Kostpolitiskt program

Transkript

1 Styrdokument Kostpolitiskt program Övergripande inriktningsdokument Giltighetstid 2013-XX-XX 201X-XX-XX

2 2 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX Beslutshistorik Gäller från Beslutad i Antagen av kommunfullmäktige Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

3 Kostpolitiskt program (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX Bakgrund Katrineholms kommun antog i mars 2009 ett kostpolitiskt program. Då programmet sträckte sig till 2011 påbörjades en revidering av programmet i slutet av Kommunens kostchef utsåg en arbetsgrupp bestående av den kostkompetens som finns inom kommunen för att ta fram ett förslag på hur det kostpolitiska programmet skulle revideras. Alla förvaltningar har haft möjligt att ge synpunkter. Utgångspunkten har varit de nationella målen och föreskrifter för området: Bra mat i skolan, Statens livsmedelsverk 2007 Bra mat i förskolan, Statens livsmedelsverk 2007 Svenska näringsrekommendationer 2005, Statens livsmedelsverk 2005 Bra mat för äldre, Statens livsmedelsverk 2011 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Socialstyrelsen 2011 Mat och måltider inom hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2011 Undernäring åtgärder för att förebygga, Sveriges Kommuner och Landsting 2011 Skollagen SFS 2010:100: lagstadgade krav om att skolmaten skall vara näringsriktig Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Dokumentet baseras på Vision 2025 och kommunplanen samt gällande lagar, förordningar på det aktuella området. Programmet ska vara vägledande för hur kommunen ska agera i kost- och miljöfrågor. Den gäller för kommunens all berörd verksamhet och ska beaktas vid alla beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet.

4 Del 1, övergripande politiska delen 4 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Ett måltids- och hälsofrämjande arbete är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. Miljö Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö. Äldreomsorg I Katrineholm ska man få åldras i trygghet med självbestämmande. Som brukare ska man själv få styra mer av vårdens och omsorgens innehåll. Inom hemtjänsten ska brukaren själv kunna välja utförare av vård- och service. Anhörigstödet ska utvecklas ytterligare. För att säkerställa kvaliteten i vård och omsorg ska satsningarna fortsätta med kompetensutveckling av personalen.

5 5 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX Handikappomsorg Barn och vuxna med funktionsnedsättning ska få ett kvalificerat och individanpassat stöd. Vi vill fullfölja satsningen på kompetensutveckling inom handikappomsorgen för att synliggöra, använda och utveckla personalens kunskaper. Förskolan Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden för det livslånga lärandet i en verksamhet som är trygg, lärorik, lustfylld och jämställd. Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Skolbarnsomsorgen En stor del av barnen upp till 12 år är inskrivna i skolbarnsomsorgen både före och efter att skolan slutat. Det innebär att fritids är en viktig del av barnens vardag. Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg. Fritids ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Grundskolan Vi ser det som angeläget att skolan organiseras så att olikheter möts och integration främjas. En god arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet, är grunden för lärande. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser ska leda till att fler elever, både flickor och pojkar, når höga kunskapsresultat. Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Eleverna och deras föräldrar har rätt att ställa krav på skolan och skolan ska också kunna ställa krav på dem. Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas. Särskolan Särskolan är till för dem som har svårt att nå de nationella målen i grundskolan eller gymnasieskolan på grund av utvecklingsstörning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den som finns i grundskolan och gymnasieskolan. I särskolan ska eleverna ges möjlighet att utvecklas för att vara väl förberedda för ett liv som vuxen med egen bostad, arbete och en innehållsrik fritid.

6 6 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård. Utmaningar för år Folkhälsa, samverkan och matkvalité Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Kommunen ska verka för en god och jämlik hälsa. Måltiden är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan ger oss också nödvändig näring och energi. Maten och måltiden ska således skapa förutsättningar för att vi ska hålla oss friska och kunna bibehålla en så god livskvalitet som möjligt. Matens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Näring och ätande är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att erbjuda våra medborgare goda och näringsriktiga måltider till ett konkurrenskraftigt pris är en gemensam utmaning för kommunens verksamheter. När måltider serveras inom kommunens olika verksamheter sker det med flera olika aktörer inblandade. Exempelvis kan en verksamhet tillaga maten, en annan distribuera den och en tredje servera den. För att uppnå högsta kvalité och måltidsupplevelse krävs samverkan, förståelse och samsyn mellan dessa verksamheter. Måltiden ska ge en positiv upplevelse och vara en av höjdpunkterna på dagen värd att se fram emot. Maten ska ge den energi och de näringsämnen som den enskilde behöver. För att uppnå detta måste måltiderna vara näringsriktigt komponerade och samtidigt så tilltalande att våra gäster väljer att äta av måltidens alla delar. Maten ska också vara livsmedelssäker ur hygiensynpunkt, från jord till bord. Mål Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. Måltiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. 1a Förskola, grundskola, skolbarnomsorgen och gymnasieskola Goda matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, leka och idrotta. Förskolan, skolbarnomsorgen och grundskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn och ungdomar. Hem och familj har naturligtvis det

7 7 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX grundläggande ansvaret för barnens och ungdomarnas matvanor. Men eftersom de flesta äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över deras matvanor. Barn och ungdomar tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Mål Barn och elever upplever att de håller sig mätta. Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. 1b Vård- och omsorg Här ryms både handikappomsorg och äldreomsorg. Handikappomsorgen har en bred verksamhet ur flera olika perspektiv. Det finns en stor variation i ålder, behov av stöd, service och omvårdnad samt ur ett medicinskt perspektiv. Personer med funktionsnedsättning kan ha begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Det är multipla faktorer som spelar in: individens intellektuella nivå rörande att förstå planering av sin kosthållning; ekonomiska förutsättningar ofta inte kontroll över sin ekonomi; personalens preferenser kring val av kosthållning. Sammantaget uppstår oftast en maktlöshetssituation kring kostomgivningen styr. Personalen kan ha ett indirekt inflytande över brukarnas matvanor. Personalen ger brukaren stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val, vilket kan vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra inflytande och medbestämmande. I handikappomsorgen kan många olika näringsproblem förekomma. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering, och uppföljning/dokumentation. Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet. Det gäller förstås också maten inom äldreomsorgen. Åldrandet i sig innebär att behovet av energi och vissa näringsämnen av olika anledningar förändras och det gör även att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet och att de anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Mat- och näringsproblem uppträder många gånger i samband med sjukdom och/eller när det uppstår funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv. Även i dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.

8 8 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX Mål Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livsstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen som beskrivs ovan. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 3 *Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 4 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 5 2 Miljö Kommunen vill driva på för en hållbar utveckling, en utveckling där vi väljer miljövänligare alternativ på alla områden där sådana produkter eller tjänster är tillgängliga. Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö, vilket ska gälla från jord till bord. Kommunens verksamheter ska ha i åtanke målen nedan vid beställning av varor. Mål Kommunen bidrar till minskade transporter och lägre energianvändning Kommunens matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens matproduktion bidrar till en minskad användning av onödiga tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 6 *Svinnet av mat ska minska. 7 3 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 4 Ibid. 5 Ibid. 6 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

9 9 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa, samverkan och matkvalité Mål Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. Måltiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. Detta uppnår vi genom att Använda livsmedelsverkets rekommendationer Bra mat i förskolan, Bra mat i skolan och Bra mat för äldre som stöd i måltidsplaneringen. Ta fram en varierad matsedel som ger möjlighet till att prova nya smaker och maträtter. Matsedeln bidrar till bevarandet av traditionell matkultur och främjar samtidigt modern matutveckling med inspiration från världens alla hörn. Sallad/grönsaksutbudet är så varierat som möjligt. För att upprätthålla hög kvalitet vad gäller smak, konsistens och näringsvärden, lagas så stor andel som möjligt av maten från grunden. Sapere/sinneträning används som metodik för att öppna matgästernas sinnen och bredda deras smakpreferenser. Det finns fungerande samarbetsforum och mötesformer (matmöten, matråd, arbetsgrupper, styrgrupper) där kommunens olika verksamheter kan samverka och samarbeta kring måltidsfrågor. Använda kommunens kostkompetens (tex kock, kostekonom och dietist). Kommunens matproduktion utförs i enlighet med livsmedelslagen. All personal som hanterar specialkost har erforderlig kunskap inom området. Ansvarig nämnd, BIN, VON, BIN, VON 7 Ibid.

10 10 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 1a Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola Mål Barn och elever upplever att de håller sig mätta. Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. Detta uppnår vi genom att I förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål dagligen vid samma tidpunkt och med 2,5 till 3 timmar mellan målen. Förskolans måltider innehåller minst 2/3 av barnets energi- och näringsbehov. Skollunchen innehåller minst 1/3 av elevens energi- och näringsbehov. De som både äter frukost och mellanmål på skolan/ i skolbarnomsorgen kan tillgodose minst 2/3 av sitt energi- och näringsbehov. I grundskolan serveras dagligen två maträtter varav en är vegetarisk. Skollunchen serveras mellan klockan och och ungefär samma tid varje dag. I samband med måltiden upplevs inte ljudnivån som störande och barn och ungdomar har möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Maten och måltidsmiljön är en stående punkt på skolans elevråd eller behandlas på särskilda matråd. Barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans. De vuxna är förebilder och stimulerar barnen och ungdomarna till att våga prova nya smaker och äta av måltidens alla delar. Barn och ungdomar uppmuntras till att delta i mataktiviteter som exempelvis servering, förberedelse i köket, bakning eller praktik i köket. Säkerhets- och hygienrutiner finns för ändamålet. Hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas i förskolan. Födelsedagsbarnet kan exempelvis bjuda sina kompisar på egengjord fruktsallad och fokus läggs på aktivitet och inte på mat och presenter. Ansvarig nämnd BIN BIN, BIN BIN, BIN

11 11 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX I skolan säljs inte söta drycker, sötsaker och snacks. Istället prioriteras näringsriktiga alternativ. Detsamma gäller för våra fritidsgårdar. Temat mat och hälsa tas upp regelbundet i undervisningen och där så är lämpligt i samarbete med Service- och teknikförvaltningen. Vikten av goda matvanor lyfts även i samband med föräldramöten. BIN, KTN BIN 1b Vård- och omsorg Mål Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider, ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen som beskrivs ovan. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år i SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 8 *Andel personer över 65 år pi SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 9 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 9 Ibid. 10 Ibid.

12 12 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX Detta uppnår vi genom att Utbildning och vidmakthållande av arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider för personal inom Handikappomsorgen. Under ta fram en plan och därefter införa strategier för det hälsofrämjande arbetet inom handikappomsorgen. Arbetet kommer att fokusera på livstilsfrågor, med tonvikt på kost och fysisk aktivitet i relation till psykisk och social hälsa, i enlighet med WHOs hälsodefinition. Nyanställda ska genomgå grundutbildning i arbetsmetoden sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen. Erbjuda brukare 2 ggr/år screening av vikt. Måltiderna fördelas jämnt över dagen, tre huvudmål (frukost, lunch, middag) samt två till tre mellanmål. Nattfastan kan förkortas genom att erbjuda sent kvällsmål och/eller tidig för-frukost. Individuella avvikelser kan accepteras om det finns skäl för det, hänsyn tas alltid till egna önskemål. Nattfastemätningar på alla vårdboenden sker två gånger per år. Alla vårdboenden använder sig utav en gemensam måltidschecklista utformad med syfte att ge en god måltidsmiljö. Ansvarig nämnd VON VON VON VON VON, VON VON VON

13 13 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 2 Miljö Mål Kommunen bidrar till minskade transporter genom samordning och lägre energianvändning Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad användning av tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 11 *Svinnet av mat ska minska. 12 Detta uppnår vi genom att Öka andelen närproducerade livsmedel genom anpassning av kommunens livsmedelsupphandling och samarbete med våra leverantörer. Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Utforma en säsongsanpassad matsedel och ett säsongsanpassat salladsbord. Samordnande matbeställningar och leverans genom kommunens egna transportorganisation, Kerstinboda. Mäta kommunens matsvinn och arbeta för en minskning. Servera endast vegetarisk mat minst en dag i veckan på våra skolor. Laga mat från grunden. Se separat bilaga kost-och transportservice laga mat från grunden -pyramid. Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 30 %. (MSC, KRAV, EU-ekologisk ingår i ekologiskt) Andelen närproducerade livsmedel ska uppgå till minst 5 %. Ansvarig nämnd 11 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 12 Ibid.

14 14 (14) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Välja etiskt märkta produkter (Fair Traide) i så stor utsträckning som möjligt. Välja miljömärkt fisk (MSC- eller KRAV-märkt) och inte välja rödlistade eller utrotningshotade arter.

15 Yttranden KPP Bildningsnämnden Dnr 2012:42, Under punkt 1a (sidan 10 och 11) föreslår Bildningsnämnden följande revidering: Före: Temat mat och hälsa tas upp minst en gång om året på skolan. Efter: Temat mat och hälsa tas upp regelbundet i undervisningen och där så är lämpligt i samarbete med service- och teknikförvaltningen. Vikten av goda matvanor lyfts även i samband med föräldramöten. Revidering genomförd enligt bildningsnämndens förslag. Kultur- och turismnämnden Dnr KTN 2012:64 37 Kultur- och turismnämnden har inget att invända mot förslaget. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Dnr I det kostpolitiska programmet ser miljö- och hälsoskyddsnämnden nämnden positivt på de mål som föreslås under avsnittet miljö. Om de uppnås kommer målen att bidra till en hållbar utveckling. I övrigt har miljö- och hälsoskyddsnämnden inget att erinra mot revideringen. Socialnämnden Dnr 2012: Socialnämnden beslutar att anta socialförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Förvaltningen har inget att invända mot förslaget men de poängterar att det finns barn som kan vara i behov av särskilt stöd. Viadidaktnämnden VIAN/2012: inkl. tjänsteutlåtande förvaltningskansli Viadidaktnämnden betonar vikten av att den personal som tillagar specialkost både har kunskap och förmåga att hålla god kvalitet på maten. Detta är helt enligt förslaget till kostpolitiskt program, poängteras bland annat i punkt 9 på sidan 10. Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON/2012: inkl. 2 st reservationer Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens förslag. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att en mer total syn på näringsproblematiken inom handikappomsorg och äldreomsorg skulle vara önskvärd. I det kostpolitiska programmet har det hittills funnits en indelning i handikappomsorg och äldreomsorg. Genom att byta rubriker, ta bort den tydliga indelningen mellan handikappomsorg och äldreomsorg och göra en gemensam programdel för vård- och omsorg skulle det kunna ge en bättre

16 helhetssyn samt även gå i linje med Vård- och omsorgsförvaltningens nya organisationsmodell. Rubriker och stycken har därför justerats medan innehållet är det samma. Följande mening har korrigerats: Personer med funktionsnedsättning kan ha begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Följande mening har strukits. I största möjliga mån ska man stödja brukaren att fatta beslut som är bra för honom eller henne. Detta då det är oklart vad bra för honom eller henne innebär. Den tidigare skrivningen i avsnittet upplevs som tillräcklig för att belysa problematiken inom området. Tre av åtagandena bedöms hänga samman i det projekt rörande hälsofrämjande livsstil som är på väg att startas inom handikappomsorgen. Dessa bedöms föregå den plan som då tas fram. Av denna anledning tas de bort och ersätts med ett nytt åtagande. De tre borttagna åtagandena Påbörja ett arbete med att ta fram program för att främja hälso- och livsstil inom handikappomsorgen. Rutiner ska finnas för att erbjuda personer med funktionsnedsättning vägledning och stöd i förändring av livsstil och hälsostödjande åtgärder. Under perioden arbeta fram en övergripande plan med rutiner och vägledning för överviktbehandling inom handikappomsorgen. Nytt åtagande Under ta fram en plan och därefter införa strategier för det hälsofrämjande arbetet inom handikappomsorgen. Arbetet kommer att fokusera på livsstilsfrågor, med tonvikt på kost och fysisk aktivitet i relation till psykisk och social hälsa, i enlighet med WHOs hälsodefinition.

17 Styrdokument Idrottspolitiskt program Övergripande inriktningsdokument Giltighetstid 2013-XX-XX 201X-XX-XX

18 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 2 (17) Beslutshistorik Gäller från Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

19 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 3 (17) Idrottspolitiskt program Bakgrund Katrineholms kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Under hösten 2011 påbörjades arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt program. Programmet baseras på Vision 2025 och kommunplanen. Det ska vara vägledande för hur kommunen ska arbeta med idrottsfrågor i verksamheterna och ska beaktas vid beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet. Del 1, övergripande politiska delen Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Idrotten och föreningslivet är redan, och har alltid varit, en verksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm har ett gynnsamt läge i och med Sportcentrum, en av landets mest samlade och kompletta idrottsanläggningar. I just detta kan Katrineholm med kransorter, med närmare 400 föreningar, hålla huvudet högt. Det innebär dock inte att kommunen lutar sig tillbaka och anser arbetet färdigt. Att främja idrotten och föreningslivet är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. Idrotten är en viktig del av Katrineholm. Inom idrottsrörelsen får barn och ungdomar dagligen upplevelser och fysisk stimulans, de får också lära sig demokratiska värderingar och sunda levnadsvanor. Idrotten i Katrineholm med kransorter är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. För att ytterligare stärka idrottens betydelse som en positiv kraft i samhället vill idrottsrörelsen och Katrineholms kommun stärka sitt samarbete med varandra och med näringslivet. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den

20 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 4 (17) riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. En värdegrund som går hand i hand med idrotten och föreningslivet. Kultur och fritid Fritids- och idrottsverksamheten bidrar till kommunens utveckling och folkhälsan. Vi ska fortsätta stödja vårt föreningsliv, bland annat med bra arenor och anläggningar. Barn- och ungdomsverksamheten ska vara prioriterad. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att under perioden prioritera goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande i syfte att uppnå en god hälsa för alla i Katrineholms kommun oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Läs mer i inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar Miljön I Katrineholms kommun ska vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem samt förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Katrineholm har i dag en sportanläggning som är världsunik när det gäller energi. Det är en av Sveriges största samlade sportanläggningar och en miljon besökare per år. Samtidigt är det en av de mest energisnåla anläggningarna. Idrottsanläggningen värms upp med naturens egna resurser vilket har satt Katrineholm på världskartan och placerat Sportcentrum längst fram i miljöutvecklingen. I ishallen används en helt ny teknik där bland annat överskottsvärmen från kylkompressorerna används för uppvärmning. Detta gör att ishallen sparar mer energi än någon annan ishall i Sverige. Konstgräsplanen värms upp vintertid genom ett energiåtervinningssystem och är spelbar året runt tack vare överskottsvärmen från bandyplanens kylkompressorer och konstgräsplanen själv, som också är en stor solfångare. Den samlade värmen lagras och värmer upp fotbollsplanen på vintern. Målet är att bli en helt energiautonom (självförsörjande) anläggning.

21 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 5 (17) Utmaningar för år Folkhälsa Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Det är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen att skapa förutsättningar för kvinnor och mön, flickor och pojkar oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön att ta del av Katrineholms idrotts- och föreningsliv. Genom nära samverkan kan kommunen och idrottsrörelsen bidra till att skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna motionera och idrotta i syfte att få ett friskt liv. Kommunen och idrottsrörelsen har också ett gemensamt ansvar för att aktivt arbeta för att ohälsa som är kopplad till begränsningar i att ta del av idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang inte förekommer. Den så kallade onödiga ohälsan handlar om utanförskap, dåligt bemötande och andra saker som ligger i samhällets ansvar att påverka/förhindra. Idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang ska kunna besökas av alla (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) då det inte bara är fysik aktivitet utan också social samvaro som påverkar vår hälsa. Mål Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en ANDTSpolicy (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelberoende) gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. 2 Jämlikhet och Integration Idrotten förenar människor. Oavsett olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska och psykiska förutsättningar. Det är därför av stor vikt att alla grupper av individer, oavsett bakgrund och ursprung samt funktionsnedsättning, har möjlighet att idrotta. Kommunen och idrottsrörelsen kan göra mycket tillsammans för att använda idrottens positiva kraft för

22 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 6 (17) integration. Idrotten fungerar som en brobyggare mellan människor med olika bakgrund. Mål Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. 3 Jämställdhet och Demokrati För kommunen är det angeläget att jämställdhetsperspektivet integreras i föreningarnas verksamhet. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma förutsättningar inom alla idrotter och att nyttjande av anläggningar och ekonomiskt stöd fördelas och värderas likvärdigt. Det handlar också om normer och värderingar, därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor i sitt idrottsutövande. Många barn och ungdomar får en stor del av sin praktiska skolning i demokrati i den lokala idrottsföreningen. Föreningarna har därmed en viktig roll i att sprida demokratiska värderingar och i att stimulera barn och ungdomars egna aktiva inflytande. Mål Mäns och kvinnors, flickors och pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. 4 Tillgänglighet Tillgången på anläggningar är en grundförutsättning för idrotten i kommunen. Det finns ett flertal stora anläggningar samt många mindre gymnastiksalar och bollplaner som ägs av kommunen eller det kommunala fastighetsbolaget. Några föreningar har egna anläggningar som även allmänheten använder. Tillgång och närhet samt tillgänglighet till olika anläggningar för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och motionsidrott är av avgörande betydelse för användningsgraden. Därför är det viktigt att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar med geografisk spridning och fysisk tillgänglighet. Kommunens anläggningar används under dagtid av skolorna, medan föreningslivet och allmänheten använder dessa under kvällar och helger. Det innebär att det finns ett gemensamt samordningsansvar för att erbjuda alla grupper denna möjlighet. Mål Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen.

23 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 7 (17) Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning 3. 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Här läggs grunden för det intresse som i många fall vidareutvecklas i föreningslivet. Samverkan mellan föreningarna och skolan är därför av största vikt. Ansvaret för undervisningen måste ligga på skolan och föreningarna kan vara en stödresurs. Mål Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. 5b Samverkan med föreningslivet För att idrottsrörelsen och kommunen ska ha möjlighet att samverka för en positiv samhällsutveckling krävs fler kontaktytor. För att åstadkomma ett väl fungerande föreningsliv krävs engagerade, kunniga och utbildade ledare. För många ungdomar är idrottsledaren en av de viktigaste vuxna förebilderna. Därför är det viktigt att ge dessa möjligheter till bra utbildning och fortbildning. Välfungerande föreningar ger barn och ungdomar social gemenskap, samhörighet och demokratisk fostran genom sin verksamhet. När det gäller idrott för denna målgrupp är det viktigt att den förs på en nivå där glädje och lek är dominerande inslag. Deras behov, synpunkter och önskemål är viktiga att ta 3 En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en funktionsförmåga hos INDIVIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikapp kommittén har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden: Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att berbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att svårt att tåla vissa ämnen implementeras

24 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 8 (17) tillvara. För att behålla bredden krävs fler och väl utbildade ledare. Där kan SISU/Sörmlandsidrotten bistå. Mål Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. 5c Samverkan med näringsliv För kommunen och näringslivet är det viktigt med väl fungerande idrottsföreningar eftersom anställda och familjer erbjuds möjligheter till meningsfull sysselsättning och motion. Publika idrottsevenemang marknadsför kommunen och ger invånarna positiva upplevelser. Det genererar intäkter till föreningarna, kommunen och näringslivet. Nu, och i framtiden, behövs ekonomiska insatser från både kommun och näringsliv för att idrotten ska kunna utvecklas. Mål Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten, men är ändå av stor betydelse för idrottsrörelsen i kommunen. Den ger underhållning, inspirerar barn och ungdomar att idrotta samt skapar förebilder. Större idrottsevenemang ger marknadsföring för kommunen och dess näringsliv. Samtidigt ger det kommuninvånarna positiva upplevelser. Mål Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. 7 Bidrag Kommunens stöd till idrotten består till största del av anläggningar. Förutom detta utgår ekonomiskt stöd till föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Syftet med föreningsstödet är att skapa gynnsamma förutsättningar för föreningarna att nå sina mål. Ett nytt bidragssystem som tydligare bidrar till att ambitionerna i det idrottspolitiska programmet förverkligas ska arbetas fram i dialog med idrottsrörelsen. Mål Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

25 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 9 (17) Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. * Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras. 4 * Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön. 5 4 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 5 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

26 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 10 (17) Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa Mål Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en ANDTSpolicy (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelberoende) gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. Detta uppnår vi genom att Kommunen stimulerar fler föreningar, andra organisationer och förvaltningar att ha motionsidrott inom sin verksamhet. Kommunen och föreningarna samverkar kring information om aktuella folkhälsofrågor och arrangerar tillsammans föreläsningar och konferenser. Skapa flera eller utöka Hälsans stig i Katrineholm. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att förebygga doping, alkohol-, tobak - och narkotikaanvändning i föreningen. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att motverka mobbing och utanförskap. Kommunen informerar om var motions- och friluftsliv kan bedrivas inom Katrineholm kommun. Ansvarig nämnd, BIN, VON, KS, BIN, KS, VON, KS, KS

27 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 11 (17) 2 Jämlikhet och Integration Mål Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. Detta uppnår vi genom att Via bidrag eller annan stimulans stödja och uppmärksamma föreningar som aktivt verkar för en sammansättning och en verksamhet som präglas av mångfald. Kommunen och idrottsrörelsen arbetar tillsammans för att stärka föreningslivet i kransorterna. Idrottsanläggningar görs tillgängliga för alla medborgare. Kommunens investeringar inom idrottsområdet görs med ett integrationsperspektiv. Ansvarig nämnd, KS, VON, KS, KS, VON, KS

28 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 12 (17) 3 Jämställdhet och Demokrati Mål Mäns och kvinnors, flickors och pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Detta uppnår vi genom att Fördelningen av tider i idrottsanläggningar utformas rättvist ur jämställdhetsperspektiv. Föreningar med kraftig dominans av det ena könet arbetar för att få fler av det andra. Kommunen genomför, i samarbete med idrotten, studier av jämställdheten inom kommunens idrottsliv. Föreningarna aktivt låter ungdomar medverka i både planeringsoch ledararbete. Föreningar som har kommunalt stöd utarbetar program där demokratimålen framgår. Kommunen och idrottsrörelsen tar gemensam ställning mot alla former av rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning. Ansvarig nämnd, KS, KS, KS

29 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 13 (17) 4 Tillgänglighet Mål Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning 6. Detta uppnår vi genom att Kommunen, tillsammans med föreningarna, årligen gör en inventering av kommunens idrottsanläggningar och aktualiserar nya behov. Prioriteringsordningen för uthyrning av anläggningar ses över en gång per år. Kommunen och föreningarna fördelar tiderna på anläggningarna på ett sådant sätt att barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. Kommunen, i samarbete med föreningarna, årligen säkerhetsbesiktigar och tillgänglighetsbesiktar alla idrottsanläggningar. Ansvarig nämnd, KS, BIN, KFABs styrelse 6 En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en funktionsförmåga hos INDIVIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikapp kommittén har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden: Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att berbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att svårt att tåla vissa ämnen implementeras

30 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 14 (17) 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen Mål Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. Detta uppnår vi genom att Nätverk mellan skolan och föreningarna skapas, för att ge eleverna möjligheter till fysisk aktivitet både på skoltid och fritid. Ett handslag med idrotten är ett exempel. Närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar har en tillgänglighet som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter. Föreningar ges möjlighet att samverka vid inrättande av profilklasser. Ansvarig nämnd BIN, BIN, KS BIN

31 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 15 (17) 5b Samverkan med föreningslivet Mål Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. * Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat 7 Detta uppnår vi genom att Kommunen informerar och förankrar det Idrottspolitiska programmet hos berörda förvaltningar inom kommunen. Skapa ett aktivt samarbete mellan kommunen och idrotten, med det Idrottspolitiska programmet som grund. Vid årliga träffar och samverkansgrupper ge möjlighet för föreningslivet att påverka utvecklingen av idrottens förutsättningar inom alla delområden i det Idrottspolitiska programmet. Kommunen årligen ger ut en föreningskatalog och tillhandahåller uppdaterad information om Katrineholms föreningar på kommunens webbplats. Föreningarna utbildar sina ledare via sina specialförbund efter de idrottsspecifika behoven. Kommunen stimulerar föreningarna att genomföra kurser tillsammans med Idrottsutbildarna SISU. Ansvarig nämnd, KS 7 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

32 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 16 (17) 5c Samverkan med näringsliv Mål Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. Detta uppnår vi genom att Föreningarna bjuds in att delta aktivt i frågor som berör kommunens utveckling och tillväxt. Kommun, näringsliv och föreningar samordnar delar av sin marknadsföring. Kommunen hjälper idrottsrörelsen att förmedla kontakter med näringslivet. Kommunen anordnar ett årligt möte med företrädare för näringslivet och föreningslivet KS KS KS KS Ansvarig nämnd

33 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX 201X-XX-XX 17 (17) 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Mål Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. Detta uppnår vi genom att Kommunen ger hjälp och stöd till föreningar som arrangerar större mästerskap. Kommunen hjälper till med marknadsföring av större idrottsevenemang. Ansvarig nämnd KS, KS 7 Bidrag Mål Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. * Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras. 8 * Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön. 9 Detta uppnår vi genom att Kommunen tillsammans med föreningarna ser över formerna för bidragen. Kommunens bidrag prioriteras till barn- och ungdomsverksamhet som förverkligar ambitionerna i det Idrottspolitiska programmet. Ansvarig nämnd 8 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 9 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

34 Yttranden IPP Bildningsnämnden Dnr 2012:42, Under punkt 4 (sidan 12), Tillgänglighet, har bildningsnämnden föreslagit att även fastighetsägaren (i detta fall KFABs styrelse) ska stå som ansvarig vilket lagts till i texten. Bildningsnämnden kommenterar också att tillgänglighet i närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter kan komma att medföra ökade investeringskostnader och hänsyn bör tas till detta vid investeringsplanering. Kommunledningsförvaltningen KS/2012: Sida 3 under rubriken Katrineholm- läge för liv och lust. I andra stycket anges att idrotten i Katrineholm är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. Kommunledningsförvaltningen undrar: Hur är idrotten en stark kraft för detta? Mer om detta finns i det idrottspolitiska programmet bland annat på sidan 5-6. Sidan 4 under rubriken Folkhälsa. Kommunledningsförvaltningens tillägg i fet stil. Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att under perioden prioritera goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande i syfte att uppnå en god hälsa för alla i Katrineholms kommun oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Läs mer i inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar Sidan 4 Kommunledningsförvaltningen tycker att jämställdhetsperspektivet ska få större plats i dokumentet. Jämställdhetsperspektivet är integrerat i hela dokumentet och har ett eget avsnitt, det anses vara tillräckligt. Ett antal stycken med start på sidan 5 under andra rubriken Folkhälsa har arbetats om språkligt efter kommunledningsförvaltningens förslag. Det huvudsakliga innehållet är dock det samma. Sidan 6, korrigering efter kommentar. Barn och ungdomar Flickor och pojkar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Sidan 6, under rubriken tillgänglighet. Kommunledningsförvaltningen tycker att begreppet tillgänglighet ska tolkas bredare än enbart till kopplingen till personer med funktionsnedsättning. Synpunkter på målen under rubriken tillgänglighet: Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Alla medborgare oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar.

35 Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. 1 Sidan 12 under rubriken jämställdhet och demokrati, Mål Föreslagna ändringar genomförda Mäns, kvinnor, flickors och pojkars idrottande värderas lika Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utssende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön Kultur- och turismnämnden Dnr KTN 2012: särskilt yttrande Kultur- och turismnämnden vill understryka det värde för Katrineholm som Sportcentrum utgör som samlad och komplett idrottsanläggning. Nämnden har inget att invända mot förslaget. Miljöpartiet har kommit med ett särskilt yttrande där de tillstyrker det idrottspolitiska programmet med rekommendation att kommunstyrelsen skriver in samtliga diskrimineringsgrunder vilket också har gjorts. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Dnr Nämnden har inget att erinra mot förslaget till idrottspolitiskt program. Socialnämnden Dnr 2012: Socialnämnden beslutar att anta socialförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Förvaltningen har inget att invända mot förslaget och de poängterar att det finns barn som kan vara i behov av särskilt stöd. 1 En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av funktionsförmåga hos INDIVIDEN ( och den kan vara av fysisk, psykiskt eller intellektuell). Ett funtionshiner är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommittén har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att tåla vissa ämnen implementeras

36 Viadidaktnämnden Dnr VIAN/2012: inkl. tjänsteutlåtande förvaltningskansli Viadidaktnämnden beslutar tillstyrka det idrottspolitiska programmet med en rekommendation att kommunstyrelsen skriver in samtliga diskrimineringsgrunder, detta är justerat. Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON/2012: Programmet lyfter, under avsnittet kultur och fritid, barn- och ungdomsverksamhet som ett prioriterat område. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Barnkonventionen poängterar dock att barn med funktionshinder ska ges samma möjligheter till rekreation som på ett sätt bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling. Det idrotspolitiska programmet bekräftar detta och tar hänsyn till samtliga diskrimuneringsgrunder. Sidan 5 under jämlikhet och integration, har följande mening kompletterats (fet stil): Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skida kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska och psykiska förutsättningar. Bildningsnämnden föreslår att ansvarsfördelningen mellan nämnderna för att uppnå de olika målen bör ses över. Följande ändringar också genomförda. Sidan 10, Detta uppnår vi genom att Kommunen och föreningarna samverkar kring informationen om aktuella folkhälsofrågor och arrangerar tillsammans föreläsningar och konferenser. Ansvariga nämnder är kompletterade med VON. Sidan 11, Detta uppnår vi genom att Via bidrag eller annan stimulans stödja och uppmärksamma föreningar som aktivt verkar för en sammansättning och en verksamhet som präglas av mångfald. Ansvariga nämnder är kompletterade med VON. Sidan 11, Detta uppnår vi genom att Idrottsanläggningar görs tillgängliga för alla medborgare. Ansvariga nämnder är kompletterade med VON.

37 1\atrineholms kommun ~ 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Vår handlåggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Service- och teknikförvaltningen Idrottspolitiskt program samt kostpolitiskt program Service- och tekniknämnden översände i juni månad 2012 förslag till kostpolitiskt program samt idrottspolitiskt program till kommunstyrelsen för vidare hantering. Kommunledningsförvaltningen har översänt programmen till följande nämnder för yttrande; bildningsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen, kultur- och turismnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Kommunledningsförvaltningen översänder enligt överenskommelse de inkomna synpunkterna till service- och teknikförvaltningen för vidare hantering. Med v" ga hälsningar.i ~y r `~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

38 ,' Tr r 1\atrineholms kommun ~ 1 ~~ ~ Datum VAr beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben ~ l Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden ~~G f ~ ~'~(~r l ~~ Kostpolitiskt program samt Idrottspolitiskt program Service- och tekniknämnden har reviderat det kostpolitiska programmet samt upprättat ett idrottspolitiskt program. Programmen har översänts till kommunstyrelsen för vidare hantering. Programmen består av två delar. Den ena delen är en politisk visionär del, som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag till inriktningsdokument. Den andra delen är en genomförandedel, som följer det föreslagna inriktningsdokumentet inom respektive område. Den andra delen utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. Kommunledningsförvaltningen översänder programmen på remiss till kommunens nämnder. I kommunledningsförvaltningens remissförfarande är det den första delen i respektive program, inriktningsdokumentet, som nämnderna ska yttra sig över. Svar önskas vara inkommet till kommunledningsförvaltningen senast den 22 oktober Med vänliga hälsningar grin Rytter Bilagor: Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 52 Kostpolitiskt program Idrottspolitiskt program Anvisningar för remissvar/yttranden/initierade ärenden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: -, =:_ E-post:

39 l~atrineholms lcommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum BILDNINGSNÄMNDEN ~T ~ å 0 Dnr 2012:42, 009 Handläggare: Birgitta rsson N ndn~g~sri~m r Niandlä ~v~a~3i~~ ~.~ Diarfenummar piariep, Yttrande över remiss angående Idrottspolit skt ro ra ~ för Katrineholms kommun ~S~ozD1~.1Z~, Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Service och tekniknämnden har reviderat det kostpolitiska programmet samt upprättat ett idrottspolitiskt program. Programmen består av två delar. Den ena är en politiskt visionär del, som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag på inriktningsdokument. Den andra delen är en genomförandedel och utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. Bildningsförvaltningens synpunkter på det idrottspolitiska programmet Verksamhetsmässiga aspekter Forskning visar att barn och ungdomar som har en aktiv och meningsfull fritid också tenderar att prestera bättre än andra i skolarbetet. Vi instämmer därför i vikten av att stödja idrotten och föreningslivet i Katrineholm. Idrotten kan även bidra till att öka integration mellan människor med olika bakgrund, vilket också är ett mål för skolans verksamhet. Att säkerställa att såväl pojkar som flickor får tillgång till fysisk aktivitet på lika villkor är av största vikt liksom arbetet med att bryta könsmönster inom idrotten. Pojkar och flickor bör få möjlighet att välja idrott utifrån intresse och inte vara begränsade av vad som traditionellt räknas som flick- eller pojkidrotter. Många av de må1 som beskrivs i det idrottspolitiska programmet sammanfaller med må1 som är fastslagna i skolans och förskolans styrdokument. Förutom att ha fokus på inlärning av grundläggande kunskaper och färdigheter ska skolan verka för personlig och social utveckling samt god hälsa hos våra barn och unga. Juridiska aspekter Under punkt 4 (sid 12), Tillgänglighet, föreslås att service- och tekniknämnden () i samarbete med bildningsnämnden (BIN) ansvarar för säkerhetsbesiktning och tillgänglighetsbesiktning av alla idrottsanläggningar. Här är vår bedömning att ansvaret ligger på fastighetsägaren, KFAB, och inte på BIN. Bortsett från ovanstående synpunkt ser vi inga juridiska svårigheter att samarbeta med föreningslivet inom de områden som föreslås i det idrottspolitiska programmet. Skolans och förskolans arbete regleras i stor utsträckning av lagar och förordar men att informera och utbilda eleverna i follchälsofrågor ingår i skolans nationella uppdrag. Likaså att stimulera till en hälsosam livsstil i ett livslångt perspektiv. G

40 . ~. ~~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum "'BILDNINGSNÄMNDEN Ekonomiska aspekter Under punkten 5 (sid. 13), Samverkan, finns förslag på att närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar har en tillgänglighet som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter. Vi ser detta som positivt men det äx något som skulle kunna medföra ökade investeringskostnader. Detta måste i så fall sättas i relation till andra investeringsbehov och en långsiktig plan bör upprättas. Ärendets handlingar Idrottspolitiskt program, Övergripande inriktningsdokument Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Birgitta Larsson verkschef, Carina Björk-Andersson (FP) och Helene Björkquist för.chef. Blad n Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, akt ~~ G~'~y

41 ~~ ~ ' 1\atiineholms kommun \ BILDNINGSNÄMNDEN SAM Sammanträdesdatum Dnr 2012:42, 009 Handläggare: Birgitta L sson~ci;;c :;3ib~ i~5 ~.t~i a' 1 i ~. Yttrande över remiss angående reviderat kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunstyrelsen. L~ Ärendebeskrivning Service och tekniknämnden har reviderat det kostpolitiska programteet samt upprättat ett idrottspolitiskt program. Programmen består av två delar. Den ena är en politiskt visionär del, som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag på inriktningsdokument. Den andra delen är en genomförandedel och utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. Bildningsförvaltningens synpunkter på det kostpolitiska programmet Verksamhetsmässiga aspekter Sedan det kostpolitiska programmet antogs 2009 har service- och teknikförvaltningen samarbetat med bildningsförvaltningen för att i så stor utsträckning som möjligt leva upp till de intentioner som fastslås i programmet. I den nya skollagen, SFS 2010:100, skärps dessutom kraven på att skolmaten ska vara näringsriktig. Det äx väl känt att goda kostvanor har stor betydelse för barn och ungas förmåga att prestera i skolan. Förutom att ha fokus på inlärning av grundläggande kunskaper och färdigheter ska skolan verka för personlig och social utveckling samt god hälsa hos våra barn och unga. Att ge våra barn och unga positiva matupplevelser i en trivsam miljö kan bidra till att skapa goda vanor för resten av livet. Många av de må1 som beskrivs i det kostpolitiska programmet sammanfaller med mål som är fastslagna i skolans och förskolans styrdokument. Det gäller såväl de må1 som berör god hälsa som målen gällande hållbar utveckling. Under punkt 1 a (sid 11 och 12) föreslår vi en revidering av sista punkten. Nuvarande lydelse: Temat mat och hälsa tas upp minsten gång ore året på skolan Förslag på reviderad text: Temat mat och hälsa tas upp regelbundet i undervisningen och där så är lämpligt i samarbete med Service och teknil förvaltningen. Vikten av goda matvanor lyfts även i samband med föräzdranzöten. Forskning visar att enstaka temadagar har begränsad effekt när det gäller att påverka barns och ungas inställning till olika frågor. Man når bättre måluppfyllelse när frågan regelbundet återkommer i ordinarie undervisning. Justerandes sign isutdrag tw

42 !~ ~~;. 1\atiine~olms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Juridiska aspekter Vi ser inga juridiska hinder att samarbeta med Service och teknikförvaltningen i enlighet med de förslag som presenteras i det kostpolitiska programmet. Skolans och förskolans arbete regleras i stor utsträckning av lagar och förordningar men att informera och utbilda eleverna i folkhälsofrågor ingår i skolans nationella uppdrag. Likaså att stimulera till en hälsosam livsstil i ett livslångt perspektiv. Ekonomiska aspekter De flesta förslag som presenteras i det kostpolitiska programmet kan genomföras inom befintlig budgetram. Andelen vuxna som äter tillsammans med barnen liksom en ökning av ekologisk och närproducerad mat kan innebära en ökad kostnad för bildningsförvaltningen. Ärendets handlingar Kostpolitiskt program , Övergripande inriktningsdokument Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Birgitta Larsson verkschef och Aiineli Hedberg (S). Blad ~,~~2 Kommunstyrelsen, akt

43 Katrineholms kommun ~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben VAr handläggare Datum Ert datum Vår beteckning KS/2012: Er beteckning 1 (4) Service- och tekniknämnden Kommunledningsförvaltningens synpunkter på förslaget till Idrottspolitiskt program Sida 3 under rubriken Katrineholm läge för liv och lust: I andra stycket anges att idrotten i Katrineholm med kransorter är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. Kommentar: Hur är idrotten en stark kraft för detta? Sida 4 under första rubriken Folkhälsa: "Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena isamhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård." Kommentar: Är det kommunen eller landstinget som ansvarar för hälso- och sjukvården? Bör detta utvecklas? Under rubriken folkhälsa är det bättre att hänvisa till inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar S alternativt att skriva följande: Kommunfullmäktige har fattat beslut om att under perioden prioritera goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande i syfte att uppnå en god hälsa för alla i Katrineholms kommun oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Prioriteringarna har brutits ned i ett antal utmaningar som samtliga nämnder gemensamt ansvarar för att förverkliga. Arbetet måste ske av flera nämnder, var för sig eller i samverkan. Det samma gäller på verksamhetsnivå. Utmaningar för år S Ungas psykiska hälsa ska bli bättre. Barn och unga ska ges förutsättningar till en drogfri uppväxt. Barn och unga ska ges möjlighet till en meningsfull och rik fritid. Lokaler, utemiljöer och information ska bli tillgängligt. Möjlighet till inflytande, delaktighet och ett värdigt bemötande ska ges. Ett samhälle fritt från våld och kränkningar, som är tryggt och där kunskap finns om det stöd som finns att tillgå. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

44 1\atrineholms kommun \ 2 ~4~ Datum V9r beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Stärka samarbete och samverkan med föreningslivet för att främja möjligheten för deltagande. D Stärka och utveckla tillgängligheten till social gemenskap för äldre. Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor Kunskapsunderlag För mer information om bland annat vad folkhälsa och folkhälsoarbete liksom tillgänglighet och tillgänglighetsarbete är kan du ta del av kunskapsunderlaget En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2012 som innehåller: 1. Begreppsförklaringar 2. Faktorer som påverkar hälsan 3. Tvärsektoriellt arbete 4. Hänvisningar till hemsidor, lagar, styrdokument, propositioner och publikationer Sida 4 efter %rsta stycket om Folkhälsa: Enligt det nya styrsystemet ska alla nya styrdokument jämställdhetsintegreras. Jämställdhetsperspektivet är hittills relativt vä1 integrerat i befintliga tematiska områden. Om Kultur- och fritid, Folkhälsa och Miljö är "egna avsnitt" bör också jämställdhet ges mer tyngd. Sida 4 under andra rubriken Folkhälsa: Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Det är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen att ~ ~e~i~er-a skapa förutsättningar för #~ ~~~ kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön att ta del av Katrineholms idrotts- och föreningsliv.. Genom nära samverkan kan kommunen ~~e~ och idrottsrörelsen ~~~~~ ~'~~~ ~^'~ bidra till att skapa förutsättningar för e~kä~~a att medborgarnas ~rska kunna motionera och idrotta i syfte att få ett friskt liv..kommunen och idrottsrörelsen har också ett gemensamt ansvar för att aktivt arbeta för att ohälsa som är kopplad till begränsningar i att ta del av idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang inte förekommer. Den så kallade onödiga ohälsan handlar om utanförskap, dåligt bemötande och andra saker som ligger i samhällets ansvar att påverka/förhindra. Idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang ska kunna besökas av alla (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) då det inte bara är fysisk aktivitet utan också social samvaro som påverkar vår hälsa. Må1 Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för alla invånarna ~ m~'~~~ ~~ (oavsett ålder, etnicitet, religion tro, sexuell läggning, KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

45 Katrineholms kommun ~ 3 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av idrotts- och föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en aktuell ANDTS policy gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. ""Y "C' Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. Sida 5 under rubriken Jämlikhet och Integration: "Idrotten förenar människor. Oavsett olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans". Kommentar: Är det så? ~a~x-e Flickor och pojkar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Sida 6 under rubriken tillgänglighet: Tillgängligheten skildrar förhållandet mellan individen och samhället. Det är individens förutsättningar kopplade till samhällets utformning och villkor som avgör hur tillgängligheten är. Tillgänglighet är en bedömning av hur något fungerar för människor som använder det i sammanhanget talar man om både tillgång och användbarhet... och det gäller EXEMPELVIS... parker och grönområden, lokaler och fritidsanläggningar, allmänna platser eller information och service men också tillgången till att ta del av samma gemenskap som alla andra i till exempel samband med idrottsevenemang. Det är viktigt att arbeta för att omgivningen utformas på ett sådant sätt att den blir tillgänglig och användbar för ALLA individer. MEN begreppet tillgänglighet i sig är bredare än enbart kopplingen till personer med funktionsnedsättning... (Det kan också handla om att göra språket tillgängligt för personer med annan språkbakgrund än svenska, till exempel genom att skriva och tala enkel eller att göra något ekonomiskt tillgängligt, till exempel kostnadsfria evenemang, idrottsutövande, motionsformer.) Synpunkter på målen under rubriken tillgänglighet: Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonornisk status''åsikt eller kön ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

46 1\atrineholms kommun ~ 4 (4) Datum VAr beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av funktionsförmåga hos INDIVIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommitten har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden personer som har svårt att röra sig personer som har svårt att höra personer som har svårt att se personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information personer som har svårt att tåla vissa ämnen implementeras Sida under rubriken jämställdhet och demokrati: Mål: Mäns, kvinnors, flickor och,pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön Övrigt Synpunkterna ovan påverkar även de12 (genomförandeplan/samverkansdokument mellan berörda nämnder). Med anledning av de förändringar som görs i del 1 måste en revidering av de12 också göras. Vid användandet av könsneutrala ord såsom människa, barn, elev, idrottare etcetera finns risken att det finns en inbyggd norm, att vi omedvetet styr det till ena eller andra könets fördel, vilket i sin tur kan ge ojämnställda effekter. Det finns också en risk att vi inte synliggör det som anges i kommunens styrsystem; att all statistik som handlar om människor ska vara uppdelad på kön. Om vi är tydliga med att det handlar om såväl kvinnor och män som flickor och pojkar i programmen, blir det en röd tråd även för uppföljning och statistik, som är uppdelad på kön. Sari Eriksson Förvaltningschef KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

47 Kat~ ineholnls lcomznun ~ KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantredesdalum Blad Dnr KTN 2012:64 Handläggare: Per-Olof Millberg Yttrande Kostpolitiskt program samt idrottspolitiskt program Beslut Kultur- och turismnämnden beslutar anta nedanst~ende skrivelse som sin egen samt överlämna den till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Särskilt yttrande Kultur- och turismnämnden medger att Acni Rooth (mp) fåc foga ett särskilt yttr~ude till protokollet. Det särskilda yttrande redovisas på sidan 8. I~~istina Malmnäs (fp) stödjer Ami Raoths yttrande. Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden har reviderat det kostpolitiska programmet samt upprättat ett idrottspolitiskt program vilka översänts till samtliga nämnder på remiss. Idrottsprogrammet baseras på Vision 2025 och i programmet konstateras att idrotten ocl~ föreningslivet är ocli har alltid varit, e~i verksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm har ett gynnsamt läge med Sportcentrum som en samlad oc3i komplett idrottsanläggning. Iprogrammet konstateras också att idrotten är en stark kraft för integration och jämställdhet. Utgångspunkten för kostprogrammet är de ~iationella målen och föreskrifter. Det nu framtagna kostpolitiska programmet inneh~ller riktlinjer för maten soon tillagas, serveras och transporteras i kommunen ocl~ gir ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Det mesta av det som tas app i det idrottspolitiska prograil~met under rubriken utmaningar gäller även för Kt ltur- ocli turismnämndens verksamhet som folkhälsa, jämlikhet och integration, jämställdhet och demokrati, tillgänglighet, samverkan och större arrangemang. Under rubriken bidrag så har Kultur- ocl~ turismnämnden samma ambition vad gäller föreningsbidragens utveckling så att barn och unga prioriteras liksom att bidragen ska fördelas lika pfi kön. Kultur- och turismnämnden vill understryka det värde för Katrineholm som Sportcentrum utgör som en samlad och komplett idrottsanläggning. En idrottsanläggning som förutom att vara ett viktigt stöd för idrotten i vår kommun även är av betydelse för kommunens besöknäring genotn olika cuper och träningsläger. Kommunstyrelse~i, akten

48 1\c1iY111(;I101111S It011lllltlll \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SammeMiEdesdewm Blad KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN Sammantaget konstaterar Kulttu - och turismnämnden att programmet är vä1 genomarbetet med realistiskt formulerade må1. Kultur- och turismhämnden har inget att i»vända mot förslaget förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta anta nedanst~ende skrivelse som sin egen samt överlämna den till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Kultur- och turismnämndens överläggning Under kultur- och ttu ismnämndens överläggning yttrar sig Asni Rooth samt Kristina Malmnäs. Ärendets handlingar Idrottspolitiskt pragra n Kostpolikiskt program Konununstyrelsen, akten

49 ~,,, 4~ r~~~iijc,p~~ru~~ ~ ~ r~ri>nc~~ ~~~,:,~ Kultur- och turismnämnden den 23 oktober 2012 SärsEcilt yttrande "Kostpolitiskt program samt Idrottspolitiskt program" under avsnittet om Idrottspolitiskt program, Utmaningar punkt 3, nämns några av de diskrimineringsgrunder snm kommunen anser att idrotten ska motverka. Miljöpartiet de Gröna tillstyrker det idrottspolitiska programmet med rekommendation att kommunstyrelsen skriver in samtliga diskrimineringsgrunder. Ju(ita den 23 oktober 2012._..~ ~~ Ami Rooth _J ~ r-~j ~~

50 :: ~:_ 1\atrineholms lcommun \ MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum ~~?BiåtJ r~~j'~.. ~ ~ G ~ 4y Dnr Handläggare: Håkan Lernef lk ~n. Yttrande över kostpolitiskt och idrottspolitiskt program Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden iämnar yttrande enligt nedan. Under nämndens överläggningar yttrar sig Erik Liljencrantz (1V~, Thomas Nyvell (MP) Samhällsbyggnadsförvaltningen skrivelse : "Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har översänt ett reviderat kostpolitiskt program och förslag till idrottspolitiskt progmm. Programmen består av två delar var. En övergripande politisk del och en genomförandeplan. Det är den första delen som nämnden ska yttra sig över. Yttrande Idet kostpolitiska programmet ser nämnden positivt på de må1 som föreslås under avsnittet miljö. Om de uppnås kommer målen att bidra till en hållbar utveckling. I övrigt har nämnden inget att erinra mot revideringen. Nämnden har inget att erinra mot förslaget till idrottspolitiskt program". sign Protokollsutdrag till c~.~- Kommunledningsförvaltningen ll ~ rkande ~- 4.,CJ~ L~ tel ;fil '~,~,-~

51 h~ at~ineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESP KATRINEHOLMS KO'MMU~~ ~OfCIiTIt1 nsf~~rqispn KOLL r SOCIALNÄMNDEN Dnr 2012:72 Sammanträdesdatum Y ZO~~d ~ 1 o Handläggare: Åke Yttrande över "Kostpolitiskt program samt Idröttspolitis program" Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att anta socialförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Service- och telciiil~iämnden har reviderat det kostpolitiska programmet samt upprättat ett idrottspolitiskt program. Progranuilen består av två delar. Den ena är en politislc visionär del, som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag till inriktningsdokutnent. Den andra delen är en genomförandedel, som följer det föreslagna inriktningsdolcumentet inom respektive område. Den andra delen utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. På uppdrag av kommunledningsförvaltningen yttrar sig socialnämnden över det kostpolitiska prograuunet samt det idrottspolitiska prograiruilet. Förvaltningens bedömning Socialförvaltningen anser att båda programmen ger bra förutsättningar för att fortsätta utveckla godkvalitet när det gäller de båda områdena. Socialförvaltningen vill med utgångspunkt i socialnämndens uppdrag, säxskilt framhålla det viktiga i att prograituiien ska betona ett barnperspektiv när det gäller kvalitet och tillgänglighet. Socialförvaltningen träffar i sin verksamhet barn som kan vara i behov av särskilt stöd. Därför äx det viktigt att samverkan sker med kommunen också när det gäller barn och ungdomar som har svårigheter att delta i idrottsutövning av ekonomiska, sociala eller andra skäl. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen Kostpolitiskt program övergripande inriktningsdokument Idrottspolitiskt progmm övergripande inriktningsdokument Juster ndes sign Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen, akt Utdrågsiestyrkande F ( ~~ l~'gi-~~~(/ ~ ~ r~r~'~c.~

52 ~~ 'i T 1~~1t1111C S IC t111 VIADIDAKTNÄMNDEN Dnr VIAN/ 2012: SAMMANTRÅI~ESPROTOKOLL Sammenlrädesdalum Blad ? 11 Handlåggare: Gunilla Porsvant Yttrande över Idrottspolitiskt program för Katrineholms kommun Beslut Viadidalctnämnden beslutar tillstyrka det idrottspolitiska programmet med en rekommendation att lcomtnunstyrelsen skriver in samtliga dislaimineringsgrunder. Ärendebeskrivning Det idrottspolitiska pro~rainmet har varit ute för synpunkter i kommunens förvaltningar och har efter inkomna synpunkter genomgått vissa revideringar. Programmet. är vä1 genomarbetat men under avsnittet o~n Utmaningar punkten 3 nämns några diskrimineringsgrunder som kommunen anser att idrotten ska motverka. Vid Viadidaktnämndens sammanträde den 23 augusti presenterades en remissutgåva som zr avsedd att fastställas av fi~llmäkt.ige. Programmet diskuterades under Viadidaktnän~ndens informationspunkt och ordförande Gunilla Magnusson (s) skickar med ett änskemål till kommunstyrelsen. Ett uppdrag till idt otten att motverka samtliga dislcrimineringsgrunder, inte endast några få, bör skrivas in i programmet under punkten 3. Ärendets handlingar Idrottspolitisk pro~ am , styrdokument. Tjänsteskrivelse. Justerandes sign Protokollsutdrag till ~ ~ Kom~nunledningsförvaltningen Utd~~gsbestyrkande i

53 ~f ~~~ Katrineholms kommun \ _ ~ - VIADIDAKTNÄMND~N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantr9desdalum Blad Dnr VIAN/ 2012: Handläggare: Gunilla Porsvant Yfifirande över Kostpolifiiskt program för Kafirineholms kommun Beslut Viadidaktnämnden beslutar tillstyrka det kostpolitiska programmet. Ärendebeskrivning Det kostpolitiska programmet har varit ute för synpunkter i kommunens förvaltningar och har efter inkomna synpunkter genomgått vissa revideringar. Vid Viadidaktnämndens sammanträde den 23 augusti presenterades en remissutgåva som är avsedd att fastställas av fullmäktige. Programmet diskuterades under Viadidaktnämndens informationspuiilct och Berit Werner (fp) betonade viktel av att den personal som tillagar specialkost både har kunskaper och förmåga att hålla god kvalitet på maten. Ärendets handlingar Kostpolitiskt program 2012 ZO l 5, styrdokument. Tjänstesla ivelse. ~us~e~andes s~~ Prolokdisiddreg till ~ ~ ICommunledningsCörvaltningen UldrggsUeetyrtunde

54 ' ~` 1\atrineholms kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) VIADIDAKT Förvaltningskansli Datum VAr beteckning V6r handidggore Gunilla Porsvant Eh datum Er beteckning Idrattspvlitisktprogrom för Kafirineholms kommun Det idrottspolitiska programmet har varit ute för synpunkter i lcotninunens förvaltningar och har efter inkomna synpunkter genomgått vissa revideringar. Vid Viadidaktnämndens senaste sammanträde ptesentetades en remiss~rtgåva som äi avsedd att fastställas av fullmäktige. Programmet är vä1 genomarbetat men under avsnittet om Utmaningar punkten 3 nämns några dislcrimineringsgrunder som kommunen anser att idrotten slca motverka. Viadidalctnänmden rekotlunenderar att samtliga diskrimineringsgrunder skrivs in i programmet. Viadidaktnämnden tillstyrker införandet av ett idrottspolitiskt program i Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Idrottspolitiskt program på remiss fi ån kommunstyrelsen ~, :,. VIADIDAKT Katrineholm www,katrinehalm.se besöksadress: lievägen 1B Telefon: Telefax: E-post: info~viadidakt.se Org.nummer

55 ~'~! ' ~~ ~ ` atrineholrns kommun VIADIDAKT Förvaltningskansli Var hentllä0pare Gunilla Porsvant TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Ert datum Vår beledcning Er betecknin0 1 (1) Kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Det lcostpolitiska programmet har varit ute för synpunkter i kommunens förvaltningar och har efter inkomna synpunkter genomgått vissa revideringar. Vid Viadidaktnämndens senaste sanunanträde presenterades en remissutgåva som är avsedd att fastställas av fullmäktige. Programmet slår fast att personal som hanterar specialkost ska ha nödvändig kunskap inom onuådet. För personer med allergier betyder det oerhört mycket att is bra och varierad mat. I tidningen Bulletinen, som ges ut av svcnslta celiakiförbtuidet, ru , beskrivs den diskriminering en skolelev i Katrineholm utsattes för under lång tid då hennes behov av specialkost inte tillgodosågs på ett bra sätt. Det räcker inte att personalen har teoretiska kunskaper om specialkost, de måste också ha förmåga att hålla god kvalitet på maten de serverar. Eftersom ansvaret för maten inte ligger i verksamheten där den serveras, utan i en särskild organisation, blir det extra viktigt att följa upp hur personer med specialkost upplever att deras behov tillgodoses. Programmet i övrigt är väl genomarbetat. Ärendets handlingar Kostpolitislct pi og am på remiss ii ån kommunstyrelsen ~'~ dl ( ~t ~~ Katrineholm Besöksadress: Bievägen 1B Telefon: Telefax: E-post: info@viadidakt.se Org.nummer

56 ~ y~ 1\atrineholms kommun VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad N Dnr VON/2012: Handläggare: Lars Olsson '~ ~n..~z'~3~._.~... ttrande över idrottspolitiskt program ~ t <? D(arle ummer Dlarioplån Vård- och omsorgsnämndens beslut ~(~,, f ;1'i u~ DOt? Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden har upprättat ett idrottspolitiskt program. Programmet hax översänts till kommunstyrelsen för vidare hantering. Kommunledningsförvaltningen har översänt programmet på remiss till kommunens nämnder. Svar önskas vara inkommet till kommunledningsförvaltningen senast den 30 oktober Programmet baseras på Vision 2025 och kommunplanen. Det skall vara vägledande för hur kommunen skall arbeta med idrottsfrågor i verksamheterna och skall beaktas vid beslut och handlingar. Ärendets beredning Ärendet har beretts på så sätt att företrädare för handikapp- och äldreomsorgen har gett kommentarer på programmet utifrån verksamhetsmässiga aspekter. Programmet har även belysts utifrån jämställdhet, folkhälsa, tillgänglighet samt bamkonventionens intentioner. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande Programmet lyfter, under avsnittet kultin ochbitid, barn- och ungdomsverksamhet som ett prioriterat område. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Detta är en bra skrivning utifrån både jämställdhetssynpunkt och barnkonventionen. Dock poängterar barnkonventionen vikten av att barn med funktionshinder skall ges möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling. Av denna anledning ses gärna en skrivning som särskilt trycker på att barn med funktionshinder ges samma möjligheter som övriga. I avsnitt 2 Jämlikhet och Integration bör följande mening kompletteras. "Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska och psykiska förutsättningar." Kompletteringen har markerats med kursiverad/fet stil. Detta då det är viktigt att förstå att funktionsnedsättningar inte bara handlar om fysiska förutsättningar. Sett till De12, genomförandeplanen så anser vård- och omsorgsförvaltningen att ansvarsfördelningen mellan nämnderna för att uppnå de olika målen bör ses över. Följande ändringar föreslås. Kommunledningsförvaltningen, handläggaren, akten ~, ~ ~~~~~_

57 ~y 1\at~ineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPR070KOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad I avsnitt 1 Folkhälsa under delavsnittet Detta uppnår vi genom att "Kommunen och föreningarna samverkar kring information om aktuella folkhälsofrågor och ar~angerar tillsammans föreläsningar och konferenser" bör ansvariga nämnder kompletteras med VON. Denna ändring föreslås för att ge bättre förutsättningar att ta folkhälsofrågorna till de, för nämnden, aktuella målgrupperna. I avsnitt 2 Jämlikhet och Integration under delavsnittet Detta uppnår vi genom att "Via bidnag eller annan stimulans stödja och uppmärksamma föreningar soon aktivt ve~ka~ för en sammansättning och en verksamhet som präglas av mångfald" samt "IdYOttsanläggninga~ görs tillgängliga fös alla medborgane "bör ansvariga nämnder kompletteras med VON. Denna ändring föreslås för att VON skall ses som en naturlig samverkanspartner i frågor om mångfald och tillgänglighet. Programmet bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för vård- och omsorgsförvaltningen. Belysning av tvärfrågorna Programmet bemöter samtliga tvärfrågor. Folkhälsa, tillgänglighet och jämställdhet har alla egna delar där de belyses på ett, i stora drag, bra sätt. Barnperspektivet är belyst genom att barn genomgående skrivs fram som en prioriterad grupp. I de delar det brister i tvärfrågorna benämns det i ovanstående bedömning. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. Ärendets handlingar Remiss från kommunledningsförvaltningen med idrottspolitiskt program Vård och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S) samt utvecklingsledare Lars Olsson. Protokollsutdrag till,~~ ~.

58 ~~ ~~~. _ ~ ~ atrineholms kommun VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad K Dnr VON/2012: Handläggare: Lars Olsson ~Q~~ 11 0 `~ Yttrande över kostpolitiskt program ; ~~'~7 :'~ Vård- och omsorgsnämndens beslut ~~"~ ~~~'~` 1~t~11 Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. Reservation Lilli Marton (MP) och Anita Karlsson (C) reserverar sig mot vård- och omsorgsnämndens beslut. Reservationerna redovisas skriftligt på sidorna i protokollet. Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden har reviderat det kostpolitiska programmet. Programmet har översänts till kommunstyrelsen för vidare hantering. Kommunledningsförvaltningen har översänt programmet på remiss till kommunens nämnder. Svar ska vara inkommet till kommunledningsförvaltningensenast den 30 oktober Ärendets beredning Ärendet har beretts på såsätt att företrädare för handikapp- och äldreomsorgen har gett kommentarer på programmet utifrån verksamhetsmässiga aspekter. Programmet har även belysts utifrån jämställdhet, folkhälsa, tillgänglighet samt barnkonventionens intentioner. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande Idet kostpolitiska programmet ligger stor vikt inom äldreomsorgen på undernäring medan det i handikappomsorgen ligger på övervikt. Detta medför en risk att de delar som inte tas upp inom respektive område missas. Programmet nämner att handikappomsorgen är en bred verksamhet i såväl ålder som behov av stöd, service och omvårdnad vilket är bra, men åtgärder för att bemöta detta breda spektrum saknas. En mer total syn på näringsproblematiken inom handikappomsorg och äldreomsorg skulle vara önskvärd. Inom avsnittet handikappomsorg finns en mening som förutsätter att personer med funktionsnedsättning har begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Detta är en tankegång handikappomsorgen försöker komma bort ifrån. Därför föreslås att följande mening bör kompletteras. "Personer med funktionsnedsättning kin h~z begränsade möjligheter att välja sin kosthållning." Kompletteringen har markerats med kursiverad/fet stil. I avsnittet handikappomsorg bör följande mening strykas. "I största möjliga mån ska mara stödja byukarera att fatta beslut som är by-a fös honofn eller hef~ne ". Detta då det är oklart vad "bra fös honom eller henne "innebär. Den tidigare skrivningen i avsnittet upplevs som tillräcklig för att belysa problematiken inom ormådet. Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen, handläggaren, akten.~

59 ~~'~` 1\at~ineholms kommun ~ SAMMANTRi4DESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Idel 2, avsnittet Handikappomsorg, tas ett antal åtaganden upp under rubriken "Detta uppnår vi genom att". Tre nuvarande åtaganden: Påbörja ett arbete med att ta fram program för att främja hälso- och livsstil inom handikappomsorgen. Rutiner ska f nuas för att erbjuda personer med funktionsnedsättning vägledning och stöd i förändring av livsstil och hälsostödjande åtgärder. Under perioden apbeta fram en öveyg~ipande plan med rutiner och vägledning fön öve~viktsbehandling inofn handikappomsorgen. Dessa tre åtaganden bedöms hänga sammanidet projekt rörande hälsofrämjande livsstil som är på väg att startas inom handikappomsorgen. Dessa bedöms föregå den plan som då tas fram. Av denna anledning bör de tas bort och ersättas med ett nytt åtagande. Förslag till nytt åtagande "Unc~eY tcc fy~zm en plan och därefter införs strategier för clef hälsofriimjande axbetet inom hanc~ik~zppomsorgen. Arbetet kommer crtt fokusera på livsstil~frrcgor, meal tonvikt p~c kost och fysisk aktivitet i relation till psykisk och social hcilsn, i enlighet med' WHOs hälsodefinition." Planen är att öka kompetensen kring hälsofrämjande frågor inom verksamheten med målet att personer med funktionsnedsättning ska ges stöd att själva ta ett aktivt ansvar för sin hälsa och hälsoutveckling. Verksamheten skall utgöra en stödjande miljö för brukarna att själva göra hälsosamma val. I de åtaganden som finns för handikappomsorgen skulle, i enlighet med ovanstående förslag till nytt åtagande, dessa ur ekonomiskt hänseende rymmas inom befintligt projekt. Vad gäller åtaganden omkring sinnesträning kopplat till livsmedel innebär det en viss kostnad, de bedöms dock rymmas inom befintliga ramar. Inom äldreomsorg skulle åtagandet att förkorta nattfastan ytterligare kunna få vissa ekonomiska konsekvenser, dock anses omfattningen svår att bedöma i nuläget. Övriga åtaganden inom äldreomsorgen bedöms rymmas i verksamhetens nuvarande form. Belysning av tvärfrågor Aspekterna folkhälsa samt tillgänglighet anses vara belyst på ett bra sätt, i de för vård- och omsorgsförvaltningen aktuella delarna. Jämställdhetsaspekten lyfts inte alls framide för förvaltningen aktuella delarna av programmet. Barnperspektivet är aktuellt inom handikappomsorgen men benämns i programmet inte annat än att det finns en stor variation i ålder. Protokollsutdrag till

60 ~~ ~~Y~ -,~ at~ineholms lcommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanfrådesdalum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. Ärendets handlingar Remiss från kommunledningsförvaltningen med kostpolitiskt program Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S), Lilli Marton (MP), Anita Karlsson (C), Ulf Jonasson (M) och Glenn Rindhoff (V) samt utvecklingsledare Lars Olsson. Förslag och yrkanden Lilli Marton (MP) yrkar med instämmande av Anita Karlsson (C) att de sex skrifterna. från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som det hänvisas till på första sidan i kostpolitiskaprogrammet stryks. Anita Karlsson (C) yrkar att texten under mål på sidan 8 "Andel bnukare i äld~eomso~gen där nattfastan är mindne än 13 timmar ska öka" ska strykas. Monica Johansson (S) yrkar avslag på Lilli Martons (MP) och Anita Karlssons (C) yrkanden. Ulf Jonasson (M) yrkar bifall till ordförandens förslag till beslut. Proposition Efter avslutad överläggning godkänner vård- och omsorgsnämnden ordförandens förslag till propositionsordning. Därefter ställer ordföranden proposition på sitt eget förslag till beslut och Lilli Martons (MP) och Anita Karlssons (C) yrkanden. Hon finner att nämnden biträder ordförandens förslag till beslut. j"/ r _~:/~'~

61 ~~ io"u V atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN ~ Blad Vård- och omsorgsnämndens sammanträde Reservation Yttrande kostpolitiska programmet, ärende 14. Miljöpartiet yrkar att några av punkterna på första sidan i kostpolitiska programmet utgår, då flera av Livsmedelsverkets råd inte stämmer överens med nyare forskning. Istället för bearbetade produkter där fett och därmed även naturliga vitaminer tagits bort bör naturligare produkter serveras med sin fullfetthalt. Hjärnan och nervsystemet är till stor del uppbyggd av mättat fett, alla celler är byggda av fett, vi blir mätta av fett och fett gör att magsäcken töms långsammare. Nyare forskning och folklig matrevolution mot officiella kostråd visar att en naturligare kost med färre kolhydrater och mer fett ger bättre hälsa. Viktigt att påpeka att en kost med färre kolhydrater och högre fetthalt har ok stämpel av Socialstyrelsen. Den rekommenderas av många läkare och har många hälsofördelar. Ett av målen i kostpolitiska programmet är att maten ska vara mättande just det är en av grundpelarna i den naturliga kosten med mer naturliga fetter. Dess motpol kolhydraten, som alls inte behöver bannlysas men intas med sunt förnuft, är aptitretande och medverkar till fettpålagring i kroppen. En kost med få kolhydrater är av största vikt för t ex alla diabetiker och barn med ADHD. Detta borde inte vara kontroversiellt längre. Mer kontroversiellt är kopplingen mellan demens och modern kost. Förhoppningsvis Kommer mer forskning att ge oss svar. Och det skulle vara hoppingivande om kostomläggning skulle ge stora hälsoskillnader dådet är mycket kostnadseffektivt. Demens är en av de stora utmaningarna för vården och kommer att ge stora kostnadsökningar för kommuner och landsting om inte den galopperande ökningen stoppas. Till dess att vi vet mer räcker det med att känna till kopplingen mellan socker/kolhydrater och hjärt-och kärlsjukdomar, övervikt, diabetes mm. Låt din mat vara din medicin och medicinen vara din mat! Hippokrates. Därför yrkar miljöpartiet Att de sex skrifterna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som det hänvisas till på första sidan i kostpolitiska programmet stryks. Då vi inte fick gehör för vårt ändringsyrkande reserverar vi oss mot beslutet. Lilli Marion 2:e vice ordförande vård- och omsorgsnämnden. Protokol Isutdrag

62 IQ;U r v~ III \atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~` Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad (~~r/~ (,~ ~~ ienten>ap T1ET Dnr.VON/ 2012: Reservation om det kostpolitiska programmet Det är viktigt att det kostpolitiska programmet följer SKI,:s arbete med att minska undernäring och vårdskador. I socialstyrelsen dokument och i äldreguiden trycker man på att måltiderna ska ha en spridning så att nattfastan inte blir för lång. Helst inte längre än 11 timmar. Förvaltningen har belyst äldreomsorgen, citat "Inom äldreomsorgen skulle åtagandet att förkorta nattfastan ytterligare kunna få vissa ekonomiska konsekvenser, dock anses omfattningen svår att bedöma i nuläget." Avgiften som avser måltider ska höjas nästa år, det skulle kunna täcka merkostnaden för måltiderna extra bra. När VON ska lämna yttrande över det kostpolitiska programmet, så kompletteras texten med kursiverad stil, inom Äldreomsorgen med en stjärna. Mål för Äldreomsorgen x Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsinriktigt matintag. x För att kunna åtgärda eventuellt undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *~ Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka ~* Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförs ska öka. ~` *Andelen brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. Jag yrkade på att målens sista mening skulle strykas: Då jag inte fick gehör för min yrkan så reserverade jag mig mot beslutet. Eiruta Karlsson, Centerpartiet

63

64

65

66