Uppdrag Sportcentrums utveckling

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Engvall Mottagare??? Uppdrag Sportcentrums utveckling Service- och teknikförvaltningens förslag till beslut Service- och tekniknämnden ställer sig bakom förvaltningens rapportering av uppdrag gällande Sportcentrums utveckling och överlämnar den till Kommunstyrelsen för vidare hantering. Sammanfattning av ärendet Service- och tekniknämnden har i övergripande plan med budget fått i uppdrag att i samråd med Framtidsgruppen och KFAB göra en utredning kring en utbyggnad av Duveholmshallen samt byggnation av en samlingsbyggnad på Backavallen för omklädning, kontor, café m.m. I uppdraget ingår att se till helhetsbilden av verksamheten och kommande investeringar inom Sportcentrum. Som grund för detta uppdrag finns kommunplanen, det nya idrottspolitiska programmet samt visionsarbetet för Sportcentrum som togs fram under Uppdraget har delats in i två delar, Duveholmshallen och Backavallen. I och med Duveholmshallens pågående utvecklingsarbete med en ny matcharena i ABC-hallen, allaktivitetshall med möjlighet till friidrott i DE-hallen och uppfräschning av entrén till Duveholmshallen bedöms tidigare förslag på en utbyggnad av Duveholmshallen kunna skjutas på framtiden. På Backavallen föreslås ett nytt föreningshus som en mötesplats för alla föreningar. Huset ska inrymma nya funktioner såsom plats och möjligheter till föreningskansli, café, konferens och mötesrum, men även de funktioner som idag finns i nuvarande omklädningsbyggnad vid uterinken, bandy/vaktmästarlängan samt nuvarande maskingarage. Möjlighet finns att i detta projekt ta till vara på den överskottsenergi som finns i Backavallens unika energianläggning. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse Uppdrag Sportcentrums utveckling Bilaga 1, Idrottspolitiskt program Bilaga 2, Vision Sportcentrum Bilaga 3, Önskemål från idrottsföreningarna när det gäller utvecklingen av Katrineholms Sportcentrum Bilaga 4, Duveholmshallen matcharena layout Bilaga 5, Ritning DE-hallen Bilaga 6, Kalkyl KFAB SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Engvall@katrineholm.se

2 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice Bilaga 7, Slutrapport projektarbete Linköpings Universitet Bilaga 8a, Ritning situationsplan Bilaga 8b, Ritning entréplan Bilaga 8c, Ritning plan våning 1 tr Bilaga 9, Energirådgivare Backavallen ombyggnad Bilaga 10, Budgetkalkyl Föreningshus Karin Engvall Avdelningschef Medborgarservice Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, akten SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Engvall@katrineholm.se

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice Vår handläggare Karin Engvall Ert datum Er beteckning Uppdrag Sportcentrums utveckling Uppdrag och bakgrund I övergripande plan med budget fick service- och tekniknämnden i uppdrag att i samråd med Framtidsgruppen och KFAB göra en utredning kring en utbyggnad av Duveholmshallen samt byggnation av en samlingsbyggnad på Backavallen för omklädning, kontor, café med mera. I uppdraget ingår att se till helhetsbilden av verksamhet och kommande investeringar inom Sportcentrum. I uppdraget ingår också att ta fram kostnadskalkyler. Som grund för detta uppdrag finns kommunplanen, det nya idrottspolitiska programmet (Bilaga 1) samt det visionsarbete för Sportcentrum i Katrineholm som togs fram under 2015 (Bilaga 2). Nya Idrottspolitiska programmet Under 2015 togs ett nytt idrottspolitiskt program fram, med giltighetstid Det nya idrottspolitiska programmet harmoniserar med kommunplanen och dess ämnesområden. Det nya idrottspolitiska programmet har också tydligare målsättningar på respektive ämnesområde och fyra av målsättningarna har prioriterats politiskt: integration, jämställdhet, mobbing & utanförskap samt tillgänglighet. Framtidsgruppen och Visionsprogram för Sportcentrums framtida utveckling Våren 2014 startade Framtidsgruppen, ett samarbetsforum bestående av service- och tekniknämndens ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande, representanter från Katrineholms idrottsföreningar, Sörmlandsidrotten och tjänstemän från service- och teknikförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Framtidsgruppen har löst många av föreningarnas frågeställningar i vardagen, på kort sikt, men även med hjälp av en landskapsarkitekt arbetat fram ett långsiktigt visionsprogram för Sportcentrumområdets framtida utveckling. I det arbetet har föreningarna också redovisat sina framtida utmaningar, största behov och tre främsta C:\Windows\TEMP\ct4buww5.4fe\01rpyt3a.vc5.docx SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vingåkersvägen 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.engvall@katrineholm.se

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (6) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice önskemål: en matcharena inomhus, en evenemangsarena och en samlingsbyggnad med föreningskansli m.m. (Bilaga 3) Pågående projekt Andra utvecklingsprojekt som pågår på området är renovering av simhallens omklädningsrum, nytt golv i Duveholmshallen (ABC-hallen) och planering av en upprustning i Duveholmshallens entré. Känt är också att Backavallens anläggningar är slitna och står inför stora kommande upprustnings- och investeringsbehov. I samband med budgetprocessen inför 2016, lades förslag om en utbyggnad av Duveholmshallen och en nybyggnation av en samlingsbyggnad på Backavallen fram. Förslagen grundade sig i visonsprogrammet för Sportcentrums framtida utveckling. Uppdragets två delar Uppdraget delas in i två delar, utvecklingen i Duveholmshallen och utvecklingen på Backavallen. Utvecklingen i Duveholmshallen Ny matcharena I Duveholmshallen genomförs ett planerat golvbyte i stora ABC-hallen under I planeringsarbetet tillsammans med fastighetsägaren (KFAB) och framtidsgruppen har nuvarande och framtida kapacitet och behov, nyttjandegrad och framtida utmaningar diskuterats. Nuvarande mobila läktare som används sedan 1985, har bedömts vara olämpliga arbetsmiljömässigt och i så pass dåligt skick att de skadar golvet de ska placeras på. De mobila läktarna har därför i samband med golvbytet avyttrats. Nuvarande teknik med matchklockor, ljud och annat kompletteras och anpassas till den nya matcharenan. Ett nytt täckgolv ska användas vid andra typer av arrangemang för att skydda det nya sportgolvet. Täckgolvet kommer att förvaras i befintliga förråd vilket kräver omstrukturering. Hoppmattor och annan sportutrustning kommer att förvaras med hjälp av matthissar som också bidrar till att golvyta frigörs, läktarkapaciteten ökar och förutsättningar för städning förbättras. Täckgolvet breddar också det möjliga utbudet av arrangemang och event i den nya ABC-hallen. Att lägga på täckgolvet inför evenemang är ett nytt arbetsmoment som är tidskrävande. Planer finns att mot en ersättning erbjuda föreningar att ta sig an uppdraget att lägga ut respektive ta in skyddsgolvet vid större arrangemang. I den nya ABC-hallen vänder man om matcharenan 90 grader så att den upptar A- och B-hallen istället för endast A-hallen (Bilaga 4). Under det nya golvet görs förstärkningar och det förbereds för hopfällbara fasta teleskopläktare som på ett enkelt sätt kan skjutas fram vid behov. Publikkapaciteten ökar från ca 1200 personer till ca 1800 personer. C:\Windows\TEMP\ct4buww5.4fe\01rpyt3a.vc5.docx SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vingåkersvägen 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.engvall@katrineholm.se

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (6) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice Allaktivitetshall med möjlighet till friidrott Tidigare fanns möjlighet att öppna luckor i golvet för friidrottsgrenar, längdhopp och stavhopp. En kostsam verksamhetsanpassning. Dessa anpassningar görs inte i nya ABC-hallen utan planeras istället i DE-hallens sidoutrymmen/tidigare förråd. Det finns sedan tidigare ett önskemål från friidrotten och en planering av hur en friidrottsanpassning av DE-hallen skulle kunna se ut (Bilaga 5). Skisser och ritningar har plockats fram och aktualiserats och ett förslag till allaktivitetshall med möjlighet till friidrottsutövning har tagits fram och kostnadsberäknats i samarbete med fastighetsägaren (KFAB). Duveholmshallens entré Sportcentrum, med en miljon besökare per år, är en av de mest välbesökta platserna i Katrineholm. Duveholmshallens huvudentré är en målpunkt och ansiktet utåt för Katrineholm och har därför stora möjligheter i att uttrycka samma känsla som kommunens vision inger; Katrineholm, läge för liv och lust. Duveholmshallen har sedan byggnadsåret inte genomgått någon större renovering, förutom den tillbyggda badreceptionen och golfsimulatorn. Ett arbete pågår därför för att skapa en visionär bild över hur entrén ska kunna gestaltas, med visionen som utgångspunkt. Konceptmaterial håller på att tas fram som ska kunna ge en tydlig riktning och målbild, och utgöra ett diskussionsunderlag för den framtida handläggningen av entréns renovering. Slutsats Med ovanstående utvecklingsarbete kring nya ABC-hallen, DE-hallen och entrén till Duveholmshallen bedöms tidigare förslag på en utbyggnad av Duveholmshallen kunna skjutas på framtiden. Utbyggnaden beräknades (2015) kosta 100 mnkr i investering och 1,6 mnkr i ökade drifts- och underhållskostnader år 1 (Bilaga 6). Nuvarande utvecklingsarbete motsvarar investeringskostnader för totalt 12,8 mnkr och kr i ökade driftskostnader. Investeringar tkr Nytt Golv ABC-hallen (Kategori 2, KFAB) 600 tkr Teknik och sportutrustning ABC (Kategori 4) tkr Täckgolv ABC-hallen (Kategori 4) Investeringar tkr Täckgolv ABC-hallen, del2 (Kategori 4) tkr Teleskopläktare ABC-hallen (Kategori 4) tkr Friidrottsanpassning i DE-hallen (Kategori 2, KFAB) 800 tkr Ombyggnad entré och foajé (Kategori 2, KFAB) C:\Windows\TEMP\ct4buww5.4fe\01rpyt3a.vc5.docx SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vingåkersvägen 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.engvall@katrineholm.se

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (6) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice Driftskostnader 100 tkr Hantering av skyddsgolv (intäkt till lokala föreningar, 20 tillfällen a 5000 kr) Bilagor Bilaga 1, Idrottspolitiska programmet Bilaga 2, Visionsprogram för Sportcentrum Bilaga 3, Skrivelse från idrottens föreningsrepresentanter i framtidsgruppen Bilaga 4, Duveholmshallen layout matcharena Bilaga 5, Friidrottsanpassning DE-hallen Bilaga 6, Kalkyl på utbyggnad av Duveholmshallen från 2015 Utvecklingen på Backavallen Backavallen är en viktig del av Katrineholms identitet och många Katrineholmares uppväxt. Området med bandyplan, motionsspår, friidrottsarena och sina fem fotbollsplaner är vida känt. Sedan 2006 då ishallen byggdes finns också möjligheter för konståkning och hockey. Anläggningarna på Backavallen, som iordningsställdes på 1960-talet, är dock i stora upprustnings- och investeringsbehov då de tjänat ut sin tid. Och till skillnad från Duveholmshallen med dess huvudentré saknar Backavallen en naturlig samlingsplats. Bandy- och fotbollsplaner, friidrottsarena, motionsspår, ishall och omklädningsrum ligger utspridda på området utan någon riktig samlingspunkt. Stora upprustningsbehov Vi står inför faktum att omklädningsbyggnaden vid uterinken är i dåligt skick och inte längre lönsam att rusta upp/renovera. Bandy/vaktmästarlängan är också en sliten byggnad med bland annat behov av ny ventilation för motsvarande tre miljoner kronor. Båda dessa byggnader har ineffektiva uppvärmningssystem, likaså nuvarande maskingarage bredvid bandyplanen. Unik energianläggning På Backavallen finns en unik energianläggning. Den är uppbyggd med kylaggregat och ett borrhålslager som kan lagra överskottsvärme i systemet och i dagsläget främst värma konstgräsplanen under vinterhalvåret. Värme och kyla flödar mellan de olika delarna i systemet för att på ett energieffektivt sätt utnyttja den kapacitet som finns. Utvecklingspotential finns för att ta till vara på den energi som inte nyttjas fullt ut. Detta finns beskrivet i ett projektarbete gjort av studenter vid Linköpings Universitet (Bilaga 7). C:\Windows\TEMP\ct4buww5.4fe\01rpyt3a.vc5.docx SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vingåkersvägen 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.engvall@katrineholm.se

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (6) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice Framtidsgruppens önskemål Ett av framtidsgruppens främsta önskemål har varit gemensamma samlings- och konferenslokaler samt ett gemensamt föreningskansli med möjlighet till föreningsservice, ett utbildnings- och utvecklingscenter (Bilaga 3). Det som efterfrågas är en mötesplats där föreningar oavsett intresseområde, kultur, idrott eller annat, kan mötas för att skapa samverkansvinster i den dagliga verksamheten, inte minst när det gäller utbildning och administration. Ett hus som enligt framtidsgruppen kan innehålla följande Kanslilokaler och klubblokaler Rehab och gymlokaler Restaurang Idrottsfritids Konferensmöjligheter Idrottsbibliotek Vid utveckling av Backavallens byggnader och anläggningar bör hänsyn tas till visionsprogrammet för Sportcentrums framtida utveckling där stråket mellan centrum och Duveholmssjön via Backavallen/Duveholmshallen (Sportcentrum) är centralt och viktigt (Bilaga 2). Stråket ska också binda ihop Backavallen och Duveholmshallen så det upplevs mera som en enhet/ett område. Föreningshus Ett förslag på nytt föreningshus på Backavallen har tagits fram. Föresatsen har varit att huset ska vara en mötesplats för alla föreningar, oavsett typ av förening, och underlätta samarbete och samverkan mellan föreningarna. Föreningshuset ska inrymma de funktioner som idag finns i omklädningsbyggnaden vid uterinken, bandy/vaktmästarlängan samt nuvarande maskingarage vid den konstfrusna bandyisen. Huset blir också hemvist för bandklubben KVBS och damfotbollsföreningen DFK Värmbol. Utöver detta tillkommer nya funktioner såsom plats och möjligheter för föreningskansli, café, konferens- och mötesrum, kontorsplats för Sörmlandsidrotten, lokalbokning, press och föreningskonsulent. Placering av byggnaden har diskuterats med planarkitekt utifrån visionsprogrammet för Sportcentrums framtida utveckling. I arbetet med att ta fram förslag på nytt föreningshus har även framtidsgruppen involverats. Delaktiga föreningar För att få veta vad föreningarna tycker och öka graden av delaktighet anordnades en föreningskväll med möjlighet att tycka till kring ett första förslag (en ritning). Ett hundratal av service- och tekniknämndens föreningar var inbjudna. Möjlighet gavs även att tycka till och komma in med synpunkter i efterhand. Utifrån inkomna synpunkter och förslag reviderades ritningarna (Bilaga 8a, 8b, 8c) och lämnades C:\Windows\TEMP\ct4buww5.4fe\01rpyt3a.vc5.docx SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vingåkersvägen 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.engvall@katrineholm.se

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6 (6) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice sedan vidare för kostnadsberäkning. Nuvarande ritningar ska ses som underlag för kostnadsberäkningar och fortsatt planeringsarbete. Driftskostnader och eventuellt framtidshus Energianvändning i det nya föreningshuset har diskuterats med kommunens energirådgivare och driftskostnader för nuvarande byggnader och för nytt föreningshus har tagits fram (Bilaga 9). I diskussionerna med kommunens energirådgivare föddes också tankarna på möjligheterna att skapa ett framtidshus med hänsyn till ett hållbarare samhälle. Detta skulle innebära en anpassning både vid tillverkning och uppförande som vid drift och underhåll samt återvinning efter byggnadens livslängd. Detta har inte tagits med i kostnadsberäkningarna utan ska ses som ett underlag för vidare diskussion. Kostnadsberäkning nybyggnation En kostnadsberäkning som inkluderar rivning av befintlig omklädningsbyggnad vid uterinken, bandy/vaktmästarlänga samt maskingarage och uppförande av nytt föreningshus har tagits fram (Bilaga 10). Slutsats Ovanstående förslag anses gå väl i linje med visionsprogrammet för Sportcentrums fortsatta utveckling (Bilaga 2). Investeringar tkr Utredning tillvaratagande överskottsenergi (Kategori 4) Investeringar tkr Föreningsbyggnad Backavallen (Kategori 4) Driftskostnader Ovanstående förslag inkluderat tillvaratagande av överskottsenergi medför inga i dagsläget kända ökade driftskostnader Bilagor Bilaga 7, Projektarbete Linköpings Universitet Bilaga 8a, 8b, 8c Ritningar föreningsbyggnad (situationsplan, entréplan, vån 1) Bilaga 9, Beräkning driftskostnader, energianvändning och framtidshus Bilaga 10, Kalkyl, rivnings- och byggkostnader Föreningshus C:\Windows\TEMP\ct4buww5.4fe\01rpyt3a.vc5.docx SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vingåkersvägen 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.engvall@katrineholm.se

9 Styrdokument Idrottspolitiskt program Övergripande inriktningsdokument Godkänd av kommunfullmäktige , 256 Giltighetstid

10 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige , 91 Ändring av kommunfullmäktige , 256 Förvaltarskap 1 Inom service- och tekniknämndens ansvarsområde Uppföljning Hur: Varje nämnd har ansvar för att ta hänsyn till det idrottspolitiska programmet i samband med budgetprocessen, vidta åtgärder och rapportera hur arbetet fortskrider i samband med det årliga bokslutet. När: Årligen i samband med bokslut. 1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

11 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Idrottspolitiskt program Bakgrund Katrineholms kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Programmet utgår från Vision 2025 och Tillväxt och välfärd: kommunplan Det ska vara vägledande för hur kommunen ska arbeta med idrottsfrågor i verksamheterna och ska beaktas vid beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att ta hänsyn till det idrottspolitiska programmet i samband med budgetprocessen, vidta åtgärder och rapportera hur arbetet fortskrider i samband med det årliga bokslutet. Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Idrotten och föreningslivet är redan, och har alltid varit, en verksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm har ett gynnsamt läge i och med Sportcentrum, en av landets mest samlade och kompletta idrottsanläggningar. I just detta kan Katrineholm med kransorter, med närmare 400 föreningar, hålla huvudet högt. Det innebär dock inte att kommunen lutar sig tillbaka och anser arbetet färdigt. Att främja idrotten och föreningslivet är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. Idrotten är en viktig del av Katrineholm. Inom idrottsrörelsen får barn och ungdomar dagligen upplevelser och fysisk stimulans. De får också lära sig demokratiska värderingar och sunda levnadsvanor. Idrotten i Katrineholm med kransorter är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för en ökad jämställdhet mellan könen. För att ytterligare stärka idrottens betydelse som en positiv kraft i samhället vill idrottsrörelsen och Katrineholms kommun stärka sitt samarbete med varandra och med näringslivet. Tillväxt och välfärd kommunplan Kommunplanen utgör nästa steg på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. En värdegrund som går hand i hand med idrotten och föreningslivet.

12 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Tillväxt, jobb och egen försörjning Fler invånare, ökad sysselsättning och utveckling av näringslivet är avgörande för Katrineholms framtid. Ett väl fungerande förenings- och idrottsliv är viktiga bidragande faktorer för att uppnå dessa målsättningar. Ett stort utbud av väl fungerande idrottsföreningar och anläggningar innebär att pojkar och flickor, kvinnor och män erbjuds rika möjligheter till meningsfull sysselsättning och motion på jämlika villkor. Möjligheten att utöva sin hobby eller idrott är en parameter som kan bidra till inflyttning. För att idrott och motion enkelt ska kunna kombineras med arbetstider, utpendling eller andra åtaganden krävs det också att anläggningarna har generösa öppettider. Publika idrottsevenemang marknadsför kommunen och ger invånarna positiva upplevelser. Det genererar intäkter till föreningarna, kommunen och näringslivet. Större idrottsevenemang ger marknadsföring för kommunen och dess näringsliv. De lockar hit besökare som kan upptäcka Katrineholms möjligheter och samtidigt nyttja det lokala näringslivet. Nu, och i framtiden, behövs ekonomiska insatser från både kommun och näringsliv för att idrotten ska kunna utvecklas. Människor är vana vid att alltid kunna vara uppkopplade och ibland kan tillgång till Internet vara ett krav från deltagare och publik. Kommunen ska därför verka för att erbjuda fritt och stabilt WiFi vid allt fler idrottsanläggningar och motionsområden. Elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten, men är ändå av stor betydelse för idrottsrörelsen i kommunen. Den ger underhållning, inspirerar barn och ungdomar att idrotta samt skapar förebilder. Framgångsrika idrottare bidrar också till att marknadsföra och sprida kännedom om Katrineholm. Målsättningar: Kommunen informerar och förankrar det Idrottspolitiska programmet internt och hos föreningslivet, KFV-marknadsföring, de kommunala bolagen, och näringslivet. Skapa ett aktivt samarbete mellan kommunen och idrotten, med det Idrottspolitiska programmet som grund. Katrineholms kommun, föreningslivet, KFV-marknadsföring, de kommunala bolagen, och näringslivet har ett gemensamt ansvar för att sprida och utveckla en positiv bild av Katrineholm.

13 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Attraktiva boende- och livsmiljöer Möjligheterna till spontanidrott ska bejakas. Livsmiljöerna ska uppmuntra till lek, rörelse, motion och andra hälsofrämjande aktiviteter. Framförhållning och/eller föreningsmedlemskap ska inte vara en nödvändig förutsättning för idrott, motion och rörelse. I dagsläget är exempelvis en tennisbana vid Sportcentrum öppen utan förbokning, spontanidrottsplatser finns vid Nyhemsskolan och i Valla, och ett antal aktivitetsparker och utomhusgym är iordningsställda. Kommunen utvecklar kontinuerligt attraktiva friluftsområden och gångstråk samt underhåller ett flertal motionsspår. Utveckling och underhåll inom området måste även fortsättningsvis prioriteras. Tillgång och närhet samt tillgänglighet till olika anläggningar för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och motionsidrott är av avgörande betydelse för invånarnas möjlighet att nyttja dem. Det finns ett flertal stora anläggningar samt många mindre gymnastiksalar och bollplaner som ägs av kommunen eller det kommunala fastighetsbolaget. Några föreningar har egna anläggningar som även allmänheten använder. Ett brett utbud av idrottsanläggningar, föreningar och friluftsmöjligheter även utanför tätorten bidrar till att hålla landsbygden levande. Kommunens anläggningar används under dagtid av skolorna, medan föreningslivet och allmänheten använder dessa under kvällar och helger. Det innebär att det finns ett gemensamt samordningsansvar för att erbjuda alla grupper denna möjlighet. Det är viktigt att alla som önskar kan delta i föreningsliv och idrott, oavsett förutsättningar. Tillgången till idrott, motion och friluftsliv får inte heller avgöras av ekonomiska eller sociala faktorer. Det är därför viktigt att ett rikt utbud av avgiftsfria idrottsmöjligheter erbjuds både i och utanför tätorten. I de fall där kommunen måste ta ut avgifter ska strävan vara att hålla dessa så låga som möjligt. Oavsett hur stort utbud som erbjuds, och hur stor den geografiska spridningen är, så kommer människor inte att utnyttja möjligheterna om de inte kan hitta dem. Kommunen ska därför tillhandahålla tydlig och väl synlig skyltning till olika idrottsanläggningar och friluftsmöjligheter. Aktuella kartor och vägbeskrivningar ska finnas tillgängliga på kommunens hemsida, samt via andra lämpliga digitala kanaler. Information om de olika anläggningarnas tillgänglighet ska, på samma sätt, finnas tillgängligt digitalt samt även tydligt framgå i anslutning till anläggningarna. Målsättningar: Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott. Kommunen ska verka för en levande landsbygd, där alla kommundelar få ta del av investeringar och satsningar, som gör idrotten och föreningslivet tillgängligt för alla.

14 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Alla kommunens frilufts- och idrottsanläggningar ska vara inventerade för fysisk tillgänglighet och nya anläggningar ska tillgänglighetsanpassas enligt gällande byggnormer. Befintliga frilufts- och idrottsanläggningar ska tillgänglighetsanpassas, där så är möjligt och ekonomiskt rimligt.

15 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Utbildning I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Här läggs grunden för det intresse som i många fall vidareutvecklas i föreningslivet. Här läggs också grunden för en hälsosam och aktiv livsstil. Dagens och framtidens flickor och pojkar måste även fortsättningsvis ges möjlighet att prova ett brett utbud av olika idrotter och motionsformer under sin skoltid. Samverkan mellan föreningarna och skolan är därför av största vikt. Det är även viktigt att poängtera att motion och fysisk aktivitet bland elever är en bidragande faktor för att uppnå skolans kunskapsmål. Ansvaret för undervisningen måste ligga på skolan men föreningarna kan och bör fungera som en stödresurs. Ett tydligt exempel på när skolan och föreningsvärlden samverkar är den undersökning som SISU Idrottsutbildarna genomfört i samarbete med bildningsnämnden, med syfte att undersöka och kartlägga hur pojkar och flickor i grundskolan ser på idrott och jämställdhet. Resultatet ligger till grund för utbildningsinsatser som riktar sig mot bland annat idrottsledare och föräldrar till barn som idrottar. Undersökningen och insatserna är ett led i Katrineholms kommuns ambition att idrotten ska vara jämställd och öppen för alla. Målsättningar: Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barn, deras vårdnadshavare och skolpersonal medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling och skolresultat. Nätverk mellan skolan och föreningarna skapas, för att ge eleverna möjlighet att prova på olika aktiviteter och hitta sin idrott, vilket i förlängningen kan leda till ökad fysisk aktivitet.

16 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Omsorg och trygghet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i. Idrotten och föreningslivet spelar en viktig roll i att sprida goda värderingar. Barn och unga som har en rik och meningsfull fritid löper en lägre risk att glida in på en brottslig bana eller att utsättas för alkohol och droger. Föreningsvärlden bildar ett, av flera, sociala skyddsnät som kan samverka för att tidigt fånga upp individer som på olika sätt mår dåligt. Många barn och ungdomar får en stor del av sin praktiska skolning i demokrati i den lokala idrottsföreningen. Föreningarna har därmed en viktig roll i att sprida demokratiska värderingar och i att stimulera barn och ungdomars egna aktiva inflytande. Att kommunen, föreningslivet och andra aktörer möts och samarbetar för att skapa ett tryggt samhälle med en bra miljö för Katrineholms barn och unga är därför mycket viktigt. Det ska finnas goda möjligheter till idrott och motion för alla. Genom att säkerställa en god tillgänglighet till lokaler och anläggningar, och ett utbud som passar personer i olika åldrar och med olika förutsättningar, ska även äldre och personer med funktionsnedsättningar erbjudas möjligheter till en aktiv fritid. Målsättningar: Katrineholms barn och ungdomar ska ges förutsättningar till en trygg, säker och välmående uppväxt. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att förebygga doping, alkohol-, tobak - och narkotikaanvändning i föreningen. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att motverka mobbing och utanförskap.

17 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Kultur idrott och fritid Fritids- och idrottsverksamheten bidrar till kommunens utveckling och till folkhälsan. Vi ska fortsätta stödja vårt föreningsliv, bland annat med bra arenor och anläggningar. Barn- och ungdomsverksamheten ska i första hand prioriteras. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter och förutsättningar. Alla medborgare, i alla åldrar, oavsett bakgrund och livssituation ska erbjudas ett rikt fritidsliv. Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för. Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Det är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen att skapa förutsättningar för kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön att ta del av Katrineholms idrotts- och föreningsliv. Genom nära samverkan kan kommunen och idrottsrörelsen bidra till att skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna motionera och idrotta i syfte att få ett friskt liv. Kommunen och idrottsrörelsen har också ett gemensamt ansvar för att aktivt arbeta för att ohälsa som är kopplad till begränsningar i att ta del av idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang inte förekommer. Den så kallade onödiga ohälsan handlar om utanförskap, dåligt bemötande och andra saker som ligger i samhällets ansvar att påverka/förhindra. Idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang ska kunna besökas av alla då det inte bara är fysisk aktivitet utan också social samvaro som påverkar hälsan. För kommunen är det angeläget att jämställdhetsperspektivet integreras i föreningarnas verksamhet. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma förutsättningar inom alla idrotter och att nyttjande av anläggningar och ekonomiskt stöd fördelas och värderas likvärdigt. Det handlar också om normer och värderingar, därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor i sitt idrottsutövande. Rapporter 2 visar att flickor generellt ägnar sig mindre åt föreningsidrott än för 10 år sedan, och Katrineholms idrottsföreningar har relativt kommunens storlek tappat flest kvinnliga medlemmar i Sörmland. Både kommunen och föreningslivet måste förhålla sig till detta och motverka att tappet fortsätter. Även föreningarna har mycket att vinna på att bejaka flickors och kvinnors idrottande. Idrotten förenar människor. Oavsett olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska och psykiska förutsättningar. Kommunen och idrottsrörelsen kan göra mycket tillsammans för att använda idrottens positiva 2 Många tjejer har lämnat idrotten. SVT Nyheter: Sörmland. 26 maj, (Hämtad )

18 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) kraft för integration. Idrotten fungerar som en brobyggare mellan människor med olika bakgrund. För att idrottsrörelsen och kommunen ska ha möjlighet att samverka för en positiv samhällsutveckling krävs fler kontaktytor. För att åstadkomma ett väl fungerande föreningsliv krävs engagerade, kunniga och utbildade ledare. För många ungdomar är idrottsledaren en av de viktigaste vuxna förebilderna. Därför är det viktigt att ge dessa möjligheter till bra utbildning och fortbildning. Välfungerande föreningar ger barn och ungdomar social gemenskap, samhörighet och demokratisk fostran genom sin verksamhet. När det gäller idrott för denna målgrupp är det viktigt att den förs på en nivå där glädje och lek är dominerande inslag. Deras behov, synpunkter och önskemål är viktiga att ta tillvara. För att behålla bredden krävs fler och väl utbildade ledare. Där kan SISU/Sörmlandsidrotten bistå. Kommunens stöd till idrotten består till största del av anläggningar. Förutom detta utgår ekonomiskt stöd till föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Syftet med föreningsstödet är att skapa gynnsamma förutsättningar för föreningarna att nå sina mål. Stödsystemet ska vara utformat så att föreningar som verkar i enlighet med det idrottspolitiska programmets målsättningar premieras. Målsättningar: Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar för att främja integration. Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna att vara fysiskt aktiva och ta del av föreningslivet i övrigt. Mäns och kvinnors, flickors och pojkars idrottande värderas lika. Kommunen genomför, i samarbete med idrotten, studier av jämställdheten inom kommunens idrottsliv. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Alla medborgare ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Kommunen avtalar med SISU idrottsutbildarna att genomföra kurser och utbildningar för föreningar med syfte att uppfylla målsättningarna i det Idrottspolitiska programmet.

19 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Hållbar miljö Katrineholms kommun ska minska energiförbrukningen och stödja införandet av miljövänliga alternativ i de kommunala verksamheterna. Därför sker exempelvis satsningar på LED-belysning i elljusspåren och miljövänlig belysning på idrottsplatser utanför tätorten. På senare år har stora framsteg gjorts vad det gäller att servera klimatsmart mat i de kommunala köken. De klimatsmarta ambitionerna ska vara genomgående också i de fall kommunen står för matservering vid idrotts- och andra evenemang. Kommunen ska också uppmuntra invånare och företag till insatser som värnar miljön. Katrineholm har i dag Sportcentrum som är en av Sveriges största samlade sportanläggningar och lockar nära en miljon besökare per år. En del, Backavallen, har unika energilösningar vilket har satt Katrineholm på världskartan och placerat Sportcentrum bland de främsta i miljöutvecklingen. I ishallen används en teknik där bland annat överskottsvärmen från kylkompressorerna kan användas för uppvärmning. Detta gör att ishallen sparar mer energi än någon annan ishall i Sverige. Konstgräsplanen värms upp vintertid genom ett energiåtervinningssystem. Den är spelbar året runt tack vare överskottsvärmen från bandyplanens kylkompressorer och konstgräsplanen själv, som också är en stor solfångare. Den samlade värmen lagras i ett berglager och värmer upp fotbollsplanen på vintern. Målet är att bli en helt energiautonom (självförsörjande) anläggning. Utvecklingen av Sportcentrum ska fortsätta, med syfte att kontinuerligt ligga i framkant avseende energi och miljö. Anläggningen ska kunna tjäna som inspirationskälla, både för allmänhet och andra aktörer inom kommunen men även för besökare och intresserade utifrån. Genom sina miljösatsningar kan Sportcentrum både bidra till en bättre miljö och till att marknadsföra Katrineholm. Målsättningar: Kommunen ska sträva efter att minska energiförbrukningen i kommunens idrotts- och friluftsanläggningar.

20 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum (12) Ekonomi och organisation Samverkan är ett av det idrottspolitiska programmets ledord. Katrineholms kommuns bolag och förvaltningar ska samverka både med varandra och också med föreningsliv, näringsliv och enskilda medborgare allt med syfte att erbjuda kommunens invånare ett rikt idrotts- och fritidsliv vilket i förlängningen ger förutsättningar för en god folkhälsa. Sådan samverkan sker bland annat med SISU Idrottsutbildarna, i syfte att sprida kunskap och goda värderingar inom idrotten. Ett annat exempel är Framtidsgruppen, en grupp bestående av tjänstemän, föreningar och politiker som arbetar långsiktigt med att hitta framtidssäkra och flexibla lösningar för Sportcentrums utveckling. Målsättningar: Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. Utveckla Framtidsgruppen för att inkludera alla kommundelar i ett heltäckande samarbetsforum. Föreningarna bjuds in att delta aktivt i frågor som berör kommunens utveckling och tillväxt.

21 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

22 INNEHÅLL INLEDNING s 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Planförutsättningar s 3 Platsens förutsättningar s 3 Områdets användning s 3 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING OCH ANALYS Bebyggelse och anläggningar s 4 Barriärer och brister s 4 Särskilda kvaliteter s 4 KARTA över anläggningar& bebyggelse s 5 Sportanläggningarnas status s 6 NULÄGESANALYS Målpunkter runt området + KARTA s 8 Situation vid evenemang s 8 KARTA situation vid evenemang s 9 Situation till vardag + KARTA s 10 Övergripande struktur + KARTA s 11 INLEDNING Det här dokumentet har tagits fram av framtidsgruppen för Sportcentrum som består av representanter från idrottsföreningarna, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Service- och teknikförvaltningen. Beställare har varit Samhällsbyggnadsförvaltningen. Resultatet av arbetet ska utgöra ett material för framtida prioriteringar för utveckling av området med syfte att stärka Sportcentrums attraktivitet för kommunens medborgare, föreningar, besökare och näringsliv. Beställarens kontaktperson: Erik Bjelmrot Katrineholm DIALOG Möten s 12 Behov och önskemål s 13 VISION Samlande stråk och huvudgata + KARTA s 16 Förlängt stråk + KARTA s 17 Utvecklad stadsdel Campus Backa s 18 Förslag till åtgärder + KARTOR s 19 KARTA Campus Backa S med Duveholmshallen s 24 KARTA Campus Backa N med Backavallen s 25 VYER s 26 SAMMANFATTNING & FORTSATT ARBETET s 31 Konsult för uppdraget har varit Oldfeldt Landskap & Form AB Uppdragsansvarig: Marie Oldfeldt, landskapsarkitekt Medverkande: Winell & Jern Arkitekter AB Bengt Winell & Tobias Jern 2 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

23 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR I Kommunplan för Katrineholms kommun, som pekar ut den politiska inriktningen för kommande mandatperiod, lyfts möjligheten till idrott och en innehållsrik och aktiv fritid som en viktig fråga. Bland annat nämns att Sportcentrum ska utvecklas till en modern, funktionell och attraktiv mötesplats i nära samverkan med föreningslivet. I Översiktsplan 2030 del staden är Sportcentrum utpekat som idrottsområde med inslag av verksamheter och bostäder. Området ska även kunna utvecklas och kompletteras med ytterligare verksamheter och i den fortsatta planeringen ska behovet av förskola, skola och övrig offentlig service utredas. PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR Stadsdelen som rymmer Sportcentrum ligger förhållandevis centralt, men har en helt annan skala på bebyggelsen än omgivnade bostadskvarter och har en svag koppling till stadens gatunät. Området är dessutom skiljt i två tydliga delar - i norr Backavallen, i söder Duveholmshallen och Duveholmsgymnasiet. Ett brant skogsparti utgör idag en kraftig barriär som delar området och infrastukturen försörjer området utifrån och in. Området ligger nära, men saknar koppling till Duveholmssjön. Vissa naturvärden finns i området mot sjön, men annars är inga särskilda värden utpekade för området i översiktsplanen. Med sitt centrala läge och goda kommunikationer har Sportcentrum unika förutsättningar att ta emot och härbärgera större evenemang och samtidigt erbjuda stor tillgänglighet för allmänheten. OMRÅDETS ANVÄNDNING Områdets anläggningar nyttjas idag av ett 70-tal idrottsföreningar, samt allmänheten i Katrineholm och närliggande orter och trycket på anläggningarna är stort. Därutöver används området av enkilda motionärer och av skolor som utnyttjar Duveholmshallarna och simhallen i undervisningen. För boende runt området är det både en tillgång genom sitt innehåll, men samtidigt en barriär på grund av bristande infrastruktur och storskalighet som ger upplevelse av stora avstånd. Backavallen med bandyplanen, friidrottsarena och 5 fotbollsplaner är en viktig del av Katrineholms identitet och många Katrineholmares uppväxt. Woodyhallen är ett nutida tillskott till området som gett möjlighet till både hockey och konståkning. Duveholmshallen rymmer ett brett spektrum av lokaler, från stora handbollshallar, till små rum för allt från dans till kampsport och skytte. Simhallen ligger i samma byggnad. Sportcentrum används även i hög grad för olika typer av evenemang, såväl idrottsevenemant som utställningar och mässor. Inte minst är trycket på Duveholmshallen stort i detta avseende. Detta ger väldigt speciella problemställningar i området som man måste ta hänsyn till vid utveckling av stadsdelen. Det är mycket stor skillnad på hur stadsdelen befolkas till vardags kontra vid event, vilket ger olika dimensioneringsbehov för både trafik och parkering, skala på stråk och platser, bebyggelseskala, vegetationsstruktur osv under olika tider. FÖRUTSÄTTNINGAR Området kan man säga sväller och krymper från event till vardagsläge - parkeringsbehov, behov av basservice som toaletter, omklädningsrum, tillgång till livsmedel och matserveringar mm. Utmaningen är att möta dessa behov på ett sätt som ger en god stadsmiljö och bäring för verksamheter och service även till vardags. Gymnasieskolan i området är en stor tillgång avseende dessa behov. Vid event utnyttjas lokalerna för övernattning av besökande idrottsutövare och skolmatsalen kan nyttjas till bespisning. Denna form av logi kan möjligen begränsas en del i framtiden pga allt dyrare utrustning i klassrum och adminstrativa frågor. ANVÄNDARE: Idrottsföreningar Enskilda motionärer Besökare av event Boende Skolan VERKSAMMA / INTRESSENTER: Näringsidkare Arrangörer Fastighetsägare/-förvaltare Turist- och besöksnäringen Katrineholms kommun VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

24 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING OCH ANALYS BEBYGGELSE & ANLÄGGNINGAR Bebyggelsen härör från 70- och 80-talet och utgörs av enplansbebyggelse i form av stora solitära betongbyggnader/hallar, kombinerat med mindre byggnader och tillbyggnader i varierande material och från olika tider, Backavallens karaktäristiska betongläktare är K-märkt och går för närvarande igenom en restaurering. Entrén till Backavallen går igenom en betongportal från samma tid. Woodyhallen är relativt nybyggd och i gott skick, och försörjd med kyla och värme från en ultramodern bergvärmeanläggning inom området. Anläggningen producerar ett stort överskott av el, vilket utgör en stor potential för området. Bandyplanen drivs idag av en miljöfarlig ammoniakanläggning och är en ständig källa till oro. Området ger generellt ett lite slitet och åldrat helhetsintryck, med en hög diversitet och varierande kvalitet på bebyggelse läktare, staket mm. Behov av upprustning och förnyelse finns för delar av anläggningar och bebyggelse. Förhoppningen är att detta arbete kan ge underlag för prioriteringar av kommande investeringar och underhåll. BARRIÄRER OCH BRISTER Med barriärer avses olika typer av företeelser som utgör hinder för ett bra flöde igenom området, kontakt mellan olika delar av området och koppling till staden runtikring. Det kan vara allt från fysiska hinder till passager som upplevs otrygga eller att avstånden upplevs stora. Den största fysiska barriären i området utgörs av staketet runt Backavallen tillsammans med den branta passagen genom skogspartiet mellan Backavallen och Duveholmsgymnasiet. Faktum att det trots alla hinder ändå etablerats en gångväg tvärs igenom, som tar hänsyn till öppettider i staketet, visar på hur viktigt sambandet är som saknas mellan områdets två delar. Här ska man helt enkelt fram! Denna stig förtjänar en betydligt högre status. Andra hinder i området är att det är stora avstånd och stora byggnader att ta sig runt. Otrygghet har ej inventerats, men det finns relativt många skogspassager längs cykelvägarna som troligen inte är förstahandsval för en ensam person en mörk kväll. Orienterbarheten till och inom området är väldigt bristfällig. Det är svårt att hitta rätt som tillfällig besökare och man blir inte direkt hjälpt av skyltningen heller. Utsidan visar inte alltid vad insidan har att erbjuda. SÄRSKILDA KVALITETER Områdets starkaste kort till för boende i Katrineholm är troligen det breda utbudet av lokaler och anläggningar för olika idrotter både utomhus och inomhus. För idrottsturism och evenemang är närheten mellan anläggningar, logi och mat en unik kvalitet, som just nu hänger ihop med att skolan kan upplåta lokaler och kök. Duveholmshallen med sina många hallar, som dessutom kan slås ihop till riktigt stora lokaler för mässor och utställningar är en annan särskild kvalitet att ta till vara och utveckla ytterligare. Gymnastikhallen drar utövare från hela landet med sin mycket höga kvalitet för truppgymnastik. Lite olyckligt placerad i en byggnad av mindre god kvalitet tyvärr. Läktaren till A-planen på Backavallen är en intressant profilbyggnad för området. 4 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

25 KARTA ÖVER ANLÄGGNINGAR & BEBYGGELSE K-märkt läktare friidrott fotboll BACKAVALLEN fotboll curling/ barnskridsko cirkusplats/ evakueringsplats mm WOODYHALLEN bandyplan bergvärmeanläggning Isrink, allmänheten kök DUVEHOLMS- GYMNASIET motionsspår i kuperad skog konstgräs fotboll DUVEHOLMS- HALLEN tennis gymnastik vandrarhem tennis boule tennis simhall gym/ bowling servering fotboll tennis bågskytte/ festplats VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

26 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING OCH ANALYS SPORTANLÄGGNINGAR DUVEHOLMSHALLEN med STATUS & ANVÄNDNING En kvm inomhusanläggning med väldigt komplett innehåll. Stort tryck på anläggningen med sportevenemang, utställningar, mässor, fester mm utöver den vardagliga användningen. Hårt slitage / högt tryck / svårt att få lokalerna att räcka till - behov av ytterligare en matcharena /inomhushall för friidrott har uttryckts. HANDBOLLSPLANER 4 st SIMHALL GYMNASTIKHALL TENNISHALL BOULEHALL SPEGELSAL BOXNINGSLOKAL KAMPSPORTLOKAL STYRKETRÄNINGSLOKAL SKYTTELOKAL BORDTENNISLOKAL BOWLINGHALL /CAFÉ & SERVERING GYM SAMLINGSLOKALER VANDRARHEM ABC-hallarna kan användas som en stor hall. Finns mobila läktare. Används till handboll, innebandy, innefotboll, publikmatcher/uppvisningar, utställningar, mässor, konserter, fester och andra stora evenemang. 25-metersbassäng med 8 banor, hoppbassäng, äventyrsbad, undervisningsbassäng Upphöjd golv med infällda mattor och nedslagsplatser/hoppgrop. En av sveriges modernaste lokaler för truppgymnastik. 2 banor inomhus, 4 banor utomhus, samt asfalterad bana för spontanspel, föreningsdriven. Av utomhusbanorna är endast två iordningställda för spel 6 banor inomhus på grus, föreningsdriven Lämplig för dans Med boxningsring, föreningsdriven Med matta för kampsport Styrketräningsmaskiner och utrustning. Väldigt sliten och nedgången lokal och utrustning För pistol och bågskytte x antal bord, föreningsdriven Arrendator (Bowlingcenter) som även driver caféet / serveringen Privat aktör (Actic) H-sal, NO-sal, P-sal Utarrenderat vandrarhem med ca 60 platser i anslutning till gymnastikhall 6 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

27 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING OCH ANALYS SPORTANLÄGGNINGAR BACKAVALLEN med ISHALL BANDYPLAN (utomhus) UTERINKEN CURLINGBANA FRIIDROTTSARENA FOTBOLLSPLANER GRÄS 4 st KONSTGRÄSPLAN BOULEPLAN STATUS & ANVÄNDNING Hockeyrink, omklädningsrum, samlingslokal och kiosk Med 2 läktare, en under tak och en utan. Drivs med äldre miljöfarlig ammoniakanläggning. Gammal dålig läktare Utan linjer, används till spontanåkning för barn A-plan (fotboll) med stor läktare under tak och omklädningsrum i botten av läktaren. Löparbanor runt fotbollsplanen. K-märkt läktare, renovering pågår, omklädningsrum renoverade. Tre ytterligare naturgräsplaner finns i området. Utan läktare, uppvärmd året runt. Viss överkapacitet - det finns många planer i stan. Omklädningsrum närmare planerna efterfrågas. Inhägnad bouleplan med 8 banor DUVEHOLMSGYMNASIET med LEKTIONSSALAR KÖK Används även till logi vid lägerverksamhet Tillagningskök SKOLRESTAURANG CAFÉ BIBLIOTEK AULA, stor och liten LJUSGÅRD Stor aula för 440 pers, används till konsert, teater och skolarrangemang / samlingar. Liten aula för 60 pers. Används till utställningar, samlingar, uppehållsrum mm VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

28 NULÄGESANALYS MÅLPUNKTER RUNT OMRÅDET Kartan till vänster visar besöksmål som bör vara intressanta under event / arrangemang. Idag är kopplingarna till centrum och järnvägsstationen mycket svaga, man ger upp innan man når fram dit som tillfällig besökare på utflykt från Sportcentrum. Avståndet mellan området och målpunkter utanför är väldigt långt och inbjuder inte till att utforska närområdet. Bostadsområdet norr om Sportcentrum blir en barriär för flöden mot innerstaden genom avstånd och brist på intressanta stråk och målpunkter. Detta skapar ett beroende av bil & buss för besökare utifrån. SITUATION VID EVENEMANG Kartan till höger beskriver frekventa besöksmål / entrélägen, samt parkeringssituationen vid arrangemang. Man kan konstatera att runt Duveholmshallen och gymnasiet korkar alla hårdgjorda ytor igen av parkerade bilar vid event, medan parkeringen närmast Woodyhallen räcker till i allmänhet, och några parkeringar endast utnyttjas sporadiskt även vid evenemang - de upplevs ligga för avsides. Situationen skapar problem för räddningstjänsten och konflikter med gång- och cykeltrafik. FÖRKLARINGAR Målpunkt inom området Målpunkter runt området Gång- och cykelstråk Biltrafik besökande Bussgata Leveranstrafik KARTA ÖVER MÅLPUNKTER RUNT OMRÅDET 8 Mest nyttjade parkeringar VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

29 NULÄGESANALYS Målpunkt inom området Målpunkter runt området Cykeltrafik Gångtrafik Biltrafik besökande Bussgata Leveranstrafik Mest nyttjade parkeringar KARTA ÖVER SITUATION VID EVENEMANG VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

30 NULÄGESANALYS SITUATION TILL VARDAGS 10 Målpunkt inom området Målpunkter runt området Gång- och cykelstråk Biltrafik besökande Bussgata Leveranstrafik Mest nyttjade parkeringar KARTA ÖVER SITUATION VARDAG Kartan till vänster beskriver frekventa besöksmål / entrélägen, gång- och cykelstråk, bussgata samt parkeringssituationen till vardags. Generellt upplevs infrastrukturen i området som mycket rörig och svårtolkad, med en omfattande skyltflora som snarare förvirrar än tydliggör hur man får köra och parkera i området. Parkeringarna räcker till gott och väl. Exempel på märkliga hybrider förekommer med t ex gång- coh cykelvägar med tillåten trafik för varuleveranser men ingen annan fordonstrafik. Genom området sipprar ett antal GC-stråk, mer eller mindre tydliga, samt ett informellt gångstråk/smitväg som endast öppnas upp tvärs igenom Backavallen vardagar mellan 8-16 och som då nyttjas av skolelever på väg till och ifrån skolan. Konflikt finns mellan inlastning och besökare till Duveholmshallen eftersom i princip all inlastning sker genom huvudentrén pga dålig logistiksituation både utvändigt och invändigt där inlastningsentrén är belägen. Bussgatan med annan trafik förbjuden används som enda utfartsmöjlighet för parkeringen söder om Duveholmsgymnasiet, samt för smittrafik från entrén till Duveholmshallen. Gång- och cykelbanan väster om Duveholmsgymnasiet används även till leveranstrafik. VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

31 ÖVERGRIPANDE STRUKTUR NULÄGESANALYS Området matas utifrån via ett fåtal säckgator med vändplaner och anslutande parkeringsytor. Endast busstrafik har möjlighet att göra en mindre rundkörning. Backavallen har en tydlig entrémiljö, till skillnad från övriga anläggningar inom området som är mycket diskreta och nedtonade. Generellt är entréerna orienterade utifrån området, vända från varandra, vilket gör det svårt att få en överblick och orientera sig i förhållande till omgivande bebyggelse. Denna struktur var vanligt förekommande under 60- och 70-talet när storskaliga bostadsområden byggdes i stadens ytterområden och har fortsatt prägla expansionsområden i städers ytterområden med handelsområden och lättare industri ända in i nutid. Stukturen är anpassad för biltrafik fram till målpunkten, där varje byggnad blir en egen målpunkt. Denna struktur skapa onödig distans inom området och missgynnar gång- och cykeltrafik. Den försvårar även möjligheter till samutnyttjande av lokaler, parkering och platser och splittrar snarare än förenar ett område. Med ett uttalat mål att utveckla stadsdelen med blandad bebyggelse med verksamhet och boende utöver sportanläggningarna är denna struktur en mycket försvårande omständighet. För att skapa en god stadsmiljö och öka andelen cykeltrafik krävs en strukturförändring av området. VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM KARTA ÖVERGRIPANDE STRUKTUR MED SÄCKGATOR OCH ENTRÉER UTIFRÅN 11

32 DIALOG- MÖTEN MÖTEN OM SPORTCENTRUMS UTVECKLING Inom ramen för detta visionsarbete har ett antal möten genomförts för att fånga upp olika användare och intressenters perspektiv på området. En kort sammanfattning i punktform av de viktigaste diskussionspunkterna följer här, utan inbördes ordning. Föreningarnas analys och sammanställning av önskemål presenteras i sin helhet på sidorna Bland annat har önskemål om en ny evenemangs- och matcharena / bandyhall med tak framkommit., samt önskan om en multihall för inomhusidrott, och ett utbildnings- och utvecklingscenter. - Ett konstaterande som gjorts vid mötena är att de senaste åren har besökstalen på idrottsevenemang inom Sportcentrum sjunkit, med sjunkande intäkter som följd. Föreningarna är bekymrade över tendensen, som man hänför till områdets skick som helhet, samt till ett antal konkreta brister som gör att arrangörer väljer andra alternativ. Behov av att uppgradera och förnya anläggningen betonas. - Utnyttja energin! Det finns massor av outnyttjad energi i bergvärmeanläggningen som borde användas! - Alternativa driftsformer! Kan man öka de ekonomiska möjligheterna att utveckla sportcentrum genom att kika på andra ägar- eller driftsformer för anläggningar? - Diskussioner om behov av en samlande byggnad för olika aktiviteter och gemensamma funktioner har kommit upp i flera olika möten och forum, med liknande innehåll och funktioner. Det har pratats om allaktivitetshus, kansli- och klubblokaler, idrottsfritids mm. - Tanken på att hålla kvar och underhålla deltagare och medföljande på evenemang och utnyttja väntetider genom att erbjuda ett bibliotek eller liknande har kommit upp, liksom att kunna erbjuda bra mat och fika 12 inom området samt locka till att upptäcka andra delar av Katrineholm. - Vilka sporter kommer utövas i framtiden? Vad är tendenser idag, vad ser vi redan komma? Mycket tyder på ett ökat enskilt motionerande/sportutövande som ej är knutet till idrottsföreningar. Vi har pratat om allt från parkour till paddeltennis, utegym, militär träning, klättring, bmx mm. Om man kan locka utövare att vistas och ta till sig utemiljön i området kan man kanske öka antalet människor som rör sig i området till vardags, och få nytta av parkeringsytor och samlingsytor som annars står tomma större delen av tiden. - Problemställningen kring att få en bärighet i restaurangverksamhet har diskuterats fram och tillbaka som en svår nöt att knäcka. Restaurangen i Duveholmshallen är tex överdimensionerad för vardagssituationer, men helt underdimensionerad vid event. Hur mycket ska man bygga för och hur mycket går att lösa med avtal med befintliga kök, tex skolbespisningen? - Kan en flytt av Lindenskolan med restaurang- och turism- program bidra till att klara av pucklarna när 1000 personer plötsligt ska äta lunch och hitta till alla anläggningar ungefär samtidigt? - En tydligare entré till området, en förbättrad logistik internt samt en bättre koppling mot innerstaden och järnvägsstationen efterlyses av arrangörer och KFV marknadsföring, som också instämmer med konsultens analys av bristande orienterbarhet inom området och behov av tydligare skyltning och information generellt. - Det har konstaterats att idrottsturismen växer och att boendet går mer och mer mot vandrarhem och hotell, snarare än inkvartering i skolsalar. - Förvaltningen av Sportcentrum är intresserade av att få bättre lokaler för vaktmästarfunktioner och förvaltning, samt att avveckla ammoniakanläggningen som driver bandyplanen. - De flesta sporter utövas idag året runt, vilket gör att samutnyttjande av lokaler har blivit allt svårare. Det kräver även stora lagerutrymmen för att härbergera olika golv och det uppstår ställtid emellan olika typer av nyttjanden. Detta får ställas mot att bygga lokaler anpassade för varje enskild sport, vilket blir orimligt dyrt i många fall. Vid mötena har inte denna fråga landat i några konkreta lösningar, men multihallar är ändå det som förs fram som rimligast. - Vissa gemensamma funktioner skulle dock teoretiskt kunna samordnas/samutnyttjas i högre grad än idag, som omklädningsrum, kansli-funktioner, klubblokaler mm. - Omklädningsrum är en egen fråga som återkommer. Behov finns av fler omklädningsrum och på fler ställen för att komma närmare konstgräsplaner mm. - Satsa på vattenkontakten! Såväl KFAB som KFV för fram den synpunkten, helt i linje med konsultens åsikt. Här ligger man alldeles intill en fin sjö, men har ingen direkt koppling. Simhall och äventyrsbad ligger dessutom orienterade på rätt håll i Duveholmshallen. Utespa, kallbadhus, kanoter och vattensport? Här finns alla möjligheter att utveckla området mot vattnet. - Nya bostäder och verksamheter i området kan skapa bättre förutsättningar för service och handel och bidra till en ökad mångfald och mer människor som rör sig igenom området, vilket ger ökad trygghet och intressantare stadsliv generellt. VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

33 DIALOG - MÖTEN I FRAMTIDSGRUPPEN VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

34 DIALOG - BEHOV OCH ÖNSKEMÅL FRÅN ANVÄNDARE OCH VERKSAMMA RAPPORT FRÅN IDROTTSFÖRENINGARNA Under våren har samtliga idrottsföreningar haft möjlighet att delta i samverkansträffar under ledning av Sörmlandsidrotten. Vid träffarna har olika samverkansområden diskuteras inom till exempel rekrytering, gemensamma administrativa tjänster och anläggningar. Tillsammans har föreningarna upprättat en behovslista för anläggningar där behoven har satts i en prioriteringsordning, från 1 till 11. Några behov har åtgärdats och på behovslistan kvarstår (i prioriteringsordning): gemensamma samlings- och konferenslokaler vid Sportcentrum samt gemensamt förenings kansli med föreningsservice, Modernt gym/styrkelokal för föreningar, Flera hallar, inomhushall för friidrott respektive fotboll och hall med läktare (A-hall) Restaurang på Sportcentrum, omklädningsrum vid konstgräsplan, bandyhall, läktare vid konst gräs, ytterligare en konstgräsplan, gymnastik hall och förråd. Vi anser emellertid att man inte bör se isolerat på punkt för punkt i listan, utan vi ser att samordningsvinster kan göras. Vi menar att nybyggnationer på Sportcentrum/ Backavallen skulle kunna lösa flera behov i ett slag. Några generella saker som vi tycker är viktigt att tänka på vid nyinvesteringar på Sportcentrum/Backavallen är följande: - Avstånd, Sportcentrum har unika förutsättningar i och med att det inom gångavstånd finns tillgång till en stor mångfald av olika typer av idrottsanläggningar. Det är viktigt att bevara och utveckla den styrkan samtidigt som det är viktigt att värna möjligheter till idrott i andra delar av staden och på landsbygden. - Energi, Sportcentrum har på senare år varit ledande inom nya energilösningar vilket inneburit stora besparingar i form av lägre driftskostnad men även stort intresse nationellt och internationellt. Det är viktigt att fortsätta vara innovativa och ledande inom det området. - Flexibilitet, i en stad av Katrineholms storlek är det viktigt att kunna anpassa lokaler utifrån behov. Den lokala breddidrotten är grundpelaren för verksamheten men vi vill även ha kapacitet för läger, turneringar och arrangemang för idrott på regional, nationell samt internationell nivå. Inte minst med tanke på idrotts- och evenemangsturismens betydelse för kommunen och det lokala näringslivet. - Samverkansvinster, det är viktigt att nya investeringar skapar ännu bättre förutsättningar för föreningarna att stärka samverkan sinsemellan samt med skolor och det lokala näringslivet. Med hänsyn till ovan och de önskemål som föreningarna har tagit fram under samverkansträffarna våren 2014 så är våra prioriterade förslag på nya lokaler under närmaste 4-årsperioden följande: - Utbildnings- och utvecklingscenter Eftersom vår högsta prioritet ligger i att ha gemensamma samlingslokaler etc (se inledande stycke om behovslista) önskar vi dessa integreras i de byggnationer som vi anger nedan. Vi vill ha lokaler för att skapa ett utbildnings- och utvecklingscentrum för Katrineholmsidrotten vilket även inkluderar kransorterna. En mötesplats där olika föreningar kan mötas för att skapa samverkansvinster i den dagliga verksamheten, inte minst när det gäller utbildning och administration det kan även fungera som en mötesplats för ungdomar från olika idrotter ett lokstallarna för idrotten som kan innehålla t.ex. följande: Kanslilokaler och klubblokaler Rehab och Gymlokaler Restaurang Idrottsfritids Konferensmöjligheter Idrottsbibliotek - Multiarena inomhus En flexibel multihall för cykel, längdskidor (rullskidor), friidrott, basket, innefotboll, volleyboll, bågskytte, racerunner, handboll och innebandy m.m. Den kan även användas för kommunens friskvårdsenhet, som rehabcenter, för äldreomsorgen, handikappomsorg, barnomsorg och skola. Den kan också mycket snabbt anpassas till t ex mässhall eller konserter. Som referens kan bland annat Team Sportia-hallen i Motala nämnas. - Evenemangs- och matcharena inomhus En hall med läktare och publikkapacitet på cirka 2000 personer. En hall som är flexibel för att kunna anpassas till fotboll, bandy, handboll, innebandy, basket, volleyboll och andra inomhusidrotter men även andra idrotters specialarrangemang (ridsport, MC/stadioncross etc.) och publika evenemang som inte är idrottsrelaterade exempelvis mässor, konserter och liknande event. Självklart behöver ovan även kompletteras med omklädningsrum och förråd för att lokalerna ska kunna utnyttjas i full kapacitet. Den typen av lokaler är en bristvara idag och det bör därför noga analyseras hur mycket som behövs för att tillgodose framtidens behov. Vi har även ett önskemål om att framtidsgruppen ska används som referensgrupp under sportcentrums utvecklingsprocess för att politik, tjänstemän och föreningsliv ska ha en kontinuerlig dialog och därmed kunna säkerställa att vi gör bästa möjliga investeringar. 14 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

35 DIALOG - BEHOV OCH ÖNSKEMÅL FRÅN ANVÄNDARE OCH VERKSAMMA Det är även viktigt med en kontinuerlig dialog mellan politik, tjänstemän och föreningsliv när det gäller vilken prioriteringsordning som ska gälla vid bokning av nuvarande och eventuella nya lokaler. Transparens och tydlighet i dessa frågor var den enskilt högst prioriterade punkten när föreningarna tog fram behovslistan gällande anläggningar. /Idrottsföreningarnas representanter i Framtidsgruppen BESÖKARE / BESÖKSTURISM Besökare är en viktig grupp att fånga upp och attrahera för Sportcentrums utveckling och överlevnad på lång sikt. De genererar inte bara inkomst till arrangören, utan kan även med rätt förutsättningar bli viktiga konsumenter som gynnar handeln, verksamheter och andra besöksmål i Katrineholm. Besökare kan vara sådana som stannar över dagen, eller besökare som övernattar. Det kan vara ledare och aktiva i idrottsevenemang, eller medföljande familjemedlemmar. Det kan vara deltagare och besökare på andra event, mässor och utställningar, mm. Några viktiga behov för besökare har identifierats i arbetet: - Anläggningar som utmärker sig mot andra städers - Nära till övernattning, - Hög tillgänglighet till kollektivtrafik - Tydlig entré till området och god orienterbarhet - Nära till matserveringar / livsmedelsbutiker / kiosk - Lätt att få information / hitta arrangör - Omklädning - Långtidsparkering - Gång- och cykelstråk kopplat till service/stadskärna - Attraktiv miljö - Möjlighet till förströelse/alternativa aktiviteter i väntetid - Uttagsautomat Stor potential finns i de första tre punkterna - befintlig anläggning är en bra start. Allt samlat och nära till övernattning är redan idag en viktig konkurrensfördel och det finns en fungerande kollektivtrafik, om än skyltningen kan ses över för att utomstående ska förstå vilken buss man tar till centrum. De övriga punkterna är i behov av ordentlig översyn. ARRANGÖRER Idrottsföreningarna, fastighetsförvaltare/-ägare eller andra arrangörer har besökarens behov i fokus. Därutöver underlättas arrangemang av bra infrastruktur, skyltning, samt bra förutsättningar att ordna information, logistik, logi och mat, att kunna erbjuda väderskydd och försäljning i nära anslutning till pågående aktiviteter. Att ha flexibla lokaler som snabbt och enkelt kan ställas om efter olika behov, med gott om förvaring för möbler och golv mm. NÄRINGSIDKARE Exempel på näringsidkare som kan gynnas med genomtänkt utformning av området: Arrendatorer / näringsidkare inom området Handlare / kioskägare /krögare inom och runt området Hotell / vandrarhem / camping SKOLAN Någon särskild sammanställning av skolans perspektiv på området har inte gjorts i detta arbete. Bildningsnämnden har dock tagit del av tidiga skisser och bidragit till dialogen. Tankar om ett nytt Campus med flera gymnasieprogram och ev koppling till idrottsprofil har diksuterats. En ny utbildning inom visualisering kan vara aktuell. Ev omlokalisering av Lindenskolan är tänkbar. ENSKILDA MOTIONÄRER: Angående enskilda motionärer har ett allmänt erfarenhetsutbyte skett i dialogen under arbetets gång. Exempel på typer av aktiviteter som kan gynnas med genomtänkt utformning av området: Jogging, löpning, konditionsträning Styrketräning, militär träning Individuell träning av olika slag, yoga, kampsport mm Promenader, motorikträning, sinnesträning Parkour Brädåkning/rullskridskor mm friluftsliv med koppling till skog friluftsliv med koppling till vatten motionscykling, bmx mm kanot och vattensporter,mm BOENDE Boende som påverkas av och vars intresse bör beaktas vid utformning av området är : Katrineholmsbor generellt Närboende / framtida boende inom området Särskilda grupper av boende / Äldreboende / 55+ mm Vid utformning bör området beaktas - som del av staden - som boendemiljö/livsmiljö - som målpunkt - som transportsträcka/passage FASTIGHETSÄGARE/-FÖRVALTARE Någon särskild sammanställning av fastighetsägarnas perspektiv på området har inte gjorts i detta arbete. KFAB har dock tagit del av tidiga skisser och bidragit till dialogen. Sportcentrum som förvaltare är representerade i framtidsgruppen VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

36 VISION - SAMLANDE STRÅK + HUVUDGATA VÄNDA UT & IN PÅ OMRÅDET RONDELL Visionen för Sportcentrum bygger på att vända ut- och in på strukturen i området och knyta ihop Backavallen med Duveholmshallen och Duveholmsgymnasiet så att de uppfattas som ett och samma område. HUVUDGATA SAMLANDE STRÅK SAMLANDE STRÅK CENTRAL- PUNKT HUVUDGATA HUVUDGATA NYTT SAMLANDE STRÅK Ett brett gång- och cykelstråk med koppling mot innerstan tillskapas i nord-sydlig riktning genom hela området. Entrén från stan går igenom portalen till Backavallen. Alla befintliga byggnaders huvudentréer orienteras mot stråket och tillkommande byggnationer som kan tillföra området stadsliv, puls och bärkraft förläggs med koppling till det centrala stråket, vare sig det handlar om sportanläggningar eller andra publika byggnader. Stråket utformas för att fungera både till vardags och evenemang, med multifunktionella ytor och anläggningar och med en stadsmässig gestaltning - en s.k. Corso eller ryggrad i området. NY HUVUDGATA En ny huvudgata tillskapas, som samlar all besökstrafik till området, från befintlig rondell i nordväst, till en ny rondell i nordöst. All besöksparkering anordnas med koppling mot huvudgatan, som även förses med kantstensparkering, trädplanteringar och busshållsplatser vid lämpliga punkter. En större hållplats och bussangöringsplats ordnas centralt i området. KARTA VISION SAMLANDE STRÅK + HUVUDGATA 16 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

37 VISION - FÖRLÄNGT STRÅK NY CENTRALPUNKT I korsningen mellan stråk och huvudgata tillskapas en ny centralpunkt i området, från vilket alla delar av Sportcentrum nås. Runt ett nytt torg samlas publika byggnader och funktioner till en naturlig mötesplats och samlingspunkt. Hit kommer man oavsett transportsätt och här ifrån orienterar man sig vidare i området. Det här blir den naturliga platsen för besöksinformation, kanslier, vaktmästeri, liksom andra publika funktioner som kan tillföra området något extra. Torget utformas för att till vardags fungera som gymnasieskolans vardagsrum och utemiljö, samt entrétorg till Duveholmshallen och tillkommande publika byggnader. Vid evenemang används torget som en utvidgad större parkering. Barriären genom skogspartiet öppnas upp och bearbetas till en intressant miljö där nivåskillander tas upp dels i utemiljön, dels i en ny byggnad med en publik del med tillgång till hiss. FÖRLÄNGT STRÅK Kopplingen mot innerstan förstärks genom åtgärder längs hela lokalgatan från Sportcentrum till järnvägsstationen. Ett tydligt tema på gatan utvecklas med association till sport. Syftet är att öka kontakten mot handel och kommunikationer i stan och knyta området tydligare till stadsmiljön, samt att hjälpa till att minska det upplevda avståndet. Utformning behöver utredas vidare - kanske en avståndsmarkering som återkommer, linjemålning eller särskild belysning eller liknande. Inspiration hämtas från tex Prags Boulevard i Köpenhamn. VATTENKONTAKT Stråket förlängs även i söder, med en annan karaktär, för att skapa tillgänglighet till Duveholmssjön och den nya motionsslingan runt sjön. Anläggningar för vattensport kan bli intressanta här, och/eller ett kallbadhus och badbryggor. Inpiration Kastrup Søbad. VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM Kastrup Søbad Arkitekt Fredrik Pettersson, White Arkitekter. Foto Åke E:son Lindman KARTA VISION KOPPLING HELA VÄGEN 17

38 VISION - UTVECKLAD STADSDEL CAMPUS BACKA CAMPUS BACKA Området kring Corson utvecklas mot en camupskaraktär, med en blandning av loklaer för idrott/hälsa, utbildning/utveckling, konferenser, mässor och event - och inte minst mat och logi i olika format och prisklasser. Med denna kombination och utbud samlade kring ett samlande stråk och torg kan Sportcentrum verkligen få förnyad attraktionskraft och bli en unik Campusmiljö där tyngdpunkten ligger på idrott, hälsa och utveckling i ett brett perspektiv, Detta genom att ta till vara de unika förutsättningarna inom Sportcentrum som finns idag och förstärka och utveckla dem med genomtänkta komplement av byggnader och anläggingar som stödjer denna grundtanke. Inspiration kan hämtas från högskolemiljöer som Södertörns högskola, Linköpings universitet, Högskolan i Jönköping mfl som orienterar sig mot gemensamma stadsmässiga torg och stråk. Vid detta arbete är det viktigt att allt inom området samverkar till en tydlig identitet och en grafisk profil som stärker den ytterligare, varvid sporten gärna får ange tonen. Inspiration för den offentliga miljön kan hämtas t ex från löparbanor och andra attribut från sportvärlden. Ett gestaltningsprogram behöver tas fram som styr detta vid utveckling av området. NYA BOSTÄDER I arbetet har prövats möjligheten att tillskapa nya bostäder i stadsdelen. I och med den nya huvudgatan som tar huvuddelen av besökstrafiken till sportanläggningarna avlastas den nuvarande ringleden i väster. Denna kan med fördel göras om till en bostadsgata istället och försörja ett område med en blandning av bebyggelsetyper och upplåtelseformer, som radhus, stadsvillor och punkthus mm. Hur denna struktur ska se ut behöver utredas vidare i fortsatt planprocess. Här presenteras en mycket översiktligt studerad tanke om möljig omfattning och fördelning. Om läget på Duveholmsgymnasiets byggård kan omprövas till ett läge sydväst om skolan frigörs ytterligare mark som möjliggör ett mer sammanhängande bostadsområde. VERSKAMHETER OCH SERVICE I områdets östra del finns möjlighet till ytterligare bebyggelse med en blandning av verksamheter, service och boende. Mot norr och den nya rondellen kan man med fördel bygga lite högre. Här är ett bra läge för hotell eller vandrarhem och kontorslokaler, kanske kiosk eller mindre livsmedelsbutik, samt lägenheter mot Vasavägen. Längre söderut finns utbyggnadsmöjligheter för den befintliga förskolan, antingen söderut eller norrut. En utbyggnad norrut kan samordnas med tex ett nytt äldreboende och/eller servicelägenheter och kopplas mot den nya huvudgatan. 18 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

39 VISION - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER T PUNKTHUS T RADHUS P STADVILLOR/ RADHUS BEFINTLIG BYGGÅRD ALT LÄGE BYGGÅRD P O H L K P P G A J P D B M E I L F P P E P R Q P KONTOR/HANDEL/ HOTELL/VANDRARHEM LÄGENHETER ÄLDREBOENDE/ SERVICE- LÄGENHETER T UTBYGGD FÖRSKOLA N C RADHUS VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM T KARTA ÖVERSIKT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 19

40 VISION - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER A. NY CENTRUMBYGGNAD En smäcker och läcker profilbyggnad som samlar funktioner för sportcentrums och föreningarnas verksamheter samt besöks- och turistinformation. Det kan vara vaktmästeri, kansli- och klubblokaler, turistbyrå samt omklädningsrum i bakkant mot konstgräsplanen. Fint läge för kafé i vinkeln mot torget. Souterrängghus med hiss och längsgående passage öppen för allmänheten löser tillgänglighet i den branta sluttningen, samt möjliggör släpp genom byggnaden för korsande promenadstig längs skogspartiet. Flera våningar och kanske ett utsiktstorn är tänkbart, ev med plats för vandrarhem, studentlägenheter och/eller mindre konferensrum. B. NY ENTRÉ TILL DUVEHOLMSHALLEN En ny uppglasad huvudentré till Duveholmshallen i två plan mot torget, med en ljus kommunikationsgång mot södra entrén på plan två som öppnar och vidgar den trånga mörka korridoren på markplan som finns idag. Ett uppglasat tak ger ljus även till markplan. Väster om kommunikationsgången kan troligen mindre lokaler byggas till på plan 2. C. NY MULTIARENA FÖR INOMHUSIDROTT En flexibel multihall för friidrott, handboll mm, som kompletterar befintlig anläggning och ökar Duvehomshallens kapacitet även för större evenemang. Ny dubbelsidig läktar samt nya omklädningsrum mellan bef hallar och nya hallen. Referensanläggning Team Sportiahallen i Motala. Hallen kan förläggas antingen längs eller tvärs bef byggnad, mått behöver utredas vidare, men utrymme finns. D. UTBILDNINGS- / UTVECKLINGSCENTER En byggnad som delvis är publik, med konferensutrymmen, aula/hörsalar, bibliotek och kanske kulturcentrum, restaurang/kafé. Föreningarnas önskemål om ett utbildnings- och utvecklingscenter skulle ha en naturlig plats här - gärna i samutnyttjande med andra funktioner. Byggnaden kan även rymma en ny gymnasieskola med program som kan dra nytta av läget, exempelvis inom idrott, turism- och restaurang. Studentbostäder kan anordnas inom stadsdelen vilket kan bli intressant för program som lockar studenter från andra orter, exempelvis visualiseringsprogrammet som är på tal. Byggnaden kan med fördel vara 2-3 våningar, eller högre ändå - en större volym som definierar torget och utgör pendang till den lättare profilbyggnaden i slänten. Inspirationsbyggnad Väsby Gymnasium i Upplands Väsby, men i ett mindre format. Ett fortsatt programarbete rekommenderas för att tillvarata olika intressen och möjliga synergieffekter. Väsby Gymnasium Arkitekt Klara Frosterud, White Arkitekter. Foto Åke E:son Lindman 20 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

41 VISION - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER E. NY KONSTGRÄSPLAN / BANDYPLAN Ev kan det vara lättare att anlägga ny bandyplan på annan plats än befintlig, för att inte få avbrott under en byggtid. Illustrationen visar en ny konstgräsplan på bef bandyplan, samt ny bandyplan på bef B-plan, med en läktare för 2000 åskådare emellan. Placeringen är gjord på ett sätt som ger utrymme för en komplett evenemangs- och matcharena enligt föreningarnas önskemål, i antingen det ena eller andra läget. Befintlig läktare söder om bandyplanen kan utnyttjas så länge den är i OK skick, varefter man kan välja om man vill avveckla den och ersätta med en grässluttning, eller renovera den. F. NY LÄKTARE Dubbelsidig läktare med tak som rymmer kommentator-/tvbevakning och VIPlounge. Under läktaren finns plats för omklädningsrum och bastu. I östra delen en större lokal för teknik-& service med maskinpark för området, samt styr- och reglerfunktioner. G. PAVILJONGBYGGNADER Mobila små paviljongbyggnader för pop-up-butiker vid evenemang, basstation för mobil kiosk, lotteristånd, marknadsstånd od. En flexibel typmodell tas fram som kan kombineras och placeras på olika sätt. Här kan även vara en lämplig plats för hyrcyklar. VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

42 VISION - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER H. WOODYHALLEN KOPPLAS TILL STRÅK Entrén till woodyhallen knyts samman med det centrala ståket med ny markbeläggning mm. En kompletterande parkeringsplats anordnas för besökare. I. INTERN GATA En viktig intern kommunikation inom området som måste säkerställas för både skötsel- och leveransfordon samt gång- och cykelttrafik. J. NYTT CENTRALT TORG Torget mitt i området utformas med ett ungt och modernt perspektiv. Torget ska inspirera till aktivitet, samvaro och avkoppling för gymnasieungdomar och idrottsutövare, samtidigt som boende och besökare i alla åldrar kan finna det attraktivt att vistas här. Plats för att visa upp sig och plats för att betrakta. K. NY ENTRÉ DUVEHOLMSGYMNASIET En ny huvudentré till gymnasieskolorna anläggs mot torget och kopplas inåt mot ljusgårdar i byggnaden. L. SKOGEN MITT I OMRÅDET Skogspartiet som idag utgör en barriär mitt i området, men även innehåller ett kort elljusspår får en ny användning. Ett längre elljusspår anläggs istället i en slinga igenom och runt området - principmässigt illustrerat i planen som en röd tråd som löper runt med start och mål vid A-planen. Exakt läge behöver utredas vidare. Den nuvarande elljusslingan behålls till delar, men utformas som en tillgänglighetsanpassad promenadväg åtminstone i ena riktningen från den nya centrumbyggnaden i slänten. I anslutning till promenadstigen placeras utegym och motionsredskap som passar för alla åldrar, kanske även redskap för motorik- och sinnesträning. Åt andra hållet utvecklas slingan med mer utmanande stationer, ev anpassade för sk.bootcamp (militär träning), intervalllöpning i brant terräng och trappor mm. Här kan ev även finnas en startpunkt för en mountainbike/bmx-slinga, men det behöver utredas vidare. Där slingan korsar områdets centrala gång-stråk / Corson i anslutning till centrumhuset (A), anläggs en hårdgjord och intressant slänt /rampning/ trappning av terrängen som en del av Corson. Platsen utformas med inslag som fungerar för parkour och rent allmänt lockar till lek och klättring för barn och ungdomar, samt erbjuder många olika informella sittplatser. 22 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

43 M. NY MUR MOT A-PLAN För att vidga gång- och cykelstråket närmast entrén till området föreslås vall och staket mot A-planen göras om till murar, som invändigt kan trappas till sittgradänger / extra åskådarplatser i kortändan av arenan. N. INLASTNING DUVEHOLMSHALLEN Med en ny huvudentré mot norr minskar konflikten med inlastning i nuvarande huvudentré. Det finns dock möjligheter att ta upp en ny lastentré till vänster om huvudentrén och på så sätt minska konflikten ytterligare. O. PERSONALPARKERING Söder om Duveholmsgymnasiet finns stora ytor som är dåligt nyttjade idag. Kvaliteten på utemiljön för skolans behov är torftig och både parkeringsytor och planteringar är dåligt optimerade och placerade. När torget kommer till och erbjuder en intressant utemiljö för ungdomarna kan den här ytan bli en tillgång som en samlad och gemensam personalparkering för verksamma i hela denna del av området istället, samt för besökare till simhallen och södra delen av Duveholmshallen. Fullt nyttjad ryms mellan bilar här. Man kan även tänka sig att en del av ytan nyttjas till byggård för att frigöra yta väster om gymnasiet till ytterligare bostadsbebyggelse P. BESÖKSPARKERINGAR Besökare hänvisas med skyltning till huvudgatan och därifrån till parkeringsplatser längs hela sträckan. Befintlig parkering vid infarten till Woodyhallen fungerar mycket bra idag och behålls med ca 70 platser, men med en ny infart från huvudgatan. Ett 40-tal extra p-platser tillskapas dessutom uppe vid hallen på Corsons utvidning. En större parkering ordnas på torget i centrum, med ett antal fast uppmarkerade platser, samt en utformning som enkelt tillåter uppmärkning av ett mycket större an- tal platser. Totalt kan ca platser ordnas här. Hur många som bör vara fast markerade får utredas vidare. Öster om gymnastiksalen finns plats för en parkering med 50 platser och längre norrut efter befintlig konstgräsplan kan ytterligare en parkering anordnas för ca 70 bilar. Den befintliga parkeringen vid Backavallen behålls till största delen för besökare till området, med 80 p-platser. I den östra delen med nuvarande återvinningscentral ordnas infart och angöring till ny bebyggelse. Utöver dessa parkeringar sväljer huvudgatans kantstensparkering ytterligare runt 100 bilar. Tanken är att ena sidan av gatan ordnas riktiga parkeringsfickor och att andra sidan fungerar för vild parkering vid evenemang, med en bred grusad och gräsbesådd zon som till vardags kan vara trevlig att jogga eller promenera med hunden på. Idag finns ca 600 platser inom området, vilket ungefär motsvarar behovet vid evenemang i dagsläget - även om många är felplacerade och därför orsakar vild parkering närmare besöksmålen. Sammantaget rymmer visonsförslaget parkeringsplatser för ca 800 bilar, maximalt utnyttjat. Och de är generellt sett bättre och närmare placerade i förhållande till målpunkterna än fallet är idag. Q. PUCKELBOLLPLAN En lekfull och galen plan som tilltalar många oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar. Finns bland annat i Malmö och är mycket populär. Här får man hitta på sina egna regler, för de vanliga funkar inte! Ett sätt att locka en bred mångfald av allmänheten till idrottsutövning och i förlängningen till att upptäcka områdets stora utbud. VISION - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER R. ÅTERVINNINGSCENTRAL Återvinningscentralen i området placeras om och kopplas till den nya huvudgatans nordöstra del i anslutning till ny bebyggelse. Området inhängnas på ett prydligt sätt. S. STAKET/ INRAMNING En genomgripande översyn av staketen inom området behöver göras, både avseende placering, öppningar och utseende. T. MOTIONSSLINGA/ELLJUSSPÅR Möjligheterna att anlägga ett nytt längre elljusspår kring området studeras vidare. VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

44 CAMPUS BACKA SÖDRA MED DUVEHOLMSHALLEN STADVILLOR/ RADHUS BEFINTLIG BYGGÅRD P A P T ALT LÄGE BYGGÅRD O P B D P P RADHUS N C P RADHUS KARTA FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER SÖDRA DELEN 24 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

45 CAMPUS BACKA NORRA MED BACKAVALLEN T P P L H P G M E F E P P Q R KONTOR/HANDEL/ HOTELL/VANDRARHEM LÄGENHETER A I P K P J L P T ÄLDREBOENDE/ SERVICE- LÄGENHETER UTBYGGD FÖRSKOLA KARTA FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER NORRA DELEN VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

46 VY ÖVER STADSDELEN FRÅN NORR 26 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

47 VY FRÅN SYDVÄST MOT TORGET VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

48 VY FRÅN SYDÖST ÖVER CENTRALT STRÅK OCH HUVUDGATA 28 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

49 VY FRÅN SYDÖST ÖVER NY LÄKTARE OCH PLANER VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

50 VY ÖVER HELA STADSDELEN FRÅN SÖDER 30 VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

51 SAMMANFATTNING OCH FORTSATT ARBETE SAMMANFATTNING AV VISIONEN 1. VÄND UT- OCH IN PÅ OMRÅDET FÖR EN ORIENTERBAR STADSDEL NY HUVUDGATA samlar besökstrafik, kollektivtrafik och besöksparkeringar. Löser problemen med att hitta rätt i området, ökar samutnyttjandet av parkeringar, möjliggör utbyggnad av bostäder, ökar kopplingen mot innerstaden. NYTT SAMLANDE STRÅK för GC-trafik mitt i området. Stråket blir en ny ryggrad i området där alla möts och alla centrala funktioner samlas som stödjer Sportcentrum, skolor och verksamheter i området. Alla huvudentréer orienteras mot stråket. NY CENTRALPUNKT med ett torg i korsningen mellan huvudgata och stråk. Här är kärnan i området med ny centrumbyggnad för centrala funktioner. FÖRLÄNGT STRÅK i norr mot innerstaden och järnvägsstationen samt i söder mot Duveholmssjön. 2. SPORTCENTRUM 2.0 Sportcentrum byggs ut med med nya anläggningar och befintliga anläggningar uppgraderas successivt i en fortsatt dialog inom framtidsgruppen, med detta visionsarbete som ett av flera underlag. Ett viktigt mål är att skapa attraktivitet och bärkraft för framtiden. Viktigt är att skilja ur insatser som kan genomföras mycket snabbt eller inom de närmaste åren för att kunna komma framåt med de frågor som upplevs akuta för föreningslivet och Sportcentrums attraktionskraft för idrottsevenemang. 3. IDENTITET CAMPUS BACKA MED SPORTCENTRUM Sportcentrum blir kärnan i en intressant stadsdel med Campuskänsla och ett rikt och varierat innehåll. Bostäder, utbildningscenter, verksamheter och service, unga och gamla, föreningar och individuella motionärer om vartannat. Identiteten stöds av ett gestaltningsprogram och en grafisk profil för att alla nytillskott i området ska samverka till ett attraktivt helhetsintryck. FORTSATT ARBETE Detta visionsarbete får betraktas som en idébank och diskussionsunderlag för fortsatt arbete att utveckla Sportcentrum och hela stadsdelen i det långa perspektivet. Vissa av de föreslagna åtgärderna är mer genomgripande och kräver både mer omfattande utredningsarbete, större investeringar och längre tidshorisont, medan andra åtgärder är lättare att genomföra i närtid. I det fortsatta arbetet behöver möjliga etapputbyggnader utredas och kopplas till kostnadskalkyler. Med detta som underlag kan etappmål bestämmas och ett handlingsprogram tas fram som visar på processer och processägare för olika delar. En knäckfråga för föreningarna är om en ny evenemangs- och matcharena ska byggas med plats för bandy mm, eller om en ny bandyplan ska anläggas med läktare som illustrerats i detta arbete. Strukturen som föreslagits möjliggör båda delar och frågan är fortsatt öppen. En viktig faktor som kan styra mycket av övriga insatser är hur en ny huvudgata inkl rondell kan utformas och vad det innebär mer i detalj när den ska kopplas till befintlig infrastruktur och trafikplaneringen i stort. Nedan visas t ex en alternativ sträckning som prövats, men som vi inte anser fångar in Backavallen lika bra. En annan faktor är att hitta rätt gestaltningsgrepp för det centrala stråket. Det är avgörande för stråkets funktion att det har en tydligt egen markbehandling och helhetsgestaltning i förhållande till omgivningen, men på vilket sätt och med vilken ambitionsnivå behöver utredas vidare. Gestaltning av tillkommande byggnader och anläggningar och inriktning för upprustning och komplettering av befintliga byggnader samt utformning av huvudgata och centralt stråk fångas med fördel upp i ett gestaltningsprogarm för området. VISIONSARBETE FÖR SPORTCENTRUM I KATRINEHOLM

52 Önskemål från Idrottsföreningarna när det gäller utvecklingen av Katrineholms Sportcentrum/Backavallen Under våren har samtliga idrottsföreningar haft möjlighet att delta i samverkansträffar under ledning av Sörmlandsidrotten. Vid träffarna har olika samverkansområden diskuteras inom till exempel rekrytering, gemensamma administrativa tjänster och anläggningar. Tillsammans har föreningarna upprättat en behovslista för anläggningar där behoven har satts i en prioriteringsordning, från 1 till 11. Några behov har åtgärdats och på behovslistan kvarstår (i prioriteringsordning): gemensamma samlings- och konferenslokaler vid Sportcentrum samt gemensamt föreningskansli med föreningsservice, Modernt gym/styrkelokal för föreningar, Flera hallar, inomhushall för friidrott respektive fotboll och hall med läktare (A-hall) Restaurang på Sportcentrum, omklädningsrum vid konstgräsplan, bandyhall, läktare vid konstgräs, ytterligare en konstgräsplan, gymnastikhall och förråd. Vi anser emellertid att man inte bör se isolerat på punkt för punkt i listan, utan vi ser att samordningsvinster kan göras. Vi menar att nybyggnationer på Sportcentrum/Backavallen skulle kunna lösa flera behov i ett slag. Några generella saker som vi tycker är viktigt att tänka på vid nyinvesteringar på Sportcentrum/Backavallen är följande: - Avstånd, Sportcentrum har unika förutsättningar i och med att det inom gångavstånd finns tillgång till en stor mångfald av olika typer av idrottsanläggningar. Det är viktigt att bevara och utveckla den styrkan samtidigt som det är viktigt att värna möjligheter till idrott i andra delar av staden och på landsbygden. - Energi, Sportcentrum har på senare år varit ledande inom nya energilösningar vilket inneburit stora besparingar i form av lägre driftskostnad men även stort intresse nationellt och internationellt. Det är viktigt att fortsätta vara innovativa och ledande inom det området. - Flexibilitet, i en stad av Katrineholms storlek är det viktigt att kunna anpassa lokaler utifrån behov. Den lokala breddidrotten är grundpelaren för verksamheten men vi vill även ha kapacitet för läger, turneringar och arrangemang för idrott på regional, nationell samt internationell nivå. Inte minst med tanke på idrotts- och evenemangsturismens betydelse för kommunen och det lokala näringslivet. - Samverkansvinster, det är viktigt att nya investeringar skapar ännu bättre förutsättningar för föreningarna att stärka samverkan sinsemellan samt med skolor och det lokala näringslivet. Med hänsyn till ovan och de önskemål som föreningarna har tagit fram under samverkansträffarna våren 2014 så är våra prioriterade förslag på nya lokaler under närmaste 4-årsperioden följande: - Utbildnings- och utvecklingscenter Eftersom vår högsta prioritet ligger i att ha gemensamma samlingslokaler etc (se inledande stycke om behovslista) önskar vi dessa integreras i de byggnationer som vi anger nedan. Vi vill ha lokaler för att skapa ett utbildnings- och utvecklingscentrum för Katrineholmsidrotten vilket även inkluderar kransorterna. En mötesplats där olika föreningar kan mötas för att skapa samverkansvinster i den dagliga verksamheten, inte minst när det gäller utbildning och administration det kan även fungera som en mötesplats för ungdomar från olika idrotter ett lokstallarna för idrotten som kan innehålla t.ex. följande Kanslilokaler och klubblokaler Idrottsfritids Rehab och Gymlokaler Konferensmöjligheter Restaurang Idrottsbibliotek

53 - Multiarena inomhus En flexibel multihall för cykel, längdskidor (rullskidor), friidrott, basket, innefotboll, volleyboll, bågskytte, racerunner, handboll och innebandy m.m. Den kan även användas för kommunens friskvårdsenhet, som rehabcenter, för äldreomsorgen, handikappomsorg, barnomsorg och skola. Den kan också mycket snabbt anpassas till t ex mässhall eller konserter. Som referens kan bland annat Team Sportia-hallen i Motala nämnas. - Evenemangs- och matcharena inomhus En hall med läktare och publikkapacitet på cirka 2000 personer. En hall som är flexibel för att kunna anpassas till fotboll, bandy, handboll, innebandy, basket, volleyboll och andra inomhusidrotter men även andra idrotters specialarrangemang (ridsport, MC/stadioncross etc.) och publika evenemang som inte är idrottsrelaterade exempelvis mässor, konserter och liknande event. Självklart behöver ovan även kompletteras med omklädningsrum och förråd för att lokalerna ska kunna utnyttjas i full kapacitet. Den typen av lokaler är en bristvara idag och det bör därför noga analyseras hur mycket som behövs för att tillgodose framtidens behov. Vi har även ett önskemål om att framtidsgruppen ska används som referensgrupp under sportcentrums utvecklingsprocess för att politik, tjänstemän och föreningsliv ska ha en kontinuerlig dialog och därmed kunna säkerställa att vi gör bästa möjliga investeringar. Det är även viktigt med en kontinuerlig dialog mellan politik, tjänstemän och föreningsliv när det gäller vilken prioriteringsordning som ska gälla vid bokning av nuvarande och eventuella nya lokaler. Transparens och tydlighet i dessa frågor var den enskilt högst prioriterade punkten när föreningarna tog fram behovslistan gällande anläggningar. /Idrottsföreningarnas representanter i Framtidsgruppen

54

55

56

57

58 RAPPORT Kyl- och värmesystem för sportanläggning Ett projektarbete i kursen TMPM01 vid Linköpings Universitet Ett arbete av: Jakob Agrell, student vid Linköpings Universitet Stefan Blomqvist, student vid Linköpings Universitet Emil Bodin, student vid Linköpings Universitet Handledare: Shahnaz Amiri, universitetsadjunkt vid Linköpings Universitet Handledare: Kjell Dävelid vid Katrineholms Kommun

59 Sammanfattning En undersökning av energianvändning vid idrottsanläggningen Backavallen/Woodyhallen i Katrineholm är genomförd och potentialen att använda överskottsvärmen på ett mer effektivt sätt är utvärderad. Backavallen/Woodyhallen består av många olika system som är kopplade till ett borrhålslager där värme tillförs under sommaren för att sedan förbrukas under vintern. Ett nettoöverskott på kwh/år av tillförd värme är identifierat vid borrhålslagret i dagens utförande. Vid kylaggregatet för isproduktion i ishallen Woodyhallen kyls idag överskottsvärme bort genom en kylmedelskylare. Efter temperaturmätningar har den bortkylda energin bestämts till kwh/år vid Woodyhallen. Denna energi kan tillvaratas på ett mer effektivt sätt om den tillförs borrhålslagret. Borrhålslagrets verkningsgrad har genom litteraturstudier fastställts till 65 %. Med denna verkningsgrad blir den tillgängliga värmen från borrhålslagret 303 MWh/år. Nettoöverskottet från borrhålslagret med överskottsvärmen från Woodyhallen kan användas till att utvidga systemet och värma närliggande byggnader och ersätta befintligt värmesystem. För att genomföra detta krävs en investering. Offerter för nödvändiga investeringar har inte erhållits utan rimliga antaganden har gjorts. En investering på SEK har antagits. Tiden en sådan investering betalar tillbaka sig, genom besparade pengar, är beroende av vilken energibärare som ersätts. Bäst är att ersätta den dyraste energibärare tillgänglig. Vid Backavallen är det direktverkande el. Ersätts ett sådant system blir payback-tiden 1,7 år. Investeringen genererar då en besparing SEK över 25 år. Många förenklingar är gjorda när beräkningarna är genomförda. De antagna verkningsgrader som används är satt till en låg nivå för att resultatet inte ska bli för bra. Därför kan resultatet ses som ett worst case scenario. En känslighetsanalys visar att resultatet är väldigt känsligt för temperaturen på överskottsvärmen på Woodyhallen som ska tillvaratas. Därför är det föreslaget att undersöka denna del närmare, med framför allt längre mätperiod, om säkrare siffror behövs för att motivera investeringen. I 2

60 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Borrhålslager Inledning Syfte Mål Frågeställningar Avgränsningar och antaganden Metod Datainsamling Litteraturstudie... 5 Borrhålslager... 5 Kylaggregat för ishall Undersökning av borrhålslagrets potential Ekonomi Känslighetsanalys Metodkritik Utförande Flödesschema Mätningar Borrhålslager Undersökning av borrhålslagrets potential Ekonomi Livscykel kostnadsanalys Payback analys Känslighetsanalys Resultat Diskussion Slutsats Källförteckning Bilaga 1 LCC med ersättning av el Bilaga 2 LCC med ersättning av fjärrvärme Bilaga 3 Payback med ersättning av el

61 Bilaga 3 Payback med ersättning av fjärrvärme Bilaga 5 Variabler Bilaga 6 Mätresultat Bilaga 7 Borrhålslager

62 1 Bakgrund Att driva en idrottsanläggning innebär alltid att energianvändningen generar en stor kostnad inleddes byggandet av en ishall vid Katrineholms Sportcentrum, detta blev början på ett arbete för en effektiv energianvändning. Ishallens kylaggregat använder sig av koldioxid som kylmedium istället för det mer vanligt förkommande ammoniak. Det leder till att driftskostnaderna och energikonsumtionen minskar markant under drift p.g.a. att det krävs avsevärt lägre energi att pumpa kylmediet i systemet. Systemet med koldioxid innebär dock högre installationskostnad än de vanligare systemen då trycket i systemet måste vara mycket högre och kopparrör används därför istället för plaströr. (Rogstam & Prakash, 2007) År 2009 byggs en konstgräsplan på området. För att kunna utnyttja planen under vintertid installeras värmeslingor. I samband med detta byggs också ett borrhålslager som består av 18st hål intill konstgräsplanen, vardera 60m djupa. Värme lagras i borrhålslagret genom att överskottsvärme från bandyplanens kylaggregat och konstgräsplanen, som under sommartid fungerar som en solpanel, transporteras ner i borrhålet där det sedan värmeväxlas med berget. När utetemperaturen sjunker, till den grad att risk för frost föreligger tillförs värme till konstgräsplanen genom värmeslingorna. Innan utetemperaturen blir för låg används enbart cirkulationspumpar för att tillgodose konstgräsplanens värmebehov med den lagrade värmeenergin. När utomhustemperaturen sjunker ytterligare startar värmepumpar anslutna till borrhålslagret för att öka uppvärmningskapaciteten. Konstgräsplanens värmesystem med tillhörande borrhålslagring är levererat av SEEC, ett företag som arbetar med värme- och kylsystem till större fastigheter och anläggningar. De har även goda kunskaper inom geoenergilager (SEEC, 2012). SEEC har i samarbete med energimätningsföretaget Kabona (Kabona, 2013) skapat en hemsida som redovisar aktuell status för drift av borrhålslagret och delar av sportcentrum. Även viss loggning med historisk data återfinns på denna hemsida (Kabona WDC, 2013). Efterhand har detta system utvidgats med värmepumpar för att försörja delar av Backavallen/Woodyhallen med tappvarmvatten, lokalvärme och ventilation. 1.1 Borrhålslager Inom geoenergi finns två huvudsakliga metoder att ta tillvara på energin i berggrunden. Den vanligaste är passiv teknik. Passiv geoenergi innebär att man enbart utnyttjar solens uppvärmning av marken och markens förmåga att lagra värmen. Detta görs antingen genom berg-, mark- eller grundvattenvärme. Dessa uppvärmningsmetoder används framförallt i små system. Till större system kan aktiv geoenergi användas. Aktiv geoenergi innebär att man inte bara utnyttjar solens uppvärmning av marken utan också aktivt tillför värme under vissa perioder för att öka den lagrade energin i marken. (Karlsson et. al, 2012) Borrhålslager är ett aktivt geoenergilager. En stor fördel med borrhålslager är att man under varma perioder kan kyla lokaler och pumpa ner överskottsvärmen som bildas i kylsystemet i borrhålslagret. Där kan värmen lagras tills kalla perioder då den kan pumpas upp och utnyttjas för uppvärmning. (Andersson et. al, 2009) I Sverige finns goda förutsättningar för att ta tillvara på överskottsvärme genom borrhålslager eftersom det finns hög produktion av överskottsvärme som idag kyls bort, variationen i temperatur beroende på 1

63 årstid är relativt stora och berggrunden i Sverige består till stora delar av granit och gnejs som lämpar sig väl för borrhålslager. (Carlstedt, 2010) 2 Inledning Vid Katrineholms Sportcentrum erbjuds människor flertalet aktiviteter. Det finns bl.a. ishall, bandyplan och en uppvärmd konstgräsplan att tillgå, vilket innefattas av området Backavallen/Woodyhallen inom Sportcentrum som detta projekt utgår från. I detta ingår bl. a. två kylaggregat och ett borrhålslager för att lagra överskottsvärme i systemet och i dagsläget främst värma konstgräsplanen under vinterhalvåret. Värme och kyla flödar mellan de olika delarna i systemet, enhetsprocesserna, för att på ett bra och energieffektivt sätt utnyttja systemet. I Figur 4 ges en närmare beskrivning av systemets utförande och drift. Figur 1: Katrineholms sportcentrums energisystem med förklarande text. (Katrineholms kommun, 2013) Tidigt i projektet framgår det att uppdragsgivaren i samråd med driftansvarige Mats Gustafsson har identifierat en utvecklingspotential i systemet, där nyttjandegraden av överskottsvärmen från Woodyhallens kylaggregat (ishallen) förmodligen kan ökas. Figur 2 visar ett flödesschema av överskottsvärmen för kylaggregatet i Woodyhallen. Överskottsvärmen lämnar kylaggregatet för att kylas och leds mot taket, där kylmedelskylaren finns. På vägen tas värme och återvinns som lokalvärme (golvvärme etc.). Temperaturen på överskottsvärmen som fortsätter uppåt mot kylmedelskylaren är därmed något lägre då den blandas med återvinningens något svalare returvärme. Innan överskottsvärmen kyls av på taket måste det säkerställas att kylmediets temperatur inte är för låg när det sedan återvänder till kylaggregatet. Detta regleras genom en trevägskoppling där 2

64 den varma överskottsvärmen kan blandas med det kalla returflödet från kylmedelskylaren för att uppnå rätt temperatur, som uppgår till 26 C enligt inställningar i systemet, i returledningen till kylaggregatet. Figur 2: Flödesschema över kylaggregatets överskottsvärme i Woodyhallen. Att detta kan behövas beror på utetemperatur och om det blåser mycket osv. då kylmedelskylaren kan kyla mer effektiv än beräknat. Det som sedan återstår av överskottsvärmen leds upp till kylmedelskylaren och kyls av. I anslutning till Backavallen/Woodyhallen finns faciliteter som är uppvärmda med direktverkande el och/eller fjärrvärme. Därför är det av intresse att utreda om denna potentiella överskottsvärme kan betyda att energibäraren för uppvärmning av dessa faciliteter kan bytas. Dessutom är det av intresse att undersöka om det i dagsläget finns ett nettoöverskott av värmeenergi i borrhålslagret, som också det kan utnyttjas till att utvidga systemet. 2.1 Syfte Syftet är att effektivisera befintligt system och undersöka möjligheten att optimera utnyttjandet av producerad överskottsvärme samt att utvärdera det antagna nettoöverskottet av värmetillförsel till borrhålslagret. Syftet är även att undersöka de ekonomiska effekterna av nödvändiga investeringar för systemoptimeringen. 2.2 Mål Att presentera kvantiteten av producerad överskottsvärme och undersöka alternativ användning av den. Även ge en bild av payback-tiden för de investeringar som erfordras för att utnyttja överskottsvärmen optimalt. Samt att utvärdera potentialen i borrhålslagret efter gjorda investeringar. 3

65 2.3 Frågeställningar Hur mycket överskottsvärme kan återvinnas från Woodyhallen? Hur stor är energilagrets överskott av värmeenergi per år? Vad finns det för potentiell användning för överskottsvärmen? Vad är de ekonomiska effekterna av investeringar i system för att effektivisera utnyttjandet av överskottsvärmen? 2.4 Avgränsningar och antaganden Projektet behandlar inte Backavallens/Woodyhallens totala energibehov eller en energikartläggning, då möjlighet till mätdata för en sådan analys ej finns tillgänglig och tidsramen är för snäv för att genomföra sådana mätningar. Projektet koncentrerar sig till sedan tidigare identifierade källor för överskottsvärme, som anges av driftansvarig personal med erfarenhet inom området. Graden av utnyttjande av överskottsvärmen från bandyplanens överskottsvärme undersöks inte. Ingen simulering genomförs av borrhålslagrets flöde av värme eller flöde av den nya överskottsvärmen som tillförs från Woodyhallens kylaggregat. Verkningsgraden på den värmeväxlare som innefattas av investeringen ansätts till anses representera en normal värmeväxlare. 80%. Detta En fast verkningsgrad antas för borrhålslagrets tillförsel och uttag av värme, då mer ingående studier och beräkningar av energiflödet som detta specifika borrhålslager och temperaturer kräver är tidskrävande och komplicerade. Om dessa beräkningar ska göras anses bättre och mer noggranna mätningar också nödvändiga, vilket inte är möjligt att genomföra i detta projekt. Verkningsgraden för processen där flödet av värmeenergin lämnar Woodyhallen och tillförs borrhålslagret innan den utnyttjas ansätts till = 65%. (Mileson et al, 2013). Verkningsgraden då värmeenergin tas direkt från borrhålslagret ansätts sedan till =80%, alltså samma verkningsgrad som ansätts värmeväxlaren. Detta anses rimligt då processerna liknar varandra. Investeringskostnaden ansätts till SEK, vilket anses rimligt efter diskussion med Mats Gustafsson. Samtidigt sätts årliga underhållskostnaden till SEK. Detta då packningar med största säkerhet behöver bytas ut efter ca 10 år, vilket uppskattas till en kostnad på SEK. Livslängden för investeringen ansätts lämpligen till 25 år efter diskussion med Mats Gustafsson. Investeringar utanför systemgränsen (Backavallen/Woodyhallen) beaktas ej. Drifttiden för Woodyhallen ansätts till 10 månader/år efter diskussion med driftpersonal. Elpriset ansätts 1,06 SEK/kWh och fjärrvärmepriset ansätts till 0,56 SEK/kWh efter diskussion med uppdragsgivare (Dävelid, 2013). 4

66 3 Metod Metoden som använts i projektet är en bottom-up metod. Empirisk data har undersökts kvantitativt genom datainsamling antingen genom undersökning av befintlig data eller egna mätningar. Även möten med uppdragsgivare och driftansvariga har varit viktiga i fastställandet av energianvändningen. Enhetsprocesserna har identifierats främst genom diskussion med uppdragsgivaren och drifttekniker (Kjell Dävelid, Mats Olsson och Mats Gustafsson). Målet är att ge ett så tydligt svar som möjligt på frågeställningen och utifrån detta mål, utan att förbise viktiga delar av systemet, har enhetsprocesser definierats. Utifrån dessa enhetsprocesser har ett flödesschema upprättats för att tydliggöra energiflödena mellan enhetsprocesserna i systemet. Flödesschemat är gjort i Excel där uppbyggnaden är tänkt att spegla den faktiska placeringen av de olika enhetsprocesserna. På varje nod i schemat kan man klicka och komma in på en sida där väsentlig data för enhetsprocessen är presenterad. Detta för att sortera all data på ett så tydligt sätt som möjligt. 3.1 Datainsamling I första hand har befintlig mätdata använts. När befintlig mätdata inte funnits att tillgå eller varit ofullständig har egna mätningar utförts. Konstgräsplanens värmesystem med tillhörande borrhålslagring är levererat av SEEC. SEEC har med samarbete med energimätningsföretaget Kabona skapat en hemsida som redovisar aktuell status för drift av borrhålslagersystemet för Backavallen/Woodyhallen. Även viss loggning med historisk data återfinns på denna hemsida(kabona WDC, 2013). All data gällande borrhålslagringen, konstgräsplanens elanvändning, bandyplanens värmepumpar och värmepumpen till Backavallens omklädningsrum är tagna från denna hemsida. Genom möten med drifttekniker, Mats Gustafsson, har mer allmän information om systemet erhållits. Mats Gustafsson har mycket god kunskap om hela det undersökta systemet och har gett bra information och varit en ovärderlig källa till kunskap om systemet. 3.2 Litteraturstudie Borrhålslager En av de mer komplexa delarna av systemet är borrhålslagret där värmeenergi kan lagras och hämtas. Borrhålets egenskaper beror bl. a. på geologiska parametrar såsom bergartstyp etc. (Geotec, 2012). Eftersom beräkningar på själva borrhålet och dess verkningsgrad låg utanför projektets arbete har därför ett schablonvärde tagits fram för att ge en ungefärlig bild över hur bra verkningsgraden är. Det beror även på lagringstiden, därför har borrhålet som valts som mall ungefär samma användningsområde. Förutsättningarna kan därför anses vara relativt lika. Verkningsgraden på borrhålet sattes därför till 0,65 (Mileson et al, 2013). Med andra ord så om det tillförs 100 kwh till borrhålet så kan det hämtas upp 65 kwh för senare bruk. 5

67 Kylaggregat för ishall Ett kylaggregat består av fyra huvudkomponenter; kompressor, kondensor, expansionsventil samt en förångare ihopkopplade enligt Figur 3:Figur 3. Genom förångaren tas värme upp från isytan och kylmediet går från vätska till gasform. Därefter höjs trycket i kompressorn och temperaturen stiger i kylmediet som övergår till vätskeform i kondensorn där den även avger värme när det kondenseras (Cengel et al, 2008). Figur 3: Schematisk bild över ett kylaggregat Q L i Figur 3 är den värme som skall föras bort från isen, det är alltså den som dimensionerar systemet. Q H är den överskottsvärme som bildas och som kyls bort med hjälp av ett kylsystem som innehåller vatten med 40 % etylenglykol. En del av denna överskottsvärme återvinns idag för tappvarmvatten och uppvärmning för Woodyhallen men det är fortfarande en stor del som kyls bort via kylmedelskylaren som är placerad på ishallens tak. Teoretiskt sett så borde Q L ligga konstant över året då temperaturen i ishallen även ska vara konstant under året, så är det dock inte i praktiken utan kylbehovet ökar med en ökad utomhustemperatur då exempelvis värmestrålningen från väggar och tak ökar med ökande utomhustemperatur (Rogstam & Prakash 2007). Detta ger att den potentiella återvunna överskottsvärmen, Q H, varierar med utomhustemperaturen. Något som dock bör noteras är att värmeåtervinningen ökar med sjunkande utetemperatur (Rogstam & Prakash, 2007). 6

68 3.3 Undersökning av borrhålslagrets potential För att beräkna potentialen hos överskottsvärmen i kylmediet används följande formel: (1) Densiteten hos 40 % etylenglykol Volymflödet hos köldmediet Specifika värmekapaciteten hos 40 % etylenglykol Temperaturdifferensen i kylmediet före och efter kyltornet Densitet: Densiteten hos kylmediet tas fram med följande formel: ( ) (2) Volymflöde: Anskaffat värde för volymflöde från inkörningsrapport som utfärdats Specifik värmekapacitet: Specifik värmekapacitet, [ ( )], hos vatten vid 26.7 C används vid beräkningar (Engineeringtoolbox, 2013). Interpolering för att få fram exakt värde på ansågs ej nödvändig då skillnaden mellan tabellens värde och systemets medeltemperatur var väldigt små och kommer knappt inte påverka värdet på. Temperaturdifferensen: Temperaturdifferensen bestäms genom mätningar som utfördes under perioden november För att beräkna temperaturförlusten genom röret användes följande formel: (3) där (4) Energiflödet innan borrhålet: Den värmeeffekt som beräknas från ekv. (1) kan sedan hämtas ut med hjälp av en värmeväxlare. Om värmeväxlaren samt övriga förluster antas ha en verkningsgrad på 80 % ( ) ges effekten till borrhålslagret med följande formel: (5) Energin till borrhålet per år kan sedan beräknas genom systemets drifttid: (6) 7

69 Potential När potentialen att tillvarata värmeenergin som lagrats i borrhålet ska beräknas används två olika verkningsgrader. En för energin som kommer från överskottsvärmen i ishallen( ) och som ska lagras i borrhålslagret innan användning och en som gäller för redan lagrad värmeenergi ( ) i borrhålslagret. Den första verkningsgraden är baserad på ett liknande borrhål (se litteraturstudie), den andra är baserad på en ungefärlig verkningsgrad hos värmeväxlare. Dessa antaganden ger följande formel på potential: bestäms genom undersökning av data över den lagrade energin i borrhålslagret (Kabona, 2013). En graf över den lagrade energin gjordes i Excel, sedan infördes en trendlinje med funktionen Trendline. Trendlinjens lutning ger sedan nettoöverskottet av lagrad värmeenergi per år. 3.4 Ekonomi Litteraturstudier för att kunna genomföra väsentliga ekonomiska räkningar har gjorts. Nuvärdesmetoden har identifierats som en bra metod för att kvantifiera hur mycket framtida besparingar är värt i dagsläget. Nuvärdesfaktorn är beräknad genom ekvationen: ( ) (Yard, 2001) (8) (7) Kalkylräntan är satt efter energimyndighetens rekommendationer (Energimyndigheten, 2011). Med nuvärdesmetoden har två ekonomiska räkningar genomförts. Dels en Life Cycle Cost (LCC) analys och dels en payback-analys. LCC:n är framtagen med hjälp av energimyndighetens verktyg Mall för LCC-beräkningar (Energimyndigheten, 2011). Mallen har justerats för att passa investeringen som undersöks i detta projekt. Investeringen görs i första hand för att generera besparingar i inköp av värme. Driftkostnaderna knutna till tillvaratagandet av överskottsvärme är inte stora och väldigt svåra att identifiera (Dävelid, 2013). Driftkostnader har diskuterats fram med driftansvarig och uppdragsgivare. Investeringskostnaden är den största kostnaden för systemet. Pump och rör finns sedan tidigare installerat för att kunna transportera överskottsvärmen från Woodyhallen till borrhålslagret. Det som behövs investeras i ytterligare är en värmeväxlare där överskottsvärmen idag kyls bort och ett system för att ta tillvara på värmen från borrhålslagret. Investeringskostanden och livslängden har ansatts efter diskussion med driftsansvarig (Gustafsson, 2013). Eftersom besparingarna som investeringen genererar är så tydlig och stor har den tagits med i LCC räkningen. Detta är utfört genom att istället för att ha en kostnad för energin, som var givet i mallen, så har en besparing av värme lagts till. Detta resulterar i en negativ kostnad för investeringen, alltså en besparing. Eftersom besparingen som LCC:n visat är så betydande är det intressant att också veta efter hur lång tid investeringen som gjort betalat sig och uppdragsgivaren kan räkna hem investeringen. För att bestämma detta är en beräkning av payback-tiden genomförd. Nuvärdesmetoden är använd även i dessa räkningar. Metoden är framtagen efter litteraturstudier. 8

70 Payback-tiden fås exakt genom följande formel: ( ) ( ), (9) där: = kalkylränta G=investeringskostnad a=årlig besparing Genom att göra en graf av årliga ackumulerade kostnaden för investeringen kan break-even punkten ses grafiskt och den exakta break-even punkten verifieras (Yard, 2001). 3.5 Känslighetsanalys Två stycken känslighetsanalyser genomfördes för att undersöka hur känsligt resultatet är mot förändring av de värden som anses vara mest osäkra. De värden som ansågs vara mest kritiska var temperaturdifferensen och elpriset. Anledningen för temperaturdifferensen var att mätningarna är bara utförda under en vecka men antas sedan stämma över hela året. Anledningen för elpriset var för att trots att kommunen idag har ett fast elpris till 2018 (Dävelid, 2013) så finns risken att priset ökar om Sverige och Europa får en gemensam elmarknad. (Svensk Energi, 2013) 3.6 Metodkritik En stor del av datainsamlingen för värmesystemen gällande konstgräsplanen, bandyplanen och omklädningsrummen till Backavallen är taget från Kabona och SEECs mätningar. Antaganden har gjorts att dessa data är relevanta och pålitliga. Eftersom samma företag som levererade systemet är med och analyserar systemet finns viss risk att en skönmålning av systemet är gjort när mätningarna görs. För att hålla opartiskhet och eventuellt lättare hitta förluster i systemet kunde egna mätningar genomföras på alla enhetsprocesser. Det hade medfört en något mer trovärdig rapport. Med tanke på undersökningens omfattning så väl tidsmässigt som ekonomiskt ansågs den genomförda metoden vara den bästa möjliga. Mycket vikt har lagts på information given av drifttekniker, Mats Gustafsson. En risk med denna metod är att en person som jobbat länge med systemet har en gammal bild av vissa processer och har ett intresse av att visa på hur väl systemet fungerar. En något mer exakt metod hade varit att själva undersöka hela systemet för att själva fastställa alla processer och hitta potentialer i alla processer. Återigen har den använda metoden ansetts vara den bästa tillgängliga. Mätningarna har bara genomförts under en vecka. Dessa data användes sedan för att beräkna processernas förbrukning över 43 veckor. Ett mer exakt resultat skulle fås om mätningarna utfördes en längre tid, helst över hela tidsperioden, men med de givna resurserna var detta inte möjligt. Mätningarna kan anses trovärdiga då de är utförda av instrument som används ofta i undersökningar utförda av studenter på Linköpings universitet. Mätningarna övervakades av en person med tidigare erfarenhet av liknande mätningar vilket även det styrker trovärdigheten i mätningarna. I den ekonomiska delen har många förenklingar gällande kostnaderna gjorts. Mer trovärdigt resultat hade nåtts om mätningar för att fastställa driftkostnad och underhållningskostnad och om offerter på alla investeringar hade erhållits. 9

71 4 Utförande 4.1 Flödesschema Figur 4: Schematisk bild över anläggning och dess energiflöden. Rött flöde visar flöde av värme och svart betyder förbrukning av el. Karta hämtad från hitta.se. Lantmäteriet Medgivande i2012/898. För att på ett bättre sätt påvisa flöden i systemet för Backavallen har en Excelfil med tillhörande illustrering, se Figur 4, skapats. Flödesschemat har upprättats utifrån information given av Mats Gustafsson. Mätdata från hemsidan (Kabona WDC, 2013) har samlats in och sammanställts för att ge en mer lättöverskådlig och snabbare förståelse av systemets utformning och potential. Till skillnad från Figur 1 så innehåller alltså Figur 4 och dess Excelfil interaktiv information om noderna, där tidigare flöden redovisas. Det centrala i systemet är borrhålslagret där värme lagras och hämtas. De flöden markerade med rött är flöden av värme, medan de svartmarkerade representerar elförbrukning. Borrhålslagret är anslutet dels till en värmepump för omklädningsrummen under läktaren vid A-planen, där värme transporteras för att användas till varmvatten och lokalvärme (övre anslutning i Figur 4) men även till Woodyhallen där värme används till varmvattentankarna (5250 l) som är placerade i garaget för ismaskinen med tre tillhörande 10

72 värmepumpar (70 kw). Detta ska förse anläggningen med varmvatten för exempelvis duschar och drift av ismaskinen. Vidare är bandyplanens kylaggregat anslutet till borrhålslagret där överskottsvärmen som uppstår vid drift av kylaggregatet lagras i borrhålslagret. Till borrhålslagret är även 8 st. 70kW värmepumpar inkopplade. Dessa värmpumpar kopplas in om det råder sträng utomhusmiljö med låga temperaturer eller om borrhålslagrets kapacitet i annat fall inte räcker till vilket brukar ske runt februari. Det betyder att borrhålslagret även kan verka utan inblandning av värmepumparna, vilket illustreras i Figur 4 av de dubbla flödena mellan borrhålslagret och konstgräsplanen värmeslingor. Det bör även nämnas att konstgräsplanen plogas vid stora snömängder vilket medför en minskad användning av borrhålslagrets lagrade värmeenergi. Dessutom är inte värmeslingornas huvudsyfte att smälta snö och is. Huvudmålet för värmeslingorna är att yttemperaturen ska vara plusgrader, vilket indirekt däremot innebär att värmslingorna hjälper till att smälta snö och is på ytan. Även konstgräsplanen kan tillföra värme för lagring till borrhålslagret genom att agera som en stor solfångare under de varma sommarmånaderna och därmed är även det flödet infört i Figur 4, dock utan påverkan från värmepumparna. När det gäller överskottsvärmen som uppstår från kylaggregatet i Woodyhallen, när kylmediet (koldioxid) avlägsnar värme från isytan, så återvinns en del av denna till uppvärmning och tappvarmvatten och resterande del kyls bort. Det flöde av överskottsvärmen som kyls bort är ett potentiellt flöde som kan tillföras och lagras i borrhålslagret, vilket skulle öka borrhålslagrets kapacitet. Alltså är det möjligt att det orangea flödet i Figur 4, i framtiden kopplas till borrhålslagret för att effektivisera system än mer. För att få en bra bild över energin som transporteras mellan anläggningens olika delar har ett flödesschema skapats. Siffrorna som presenteras är den totala energiåtgången i MWh per år. 4.2 Mätningar Utförda mätningar har koncentrerats till det område där det sedan tidigare inte finns någon mätning på plats och som uppdragsgivare och driftansvarig har identifierat som potentiell källa till överskottsvärme. Detta innebär att mätningarna koncentrerats till värmeåtervinningssystemet för kylaggregatet i Woodyhallen. För att få fram nödvändig data var den ursprungliga ambitionen att mäta temperatur och flöde av kylmediet som går upp till kylmedelkylaren för avkylningen och temperaturen efter avkylningen. På grund av begränsningar i tillgänglig mätutrustning användes ett tidigare uppmätt värde för att bestämma kylmediets flöde. Värdet är taget från installationsmätningar som utfördes

73 Figur 5: Flödesschema över kylaggregatets överskottsvärme med införda mätpunkter. Figur 5: Foto av temperaturmätning vid värmeåtervinningskretsen. Figur 5 visar systemet och flödet av kylaggregatets överskottsvärme, där även införda mätpunkter är utmarkerade. Mätpunkterna är ansatta för att mäta temperaturen på överskottsvärmens flöde till återvinningen respektive kylmedelskylaren. För att värmeutbytet med omgivningen skulle bli så litet som möjligt tejpades givarana upp på rören med isolerande tejp, som synes i Figur 6. Temperatutmätningen startades kl och mätte temperaturen och loggade resultatet varje minut i en vecka, alltså till kl Veckan anses återspegla en normal driftsvecka då inga oförutsedda händelser eller stopp har skett enligt personal på plats. 4.3 Borrhålslager Ett nettoöverskott av värmeenergi i borrhålslagret har antagits av uppdragsgivaren och driftansvarig och verifierats genom studier av energiflödet till och från borrhålslagret. Temperaturen och värmeeffekten lagrad i borrhålet loggas kontinuerligt och redovisas på Kabona WCD:s hemsida (Kabona WDC). Därifrån har data hämtats och undersökts närmare. En graf över energin i borrhålet har gjorts och studier av grafen visar på ett högre tillskott av värme än uttag i borrhålslagret. Detta blir tydligt när man studerar minimimängden energi lagrat i berget. Denna miniminivå ökar för varje år. Genom en jämförelse av de olika minimivärdena för lagrade energin för år har ett medelvärde på hur mycket överskottet i borrhålslagret per år är. Även funktionen Trendline i Excel har använts för att se trenden på energin i borrhålslagret. Denna funktion räknar ut ett medelvärde av grafen för olika tillfällen. Den genererade trendlinjen visar på ett överskott av energi tillförs borrhålet. Genom att undersöka lutningen på trendlinjen har ett medelöverskott på tillförda värmen för de senaste tre åren beräknats. De olika sätten att räkna på ger något olika resultat men visar samma storleksordning och att teorin om att ett överskott till borrhålet levereras tycks stämma. Den senare räkningen med funktionen Trendline som grund har identifierats som den mest exakta, eftersom denna 12

74 [KWh] funktion tar hänsyn till alla punkter i grafen. Därför har Trendline använts som underlag för de ekonomiska räkningarna. Beräkningarna i sin helhet redovisas i Bilaga 7. När den totala tillgängliga värmeenergin från borrhålslagret beräknats har denna överskottsvärme i borrhålslagret och överskottsvärmen från Woodyhallen summerats. En verkningsgrad för hur mycket av den tillgängliga värmen i borrhålslagret som går att ta tillvara på har ansatts genom litteraturstudier och antagandet har gett en rimlig verkningsgrad Energi i lager [KWh] Energi i lager [KWh] Linear (Energi i lager [KWh]) [År] Figur 6: Innestående energi i borrhålslagret med inlagd trendlinje i rött. 4.4 Undersökning av borrhålslagrets potential Densitet: Densitet hos vatten vid 30 C: (Cengel et al, 2008) Densitet hos etylenglykol vid 30 C: (Engineeringtoolbox, 2013) Ekv. (2) med ovanstående värden på ingående densiteter ger följande värde på kylmediets densitet: Volymflöde: ( ) ( ) Specifik värmekapacitet: ( ) ( ) (Engineeringtoolbox, 2013) Temperaturdifferensen: Mätdata över tillopps- och returledningens yttemperatur på rören används för att beräkna differensen mellan dem (se bilaga 6): 13

75 För att beräkna temperaturen av själva kylmediet användes ekv. (3) med ekv. (4) för att beräkna temperaturförlusten( ) genom själva röret. Röret är 2mm tjockt och av materialet EN / AISI 304L enligt märkning på rören. Materialet har en värmeledningsfaktor, vid en rumstemperatur av 20 C (Acerinox, 2013). Det gör att temperaturskillnaden mellan in- och utsida av röret,, försummas då skillnaden kommer vara ytterst liten, som synes av en analys av formeln: Ekv. (3) med ekv. (4) ger att och då kvoten blir mycket liten, eftersom d = 0,002 m, blir även mycket liten och därmed försumbar. Alltså Energiflödet till borrhålslagret: Med ekv. (1) tillsammans med ovanstående värden ger sedan kyleffekten på kylmedelskylaren: För att beräkna hur mycket av denna effekt som återstår efter en potential värmeväxlaren istället för kylmedelskylaren användes ekv. (5): Drifttiden för Woodyhallen kylaggregat antas vara 10 månader på ett år enligt uppgift. Vilket ger följande i : Energin till borrhålet per år blir alltså enligt ekv. (6): Ekv. (7) används sedan för att beräkna den totala energitillgången i borrhålslagret, värdet på av Figur 6 och fullständiga beräkningar hittas i Bilaga 7: ges 4.5 Ekonomi Livscykel kostnadsanalys När livscykelkostnaden tagits fram har nuvärdesmetoden använts. Ekvation (8) har genomgående genom räkningarna använts för att räkna ut framtida kostnaders och besparingars storlek till ett nuvärde. Kalkylräntan är en faktor som används för att ta hänsyn till tiden som investeringen genererar en besparing. Denna faktor kompenserar för väntan, förlorad köpkraft och risk. Kalkylräntan kan ses som den minsta avkastningen en investering bör ha för att över huvudtaget vara intressant. (Yard, 2001) I detta projekt har en kalkylränta på 5 % använts. Investeringskostnaden är satt till SEK. Driftkostnaden är satt till SEK/år. Besparingarna investeringen genererar är knutet till hur mycket värme som kan tillvaratas från borrhålet och vilken energibärare man ersätter med denna värme. I de ekonomiska räkningarna som är gjorda är 14

76 ersättning av både fjärvärme och el undersökt. Priserna för el och fjärrvärme är komplexa och fluktuerande (Dävelid, 2013). För att göra räkningarna hanterbara har priserna som använts i denna rapport antagits vara konstanta. Priserna är satta till en låg nivå för att vara säker på att beräkningarna kommer generera den verkliga besparingen prognosen visar. Elen antas kosta 1,06 SEK/kWh och fjärrvärmen 0,56 SEK/kWh (Dävelid, 2013). När den totala kostnaden beräknas subtraheras alla kostnader från alla intäkter (besparingar) förknippade med investeringen över brukstiden, som ses ekv. (10) i Bilaga 1. De framtida kostnaderna och intäkterna multipliceras med nuvärdesfaktorn för att omskrivas till en motsvarande summa i nuläget. Kostnaderna förknippade med investeringen är underhållskostnader och investeringskostnader (Energimyndigheten, 2013). Intäkterna (besparingarna) förknippade med investeringen är besparingar i inköpt energi man kan göra när man tar tillvara på energin i borrhålslagret. För att räkna ut livscykelkostnaderna har energibesparingarna räknats som en negativ kostnad. Payback analys För att räkna ut payback-tiden används samma investeringskostnad som i livscykelanalysen. I denna del används en årlig besparing som investeringen genererar. Den årliga besparingen räknas ut genom att tillgänglig värmeeffekt från borrhålet multipliceras med drifttiden och kostnaden för den energibärare den ersätter. För varje år räknas besparingen sedan om till ett nuvärde genom att multipliceras med ekvation (8) för nuvärdesmetoden enligt samma princip som tidigare. Efter att nuvärdesbesparingen beräknats ackumuleras besparingen med kostnaderna. Besparingen subtraheras från kostnaderna. Detta görs för varje år investeringen beräknas vara aktiv. Resultatet visar hur ekonomin för investeringen blir år för år. När siffrorna blir positiva har en break-even punkt uppnåtts och investeringen blir lönsam. Resultatet genom denna metod ger inte den exakta paybacktiden utan visar endast mellan vilka år som break-even punkten infaller. Beräkning av exakt payback-tid sker med ekv. (9). 4.6 Känslighetsanalys Eftersom uträkningarna över investeringens lönsamhet innehåller antaganden utfördes två stycken känslighetsanalyser för att se hur pass mycket dessa antaganden påverkade slutresultatet. Slutresultatet i det här fallet ses som hur många år tills investeringen når break-even. Temperaturen testades med ett intervall mellan 2,25 till 0,75 C. Detta intervall valdes med tanke på att det beräknade värdet ligger på 1,77 och lades som ungefärlig mittpunkt fast med en viss övervikt på ett sämre resultat då det ansågs vara mer relevant. I analysen över elpriset valdes nuvarande elpris som lägsta värde då det anses orimligt att elpris kommer sjunka till nästa prisförhandling. Sedan undersöktes hur besparingarna förändrades för varje 15-öresökning per kwh. Detta gav väldigt höga elkostnader men eftersom besparingarna är beräknade över en tioårsperiod och utvecklingen de senaste tio åren visar en stadig ökning anses känslighetsanalysen väsentlig att genomföra på detta vis. I Figur 9 illustreras prisutvecklingen på el mellan år 2000 och

77 [Öre/KWh] [SEK] [SEK] Känslighetsanalys av olika temperaturskillnader [År] T=0,75 T=1 T=1,25 T=1,5 T=1,75 T=2 T=2,25 Figur 7: Känslighetsanalys över hur besparingarna förändras vid en förändrad temperaturdifferens Känslighetsanalys av olika elpriser [År] 1,06 kr/kwh 1,15 kr/kwh 1,3 kr/kwh 1,45 kr/kwh 1,6 kr/kwh 1,75 kr/kwh Figur 8: Känslighetsanalys över hur besparingarna förändras vid ett förändrat elpris. Historiskt elpris [Årtal] Figur 9. Historisk graf över elpriset i Sverige. (Nordpoolspot, 2013) 16

78 5 Resultat Tillgänglig överskottsvärme som kan tillvaratas i Woodyhallen är 420 MWh/år. Borrhålslagret har idag ett överskott på 38 MWh/år på tillförd energi. Med tillgänglig energi från Woodyhallen ger detta den totala energin på 458 MWh/år värmenergi i borrhålet. Med hänsyn till borrhålets verkningsgrad finns det 303,5 MWh/år värmeenergi tillgängligt för användning från borrhålet om överskottsvärmen från Woodyhallen tas tillvara på. Denna värme kan användas för uppvärmning av närliggande lokaler. Görs nödvändig investering tar det olika långt tid för investeringen att betala av sig beroende på vilken energibärare den ersätter. I Tabell 1 anges de olika tiderna beroende på ersatt energibärare. Tabell 1: Resultat av pay-off tid. Pay-off tid [år] Ersättning av el 1,71 Ersättning av fjärrvärme 3,48 Likaså beror besparingarna investeringen kan generera på vilken energibärare den ersätter. I Tabell 2 redovisas de undersökta besparingarna baserade på investeringens brukstid, 25 år. Tabell 2: Resultat av total besparing. Besparing [SEK] Ersättning av el Ersättning av fjärrvärme

79 6 Diskussion När stora system undersöks och definieras kan det vara svårt att få en helhetsbild av systemet och sammanfatta detta i en rapport. Denna rapport är inget undantag från det. Under arbetets gång har kunskapen om systemet ständigt breddats vilket har gjort att fokus i projektet har skiftats. Den ursprungliga ambitionen med projektet var att leverera en helhetsbild av energianvändningen på Backavallen/Woodyhallen. Tanken var att definiera enhetsprocesser och sedan undersöka energiflödena i dessa, lägga ihop data och därigenom leverera en helhetsbild. När flödena varit fastställda skulle det vara möjligt att se överskottsvärmen i hela systemet och fastställa hur denna skulle kunna utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Efter att enhetsprocesserna definierats och energiflödena börjat sammanställts bildades en större förståelse för systemets omfattning. Ambitionen att anskaffa data för alla processer tycktes då både orealistisk och onödig. Kunskapen som fanns på plats om systemet som framför allt driftansvarig har var så pass omfattande att kvalitativa data från honom bedömdes trovärdig och gjorde att fastställande av kvantitativ data för hela systemet blev onödig. Bland annat identifierade driftansvarig överskottsvärmen i Woodyhallen som den största källan av outnyttjad överskottsvärme i systemet, något som vi samtycker med då förståelsen för systemet har ökat. När detta fastställts och bekräftats av uppdragsgivaren ansågs att mätningar på bandyplanen och omklädningsrummen vid Backavallen överflödiga. Ursprungstanken var att dessa behövdes, inte bara för helhetsbilden av systemet utan också, för att fastställa energiflödet i borrhålslagret. Temperatur och därmed lagrad energi i borrhålet mäts kontinuerligt och loggas och presenteras på Kabons/SEEC:s hemsida. I och med att dessa data fanns tillgänglig kunde nödvändig data hämtas därifrån och mätningar på energiflöden i bandyplan och Backavallens omklädningsrum blev överflödiga. Trots att mätningarna nu begränsats till ett delsystem i det stora systemet var det inte helt givet vilka storheter som behövdes för att fastställa överskottsvärmen. Systemet kopplat kring isproduktionen i Woodyhalen är relativt nylevererat och komplicerat. Mycket litteraturstudier och undersökningar gjordes för att fastställa vilka storheter som behövdes för att kunna bestämma överskottsvärmen. Den enklaste vägen är inte sällan också den bästa vilket visade sig i denna del av projektet. Det lättaste var helt enkelt att mäta flöde och temperatur på fluiden före och efter kylning och bestämma värdet. Är fluidens egenskaper som densitet och värmekapacitet kända kan energin i den bortkylda överskottsvärmen bestämmas. Från Linköpings universitet fanns tillgång till nödvändig mätutrustning. När preliminärbokning av mätinstrumenten gjordes fanns en ultraljudsflödesmätare tillgänglig på universitetet. Oklarheter rådde dock om vem som äger denna utrustning men en preliminärbokning för mätning gjordes. Kort innan mätningen skulle utföras visade det sig dock att Linköpings universitet inte ägde utrustningen och att ägaren behövde den för den aktuella perioden. På grund av den korta tidsperioden innan mätningarna skulle utföras fanns inte möjlighet att hitta alternativa sätt att tillhandahålla utrustningen på. Linköpings universitet konstaterade att en liknande utrustning behövde köpas in, men beslutsprocesser och offerterhållande gjorde att de nya instrumenten inte var ett alternativ för mätningarna som skulle utföras. Istället fick andra alternativ för mätning undersökas. Efter diskussion med driftansvarig framgick att liknande mätningar var gjorda tidigare när utrustningen var nyinstallerat och skulle testas. Protokoll från dessa tester kunde erhållas och därigenom fastställdes flödet. Denna metod blev inte lika säker som en egen mätning hade varit eftersom det var ca 4 år sedan 18

80 dessa mätningar utfördes och ingen hänsyn till eventuella förändringar i systemet har tagits. Troligt är att utrustning som levererar flödet slits och körs in och att flödet därför inte är exakt samma idag som för 4 år sedan. På grund av problemen med att få tillgång till nödvändiga mätinstrument ansågs dock denna metod vara den bästa tillgängliga. När överskottsvärmen från Woodyhallen bestämts antogs det att den kunde tillföras borrhålslagret. Denna del av undersökningen var väldigt komplex. Mycket litteraturstudier och faktasökande låg bakom bestämmandet av hur mycket energi som kan tas upp i borrhålet av det som tillförs. Borrhålslager är ett relativt nytt system för utnyttjande av spillvärme eller överskottsvärme och beräkningarna av dess verkningsgrad är komplicerade och specifika för varje anläggning. Några faktorer som påverkar verkningsgraden är längden på hålen, hålens täthet, bergart och grundvattenflödet i borrhålsområdet. Att simulera värmeflödet i borrhålslagret i detalj ansågs ligga utanför detta projekt. Sådana räkningar hade varit nödvändiga för att exakt bestämma detta borrhålslagers verkningsgrad. Istället fördes diskussion med driftansvarig och företaget som levererat borrhålslageret. Även litteraturstudier för att undersöka om det fanns simuleringar av liknande borrhålslager tillgängliga. Genom litteraturstudierna hittades verkningsgrader för liknande borrhålslager och genom diskussion med uppdragsgivare fastställdes att dessa liknande verkningsgrad kunde ansättas och användas även för detta borrhålslager. När nödvändiga energiflöden fastställts och total tillgänglig energi i borrhålslagret bestämts kunde ekonomiska räkningar påbörjas. När denna fas inleddes identifierades några ekonomiska storheter knutna till systemet som var väldigt komplicerade att fastställa. Storheterna var investeringskostnader och driftkostnader. Svårigheterna att fastställa dessa storheter låg i att kapacitet för att transportera överskottsvärmen redan var existerande så problemet var ett allokeringsproblem. Hur kostnaderna för detta system borde allokeras från hela systemet visade sig vara väldigt komplext. Önskvärt för att få en exakt siffra på driftkostnader för det nya systemet hade varit att undersöka hur mycket el pumpen för hela systemet drar. Sedan undersöka hur flödet i systemet är fördelat över olika delar av systemet. Efter detta skulle det vara möjligt att räkna ut en procenthalt av hur mycket flöde som går åt till det nya systemet och därmed hur mycket elen till denna del kostar. En sådan metod hade gett ett mer underbyggt resultat men användes inte i detta projekt. Istället diskuterades kostnaden fram med driftansvarig. En relativt hög driftkostnad antogs för att resultatet inte skulle bli missvisande. Investeringskostnaderna anknutna till systemet var också komplicerade. Eftersom författarna av rapporten inte är kunder utan enbart studenter har offerter från leverantörer varit svåra att få tag på. Även det faktum att denna del sträcker sig utanför gränsen som är uppsatt för detta projekt har gjort denna del komplicerad. För att begränsa projektets omfattning drogs systemgränsen från början vid Backavallen/Woodyhallen. Eventuella övriga investeringar och undersökningar skulle inte undersökas. Detta gjordes för att kontrollera projektets storhet och göra det genomförbart på den givna tiden. Investeringar kommer att behöva genomföras i andra byggnader för att kunna ta tillvara på tillgängliga värmen i borrhålslagret. Framför allt vid ersättning av eluppvärmning behövs en hög investeringskostnad eftersom en omställning av en lokals totala värmesystem behöver genomföras innan borrhålslagrets värmeenergi kan utnyttjas till ändamålet. Eftersom detta går utanför den givna systemgränsen lämnades dessa kostnader ute från beräkningarna. Ur en strikt ekonomisk synvinkel bör kostnaderna för alla investeringar, oavsett när de gjorts, tas med som investeringskostnader. Men eftersom uppdragsgivaren är intresserad av förutsättningarna för att göra nya investeringar i systemet har tidigare investeringar utelämnats ur beräkningarna. 19

81 Dessa förenklingar i bestämmandet av de ekonomiska storheter gör att resultatet av investeringen bör ses som en fingervisning av hur kostnadsbesparingarna knutna till investeringen ser ut, inte exakt hur stora de är. Storheter som inte är exakta har valts till en hög nivå för att få ett worst case scenario. Ekonomiska analyserna kan alltså ses som ett minimum sparande av kostnader, det är troligt att besparingarna blir högre i verkligheten. Mätutrustningen som använts anses vara bra och kan ge ett trovärdigt värde. En osäkerhet i mätningarna ligger i det faktum att fluiden i sig inte kunnat mätas utan att mätningen skett på rören som transporterar fluiden. Visst värmeutbyte kommer ske med omgivningen. Detta förbisågs eftersom det intressanta i mätningen är skillnaden i temperatur i fluiden mellan tillopp och retur vid de båda mätningar, varför tempereraturavvikelser som sker pga. att mätningen sker utanpå röret kan försummas. Denna avvikelse från den faktiska temperaturen borde i det närmaste bli densamma för båda temperaturer, eftersom rören är av samma typ och storlek, och således inte ha någon inverkan på resultatet när skillnaden i temperaturen mellan fluiden före och efter avkylning. Likaså visar tidigare analys av ekv. (3) och (4) att temperaturdifferensen är mycket liten. Ett märkligt fenomen som upptäckts när mätresultaten undersökts har varit att temperaturskillnaden ibland varit negativ. Det innebär att temperaturen innan värmeväxlingen är lägre än temperaturen efter. Detta är mot syftet med värmeåtervinningen vars syfte är att kyla fluiden och ta tillvara på värmen. Rimlig förklaring till denna skillnad är att temperaturerna jämförs rakt mot varandra utan tidskorregering. Alltså att temperaturmätningen av till och från flöde till värmeväxlingen sker momentant. Detta gör att resultatet visar temperaturskillnaden men inte nödvändigtvis temperaturskillnaden på fluiden efter värmeväxlingen. För att ta hänsyn till detta skulle en undersökning av hur lång tid det tar för fluiden att transporteras från tilloppsmätpunkten till frånloppsmätpunkten behöva utföras. Sedan skulle mätinstrumenten ställas in så att de reglerar för transporttiden. Alltså att frånloppsmätningen sker med en förskjutning med den tid det tar för fluiden att transporteras mellan mätpunkterna. Detta har inte gjorts vilket är en osäkerhet kopplat till temperaturmätningen. Temperaturmätningen hade antagligen visat på en större differens om mätningen tagit hänsyn till denna skillnad, varför också detta gör att resultatet kan vara bättre i praktiken än vad denna rapport kommer fram till. Temperaturmätningarna är genomförda under en vecka men slutsattser är dragna för 25 år. Detta är en svaghet med rapporten. Mätningar över längre tid skulle ge ett mer exakt resultat. En kontinuerlig mätning och loggning av fluidens temperaturskillnad över en hel säsong skulle vara önskvärt och bidra till att ett säkrare resultat. Sådana mätningar har inte varit möjligt att genomföra i detta projekt på grund av tiden som krävs och kostnader för utrustning och installation av utrustning. Önskas ett säkrare resultat för att investeraren ska investera i nya systemet är detta en undersökning som relativt enkelt skulle stärka resultatet och göra det säkrare. Känslighetsanalysen som genomförts visar att temperaturskillnaden har stor inverkan på resultatet. Som synes i Figur 7 så ger spannet 0,75-2,25 C en skillnad på break-even från 1.7 år till 0.77 år. Känslighetsanalysen visar även att resultatet inte är lika känsligt för variationer i elpris som för temperaturskillnaden. Största förändringen vid ett ökande elpris är att totala besparingen under brukstiden blir väldigt mycket högre. Den går från strax under två miljoner till nästan fyra. Detta är dock baserat på att elpriset nästan 20

82 fördubblas innan ett nytt system är i drift vilket anses vara orimligt. Däremot kan man dra slutsatsen att man kommer dra mer nytta av investeringen ifall elpriset ökar. Noterbart i mätdatan är att medelvärdet av returtemperaturen från kylmedelskylaren är 0,4 C högre än det inställda värdet på 26 C. Om en värmeväxlare sattes in som är mer effektiv och noggrann i sin kylning av kylmediet kan än mer överskottsvärme återvinnas. Det ska dock beaktas att mätdatan endast gäller för en vecka och under en längre mätperiod kan denna avvikelse minska men även öka. Att värmeväxlaren kan ha en mer noggrann process som säkerställer en mer jämn returtemperatur som når det inställda 26 C beror på att denna värmeväxlare skulle sitta inomhus och därmed inte vara lika känsliga för utomhusklimatets påverkan som kylmedelskylaren idag. Med tanke på alla förenklingar som gjorts och osäkerheterna förknippade med mätningarna bör resultatet inte tolkas som en prognos för återbetalningstid och livscykelkostnad. Istället bör resultatet ses som en grundligt genomförd undersökning och uppskattning av den tid det tar för investeringen att betalas av och besparingar förknippade med investeringen. Risken att resultatet visar för bra resultat är liten eftersom alla storheter som uppskattats har valts på ett vis som inte skönmålar resultatet. Alltså kan resultatet ses som en längsta tid och en minsta besparing som investeringen innebär. 21

83 8 Slutsats Sedan borrhålslagringen installerats har det tillförts mer värme i lagret än vad som tillvaratagits. Det finns alltså ett nettoöverskott av tillförd värmeenergi till borrhålslagret. Överskottsvärmen från isproduktionen i Woodyhallen är betydande och kan användas på ett mer effektivt sätt än vad som sker idag. Tas överskottsvärmen tillvara på kan detta generera stora besparingar. Att investera i system som kan ta tillvara på överskottsvärmen från Woodyhallen och pumpa ner det i borrhålslagret och ett system som kan ta tillvara på nettoöverskottet i borrhålslagret, betalar tillbaka sig över en relativt kort tid om energibäraren som ersätts är direktverkande el. Görs denna investering genererar detta en betydande besparing. Ersätts en billigare energibärare blir avbetalningstiden betydande längre och besparingarna inte lika stora. 22

84 7 Källförteckning Acerinox (2013) Hämtad 3 december 2013 från: Andersson, Olof et. al. Geoenergi underlagsrapport Vägval energi, 2009, Geotec, Höör Carlstedt, Christer. Hållbarhetsaspekter på tillvaratagande av spillvärme i borrhålslager - ur ett företagsoch samhällsperspektiv, 2010, Institutionen för geovetenskaper och ITT Water & Wastewater, Emmaboda Cengel, Yunus A., Tuner, Robert H., Cimbala, John M. Fundamentals of Thermal-Fluid Sciences, 2008, New York, McGraw-Hill. Energimyndigheten, (2011) Hämtad från: Engineeringtoolbox. (2013) Hämtad: 26 november 2013 från: Kabona. (2013) Hämtad 21 oktober 2013 från: Kabona WDC (WebbDatorCentral), (2013) Hämtad 21 oktober från: Karlsson, Annelie et. al. Borrhåls och grundvattenslager praktisk handbok om geoenergi, 2012, Geo- Power Hämtad 4 november 2013 från: Katrineholms kommun, Näringslivsnytt 05, Juni Hämtad 21 oktober från: Mileson, J, Abrahamsson, E. Geoenergilager Xylem Visualisering och lönsamhet, 2013, Växjö Nordpoolspot. (2013) Hämtad 1 december 2013 från: Rogstam, Jörgen & Prakash, John. Drifterfarenheter från ishallen vid Backavallen säsongen 2006/2007, 2007, Sveriges Energi- & Kylcentrum AB SEEC (Scandinavian Energy Efficiency Co). (2012) Hämtad 21 oktober 2013 från: Yard, Stefan. Kalkyler för investeringar och verksamheter, 2001, Studentliteratur, Lund 23

85 Bilaga 1 LCC med ersättning av el Figur 10: Livscykelanalys av investering för ersättning av el. (10) Där ( ) (8) (Engergimyndigheten, 2011), (Yard, 2001) 24

86 Bilaga 2 LCC med ersättning av fjärrvärme Figur 11: Livscykelanalys av investering för ersättning av fjärrvärme. (10) Där ( ) (8) (Engergimyndigheten, 2011), (Yard, 2001) 25

87 Bilaga 3 Payback med ersättning av el Figur 12: Payback-analys med ersättning av el. I månad 0 görs investeringen. Därefter ske en besparing knuten till investeringen. Besparingarna är framtagna på årsbasis. Kostnadsbesparingarna är uträknat enligt: Under raden betalningar redovisas den besparing som sker varje år. Under raden nuvärde multipliseras årliga besparingen med nuvärdesfaktorn för att beskriva hur mycket besparingen är värd idag. (11) Nuvärdesfaktorn är som tidigare: ( ) (8) Under raden ackumulerat adderas besparingen för varje år. Genom detta kan utläsas när break-even punkten uppnåtts och vilken total besparing investeringen genererar. Den exakta break-even punkten är beräknad enligt: Där: p= kalkylräntan G=investeringskostnad a=årlig besparing (Yard, 2001) ( ) ( ) (9) 26

88 Bilaga 3 Payback med ersättning av fjärrvärme Figur 13: Payback-analys med ersättning av fjärrvärme. I månad 0 görs investeringen. Därefter ske en besparing knuten till investeringen. Besparingarna är framtagna på årsbasis. Kostnadsbesparingarna är uträknat enligt: Under raden betalningar redovisas den besparing som sker varje år. Under raden nuvärde multipliseras årliga besparingen med nuvärdesfaktorn för att beskriva hur mycket besparingen är värd idag. (11) Nuvärdesfaktorn är som tidigare: ( ) (8) Under raden ackumulerat adderas besparingen för varje år. Genom detta kan utläsas när break-even punkten uppnåtts och vilken total besparing investeringen genererar. Den exakta break-even punkten är beräknad enligt: Där: p= kalkylräntan G=investeringskostnad a=årlig besparing (Yard, 2001) ( ) ( ) (9) 27

89 Bilaga 5 Variabler Tabell 3: Variabler knutna till energi och drifttid. Uppmätt effekt från borrhålslager: Elpris: Fjärrvärmepris: Utrustningens brukstid 42 kw 1,06 kr/kwh 0,56 kr/kwh 25 År Kalkylränta 5 % Investeringskostnad Kr Drifttid h/år Driftkostnad SEK/år Drifttid, uppvärmning Kapacitet borrhål: kwh/år Total verkningsgrad hel cykel, borrhål 0,65 Verkningsgrad, borrhål 0,80 Energi från borrhål: kwh/år Tabell 4: Variabler gällande beräkningar av överskottsvärme i Woodyhallen. Q (=densitet*volymflöde*cp*delta_t): 71, kw Densitet glykol: 1110 kg/m^3 Densitet vatten: 998 kg/m^3 Andel glykol: 0,4 x100 % Densitet: 1042,8 kg/m^3 Volymflöde: 0, m^3/s Specifik värmekapacitet glykol 2430 J/(kg*K) Specifik värmekapacitet vatten 4181 J/(kg*K) Specifik värmekapacitet 3480,6 3600,6 Verkningsgrad, värmeväxlare: 0,8 Delta T 1, C Effekt till borrhål: 57, kw/år Energi till borrhål: kwh/år 28

90 Bilaga 6 Mätresultat Tabell 5: Resultat från temperaturmätningar utförda i Woodyhallen : : ID1 [ C] ID2 [ C] ID1 [ C] ID2 [ C] Medel 28, , , , , ,76672 Max 31, ,06 30,19 27,68 3,43 Min 25,09 24,62-2,06 26,03 25,15 0, mätningar, loggning varje minut över en vecka, ligger till grund för dessa resultat. Den undre grafen i Figur 15 visar temperaturskillnaden som idag kyls med kyltorn och som i rapporten antas kunna tas tillvara på genom att lagras i borrhålslagret. Figur 14: Grafer över temperaturdifferensen av mätproberna. Den övre grafen visar temperaturerna för tillopp och retur vid kylmedelskylaren. Den undre grafen visar temperaturdifferensen över de två ovan presenterade temperaturerna. 29

91 Bilaga 7 Borrhålslager Tabell 6: Månatlig energimängd och energiflöde i borrhålslagret. Tid Enegiflöde i Lager Energi i lager [KWh] Min Min Min Min

92 Energi i lager [KWh] y = 41,797x - 1E+06 Energi i lager [KWh] Linear (Energi i lager [KWh]) Figur 15: Graf över innestående värmeenergi i borrhålslagret. Tabell 7: Årlig ökning av värmeenergi i borrhålslagret, beräknat med två olika metoder. Medelökning av minimivärdet varje år är räknat enligt: ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) (12) Medelökningen med trendlinje är löst grafiskt. Genom insomning identifierades start och slutpunkterna till respektive Medelökningen är uträknad enligt: Där 53 motsvarar antal månader som ökningen sker och 12 motsvarar antal månader per år. På detta vis fås ökningen per år. (13) 31

93 BACKA 31 6: projektering hb Önnertzgatan BJUV

94 HÖGT SITTANDE FÖNSTER projektering hb Önnertzgatan BJUV

95 projektering hb Önnertzgatan BJUV

96 Backavallen Ett förslag till ombyggnad av Backavallen där ett nytt kontor till verksamheten samt föreningarna byggs invid Woody hallen. Tanken är att ersätta befintliga kontor och Rollba och traktorgaraget samt omklädningsbyggnaden vid hockeyrinken och en bod. Frågan är, blir det lägre energikostnad med det nya förslaget? Befintliga kontoret till vaktmästare samt omklädningsrum är på 840 m² idag. Uppvärmningen tas från det befintliga värmesystemet inom området och är försörjt med värmepump som uppvärmning samt vattenburet system. Rollba samt traktorgaraget värms också med kulvertsystemet men lokalerna är så dåligt isolerade att man använder två stycken byggfläktar för att värmen skall räcka till vinter tid byggfläktarna är på 9 kw och 3 kw. Arean är på 128 m².