Idrottspolitiskt program

Transkript

1 Kommunstyrelsens handling nr. 25/2013 Styrdokument Idrottspolitiskt program Giltighetstid

2 2 (14) Beslutshistorik Giltighetstid Antagen av kommunfullmäktige , 91 Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

3 3 (14) Idrottspolitiskt program Bakgrund Katrineholms kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Under hösten 2011 påbörjades arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt program. Programmet baseras på Vision 2025 och kommunplanen. Det ska vara vägledande för hur kommunen ska arbeta med idrottsfrågor i verksamheterna och ska beaktas vid beslut och handlingar. Varje har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet. Del 1, övergripande politiska delen Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Idrotten och föreningslivet är redan, och har alltid varit, en verksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm har ett gynnsamt läge i och med Sportcentrum, en av landets mest samlade och kompletta idrottsanläggningar. I just detta kan Katrineholm med kransorter, med närmare 400 föreningar, hålla huvudet högt. Det innebär dock inte att kommunen lutar sig tillbaka och anser arbetet färdigt. Att främja idrotten och föreningslivet är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. Idrotten är en viktig del av Katrineholm. Inom idrottsrörelsen får barn och ungdomar dagligen upplevelser och fysisk stimulans, de får också lära sig demokratiska värderingar och sunda levnadsvanor. Idrotten i Katrineholm med kransorter är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. För att ytterligare stärka idrottens betydelse som en positiv kraft i samhället vill idrottsrörelsen och Katrineholms kommun stärka sitt samarbete med varandra och med näringslivet. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. En värdegrund som går hand i hand med idrotten och föreningslivet.

4 4 (14) Kultur och fritid Fritids- och idrottsverksamheten bidrar till kommunens utveckling och folkhälsan. Vi ska fortsätta stödja vårt föreningsliv, bland annat med bra arenor och anläggningar. Barn- och ungdomsverksamheten ska vara prioriterad. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att under perioden prioritera goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande i syfte att uppnå en god hälsa för alla i Katrineholms kommun oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Läs mer i inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar Miljön I Katrineholms kommun ska vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem samt förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Katrineholm har i dag en sportanläggning som är världsunik när det gäller energi. Det är en av Sveriges största samlade sportanläggningar och en miljon besökare per år. Samtidigt är det en av de mest energisnåla anläggningarna. Idrottsanläggningen värms upp med naturens egna resurser vilket har satt Katrineholm på världskartan och placerat Sportcentrum längst fram i miljöutvecklingen. I ishallen används en helt ny teknik där bland annat överskottsvärmen från kylkompressorerna används för uppvärmning. Detta gör att ishallen sparar mer energi än någon annan ishall i Sverige. Konstgräsplanen värms upp vintertid genom ett energiåtervinningssystem och är spelbar året runt tack vare överskottsvärmen från bandyplanens kylkompressorer och konstgräsplanen själv, som också är en stor solfångare. Den samlade värmen lagras och värmer upp fotbollsplanen på vintern. et är att bli en helt energiautonom (självförsörjande) anläggning. Utmaningar för år Folkhälsa Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Det är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen att skapa förutsättningar för kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning,

5 5 (14) utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön att ta del av Katrineholms idrotts- och föreningsliv. Genom nära samverkan kan kommunen och idrottsrörelsen bidra till att skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna motionera och idrotta i syfte att få ett friskt liv. Kommunen och idrottsrörelsen har också ett gemensamt ansvar för att aktivt arbeta för att ohälsa som är kopplad till begränsningar i att ta del av idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang inte förekommer. Den så kallade onödiga ohälsan handlar om utanförskap, dåligt bemötande och andra saker som ligger i samhällets ansvar att påverka/förhindra. Idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang ska kunna besökas av alla (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) då det inte bara är fysik aktivitet utan också social samvaro som påverkar vår hälsa. Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en ANDTSpolicy (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelberoende) gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. 2 Jämlikhet och Integration Idrotten förenar människor. Oavsett olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska och psykiska förutsättningar. Det är därför av stor vikt att alla grupper av individer, oavsett bakgrund och ursprung samt funktionsnedsättning, har möjlighet att idrotta. Kommunen och idrottsrörelsen kan göra mycket tillsammans för att använda idrottens positiva kraft för integration. Idrotten fungerar som en brobyggare mellan människor med olika bakgrund. Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. 3 Jämställdhet och Demokrati För kommunen är det angeläget att jämställdhetsperspektivet integreras i föreningarnas verksamhet. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma för-

6 6 (14) utsättningar inom alla idrotter och att nyttjande av anläggningar och ekonomiskt stöd fördelas och värderas likvärdigt. Det handlar också om normer och värderingar, därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor i sitt idrottsutövande. Många barn och ungdomar får en stor del av sin praktiska skolning i demokrati i den lokala idrottsföreningen. Föreningarna har därmed en viktig roll i att sprida demokratiska värderingar och i att stimulera barn och ungdomars egna aktiva inflytande. Mäns och kvinnors, flickors och pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. 4 Tillgänglighet Tillgången på anläggningar är en grundförutsättning för idrotten i kommunen. Det finns ett flertal stora anläggningar samt många mindre gymnastiksalar och bollplaner som ägs av kommunen eller det kommunala fastighetsbolaget. Några föreningar har egna anläggningar som även allmänheten använder. Tillgång och närhet samt tillgänglighet till olika anläggningar för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och motionsidrott är av avgörande betydelse för användningsgraden. Därför är det viktigt att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar med geografisk spridning och fysisk tillgänglighet. Kommunens anläggningar används under dagtid av skolorna, medan föreningslivet och allmänheten använder dessa under kvällar och helger. Det innebär att det finns ett gemensamt samordningsansvar för att erbjuda alla grupper denna möjlighet. Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar.

7 7 (14) Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning 3. 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Här läggs grunden för det intresse som i många fall vidareutvecklas i föreningslivet. Samverkan mellan föreningarna och skolan är därför av största vikt. Ansvaret för undervisningen måste ligga på skolan och föreningarna kan vara en stödresurs. Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. 5b Samverkan med föreningslivet För att idrottsrörelsen och kommunen ska ha möjlighet att samverka för en positiv samhällsutveckling krävs fler kontaktytor. För att åstadkomma ett väl fungerande föreningsliv krävs engagerade, kunniga och utbildade ledare. För många ungdomar är idrottsledaren en av de viktigaste vuxna förebilderna. Därför är det viktigt att ge dessa möjligheter till bra utbildning och fortbildning. Välfungerande föreningar ger barn och ungdomar social gemenskap, samhörighet och demokratisk fostran genom sin verksamhet. När det gäller idrott för denna målgrupp är det viktigt att den förs på en nivå där glädje och lek är dominerande inslag. Deras behov, synpunkter och önskemål är viktiga att ta tillvara. För att behålla bredden krävs fler och väl utbildade ledare. Där kan SISU/Sörmlandsidrotten bistå. Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. 5c Samverkan med näringsliv För kommunen och näringslivet är det viktigt med väl fungerande idrottsföreningar eftersom anställda och familjer erbjuds möjligheter till meningsfull 3 En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en funktionsförmåga hos INDIVIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommittén har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden: Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att tåla vissa ämnen implementeras

8 8 (14) sysselsättning och motion. Publika idrottsevenemang marknadsför kommunen och ger invånarna positiva upplevelser. Det genererar intäkter till föreningarna, kommunen och näringslivet. Nu, och i framtiden, behövs ekonomiska insatser från både kommun och näringsliv för att idrotten ska kunna utvecklas. Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten, men är ändå av stor betydelse för idrottsrörelsen i kommunen. Den ger underhållning, inspirerar barn och ungdomar att idrotta samt skapar förebilder. Större idrottsevenemang ger marknadsföring för kommunen och dess näringsliv. Samtidigt ger det kommuninvånarna positiva upplevelser. Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. 7 Bidrag Kommunens stöd till idrotten består till största del av anläggningar. Förutom detta utgår ekonomiskt stöd till föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Syftet med föreningsstödet är att skapa gynnsamma förutsättningar för föreningarna att nå sina mål. Ett nytt bidragssystem som tydligare bidrar till att ambitionerna i det idrottspolitiska programmet förverkligas ska arbetas fram i dialog med idrottsrörelsen. Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. * Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras. 4 * Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön. 5 4 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 5 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

9 9 (14) Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en ANDTSpolicy (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelberoende) gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. Kommunen stimulerar fler föreningar, andra organisationer och förvaltningar att ha motionsidrott inom sin verksamhet. Kommunen och föreningarna samverkar kring information om aktuella folkhälsofrågor och arrangerar tillsammans föreläsningar och konferenser. Skapa flera eller utöka Hälsans stig i Katrineholm. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att förebygga doping, alkohol-, tobak - och narkotikaanvändning i föreningen. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att motverka mobbing och utanförskap. Kommunen informerar om var motions- och friluftsliv kan bedrivas inom Katrineholm kommun., BIN, VON, KS, BIN, KS, VON, KS, KS 2 Jämlikhet och Integration Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks.

10 10 (14) Via bidrag eller annan stimulans stödja och uppmärksamma föreningar som aktivt verkar för en sammansättning och en verksamhet som präglas av mångfald. Kommunen och idrottsrörelsen arbetar tillsammans för att stärka föreningslivet i kransorterna. Idrottsanläggningar görs tillgängliga för alla medborgare. Kommunens investeringar inom idrottsområdet görs med ett integrationsperspektiv., KS, VON, KS, KS, VON, KS 3 Jämställdhet och Demokrati Mäns och kvinnors, flickors och pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Fördelningen av tider i idrottsanläggningar utformas rättvist ur jämställdhetsperspektiv. Föreningar med kraftig dominans av det ena könet arbetar för att få fler av det andra. Kommunen genomför, i samarbete med idrotten, studier av jämställdheten inom kommunens idrottsliv. Föreningarna aktivt låter ungdomar medverka i både planeringsoch ledararbete. Föreningar som har kommunalt stöd utarbetar program där demokratimålen framgår. Kommunen och idrottsrörelsen tar gemensam ställning mot alla former av rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning., KS, KS, KS

11 11 (14) 4 Tillgänglighet Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning 6. Kommunen, tillsammans med föreningarna, årligen gör en inventering av kommunens idrottsanläggningar och aktualiserar nya behov. Prioriteringsordningen för uthyrning av anläggningar ses över en gång per år. Kommunen och föreningarna fördelar tiderna på anläggningarna på ett sådant sätt att barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. Kommunen och/eller fastighetsägaren, i samarbete med föreningarna, säkerhets- och tillgänglighetsbesiktar årligen alla idrottsanläggningar., KS, BIN 6 En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en funktionsförmåga hos INDIVIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommittén har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden: Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att tåla vissa ämnen implementeras

12 12 (14) 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. Nätverk mellan skolan och föreningarna skapas, för att ge eleverna möjligheter till fysisk aktivitet både på skoltid och fritid. Ett handslag med idrotten är ett exempel. Närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar har en tillgänglighet som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter. Föreningar ges möjlighet att samverka vid inrättande av profilklasser. BIN, BIN, KS BIN 5b Samverkan med föreningslivet Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. * Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat 7 7 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

13 13 (14) Kommunen informerar och förankrar det Idrottspolitiska programmet hos berörda förvaltningar inom kommunen. Skapa ett aktivt samarbete mellan kommunen och idrotten, med det Idrottspolitiska programmet som grund. Vid årliga träffar och samverkansgrupper ge möjlighet för föreningslivet att påverka utvecklingen av idrottens förutsättningar inom alla delområden i det Idrottspolitiska programmet. Kommunen årligen ger ut en föreningskatalog och tillhandahåller uppdaterad information om Katrineholms föreningar på kommunens webbplats. Föreningarna utbildar sina ledare via sina specialförbund efter de idrottsspecifika behoven. Kommunen stimulerar föreningarna att genomföra kurser tillsammans med Idrottsutbildarna SISU., KS 5c Samverkan med näringsliv Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. Föreningarna bjuds in att delta aktivt i frågor som berör kommunens utveckling och tillväxt. Kommun, näringsliv och föreningar samordnar delar av sin marknadsföring. Kommunen hjälper idrottsrörelsen att förmedla kontakter med näringslivet. Kommunen anordnar ett årligt möte med företrädare för näringslivet och föreningslivet KS KS KS KS

14 14 (14) 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. Kommunen tar emellertid avstånd från specialisering, toppning och elitsatsningar i för låga åldrar. Kommunen ger hjälp och stöd till föreningar som arrangerar större mästerskap. Kommunen hjälper till med marknadsföring av större idrottsevenemang. KS, KS 7 Bidrag Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. * Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras. 8 * Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön. 9 Kommunen tillsammans med föreningarna ser över formerna för bidragen. Kommunens bidrag prioriteras till barn- och ungdomsverksamhet som förverkligar ambitionerna i det Idrottspolitiska programmet. 8 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 9 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)