av förskollärarna berättar om en samlingssituation där förskollärarna sitter i samling tillsammans med barnen. Vissa barn visar inget större intresse för samlingen. Förskollärarna tror sig inte nått fram men några föräldrar berättar sedan att barnen har haft samling hemma och visar på så sätt att de ändå har lyssnat och lärt, fast på sitt eget sätt. Vidare säger en av förskollärarna att barn inte kan lära sig saker om de inte känner sig trygga, bekräftade och sedda. Hon talar om en situation där en pojke ofta sa att han inte tyckte saker och ting var roliga. Förskollärarna började fundera hur det kunde komma sig. De tog upp detta med vårdnadshavare och kom fram till att pojken förmodligen var osäker. Förskollärarna insåg att om de inte fick med pojken i dessa aktiviteter så kunde han halka efter i sin utveckling. Detta anser förskolläraren är ett bra exempel på att barn måste ha en klar trygghetsförankring för att lära. 14

15 5. Diskussion Syftet med uppsatsen var att utifrån fyra förskollärares erfarenheter undersöka vad de har för syn på den pedagogiska måltiden. Det överraskade oss att de flesta av de intervjuade förskollärarna var så engagerade i den pedagogiska måltiden. 5.1 Redskap för barns lärande Den pedagogiska måltiden kan användas som ett redskap för lärande, vilket flera av förskollärarna konstaterat. På Livsmedelsverkets hemsida; Mat i förskola och skola uppmuntrar man att äta tillsammans med barnen samt att förskolläraren äter samma mat som barnen. Livsmedelsverket vill också belysa att om förskollärarna inte äter samma mat, dricker samma dryck eller kanske inte äter alls så går många pedagogiska möjligheter förlorade. En av förskollärarna anser att det också kan vara en ekonomiskfråga om man äter eller inte, hon menar att det ingår i hennes jobb, hon tänker inte betala för att göra sitt jobb. Medan en annan av förskollärarna vill framhäva att den pedagogiska måltiden är en jätteviktig del i det pedagogiska arbetet. Och att förskollärare borde utnyttja den pedagogiska måltiden som den lärande situation den är. Exempel på målsättningar vid den pedagogiska måltiden se bakgrunden s. 9 Livsmedelsverkets råd för förskola och familjedaghem (2007) vill belysa att tanken bakom den pedagogiska måltiden är att den ingår i lärarnas arbetstid. Maten kan då ses som ett arbetsredskap. De menar också att man i den pedagogiska måltiden erbjuder tillfällen att träna matematik, utveckla språk och social samvaro. Livsmedelsverket säger vidare att den pedagogiska måltiden kan ses som ett tillfälle för samtal om t.ex. färger, konsistens, smak mm. Det står även att barnen får träna samspel med andra, sitta stilla och känna självständighet. Samtliga förskollärare anser att den pedagogiska måltiden handlar om gemenskap och att det är en viktig del i samspel med andra. På en av de intervjuades förskollärarnas förskola så tränar man just nu på färg och form. Det serveras t.ex. stora grönsaksfat som barnen får ta del av och det blir en möjlighet till lärande. Samtliga förskollärare har en åsikt om att det finnas olika aspekter i lärandet som t.ex. matematik, språk och socialsamvaro, i den pedagogiska måltiden. 15

16 5.2 Det aktiva barnet Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) hävdar att barn är aktiva individer i en aktiv miljö. Miljön borde samtidigt väcka barns intresse för att prova på. Imsen (2000) vill understryka att Vygotskij har en åsikt om att inlärning är ett socialt fenomen som försiggår i en social situation och både språket och sociala förhållanden bidrar till att utforma kunskapen. Imsen skriver vidare att Vygotskij hävdar att inlärning därför är primärt en social angelägenhet. Två av förskollärarna har som åsikt att barnen lär sig om dem får vara med och hjälpa till i den dagliga verksamheten exempelvis matlagning och dukning. I Livsmedelsverkets råd för förskola, skola och familjedaghem (2007) står det att barn kan hjälpa till med bestyren runt måltiden, duka, hämta mat och presentera den. Enligt Imsen, G (1999) anser Vygotskij att barnen måste befinna sig i den proximala zonen för att känna sig inspirerad och kunna lära sig någonting nytt. 5.3 Metoddiskussion Under studiens gång har vi lärt oss att utnyttja tiden på ett bättre sätt för att t.ex. hitta informanter, rätt litteratur osv. Intervjuer var ett bra arbetssätt för att uppnå vårt syfte. Sammanställningen av intervjuerna förenklades av användningen av ett USB- minne. Vi har tagit lärdom om den pedagogiska måltiden i förskolan och om hur mycket barn lär sig genom att aktivt få vara med i verksamheten. 16

17 6. Slutord Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva fyra förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. Vi anser att syftet uppnåtts. Om vi hade för avsikt att göra om studien så skulle vi vilja vidareutveckla arbetet, genom t.ex. fler forskningsfrågor och ett vidgat syfte. Hur påverkar förskolläraren barnens inställning till måltiden? Hur kan förskollärarna främja barns attityd gentemot måltiden? Hur kan förskollärarna arbeta i praktiken med den pedagogiska måltiden? Det skulle även vara intressant att undersöka om resultatet realiseras i praktiken. 17

18 7. Referenser Andersson, N. (1991) Mötas vid maten. Almqvist & Wiksell Förlag AB Furth, G. Wachs, H. (1978) Piaget i praktiken. Stockholm: NoK Göteborgs stad (2006) der.pdf/$file/tupedagmaltider.pdf Hartman, S G. (2003) Lärares kunskap. Åtvidabergs Bok & Tryck AB Imsen.G (2000) Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi. Studentlitteratur Imsen.G (1999) Lärarens värld, introduktion till allmän didaktik. Studentlitteratur Livsmedelsverket. (2007) Bra mat i förskolan. Livsmedelsverket (2007) Mat i förskola och skola Styrdokument (2006) Läroplan för förskolan - Lpfö 98 Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M.(2003) Det lekande lärande barnet.liber AB Pramling Samuelsson, I. Sheridan, S.(2006) Lärandets grogrund. Studentlitteratur Socialstyrelsen(1995) Allmänna råd 1995:2 Statens offentliga utredningar. (1997) Att erövra omvärlden. SOU 1997:157 Utbildningsdepartementet Barnomsorg- och skolkommittén Stukàt, S.(2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur Svenska kommunförbundet (1996) Barn och matlust. Mat i barnomsorgen 18

19 8. Bilagor 8.1 Bilaga Till Förskollärare Du har valt att delta i en studie gällande den pedagogiska måltiden i förskolan och hur du som förskollärare anser att barn lär, både vid den pedagogiska måltiden men även i andra situationer. Samt hur du som förskollärare bär dig åt för att skapa en bra lärande situation för barnen, vid den pedagogiska måltiden. Studien riktar sig till förskollärare i din kommun. Studien kommer att genomföras genom intervjuer som vi tidigare kommit överens om via telefon. Deltagandet sker anonymt och inga svar kommer att kunna kopplas till någon enskild individ, allt behandlas konfidentiellt. Undersökningen kommer att avrapporteras som ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen. Vid frågor eller funderingar angående studien, kontakta oss gärna! Tack på förhand för Er medverkan! Madelene Jonsson Tfn:X hfk04mjo@student.hig.se Pernilla Äng Tfn: X plu04pdn@student.hig.se Handledare: Kristina Walldén Hillström Instutionen för pedagogik, didaktik & psykologi Högskolan i Gävle Tfn: X krawam@hig.se 19

20 8.2 Bilaga Intervjufrågorna BAKGRUNDSFAKTA Hur länge har du varit verksam förskollärare? Hur lång var din utbildning? FRÅGOR KRING PEDAGOGISK MÅLTID OCH LÄRANDE Spontant, hur uppfattar du den pedagogiska måltiden? Vad har du för mål med den? Hur lär barn enligt dig? Kan du berätta om en situation där du menar att barn lär sig? Hur uppfattar ni den pedagogiska måltiden som en lärande situation? 20