IDROTTSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN. Kultur- och fritidsnämnden, 2002

Transkript

1 IDROTTSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden, 2002

2 IDROTTENS ROLL I SAMHÄLLET Idrott är en fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Idrottsföreningarna med sina verksamheter stimulerar och aktiverar. De är en viktig del av samhället, en arena för utveckling av demokratin och de fyller medborgarnas behov av aktivitet, engagemang och social gemenskap. IDROTTENS ROLL I SAMHÄLLETÊ Demokrati Varje deltagare ska ges möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. En viktig del av idrottsföreningarnas demokratiska fostran, är att varje människa kan och får påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp. Den demokratiskt uppbyggda mötesverksamheten ska stimulera så att alla oavsett ålder och kön är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. Fostran Idrottsrörelsen erbjuder genom sina föreningar förutom en rolig, lustfylld aktivitet också en skapande och fostrande social gemenskap. Inte minst viktigt är det för grupper som annars har svårt att finna en plats i samhället men som i idrottsföreningens gemenskap kan finna tillhörighet och stärkt självkänsla. Idrottsledare och engagerade föräldrar är viktiga vuxna som har möjligheter att på ett positivt sätt påverka våra barns och ungdomars attityder och värderingar. 1

3 Hälsa Sambandet mellan fysisk aktivitet och de positiva effekterna på hälsan är inte ifrågasatta. Idrottsföreningarna har en nyckelroll i arbetet att skapa intresse för idrott och fysisk aktivitet. Det är en bra investering och en god samhällsekonomi att medborgarna har en god hälsa. Underhållning/Besöksnäring För många människor är ett idrottsarrangemang en typ av underhållning. Idrotten kan medverka till att göra en region attraktiv för besökare. Många reser till en stad för ett speciellt idrottsevenemang och för andra kan möjligheter till fritidsaktiviteter vara något som har betydelse när semestern planeras. Kulturell gemenskap och förståelse Idrotten bidrar till att skapa en nationell identitet och gemenskap människor emellan. Idrotten är också till sin idé internationell. Idrottens gränslöshet gör att människor med olika ursprung blir lagkamrater och på lika villkor kan lära känna och respektera varandra. Idrottsföreningarna har med sin verksamhet, en betydande roll vad avser integration av invandrarungdomar i det svenska samhället. 2

4 Kultur- och fritidsnämndens ambitioner Kultur- och fritidsnämnden ska främja ett rikt, varierat och levande idrottsliv. Det ska skapas förutsättningar för ett jämlikt och jämställt idrottande. Kommunens innevånare ska oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar samt ekonomi kunna idrotta på egna villkor. Kultur- och fritidsnämndens ambitionerê Kultur- och fritidsnämnden ska stödja idrotten framför allt genom upplåtelse av de offentligt finansierade anläggningar som finns. Det ska utgå ekonomiska bidrag till föreningar med egna anläggningar. Nämnden har också ett ansvar när det gäller nya idrottsmiljöer som stimulerar till idrottsaktiviteter i olika former. Kultur- och fritidsnämnden ska aktivt arbeta för att samarbetet mellan skolor och föreningsliv utvecklas. Kultur- och fritidsnämnden ska bl a genom utbildningsinsatser bejaka och stödja föreningarnas arbete med egna handlingsprogram. 3

5 IDROTT FÖR BARN OCH UNGDOMAR Nästan 70% av alla ungdomar i Piteå är medlemmar i en idrottsförening. Andelen har i stort sett hållit sig konstant under hela 90-talet. Å andra sidan, idrottar också många barn och ungdomar utan att tillhöra en förening. Betydelsen av idrottsaktiviteter som sker utanför föreningslivet, ökar ju äldre barnen blir. Detta betyder inte att alla barn och ungdomar är aktiva. Situationen är snarare så, att många är fysiskt passiva så till vida att de inte utför någon fysisk aktivitet alls. Detta kan leda till bl a hälsoproblem. Vikten av att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet kräver samarbete med andra aktörer ex vis skolan. IDROTT FÖR BARN OCH UNGDOMARÊ Med idrott för barn avser vi idrott upp till 12 års ålder. Med idrott för ungdomar avser vi idrott upp till 20 års ålder. Vi väljer att följa Riksidrottsförbundets uppdelning av ungdomsidrotten i prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott. I prestationsinriktad tävlingsidrott är förbättring av prestation och goda tävlingsresultat vägledande. Helhetssynen på människan är grunden i den svenska modellen för elitidrottssatsning. I breddoch motionsidrott ingår såväl den breda tävlingsidrotten och den motionsverksamhet utan tävlingsinslag som bedrivs. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande. Prestationer och resultat är av underordnad betydelse. 4

6 Idrottsrörelsens satsningar har i många fall riktat sig till de mindre barnen. Specialisering i en idrott startar i tidig ålder. Det är också vanligt att, ungdomar när de kommer i tonåren slutar idrotta i föreningarna. Det beror delvis på en naturlig process, där andra intressen prioriteras. Organiserat idrottande i unga år kan också leda till en mättnad som sannolikt är en bidragande orsak till att så många slutar idrotta i tonåren. Allas rätt till deltagande Alla barn och ungdomar som vill, ska oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet om kommunala bidrag eller subventioner ska utgå. Varje deltagare ska ges möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Den demokratiskt uppbyggda mötesverksamheten ska stimulera så att alla oavsett ålder och kön är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. Jämställdhet Idrotten är lika viktig för flickor som för pojkar, och alla är lika viktiga för idrotten. Fortfarande prioriteras pojkars idrottande framför flickors. Inte minst i olika beslutande kommunala organ. Bland lagledare och tränare finns en överrepresentation av män. 5

7 Rent spel Idrottens verksamhet präglas av goda normer och värderingar. Det är viktigt att slå vakt om den goda etiken och moralen som präglar idrotten. Dess avarter, användning av droger och dopingpreparat ska stävjas och detta görs bäst av idrotten själv. Samhället och kommunen delar idrottens syn och utgör en viktig samarbetspartner i arbetet. Ledarskap Ledare inom idrottsverksamheterna satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar till såväl ett aktivt liv som till ett liv i demokratisk anda. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Ledaren är viktig både utifrån det egentliga idrottsutövandet men också i förmedlingen av attityder och värderingar, moral och etik. 6

8 Kultur- och fritidsnämndens ambitioner Barn Kultur- och fritidsnämnden ska med kommunala bidrag och subventioner stödja och stimulera idrottsföreningarnas verksamhet för barnidrott där verksamheten bygger på lek och möjligheter för barnen att pröva olika idrotter. Kultur- och fritidsnämndens ambitionerê Idrott för barn ska kunna bedrivas i enkla former i barnens närområde, på skolgårdar, bollplaner och i grönområden. Den huvudsakliga målgruppen för kommunala bidrag är åldrarna år. För barn under sju år ska inga kommunala bidrag eller subventioner utgå. Ungdom Alla ungdomar ska få vara med även om man inte har någon högre idrottslig ambition. Det ska finnas en lyhördhet mot barns och ungdomars intresseförskjutningar mellan olika idrotter, nya och gamla. Tävlingsverksamhet för ungdomar bör utformas så att den stimulerar en kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling och motverkar utslagning. Den ska också utvecklas enligt idrottens etiska värderingar 7

9 Kultur- och fritidsnämnden ska prioritera tiderna i idrottsanläggningar för barn- och ungdomsverksamhet Kultur- och fritidsnämnden ska vara drivande i arbetet att utbilda ledare, inte minst för att nå resultat i jämställdhets- och drogförebyggande arbetet. Kommunala bidrag och subventioner till föreningar ska fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. IDROTT FÖR VUXNA I våra fritidsvaneundersökningar kan vi se att fritiden värderas allt högre för en bra livskvalitet hos vuxna pitebor jämfört med andra faktorer. Promenader är den vanligaste fysiska aktiviteten för både män och kvinnor. Framför allt kvinnor använder simhallarna. Både kvinnor och män använder sporthallar för fysisk aktivitet. IDROTTÊ FÖR VUXNAÊ Regelbundna fysiska aktiviteter är viktiga för människans både fysiska och psykiska välbefinnande. Den främjar hälsan generellt. Den vetenskapliga dokumentationen visar att det finns tydliga samband mellan fysisk inaktivitet och uppkomsten av ett mycket brett spektra av sjukdomar. 8

10 När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning kan förekomsten av dessa i viss mån förebyggas. Arbetsgivare får ett allt större ansvar för friskvård för sina anställda. Denna verksamhet kan i mån av utrymme bedrivas i kommunala lokaler eller i de privata alternativ som finns. Även föreningsägda lokaler är en resurs i denna verksamhet. Vi gör samma indelning av idrott för vuxna som Riksidrottsförbundet gör dvs i en prestationsinriktad tävlingsidrott och en hälsoinriktad bredd- och motionsidrott. Idrottsliga framgångar är bra för kommunen. Tävlings- och elitidrottare kan genom sina prestationer och sitt uppträdande vara viktiga positiva förebilder för barn och ungdomar och värdefulla företrädare för vår kommun. De offentligt finansierade motion- och löpslingorna, idrotts- och simhallarna är också till för vuxnas idrottande. Dessutom finns privata och föreningsägda anläggningar med varierande utbud. 9

11 Kultur- och fritidsnämndens ambitioner Kultur- och fritidsnämnden har ett ansvar för att erbjuda vuxna möjlighet att idrotta. Idrott främjar god hälsa och är en viktig del av den förebyggande hälsovården. Det är viktigt att både det organiserade och spontana idrottandet ges bra förutsättningar. Kultur- och fritidsnämndens ambitionerê Kultur- och fritidsnämnden ska skapa så goda förutsättningar som möjligt för tävlingsidrotten att använda offentliga lokaler Kultur- och fritidsnämnden ska aktivt delta i planeringsprocesser så att det i bostadsområden finns möjligheter till motion i en trygg miljö Kultur- och fritidsnämnden tycker att vuxnas idrottande till skillnad från barns och ungdomars, till största delen bör finansieras av de vuxna själva. Nämnden har ett ansvar att följa utvecklingen av avgifter och hyror för kommunala anläggningar, så att dessa inte kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för vuxna att idrotta. 10

12 ANLÄGGNINGAR Tillgången till idrottsanläggningar av god kvalité har gjort målsättningen, Idrott åt alla, realistisk. Kommunens i särklass största bidrag till idrottsrörelsen är möjligheterna att boka tider i de offentliga anläggningarna till kraftigt subventionerade priser. För de offentliga anläggningarna eftersträvar kultur- och fritidsnämnden så ändamålsenliga driftformer som möjligt. Utökad föreningsmedverkan, ytterligare anläggningar i föreningsdrift eller förändringar i ägandet kan vara sätt att höja kvalitén och minska kostnaderna. ANLÄGGNINGARÊ Förutom de kommunala anläggningarna finns också flera föreningsägda. Många av dessa är av betydande storlek och sammantaget utgör de en mycket stor resurs i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden stödjer föreningar med egna anläggningar med bidrag. Det finns en skillnad i subventionsgraden vad avser de föreningar som har egna anläggningar kontra de som hyr tider i de kommunala. Bidragen till egna anläggningar täcker avsevärt mindre del av kostnaden för lokalerna än bidraget som ges till föreningar som hyr lokaler av kommunen. Frågorna som rör nybyggnad av ytterligare anläggningar kontra förmågan att hålla befintligt anläggningsbestånd i gott skick med hög standard, är ständigt aktuella både för föreningar som har egna anläggningar men också för kommunen. Beroende av den kommunala ekonomins utveckling och andra förändringar i samhället, måste processen mellan föreningslivet och Kultur Fritid ständigt hållas levande. 11

13 Kultur- och fritidsnämndens ambitioner Kultur och fritidsnämnden ska arbeta för fler anläggningar i föreningsdrift. Kultur- och fritidsnämndens ambitionerê Kultur och fritidsnämnden ska stödja föreningar med egna anläggningar med driftbidrag. Kultur och fritidsnämnden ska utjämna skillnaderna i subventionsgrader mellan de föreningar som har egna anläggningar och de som hyr av kommunen. Ur rättvisesynpunkt är det viktigt att de ekonomiska bördorna bärs solidariskt av alla föreningar. Kultur och fritidsnämnden ska i öppen dialog med idrottsföreningar finna former för ett konstruktivt samarbete, vad gäller frågor som rör offentliga anläggningars drift- och ägarformer. Föreningarnas behov av kommunala bidrag i samband med utveckling av sina anläggningar ska föras i dialog med kultur- och fritidsnämnden. Nämnden har ett ansvar att följa utvecklingen av avgifter och hyror för kommunala anläggningar, så att dessa inte kommer att utgöra ett oöverstigligt hinder för föreningarna att bedriva verksamhet. Kultur- och fritidsnämnden ska skapa så goda förutsättningar som möjligt för tävlingsidrotten att använda offentliga lokaler 12

14 EVENEMANG/ARRANGEMANG Ett varierat och högklassigt utbud av idrott, kultur och andra evenemang har en stor betydelse för en stads attraktivitet. Både för de som bor i staden och de som besöker den. Evenemang av olika slag skapar också sysselsättning och inkomster till samhället. EVENEMANG/Ê ARRANGEMANGÊ I kommunen finns evenemangsarenor med publikkapacitet som kan nyttjas för stora evenemang. Dessa arenor är en förutsättning för att vi ska kunna locka till oss större idrottsevenemang och världsartister inom andra områden. Kultur och fritidsnämndens ambitioner Kultur- och fritidsnämnden ska medverka till att det finns funktionella arenor användbara för såväl idrotts- som andra evenemang. Ambitionen bygger på nödvändigheten att använda arenorna för flera ändamål. Kultur- och fritidsnämndens ambitionerê Kultur- och fritidsnämnden har ett stort ansvar för att stimulera till evenemang/arrangemang. I detta arbete ska nämnden samverka med andra nämnder inom kommunen, föreningar, företag, grannkommuner mm. Den arrangörskompetens som finns hos både föreningar och företag ska stimuleras. 13

15 Underhållningsidrotten bör vara en del av underhållningsindustrin där den på lika villkor konkurrerar med andra aktörer. Kommunala subventionen kan ges utifrån andra bevekelsegrunder ex vis näringspolitiskt. SAMARBETE/SAMVERKAN Piteå kommun är välförsedd med anläggningar för idrotter/aktiviteter som lockar många deltagare Antalet föreningsägda anläggningar är stort och många av dessa anläggningar är av betydande storlek. Tillgången till anläggningar som drar färre deltagare/utövare är mindre. Också tillgången på sk mästerskapsanläggningar är mindre tillgodosedd. SAMARBETE/Ê SAMVERKANÊ Ett visst samarbete förekommer redan mellan de sk fyrkantskommunerna. Detta är möjligt att utveckla. Också vad gäller inköp eller förnyelse av maskiner och utrustning som årligen, men vid engångstillfällen behövs för driften av anläggningar sker ett visst samarbete mellan kommunen och föreningslivet. 14

16 Kultur- och fritidsnämndens ambitioner Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta för att utveckla formerna för samverkan inom fyrkanten. Detta arbete bör avse samverkan kring anläggningar, mästerskapsanläggningar, inköp och föreningsfrågor av gemensam karaktär. Samarbete ska också utvecklas vad avser prisnivåer för hyra av anläggningar, fördelning av tider och bidrag. Kultur- och fritidsnämndens ambitionerê Kultur- och fritidsnämnden ska bl a genom Föreningsservice diskutera formerna för ett fördjupat samarbete mellan föreningar och mellan föreningar och kommunen. Också vad gäller frågorna om samverkan mellan föreningar som äger anläggningar och kommunen samt inköpsfrågor sker utvecklingen av dessa med stöd av Föreningsservice. Kultur- och fritidsnämnden vill påtala vikten av att idrottsföreningarnas självständighet bevaras. Ett utvecklat samarbete får inte innebära att ansvarsfördelningen förändras eller ifrågasätts. Kultur- och fritidsnämnden ska säkerställa att idrottsföreningar finns delaktiga i de utredningar som aktualiseras och som rör idrottslivet. Kultur- och fritidsnämnden ska årligen arrangera lokalt idrottsforum till vilket idrottsföreningarna bjuds in. 15