Från klockan 17 finns möjlighet för kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare att erhålla stöd och tips vid användande av läsplattan

Transkript

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 20 maj 2013 kl Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Idrottspolitiskt program KS/2012:112 KR 1 4 Kostpolitiskt program KS/2013: Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet KS/2012:622 KR 86 6 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning KS/2013:195 KR Finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt KS/2013:203 MSK Ändring av kommunstyrelsens reglemente KS/2013:202 MSK Bildande av dotterbolag inklusive överflyttning av fastigheter 10 Svar på motion om att göra den biologiska mångfalden tydligare KS/2013:205 KR 142 KS/2013:17 PJ Svar på interpellation om lärares kompetens KS/2013: Interpellation om kravet på ökad bemanning inom särskilda boenden och stöd för demenssjuka KS/2013: Tillkommande ärenden 166 Från klockan 17 finns möjlighet för kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare att erhålla stöd och tips vid användande av läsplattan Leif Tronelius, ordförande Gunnar Westermark, kanslichef G:\Gemensam\KF\2013\ \KF Kallelse doc KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltningen@katrineholm.se

2 ~~~,,-:,y I~atllriehOlmS kommuri \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2012: Handläggare: Karin Rytter Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till Idrottspolitiskt program, med nedan tillägg och ändringar införda i enlighet med kommunstyrelsens förslag: Under avsnitt 6 (Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet) ska tillföras "Katrineholms kommun tar emellertid avstånd från specialisering, toppning och elitsatsningar i för låga åldrar." Programmet är giltigt till och med juni 2015 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i november 2010, 13, att service- och tekniknämnden skulle upprätta ett Idrottspolitiskt program, som tar hänsyn till genus och hållbar utveckling. Mot bakgrund av detta, utarbetade nämnden under 2012 ett förslag till Idrottspolitiskt program, med anpassning till Styrsystemet i Katrineholms kommun. Förslaget översändes till kommunstyrelsen för vidare hantering. Kommunledningsförvaltningen översände programmet för kommunstyrelsens räkning på remiss till berörda nämnder. De inkomna remissvaren återsändes till service- och tekniknämnden, som nu har bearbetat och uppdaterat programmet utifrån de inkomna synpunkterna. Remissvaren hax också kommenterats i bilaga. Det idrottspolitiska programmet består av två delar, en visionär del med utgångspunkt i Vision 2025 samt en genomförande del som utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. Det är den visionära delen som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska behandla. Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan som leder till att medborgarna ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det idrottspolitiska programmet berör flera olika nämnder i kommunen. Samtliga berörda nämnder samt kommunledningsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning har fått möjlighet att yttra sig över förslagen. Service- och tekniknämnden har anpassat dokumenten utifrån de inkomna synpunkterna. Yttrandena har också kommenterats. Programmen har utformats i enlighet med Styrsystem för Katrineholms kommun. Protokollsutdrag till

3 E.~ 1\atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att programmet inte kan gälla till och med år 2016, då kommunplanen som programmet baseras på, gäller till och med år Kommunledningsförvaltningen vill också förtydliga att det är den första politiska delen av dokumentet som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska anta. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 12 Förslag till Idrottspolitiskt program, STN-handling Kommentarer till remissvar, "Yttranden IPP" Inkomna yttranden Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Joha Frondelius (KD), Göran Dahlström (S), Gudrun Lindvall (MP), Carina Björk-Andersson (FP), Cecilia Björk (S) samt kommunchefen Mattias Jansson, avdelningschefen Camilla Wiström, avdelningschefen Tomas Klippel och biträdande avdelningschefen Karin Engwall. Förslag och yrkanden Ordföranden Göran Dahlström (S) yrkar att följande tillägg ska göras till ordförandens förslag till beslut: Under avsnitt 6 (Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet) ska tillföras "Katrineholms kommun tar emellertid avstånd från specialisering, toppning och elitsatsningar i för låga åldrar." Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandesförslag till beslut med hans tilläggsyrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut. Justerandes sign Protokollsutdrag till ~~ Akten tdragsbestyrkande Ir~.y-~ c~:~.~~ 5~~,.~~,.~.

4 %~7' 1\a~-ineholms kommun t. `;.i KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben VAr handläggare Karin Rytter TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Ert datum Kommunstyrelsen '~,C~ i.3' ~ zc~ 3 Vår beteckning KS/2012: Er beteckning 1 (2) Idrottspolitiskt program Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i november 2010, 13, att service- och tekniknämnden skulle upprätta ett Idrottspolitiskt program, som tar hänsyn till genus och hållbar utveckling. Mot bakgrund av detta, utarbetade nämnden under 2012 ett förslag till Idrottspolitiskt program, med anpassning till Styrsystemet i Katrineholms kommun. Förslaget översändes till kommunstyrelsen för vidare hantering. Kommunledningsförvaltningen översände programmet för kommunstyrelsens räkning på remiss till berörda nämnder. De inkomna remissvaren återsändes till service- och tekniknämnden, som nu har bearbetat och uppdaterat programmet utifrån de inkomna synpunkterna. Remissvaren har också kommenterats i bilaga. Det idrottspolitiska programmet består av två delar, en visionär del med utgångspunkt i Vision 2025 samt en genomförande del som utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. Det är den visionära delen som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska behandla. Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan som leder till att medborgarna ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det idrottspolitiska programmet berör flera olika nämnder i kommunen. Samtliga berörda nämnder samt kommunledningsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning har fått möjlighet att yttra sig över förslagen. Service- och tekniknämnden har anpassat dokumenten utifrån de inkomna synpunkterna. Yttrandena har också kommenterats. Programmet har utformats i enlighet med Styrsystem för Katrineholms kommun. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

5 _ 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~2~ Datum Vår beteckning KOM MU N LEDNI NGSFÖRVALTN I NGEN OS KS/2012: Staben Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att programmet inte kan gälla till och med år 2016, då kommunplanen som programmet baseras på, gäller till och med år Kommunledningsförvaltningen vill också förtydliga att det är den första politiska delen av dokumentet som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska anta. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 12 Förslag till Idrottspolitiskt program, STN-handling Kommentarer till remissvar, "Yttranden IPP" Inkomna yttranden Karin Rytter f, - 1 LIX: 59 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

6 l~atrineholms kommun. SERVICE- OCH TEKNIKN~MNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SammanVådesdatum Blad Dnr STN/2012: a~~~yr Idrottspoliiiskt program Beslut Service- och tel~vknämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag på idrottspolitiskt program, med redaktionella ändringar, och översänder det utarbetade förslaget om inriktningsdokument tillkommunstyrelsen för vidare hantering. Programmet ska gälla från kommunfullmäktiges beslut 2013 ti Service- och tekniknämnden beslutar vidare att anta. den dokumentdel som avser genomförande och översänder detta till berörda nämnder för ställningstagande under förutsättning att det föreslagna styrdokumentet godkänns som inriktningsdokument. Idrottspolitiska programmet redovisas som separat handling STN Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige besiutade den 15 november i samband med antagandet av övergripande plan med budget , att Service- och telcivlaiämnden skulle upprätta ett idrottspolitiskt program som tar hänsyn till genus och hållbar utveckling. Service- och teknikförvaltningen har utifrån detta under våren 2012 utarbetat ett förslag till idrottspolitiskt program. Samtliga nämnder, några föreningar och SISU har lämnat synpunkter på förslaget. Prograrrunet har däxefter antagits iservice- och tekniknämnden och sedan skickats vidare till kommunstyrelsen. Vid kommunstyrelsens beredning beslutades det att det idrottspolitiska programmet skulle gå ut på remiss till samtliga nämnder. Remissvaxen hax bearbetats och kommenterats, se bilagor. Det idrottspolitiska prograiiuiiet har uppdaterats och läggs nu återigen fram till service- och tekzuknämnden. Programmet är uppdelat i två delar. En politisk visionär del som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag till inxiktningsdokument samt en genomförandedel som följer det föreslagna inriktningsdokumentet och som utgör ett samverkansdokument mellan berörda näznnder. Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan som leder till att medborgarna ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Akten, kommunstyrelsen

7 ~ r~ 1~atrineholrns kommun ~ SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Biad Ekonomisk effekt Det idrottspolitiska programmet kan till största delen genomföras inom befintliga budgetramar, men det kan, beroende på vilken nivå som vill uppnås, komma att krävas ökade resurser. Wämndens överläggning Under överläggningen yttrar sig Johan Hartman (M), Christer Sundqvist (M), Carl Frick (MP) och Bengt Hult (FP). sn

8 Styrdokument Idrottspolitiskt program Övergripande inriktningsdokument Giltighetstid 2013-XX-XX Kommunstyrelsens förslag , 78

9 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) Beslutshistorik Gäller från Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

10 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) Idrottspolitiskt program Bakgrund Katrineholms kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Under hösten 2011 påbörjades arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt program. Programmet baseras på Vision 2025 och kommunplanen. Det ska vara vägledande för hur kommunen ska arbeta med idrottsfrågor i verksamheterna och ska beaktas vid beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet. Del 1, övergripande politiska delen Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Idrotten och föreningslivet är redan, och har alltid varit, en verksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm har ett gynnsamt läge i och med Sportcentrum, en av landets mest samlade och kompletta idrottsanläggningar. I just detta kan Katrineholm med kransorter, med närmare 400 föreningar, hålla huvudet högt. Det innebär dock inte att kommunen lutar sig tillbaka och anser arbetet färdigt. Att främja idrotten och föreningslivet är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. Idrotten är en viktig del av Katrineholm. Inom idrottsrörelsen får barn och ungdomar dagligen upplevelser och fysisk stimulans, de får också lära sig demokratiska värderingar och sunda levnadsvanor. Idrotten i Katrineholm med kransorter är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. För att ytterligare stärka idrottens betydelse som en positiv kraft i samhället vill idrottsrörelsen och Katrineholms kommun stärka sitt samarbete med varandra och med näringslivet. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som

11 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) genomsyrar organisationen. En värdegrund som går hand i hand med idrotten och föreningslivet. Kultur och fritid Fritids- och idrottsverksamheten bidrar till kommunens utveckling och folkhälsan. Vi ska fortsätta stödja vårt föreningsliv, bland annat med bra arenor och anläggningar. Barn- och ungdomsverksamheten ska vara prioriterad. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att under perioden prioritera goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande i syfte att uppnå en god hälsa för alla i Katrineholms kommun oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Läs mer i inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar Miljön I Katrineholms kommun ska vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem samt förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Katrineholm har i dag en sportanläggning som är världsunik när det gäller energi. Det är en av Sveriges största samlade sportanläggningar och en miljon besökare per år. Samtidigt är det en av de mest energisnåla anläggningarna. Idrottsanläggningen värms upp med naturens egna resurser vilket har satt Katrineholm på världskartan och placerat Sportcentrum längst fram i miljöutvecklingen. I ishallen används en helt ny teknik där bland annat överskottsvärmen från kylkompressorerna används för uppvärmning. Detta gör att ishallen sparar mer energi än någon annan ishall i Sverige. Konstgräsplanen värms upp vintertid genom ett energiåtervinningssystem och är spelbar året runt tack vare överskottsvärmen från bandyplanens kylkompressorer och konstgräsplanen själv, som också är en stor solfångare. Den samlade värmen lagras och värmer upp fotbollsplanen på vintern. Målet är att bli en helt energiautonom (självförsörjande) anläggning.

12 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) Utmaningar för år Folkhälsa Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Det är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen att skapa förutsättningar för kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön att ta del av Katrineholms idrotts- och föreningsliv. Genom nära samverkan kan kommunen och idrottsrörelsen bidra till att skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna motionera och idrotta i syfte att få ett friskt liv. Kommunen och idrottsrörelsen har också ett gemensamt ansvar för att aktivt arbeta för att ohälsa som är kopplad till begränsningar i att ta del av idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang inte förekommer. Den så kallade onödiga ohälsan handlar om utanförskap, dåligt bemötande och andra saker som ligger i samhällets ansvar att påverka/förhindra. Idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang ska kunna besökas av alla (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) då det inte bara är fysik aktivitet utan också social samvaro som påverkar vår hälsa. Mål Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en ANDTSpolicy (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelberoende) gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. 2 Jämlikhet och Integration Idrotten förenar människor. Oavsett olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska och psykiska förutsättningar. Det är därför av stor vikt att alla grupper av individer, oavsett bakgrund och ursprung samt funktionsnedsättning, har möjlighet att idrotta. Kommunen och idrottsrörelsen kan göra mycket tillsammans för att använda idrottens positiva kraft för integration. Idrotten fungerar som en brobyggare mellan människor med olika bakgrund.

13 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) Mål Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. 3 Jämställdhet och Demokrati För kommunen är det angeläget att jämställdhetsperspektivet integreras i föreningarnas verksamhet. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma förutsättningar inom alla idrotter och att nyttjande av anläggningar och ekonomiskt stöd fördelas och värderas likvärdigt. Det handlar också om normer och värderingar, därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor i sitt idrottsutövande. Många barn och ungdomar får en stor del av sin praktiska skolning i demokrati i den lokala idrottsföreningen. Föreningarna har därmed en viktig roll i att sprida demokratiska värderingar och i att stimulera barn och ungdomars egna aktiva inflytande. Mål Mäns och kvinnors, flickors och pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. 4 Tillgänglighet Tillgången på anläggningar är en grundförutsättning för idrotten i kommunen. Det finns ett flertal stora anläggningar samt många mindre gymnastiksalar och bollplaner som ägs av kommunen eller det kommunala fastighetsbolaget. Några föreningar har egna anläggningar som även allmänheten använder. Tillgång och närhet samt tillgänglighet till olika anläggningar för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och motionsidrott är av avgörande betydelse för användningsgraden. Därför är det viktigt att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar med geografisk spridning och fysisk tillgänglighet. Kommunens anläggningar används under dagtid av skolorna, medan föreningslivet och allmänheten använder dessa under kvällar och helger. Det innebär att det finns ett gemensamt samordningsansvar för att erbjuda alla grupper denna möjlighet. Mål Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning.

14 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning 3. 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Här läggs grunden för det intresse som i många fall vidareutvecklas i föreningslivet. Samverkan mellan föreningarna och skolan är därför av största vikt. Ansvaret för undervisningen måste ligga på skolan och föreningarna kan vara en stödresurs. Mål Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. 5b Samverkan med föreningslivet För att idrottsrörelsen och kommunen ska ha möjlighet att samverka för en positiv samhällsutveckling krävs fler kontaktytor. För att åstadkomma ett väl fungerande föreningsliv krävs engagerade, kunniga och utbildade ledare. För många ungdomar är idrottsledaren en av de viktigaste vuxna förebilderna. Därför är det viktigt att ge dessa möjligheter till bra utbildning och fortbildning. Välfungerande föreningar ger barn och ungdomar social gemenskap, samhörighet och demokratisk fostran genom sin verksamhet. När det gäller idrott för denna målgrupp är det viktigt att den förs på en nivå där glädje och lek är dominerande inslag. Deras behov, synpunkter och önskemål är viktiga att ta tillvara. För att behålla bredden krävs fler och väl utbildade ledare. Där kan SISU/Sörmlandsidrotten bistå. 3 En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en funktionsförmåga hos INDIVIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommittén har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden: Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att tåla vissa ämnen implementeras

15 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) Mål Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. 5c Samverkan med näringsliv För kommunen och näringslivet är det viktigt med väl fungerande idrottsföreningar eftersom anställda och familjer erbjuds möjligheter till meningsfull sysselsättning och motion. Publika idrottsevenemang marknadsför kommunen och ger invånarna positiva upplevelser. Det genererar intäkter till föreningarna, kommunen och näringslivet. Nu, och i framtiden, behövs ekonomiska insatser från både kommun och näringsliv för att idrotten ska kunna utvecklas. Mål Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten, men är ändå av stor betydelse för idrottsrörelsen i kommunen. Den ger underhållning, inspirerar barn och ungdomar att idrotta samt skapar förebilder. Katrineholms kommun tar emellertid avstånd från specialisering, toppning och elitsatsningar i för låga åldrar.större idrottsevenemang ger marknadsföring för kommunen och dess näringsliv. Samtidigt ger det kommuninvånarna positiva upplevelser. Mål Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. 7 Bidrag Kommunens stöd till idrotten består till största del av anläggningar. Förutom detta utgår ekonomiskt stöd till föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Syftet med föreningsstödet är att skapa gynnsamma förutsättningar för föreningarna att nå sina mål. Ett nytt bidragssystem som tydligare bidrar till att ambitionerna i det idrottspolitiska programmet förverkligas ska arbetas fram i dialog med idrottsrörelsen. Mål Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

16 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. * Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras. 4 * Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön. 5 4 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 5 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

17 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa Mål Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en ANDTSpolicy (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelberoende) gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. Detta uppnår vi genom att Kommunen stimulerar fler föreningar, andra organisationer och förvaltningar att ha motionsidrott inom sin verksamhet. Kommunen och föreningarna samverkar kring information om aktuella folkhälsofrågor och arrangerar tillsammans föreläsningar och konferenser. Skapa flera eller utöka Hälsans stig i Katrineholm. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att förebygga doping, alkohol-, tobak - och narkotikaanvändning i föreningen. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att motverka mobbing och utanförskap. Kommunen informerar om var motions- och friluftsliv kan bedrivas inom Katrineholm kommun. Ansvarig nämnd STN, BIN, VON, KS STN, BIN, KS, VON STN, KS STN STN STN, KS

18 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) 2 Jämlikhet och Integration Mål Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. Detta uppnår vi genom att Via bidrag eller annan stimulans stödja och uppmärksamma föreningar som aktivt verkar för en sammansättning och en verksamhet som präglas av mångfald. Kommunen och idrottsrörelsen arbetar tillsammans för att stärka föreningslivet i kransorterna. Idrottsanläggningar görs tillgängliga för alla medborgare. Kommunens investeringar inom idrottsområdet görs med ett integrationsperspektiv. Ansvarig nämnd STN, KS, VON STN, KS STN, KS, VON STN, KS

19 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) 3 Jämställdhet och Demokrati Mål Mäns och kvinnors, flickors och pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Detta uppnår vi genom att Fördelningen av tider i idrottsanläggningar utformas rättvist ur jämställdhetsperspektiv. Föreningar med kraftig dominans av det ena könet arbetar för att få fler av det andra. Kommunen genomför, i samarbete med idrotten, studier av jämställdheten inom kommunens idrottsliv. Föreningarna aktivt låter ungdomar medverka i både planeringsoch ledararbete. Föreningar som har kommunalt stöd utarbetar program där demokratimålen framgår. Kommunen och idrottsrörelsen tar gemensam ställning mot alla former av rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning. Ansvarig nämnd STN STN, KS STN, KS STN STN STN, KS

20 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) 4 Tillgänglighet Mål Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning 6. Detta uppnår vi genom att Kommunen, tillsammans med föreningarna, årligen gör en inventering av kommunens idrottsanläggningar och aktualiserar nya behov. Prioriteringsordningen för uthyrning av anläggningar ses över en gång per år. Kommunen och föreningarna fördelar tiderna på anläggningarna på ett sådant sätt att barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. Kommunen och/eller fastighetsägaren, i samarbete med föreningarna, säkerhets- och tillgänglighetsbesiktar årligen alla idrottsanläggningar. Ansvarig nämnd STN, KS STN STN STN, BIN 6 En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en funktionsförmåga hos INDIVIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommittén har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden: Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att tåla vissa ämnen implementeras

21 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen Mål Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. Detta uppnår vi genom att Nätverk mellan skolan och föreningarna skapas, för att ge eleverna möjligheter till fysisk aktivitet både på skoltid och fritid. Ett handslag med idrotten är ett exempel. Närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar har en tillgänglighet som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter. Föreningar ges möjlighet att samverka vid inrättande av profilklasser. Ansvarig nämnd BIN STN, BIN, KS BIN

22 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) 5b Samverkan med föreningslivet Mål Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. * Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat 7 Detta uppnår vi genom att Kommunen informerar och förankrar det Idrottspolitiska programmet hos berörda förvaltningar inom kommunen. Skapa ett aktivt samarbete mellan kommunen och idrotten, med det Idrottspolitiska programmet som grund. Vid årliga träffar och samverkansgrupper ge möjlighet för föreningslivet att påverka utvecklingen av idrottens förutsättningar inom alla delområden i det Idrottspolitiska programmet. Kommunen årligen ger ut en föreningskatalog och tillhandahåller uppdaterad information om Katrineholms föreningar på kommunens webbplats. Föreningarna utbildar sina ledare via sina specialförbund efter de idrottsspecifika behoven. Kommunen stimulerar föreningarna att genomföra kurser tillsammans med Idrottsutbildarna SISU. Ansvarig nämnd STN STN STN STN, KS STN STN 7 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

23 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) 5c Samverkan med näringsliv Mål Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. Detta uppnår vi genom att Föreningarna bjuds in att delta aktivt i frågor som berör kommunens utveckling och tillväxt. Kommun, näringsliv och föreningar samordnar delar av sin marknadsföring. Kommunen hjälper idrottsrörelsen att förmedla kontakter med näringslivet. Kommunen anordnar ett årligt möte med företrädare för näringslivet och föreningslivet KS KS KS KS Ansvarig nämnd

24 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (17) 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Mål Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. Detta uppnår vi genom att Kommunen ger hjälp och stöd till föreningar som arrangerar större mästerskap. Kommunen hjälper till med marknadsföring av större idrottsevenemang. Ansvarig nämnd KS, STN KS 7 Bidrag Mål Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. * Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras. 8 * Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön. 9 Detta uppnår vi genom att Kommunen tillsammans med föreningarna ser över formerna för bidragen. Kommunens bidrag prioriteras till barn- och ungdomsverksamhet som förverkligar ambitionerna i det Idrottspolitiska programmet. Ansvarig nämnd STN STN 8 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 9 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

25 ~~ t Tr _,: 1\atrineholms kommun IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX (18) ungdomsverksamhet som förverkligar ambitionerna i det Idrottspolitiska programmet.

26 Yttranden IPP Bildningsnämnden Dnr 2012:42, Under punkt 4 (sidan 12), Tillgänglighet, har bildningsnämnden föreslagit att även fastighetsägaren (i detta fall KFABs styrelse) ska stå som ansvarig vilket lagts till i texten. Bildningsnämnden kommenterar också att tillgänglighet i närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter kan komma att medföra ökade investeringskostnader och hänsyn bör tas till detta vid investeringsplanering. Kommunledningsförvaltningen KS/2012: Sida 3 under rubriken Katrineholm- läge för liv och lust. I andra stycket anges att idrotten i Katrineholm är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. Kommunledningsförvaltningen undrar: Hur är idrotten en stark kraft för detta? Mer om detta finns i det idrottspolitiska programmet bland annat på sidan 5-6. Sidan 4 under rubriken Folkhälsa. Kommunledningsförvaltningens tillägg i fet stil. Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Viska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att under perioden prioritera goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande i syfte att uppnå en god hälsa för alla i Katrineholms kommun oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Läs mer i inriktningsdokumentet "En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2012". Sidan 4 Kommunledningsförvaltningen tycker att jämställdhetsperspektivet ska få större plats i dokumentet. Jämställdhetsperspektivet ärintegrerat ihela dokumentet och har ett eget avsnitt, det anses vara tillräckligt. Ett antal stycken med start på sidan 5 under andra rubriken Folkhälsa har arbetats om språkligt efter kommunledningsförvaltningensförslag. Det huvudsakliga innehållet är dock det samma. Sidan 6, korrigering efter kommentar. ~Barfl-eel-~~e+~af Flickor och pojkar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Sidan 6, under rubriken tillgänglighet. Kommunledningsförvaltningentycker att begreppet tillgänglighet ska tolkas bredare än enbart till kopplingen till personer med funktionsnedsättning. Synpunkter på målen under rubriken tillgänglighet: Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Alla medborgare oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar.

27 Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning.l Sidan 12 under rubriken jämställdhet och demokrati, Mål Föreslagna ändringar genomförda Mäns, kvinnor, flickors och pojkars idrottande värderas lika Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ~,~~ ~~~~"'~~~~'^~ ålder, etnicitet reli ion tro, sexuell lä nin, utssende....._oo... -o g~ gg g funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön Kultur- och turismnämnden Dnr KTN 2012: särskilt yttrande Kultur- och turismnämnden vill understryka det värde för Katrineholm som Sportcentrum utgör som samlad och komplett idrottsanläggning. Nämnden har inget att invända mot förslaget. Miljöpartiet har kommit med ett särskilt yttrande där de tillstyrker det idrottspolitiska programmet med rekommendation att kommunstyrelsen skriver in samtliga diskrimineringsgrunder vilket också har gjorts. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Dnr Nämnden har inget att erinra mot förslaget till idrottspolitiskt pvogram. Socialnämnden Dnr 2012; Socialnämnden beslutar att anta socialförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Förvaltningen har inget att invända mot förslaget och de poängterar att det finns barn som kan vara i behov av särskilt stöd. 1 En funktionsnedsättning innebären nedsättning av funktionsförmåga hos INDIVIDEN och den kan vara av fysisk, psykiskt eller intellektuell). Ett funtionshiner är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommitten har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att tåla vissa ämnen implementeras

28 Viadidaktnämnden Dnr VIAN/2012: inkl. tjänsteutlåtande förvaltningskansli Viadidaktnämnden beslutar tillstyrka det idrottspolitiska programmet med en rekommendation att kommunstyrelsen skriver in samtliga diskrimineringsgrunder, detta är justerat. Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON/2012: Programmet lyfter, under avsnittet kultur och fritid, barn- och ungdomsverksamhet som ett prioriterat område. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Barnkonventionen poängterar dock att barn med funktionshinder ska ges samma möjligheter till rekreation som på ett sätt bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling. Det idrotspolitiska programmet bekräftar detta och tar hänsyn till samtliga diskrimuneringsgrunder. Sidan 5 under jämlikhet och integration, har följande mening kompletterats (fet stil): Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skida kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska och psykiska förutsättningar. Bildningsnämnden föreslår att ansvarsfördelningen mellan nämnderna för att uppnå de olika målen bör ses över. Följande ändringar också genomförda. Sidan 10, Detta uppnår vi genom att Kommunen och föreningarna samverkar kring informationen om aktuella folkhälsofrågor nch arrangerar tillsammans färeläsningaroch konferenser. Ansvariga nämnder är kompletterade med VON. Sidan 11, Detta uppnår vi genom att Via bidrag eller annan stimulans stödja och uppmärksamma föreningar som aktivt verkar fören sammansättning och enverksamhet som präglas av mångfald. Ansvariga nämnder är kompletterade med VON. Sidan 11, Detta uppnår vi genom att Idrottsanläggningar görs tillgängliga för alla medborgare. Ansvariga nämnder är kompletterade med VON.

29 ~~rc I\atrineholms lcommun BILDNINGSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Dnr 2012:42, 009 Handläggare: Birgitta Yttrande över remiss angående Idrottspol för Katrineholms kommun Bildningsnämndens beslut 0 ~11a, Bildningsnämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Service och tekniknämnden har reviderat det kostpolitiska programmet samt upprättat ett idrottspolitiskt program. Prograrruilen består av två delar. Den ena är en politiskt visionär del, som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag på inriktningsdokument. Den andra delen är en genomförandedel och utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. Bildningsförvaltningens synpunkter på det idrottspolitiska programmet Verksamhetsmässiga aspekter Forskning visar att baxn och ungdomar som har en aktiv och meningsfull fritid också tenderar att prestera bättre än andra i skolarbetet. Vi instämmer därför i vikten av att stödja idrotten och föreningslivet i Katrineholm. Idrotten kan även bidra till att öka integration mellan människor med olika bakgrund, vilket också är ett må1 för skolans verksamhet. Att säkerställa att såväl pojkar som flickor får tillgång till fysisk aktivitet på lika villkor är av största vikt liksom arbetet med att bryta könsmönster inom idrotten. Pojkar och flickor bör få möjlighet att välja idrott utifrån intresse och inte vara begränsade av vad som traditionellt räknas som flick- eller pojkidrotter. Många av de mål som beskrivs i det idrottspolitiska programmet sanullanfaller med må1 som är fastslagna i skolans och förskolans styrdokument. Förutom att ha fokus på inlärning av grundläggande kunskaper och färdigheter ska skolan verka för personlig och social utveckling samt god hälsa hos våra barn och unga. Juridiska aspekter Under punkt 4 (sid 12), Tillgänglighet, föreslås att service- och tekniknämnden (STN) i samarbete med bildningsnämnden (BIN) ansvarar för säkerhetsbesiktning och tillgänglighetsbesiktning av alla idrottsanläggningar. Här äx vå.r bedömning att ansvaret ligger på fastighetsägaren, KFAB, och inte på BIN. Bortsett från ovanstående synpunkt ser vi inga juridiska svårigheter att samarbeta med föreningslivet inom de områden som föreslås i det idrottspolitiska programmet. Skolans och förskolans arbete regleras i stor utsträckning av lagar och förordar men att informera och utbilda eleverna i folkhälsofrågor ingår i skolans nationella uppdrag. Likaså att stimulera till en hälsosam livsstil i ett livslångt perspektiv. Justerandes sign v ~ ~ ~i ~-- t

30 ,~~~ l~atrin~liolms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL - Sammantrådesdatum Blad "BILDNINGSNÄMNDEN Ekonomiska aspekter Under punkten 5 (sid. 13), Samverkan, finns förslag på att nännilj ön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar har en tillgänglighet som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter. Vi ser detta som positivt men det äx något som skulle kunna medföra ökade investeringskostnader. Detta måste i så fall sättas i relation till andra investeringsbehov och en långsiktig plan bör upprättas. Ärendets handlingar Idrottspolitiskt program, Övergripande inriktningsdokument Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Birgitta Larsson verkschef, Carina Björk-Andersson (FP) och Helene Björkquist för.chef. Justerandes sign ~~ ~ ~- Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsen, akt

31 ~:,f'i l~atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår handlåggare Datum Ert datum Vår beteckning KS/2012: Er beteckning 1 (4) Service- och tekniknämnden Kommunledningsförvaltningens synpunkter på förslaget till Idrottspolitiskt program Sida 3 under rubriken Katrineholm läge för liv och lust: I andra stycket anges att idrotten i Katrineholm med kransorter är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. Kommentar: Hur är idrotten en stark kraft för detta? Sida 4 under första rubriken Folkhälsa: "Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena isamhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård." Kommentar: Är det kommunen eller landstinget som ansvarar för hälso- och sjukvården? Bör detta utvecklas? Under rubriken folkhälsa är det bättre att hänvisa till inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar S alternativt att skriva följ ande: Kommunfullmäktige har fattat beslut om att under perioden prioritera goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande i syfte att uppnå en god hälsa för alla i Katrineholms kommun oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Prioriteringarna har brutits ned i ett antal utmaningar som samtliga nämnder gemensamt ansvarar för att förverkliga. Arbetet måste ske av flera nämnder, var för sig eller i samverkan. Det samma gäller på verksamhetsnivå. Utmaningar för år Ungas psykiska hälsa ska bli bättre. Barn och unga ska ges förutsättningar till en drogfri uppväxt. Barn och unga ska ges möjlighet till en meningsfull och rik fritid. Lt~kaler, utemiljöer och information ska bli tillgängligt. Möjlighet till inflytande, delaktighet och ett värdigt bemötande ska ges. Ett samhälle fritt från våld och kränkningar, som är tryggt och där kunskap finns om det stöd som finns att tillgå. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

32 13~ _~~i Tr _ `; ;y, ~ 1\atrineholms kommun ~ 2 ~4~ Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Stärka samarbete och samverkan med föreningslivet för att främja möjligheten för deltagande. Stärka och utveckla tillgängligheten till social gemenskap för äldre. Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor Kunskapsunderlag För mer information om bland annat vad folkhälsa och folkhälsoarbete liksom tillgänglighet och tillgänglighetsarbete är kan du ta del av kunskapsunderlaget En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2012 som innehåller: 1. Begreppsförklaringar 2. Faktorer som påverkar hälsan 3. Tvärsektoriellt arbete 4. Hänvisningar till hemsidor, lagar, styrdokument, propositioner och publikationer Sida 4 efter första stycket om Folkhälsa: Enligt det nya styrsystemet ska alla nya styrdokument jämställdhetsintegreras. Jämställdhetsperspektivet är hittills relativt vä1 integrerat i befintliga tematiska områden. Om Kultur- och fritid, Follchälsa och Miljö är "egna avsnitt" bör också jämställdhet ges mer tyngd. Sida 4 under andra rubriken Folkhälsa: Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Det är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen att ~ - ~å=~~ skapa förutsättningar för #~ ~~ kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön att ta del av Katrineholms idrotts- och föreningsliv.. Genom nära samverkan kan kommunen ~~~ och idrottsrörelsen sa~er~~a~ e~ bidra till att skapa förutsättningar för ~r-~ att medborgarnas ~rä~s~-ska kunna motionera och idrotta i syfte att få ett friskt liv..kommunen och idrottsrörelsen har också ett gemensamt ansvar för att aktivt arbeta för att ohälsa som är kopplad till begränsningar i att ta del av idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang inte förekommer. Den så kallade onödiga ohälsan handlar om utanförskap, dåligt bemötande och andra saker som ligger i samhällets ansvar att påverka/förhindra. Idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang ska kunna besökas av alla (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) då det inte bara är fysisk aktivitet utan också social samvaro som påverkar vår hälsa. Må1 Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för alla invånarna ~** - ^'~~~~~ (oavsett ålder, etnicitet, religion tro, sexuell läggning, KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

33 ;: _ =`~~ ~~~~~ Katrineholms kommun ~,~ 3 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av idrotts- och föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en aktuell ANDTS policy gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. Sida 5 under rubriken Jämlikhet och Integration: "Idrotten förenar människor. Oavsett olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans". Kommentar: Är det så? Flickor och pojkar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Sida 6 under rubriken Nllgänglighet: Tillgängligheten skildrar förhållandet mellan individen och samhället. Det är individens förutsättningar kopplade till samhällets utformning och villkor som avgör hur tillgängligheten är. Tillgänglighet är enbedömning av hur något fungerar för människor som använder det i sammanhanget talar man om både tillgång och användbarhet... och det gäller EXEMPELVIS... parker och grönområden, lokaler och fritidsanläggningar, allmänna platser eller information och service men också tillgången till att ta del av samma gemenskap som alla andra i till exempel samband med idrottsevenemang. Det är viktigt att arbeta för att omgivningen utformas på ett sådant sätt att den blir tillgänglig och användbar för ALLA individer. MEN begreppet tillgänglighet i sig är bredare än enbart kopplingen till personer med funktionsnedsättning... (Det kan också handla om att göra språket tillgängligt för personer med annan språkbakgrund än svenska, till exempel genom att skriva och tala enkel eller att göra något ekonomiskt tillgängligt, till exempel kostnadsfria evenemang, idrottsutövande, motionsformer.) Synpunkter på målen under rubriken tillgänglighet: Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. ;Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare öaysett ålder, etnictet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med ~ ~ ~1 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

34 t 'i;. TT _ "'~ i. `~,I 1\atrineholms kommun ~ 4 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av funktionsförmåga hos INDNIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommitten har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergipande områden personer som har svårt att röra sig personer sorn har svårt att höra personer som har svårt att se personer som hax svårt att bearbeta, tolka och förmedla information personer som har svårt att tala vissa ämnen implementeras Sida under rubriken jämställdhet och demokrati: Mål: Mäns, kvinnors, flickor och pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av " ålder, etnictet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön Övrigt Synpunkterna ovan påverkar även de12 (genomförandeplan/samverkansdokument mellan berörda nämnder). Med anledning av de förändringar som görs i del 1 måste en revidering av de12 också göras. Vid användandet av könsneutrala ord såsom människa, barn, elev, idrottare etcetera finns risken att det finns en inbyggd norm, att vi omedvetet styr det till ena eller andra könets fördel, vilket i sin tur kan ge ojämnställda effekter. Det finns också en risk att vi inte synliggör det som anges i kommunens styrsystem; att all statistik som handlar om människor ska vara uppdelad på kön. Om vi är tydliga med att det handlar om såväl kvinnor och män som flickor och pojkar i programmen, blir det en röd tråd även för uppföljning och statistik, som är uppdelad på kön. Sari Eriksson Förvaltningschef KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

35 .~ ~~~~ 1\atrineholms lcommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN r ~c 3 1"i ~ s % 1 ~ i s SAMMANTRÄDESPROTÖKOLL -~ Sammanträdesdatum ~r r~~blåtl,..'`' : i 7._ a~ 1,. ~ ~ ' ii,_:..., f 4ey _~..~....,..._~,r.. Dnr Handläggare: Håkan Lernef lk (j(~=1 Yttrande över kostpolitiskt och idrottspolitiskt program Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämmar yttrande enligt nedan. Under nämndens överläggningar yttrar sig Erik Liljencrantz (M), Thomas Nyvell (MP) åamhällsbyggnadsförvaltningen skrivelse : "Bakgrund Kommunledningsförvaltningen her översänt ett reviderat kostpolitiskt program och förslag till idrottspolitiskt program. Programmen består av två delar var. En övergripande politisk del och en genomförandeplan. Det är den första delen som nämnden ska yttra sig över. Yttrande I det kostpolitiska programmet ser nämnden positivt på de må1 som föreslås under avsnittet miljö. Om de uppnås kommer målen att bidra till en hållbar utveckling. I övrigt har nämnden inget att erinra mot revideringen. Nämnden har inget att erinra mot förslaget till idrottspolitiskt program". l Gd ~t~ Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen

36 ~f ~~~: _ '~~ at~ineholms lcominun KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN S,4MMANTRÄDESPR01'O Sammanträdesdatum ~ ~~`~~~e`~ ~~~ g Dnr KTN 2012:64 Handläggare: Per-Olof '~.~ Kultur- och turismnämnden beslutar anta nedanstående skrivelse som sin egen samt överlämna den till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Särskilt yttrande Kultur- och turismnämnden medger att Ami Rooth (mp) får foga ett särskilt yttrande till protokollet. Det särskilda yttrande redovisas på sidan 8. Kristina Malmnäs (fp) stödjer Ami Rooths yttrande. Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden har reviderat det kostpolitiska programmet samt upprättat ett idrottspolitiskt program vilka översänts till samtliga nämnder på remiss. Idrottsprogrammet baseras på Vision 2025 och i programmet konstateras att idrotten och föreningslivet är och har alltid varit, enverksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm har ett gynnsamt läge med Sportcentrum som en samlad och komplett idrottsanläggning. Iprogrammet konstateras också att idrotten är en stark kraft för integration och jämställdhet. Utgångspunkten för kostprogrammet är de nationella målen och föreskrifter. Det nu framtagna kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Det mesta av det som tas uppidet idrottspolitiska pmgrammetunder rubriken utmaningar gäller även för Kultur- och turismnämndens verksamhet som folkhälsa, järnlikhet och integration, jämställdhet och demokrati, tillgänglighet, samverkan och större arrangemang. Under rubriken bidrag så har Kultur- och turismnämnden samma ambition vad gäller föreningsbidragens utveckling så att bårn och unga prioriteras liksom att bidragen ska fördelas lika på kön. Kultur- och turismnämnden vill understryka det värde för Katrineholm som Sportcentrum utgör som en samlad och komplett idrottsanläggning. En idrottsanläggning som förutom att vara ett viktigt stöd för idrotten i vår kornmun även är av betydelse för kommunens besöknäring genom olika cuper och träningsläger. Kommunstyrelsen, akten

37 `'~ N u ::~ at~ineholms icominun ~ SlåMMANTRÄDESPR01'OKOLL 3", iq"1 : Sammantrådesdatum KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN ~ Blad Sammantaget konstaterar Kultur- och turismnämnden att programmet är väl genomarbetet med realistiskt formulerade må1. Kultur- och turismnämnden har inget att invända mot förslaget förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta anta nedanstående skrivelse som sin egen samt överlämna den till kommunstyrelsen för vidare handläggning. ~Sul~ur~ och ~uri~rnn~mnden~ överläggning Under kultur- och turismnämndens överläggning yttrar sig Ami Rooth samt Kristina Malmnäs..ärendets h~r~cålingar Idrottspolitiskt program Kostpolitiskt program vandes sign i ~~~ ~~ :~ Kommunstyrelsen, akten

38 ~~j~~~~~i~ ~~ r~~~ ~~ Kultur- och turismnämnden den 23 oktober 2012 Särskilt yt#rande "Kostpolitiskt program samt Idrottspolitiskt program" under avsnittet om Idrottspolitiskt program, Utmaningar punkt 3, nämns några av de diskrimineringsgrunder snm kommunen anser att idrotten ska motverka. Miljöpartiet de Gröna tillstyrker det idrottspolitiska programmet med rekommendation att kommunstyrelsen skriver in samtliga diskrimineringsgrunder. Julita den 23 oktober 2012 `~1 6 ~.r jw~... ~...~... Ami Rooth J~- ~.y ~, ~~.

39 ~ ~~ 1\atrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Dnr v ~ &.I r r Ui~4.4 ~ ''' 7:r SAMMANTRÄDESPROTbKOLL r; u ry ;: Sammantrådesdatum c-~ ~~Blåtl ~ ~ i i n_..,~,r Handläggare: Håkan Lernef (,~~~ _~ Yttrande över kostpolitiskt och idrottspolitiskt program Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämmar yttrande enligt nedan. Under nämndens överläggningar yttrar sig Erik Liljencrantz (1V~, Thomas Nyvell (MP) åamhällsbyggnadsförvaltningen skrivelse : "Bakgrund Kommunledningsförvaltningen her översänt ett reviderat kostpolitiskt program och förslag till idrottspolitiskt program. Prograirunen består avtvå delar var. Eri övergripande politisk del och en genomförandeplan. Det är den första delen som nämnden ska yttra sig över. Yttrande Idet kostpolitiska programmet ser nämnden positivt på de må1 som föreslås under avsnittet miljö. Om de uppnås kommer målen att bidra till en hållbar utveckling. I övrigt har nämnden inget att erinra mot revideringen. Nämnden har inget att erinra mot förslaget till idrottspolitiskt progrcm". Kommunledningsförvaltningen e ~ v~ ~j,?ry'` ~,.. ~~ IZ ~~~

40 1\at~inehol~izs kommun ~ SOCIALNÄMNDEN Dnr 2012:72 SAMMANTRÄDESP Sammantrådesdatum Handläggare: Åke NtATRINEHOLMS KOTVIMU ~R KommUns~~r~lsP~ 20~~ -17-0,, ~ _...-- Yttrande över "Kostpolitiskt program samt Idrottspolit program" Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att anta socialförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Service- och telauknämnden har reviderat det kostpolitiska programmet samt upprättat ett idrottspolitiskt program. Progr~ruuen består av två delar. Den ena är en politisk visionär del, som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag till inriktningsdokument. Den andra delen äx en genomförandedel, som följer det föreslagna inriktningsdolcumentet inom respektive område. Den andra delen utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. På uppdrag av kommunledningsförvaltningen yttrar sig socialnämnden över det kostpolitiska progra.irui~et samt det idrottspolitiska programmet. Förvaltningens bedömning Socialförvaltningen anser att båda programmen ger bra förutsättningar för att fortsätta utveckla godkvalitet när det galler de båda områdena. Socialförvaltningen vill med utgångspunkt i socialnämndens uppdrag, särskilt framhålla det viktiga i att prograuunen ska betona ett barnperspektiv när det gäller kvalitet och tillgänglighet. Socialförvaltningen träffar i sin verksamhet barn som kan vara i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att samverkan sker med kommunen också när det gäller barn och ungdomax som har svårigheter att delta i idrottsutövning av ekonomiska, sociala eller andra skäl. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen Kostpolitiskt program övergripande inriktningsdokument Idrottspolitiskt program övergripande inriktningsdokument Protokollsutdrag till 41i~

41 ~, ~,~ I~atrirleh~alnzs 1canlmun ;~ V I AD I D f1.i~tnf1 MN D ~N Dnr VIAN/ 2012: åammantrå~~sprotokoll. SammanlrHdesdelum Haildlä~~are. Gluiilla Porsvant Blad 11 Yttrande över Idrottspolitiskt program fär Katrineholms kommun Beslut Viadidalctnämnden beslutar tillstyrka det idrottspolitislca progranunet med en relcoirunendation att lcomtnunstyrelsen skriver in samtliga disla unuleringsgrunder. Ärendebeskrivning Det iclrottspolitislca programmet Ilar varif ute för synpunkter i lcoiiununens förvaltningar och har efter inkomna synpu~~lcter ~eiiorngått vissa reviderin~~r. Progra~i~niet är väl genomarbetat men uilcie~ avsnittet am Utmaningar punkten 3 näulns några. disla~imineringsgz under som kommunen anser att idrotten ska mokverka. Vid Viadidalctnämndeias sammanträde den 23 augusti presenterades en remissutgåva som gir avsedd att flstställ~s av fullmäktige. Programmet diskuterades under Viadidalctnämndens inforniationspui~lct och ordförande Gunilla Ma~~usson (s) skickar med ett önslce~i~ål till lcoinmunstyrelsen. ett uppdrag till idrotcen att niotverlca samtliga diskrirninerin~sgrunder, inte endast några få, bör skrivas ul i programmet ttttder punkten 3. Ärendets handlingar Icirottspolitisk pro~ ani p15, styrdolaunent. Tjänsteskrivelse. Justerandes sign Pro(okolisuldrag till ~ ` ~ ~~ Komm~,inlednin~sförvlltning~il Uldrågsbeslyrkande

42 ~ 1\atrineholms lcominun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum VIADIDAKT Förvaltningskansli VAr beteckning Vdr handldggnro Gunilla Porsvant Eh datum Er belecknfng Idrattspvlitisktgrogram far Katrineholms kommun Det ic~rottspolitislca programmet har varit ute föi synpl~nlcter i lcommwiens förvaltninglr och har efter u~lcoiruia synpunkter genomgått vissa revideringar. Vid Viadidal<tnämndens senaste sanunanträde presenterades en remissutgåva som är avsedd att fastställas av fullmäktige. Programmet är väl ~enon~arbetat men under aysnittei oin Utmaningar punkten 3 nämns några dislcrimineringsgrunder som kommunen ~.nser att idrotten slca motverka. Viadidalctnänuiden relcoirunenderar att samtliga dislcrimineringsgrunder skrivs in i programmet. Viadidaktnämnden tillsty~~ker ii~f~randet av ei~ iciroltspolitistct prc~~i am i Katrineholms kornmun. Ärendets handlingar Idrottspolitiskt program på remiss från kommunstyrelsen G~1Nämnd12Ö tjänstesk~ivelse-idrottspol grog docx VIADIDAKT aesöksadress: 6ieväflen 1B Org,nummer Telefon: h180 Katrineholm Telefax; www,kakrinaholm.se E-post; info@vladidakt.se

43 ~~ ~y~ ~t~ineholms kommun ~ - VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN SANiMAN7Ri4DESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr VON/2012: Handläggare: Lars Olsson 2~~~ -~ ~ ~ 0 ~'~ Yttrande över idrottspolitiskt program ~~~, ~,3~<~~, Vård- och omsorgsnämndens beslut }(5/' i2~ ~~~ Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. ~~ i4rendebeskrivning Service- och tekniknämnden har upprättat ett idrottspolitiskt progmm. Programidet har översänts till kommunstyrelsen för vidare hantering. Kommunledningsförvaltningenhar översänt programmet på remiss till kommunens nämnder. Svar önskas vara inkommet till kommunledningsförvaltningen senasi den 30 oktober Programmet baseras på Vision 2025 och kommunplanen. Det skall vara vägledande för hur kommunen skall arbeta med idrottsfrågor i verksamheterna och skall beaktas vid beslut och handlingar. Ä~ enc9et~ beredning Ärendet har beretts på så sätt att företrädare för handikapp- och äldreomsorgen har gett kommentarer på programmet utifrån verksamhetsmässiga aspekter. Programmet har även belysts utifrån jämställdhet, folkhälsa, tillgänglighet samt barnkonveniionens intentioner. V~~~m ocf~ omsorgsför~aaltningens förslag till yttrande Programmet lyfter, under avsnittet kultuy och fritid, barn- och ungdomsverksamhet som ett prioriterat område. Flickor och pojkar ska ges somna möjligheter. Detta är en bra skrivning utifrån både jämställdhetssynpunkt och barnkonventionen. Dock poängterar barnkonventionen vikten av att barn med funktionshinder skall ges möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barrsets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling. Av denna anledning ses gärna en skrivning som särskilt trycker på att barn med funktionshinder ges samma möjligheter som övriga. I avsnitt 2 Jämlikhet och IntegYation bör följande mening kompletteras. "Idrottsföreningarhar därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska och p~yk~kcr förutsättningar." Kompletteringen hax markerats med kursiverad/fet stil. Detta då det är viktigt att förstå att funktionsnedsättningar inte bara handlar om fysiska förutsättningar. Sett till I~e12, genofnförandeplanen så anser vård- och omsorgsförvaltningen att ansvarsfördelningen mellan nämnderna för att uppnå de olika målen bör ses över. Följande ändringar föreslås. Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen, handläggaren, akten ~~~~~

44 ~ ~~~ lat~ineholms kommun \ s~nnm~~ rdesprorokol~ Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad I avsnitt 1 Folkhälsa under delavsnittet Detta uppnår vi genom att "Kommunen och fö~eninga~na samveyka~ kring information om aktuella fozkhälsof~ågon och ar~ange- ~ar tillsammans föyeläsningar och konfenensey"bör ansvariga nämnder kompletteras med VON. Denna ändring föreslås för att ge bättre förutsättningar att ta folkhälsofrågorna till de, för nämnden, aktuella målgrupperna. I avsnitt 2.Iänzlikhet och IntegYation under delavsnittet Detta uppnåy vi genom att "Via bidag eller annan stimulans stödja och uppfnänksamma föreningar sofn aktivt ve~kay föy en safntnansättning nch en ve~ksarnhet som präglas av mångfald" samt "IdYOttsanläggningaY görs tillgängliga för alla medborgane "bör ansvariga nämnder kompletteras med VON. Denna ändring föreslås för att VON skall ses som en naturlig samverkanspartner i frågor om mångfald och tillgänglighet. Programmet bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för vård- och omsorgsförvaltningen. Belysning av tvärfrågorna Programmet bemöter samtliga tvärfrågor. Folkhälsa, tillgänglighet och jämställdhet har alla egna delar där de belyses på ett, i stora drag, bra sätt. Barnperspektivet är belyst genom att barn genomgående skrivs fram som en prioriterad grupp. I de delar det brister i tvärfrågorna benämns det i ovanstående bedömning. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. :.,.rte,..,,,.:~ Remiss från kommunledningsförvaltningenmed idrottspolitiskt program Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S) samt utvecklingsledare Lars Olsson. Protokollsutdrag till 4 J _.

45 1~~~7 -~ `~~~ I~atiineholms kommun ~ ~~' KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Kostpolitiskt program Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna revideringen av Kostpolitiskt program, med införd ändring i enlighet med kommunstyrelsens förslag att styrdokumentet är giltigt till och med juni Reservation Gudrun Lindvall (MP) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Den skriftliga reservationen redovisas på sidan Ärendebeskrivning I mars 2009, 38, antog kommunfullmäktige ikatrineholms kommun det kostpolitiskaprogrammet. Programmet var giltigt till och med år I samband med översynen av styrdokumenten i kommunen, beslutade kommunfullmäktige i mars 2011, 135, att det kostpolitiska programmet ska anpassas efter nuvarande styrsystem. Arbetet med revidering av det kostpolitiska programmet, påbörjades såsom arbetet med det idrottspolitiska programmet under våren Framtagandet av det idrottspolitiska programmet och revideringen av kostpolitiska programmet har löpt parallellt och samma remissförfarande har ägt rum. Också kostpolitiska programmet är indelat i två delar, en visionär del och en genomförande del. Det är den visionära delen som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska behandla. Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det kostpolitiska programmet berör flera olika nämnder i kommunen. Samtliga berörda nämnder samt kommunledningsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning har fått möjlighet att yttra sig över förslagen. Service- och tekniknämnden har anpassat dokumenten utifrån de inkomna synpunkterna. Yttrandena har också kommenterats. Programmen har utformats i enlighet med Styrsystem för Katrineholms kommun. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att programmet inte kan gälla till och med år 2016, då kommunplanen som programmet baseras på, gäller till och med år Protokol Isutdrag ~] t ~~

46 h~ ~~! 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL _ ~- - `'; Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Kommunledningsförvaltningen vill också förtydliga att det är den första politiska delen av dokumentet som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska godkänna. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 11 Förslag till Kostpolitiskt program, STN-handling Kommentarer till remissvar, "Yttranden KPP" ~ Inkomna yttranden Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Gudrun Lindvall (MP) samt avdelningschefen Camilla Wiström. Förslag och yrkanden Gudrun Lindvall (MP) yrkar i första hand att ärendet ska återremitteras och yrkar i andra hand avslag. Proposition Efter avslutad överläggning redogör ordföranden för propositionsordningen vilken kommunstyrelsen godkänner. Det innebär att han först ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras. Finner styrelsen att ärendet skall avgöras idag ställer han proposition på ordförandens förslag till beslut och Gudrun Lindvalls (MP) avslagsyrkande. Därefter ställer ordföranden proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras. Han finner att ärendet ska avgöras idag. Sedan ställer ordföranden proposition på ordförandes förslag till beslut och Gudrun Lindvalls (MP) avslagsyrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget beslut. Justerandes sign Protokollsutdrag till ~. ~~~ ~~ ~=--~ ' -'? Ak t e n ~ _._ -~. Utdrags estyrkande

47 KOMMUNSTYRELSEN miljöpartiqt de griina ~~1 RESERVATION Ärende Kostpolitiskt program För Miljöpartiet de gröna är maten en central fråga. Det handlar inte bara om att vi vill öka andelen ekologiska produkter i kommunens matsalar, utan även innehållet i maten. Det är numer en vedertagen sanning att maten till äldre ska innehålla mer fett och kolhydrater än vad som rekommenderas för yngre vuxna. I Katrineholm serveras sådan mat numer, vilket vi anser bra. Men för kommunens barn anses att Livsmedelsverkets råd ska följas slaviskt, trots att allt fler ifrågasätter dem och väljer att inte följa dem, utan övergår till enkost med mer fett -1äs fullfet mjölk -och färre snabba kolhydrater typ pasta. Men i Katrineholm finns inget nytänkande och inga av de senaste rönen märks i förslaget till nytt kostpolitiskt program. För barnen föreslås de gamla rekommendationerna, de som inte tar i beaktande att även barns mat behöver se annorlunda ut än den till medelålders vuxna. Allt fler, såväl läkare, dietister som lekmän anser att det rekommenderade intaget av snabba kolhydrater och fettfri kost skapar problem. Under den tiden då rekommendationerna sett ut som de Livsmedelsverket fortfarande ger har inte bara barnfetman ökat, utan även barndiabetes. Allt fler inser att snabba kolhydrater och främst socker är av ondo och i vissa länder förespråkas skatt på socker och i vissa fall begränsning av volymen i läskglasen. Det är alltså dags att tänka om. En kost med snabba kolhydrater som pasta ger snabb mättnadskänsla, men eftersom kroppen snabbt omvandlar dessa kolhydrater till glykogen, som transporteras och lagras i levern, så varar mättnadskänslan en relativt kort stund. Därefter uppstår ett sug, som många elever dövar med godis. Och så upprepas processen med snabba svängningar i blodsockret och nytt sug. I förlängningen finns risk för såväl fetma som diabetes. En skollunch, som innehåller mer långsamma kolhydrater som bönor, frukt och grönt i kombination med mer fett ger en mättnadskänsla, som varar betydligt längre. De snabba kolhydratsvängningarna försvinner och något sug efter mer snabba kolhydrater typ godis uppstår inte. Det blir ett lugn i kroppen, som naturligtvis är av godo för eleverna i skolarbetet. Vi vänder oss alltså mycket mot den fettfria dieten, som föreslås i förslaget. De nyckelhålsmärkta produkterna hör enligt vår och många läkarens uppfattning inte hemma inom maten till barn. Barn behöver fettet och det bästa sättet att ge dem det är att servera fetare mjölk, helst fullfet mjölk, men i alla fall mellanmjölk. Så sker idag i många kommuner, men tyvärr inte i Katrineholm. F ~~

48 KOMMUNSTYRELSEN miljöportiet de gröna ~~ ~_1 Vi vill även ersätta margarin med det margarinet försöker efterlikna: smör. Smöret får gärna vara uppblandat med rapsolja, som i exempelvis Bregott. Skälen är två: dels margarinets innehåll, men även starka miljöskäl. Margarin framställs i en kemisk process där en av ingredienserna är palmolja, vars framställning kritiseras mycket. Dels skövlas regnskogar med utarmad biologisk mångfald som följd för att skapa plantager där oljepalmer odlas, dels transporteras palmoljan över hela världen. Att transporter är ett hot mot klimatet och att en förändring är nödvändig omvärlden ska klara en relativt 1åg temperaturökning är välkänt och en av de stora utmaningarna i världen. Framställningen av margarin är en kemisk process med olika tillsatser, som inte borde höra hemma i mat, processer som dessutom är energislukande. Eftersom majoriteten sagt i visioner att maten ska vara närproducerad och klimatsmart är det enklaste sättet att byta margarinet mot smör eller en blandning av smör och rapsolja, båda producerade i Sverige och med en betydligt lägre miljöbelastning. Att detta dessutom ger barnen och de äldre en fullvärdig produkt som just innehåller det såväl växande som åldrande celler det de behöver - naturligt fett -borde göra valet så mycket självklarare. Miljöpartiet vill alltså förändra det kostpolitiska programmet i grunden och anser att revideringen skall ta hänsyn till de nya rönen vad gäller fett och snabba kolhydrater. Vi yrkade där för på återremiss av förslaget. Eftersom vi inte fick gehör för detta yrkade vi avslag på förslaget. Eftersom vi inte heller fick gehör för detta förslag reserverar vi oss mot förslaget till det nya kostpolitiska programmet. Vi är dock övertygade om att det vi ovan förespråkar kommer att vara en realitet inom en snar framtid och vi beklagar att Katrineholm inte vill vara enkommun som i detta avseende går före. Katrineholm den 24 apri12013,- ~ ~ ~~J Gudrun Lindvall Gruppledare för Miljöpartiet de gröna i Katrineholm ~-., ~,-~. ~~.

49 j~'i-' ~ ~~ 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 ~2~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår handlåggare Karin Rytter Datum Ert datum VAr beteckning KS/2013: Er beteckning Kommunstyrelsen Kostpolitiskt program Ärendebeskrivning I mars 2009, 38, antog kommunfullmäktige ikatrineholms kommun det kostpolitiska programmet. Programmet var giltigt till och med år I samband med översynen av styrdokumenten i kommunen, beslutade kommunfullmäktige i mars 2011, 135, att det kostpolitiska programmet ska anpassas efter nuvarande styrsystem. Arbetet med revidering av det kostpolitiska programmet, påbörjades såsom arbetet med det idrottspolitiska programmet under våren Framtagandet av det idrottspolitiska programmet och revideringen av kostpolitiska programmet har löpt parallellt och samma remissförfarande har ägt rum. Det kostpolitiska programmet är indelat i två delar, en visionär del och en genomförande del. Det är den visionära delen som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska behandla. Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det kostpolitiska programmet berör flera olika nämnder i kommunen. Samtliga berörda nämnder samt kommunledningsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning har fått möjlighet att yttra sig över förslagen. Service- och tekniknämnden har anpassat dokumenten utifrån de inkomna synpunkterna. Yttrandena har också kommenterats. Programmen har utformats i enlighet med Styrsystem för Katrineholms kommun. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att programmet inte kan gälla till och med år 2016, då kommunplanen som programmet baseras på, gäller till och med år Kommunledningsförvaltningen vill också förtydliga att det är den första politiska delen av dokumentet som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska godkänna. FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

50 ~. ~'~.:Y,. ~ e l~atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~2~ Datum Vår beteckning KOM M U N LEDN I NGSFÖRVALTN I NG EN KS/2013: Staben Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 11 Förslag till Kostpolitiskt program, STN-handling Kommentarer till remissvar, "Yttranden KPP" Inkomna yttranden Karin Rytter LIX: 58 FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

51 Styrdokument Kostpolitiskt program Övergripande inriktningsdokument Giltighetstid 2013-XX-XX Kommunstyrelsens förslag , 79

52 2 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Beslutshistorik Gäller från Beslutad i Antagen av kommunfullmäktige Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

53 Kostpolitiskt program 3 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Bakgrund Katrineholms kommun antog i mars 2009 ett kostpolitiskt program. Då programmet sträckte sig till 2011 påbörjades en revidering av programmet i slutet av Kommunens kostchef utsåg en arbetsgrupp bestående av den kostkompetens som finns inom kommunen för att ta fram ett förslag på hur det kostpolitiska programmet skulle revideras. Alla förvaltningar har haft möjligt att ge synpunkter. Utgångspunkten har varit de nationella målen och föreskrifter för området: Bra mat i skolan, Statens livsmedelsverk 2007 Bra mat i förskolan, Statens livsmedelsverk 2007 Svenska näringsrekommendationer 2005, Statens livsmedelsverk 2005 Bra mat i äldreomsorgen, Statens livsmedelsverk 2011 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Socialstyrelsen 2011 Mat och måltider inom hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2011 Undernäring åtgärder för att förebygga, Sveriges Kommuner och Landsting 2011 Skollagen SFS 2010:100: lagstadgade krav om att skolmaten skall vara näringsriktig Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Dokumentet baseras på Vision 2025 och kommunplanen samt gällande lagar, förordningar på det aktuella området. Programmet ska vara vägledande för hur kommunen ska agera i kost- och miljöfrågor. Den gäller för kommunens all berörd verksamhet och ska beaktas vid alla beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet.

54 Del 1, övergripande politiska delen 4 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Ett måltids- och hälsofrämjande arbete är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. Miljö Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö. Äldreomsorg I Katrineholm ska man få åldras i trygghet med självbestämmande. Som brukare ska man själv få styra mer av vårdens och omsorgens innehåll. Inom hemtjänsten ska brukaren själv kunna välja utförare av vård- och service. Anhörigstödet ska utvecklas ytterligare. För att säkerställa kvaliteten i vård och omsorg ska satsningarna fortsätta med kompetensutveckling av personalen. Handikappomsorg Barn och vuxna med funktionsnedsättning ska få ett kvalificerat och individanpassat stöd. Vi vill fullfölja satsningen på kompetensutveckling inom

55 5 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX handikappomsorgen för att synliggöra, använda och utveckla personalens kunskaper. Förskolan Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden för det livslånga lärandet i en verksamhet som är trygg, lärorik, lustfylld och jämställd. Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Skolbarnsomsorgen En stor del av barnen upp till 12 år är inskrivna i skolbarnsomsorgen både före och efter att skolan slutat. Det innebär att fritids är en viktig del av barnens vardag. Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg. Fritids ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Grundskolan Vi ser det som angeläget att skolan organiseras så att olikheter möts och integration främjas. En god arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet, är grunden för lärande. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser ska leda till att fler elever, både flickor och pojkar, når höga kunskapsresultat. Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Eleverna och deras föräldrar har rätt att ställa krav på skolan och skolan ska också kunna ställa krav på dem. Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas. Särskolan Särskolan är till för dem som har svårt att nå de nationella målen i grundskolan eller gymnasieskolan på grund av utvecklingsstörning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den som finns i grundskolan och gymnasieskolan. I särskolan ska eleverna ges möjlighet att utvecklas för att vara väl förberedda för ett liv som vuxen med egen bostad, arbete och en innehållsrik fritid. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård.

56 Utmaningar för år (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Folkhälsa, samverkan och matkvalité Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Kommunen ska verka för en god och jämlik hälsa. Måltiden är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan ger oss också nödvändig näring och energi. Maten och måltiden ska således skapa förutsättningar för att vi ska hålla oss friska och kunna bibehålla en så god livskvalitet som möjligt. Matens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Näring och ätande är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att erbjuda våra medborgare goda och näringsriktiga måltider till ett konkurrenskraftigt pris är en gemensam utmaning för kommunens verksamheter. När måltider serveras inom kommunens olika verksamheter sker det med flera olika aktörer inblandade. Exempelvis kan en verksamhet tillaga maten, en annan distribuera den och en tredje servera den. För att uppnå högsta kvalité och måltidsupplevelse krävs samverkan, förståelse och samsyn mellan dessa verksamheter. Måltiden ska ge en positiv upplevelse och vara en av höjdpunkterna på dagen värd att se fram emot. Maten ska ge den energi och de näringsämnen som den enskilde behöver. För att uppnå detta måste måltiderna vara näringsriktigt komponerade och samtidigt så tilltalande att våra gäster väljer att äta av måltidens alla delar. Maten ska också vara livsmedelssäker ur hygiensynpunkt, från jord till bord. Mål Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. Måltiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. 1a Förskola, grundskola, skolbarnomsorgen och gymnasieskola Goda matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, leka och idrotta. Förskolan, skolbarnomsorgen och grundskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn och ungdomar. Hem och familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret för barnens och ungdomarnas matvanor. Men eftersom de flesta äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över deras matvanor. Barn och ungdomar tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider.

57 7 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Mål Barn och elever upplever att de håller sig mätta. Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan, gymnasiet och barnomsorgen. 1b Vård- och omsorg Här ryms både handikappomsorg och äldreomsorg. Handikappomsorgen har en bred verksamhet ur flera olika perspektiv. Det finns en stor variation i ålder, behov av stöd, service och omvårdnad samt ur ett medicinskt perspektiv. Personer med funktionsnedsättning kan ha begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Det är multipla faktorer som spelar in: individens intellektuella nivå rörande att förstå planering av sin kosthållning; ekonomiska förutsättningar ofta inte kontroll över sin ekonomi; personalens preferenser kring val av kosthållning. Sammantaget uppstår oftast en maktlöshetssituation kring kosthållning när omgivningen styr. Personalen kan ha ett indirekt inflytande över brukarnas matvanor. Personalen ger brukaren stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val, vilket kan vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra inflytande och medbestämmande. I handikappomsorgen kan många olika näringsproblem förekomma. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering, och uppföljning/dokumentation. Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet. Det gäller förstås också maten inom äldreomsorgen. Åldrandet i sig innebär att behovet av energi och vissa näringsämnen av olika anledningar förändras och det gör även att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet och att de anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Mat- och näringsproblem uppträder många gånger i samband med sjukdom och/eller när det uppstår funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv. Även i dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. Mål Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livsstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider ett arbetssätt ur Saperemetoden.

58 8 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen som beskrivs ovan. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 3 *Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 4 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 5 2 Miljö Kommunen vill driva på för en hållbar utveckling, en utveckling där vi väljer miljövänligare alternativ på alla områden där sådana produkter eller tjänster är tillgängliga. Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö, vilket ska gälla från jord till bord. Kommunens verksamheter ska ha i åtanke målen nedan vid beställning av varor. Mål Kommunen bidrar till minskade transporter och lägre energianvändning Kommunens matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens matproduktion bidrar till en minskad användning av onödiga tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 6 *Svinnet av mat ska minska. 7 3 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 4 Ibid. 5 Ibid. 6 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 7 Ibid.

59 Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa, samverkan och matkvalité 9 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Mål Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. Måltiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. Detta uppnår vi genom att Använda livsmedelsverkets rekommendationer Bra mat i förskolan, Bra mat i skolan och Bra mat i äldreomsorgen som stöd i måltidsplaneringen. Ta fram en varierad matsedel som ger möjlighet till att prova nya smaker och maträtter. Matsedeln bidrar till bevarandet av traditionell matkultur och främjar samtidigt modern matutveckling med inspiration från världens alla hörn. Sallad/grönsaksutbudet är så varierat som möjligt. För att upprätthålla hög kvalitet vad gäller smak, konsistens och näringsvärden, lagas så stor andel som möjligt av maten från grunden. Sapere/sinneträning används som metodik för att öppna matgästernas sinnen och bredda deras smakpreferenser. Det finns fungerande samarbetsforum och mötesformer (matmöten, matråd, arbetsgrupper, styrgrupper) där kommunens olika verksamheter kan samverka och samarbeta kring måltidsfrågor. Använda kommunens kostkompetens (tex kock, kostekonom och dietist). Kommunens matproduktion utförs i enlighet med livsmedelslagen. All personal som hanterar specialkost har erforderlig kunskap inom området. Ansvarig nämnd STN STN STN STN STN, BIN, VON STN STN STN STN, BIN, VON

60 10 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX a Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola Mål Barn och elever upplever att de håller sig mätta. Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan, gymnasiet och barnomsorgen. Detta uppnår vi genom att I förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål dagligen vid samma tidpunkt och med 2,5 till 3 timmar mellan målen. Förskolans måltider innehåller minst 2/3 av barnets energi- och näringsbehov. Skollunchen innehåller minst 1/3 av elevens energi- och näringsbehov. De som både äter frukost och mellanmål på skolan/ i skolbarnomsorgen kan tillgodose minst 2/3 av sitt energi- och näringsbehov. I grundskolan serveras dagligen två maträtter varav en är vegetarisk. Skollunchen serveras mellan klockan och och ungefär samma tid varje dag. I samband med måltiden upplevs inte ljudnivån som störande och barn och ungdomar har möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Maten och måltidsmiljön är en stående punkt på skolans elevråd eller behandlas på särskilda matråd. Barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans. De vuxna är förebilder och stimulerar barnen och ungdomarna till att våga prova nya smaker och äta av måltidens alla delar. Barn och ungdomar uppmuntras till att delta i mataktiviteter som exempelvis servering, förberedelse i köket, bakning eller praktik i köket. Säkerhets- och hygienrutiner finns för ändamålet. Hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas i förskolan. Födelsedagsbarnet kan exempelvis bjuda sina kompisar på egengjord fruktsallad och fokus läggs på aktivitet och inte på mat och presenter. I skolan säljs inte söta drycker, sötsaker och snacks. Istället Ansvarig nämnd STN STN STN BIN STN BIN, STN BIN BIN, STN BIN BIN, KTN

61 11 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX prioriteras näringsriktiga alternativ. Detsamma gäller för våra fritidsgårdar. Temat mat och hälsa tas upp regelbundet i undervisningen och där så är lämpligt i samarbete med Service- och teknikförvaltningen. Vikten av goda matvanor lyfts även i samband med föräldramöten. BIN

62 12 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX b Vård- och omsorg Mål Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider, ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen som beskrivs ovan. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år i SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 8 *Andel personer över 65 år pi SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 9 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 10 Detta uppnår vi genom att Utbildning och vidmakthållande av arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider för personal inom Handikappomsorgen. Under ta fram en plan och därefter införa strategier för det hälsofrämjande arbetet inom handikappomsorgen. Arbetet kommer att fokusera på livstilsfrågor, med tonvikt på kost och fysisk aktivitet i relation till psykisk och social hälsa, i enlighet med WHOs hälsodefinition. Nyanställda ska genomgå grundutbildning i arbetsmetoden sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen. Erbjuda brukare 2 ggr/år screening av vikt. Ansvarig nämnd VON VON VON VON 8 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 9 Ibid. 10 Ibid.

63 13 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Måltiderna fördelas jämnt över dagen, tre huvudmål (frukost, lunch, middag) samt två till tre mellanmål. Nattfastan kan förkortas genom att erbjuda sent kvällsmål och/eller tidig för-frukost. Individuella avvikelser kan accepteras om det finns skäl för det, hänsyn tas alltid till egna önskemål. Nattfastemätningar på alla vårdboenden sker två gånger per år. Alla vårdboenden använder sig utav en gemensam måltidschecklista utformad med syfte att ge en god måltidsmiljö. VON, STN VON VON VON

64 14 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Miljö Mål Kommunen bidrar till minskade transporter genom samordning och lägre energianvändning Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad användning av tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 11 *Svinnet av mat ska minska. 12 Detta uppnår vi genom att Öka andelen närproducerade livsmedel genom anpassning av kommunens livsmedelsupphandling och samarbete med våra leverantörer. Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Utforma en säsongsanpassad matsedel och ett säsongsanpassat salladsbord. Samordnande matbeställningar och leverans genom kommunens egna transportorganisation, Kerstinboda. Mäta kommunens matsvinn och arbeta för en minskning. Servera endast vegetarisk mat minst en dag i veckan på våra skolor. Laga mat från grunden. Se separat bilaga kost-och transportservice laga mat från grunden -pyramid. Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 30 %. (MSC, KRAV, EU-ekologisk ingår i ekologiskt) Andelen närproducerade livsmedel ska uppgå till minst 5 %. Ansvarig nämnd STN STN STN STN STN STN STN STN STN 11 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 12 Ibid.

65 15 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 2013-XX-XX Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Välja etiskt märkta produkter (Fair Traide) i så stor utsträckning som möjligt. Välja miljömärkt fisk (MSC- eller KRAV-märkt) och inte välja rödlistade eller utrotningshotade arter. STN STN STN

66 ,.~' l~atrineholms kommun ~ SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantr2desdatum Blad 4 Dnr STN/2012: Revidering av Kostpolitiskt program Beslut ;~ii~ Service- och telciiikiiämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag på kostpolitiskt program, och översänder det utarbetade och uppdaterade förslaget om uu'iktningsdokument till kommunstyrelsen för vidare hantering. Programmet ska gälla från kommunfullmäktiges beslut 2013 till Service- och tekniknämnden beslutar vidare att anta den dokumentdel som avser genomförande och översänder detta. till berörda nämnder för ställningstagande under förutsättning att det föreslagna styrdokumentet godkänns som inriktningsdokument. Kostpolitiska programmet redovisas som separat handling STN Reservation Mot beslutet reserverar sig Agneta Emanuelsson (FP). Mot beslutet reserverar sig Carl Frick (MP) till förmån för eget yrkande. Reservationen bifogas på sida 6. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 21 mars 2011, 135, att det kostpolitiska programmet skulle kvarstå som styrdokument men anpassas till de angivna kriterierna som furas i Styrsystemet i Katrineholms kommun. Service- och teknikförvaltningen har utifrån detta under våren 2012 utarbetat ett förslag till reviderat kostpolitiskt program med anpassning till Styrsystemet i Katrineholms kommun. Samtliga förvaltningar har fått lämna synpunkter på förslaget. Programmet har därefter antagits i service- och tekniknämnden och sedan skickats vidare till kommunstyrelsen. Vid kommunstyrelsens beredning beslutades det att det kostpolitiska prograirunet skulle gå ut på remiss till samtliga nämnder. Remissvaren har bearbetats och kommenterats, se bilagor. Det kostpolitiska programmet har uppdaterats och läggs nu återigen fram till service- och tekniknämnden. Programmet är uppdelat i två delar. En politisk visionär del som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag till inriktningsdokument samt en genomförandedel som följer det föreslagna inriktningsdokumentet nch som utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. Akten,_ komrnunst re_y lsen

67 ,y~-0 ~~ I atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Ekonomisk effekt Det kostpolitiska programmet kan till största delen genomföras inom befintliga budgetrama, men det kan, beroende på vilken nivå som vill uppnås, komma att krävas ökade resurser. Nämndens överläggning Under överläggningen yttrar sig Johan Hartman (M), Christer Sundqvist (1V~, Agneta Emanuelsson (FP) och Carl Frick (MP). Förslag och yrkanden Carl Frick yrkar på avslag. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på om det ska bli avslag på det kostpolitiska programmet eller om det ska godkännas och finner att nämnden beslutar att programmet ska godkännas.

68 .p.. g I~atrineholms Icommun ~ SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Btad Service- och tekniknämnden Reservation Ärende 65 Revidering av Kostpolitiska program Programmet har efter påpekande bytt narran till "Kostpolitiskt program " I majoritetens (s+m) förslag till beslut hänvisas till olika hancllingar från bl a Statens Livsmedelsverk (SLV). För att förstå majoritetens förslag tvingas Hämndledamöterna att googla och kontakta SLV för att få tag i relevant beslutsunderlag. Detta är ett latmansjobb och ett oskick från majoritetens sida. Självklart måste nämnden bestås med fullständiga beslutsunderlag iutskickade handlingar. I det utskickade förslaget till Kostpolitiskt program hänvisas till enrad dokument bla ett kallat: Bra mat för äldre, Statens Livsmedelsverk Det dokumentet går inte att finna vare sig genom googling eller på SLV:s hemsida. Efter fråga till SLV bör det Vindras till "Bra mat i äldreomsorgen" från Det är inte lätt att vara nyfiken nämndledamot som tar beslutsunderlag påallvar. Skärpning från majoriteten (s+m) anbefalles. Till ärendet: För Miljöpartiet de gröna är maten en central fråga. Det handlar inte bara om att vi vill öka an delen ekologiska produkter i komnmmunens matsalar, utan även innehållet i maten. Det är numer en vedertagen saruli~lg att maten fill äldre ska innehålla mer fett och kolhydrater än vad som rekommenderas för yngre vuxna. I Katrineholm serveras sådazi mat Horner, vilket vi anser vara riktigt. Därför förskräcker de rekommendationer för skolbarnens mat så mycket mer. Här finns inget nytänkande och inga av de senaste rönen märks i förslaget. För barnen föreslås de gamla rekommendationerna, de som inte tar i beaktande att även barns mat behöver se annorlunda ut än den till medelålders vuxna. Allt fler, såväl läkare som lekmän, inser att det rekommenderade intaget av snabba kolhydrater och fettfri kost skapar problem. Under den tiden då rekommendationerna sett ut som de Livsmedelsverket fortfarande ger har inte bara

69 ',~~j 1\atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN barnfetman ökat, utan även barndiabetes. Det är alltså dags att tänka om, något som många läkare och dietister redan gjort. En kost med snabba kolhydrater som pasta ger snabb mättnadskänsla, men eftersom kroppen snabbt omvandlar dessa till glykogen, som transporteras och lagras i levern, så varar xnättnadskäxeslan en relativt kort stund. Därefter uppstår ett sug, som många elever dövar med godis. Och så upprepas processen och risken är såväl fetma som diabetes. Dessutom finns risk för ett besvärande sockersug senare i livet. En skollunch, som även innehåller långsamma kolhydrater som bönor, frukt och grönt i kombination med fett ger en mättnadskänsla, som varar betydligt längre. De snabba kolhydratsvängningarna försvinner och något sug eter mer snabba kolhydrater typ godis uteblir. Det blir ett lugn i kroppen, som naturligtvis är av godo för eleverna i skolarbetet. Vi vänder oss alltså mycket mot den fettfria dieten, som föreslås i förslaget. De nyckelhålsmärkta produkterna hör enligt vår och många läkarens uppfattnixi.g inte hemma inom skoinnaten. Bam behöver fettet och det bästa sättet att ge dem det är att servera fetare mjöllo, i alla fall mellanmjölk. Med anledning av att majoriteten föreslår att kosten för barn och elever ska styras av Livsmedelsverkets rekommendationer avslår miljöpartiet det framlagda förslaget till Kosipolitiskt program. Dessutom: Miljöpartiet anser det fel att utgå från dåligt uppdaterade föreskrifter och råd utgivna av Statens livsmedelsverk och Socialstyrelsen. Då nyforskning visar på felaktigheter i Barnia antaganden om kost och hälsa. Miljöpartiet anser att all mat inklusive fett ska vara så naturlig som möjligt. Kemiskt behandlade produkter hör inte hemma på våra medborgares tallrikar. Vare sig de äldres eller de ungas. Kemikalierna oavsett om det firuls restprodukter kvar eller ej i produkterna rimsnar mycket dåligt med målen om hög kvalite, hållbar utveckling och klimatsmarthet. 1V.~ajoriteten (s+m) frånsäger sig också möjligheten att ta ställning mot palmolja genom att göra undantag i upphandlingen, som kan resultera i skövling av regnskog, för att man anser att vissa produkter måste man ha oavsett miljökostnad. En ökad användning av mer smör och rapsolja skulle även gynna målen om närodlat. Nedan några fakta som underbygger vårt ställningstagande. År 2009 publicerade WHO (Världshälsoorganisationen) enrapport om matens fett. Tjugoåtta experter granskade all vetenskapliga litteraturen och konstaterade att forskningen är otillfredsställande gällande sambanden mellan fett och hjärtkärlsjukdom och att man inte kan se samband mellan mättat fett och kroppsvikt. Förra året, 2012, stoppades en stor studie (The Look AHEAD (Action for Health in Diabetes) study) som pågått i 11 år på diabetiker för att man inte kunde se någon

70 ~~ ~`" - 1~atrinelxolms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN minskad dödlighet ibjärt-kärlsjukdom. Trots att de under studien fick ett omfattande stöd, både i grupp och individuellt. De åt enligt tallriksmodellen - en lågfettskost. Med en generell neddragning av kalorier. Fetthalten var max 30 %varav mättat 10 %.Lågintensiv träning ingick också, minst 75 miniveckan. De gick endast ner 5 % i vikt. Livsmedelsverkets råd bygger på forskningsfusk från 1953 Dr. Keys presenterade 1953 kolesterolhypotesen -högt intag av kolesterol ger hjärtsjukdom. Men han använde endast data från sju länder istället för de minst 22 länder som han hade o kunde då påvisa sin hypotes. Det finns inga bevis för hypotes. Tvärtom. Varför kopplas mättat fett okolesterol - jo kroppen kan tillverka kolesterol från mättat fett men även från kolhydrater o socker. Det mesta av kolesterolet kommer inte från kosten utan ca 80%från levern och kroppen anpassar produktionen efter intaget. Det är därför mycket svårt att sänka kolesterolet. Även hjärnan producerar kolesterol Kolesterol är livsnödvändigt och alla cellmembran innehåller 20-40%kolesterol, vissa nervceller ännu mer. Kolesterolet måste finnas vid nybildning och reparation av celler och det sker hela tiden. Kolesterolet reglerar in- o utsläpp av t ex hormoner i cellerna och är också förutsäthlingen för många hormoner. Huden kan inte producera vitamin D utan kolesterol. Är en beståndsdel i vita blodkropparna -vårt immunförsvar. Fungerar även avgiftande. Förslag till beslut Miljöpartiet de gröna yrkar: 1 att dokumentet får en ny lydelse Kostpolitiskt program att underlagslistan i majoritetens förslag korrigeras 3 att Kostpolitiskt program i sin föreslagnå form avslås med hänvisning till ovanstående Reservation Med anledning av att miljöpartiet inte fick gehör för sitt aslagsyrkande reserverar vi oss mot beslutet. ~~~ ifz~c Carl Frick (mp) Ledamot iservice- och tekniknämnden Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande y

71 Yttranden KPP Bildningsnämnden Dnr 2012:42, Under punkt 1a (sidan 10 och 11) föreslår Bildningsnämnden följande revidering: Före: Temat mat och hälsa tas upp minsten gång om året på skolan. Efter: Temat mat och hälsa tas upp regelbundet i undervisningen och där så är lämpligt i samarbete med service- och teknikförvaltningen. Vikten av goda matvanor lyfts även i samband med föräldramöten. Revidering genomförd enligt bildningsnämndens förslag. Kultur- och turismnämnden Dnr KTN 2012:64 37 Kultur- och turismnämnden har inget att invända mot förslaget. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Dnr det kostpolitiska programmet ser miljö- och hälsoskyddsnämnden nämnden positivt på de mål som föreslås under avsnittet miljö. Om de uppnås kommer målen att bidra till en hållbar utveckling. övrigt har miljö- och hälsoskyddsnämnden inget att erinra mot revideringen. Socialnämnden Dnr 2012: Socialnämnden beslutar att anta socialförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Förvaltningen har inget att invända mot förslaget men de poängterar att det finns barn som kan vara i behov av särskilt stöd. Viadidaktnämnden VIAN/2012: inkl. tjänsteutlåtande förvaltningskansli Viadidaktnämnden betonar vikten av att den personal som tillagar specialkost både har kunskap och förmåga att hålla god kvalitet på maten. Detta är helt enligt förslaget till kostpolitiskt program, poängteras bland annat i punkt 9på sidan 10. Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON/2012: inkl. 2 st reservationer Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens förslag. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att en mer total syn på näringsproblematiken inom handikappomsorg och äldreomsorg skulle vara önskvärd. det kostpolitiska programmet har det hittills funnits en indelning i handikappomsorg och äldreomsorg. Genom att byta rubriker, ta bort den tydliga indelningen mellan handikappomsorg och äldreomsorg och göra en gemensam programdel för vård- och omsorg skulle det kunna ge en bättre

72 helhetssyn samt även gå i linje med Vård- och omsorgsförvaltningens nya organisationsmodell. Rubriker och stycken har därför justerats medan innehållet är det samma. Följande mening har korrigerats: Personer med funktionsnedsättning kan ha begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Följande mening har strukits. "I största möjliga mån ska man stödja brukaren att fatta beslut som är bra för honom eller henne". Detta då det är oklart vad "bra för honom eller henne" innebär. Den tidigare skrivningen i avsnittet upplevs som tillräcklig för att belysa problematiken inom området. Tre av åtagandena bedöms hänga sammanidet projekt rörande hälsofrämjande livsstil som är på väg att startas inom handikappomsorgen. Dessa bedöms föregå den plan som då tas fram. Av denna anledning tas de bort och ersätts med ett nytt åtagande. De tre borttagna åtagandena Påbörja ett arbete med att ta fram program för att främja hälso-och livsstil inom handikappomsorgen. Rutiner ska finnas för att erbjuda personer med funktionsnedsättning vägledning och stöd i förändring av livsstil och hälsostödjande åtgärder. Under perioden arbeta fram en övergripande plan med rutiner och vägledning för överviktbehandling inom handikappomsorgen. Nytt åtagande Under ta fram en plan och därefter införa strategier för det hälsofrämjande arbetet inom handikappomsorgen. Arbetet kommer att fokusera på livsstilsfrågor, med tonvikt på kost och fysisk aktivitet i relation till psykisk och social hälsa, i enlighet med WHOs hälsodefinition.

73 ~~~ 1\atrineholms lcommun \ SAMMANTRÄDESPROT Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Dnr 2012:42, 009 Handläggare: Birgitta L~rsson;~(jic~',;~(~ ~~i~ Yttrande över remiss angående reviderat kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunstyrelsen. (~ ~L Ärendebeskrivning Service och tekniknämnden har reviderat det kostpolitiska programmet samt upprättat ett idrottspolitiskt program. Progranunen består av två delax. Den ena är en politiskt visionär del, som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag på inriktningsdokument. Den andra delen är en genomförandedel och utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. bildningsförvaltningens synpunkter på det kostpolitiska programmet Verksamhetsmässiga aspekter Sedan det kostpolitiska programmet antogs 2009 har service- och teknikförvaltningen samarbetat med bildningsförvaltningen för att i så stor utsträckning som möjligt leva upp till de intentioner som fastslås i programmet. I den nya skollagen, SFS 2010:100, skärps dessutom kraven på att skolmaten ska vara näringsriktig. Det äx väl känt att goda kostvanor har stor betydelse för barn och ungas förmåga att prestera i skolan. Förutom att ha fokus på inlärning av grundläggande kunskaper och färdigheter ska skolan verka för personlig och social utveckling samt god hälsa hos våra barn och unga. Att ge våra barn och unga positiva matupplevelser i en trivsam miljö kan bidra till att skapa goda vanor för resten av livet. Många av de mål som beskrivs i det kostpolitiska programmet sanunanfaller med må1 som är fastslagna i skolans och förskolans styrdokument. Det gäller såväl de må1 som berör god hälsa som målen gällande hållbar utveckling. Under punkt 1 a (sid 11 och 12) föreslår vi en revidering av sista punkten. Nuvarande lydelse: Tefnat mat och hälsa tas upp minst en gång om året på skolan Förslag på reviderad text: Temat mat och hälsa tas upp regelbundet i undervisningen och där så än lämpligt i samarbete med Service och teknikförvaltningen. Vikten av goda matvanor lyfts även i samband reed föräldramöten. Forskning visar att enstaka temadagar har begränsad effekt när det gäller att påverka barns och ungas inställning till olika frågor. Man når bättre måluppfyllelse när frågan regelbundet återkommer i ordinarie undervisning. andes sign 5 v

74 ~'" TI '~ y 1\atrineholms kommun ~ -_ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Juridiska aspekter Vi seg` inga juridiska hinder att samarbeta med Service och teknikförvaltningen i enlighet med de förslag som presenteras i det kostpolitiska programmet. Skolans öch förskolans arbete regleras i stor utsträckning av lagar och förordningar men att informera och utbilda eleverna i folkhälsofrågor ingår i skolans nationella uppdrag. Likaså att stimulera till en hälsosam livsstil i ett livslångt perspektiv. Ekonomiska aspekter IDe flesta förslag som presenteras i det kostpolitiska programmet kan genomföras inom befintlig budgetram. Andelen vuxna som äter tillsanunans med barnen liksom en ökning av ekologisk och närproducerad mat kan innebära en ökad kostnad för bildningsförvaltningen. Ärendets handlingar Kostpolitiskt program , Övergripande inriktningsdokument Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Birgitta Larsson verkschef och Anneli Hedberg (S). Blad Justerandes si G~~~ Kommunstyrelsen, akt

75 K~ltl'111CI101I11S k i~ KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Semmantrådesdatum Blad D1~r KTN 2012:64 Handläggare: Per-Olof Minberg Yttrande Kostpolitiskt program samt idrottspolitiskt program Beslut Kultur- oclt turismnämncfeu beslutar anta nedanst~ende skrivelse soin sin egen samt överlämna deli till komtntu~styrelsen för vidare handläggni~tg. Särskilt yttrande Kultur- ach turismnämnden medger att Ami Rooth (~np) ffir foga ett särskilt yttrande till protokollet. Det särskilda yttrande redovisas p~ sidan 8. Kristina Malmnäs (fp) stödjer Ami Rooths yttrande. Ärendebeskrivning Service- ocli telu~iknäm~iden hyr reviderat det kostpolitiska programmet samt upprättat ett idroltspolitiskt program vilka översänts till samtliga nämnder på remiss. Idrottsprogrammet baseras på Vision 2025 och i programmet konstateras att idrotten oc1~ föreningslivet är ocli liar alltid varit, ett verksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm liar ett gynnsamt läge med Sportcentrum som en samlad ocli komplett idrottsanläggning. Iprogrammet konstateras också att idrotten är en stark kraft för integration och jämställdhet. Utgångspunkten för kostprogrammet är de nationella ritålen och föreskrifter. Det nu framtagna kostpolitiska programmat iiu~eh~~illea~ ~ iktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen ocl~ är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Det mesta av det som tas uppidet idrottspolitisk~i programmet under ruurilcen utmaningar gäller även för Kultur- och turisinnänmdens verksamhet som folkhälsa, jämlikhet oci~ integration, jämställdhet och demokrati, tillgänglighet, samverkan och större arrangemang. Under rullriken bidrag så har Kultur- ocl~ turismnämnden samma ambition vad gäller föreningsbidragens utveckling så att barn ocli unga prioriteras liksom att bidragen ska fördelas lika pfi kön. I~ultur-och turismnämnden vill understryka det värde för Katrineholm som Sportcentrum utgör som en samlad och komplett idrottsanläggning. En idrottsanläggning soin föruto~u att vara ett viktigt stöd för idrotten i vår kommun även är av betydelse för kommunens besöknäring genom olika etiper och träningsläger. Kommunstyrelsen, akten

76 1\~ltrin~hol~ns kom~liun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SammantiAdesAatum KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN Sammantaget konstlterar Kultur- octi turismnämnden att programmet är vä1 genomarbetet med realistiskt formulerade inyl. Kultur- ocli turisimiämnden har inget att invände mot förslaget Förslag till beslut I~ultur- och turismnämnden föreslås besluta anta 3iedanstående skrivelse som sin egen samt äverlämna den till kommu~istyrelse~i för vidare handläggni~ig. Kultur- och turismnämndens överläggning Under kulttur och turismnä«mclens överläggning yttrar sig Ami Rooth samt Kristina Matnuiäs. 61ad Ärendets handlingar Idrottspolitiskt program Kostpolitiskt program Justerandes sign Kommunstyrelsen, akten

77 r:sf;[} I~iilf~Clf7(~(1~(~'"~ c~t~? iii>llc~l ~~å,~~ Kultur- och turismnämnden den 23 oktober 2012 Särskilt yttrande "Kostpolitiskt program samt Idrottspo[itiskt program" under avsnittet om Idrottspolitiskt program, Utmaningar punkt 3, nämns några av de diskrimineringsgrunder som kommunen anser att idrotten ska motverka. Miljöpartiet de Gröna tillstyrker det idrottspofitiska programmet med rekommendation att kommunstyrelsen skriver in samtliga diskrimineringsgrunder. lufita den 23 oktober ; '~ Ami Rooth _~,. ~ ~ ~~ ~ ~~ ~ ~-4~

78 -~~~ ~ l~at~-ineholms lcommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄlVII~TDEN SAMMANTP.i4D ESPROTÖKOLL Sammantrådesdatum ~ ~ ~ '' ~ `~' ~ _ ~.:..._r~:..~~., ~~.. ~~...,,,..._.._.,...,~N..._ Dnr Handläggare: Håkan yttrande över kostpolitiskt och idrottspolitiskt program Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar yttrande enligt nedan. Under nämndens överläggningar yttrar sig Erik Liljencrantz (1V~, Thomas Nyvell (MP) Sar~nhällsbyggnadsförvaltningen skrivelse : "Bakgrund Kommunledningsförvaltningen her översänt ett reviderat kostpolitiskt program och förslag till idrottspolitiskt progrcm. Programmen består av fvå delar var. Eri övergripande politisk del och en genomförandeplan. Det är den första delen som nämnden ska yttra sig över. Yttrande Idet kostpolitiska programmet ser nämnden positivt på de må1 som föreslås under avsnittet miljö. Om de uppnås kommer målen att bidra till en hållbar utveckling. I övrigt har nämnden inget att erinra mot revideringen. Nämnden har inget att erinra mot förslaget till idrottspolitiskt progrcm". Justerandes sign // Utdragsbestyrkande ~- ' ~..~. s~ I Kommunledningsförvaltningen ~!

79 K~ommOnMS ~ OiVIMU~R ~'~ Tr ~T r ~y 1\at~inehol~izs kommun ~ SAMMANTRÄDESPROT KOLL Sammantrådesdatum SOCIALNÄMNDEN ~~d ~ ~ ~'~~ o~d.~ ~~i~~ i~ Dnr 2012:72 Handläggare: Åke Str ~~ Diarieplan Yttrande över "Kostpolitiskt program samt Idrottspolitiskt program" Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att anta socialförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Service- och telctuknämnden har reviderat det kostpolitiska prograimnet samt upprättat ett idxottspolitiskt program. Prograantnen består av två delar. Den ena är en politisk visionär del, som har sin utgångspunkt i Vision 2025 och som utarbetats som förslag till inriktningsdokument. Den andra delen är en genomförandedel, som följer det föreslagna inriktningsdolcumentet inom respektive område. Den andra delen utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. På uppdxag av kommunledningsförvaltningen yttrar sig socialnämnden över det kostpolitiska programmet samt det idrottspolitiska programmet. Förvaltningens bedömning Socialförvaltningen anser att båda prograiiunen ger bra förutsättningar för att fortsätta utveckla godkvalitet när det gäller de båda områdena. Socialförvaltningen vill med utgångspunkt i socialnämndens uppdrag, särskilt framhålla det viktiga i att programmen ska betona ett barnperspektiv när det gäller kvalitet och tillgänglighet. Socialförvaltningen träffax i sin verksamhet barn som kan vara i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att samverkan sker med kommunen också när det gäller barn och ungdomar som har svårigheter att delta i idrottsutövning av ekonomiska, sociala eller andra skäl. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen Kostpolitiskt program övergripande inriktningsdokument Idrottspolitiskt program övergripande inriktningsdokument Protokollsutdrag till KommunlF 71C~A

80 ~r ~~v TT 1\a~iineholms kommun VIADIDAKTNÄMND~N Dnr VIAN/ 2Q12: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SammanlrådesdaWm Handläggare: Gunilla Porsvant Blad 10 Utfirande ~v~r Kostpalitiskt program för Kafirin~ho! ns kommun Beslut Viadidalctnämnden beslutar tillstyrka det Icostpolitislca progrommet. Ärendebeskrivning Det kostpolitiska programmet hoc varm ute för synpunl<tei i kommunens förvaltningar och har efter inlcoiruia synpunkter genomgått vissa revideringar. Vid Viadidalctnämridens sammanträde den 23 augusti presenterades en remissutgåva sown är avsedd aft fastställas av fullm~ilctige. Programmes diskuterades under ViadidalcMämndens informationspui~lct ach Berit Werner (fp) betonade vikten av att den persaiial som tillagar specia[lcost både har kundcaper och förmåga att hålla god lcv~litet p~ maten. Ärendets handlingar Kostpolitislct program , styrdokument. Tj änstesla~ivelse. Justerandes sign Protokollsutdrag fsll '~ '~ ~. _ ICommunledningsTörvaltningen UlcM~gabealyrkande

81 f1 L r ~~~ ~ \atrineholms kommun \ VIADIDAKT Förvaltningskansli TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår beteckning 1 (1) Vårhandl~gpare Gunilla Porsvant Erl datum Er beteckning Kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Det lcostpolitislca programmet har varit ute för synpunkter i kommunens förvaltningar och har efter inkomna synpunkter genomgått vissa revideringar. Vid Viadidalctnämndens senaste sanunanträde presenterades en remissutgåva som är avsedd att fastställas av fiillmälctige. Programmet slår fast att personal som hanterar specialkost ska ha nödvändig la nslcap inom onu~ådet, För personer ined allergier betyder det oerhört inycicet att få bra och varierad mat. I tidningen Bulletinen, som ges ut av svenska celiakiförbtuldet, ru , beslu~ivs den disla iminering en slcoielev i Katrineholm utsattes för under lång tid då hennes behov av specialkost inte tillgodosågs på ett bra sätt. Det räcker inte att personalen har- teoretiska lcunslcaper om specialkost, cte iuåste också ha föi7nlga ett hålla god kvalitet på maten de serverar, ~ftersorn ansvaret för maten inte Ligger i verksamheten där den serveras, utan i en särskild organisation, blir det extra viktigt att följa upp hur personer med specialkost upplever att deras behov tillgodoses. Programmet i övrigt äi vä1 genomarbetat. Ärendets handlingar Kostpolitislct program på remiss fii ån lconlmunstyi elsen,~ ~' m nd~ f i än ste s k ri ve I: VIADI Katrineholm Besöksadress: Bievägen 1B Telefon: Telefax: E-post: info@viadidakt.se Org,nummer

82 4'j,/ ~~ 'y` at~ineholms kommun VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Dnr VON/2012: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad ~~ R Handläggare: Lars Olsson ~trancle över kostpolitiskt program ~p~~~: ~ r~ ~ IaH~numi~~~ ~ Vård och orr~sorgsnär~ndens beslut ~ ~ 1c ~ ~~~ p Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. Reservation Lilli Marton (MP) och Anita Karlsson (C) reserverar sig mot vård- och omsorgsnämndens beslut. Reservationerna redovisas skriftligt på sidorna i protokollet. Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden har reviderat det kostpolitiska programmet. Programmet har översänts till kommunstyrelsen för vidare hantering. Kommunledningsförvaltningenhar översänt programmet på remiss till kommunens nämnder. Svar ska vara inkommet till kommunledningsförvaltningensenast den 30 oktober Ärendets faeredning Ärendet har beretts på så sätt att företrädare för handikapp- och äldreomsorgen har gett kommentarer på programmet utifrån verksamhetsmässiga aspekter. Programmet har även belysts utifrån jämställdhet, folkhälsa, tillgänglighet samt barnkonventionens intentioner. Vå~ c~~ och or~sorg~förvaliningens förslag till yftrarnde I det kostpolitiska programmet ligger stor vikt inom äldreomsorgen på undernäring medan det i handikappomsorgen ligger på övervikt. Detta medför en risk att de delar som inte tas upp inom respektive område missas. Programmet nämner att handikappomsorgen är en bred verksamhet i såväl ålder som behov av stöd, service och omvårdnad vilket är bra, men åtgärder för att bemöta detta breda spektrum saknas. En mer total syn på näringsproblematiken inom handikappomsorg och äldreomsorg skulle vara önskvärd. Inom avsnittet handikappomsorg finns en mening som förutsätter att personer med funktionsnedsättning har begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Detta är en tankegång handikappomsorgen försöker komma bort ifrån. Därför föreslås att följande mening bör kompletteras. "Personer med funktionsnedsättning &t~a~ hta begränsade möjligheter att välja sin kosthållning." Kompletteringen har markerats med kursiverad/fet stil. I avsnittet handikappomsorg bör följande mening strykas. "I största möjliga naån ska yrvan stödja byuka~eya att fatta beslut som är bf-a föy honom eller heiane ". Detta då det är oklart vad "bra för honom eller henne "innebär. Den tidigare skrivningen i avsnittet upplevs som tillräcklig för att belysa problematiken inom området. Kommunledningsförvaltningen, handläggaren, akten

83 ~~~u l~atrineholms komrriun ~ 5~'+MMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Idel 2, avsnittet Handikappofnsorg, tas ett antal åtaganden upp under rubriken "Detta uppnår vi genom att". Tre nuvarande åtaganden: Påbörja ett arbete med att ta frafn p~og~am föy att främja hälso- och livsstil inom handikappofnsorgen. Rutiner ska f nnas föy att erbjuda pe~sone~ med funktionsnedsättning vägledning och stöd i förändring av livsstil och hälsostödjande åtgä~dey. Under peyioden apbeta fyam en öveygyipande plan med rutiner och vägledning för överviktsbehandling inom handikappomsorgen. Dessa tre åtaganden bedöms hänga sammanidet projekt rörande hälsofrämjande livsstil som är på väg att startas inom handikappomsorgen. Dessa bedöms föregå den plan som då tas fram. Av denna anledning bör de tas bort och ersättas med ett nytt åtagande. ~'öa~,slag till aaytå åtagnnde "Uaacle~ tic f~cr~ en plan ocla diireftea~ ånförca styategiea~ för rdet hälsof~i~a~jc~ncle a~beiei åno~a handikappomsorgen. AYbetet komaner cat8 fokusera p~ livsstålsfrcc~or, awed ioraviktp~ koli och fysåsk aktivåteå i r~elatåon tidd psykisk och socåal hiilst~, å enlåglaet me~i WHOs hirl~otlefinitio~a." Planen är att öka kompetensen kring hälsofrämjande frågor inom verksamheten med rr~ålet att personer reed funktionsnedsättning ska ges stöd att själva ta ett aktivt ansvar för sin hälsa och hälsoutveckling. Verksamheten skall utgöra en stödjande miljö för brukarna att själva göra hälsosamma val. I de åtaganden som finns för handikappomsorgen skulle, i enlighet med ovanstående förslag till nytt åtagande, dessa ur ekonomiskt hänseende rymmas inom befintligt projekt. Vad gäller åtaganden omkring sinnesträning kopplat till livsmedel innebär det en viss kostnad, de bedöms dock rymmas inom befintliga ramar. Inom äldreomsorg skulle åtagandet att förkorta nattfastan ytterligare kunna få vissa ekonomiska konsekvenser, dock anses omfattningen svår att bedöma i nuläget. Övriga åtaganden inom äldreomsorgen bedöms rymmas i verksamhetens nuvarande form. Belysning av tvärfrågor Aspekterna folkhälsa samt tillgänglighet anses vara belyst på ett bra sätt, i de för vård- och omsorgsförvaltningen aktuella delarna. Jämställdhetsaspekten lyfts inte alls framide för förvaltningen aktuella delarna av programmet. Barnperspektivet är aktuelltinom handikappomsorgen men benämns i programmet inte annat än att det finns en stor variation i ålder. Protokollsutdrag till f j ~,'I~ ~'~e~...

84 ~ yu I~at~ineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrådesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. i4rendets handlingar Remiss från kommunledningsförvaltningen med kostpolitiskt program Vård och ornsorgsnärnndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S), Lilli Marton (MP), Anita Kaxlsson (C), Ulf Jonasson (M) och Glenn Rindhoff (V) samt utvecklingsledare Lars Olsson. Förslag och yrkanden Lilli Marton (MP) yrkar med instämmande av Anita Karlsson (C) att de sex skrifternå från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som det hänvisas till på första sidan i kostpolitiska prograirul~et stryks. Anita Karlsson (C) yrkar att texten under mål på sidan 8 "Andel b~ukaye i äldreomsongen däy nattfastan är mindre än 13 timmag ska öka" ska strykas. Monica Johansson (S) yrkar avslag på Lilli Martons (MP) och Anita Karlssons (C) yrkanden. Ulf Jonasson (M) yrkar bifall till ordförandens förslag till beslut. Proposition Efter avslutad överläggning godkänner vård- och omsorgsnämnden ordförandens förslag till propositionsordning. Därefter ställer ordföranden proposition på sitt eget förslag till beslut och Lilli Martons (MP) och Anita Karlssons (C) yrkanden. Hon firnner att nämnden biträder ordförandens förslag till beslut. Blad Justerandes ~/.~~

85 ~~ 'u at~ineholms lcommun VÅRD- OCH OMSORGSNÄNINDEN SANIMAIVT'f4ÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad l~~~ r~ ----~~' Vård- och omsorgsnämndens sammanträde Reservation Yttrande kostpolitiska programmet, ärende 14. Miljöpartiet yrkar att några av punkterna på första sidan i kostpolitiska programmet utgår, då flera av Livsmedelsverkets råd inte stämmer överens med nyare forskning. Istället för bearbetade produkter där fett och därmed även naturliga vitaminer tagits bort bör naturligare produkter serveras med sin fullfetthalt. Hjärnan och nervsystemet är till stor del uppbyggd av mättat fett, alla celler är byggda av fett, vi blir mätta av fett och fett gör att magsäcken töms långsammare. Nyare forskning och folklig matrevolution mot officiella kostråd visar att en naturligare kost med färre kolhydrater och mer fett ger bättre hälsa. Viktigt att påpeka att en kost med färre kolhydrater och högre fetthalt har ok stämpel av Socialstyrelsen. Den rekommenderas av många läkare och har många hälsofördelar. Ett av målen i kostpolitiska programmet är att maten ska vara mättande just det är en av grundpelarna i den naturliga kosten med mer naturliga fetter. Dess motpol kolhydraten, som alls inte behöver bannlysas men intas med sunt förnuft, är aptitretande och medverkar till fettpålagring i kroppen. En kost med få kolhydrater är av största vikt för t ex alla diabetiker och barn med ADLAD. Detta borde inte vara kontroversiellt längre. Mer kontroversiellt är kopplingen mellan demens och modern kost. Förhoppningsvis Kommer mer forskning att ge oss svar. Och det skulle vara hoppingivande om kostomläggning skulle ge stora hälsoskillnader dådet är mycket kostnadseffektivt. Demens är en av de stora utmaningarna för vården och kommer att ge stora kostnadsökningar för kommuner och landsting om inte den galopperande ökningen stoppas. Till dess att vi vet mer räcker det med att känna till kopplingen mellan socker/kolhydrater och hjärt-och kärlsjukdomar, övervikt, diabetes mm. Låt din mat vara din medicin och medicinen vara din mat! Hippokrates. Därför yrkar miljöpartiet Att de sex skrifterna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som det hänvisas till på första sidan i kostpolitiska programmet stryks. Då vi inte fick gehör för vårt ändringsyrkande reserverar vi oss mot beslutet. Lilli Marion 2:e vice ordförande vård- och omsorgsnämnden.,~~~

86 ~~G Iat~ineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SammanVådesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad ~'!.~~ LENFEp ChP iiet Dnr.VON/ 2012: eser vation orre det kostpolitiska programmet Det är viktigt att det kostpolitiska programmet följer SKi,:s arbete med att minska undernäring och vårdskador. I socialstyrelsen dokument och i äldreguiden trycker man på att måltiderna ska ha en spridning så att nattfastan inte blir för lång. Helst inte längre än 11 timmar. Förvaltningen har belyst äldreomsorgen, citat "Inom äldreomsorgen skulle åtagandet att förkorta nattfastan ytterligare k~uuia få vissa ekonomiska konsekvenser, dock anses omfattningen svår att bedöma i nuläget." Avgiften som avser måltider ska höjas nästa år, det skulle kunna täcka merkostnaden för måltiderna extra bra. När VON ska lämna yttrande över det kostpolitiska programmet, så kompletteras texten med kursiverad stil, inom Äldreomsorgen med en stjärna. Mål för Äldreomsorgen '~ Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsinriktigt matintag. '~ För att kunna åtgärda eventuellt undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. * k Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som äx undersökta för undernäring ska öka * Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförs ska öka. *Andelen brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. Jag yrkade på att målens sista mening skulle strykas: Då jag inte fick gehör för min yrkan så reserverade jag mig mot beslutet. Iariita Karlsson, Centerpartiet -~i-'~.._

87 ~.~, atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/2012: Handläggare: Karin Rytter Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till kommunstyrelsen att efter samråd med berörda nämnder besluta om hur schablonersättningen ska fördelas nämnderna emellan. 2. Viadidaktnämnden får huvudansvaret för återsökningsbara kostnader och ska, såsom beslutat av kommunfullmäktige år 2008 (KF , 42), samordna och stödja förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar vad gäller statsbidrag för flyktingar. 3. Samtliga berörda nämnder uppdras att upprätta en samlad beskrivning över ansvarsfördelning och arbetsrutiner mellan nämnder/verksamheter beträffande ersättning för återsökningsbara kostnader och redovisa dessa rutiner för kommunstyrelsen ioktober Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Katrineholms kommun, har PwC genomfört en granskning som berör bildningsnämnden, socialnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden i samband med ersättning för flyktingmottagande. Revisionsfrågan avser om nämnderna säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar som man har rätt till. Granskningen visar att nämnderna fullt ut inte säkerställer detta. Inkomna yttranden Bildningsnämnden Bildningsnämnden instämmer i att det är viktigt att få till stånd en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna när det gäller hantering och fördelning av schablonersättningar. Bildningsnämnden anger att de har ett gott samarbete med viadidaktnämnden, kring mottagandet av flyktingar och invandrare. Förvaltningarna kommer tillsammans att dokumentera och tydliggöra de rutiner som idag finns och behöver utvecklas. I förslag till ny plan för internkontroll 2013 för bildningsnämnden, ingår området stadsbidrag och ersättningar rörande flykting- och anhöriginvandring som ett kontrollområde. Justerandes sign Protokollsutdrag till 6~ Uldragsbestyrkande

88 ?`~ 1\atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL _ ~l, l Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Socialnämnden Inom socialförvaltningen har ansvarsfördelningen gällande återsökningsbara medel från Migrationsverket varit diffus, då det inte finns någon övergripande samordnare inom kommunen. Förvaltningen har även funnit svårigheter vid tolkning av förordningarna som reglerar vad som får återsökas. Nämnden anser att en tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå. Socialnämnden har under hösten 2012 gjort en egen intern granskning, identifierat återsökningsbara kostnader utifrån gällande förordningar och skapat nya rutiner kring hur ansökningarna ska hanteras. Nämnden har också från början av år 2013 infört granskning av återsökningsbara kostnader från Migrationsverket isin internkontrollplan. Inom varje verksamhetsområde finns en utsedd kontaktperson, som ansvarar för insamling av underlag på kostnader som ska återsökas. Socialnämnden föreslår att hålla kvartalsvisa aystämningar tillsammans med viadidaknämnden när det gäller schablonersättningar och fördelning av dessa. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden konstaterar att det fortfarande finns otydligheter kring vilken nämnd som ska få vilken ersättning och vilka kostnader ersättningarna ska täcka inom respektive nämnd. Nämnden instämmer i socialnämndens bedömning att tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå mellan viadidaktnämnden, socialnämnden samt bildningsnämnden. Nämnden anser vidare att det bör tydliggöras att viadidaktnämnden har uppdraget att samordna hantering och ansökningar av statsbidrag inom flyktingområdet, även i fortsättningen. Viadidakt har i samarbete med socialförvaltningen kunnat säkerställa korrekt fördelning av initieringskostnaden. Viadidaktnämnden föreslår att hålla kvartalsvisa aystämningar tillsammans med socialnämnden när det gäller schablonersättningar och fördelning av dessa. Nämnden instämmer i revisorernas påpekande att det är en brist att nämnden inte har fastställt planer för internkontroll av statliga ersättningar inom flyktingsamordnandet. Kontrollpunkten kommer att ingå i internkontrollplanen för år Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att det finns behov av att samordna ansökningar av statsbidrag inom kommunen och att viadidaktnämnden ansvarar för denna. Lämpligt vore att viadidaktnämnden kvartalsvis rapporterar nya ärenden eller Justerandes sign ~~ Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande r~ '4~ 'l ~l~t-r~lu.wv~ ll.v~(.ltx~'~

89 ~~. ;~i Tj,..r ;,r 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad möjliga äxenden till vård- och omsorgsnämnden. Nämnden anser vidare att det är önskvärt om ett forum startas där ansvariga från respektive förvaltning träffas för att diskutera frågan. Vård- och omsorgsnämnden kommer att tydliggöra ansvaret kring upprättandet av rutiner samt se till att kunskapen om möjligheterna att erhålla statsbidrag knyts till lämplig befattning. Rutiner som vänder sig till berörda parter inom nämnden, kommer också att upprättas. På det sättet kommer spridningen av kunskapen att tillgodoses. Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2013 lyft in frågan hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet i 2013 års internkontrollplan. Kommunlednignsförvaltningens bedömning Schablonersättningar Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2008, 48, om en tydlig ansvarsfördelning för hantering och fördelning av schablonersättningar inom flyktingmottagandet, för mottagna före 1 december Såsom påpekas i revisionsrapporten är inte fördelningen av schablonersättningar, som avser mottagna efter den 1 december enligt etableringsreformen, politiskt fastställd på motsvarande sätt. Nämnderna gör bedömningen att det är viktigt att få till stånd en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna när det gäller hantering och fördelning av schablonersättningar samt att en tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå. Det finns således behov av att klargöra hur ersättningarna ska fördelas mellan nämnderna, för att åstadkomma en tydligare styrning på området. Återsökningsbara kostnader Såsom framkommer av revisionsrapporten, finns det behov av att rutiner upprättas för att säkerställa att ansökan av ersättning för återsökningsbara kostnader sker inom samtliga verksamhetsområden. Rapporten visar att viadidaktnämnden samt bildningsnämnden har vissa rutiner. Rutinerna är dock bristfälligt dokumenterade. De nya upprättade rutinerna bör leda till en bättre samverkan inom området mellan nämnderna. Den 17 mars 2008, 48, beslutade kommunfullmäktige att viadidaktnämnden samordnar och stödjer förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar. Detta beslut är fortfarande gällande. Intern kontroll Med intern kontroll avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Justerandes sign ~~_ Utdragsbestyrkande ~,r, Protokollsutdrag till

90 ~~~~ I~at11rie1101mS ICOmmUri \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL _,.,, Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Det är positivt att nämnderna fört in statliga ersättningar inom flyktingmottagandet i arbetet med intern kontroll, utifrån revisionsrapportens resultat. Detta leder till att nämnderna löpande följer upp detta. Positivt är också det förbättringsarbete som påbörjats i respektive nämnd, utifrån revisionsrapporten granskning av hantering och ansökning av stadsbidrag inom flyktingmottagandet. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att efter samråd med berörda nämnder besluta om hur schablonersättningen ska fördelas nämnderna emellan. Viadidaktnämnden får huvudansvaret för återsökningsbara kostnader och ska, såsom beslutat av kommunfullmäktige år 2008 (KF , 42), samordna och stödja förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar vad gäller statsbidrag för flyktingar. Samtliga berörda nämnder uppdras att upprätta en samlad beskrivning över ansvarsfördelning och arbetsrutiner mellan nämnder/verksamheter beträffande ersättning för återsökningsbara kostnader och redovisa dessa rutiner för kommunstyrelsen ioktober Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 29 Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 36 Sammanträdesprotokoll viadidaktnämnden, , 6 Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 22 Protokollsutdrag Akten Utdragsbestyrkande 5~~~

91 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 ~4~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Datum Vår beteckning KS/2012: Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Kommunstyrelsen Er beteckning Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Katrineholms kommun, har PwC genomfört en granskning som berör bildningsnämnden, socialnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden i samband med ersättning för flyktingmottagande. Revisionsfrågan avser om nämnderna säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar som man har rätt till. Granskningen visar att nämnderna fullt ut inte säkerställer detta. Revisorerna uppmärksammar nämnderna på följande: Behov av ett politiskt fastställande angående ansvarsfördelning för hantering och fördelning mellan viadidaktnämnden, bildningsnämndens och socialnämnden avseende schablonersättningar. Viadidaktnämndens uppdrag att stödja och samordna övriga förvaltningars ansökningar behöver göras känd i organisationen. Viadidaktnämnden och bildningsnämnden har ändamålsenliga rutiner, men som kan behöva dokumenteras. Socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden behöver upprätta tydliga rutiner samt se till att kunskapen om möjligheterna att erhålla stadsbidrag sprids inom organisationen för att inte riskera att gå miste om ersättning. Socialnämnden behöver säkerställa en adekvat uppföljning så att uppbokningar av flyktingmedel iårs-/delårsrapport kommer in. Ingen av nämnderna har uppmärksammat stadsbidrag inom flyktingmottagandet i sin intema kontroll. Inkomna yttranden Bildningsnämnden Bildningsnämnden instämmer i att det är viktigt att få till stånd en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna när det gäller hantering och fördelning av schablonersättningar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

92 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~4~ Detum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Bildningsnämnden anger att de har ett gott samarbete med viadidaktnämnden, kring mottagandet av flyktingar och invandrare. Förvaltningarna kommer tillsammans att dokumentera och tydliggöra de rutiner som idag finns och behöver utvecklas. I förslag till ny plan för internkontro för bildningsnämnden, ingår området stadsbidrag och ersättningar rörande flykting- och anhöriginvandring som ett kontrollområde. Socialnämnden Inom socialförvaltningen har ansvarsfördelningen gällande återsökningsbara medel från Migrationsverket varit diffus, då det inte finns någon övergripande samordnare inom kommunen. Förvaltningen har även funnit svårigheter vid tolkning av förordningarna som reglerar vad som får återsökas. Nämnden anser att en tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå. Socialnämnden har under hösten 2012 gjort en egen intern granskning, identifierat återsökningsbara kostnader utifrån gällande förordningar och skapat nya rutiner kring hur ansökningarna ska hanteras. Nämnden har också från början av år 2013 infört granskning av återsökningsbara kostnader från Migrationsverket isin internkontrollplan. Inom varje verksamhetsområde finns en utsedd kontaktperson, som ansvarar för insamling av underlag på kostnader som ska återsökas. Socialnämnden föreslår att hålla kvartalsvisa aystämningar tillsammans med viadidaknämnden när det gäller schablonersättningar och fördelning av dessa. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden konstaterar att det fortfarande finns otydligheter kring vilken nämnd som ska få vilken ersättning och vilka kostnader ersättningarna ska täcka inom respektive nämnd. Nämnden instämmer i socialnämndens bedömning att tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå mellan viadidaktnämnden, socialnämnden samt bildningsnämnden. Nämnden anser vidare att det bör tydliggöras att viadidaktnämnden har uppdraget att samordna hantering och ansökningar av statsbidrag inom flyktingområdet, även i fortsättningen. Viadidakt har i samarbete med socialförvaltningen kunnat säkerställa korrekt fördelning av initieringskostnaden. Viadidaktnämnden föreslår att hålla kvartalsvila aystämningar tillsammans med socialnämnden när det gäller schablonersättningar och fördelning av dessa. Nämnden instämmer i revisorernas påpekande att det är en brist att nämnden inte har fastställt planer för internkontroll av statliga ersättningar inom flyktingsamordnandet. Kontrollpunkten kommer att ingå i internkontrollplanen för år KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

93 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 ~4~ Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att det finns behov av att samordna ansökningar av statsbidrag inom kommunen och att viadidaktnämnden ansvarar för denna. Lämpligt vore att viadidaktnämnden kvartalsvis rapporterar nya ärenden eller möjliga ärenden till vård- och omsorgsnämnden. Nämnden anser vidare att det är önskvärt om ett forum startas där ansvariga från respektive förvaltning träffas för att diskutera frågan. Vård- och omsorgsnämnden kommer att tydliggöra ansvaret kring upprättandet av rutiner samt se till att kunskapen om möjligheterna att erhålla statsbidrag knyts till lämplig befattning. Rutiner som vänder sig till berörda parter inom nämnden, kommer också att upprättas. På det sättet kommer spridningen av kunskapen att tillgodoses. Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 20131yft in frågan hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet i 2013 års internkontrollplan. Ärendets beredning Revisionsrapporten är översänd till bildningsnämnden, socialnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden för yttrande och åtgärder. Ärendet kommer att behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 24 apri Kommunlednignsförvaltningens bedömning Schablonersättningar Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2008, 48, om en tydlig ansvarsfördelning för hantering och fördelning av schablonersättningar inom flyktingmottagandet, för mottagna före 1 december Såsom påpekas i revisionsrapporten är inte fördelningen av schablonersättningar, som avser mottagna efter den 1 december enligt etableringsreformen, politiskt fastställd på motsvarande sätt. Nämnderna gör bedömningen att det är viktigt att få till stånd en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna när det gäller hantering och fördelning av schablonersättningar samt att en tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå. Det finns således behov av att klargöra hur ersättningarna ska fördelas mellan nämnderna, för att åstadkomma en tydligare styrning på området. Återsökningsbara kostnader Såsom framkommer av revisionsrapporten, finns det behov av att rutiner upprättas för att säkerställa att ansökan av ersättning för återsökningsbara kostnader sker inom samtliga verksamhetsområden. Rapporten visar att viadidaktnäxnnden samt bildningsnämnden har vissa rutiner. Rutinerna är dock bristfälligt dokumenterade. De nya upprättade rutinerna bör leda till en bättre samverkan inom området mellan nämnderna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

94 _ 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Den 17 mars 2008, 48, beslutade kommunfullmäktige att viadidaktnämnden samordnar och stödjer förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar. Detta beslut är fortfarande gällande. Intern kontroll Med intern kontroll avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Det är positivt att näxnndema fört in statliga ersättningar inom flyktingmottagandet i arbetet med intern kontroll, utifrån revisionsrapportens resultat. Detta leder till att nämnderna löpande följer upp detta. Positivt är också det förbättringsarbete som påbörjats i respektive nämnd, utifrån revisionsrapporten granskning av hantering och ansökning av stadsbidrag inom flyktingmottagandet. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att efter samråd med berörda nämnder besluta om hur schablonersättningen ska fördelas nämnderna emellan. Viadidaktnämnden får huvudansvaret för återsökningsbara kostnader och ska, såsom beslutat av kommunfullmäktige år 2008 (KF , 42), samordna och stödja förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar vad gäller statsbidrag för flyktingar. Samtliga berörda nämnder uppdras att upprätta en samlad beskrivning över ansvarsfördelning och arbetsrutiner mellan nämnder/verksamheter beträffande ersättning för återsökningsbara kostnader och redovisa dessa rutiner för kommunstyrelsen ioktober Ärendets handlingar Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 29 Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 36 Sammanträdesprotokoll viadidaktnämnden, , 6 Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 22,~- ~r-i ~ L,1!~ ~~~ ~.~ ~ ~~ Karin Rytter ~ ~ -~ Lic: bs KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

95 Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Katrineholms kommun Jukka Törrö Annika Hansson Certifierad kommunal revisor November 2012

96 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 2 2. Inledning Uppdrag och revisionsfråga Avgränsning och metod Bakgrund statliga ersättningar 5 3. Resultat av granskningen Övergripande ansvarsfördelning Rutiner för hantering av grund- och schablonersättning Viadidaktnämnden ansvarar för flyktingmedel Fördelning till övriga nämnder/verksamheter Kontrollrutiner Vår analys och bedömning Rutiner för ansökning av ersättning för återsökningsbara kostnader Viadidaktförvaltningen Bildningsförvaltningen Socialförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen (VON) Vår analys och bedömning Nämndernas interna kontroll Vår analys och bedömning 14 BILAGA. Ersättningsförordningar November 2012 Katrineholms kommun 1 av 15 PwC

97 1. Sammanfattning och revisionell bedömning Revisorerna i Katrineholms kommun har gett PwC i uppdrag att granska kommunens hantering av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Granskningen avser Viadidakt-, Social-, Bildnings-, samt Vård- och omsorgsnämnden. Vår samlade bedömning är att ansvariga nämnder inte fullt ut säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar som man har rätt till. Finns ändamålsenliga rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet? Katrineholms kommun erhåller inte statlig grundersättning då kommunen inte har någon överenskommelse om flyktingmottagande med Migrationsverket/Länsstyrelsen. Avseende schablonersättning för nyanlända flyktingar finns ändamålsenliga rutiner inom Viadidaktförvaltningen för att kontrollera att kommunen får ersättning för mottagna såväl före som efter 1 december 2010 (etableringsreformen). Av ett fullmäktigbeslut från 2008 framgår en tydlig ansvarsfördelning för hantering och fördelning av schablonersättningar inom flyktingmottagandet som avser mottagna före 1 december 2010 (introduktionssystemet). Fördelningen av schablonersättningar som avser mottagna efter 1 december enligt etableringsreformen är inte politiskt fastställd på motsvarande sätt. Vi föreslår att berörda nämnder VIAN, SN och BN beslutar om hur ersättningarna ska fördelas för att åstadkomma en tydligare styrning på området. Finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet? Ansökning av ersättning för återsökningsbara kostnader sker inom samtliga verksamhetsområden, men rutinerna kan förbättras. Det inte känt inom övriga förvaltningar att Viadidaktnämnden/ - förvaltningen har i uppdrag från kommunfullmäktige att stödja och samordna övriga förvaltningars ansökningar. Det finns ändamålsenliga, om än bristfälligt dokumenterade, rutiner för ansökning av statlig ersättning för återsökningsbara kostnader inom såväl Viadidakt- som Bildningsförvaltningen. Det saknas fullt ändamålsenliga rutiner för ansökning av statlig ersättning för återsökningsbara kostnader inom Social- respektive Vård och omsorgs- November 2012 Katrineholms kommun 2 av 15 PwC

98 förvaltningen. Ansvarsfördelningen är otydlig och kunskapen om ersättningsformer behöver förbättras bland handläggare. Vissa ansökningar ha avslagits på grund av att de gjorts för sent. Exempelvis har vi inte kunnat verifiera huruvida Socialförvaltningen sökt ersättning för eventuella utredningskostnader för asylsökande ensamkommande barn. Vidare är det en brist att Socialförvaltningen inte kunnat visa upp fullständiga underlag för uppbokade intäkter från Migrationsverket för år Omfattas statliga ersättningar av nämndernas interna kontroll? Det är en brist att statliga ersättningar inom flyktingmottagandet inte omfattas av nämndernas arbete med intern kontroll, samt allvarligt att vissa nämnder inte fastställt några planer för intern kontroll. Enligt vår bedömning behöver nämnderna stärka sin interna kontroll för att se till att det finns rutiner som säkerställer att kommunen får del av de ersättningar som man har rätt till inom respektive verksamhetsområde. November 2012 Katrineholms kommun 3 av 15 PwC

99 2. Inledning Det kommunala flyktingmottagandet baseras på överenskommelser med Migrationsverket/Länsstyrelsen och finansieras av statsbidrag. Sedan 2011 har Katrineholms kommun ingen överenskommelse om flyktingmottagande. Men det är alltjämt många nyanlända flyktingar som väljer att bosätta sig i kommunen. Det förekommer även att ensamkommande flyktingbarn söker sig till kommunen för att bo hos släktingar eller bekanta även om kommunen inte har någon överenskommelse om organiserat mottagande. Därutöver finns asylsökande som bor i eget boende i kommunen. 1 Den statliga ersättning som kommunen har rätt till regleras i ett antal förordningar. Kommuner som saknar överenskommelser om mottagande har rätt till ersättning med undantag för årlig grundersättning. Olika bestämmelser gäller för mottagna före respektive efter 1 december 2010, samt för asylsökande. Vissa ersättningar, såsom grundersättning och schablonersättning, utbetalas per automatik enligt folkbokföringsuppgifter. Andra ersättningar behöver kommunen ansöka om särskilt Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna i Katrineholms kommun har gett PwC i uppdrag att granska kommunens hantering av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer ansvariga nämnder att kommunen får del av de statliga ersättningar inom flyktingmottagandet som man har rätt till? Följande kontroll-/granskningsmål har varit vägledande för granskningen: Finns ändamålsenliga rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet? Finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet? Omfattas statliga ersättningar inom flyktingmottagandet av nämndernas interna kontroll? 2.2. Avgränsning och metod Granskningen avgränsas till Viadidaktnämnden, Socialnämnden, Bildningsnämnden samt Vård- och omsorgsnämnden. Granskningen omfattar även statlig ersättning för asylsökande barn och ungdomar. Arbetet har genomförts genom intervjuer, dokumentgranskning av rutiner för hantering och ansökning av statsbidrag, samt utdrag ur ekonomisystem. Följande funktioner har intervjuats: fanns totalt 109 asylsökande varav 23 barn inskrivna hos Migrationsverket bosatta i Katrineholms kommun November 2012 Katrineholms kommun 4 av 15 PwC

100 Förvaltningschef, ekonom, samt samordnande flyktinghandläggare vid Viadidaktförvaltningen. Förvaltningschef, ekonom, samt rektor för Interkulturella enheten vid Bildningsförvaltningen. Enhetschef för Myndighetsgruppen, enhetschef för Administration och försörjningsstöd, samt ekonom vid Socialförvaltningen. Enhetschef Ledning och verksamhetsstöd, samt ekonom vid Vård- och omsorgsförvaltningen. Samtliga intervjuade har fått ta del av rapportutkast för sakavstämning Bakgrund statliga ersättningar Samtliga statliga ersättningar inom flyktingmottagandet handläggs och utbetalas av Migrationsverket i enlighet med följande förordningar som gäller för olika målgrupper: Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (ErsF) avser personer med uppehållstillstånd mottagna före 1 december Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (NyErsF) avser personer med uppehållstillstånd mottagna efter 1 december Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (asylersättningsförordningen) avser asylsökande. Därutöver finns i vissa fall även andra tidsbegränsade förordningar såsom stimulansbidrag för arbetsmarknadsetablering under år En översikt över ersättningar som tillfaller kommunen automatiskt eller efter ansökan återfinns i bilaga. Vissa ersättningar ges schablonmässigt, medan andra motsvarar faktiska kostnader eller andel av kostnader. En del ersättningar innehåller tröskelvärden som behöver uppnås för att ersättning ska beviljas. Av bilagan framgår också underlag som behöver bifogas ansökan. Kommunen kan också i viss mån enligt förordningarna ovan söka ersättning för andra målgrupper, såsom personer som sökt uppehållstillstånd av andra skäl än asyl eller beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd av medicinska skäl eller i egenskap av bevisperson i rättegång. I denna granskning bortses dock från sådana ersättningsformer. 2 Förordning (2009:1561) om extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden. November 2012 Katrineholms kommun 5 av 15 PwC

101 3. Resultat av granskningen 3.1. Övergripande ansvarsfördelning I Katrineholms kommun berörs ett flertal nämnder av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Medan vissa nämnder har ett uttalat ansvar inom själva mottagandet, tillhandahåller andra nämnder t.ex. skola och välfärdsinsatser som kan omfatta asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Det innebär att alla nämnder i denna granskning på ett eller annat sätt har möjlighet att få del av statliga ersättningar för vissa kostnader. Viadidaktnämnden (VIAN) utgör en gemensam nämnd mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner för vuxenutbildning inklusive sfi, integration och arbetsmarknad. För Katrineholms del har nämnden ansvar för flykting- och invandrarintroduktionen 3 i samverkan med berörda aktörer. 4 Verksamheten bedrivs på uppdrag av nämnden av Viadidaktförvaltningen. Schablonersättningar som avser att täcka kommunens kostnader för insatser inom introduktion/etablering tillfaller Viadidaktnämnden. 5 Inom verksamheten kan det även uppstå återsökningsbara kostnader. Socialnämnden (SN) ansvarar för myndighetsutövning/insatser bl a inom socialtjänstlagens område med undantag för äldre och funktionshindrade, samt LVU/LVM. 6 Verksamheten bedrivs av Socialförvaltningen på uppdrag av nämnden. Kostnader möjliga att återsöka ersättning för finns inom exempelvis ekonomiskt bistånd, stödinsatser för barn- och unga samt för ensamkommande flyktingbarn. Till Bildningsnämndens (BN) ansvar hör förskola, grund- och gymnasieskola inkl. särskola, där det är möjligt att återsöka statliga ersättningar för asylsökande barns skolgång. 7 Verksamheten bedrivs inom Bildningsförvaltningen på uppdrag av nämnden. Vård- och omsorgsnämndens (VON) uppdrag omfattar kommunal hälso- och sjukvård samt myndighetsutövning/insatser avseende äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt LSS. 8 Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar på uppdrag av nämnden. Kostnader som uppstår hos nämnden för vissa målgrupper är möjliga att söka ersättning för. 3 Sedan dec 2010 överlappar det tidigare introduktionssystemet där kommunerna bar ett huvudansvar för insatser till nyanlända med det nya etableringssystemet där Arbetsförmedlingen tagit över arbetsmarknadsinriktade insatser. Kommunerna ska fortfarande sköta det praktiska mottagandet och tillhandahålla sfi och samhällsorientering för vuxna samt förskola och skola för barn- och ungdomar. 4 Reglemente för Viadidaktnämnden, Katrineholms kommuns författningssamling nr Kommunfullmäktige Hantering av statsbidrag för flyktingar i Katrineholms kommun, 42, Reglemente för Socialnämnden, Katrineholms författningssamling nr Reglemente för Bildningsnämnden, Katrineholms författningssamling nr Reglemente för Vård- och omsorgsnämnden, Katrineholms författningssamling nr November 2012 Katrineholms kommun 6 av 15 PwC

102 3.2. Rutiner för hantering av grund- och schablonersättning Katrineholms kommun erhåller inte årlig grundersättning för ordinarie flyktingmottagande eller mottagande av ensamkommande flyktingbarn eftersom kommunen inte har några överenskommelser med Migrationsverket/Länsstyrelsen på området. 9 Kommunen är därför heller inte berättigad att söka medel för utveckling av beredskap, mottagningskapacitet och samverkan inom flyktingmottagandet som fördelas regionalt. 10 Kommunen är emellertid berättigad till schablonersättning för nyanlända flyktingar som bosätter sig i kommunen samt deras anhöriga som sökt uppehållstillstånd inom två år (ErsF, NyErsf). På motsvarande sätt får kommunen även schablonersättning för ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd (se bilaga för belopp) Viadidaktnämnden ansvarar för flyktingmedel Enligt beslut från kommunfullmäktige från mars 2008 ska VIAN förfoga över samtliga medel avseende flyktingintroduktion. 11 Schablonersättningen för kommunmottagna flyktingar utbetalas automatiskt av Migrationsverket kvartalsvis under en tvåårsperiod. Ersättningen sätts in centralt hos kommunen varefter Ekonomikontoret gör en överföring till två olika balanskonton hos VIAN. Kontona avser schablonersättning för mottagna före respektive efter 1 december Ersättningarna avser att täcka kommunens kostnader för ordinarie flyktingmottagande. För mottagna före 1 december 2010 gäller en högre schablon för att kommunen ska bedriva ett introduktionsprogram med ersättning till deltagare i upp till 3,5 år. Den genomsnittliga introduktionstiden ska enligt kommunfullmäktige vara 3,5 år. I dagsläget finns enligt Viadidaktförvaltningen ca 140 vuxna i denna målgrupp, som successivt kommer att fasas ut t.o.m. mitten av För mottagna efter 1 december 2010 är schablonen lägre, eftersom Arbetsförmedlingen i och med den s.k. etableringsreformen tagit över ansvaret för etableringsinsatser under de första 24 månaderna. Schablonen ska dock finansiera kommunens insatser för praktiskt mottagande, introduktion i skolan, sfi och samhällsorientering samt kvarstående kostnader för ekonomiskt bistånd m.m. Det är inte politiskt fastställt hur länge medlen ska räcka. Enligt Viadidaktförvaltningen har en tolkning gjorts att medlen avser etableringstiden, det vill säga de två första åren. Enligt Viadidaktförvaltningen finns ca 150 vuxna i denna målgrupp. Då kommunens åtagande har minskat liksom den statliga ersättningen har förvaltningen dragit ner från 9 till 2,5 handläggartjänster inom flyktingmottagandet. 9 Grundersättning uppgår till kr för ord. flyktingmottagande, samt kr för ensamkommande flyktingbarn under 2012 (NyErsF; Asylersättningsförordningen) NyErsF (tidigare 26 medel). Länsstyrelsen i Södermanland har beviljat Vingåkers kommun 250 tkr under 2011 och tagit emot en ansökan om ytterligare 1,6 mnkr under 2012 för utveckling av samhällsorientering. Enligt uppgift kommer medlen dock även Katrineholms kommun till del via Viadidaktnämnden. 11 Kommunfullmäktige Hantering av statsbidrag för flyktingar i Katrineholms kommun, 42, November 2012 Katrineholms kommun 7 av 15 PwC

103 Enligt Viadidaktförvaltningen sker ingen uppföljning av förbrukade schablonmedel per individ eller periodisering av intäkter/utgifter över tid. Istället görs löpande avstämningar av kvarvarande medel och beräknade kostnader för en uppskattning av hur länge medlen kommer att räcka. Bedömningen baseras på antaganden av tidigare verksamhetsutfall. Förvaltningen framhåller att det är svårt att göra säkra prognoser eftersom flera externa variabler påverkar utfallet, såsom andel nyanlända i egenförsörjning, arbetsmarknadsläget osv. Vi har verifierat de schablonersättningar som bokförts inom Viadidaktnämnden under 2011 och t o m september Vid delårsbokslutet 2012 var saldot på balanskontot avseende mottagna före 1 december 2010 ca 24 mnkr samt ca 4,7 mnkr för mottagna därefter Fördelning till övriga nämnder/verksamheter Det framgår av intervjuer att VIAN förfogar över flyktingmedlen i sin helhet, men att det även sker en viss fördelning till andra nämnder/verksamheter. Enligt beslut från kommunfullmäktige ska 15 tkr per flyktingbarn (mottagna före 1 december 2010) utbetalas från VIAN till Bildningsförvaltningen för att täcka extra kostnader i samband med barn och ungdomars skolgång/introduktion. Något motsvarande beslut om hur fördelningen av schablonersättning för flyktingbarn mottagna efter 1 december 2010 har inte fattats. Vi har emellertid uppfattat en praxis som innebär att Viadidaktförvaltningen överför alla schablonersättningar för barn och ungdomar i för-, grund- och gymnasieskolålder till Bildningsnämnden/ - förvaltningen för insatser inom skolan. Bildningsförvaltningen har även fått Migrationsverkets riktade ersättning för förebyggande insatser för asylsökande barn överfört från Viadidakt. På motsvarande sätt överförs schablonersättningar till Socialnämnden/- förvaltningen för ensamkommande flyktingbarn som beviljats uppehållstillstånd, samt för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd för mottagna efter 1 december 2010 innan etableringsersättning kommit igång. Socialförvaltningen ifrågasätter dock varför schablonmedlen måste ta omvägen via Viadidaktförvaltningen. Det framhålls att det ibland ger upphov till felöverföringar. Exempelvis fick Socialförvaltningen medel från Viadidakt som sedan fick vidarebefordras till Bildningsförvaltningen avseende förebyggande insatser för asylsökande barn. Socialförvaltningen framhåller att det inte finns något tydligt beslut hur denna typ av medel ska fördelas mellan nämnder/verksamheter. Kommunfullmäktiges beslut från 2008 att Viadidaktnämnden förfogar över flyktingmedel i sin helhet är heller inte känt i verksamheten. Bildningsförvaltningen är medveten om den politiskt fastställda fördelningen avseende mottagna före 1 december 2010, och att alla schabloner för barn mottagna därefter överförs till Bildningsnämnden/-förvaltningen. Enligt Bildningsförvalt- 12 Detta omfattar ordinarie schablonersättning för nyanlända mottagna före respektive efter 1 december 2010; schabloniserad ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd mottagna efter 1 december 2010; engångsschablon för ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd; samt tillfällig s k stimulansersättning. November 2012 Katrineholms kommun 8 av 15 PwC

104 ningen finns ingen formellt beslut att dessa medel som avser mottagna efter 1 december 2010 ska tillfalla Bildningsförvaltningen/-nämnden Kontrollrutiner Av intervjuer framgår att det finns tydliga rutiner inom Viadidaktförvaltningen för att kontrollera att kommunen får schablonersättning för samtliga kommunmottagna. Handläggare ansvarar för detta i samarbete med ekonom. I praktiken går kontrollen till genom att listor med nyanlända flyktingar från Migrationsverket respektive Arbetsförmedlingen stäms av gentemot utbetalningslistor från Migrationsverket. Enligt förvaltningen fungerar informationsflödet mellan myndigheterna bra. Inkommen schablonersättning per individ registreras vidare i ärendehanteringssystemet Accorda. Det är ovanligt att ersättning uteblir och i dessa fall kontaktas Migrationsverket Vår analys och bedömning När det gäller schablonersättning för nyanlända flyktingar bedömer vi att det finns ändamålsenliga rutiner för att kontrollera att kommunen får ersättning för mottagna såväl före som efter 1 december Av fullmäktiges beslut från 2008 framgår en tydlig ansvarsfördelning för hantering och fördelning av schablonersättningar inom flyktingmottagandet i enlighet med introduktionssystemet som avser mottagna före 1 december Fördelningen av schablonersättningar som avser mottagna efter 1 december enligt etableringsreformen är inte politiskt fastställd på motsvarande sätt. Fördelningen hanteras istället på tjänstemannanivå inom Viadidaktförvaltningen utifrån en bedömning om vilka schablonersättningar som avser insatser inom respektive nämnds/förvaltnings verksamhetsområde. Vi föreslår att berörda nämnder VIAN, SN och BN beslutar om hur ersättningarna ska fördelas för att åstadkomma en tydligare styrning på området Rutiner för ansökning av ersättning för återsökningsbara kostnader Som inledningsvis nämnts kan det uppstå återsökningsbara kostnader inom alla de nämnders verksamhetsområden som ingår i granskningen. Av fullmäktigebeslutet från 2008 framgår att VIAN samordnar och stödjer förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar 13. Enligt Viadidaktförvaltningen avsåg samordningsuppdraget tiden före etableringsreformen. Våra intervjuer visar dock att så inte varit fallet vare sig före eller efter reformen. Viadidakt-, Bildnings-, Social-, Vård- och omsorgsförvaltningen hanterar alla ansökningar på egen hand utan någon samordning verksamheterna emellan. Det finns ingen samlad beskrivning över ansvarsfördelningen och arbetsrutinerna mellan nämnder/verksamheter beträffande återsökning. Det sker heller inget erfarenhetsutbyte inom detta område Viadidaktförvaltningen Som ovan nämnts finansieras Viadidaktförvaltningens kärnverksamhet för nyanlända i form av introduktionsprogram, sfi, samhällsorientering mm av schabloner- 13 Kommunfullmäktige Hantering av statsbidrag för flyktingar i Katrineholms kommun, 42, November 2012 Katrineholms kommun 9 av 15 PwC

105 sättningar. I vissa fall finns även möjlighet att söka ersättning för andra återsökningsbara kostnader. Av intervjuer framgår att sådana kostnader uppstått exempelvis för introduktionsersättning till äldre efter 20 mån, innan ärenden överlämnats till Socialförvaltningen. Det finns inga dokumenterade rutiner för ansökning av ersättning för återsökningsbara kostnader inom Viadidaktförvaltningen. Det framhålls dock att handläggarna ansvarar för att beakta detta och att en handläggare har en samordnande roll. Återsökningsfrågor berörs under veckovisa avstämningar av individärenden. Samordnaren bedömer om det är möjligt att söka ersättning i aktuella fall. Migrationsverkets information om återsökningar har enligt uppgift spridits inom handläggargruppen som även fått information från Migrationsverket om återsökningar. Ansökningar samlas i en pärm, men registreras inte i Accorda såsom schablonersättningar. Ekonomen underrättas om beviljade belopp och det sker en uppföljning tillsammans med samordnare att medlen inkommit. Det finns lokala samverkansforum inom flyktingmottagandet som omfattar representanter från vissa förvaltningar och berörda myndigheter. Dessa forum tar inte upp kommuninterna processer och det finns inget motsvarande forum internt inom kommunen för att lyfta frågor om t.ex. återsökning från Migrationsverket. För Viadidaktnämnden har det i början av 2011 bokförts ca 82 tkr för år 2010 i ersättning för ekonomiskt bistånd för äldre/sjuka/funktionshindrade fr om 20 månader efter mottagandet. Enligt uppgift inväntas beslut från Migrationsverket avseende 2011 års ansökningar om motsvarande ersättning, medan ansökningar för 2012 ännu inte gjorts Bildningsförvaltningen Det är Interkulturella enheten inom Bildningsförvaltningen som tar emot asylsökande och nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd i förskola och skola. Medan barn och ungdomar i åldern 6 till 16 år går i skolan på enheten, slussas förskolebarn och gymnasieungdomar vidare till andra enheter. De insatser som Bildningsförvaltningen kan återsöka rör ersättning per läsår för asylsökande barn i för-, grund- och gymnasieskola. Därutöver finns möjlighet att söka ersättning för extraordinära kostnader för asylsökande barns skolgång, såsom särskilda stödinsatser på individnivå eller extra skollokaler. Rektor för Interkulturella enheten ansvarar för detta och har skapat egna rutiner för arbetet. Rutinerna är inte dokumenterade, men det finns enligt uppgift ytterligare en tjänsteman inom förvaltningen som är insatt i hanteringen och som kan fungera som backup. Interkulturella enheten får underlag från Migrationsverket om asylsökande barn och ungdomar i kommunen som önskar att gå i skolan. 14 Vid granskningstillfället fanns drygt 15 aktuella ärenden fördelat på olika skolformerna. Enligt Interkulturella enheten utgör de asylsökande endast en liten andel av nyanlända barn och ungdomar i verksamheten, medan nyanlända barn med uppehållstillstånd är i klar majoritet. Såsom för övriga barn sker registrering av asylsökande i verksamhetssy- 14 Asylsökande barn har möjlighet att gå i skolan, men omfattas inte av skolplikten. November 2012 Katrineholms kommun 10 av 15 PwC

106 stemet Extens. Vilka som är asylsökande framgår av att de saknar fullständigt personnummer. Det finns en pärm med alla inskrivna barn och ungdomar aktuella att söka läsårsersättning för, där ansökan och beslut om ersättning från Migrationsverket sparas. Uppföljning av sökta och erhållna ersättningar sker på individnivå i en Excel-fil som rektorn upprättat. Rektor och/eller ekonom på Bildningsförvaltningen informerar Ekonomikontoret om medel som är på ingång, varpå medlen överförs till Bildningsförvaltningen. De läsårsersättningar som bokförts för Bildningsnämnden uppgår inom för-, grundoch gymnasieskolan till ca 1,3 mnkr under 2011 och ca 0,5 mnkr t o m september Det finns inga intäkter bokförda avseende extraordinära kostnader för asylsökande barns skolgång. Det framgår av intervjuer att Interkulturella enheten är medveten om möjligheten att, utöver ersättning för läsår, även söka ersättning för extraordinära kostnader för asylsökande barns skolgång såsom särskilda stödinsatser på individnivå eller extra skollokaler. Några sådana ansökningar har dock inte gjort på senare år. Detta eftersom det enligt uppgift inte funnits några sådana fall. Enligt rektor för Interkulturella enheten finns en god översikt över elever med behov av särskilt stöd som innebär eventuella fall kommer att fångas upp Socialförvaltningen Socialförvaltningen är indelad i enheterna Ledning och verksamhetsstöd, Försörjningsstöd och administrativa enheten, Myndighetsgruppen och Behandlingsgruppen. Kostnader som Socialförvaltningen har möjlighet att återsöka ersättning för handlar främst om ekonomiskt bistånd för äldre och funktionshindrade och vissa s.k. extraordinära kostnader för stöd och vårdinsatser exempelvis för barn, samt kostnader bl.a. för utredning och placering av ensamkommande flyktingbarn. Det finns ingen rutin som tydliggör ansvarsfördelning och ansökning av ersättningar från Migrationsverket inom Socialförvaltningen. Av intervjuer framgår emellertid att administratör samordnar ansökningar i första hand avseende ensamkommande barn, i samarbete med ekonom och Myndighetsgrupp. När det gäller försörjningsstöd är det istället chef för Försörjningsstöd och administrativa enheten som hanterar ansökningar. När det gäller ensamkommande barn har ekonom och administratör nyligen påbörjat arbetet med att ta fram en ny rutin för återsökningar. I dagsläget fungerar den främst som ett verktyg för den egna uppföljningen av ansökningar. Tanken är att rutinen ska vidareutvecklas så att den kan stödja även andra berörda funktioner, i första hand inom Myndighetsgruppen. Enligt Myndighetsgruppen tillämpas ingen dokumenterad rutin för återsökning. Däremot finns en praxis att en handläggare som ansvarar för ärenden som rör ensamkommande barn lämnar underlag till ekonom och administratör inför kvartalsvis återsökning. Ansökningar för verksamhetsåret 2012 har enligt uppgift ännu inte gjorts p.g.a. att ekonomtjänsten varit vakant. Dessa ansökningar planeras dock att ske inom kort och förväntas uppgå till ca 1 mnkr. Det rör sig om drygt 10 ärenden. Vi har inte kunnat verifiera att Myndighetsgruppen sökt ersättning för utredningskostnader för asylsökande ensamkommande barn. November 2012 Katrineholms kommun 11 av 15 PwC

107 Vi har därutöver tagit del av några beslut från Migrationsverket beträffande ansökan om ersättning för extraordinära kostnader under 2011, varav ett gynnande beslut om ersättning för institutionsplacering. Dessa ansökningar har kommit till stånd då handläggare flaggat för eventuella återsökningsbara kostnader. Enligt Myndighetsgruppen är alla handläggare inte lika väl insatta i möjligheterna att söka ersättning för olika målgrupper. De flesta känner dock till att ärenden som rör ensamkommande barn kan ge upphov till återsökningsbara kostnader. För Socialnämnden har det i slutet av 2010 och början av 2011 bokförts ca 1,5 mnkr för placeringskostnader av ensamkommande barn under Under 2011 har det bokats upp intäkter avseende placeringskostnader för ensamkommande barn på motsvarande 2,2 mnkr. Vi har verifierat ersättningsbeslut från Migrationsverket om ca 225 tkr, medan vi inte kunnat verifiera ansökan/ beslut för övriga uppbokade belopp. Såsom framgår ovan räknar Socialförvaltningen att söka ersättning för verksamhetsåret 2012 om ca 1 mnkr. Det finns ingen dokumenterad rutin för ansökning av vissa försörjningsstödskostnader inom Försörjningsstöd och administrativa enheten. I praktiken frågar enhetschefen årligen handläggare om nya försörjningsstödsärenden som innefattar utländska medborgare som är äldre, har funktionshinder eller dylikt. De ärenden som lyfts fram återsöker enhetschefen ersättning för. Det framhålls vidare att handläggarna har begränsad kunskap om olika ersättningsformer. Det går enligt uppgift inte att få en enkel översikt i verksamhetssystem då uppgift om utländskt medborgarskap inte får registreras. Det har enligt uppgift inte ansökts för några ersättningar avseende ekonomiskt bistånd under 2011 utifrån en bedömning att inga sådana ärenden uppkommit under året. Vi har inte fått del av om någon bedömning ännu har gjorts för Det har emellertid ansökts för ersättning för ett antal ärenden från år 2010 som avslagits p g a att ansökan inte gjorts inom tre år från mottagningsdatum. Ekonomen på förvaltningen får underlag om beviljade ersättningar både från Myndighetsgruppen och Försörjningsstöd och administrativa enheten och följer upp inkomna ersättningar månadsvis. Enligt uppgift informerar ekonomen Viadidaktförvaltningen om vilka ersättningar som ska tillfalla Socialförvaltningen. Således överförs medlen, enligt vad vi erfar, från Ekonomikontoret till Viadidakt och vidare till Socialförvaltningen. Under 2011 har det för Socialnämnden bokförts ca 82 tkr avseende extraordinära kostnader för ekonomiskt bistånd som avser tidigare år. Såsom framgår ovan har inga intäkter bokförts under 2011 eller Vård- och omsorgsförvaltningen (VON) Vård- och omsorgsförvaltningen är indelad i en avdelning för äldreomsorg och en avdelning för handikappomsorg. De kostnader som är möjliga att söka ersättning för handlar främst om varaktig vård, hemtjänst och särskilt boende, insatser enligt LSS/LASS för äldre, sjuka och funktionshindrade. November 2012 Katrineholms kommun 12 av 15 PwC

108 Enligt förvaltningen finns det ingen uttalad ansvarig för återsökning av kostnader från Migrationsverket. I praktiken hanteras detta dock av en ekonomiassistent tillsammans med ekonom. Ekonomiassistenten har upprättat en egen rutin för arbetet. Denna omfattar dock inte övriga funktioner inom förvaltningen. Vidare framgår av intervjuer att kunskapen om statsbidrag inte är spridd bland handläggare som ansvarar för myndighetsutövning inom äldre- och handikappomsorgen. Ekonomiassistenten frågar handläggare om de under året inkommit nya ärenden för aktuella målgrupper. I vissa fall har förvaltningen fått information från Viadidakt angående nyanlända med särskilda behov. Det finns alltjämt en farhåga hos förvaltningen att man inte lyckas fånga upp alla ärenden med återsökningsbara kostnader. Nuvarande sätt att inventera ärenden uppfattas inte som fullt ändamålsenlig. Man lyfter fram att aktuella målgrupper inte kan eller får särskiljas i verksamhetssystem, vilket försvårar bevakningen. Det har även hänt att förvaltningen fått avslag på ansökta medel från Migrationsverket på grund av att första ansökan inte inkommit inom tre år från mottagningsdatum. Ekonomiassistenten ansöker om ersättningar, samt bevakar tillsammans med ekonom att beviljade ersättningar inbetalas. Alla underlag samlas i en pärm. Ett underlag skickas till Ekonomikontoret om hur medlen ska bokföras. Under 2011 har ca 119 tkr bokförts som ersättningar från Migrationsverket inom Vård- och omsorgsnämnden för insatser inom hemtjänst, medan besked väntas enligt uppgift för ansökningar om totalt 170 tkr under När det gäller intäkter inom särskilt boende finns inget bokfört under 2011 eller Det har bokförts ca 2,2 mnkr för 2011 samt ca 1,4 mnkr för 2012 inom Vård- och omsorgsnämnden i form av ersättningar från Migrationsverket för insatser inom handikappomsorgen Vår analys och bedömning Vi bedömer att det saknas ett helhetsgrepp och fullt ändamålsenliga rutiner inom kommunen för ansökning av statlig ersättning för återsökningsbara kostnader kopplat till flyktingmottagandet. Det är en brist att Viadidaktnämnden/-förvaltningens uppdrag från kommunfullmäktige att stödja och samordna övriga förvaltningars ansökningar inte är känt inom organisationen eller fått praktiskt genomslag. Vi bedömer att det finns ändamålsenliga, om än bristfälligt dokumenterade, rutiner för ansökning av statlig ersättning för återsökningsbara kostnader inom såväl Viadidakt- som Bildningsförvaltningen. Det är positivt att handläggare inom Viadidakt har ett uttalat ansvar för, samt kunskap om, återsökningar och det finns en tydlig samordnande funktion. Uppföljning av beviljade medel förefaller också fungera väl. Inom Bildningsförvaltningen har rektor för Interkulturella enheten ett uttalat ansvar för och kunskap om återsökningar. Det finns fungerande rutiner för att fånga upp, söka och följa upp beviljade läsårsersättningar för asylsökande barn och möjligheten att söka ersättning för extraordinära kostnader har uppmärksammats. Vi bedömer att rutinerna för ansökning av statlig ersättning för återsökningsbara kostnader inte är fullt ändamålsenliga inom Social- respektive Vård och omsorgs- November 2012 Katrineholms kommun 13 av 15 PwC

109 förvaltningen. Dels är det otydligt var ansvaret för återsökningar ligger. Vissa funktioner har tagit på sig att bevaka och sköta ansökningar. Vi har uppfattat en farhåga inom båda förvaltningar att man inte lyckas fånga upp alla ärenden med återsökningsbara kostnader och vissa ansökningar har avslagits på grund av de gjorts för sent. Kunskapen om ersättningsformer är begränsad bland handläggare som arbetar med myndighetsutövning. Exempelvis har vi inte kunnat verifiera huruvida Socialförvaltningen sökt ersättning för eventuella utredningskostnader för asylsökande ensamkommande barn. Vidare är det en brist att Socialförvaltningen inte kunnat visa upp fullständiga underlag för uppbokade intäkter från Migrationsverket för år Enligt vår mening bör åtgärder vidtas för att se till att ersättningar som förs över till respektive nämnd/verksamhet hamnar rätt från början för att minimera antalet omföringar Nämndernas interna kontroll Av kommunens reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner fastställd av Kommunfullmäktige framgår att varje nämnd ska ha en gällande internkontrollplan. 15 Enligt kommunens reglemente för intern kontroll antagen av Kommunfullmäktige avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet inom kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. 16 Vi har sökt i nämndprotokoll efter fastställande av internkontrollplaner samt redovisning av internkontroll för åren 2011 och Vi konstaterar att ingen av nämnderna har fastställt några kontrollpunkter som avser rutiner för att ansöka och följa upp statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Enligt nämndprotokoll har Viadidaktnämnden vare sig fastställt plan för eller följt upp genomförd intern kontroll under 2011 och Av protokoll framgår vidare inte huruvida Bildningsnämnden antagit någon internkontrollplan för Vår analys och bedömning Det är en brist att statliga ersättningar inom flyktingmottagandet inte omfattas av nämndernas arbete med intern kontroll, samt allvarligt att två av de berörda nämnderna inte fastställt några planer för intern kontroll. Enligt vår bedömning behöver nämnderna stärka sin interna kontroll för att se till att det finns rutiner som säkerställer att kommunen får del av de ersättningar som kommunen har rätt till inom respektive verksamhetsområde. 15 KF KF November 2012 Katrineholms kommun 14 av 15 PwC

110 Jukka Törrö Projektledare Kerstin Svensson Uppdragsledare November 2012 Katrineholms kommun 15 av 15 PwC

111 Bilaga Personer med uppehållstillstånd mottagna före 1 dec 2010 Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (ErsF) Ersättning Belopp 2012 Automatisk/ Ansökan (blankett) Ansökan & underlag Grundersättning kr/år Automatisk Utbetalas vid årets början eller ny överenskommelse Schablonersättning (10-13 ) kr/år (16-64 år) Automatisk Utbetalas var tredje månad under två år kr/år (under 16 år) kr/år (65 år -) Äldre, sjuka, funktionshindrade (17-20 ) - Ek. bistånd (SoL) from 20 mån efter mottagande (ej över 65 år) - Stöd och hjälp i boendet, särskilda boendeformer för service och omvårdnad (SoL) - Färdtjänst Faktisk kostnad 75 % av kostnad Ansökan (4476/4477) - LSS/LASS, bostadsanpassningsbidrag - Varaktig hälso-/sjukvård(minst tre år) Ensamkommande barn (21-22 ) - Vård i annat hem än barnets eget (SoL, LVU) - Boendeplatser Betydande extraordinära kostnader (strukturella/individbaserade) (26, 38 ) - T ex kvotflyktingar, LVU/LVM-placeringar, andra särskilda stödinsatser (SoL), eller strategiska utvecklingsinsatser 65 % av kostnad Faktisk kostnad vid minsta totalkostad kr/pers/år Faktisk kostnad 1600 kr/dygn avtalad plats kr/dygn belagd plats Ersättning efter tillgång (60 mkr finns att fördela 2011, avser insatser under mottagningsår + tre år) Ansökan (4475) Automatisk/ansökan (4482) Ansökan (ej särskild blankett) I efterskott varje år, första ansökan inom tre år från mottagningsdatum. Beslut färdtjänst, hemtjänst m.m. Läkarutlåtande att sjukdom/funktionshinder medför att personen inte kan försörja sig och att situationen förelåg vid ankomst till Sverige eller har direkt samband med flyktingsituationen, samt att ev vårdbehov kvarstår i minst tre år, kostnadsunderlag Kvartalsvis, inom ett år efter utgången period. Placeringsbeslut, beslut fortsatt vård efter fyllda 18 år, kostnadsunderlag Kvartalsvis, inom ett år efter utgången period. Beslut fortsatt vård efter fyllda 18 år Senast 30 sep 2011 för kostnader 2010 första halvåret2011. Beslut t ex SoL/LVU, kostnadsunderlag November 2012 Katrineholms kommun 1 av 4 PwC

112 Personer med uppehållstillstånd mottagna efter 1 dec 2010 Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (NyErsF) Ersättning Belopp 2012 Automatisk/ Ansökan (blankett) Ansökan & underlag Grundersättning (9 ) kr/år Automatisk Utbetalas vid årets början eller vid ny överenskommelse Schablonersättning (10-14 ) kr (0-64 år) kr (65 år -) Automatisk Utbetalas var tredje månad under två år Initiala kostnader för ekonomiskt bistånd (15-17 ) Ekonomiskt bistånd (19-21 ) - Mottagna ej rätt till etableringsplan (ej över 65 år), el pga sjukdom, nedsatt prestationsförmåga förhindrad delta på heltid el av samma orsak ej kan försörja sig efter avslutad etableringsplan - Ensamkommande ungdomar år i eget boende som går i gymnasiet Äldre, sjuka, funktionshindrade (22-27 ) - Stöd och hjälp i boendet, särskilda boendeformer för service och omvårdnad (SoL) - LSS/LASS, bostadsanpassningsbidrag - Varaktig hälso-/ sjukvård (minst tre år) Ensamkommande barn (28-31 ) - Vård i annat hem än barnets eget (SoL, LVU) kr (under 20 år) kr (20-64 år fr EBO) kr (20-64 år fr ABO eller anknytning) Faktisk kostnad 75 % av kostnad Faktisk kostnad vid minsta tot kostnad kr/pers/år Faktisk kostnad Automatisk Ansökan (4488) Ansökan (4488/4477) Ansökan (4473) Utbetalas en månad efter mottagandet Årsvis i efterskott, första ansökan inom tre år från mottagningsdatum. Intyg att personen uppfyller krav, kostnadsunderlag Årsvis i efterskott, första ansökan inom tre år från mottagningsdatum. Beslut om hemtjänst, LSS/LASS mm. Läkarutlåtande att sjukdom/ funktionshinder förelåg vid mottagandet, samt att ev vårdbehov kvarstår i minst tre år, kostnadsunderlag Kvartalsvis, inom ett år efter utgången period. Placeringsbeslut, kostnadsunderlag - Boendeplatser 1600 kr/dygn avtalad plats + Automatisk/ansökan Kvartalsvis, inom ett år efter utgången pe- November 2012 Katrineholms kommun 2 av 4 PwC

113 - Schablonersättning engångsbelopp Vissa betydande särskilda kostnader (strukturella/individbaserade) (32 ) - Ex kvotflyktingar, underlätta anvisning av personer/och familjer med särskilda behov, LVU-/LVM-placeringar, andra särskilda stödinsatser (SoL), eller strategiska utvecklingsinsatser Ersättning för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan ( 37) 300 kr/dygn belagd plats kr Ersättning efter tillgång (60 mkr finns att fördela 2011, avser mottagningsår + tre år) (4482) Automatisk Ansökan (ej särskild blankett) riod. Beslut fortsatt vård för den som fyllt 18 år Senast 30 sep 2011 för kostnader 2010 första halvåret Beslut t ex SoL/LVU, kostnadsunderlag 40 mnkr att fördela i riket. Ansökan Ansökan enligt Länsstyrelsens anvisningar. Totalt 40 mnkr att fördela under 2012 Asylsökande Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (asylersättningsförordningen) Ersättning Belopp 2012 Automatisk/ Utbildning (5-6 ) - Förskola - Förskoleklass - Grundskola, grundsärskola eller specialskola - Gymnasieskola eller gymnasiesärskola Extraordinära kostnader skolverksamhet (5 ) - Särskilda stödinsatser (individbaserade), t ex elevassistent - Extra (särskild anordnade) skollokaler, skolskjuts särskolebarn kr/år kr/år kr/år kr/år Faktisk kostnad Ensamkommande asylsökande barn (1, 4, 7, 8, 11 ) - Grundersättning kr/år Faktisk kostnad Ansökan (blankett) Ansökan (4472) Ansökan (ej särskild blankett) Automatisk Ansökan (4489) Ansökan & underlag Kvartalsvis per undervisningsform, inom ett från utgången period Kvartalsvis, inom ett år från utgången period. Utlåtande om behov och beskrivning av stödinsatser, kostnadsunderlag Utbetalas vid året början eller ny överenskommelse Kvartalsvis, inom ett år efter utgången period November 2012 Katrineholms kommun 3 av 4 PwC

114 - Trasport till kommun - Vård i annat hem än barnets eget (SoL, LVU) - Utredning (SoL) - Boendeplatser - God man Faktisk kostnad kr familjehem kr HVB-hem kr/dygn avtalad plats kr/dygn belagd plats Faktisk kostnad Vård av barn (7 ) - Vårdinsatser (SoL, LVU) Faktisk kostnad Förebyggande stödinsatser för barn ( 11 a) Extraordinära (strukturella) kostnader för asylsökande inkl. ensamkommande barn (11 ) Ersättning efter tillgång (Under 2011 fördelas 5 mkr till berörda kommuner och 45 mkr utifrån antal barn) Faktisk kostnad Ansökan (4473) Ansökan (4490) Automatisk/ansökan (4482) Ansökan (4480) Ansökan (4473) Automatisk Ansökan (ej särskild blankett) Kvartalsvis, inom ett år efter utgången period. Placeringsbeslut, del av utredning/vårdplan, beslut om fortsatt vård för den som fyllt 18 år, kostnadsunderlag Kvartalsvis, inom ett år efter utredning, placeringsbeslut Kvartalsvis, inom ett år efter utgången period. Beslut fortsatt vård för den som fyllt 18 år Kvartalsvis, inom ett år efter utgången period. Arvodesbeslut Kvartalsvis, inom ett år efter utgången period. Placeringsbeslut, utredning/ vårdplan, kostnadsunderlag Utbetalas i maj I efterskott, inom ett år från utgången period. November 2012 Katrineholms kommun 4 av 4 PwC

115 ' $~ ~ l~atrinehollns kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum ~ ~M~ BILDNINGSNÄMNDEN m~ å Dnr 2013:1, 007 Handläggare: Helene Bj ~01~ -OZ~ 2 6 Yttrande över revisionsrapport Hantering o ~~~G ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Katrineholms kommun, har PwC genomfört en granskning som berör bildningsnämnden, socialnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden i samband med ersättning för flyktingmottagande. Kommunledningen har översänt rapporten till berörda nämnder och för yttrande och åtgärder. Svaret ska ha inkömmit till kommunledningsförvaltningen den 25 mars Ärendebeskrivning Revisionsfrågan avser om nämnderna säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningarna som man hax rätt till. Enligt rapporten visar granskningen att nämnderna inte fullt ut säkerställer detta. Rapporten vill uppmärksamma nämnderna på: Behov av ett politiskt fastställande angående ansvarsfördelning för hantering och fördelning mellån viadiaktnämnd, bildningsnämnd och socialnämnd, avseende schablonersättningar Viadiaktnämndens uppdrag att stödja och samordna övriga förvaltningars ansökningar behöver göras mer känd i organisationen Viadidaktnämnden och bildningsnämnden har ändamålsenliga rutiner, meri som kan behöva dokumenteras Socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden behöver upprätta tydliga rutiner -samt se till att kunskapen om möjligheterna att erhålla statsbidrag sprids inom organisationen för att inte riskera att gå miste om ersättning Socialnämnden behöver säkerställa en adekvat uppföljning så att uppbokningax av flyktingmedel tårs- /delårsrapport kommer in Ingen av nämnderna liar uppmärksammat statsbidrag inom flyktingmottagandet i sin interna roll

116 _ ~~ ~i l~atlineholms lcommun \ BILDNINGSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad Bildningsförvaltningens yttrande Bildningsförvaltningen instänuner i att det är viktigt att få till stånd en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnda förvaltningar när det gäller hantering och fördelning av schablonersättningar. Hanteringen fungerar idag men behöver tydliggöras. Bildningsförvaltningen har ett utmäxkt samarbete med Viadidakt kring mottagandet av flyktingar och invandrare och förvaltningarna kommer tillsammans att dokumentera och tydliggöra de rutiner som finns idag och de som behöver utvecklas. Samarbetet med Viadidakt kring flykting- och anhöriginvandring her stärkts på flera olika plan och samarbetet kring barn och elever har och håller på att utvecklas ytterligare. I förslag till nyplan internkontro för bildningsnämnden ingår området statsbidrag och ersättningar rörande flykting- och anhöriginvandring som ett kontrollområde. Ärendets handlingar Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingrnottagandet Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Helene Björkquist förv.chef, Caxina Bförk-Andersson (FP), Johanna Siverskog ekonom, Jean Fridh (MP) och Nabel Mati (S). G~~ ti Kommunledningsförvaltningen

117

118

119

120

121 l~atru~eholms Irommun \ VIAD~D.A,ICTNÄMNDEN SAMMANTRÅDESPR~TOK~LL Sammanlrädesdalum 91ed Dnr 'NIAN/2013:4-659 Iiandläg~are: Jan Berthelsen Remiss ~- Hantering ac~r ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet beslut Viadidalctnåinnde~i Uesluta~~ delegera svar till l oinanunledningsföivalhiingen till fäi~valtningsclref Jail Berthelsen. Remissvaret redovisas på nämndens sammanträde i april. Ärendebeskrivning På uppdrag av cie föt-troendevalda reviso~ ern~ har PwC genomfört en graiaslcning av hur de lcornniunlla föivaltningartla 5älterst~iller att Icox~amunen far del av cle siat[iga ersättningar soon n~aii har x ätt till. Grar~slulingei~ visas brister och koininunledningsförvalttungen önskar få ett yttrande Ever ~ appo~~teii och aft åtgärder vidtas fsr ett s~ilcerställa att alla statliga medel ~.te~~söl~s. IConin~unlednin~sförvaltningen äx~slcai~ svae seiyast den 25 mars för att Icutu~a sammanställa föivaltnin~~rnas svar i en rapport titl revisor eima. Av revisiousr~ppoi~ten framgår atp Viadidalct färdelar flyldingmedel fill övriga förvaltningar. Det svar som lämnls behöver därfdr samordnas med svar frys dessa förv~lttungar och fbrvaltningen f6reslår att förvaltningschefen får delegation på att besvara xeinissen ocli redovisa svaret på kominatide nämndcnöte. Ärendets beredning Förvaltningseliefen redogör sär batcgrunden till revisorei~ias Degäran ogill Icritilc, Tzdigax e fanns en f~stst~lld ordning för fördelningen av de statliga medlen. Efter etableringslagens ii~föraiide har siste nygot nytt beslut fåttats och de berörda förvaltningarna miste komma överens om enmodell soin lean presenteras för beslut i ]corzimui~fullmälctige. Viaciidalctnämnclenlgian inte ensidigt Uestämtna f73rdelningen. Uizdar ~u endets äeh~ndling yttrar sig Jan Be~~thelsen och Carina Björlc Andersson. iärendets handlingar Reyisionsrappoi~t ined missiv. NIAN/20l 3:~ :27 VIAN:s handling nr ,..~,~ ~,o~.,,,.,, ;, ~ -,- l

122 _ Katrineholms lzommun ~ YTTRANDE ~ ~4~ Delum Vår beleckning VIADIDAKT Q VIAN/2013:4-659 Vår hrndlipgan ~rt dolum Er bolackning Jan Berthefsen KS/2012:622~OU7 Till Kommunledningsförvaltningen Yttrande över revisionsrapport hantering och ansökan av statsbidrag inom flyk#ingmottagandet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Karineholms l~ommun, har PwC genomfört en granskning av hantering och ansökan av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Revisorernas utlåtande, revisionsrapporten och anvisningar för remisssvar/yttranden/initierade ärenden har överlämnats till Socialnämnden, Bildningsnämnden, Viadidalctnämnden samt Vård ach omsorgsnämnden för yttrande. Ärendebeskrivning revisionsrapport Revisorerna i Kati7neholms kommun har gett PwC i uppdrag att granska kommunens hantering av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Granskningen ska besvara frågan om huruvida ansvariga nämnder säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar inom flyktingrnattagandet som man har rätt till. Granskningen har avgränsats till nämnder som nämns ovan och arbetet har genomförts via intervjuer, dokumentgranskning av rutiner för hantering och ansäkning av statsbidrag samt utdrag ur elconomisystemef. Granskningen visar att Katxinehoims kommun inte erhåller årlig grundersättning för ordinarie flyktingmottagande eller mottagande av ensannlcommandeflyktrngbarn efte~ som lconnmunen inte har några överenskommelser med Migrationsverket/länsstyrelsen på området. Kommunen är däremot berättigad till schablonersättning fär nyanlända flyktingar sflm bosätter sig i lconnmunen samt deras anhöriga som sökt uppehålfsfillsiånd inom två år. På motsvarande sätt får kommunen även schablonersättning Eric ensamkomtnande barn som beviljas uppehållstillstånd. PwC bedömer att ansvat~iga nämnder inte fullt ut säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar som man har ätt till. Däremot finns ändamålsenliga rutiner inom ViadidaktFörvaltningen för att kontrollera att kommunen får schablonersättning för nyanlända flyktingar såväl före som efter 1 december Det framgår också utifrån fullmäktiges beslut 2008 att det finns tydlig ansvarsfördelning för hantering och fördelning av schabloneasättningar inom flyktin~smottagandet i enlighet med introduktionssystemet som avser mottagna före 1 december Motsvarande ansvars%rdelning som avser mottagna efter 1 december 2010är inte politiskt fastställd och fördelningen hanteras istället på tjänstemaruianivå inom Viadidaktförvaltningen utifrån deras bedömning om vilka ersättningar som avser insatser inom respektive nämnds verksamhetsområde. VIADfDAK7 Besöksadress: F3ievGgen 1B drgnnisationsnun~mer; 2120ö0-b340 Telefon; SO 90 64! HO Katrineholm ~v~vw.kafrinetiolm.se/viadidalct L-post: info a viadidak~tse

123 Katrineholms kommun \ Y71'RANDE Datum V'~ belec~cnirg VIADIDAKi 2U VIAN/2013; (a~ Enligt kommunfullmäktiges beslut från 2008 fiamgåt~ det att "NIAN samordnar och stödjer forvaltningayriarned ansökningar om iir~riga ers~ttningac ". Utifrån genomförda intervjuer har det visat sig att så är inte fallet vara sig före eller efter reformen, Viadidakt-, bildnings-, Social-, Vård- och omsorgsfiirv~.ltningen hanterar alla ansökningar på egen hand utan någon samordning mellan verksamheterna. Inom Viadidakt finns det ändamålsenliga, om än bristfälligt dokumenterade, rutiner för ansökning av statliga ersättning för åte~ sölcningsbara kostnader inom såväl Viadidalct-som Bildningsföi~raltningen. Det är positivt att handläggarna inom Viadidalct har ett uttalat ansvar för, samt kunskap om, återsskningar och det finns en tydlig samordnande funktion. UppfSljning av beviljade medel förefaller också fungera väl. Migrationsverkets information om återsölcningar har spridits till handläggarna och åte~ sölcningsfiågor berärs under veckovisa aystämninga~ av individtrenden. Samordnaren bedömer om det är möjligt att söka ersättning i aktuella fall. Ekonomen underrättas om beviljade belopp och det sker en uppföljning tillsamnnans med samordnare att medlen inkommit. Inom Bildningsförvaltningen, interkulturella enheten, har rektorn ansvar för återsiilmingar och utifrån egna skapade rutiner som inte är dokumenterade. Uppföljning av sökta och erhållna ersättningar sker på individnivå genom en Ecxel-fil som rektorn har upprättat. Rektorn och/eller ekonom på förvaltningen informerar Ekonomikontoret om medel som är på ingång, varpå medlen överförs till Bildningsfärvaltningen. Inom Socialftiivaltningen finns det idag ingen rutin som tydliggör ansvarsfördelning och ansökning av ersä#tning från Migcationsverket. Av intervjuerna fiamgår det att administratör samordnar ansökningarna avseende ensamkomnnande barn i samazbete med ekonomen och Myndighetsgruppen. När det gäller Försörjningsstöd och administi~tiva enheten hanteras ansökningarna av enhetschefen. Inom Myndighetsgruppen är alla handläggare inte lika väl insatta i möjligheterna att söka ersättning för olika målgrupper däx emot känner de flesta till att ärenden som rör ensamkommande barn kan ge upphov till återsökningsbara kostnader. Det finns ingen dalcumenterad rutin för ansökning av vissa försörjningsstiidskostnader inom FörsSrjningsstöd ach administrativa enbetan. Enhetschefen frågar årligen handliggare om nya färsörjningsstöds~~enden som innefattar utländska medborgare som är åldre, har funlctionshindergiller dylik. De ärenden som Lyfts fram återsslcer enhetschefen ersättning för. Granskningen visar också att handläggarna har begränsad kunskap om olika ersättningsformer och att en enkel översikt i verksamhetssyl#em inte går att få då uppgift om utländskt medborgarskap inte får registreras. Inom Vård- och omsorgsförvaltningen finns det ingen uttalad ansvarig för återsölcning av kostnader från Migrationsverket utan detta hanteras av ekonomiassistent tillsammans med ekonomen. Av genomförda intervjuer framgår det aft kunskapen om statsbidrag inte är spridd bland handläggare som ansvarar för myndighetsutövning inom äldre- och handikappsomsorgen ocb det finns en farhåga vi,aeioakr G4180 Katrineholm wtiv~v.k~tri trekol m.se/via di dakt BesUksndress: Bievdgen 1B Organisatiousisuminer: 'efefon: ~-post; info~viadideklsc

124 1~1L17U7.1~ I\atrineholms lcommun YTTRANDE 3 (4) Datum VAr beteckning VIAN/2013:4-659 hos ~tirvaltningen att rnan inte lyckas ~n~a upp alla ärenden rned återsölcningsbara kostnader. Revisorernas sammanfattande bedömning Revisorerna bedömer att det saknas ett helhetsgrepp och fullt ändamålsenliga rutiner inom kommunen fös ansökning av statlig ersättning för återsiiltningsbara kostnader ]copplat till flyktingsmottagandet. Man anser att det är en brist att Viadidaktnämndens uppdrag från kommunfullmäktige, onn att städja och samordna övriga förvaltningars ansökningar, inte är lcä.nt inom organisationen eller fatt praktiskt genomslag. Revisorerna bedömer att det finns ändamålsenliga, men bristfälligt dokumenterade, rutiner för artsökning av statlig ersättning fsr återsölcningsba~~a kostnader inom såväl Viadidakt- som Bildningsförvaltningen. Däremot gör man bedömning att rutinerna inte är fiillt ändamålsenliga inom Social- samt Vård- och omsorgsförvaltningen. Inöm de sistnämnda förvaltningarna finns st6r risk att alla ärenden med återsökningsba~ a kostnader inte har langats upp. Kunskapen otrx ersättningsformer är begränsad bland handläggare som arbetar med myndighetsutövning. Revtsarerna anser vidare att det är en brist att statliga ersättningar inom flyktingsrnottagandet inte omfattas av nämndernas arbete med internkontroll samt allvarligt att Viadidakt- och Bildningsnämnden inte fastställt några planer för intern kontroll. Viadidakts förslag till y#trande Viadidakt konstaterar att det fortfarande finns otydligheter kring vilken förvaltning som ska få vilken ersättning och villa kostnader ska ersättningarna täcka inom respektive f6ivaltning. Förvaltningen instämmer i Socialförvaltningens bedömning att tydligare föx delnin~ av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå mellan VIAN, SN och BN. Det bir också tydli~~~iras att Viadidakt har uppdraget atp samordna hantering och ansökningar av statsbidrag inom flyktingområdet, även i fortsättningen. Inarv färvaltningen finns bara en låten krupp handläggare kvar från Intraduktionslageris tid, varför medel måste säkerställas f7ir uppdraget. Viadidakt har i samarbete med Socialförvaltningen kururet säkerställa kor~ ekt fördelning av initieringskostnaden. Vidare har handläggare på Viadidakt och Socialförvaltningens ekonom under hösten kunnat tydliggsra Migl~ationsverkets regelverk kt-~ng återsökningar, exempelvis återsölcningar för personer under 25% deltagarförmåga. VIADIDAKT G41 86 Katrineholm ~nnv.katrineholm.se/viadidam BesGksadress: Bicvägeii 113 'felefai: E-post: infoqviadidakt.se Organisationsnummer

125 %, ~,~ 1\atrineholms kommun \ VIADIDAKT YTTRANDE 4 (4) Datum Vår beteckning VIAN/2013:4-659 Viadidalct fcireslår att tillsammans ined. SocialffZiivaltningen hylla Icvartalsvisa ~vstä~~nin~ar när det gäller schablonersättningar och fördelning av dessa, Viadidatct inst~mmei~ revisorernas påpelc~nde att det är cn brist att förvaltningen inte har fastst~lltplaner för inteinlcontroll av statliga ersättningar inom flylctingsniottagandet. Denna ]conh ollpunkt kommer att ingå i intei~nkontrollplanen för I övrigt instämmer Viadidakt ined revisorernas påpekanden. ;~ ~~; i~~ 1~,^~; ~; ~~ ~~`~ -..~- `, ~., `'Jan Berthelsen Förvaltningschef VIADIDAKT Bcsöksadress: Bicvugen 18 Organis~tionsnumntcr Telefon: Katrineholm tvw~v,ketrineholm,se/viadidal.7 L-pbstt info~vi~didaktsc

126 e ~"~ ~~ l~at~ineholms lcommun.: VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DELEGATIONSPROTOKOLL Datum Dnr VON/2013:4-007 Handläggare: Lars Yttrande över revisionsrapporten Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämndens ordförande beslutar med stöd av gällande delegation att att ställa sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens yttrande bedömning snm nämndens eget och översända det till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning På uppdrag av den förtroenevalda revisorerna har PWC genomfört en granskning som berör bildningsnämnden, socialsnämnden, viadidaktnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Granskningen rör hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Revisionsfrågan avser om nämnden säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar som man har rätt till. Granskningen visar att nämnderna inte fullt ut säkerställer detta. Kommunledningsförvaltningen har översänt rapport till berörda nämnder för yttrande och åtgärder. Svar önskas senast den 25 mars Enligt gällande delegationsordning har ordföranden rätt att fatta beslut i fråga som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. ~ rendets beredning Ärendet har beretts genom intervju med den ekonom på förvaltningen som haft huvudansvaret i frågan. Vård och omsorgsförvaltningens ytfirande/bedömning Granskningen visar att nämnderna inte fullt ut säkerställer att Katrineholms kommun får del av de statliga ersättningar som man har rätt till. Rapporten lyfter ett antal punkter där förbättring kan ske. e Behov av ett politiskt fastställande angående ansvarsfördelning för hantering och fö~~delning mellan Viadidaktnämnd, Bildningsnämnd och socialnämnd avseende schablonersättningar. Denna del anses inte beröra vård- och omsorgsnämnden. Viadidaktnä»Zndens uppdrag att stödja och samordna övriga föy-valtningars ansökninga~~ behöve~~ göras. känd i organisationen. R i Protokollsutdrag till örvattningen, vård- och handläggare, ekonom, chef MYS,

127 q~c' 1\atrineholms lcommun ~ DELEGATIONSPROTOKOLL Datum VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgsnämnden instämmer i revisionsrapportens analys i frågan. Ett behov av samordning finns och det anses lämpligt att viadidaktnämnden ansvarar för denna. Lämpligt vore att viadidaktnämnden kvartalsvis rapporterar nya ärenden eller möjliga ärenden till vård- och omsorgsnämnden. Önskvärt vore också att ett forum startas där ansvariga från respektive förvaltning träffas för att diskutera frågan. Något som enligt rapporten saknas idag. Viadidaktnämnden och Bildningsnämnden har ändamålsenliga rutiner, men som kan behöva dokz~mente~as. Denna del anses inte beröra vård- och omsorgsnämnden. s Socialnämnden och vå~~d- och omsoygsnämnden behöver upprätta tydliga rutiner samt se till att kunskapen orn möjligheterna att erhålla statsbidrag sprids inom organisationen för att inte riskera att gå miste om ersättning. Rapporten visar på en otydlighet i ansvarsfrågan. Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att tydliggöra ansvaret och knyta frågan till lämplig befattning. Vidare visar rapporten på otydliga rutiner i frågan. Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att upprätta tydliga rutiner som vänder sig till samtliga berörda parter inom förvaltningen. På detta sätt anser förvaltningen att även spridningen av kunskap tillgodoses. e Socialnämnden behöver säkerställa en adekvat uppfä jning så att uppbokningar av flyktingmedel iårs-/delårsrapport komme~~ in. Denna del anses inte beröra vård- och omsorgsnämnden. Ingen av näinndeyna har uppmärksammat statsbidrag inom flyktingmottagandet i sin interna kontroll: Vård- och omsorgsförvaltningen har i 2013 års internkontrollplan lyft in frågan hantering och ansökning av statsbidrag inöm flyktingmottagandet. Belysning av tvärfrågor ~,~,~~ ~: Arendet bedöms inte innehålla några direkta aspekter som behöver belysas av tvärfrågorna. ~~~~~~~ ~:r Monica Joh nsson Ordförande vård- och omsorgsnämnden %~~ *~

128 `~ ~" 1\atrineholms kommun ~ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, ienlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ärendebeskrivning I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara må1 samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Från och med 1 januari 2013 har ett tillägg gjorts i Kommunallagen som innebär kommunerna har möjlighet att inrätta en så kallad resultatutjämningsresery (RUR). Om kommunen har en resultatutjämningsresery ska riktlinjer för reserven ingå i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör i denna del reglera när medel ska reserveras till reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen. Reservering till en resultatutjämningsresery får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskraysjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller - två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbesryrkande L, ~~

129 t~~',~~~ I~atllrie~101ri1S l~orilriltiri ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Medel från en resultatutjämningsresery får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Katrineholms kommun har i bokslut 2012 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen. I Kommunallagen framgår det att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I och med lagändringen får undantag göras om -medel från resultatutjämningsreserven tas i anspråk eller - om det finns synnerliga skäl. Lagen ändras också när det gäller återställande av underskott. Nuvarande lydelse innebär att om kostnaderna överstiger intäkterna ett år ska fullmäktige fastställa hur underskottet ska återställas inom de tre närmast följande åren. I och med lagändringen är det balanskraysresultatet som ska regleras under de tre närmast följande åren och fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, ienlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Anvisningsdokument Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig förvaltningschefen Sari Eriksson. Justerandes sign ~~''~ Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till "~ Akten '~ ' /r -KC,i~r.crt ~i~~.. u,~c.ty~ <5( u ~cji.y.~.

130 ~~$~.,~' 1\atrineholms kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 2 ~.:a ~ ( ) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Klf ledning Datum V$r beteckning KS/2013: V$rhandläggare Sari Eriksson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ärendebeskrivning I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara må1 samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Från och med 1 januari 2013 har ett tillägg gjorts i Kommunallagen som innebär kommunerna har möjlighet att inrätta en så kallad resultatutjämningsresery (RUR). Om kommunen har en resultatutjämningsresery ska riktlinjer för reserven ingå i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör i denna del reglera när medel ska reserveras till reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen. Reservering till en resultatutjämningsresery får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskraysjusteringar som överstiger - en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

131 ``:,~`~~~ 1\atrineholms kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum VAr beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Klf ledning två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Medel från en resultatutjämningsresery får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Katrineholms kommun har i bokslut 2012 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen. I Kommunallagen framgår det att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I och med lagändringen får undantag göras om -medel från resultatutjämningsreserven tas i anspråk eller om det finns synnerliga skäl. Lagen ändras också när det gäller återställande av underskott. Nuvarande lydelse innebär att om kostnaderna överstiger intäkterna ett år ska fullmäktige fastställa hur underskottet ska återställas inom de tre närmast följande åren. I och med lagändringen är det balanskraysresultatet som ska regleras under de tre närmast följande åren och fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, ienlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Vidare föreslås att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutj ämningsreserven. Ärendets handlingar Anvisningsdokument Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun Sari Eriksson Ekonomichef LIX: 64 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

132 Styrdokument Riktiin'er 1 för god ekonomisk o. husnalln~n g ~ Katrineholms kemmun.. Övergripande anvisningsdokument Antagen av kommunfullmäktige 2013-xx-xx X

133 Katrineholms kommun RIKTLINJER FÖR GOD 0 EKONOMOISK HUSHALLNING I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument DaNm 2013-Xx-XY ~4~ Beslutshistorik Gäller fr$n Antagen av kommunfullmäktige Ägare' - Kommunstyrelsen Förvaltarskap2 - Kommunstyrelsens ansvarsområde Uppföljning Hur: Uppföljning görs genom utvärdering i årsredovisning. När: Uppföljning sker i samband med bokslut. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

134 I\atrineholms kommun 3 (4) RIKTLINJER FÖR GOD 0 EKONOMOISK HUSHALLNING I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-Xx-Xx Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hush$llning i Katrineholms kommun innebär att kommunen ska vara rustad med en stabil ekonomi för att kunna möta starka nedgångar och kriser i samhällsekonomin. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara må1 samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Kommunen har också en resultatutjämningsresery (RUR). Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR ger kommunen möjlighet att reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Uttag ur kommunens resultatutjämningsresery kan göras då det underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, understiger genomsnittet. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskraysresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Två kriterier ska alltså vara uppfyllda:

135 Katrineholms kommun 4 (4) RIKTLINJER FÖR GOD 0 EKONOMOISK HUSHALLNING I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-Xx-Xx ) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga och 2) balanskraysresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). 1 Mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige fastställer årligen i den övergripande planen med budget vilka finansiella och verksamhetsmässiga må1 för god ekonomisk hush$llning kommunen har under planperioden. 2 Resultatutjämningsresery Kommunfullmäktige fastställer i samband med bokslutet om reservering till resultatutjämningsreserven ska ske, även vilket belopp som ska avsättas. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskraysjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske istället uppgå till två procent av summan av ovan nämnda poster. Kommunstyrelsen förfogar över resultatutjämningsreserven och beslutar när medel kan tas i anspråk. Medel ur resultatutjämningsreserven får användas för att möta konjunktursvängningar iekonomin. Medlen kan användas i samband med budgetarbetet för kommande år men även under löpande, år då stora svängningar sker i ekonomin på grund av konjunkturläget. Uttaget per år får högst vara så stort att kommunen når den genomsnittliga skatteutvecklingen under de senaste tio åren.

136 Katrineholms kommun ~ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till ny finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt baserad på befolkningsmängden samt verkställa följdförändringar iförbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänst, KFS nr Kommunchefen uppdras att i samarbete med kommunchefen i Vingåker kommun och Viadidakt revidera Avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005 för ökad tydlighet kring samverkansformerna mellan ägarkommunerna och Viadidakt samt eventuella kommunspecifika uppdrag till Viadidakt. Revisionen ska inkludera en revidering av fördelningsprincip. Ärendebeskrivning Ett förslag om ny finansieringsprincipen för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt har tagits fram utifrån beräknad befolkningsmängd irespektive kommun den 1 november. Förslaget har utarbetarbetats under ledning av kommuncheferna för Katrineholm respektive Vingåker. Fördelningsnyckeln uppdateras varje år och utgår från befolkningsmängden i respektive kommun två år innan budgetåret. Det innebär att finansieringen för 2014 beräknas utifrån befolkningsmängden den 1 november Kommunfolk- Prognostiserad Prognostiserad mängd per den 1 kommunfolk- kommunfolkmängd november 2012 mängd vid ut- vid utgången av gången av Katrineholm Vingåker Den nya finansieringsprincipen utifrån befolkningsmängd innebär att Katrineholms andel för Västra Sörmlands Räddningstjänst respektive Viadidakt är 78,8 procent budgetår 2014 och Vingåkers andel uppgår ti1121,2 procent. Förslag med infasning 2014, 2015 och 2016, utifrån befolkningsmängden per den 1 november 2012 och befolkningsprognos för 2013 samt Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdra!yrkande ~'~.

137 I\atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantr&deldatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Procentuell Procentuell Procentuell Procentuell andel i VSR andel i VSR andel i VSR andel i VSR respektive respektive Vi- respektive Vi- respektive Viadidakt adidakt2014 adidakt2015 Viadidakt Katrineholm - VSR 82,4 81,23 80,06 78,9 Vin åker - VSR 17,6 18,77 19,94 21,1 Katrineholm - Viadi- 78,8 78,8 78,8 78,9 dakt Vin åker - Viadidakt 21,2 21,2 21,2 21,1 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till ny finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt baserad på befolkningsmängden samt verkställa följdförändringar i förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänst, KFS nr Kommunchefen uppdras att i samarbete med kommunchefen i Vingåker kommun och Viadidakt revidera Avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005 för ökad tydlighet kring samverkansformerna mellan ägarkommunerna och Viadidakt samt eventuella kommunspecifika uppdrag till Viadidakt. Revisionen ska inkludera en revidering av fördelningsprincip. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunchef med ledning, Justerandes sign Protokollsutdrag till `~ Akten Ut agsbestyrkande

138 ~~ 1\atrineholms kommun Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Kommunchef med ledning 1 (3) Vår handlåggare Jenny Bolander Kommunledningshandläggare Ert datum Er beteckning Finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt Ärendebeskrivning Bakgrund Enligt beslut från ägarsamråden den 13 apri12012 fick kommuncheferna i Katrineholms och Vingåkers kommun i uppdrag att ta fram ett förslag om ny princip för kostnadsfördelning för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt baserad på befolkningsmängden. Utgångspunkten är att befolkningsmängden per den 1 november 20131igger till grund för fördelningen. Principförslaget ska gälla från och med år 2014 med infasning 2014, 2015 och Vid ägarsamråd för Viadidakt den 13 apri12012 beslutades att uppdraget om en revidering av avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005 föreslås gå till respektive kommunstyrelse. Isamband med detta tas frågan om nyprincip för kostnadsfördelning upp för en gemensam kostnadsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt. Vidare beslutades, vid ägarsamrådet den 9 april 2013, att i samband med revideringen är ambitionen att se över de olika samverkansformerna mellan ägarkommunerna och Viadidakt samt kommunspecifika uppdrag till Viadidakt. Nuvarande finansieringsprincip För Viadidakt framgår i Avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005, 8 Kostnadsfördelning och betalning att: Kommunerna skall ekonomiskt bidra till den gemensamma nämnden med belopp som motsvarar de totala nettokostnaderna med fördelning 77,9 procent för Katrineholms kommun och 22,1 procent för Vingåkers kommun. Översyn av den fastlagda procentsatsen skall ske vart femte år. År 2005 sker ingen översyn utan första översyn sker år Vingåkers kommun skall erlägga betalning månadsvis. Underlag för betalning utgör budgeterade kostnader för året. Slutlig reglering sker varje år i samband med bokslut. H:\KommuncheflUppdraq 2013 KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Djulögatan 41 Telefon: Katrineholm E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

139 r,,~~~ at~ineholms lcommun Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Kommunchef med ledning Vår beteckning 2 (3) För Viadidakt utgår finansieringsnyckeln idag från befolkningsmängden per den 14 september Det innebär att Katrineholms andel uppgår ti1178,6% och Vingåker ti1121,4%. I planeringsdirektiv 2013 med plan för framgår att Katrineholms andel i Västra Sörmlands Räddningstjänst uppgår ti1182,4%. Vingåkers andel uppgår ti1117,6 %. Ny finansieringsprincip Förslag om ny finansieringsprincipen för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt beräknas utifrån befolkningsmängd irespektive kommun den 1 november. Fördelningsnyckeln uppdateras varje år och utgår från befolkningsmängden i respektive kommun två år innan budgetåret. Det innebär att finansieringen för 2014 beräknas utifrån befolkningsmängden den 1 november Kommunfolkmäng Prognostiserad Prognostiserad d per den 1 kommunfolkmän kommun%lkmängd november 2012 gd vid utgången vid utgången av av Katrineholm Vingåker Den nya finansieringsprincipen utifrån befolkningsmängd innebär att Katrineholms andel för Västra Sörmlands Räddningstjänst respektive Viadidakt är 78,8 procent budgetår 2014 och Vingåkers andel uppgår ti1121,2 procent. Förslag med infasning 2014, 2015 och 2016, utifrån befolkningsmängden pey den 1 november 2012 och befolkningsprognos för 2013 samt Procentuell 'Procentuell Procentuell` Procentuell andel i VSR andel i VSR andel i VSR andel VSR respektive respektive respektive respektive Viaaidakt Viadidakt Viadidakt Viadidakt Katrineholm - VSR 82,4 81,23 80,06 78,9 Vin åker - VSR 17,6 18,77 19,94-21,1 Katrineholm - 78,8 78,8 78,8 78,9 Viadidakt Vin åker - Viadidakt 21,2 21,2 21,2 21,1 1 Utifrån SCB:s befintliga befoll~ingsprognos 2 Utifrån SCB:s befintliga befolkningsprognos H:\KommuncheflUppdrag 2013 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Djulögatan 41 Telefon: Katrineholm E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

140 TT -.,1_ ; 1\atrineholms kommun \ 3 (3) j~~;;~, Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Kommunchef med ledning Ärendets beredning VAr beteckning Ärendet har beretts i samråd mellan de båda kommuncheferna i Katrineholms och Vingåkers kommun samt Viadidakt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till ny finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt baserad på befolkningsmängden samt verkställa följdförändringar i förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänst, KFS nr Kommunchefen uppdras att i samarbete med kommunchefen i Vingåker kommun och Viadidakt revidera Avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005 för ökad tydlighet kring samverkansformerna mellan ägarkommunerna och Viadidakt samt eventuella kommunspecifika uppdrag till Viadidakt. Revisionen ska inkludera en revidering av fördelningsprincip. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från kommunfullmäktige, Vingåkers kommun, KF H:\Kommunchef~Uppdraq 2013 KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Djulögatan 41 Telefon: Katrineholm E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

141 "',: 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski. Ändring av kommunstyrelsens reglemente Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner ändringen i kommunstyrelsens reglemente med tillägget under 15 enligt följande: Kommunstyrelsen ansvarar även för IT-infrastruktur inom kommunen. Kommunstyrelsens beslut Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut om ändring av kommunstyrelsens reglemente enligt ovan delegeras till IT-strategen att hantera ärenden avseende ITinfrastruktur inom kommunens ansvarsområde. Ärendebeskrivning De senaste årens utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur har hanterats via kommunens upphandling av förvaltningsnät. Då fortsatt utbyggnad inte kan ske genom upphandlat avtal eller inom övrig delegation för kommunstyrelsen föreslås ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente under 15 enligt följande: Kommunstyrelsen ansvarar även för IT-infrastruktuY inom kommunen. Med förbehåll att fullmäktige fattar erforderliga beslut gällande reglementsförändringen föreslås IT-strateg, med förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen som ersättare, ges delegation för att hantera ärenden avseende IT-infrastruktur inom kommunens ansvarsområde. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse, Justerandes sign Protokollsutdrag till =~, ~'~ Kommunledningsförvaltningen, akten H 1 Uldragsbestyrkande

142 _ `'~~~1 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommunledningsförvaltningen Vår handlåggare Hans Haglund Datum Ert datum Vår beteckning KS/2013: Er beteckning 1 (1) Kommunstyrelsen Ändring av kommunstyrelsens reglemente De senaste årens utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur har hanterats via kommunens upphandling av förvaltningsnät. Då fortsatt utbyggnad inte kan ske genom upphandlat avtal eller inom övrig delegation för kommunstyrelsen föreslås ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente under 15 enligt följande: Kommunstyrelsen ansvarar även föy IT-infrastruktur inom kofnmunen. Med förbehåll att fullmäktige fattar erforderliga beslut gällande reglementsförändringen föreslås IT-strateg, med förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen som ersättare, ges delegation för att hantera ärenden avseende IT-infrastruktur inom kommunens ansvarsområde. I tjänsten för kommunledni ~'-~~ ~" Hans Haglund IT-strateg ~~ f~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Djulögatan 32 Telefon: 0150/ Telefax: E-post: hans.haglund@katrineholm.se Org.nummer

143 ,~,..a ~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Bildande av dotterbolag inklusive överflyttning av fastigheter Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna KFAB:s bildande av dotterbolag. 2. Kommunfullmäktige utser följande personer att ingå i styrelsen för det nya dotterbolaget Ledamöter Fredrik Olovsson (S) Jessica Ljunggren (S) Claes Holm (S) Cecilia Björk (S) Abdullahi Hassan (S) Björn Lindeberg (M) Lars-Eric Peterson (M) Gudrun Lindvall (MP) Stig Karlsson (C) Bengt Hult (FP) Ingemar Björklund (KD) Ersättare Linda Thompson (S) Tore Karlsson (S) Göran Nilsson (M) Agneta Emanuelsson (FP) Olof Carlsson (V) Ärendebeskrivning Katrineholm Fastighets AB:s (KFAB) arbete med försäljning av fastigheter pågår. I samband med försäljningen, där tre fastigheter ska säljas i ett paket, behöver frågan beslutas om att överföra fastigheterna i ett nytt bolag, ett dotterbolag till KFAB. Beslutet om bolagisering ska fattas av kommunfullmäktige ikatrineholm, varför KFAB i mars 2013 beslutade att föreslå fullmäktige att godkänna bildande av ett dotterbolag. KFAB: s förslag KFAB köper ett 100 tkr bolag som finns färdigt för försäljning. Bolaget registreras som dotterbolag till KFAB, med samma styrelse som KFAB. sign Utdragsbestyrkande ~J~.~~

144 '`~ ~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad KFAB anger att de tre fastigheterna säljs till skattemässiga bokförda värden till dotterbolaget mot en revers utställd av KFAB. Ingen realisationsvinst uppstår då försäljning uppgår till skattemässiga bokförda värden. Stämpelskatten uttas på försäljningsvärdet av den första fastigheten och uppgår ti114,25 procent. Vid överenskommelse med köpare skrivs ett avtal om att köpa KFAB:s dotterbolag. Vid skrivandet av avtal kommer köpare och säljare överens o att lösa reversen, eller om säljaren innan ska ta upp 1ån mot pantbrev som ingår i bolaget. Köparen behöver inte betala stämpelskatt på hela köpesumman, då de köper bolaget. Vill de sedan avveckla bolaget som de har som ett dotterbolag i sitt bolag, kan de genomföra en fusion mellan bolagen. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt ägardirektiven för KFAB ska bildande av dotterbolag godkännas av kommunfullmäktige. Ernst &Young har fått i uppdrag att beskriva hur möjligheten till försäljning av fastigheter genom så kallad paketering kan gå till och hur de skattemässiga konsekvenserna blir. Kommunledningsförvaltningen har ingen anledning att göra en annan bedömning än den som redovisas i Ernst &Youngs rapport. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Skrivelse KFAB Sammanträdesprotokoll KFAB, 27 Beskrivning av försäljning av fastigheter genom s.k. paketering, Ernst &Young Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Joha Frondelius (KD), Göran Dahlström (S) och Ewa Callhaininar (FP) Förslag och yrkanden Ordföranden Göran Dahlström (S) yrkar att KFAB:s styrelse också ska utses som styrelse för det nya dotterbolaget. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandes förslag till beslut med hans tilläggsyrkande. Han finner att styrelsen biträder detta. Justerandes sign Ut gs estyrkande ---,~ Protokollsutdrag till Akten

145 1\åtlineholms kommun \ TJÄNSTESKRIVELSE Datum KOMMUNLEDNIGNSFÖRVALTNINGEN Staben VAr beteckning KS/2013: (2) Vårhandlåggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Bildande av dotterbolag inklusive överflyttning av fastigheter Ärendebeskrivning Katrineholm Fastighets AB:s (KFAB) arbete med försäljning av fastigheter pågår. I samband med försäljningen, där tre fastigheter ska säljas i ett paket, behöver frågan beslutas om att överföra fastigheterna i ett nytt bolag, ett dotterbolag till KFAB. Beslutet om bolagisering ska fattas av kommunfullmäktige ikatrineholm, varför KFAB i mars 2013 beslutade att föreslå fullmäktige att godkänna bildande av ett dotterbolag. KFAB: s förslag KFAB köper ett 100 tkr bolag som finns färdigt för försäljning. Bolaget registreras som dotterbolag till KFAB, med samma styrelse som KFAB. KFAB anger att de tre fastigheterna säljs till skattemässiga bokförda värden till dotterbolaget mot en revers utställd av KFAB. Ingen realisationsvinst uppstår då försäljning uppgår till skattemässiga bokförda värden. Stämpelskatten uttas på försäljningsvärdet av den första fastigheten och uppgår ti114,25 procent. Vid överenskommelse med köpare skrivs ett avtal om att köpa KFAB:s dotterbolag. Vid skrivandet av avtal kommer köpare och säljare överens o att lösa reversen, eller om säljaren innan ska ta upp 1ån mot pantbrev som ingår i bolaget. Köparen behöver inte betala stämpelskatt på hela köpesumman, då de köper bolaget. Vill de sedan avveckla bolaget som de har som ett dotterbolag i sitt bolag, kan de genomföra en fusion mellan bolagen. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt ägardirektiven för KFAB ska bildande av dotterbolag godkännas av kommunfullmäktige. Ernst &Young har fått i uppdrag att beskriva hur möjligheten till försäljning av fastigheter genom så kallad paketering kan gå till och hur de skattemässiga FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

146 _ 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTESKRIVELSE 2 ~2~ Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNIGNSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben konsekvenserna blir. Kommunledningsförvaltningen har ingen anledning att göra en annan bedömning än den som redovisas i Ernst &Youngs rapport. Ärendets handlingar Skrivelse KFAB Sammanträdesprotokoll KFAB, 27 ~ Beskrivning av försäljning av fastigheter genom s.k. paketering, Ernst &Young Staffan Källström LIX: 48 FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

147 `~ ~~~ r~r.a.b styrelse Bildande av dotterbolag inklusive överflyttning av fastigheterna Arbetet ined att sälja fastighetenia i Katrineholm pågår. I samband rnecl försäljningen där sarutliga tre fastigheter slya säljas i ett paket behöver frågan beslutas oni att överföra fastigheterna i ett nytt bolag, ett dotterbolag till I~FAB. Beslutet om bolagisering skall fattas av Katrinel~olm's kommuns fiillmäkiige. r I~'AB köper ett 100 ticr bolåg som finns färdiga för försäljning. Bolaget regisheras som dotterbolag till KF'AB.med sanuna styrelse som KFAB. De fre fastigheteiva säljs till skattemässiga bokförda gärden till dotterbolaget mot en revers utställd av KFAB. Ingen re~lisationsviizst uppstår d~ försäljningen uppgår till skattemässiga bokförda värden. Stämpelskatten uttas på försäljningsvärdet av den första fastigheten och uppgår till 4,25%. Vid överenskommelse rned köpare s1aivs ett avtal om att köpå KFAB's dotterbolag. Vid avtals slarvande lconuner köpare och sälj are överens om att lösa reversen eller om säljaren iiuian slca ta upp 1ån snot pantbrev coin ingår i bolaget. Köparen behöver då inte betala stämpelskatt på hela köpesumman då de lsöper bolaget. Vill de sedan åweckla bolaget som de har som ett dotterbolag ~i sitt bolag kan de genomföra en fission mellan bolagen. KFAB's styrelse ftiresl~ar lsommunfullrriäktige Att godkänna att KFAB bildar ett dotterbolag dit alchiella fastigheter överförs. Katrineholms Fastighets AB Box 7, 8h1 21 Katrineholm DJulägalan 29 Telefon Telefax bostad~kfab.se w~vw.kfab.se Org.nr.5560t1-0917

148 J,'\-~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 27 Försäljning fastigheter Katrineholm Väster VD informerar styrelsen om alternativa tillvägagångsätt att försälja fastigheterna Katrineholm Väster, Etapp 2 inkluderande Tråget 7, 8 Motorn 1, Ratten 1, Vinkelhaken 3 och Flugsvampen 12. VD och styrelsen för KFAB förordar att ägaren Katrineholms Kommun genom dess Fullmäktige beslutar att KFAB ges bemyndigande att tillskapa ett dotterbolag till KFAB och att överlåta ovanstående uppräknade fastigheter och KFAB bemyndigas att försälja bolaget inklusive fastigheterna vidare till presumtiv köpare. Beslut Styrelsen beslutar att att att att VD ges i uppdrag att genomföra bildandet av ett nytt aktiebolag för KFAB samt att överföra fastigheterna kv. Tråget 7-8, Motorn 1, Ratten 1, Vinkelhaken 3 och Flugsvampen 12 till det nybildade aktiebolaget, VD ges befogenhet och i uppdrag att försälja det nybildade aktiebolaget inklusive fastigheterna kv. Tråget 7-8, Motornl, Ratten 1, Vinkelhaken 3 och Flugsvampen 12. föreslå Kommunfullmäktige ikatrineholm besluta att godkänna KFAB:s bildande av ett nytt aktiebolag för KFAB samt att överföra fastigheterna kv. Tråget 7-8, Motom 1, Ratten 1, Vinkelhaken 3 och Flugsvampen 12 till det nybildade aktiebolaget samt föreslå Kommunfullmäktige ikatrineholm besluta att godkäruia KFAB:s försäljning av det nybildade aktiebolaget inklusive fastigheterna kv. Tråget 7-8, Motorn 1, Ratten 1, Vinkelhaken 3 och Flugsvampen 12. Justerat n e sign

149 1 ~ _, SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Under överläggningarna gttrarsig: Björn Lindeberg, Fredxik Olovsson, Stig Karlsson, Claes Holm, Ingemar Björklund, Cecilia Björk och Agneta Emanuelsson.

150 II II II~~~~~~~I~~i~~'''''~~ _i ERn~sr~Yovr~c Ernst 8 Young AB Repslagaregatan 21 Box Linkoping Tfn: Fax: E-post: stefan.eliasson@se.ey.com Försäljning av fastigheter genom s.k. paketering Datum 22 mars 2013 Till Från Katrineholms Fastighets AB Stefan Ellasson &Belinda Karlsson 1 Bakgrund Då Katrineholms Fastighets AB står inför en försäljning av en del av sitt fastighetsbestånd har Ernst &Young fått i uppdrag att kortfattat beskriva hur möjligheten till försäljning av fastigheter genom s.k. paketering kan gå till. 2 Paketering av fastigheter Vid en "vanlig" försäljning av fastighet till en extern köpare utlöses bolagsskatt på den vinst som uppkommer vid försäljningen. En s.k. paketering innebär att fastighetsägaren, idetta fall Katrineholm Fastighets AB (KFAB), istället för att sälja en fastighet direkt till en extern köpare först säljer fastigheten till ett nybildat dotterbolag. Därefter säljs aktierna i dotterbolaget till den externa förvärvsren. Vinsten vid denna aktieförsäljning är då, under vissa förutsättningar, skattefri. Vi kommer nedan kortfattat sammanfatta hur en paketering går till i praktiken. 2.1 Steg 1 överlåtelse av fastigheten till ett nybildat dotterbolag Som ett första steg i försäljningsprocessen bildar KFAB ett nytt helägt dotterbolag (NyAB). Därefter överlåter KFAB den/de fastigheter som skall säljas till NyAB. Priset vid dessa överlåtelser uppgår till respektive fastighets skattemässiga restvärde. och med detta uppkommer varken någon skattemässig vinst eller förlust i NyA6, och fastigheten har därmed överlåtits till NyAB utan att det uppkommer någon inkomstskattekonsekvens idetta bolag. Medlem i Emst &Young Gbbal Limited

151 ~~~ ~~~~~~~~~~~III~~I'''ll -1 ERNST&YOUNG För det fall att det bokförda värdet på fastigheten skiljer sig från det skattemässiga värdet uppkommer dock en bokföringsmässig vinstförlust, vilken i sådana fall är ej skattepliktig, respektive ej avdragsgill. Anledningen till att det går att överlåta fastigheter till NyAB utan några inkomstskattekonsekvenser är att det i Inkomstskattelagen finns särskilda regler kring s.k. underprisöverlåtelser. En underprisöverlåtelse lnnebäratt en tillgång överlåts utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Detta är skattemässigt tillåtet under förutsättning att nedanstående villkor är uppfyllda. a) Överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, ett företag eller ett svenskt handelsbolag. b) Förvärvaren skall omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet ivilken tillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. c) Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, skall överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas. d) Om förvärvaren är ett företag, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Enligt vår preliminära bedömning kommer samtliga dessa villkor vara uppfyllda i ett tänkt scenario med en fastighetspaketering från KFAB. Enligt ovan uppkommer inga inkomstskattekonsekvenser i KFAB vid "förpackningen" av fastigheten. Däremot kommer NyAB att påföras stämpelskatt med ett belopp motsvarande 4,25 procent av det högsta värdet av köpeskillingen (dvs. fastighetens skattemässiga värde) och taxeringsvärdet på fastigheten. Möjligheter att söka uppskov med betalning av stämpelskatten finns. Stämpelskatten måste dock betalas när fastigheten lämnar KFAB-koncernen, dvs. i samband med att aktierna i NyAB säljs. Då paketeringen av fastigheter i normalfallet sker i omedelbar anslutning till försäljningen av aktierna i NyAB saknas i de flesta fall anledning att söka uppskov med stämpelskatten. 2 fia)

152 ~~~~~IIIi~i~~~~''''~~ JE~n~sr~Yovtic anslutning till fastighetspaketeringen måste även undersökas huruvida fastighetsöverlåtselsen kan ge upphov till några mervärdesskatterättsliga konsekvenser. Detta blir framförallt aktuellt i de fall då en fastighet innehållande lokaler, vilka är frivilligt registrerade till moms, överlåts till en köpare som i sin tur börjar använda lokalerna i ej momspliktig verksamhet. Reglerna kring moms på fastigheter är mycket komplicerade och kräver normalt sett en särskild granskning i samband med fastighetsöverlåtelsen. 2.2 Steg 2 - Skattefri försäljning av aktierna i NyAB steg 1 ovan har fastigheten utan inkomstskattekonsekvens överlåtits till NyA6. I steg 2 säljer nu KFAB aktierna i NyAB till den externe köparen för ett marknadsmässigt pris. Den vinst som då uppkommer på aktierna är skattefri i KFAB. Anledningen till detta är att det den 1 juli 2003 infördes nya regler, vilka medför att kapitalvinster på s.k. näringsbetingade andelar är skattefria (aktierna i NyAB är att betrakta som näringsbetingade). En förutsättning för bibehållen skattefrihet är dock att det i samband med försäljningen av aktierna i NyA6 lämnas en särskild skalbolagsdeklaration till Skatteverket. normalfallet är detta dock endast en formalitet. Genom detta paketeringsförfarande har således KFAB kunnat sälja fastigheten/fastigheterna utan att några inkomstskattekonsekvenser uppkommit. Försäljning av fastigheter i "paketerad form" får idag anses vara mer regel än undantag när det gäller kommersiella fastigheter. Detta är även något som, i normalfallet, är fullt accepterat av såväl Skatteverket som lagstiftaren. samband med införandet av de nya reglerna avseende skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar diskuterades huruvida någon begränsningsregel skulle införas för att förhindra försäljning av tillgångar i paketerad form. Någon sådan regel infördes dock ej. förarbetena till lagstiftningen kommenteras förpackningar bl.a. på följande vis: "Som utredaren konstaterat är det svårt att tillskapa regler som motverkar förpackningar eftersom sådana regler även måste omfatta immateriella tillgångar. Utredaren pekar även på att det kan ifrågasättas om det är önskvärt att motverka förpackningar uren ekonomisk synvinkel (SOU 2001:11, s. 169 ff.). Dessutom finns det andra skäl som talar mot att införa regler mot förpackningar. I det fall ett 3 (4)

153 IIIIilli~~~~ ~~~~~~~~~IIIIIIIIII '~ I~RNST&YOUNG förpackat bolag säljs till en köpare i utlandet så lämnar tillgången i bolaget inte svensk skattejurisdiktion. Om tillgången säljs direkt till utlandet måste ett eventuellt övervärde tas fram till beskattning eftersom en sådan överföring måste ske till marknadsvärdet. Med hänsyn till det sagda bedömer regeringen att det i nuläget inte är motiverat att införa regler som försvårar och motverkar förpackningar beträffande tillgångar som skattemässigt betraktas som inventarier." Det enda undantag som gjorts för icke önskvärda förpackningar av fastigheter avser bostäder för delägare i fåmansföretag, vilket inte är aktuellt i förevarande fall. detta sammanhang bör dock observeras att för det fall att det i KFAB-koncernen förekommer bolag, som ut skatterättslig synvinkel kan anses bedriva, eller tidigare ha bedrivit, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter finns särskilda hänsyn att ta. Om så är fallet kan fastigheter fortfarande paketeras och säljas skattefritt. Detta kräver dock i normalfallet en något annorlunda hantering än vad som beskrivits ovan. 4 (4)

154 '`~-,;,< 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om att göra den biologiska mångfalden tydlig Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett antal arter både ur flora och fauna för att följa och åskådliggöra miljömålet "biologisk mångfald". Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) har inkommit med en motion om att göra den biologiska mångfalden tydlig. Motionären föreslår att Katrineholms kommun tar fram ett antal arter, ur både flora och fauna, i syfte att följa och åskådliggöra miljömålet "biologisk mångfald" och att på detta sätt skapa förutsättningar för positiva åtgärder. Kommunfullmäktige beslutade den 21 januari 2013 att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motionen har följande lydelse: "Gör den biologiska mångfalden tydlig. Ett av riksdagen miljömål, som ska omsättas på lokal nivå, handlar om den biologiska mångfalden. Det är ett faktum att fler arter försvinner på kort tid nu än någonsin förr i planeten Jordens historia. Det är tyvärr också ett faktum att det är människans omdaningar av planeten som är orsaken. Kemikaliseringen, ayskogningen, det moderna jordbruket, ett för hårt uttag av vad som skulle kunna vara en outsinlig resurs med flera orsaker ligger bakom. Antalet arter på hotlistan ökar världen över och det är ytterst sällsynt att någon art kan avföras från densamma. En del frågar om vi verkligen måste ha alla olika hackspettar och mesar, åkerogräs och insekter. Då har man inte insett att allt levande hänger ihop och att vi människor är en del av den stora biologiska väven, som gör planeten Jorden så unik. Dessutom kan ingen annan art ta ansvaret för det människan gör bara människan själv och det ställer krav. Det är bara Homo sapiens som har skapat det tillstånd på Jorden, som nu gör att den biologiska mångfalden utarmas. Trots varningar redan för 50 år sedan i Rachel Carsons bok Tyst vår har utarmningen inte stoppats. Men det går att återskapa biotoper, att minska kemikaliseringen, att skydda hotade arter och att faktiskt öka antalet individer inom arter, som kommit i kläm. Havsörnen och pilgrimsfalken i Sverige är exempel på detta. Utfodring med giftfri föda under vintern för örnarna och uppfödning och utsättning av falkungar har givit dessa båda arter helt andra förutsättningar numer. En ökad biologisk mångfald av gräs och örter i det ekologiska lantbruket är ett annat ~~,<..

155 ~~'~ I~~tr1rie1101ri1S korilriluri ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL _ ~~ ~> Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN '7~ 8 Blad exempel. Det hjälper inte bara floran, utan även många insekter, tex fjärilsarter, får större chans att klara sig och öka i antal. Många arter kan användas för att läsa av hur naturen mår. Man kallar dessa arter indikatorarter. Exempel på detta är vissa lavar, som är extremt känsliga för luftföroreningar och där artsammansättning kan säga mycket om luftens kvalitet. Andra är vissa små kräftdjur i sjöar där vissa försvinner om sjön är syrefattig medans andra trivs utmärkt i övergödda sjöar. Med rätt kunskap kan artsammansättningen i en biotop säga minst lika mycket eller till och med mer än momentana mätningar av olika parametrar. I det Miljöstrategiska Rådet har den biologiska mångfalden kommit med som ett miljömål vi lokalt ska arbeta med. Jag har där föreslagit att man ska välja ut vissa arter, som kan användas för att åskådliggöra vad det handlar om och har där mött visst intresse. Jag väljer att även väcka frågan såhär. Begreppet Den Biologiska Mångfalden tenderar att bli rätt abstrakt, men pratar man om lärkor och tofsvipor, blåsippor och prästkragar, humlor och nässelfjärilar så blir det betydligt mer tydligt vad det handlar om. Genom att välja ut speciella arter och följa dem kan miljömålet bli mer konkret, åtgärder för att förbättra bli möjliga och i bästa fall kan fokuseringen öka intresset för den biologiska mångfalden. Kanske kan Katrineholms kommun välja storlommen som en art att följa, eller varför inte tofsmesen? Kanske någon kalkgynnad ört kan få speciell uppmärksamhet i de kalkstråk som finns i kommunen, eller varför inte bålgetingen eller någon dagfjäril som vinbärsfuks? Vilka eller hur många arter som kan passa får vä1 utredas av Miljöstrategiska rådet. Kanske kan åtgärdsplaner vara aktuella för vissa av dessa arter. Syftet är att åskådliggöra miljömålet Biologisk mångfald och att på detta sätt skapa förutsättningar för positiva åtgärder. Jag föreslår därför att Katrineholms kommun tar fram ett antal arter, såväl fauna- som floraarter, som följs speciellt i syfte att följa och åskådliggöra vad det nationella miljömålet Biologisk mångfald handlar om och om så är möjligt ta fram åtgärdsplaner för någon eller några av dessa." Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från samhällsbyggnadsförvaltningen, via kommunekologen, samt miljöstrategiskarådet. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion: Gör den biologiska mångfalden tydlig, Samhällsbyggnadsförvaltningens/kommunekologens yttrande, Miljöstrategiska rådets skrivelse,

156 ~~.. `; 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Gudrun Lindvall (MP) och Michael Hagberg (S) Förslag och yrkanden Gudrun Lindvall (MP) yrkar bifall till ordförandens förslag till beslut. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag på beslut och finner att kommunstyrelsen biträder detta. Justerandes si Protokollsutdrag till Akten Utdragsbestyrkande ~~n ~i~,~, //1/g~,j~~

157 ~~i '~, 1\atrineholms kommun,. ~~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vårbeteckning KS/2013: (2) Vår handläppare Per Johansson Kommunstyrelsen Svar på motion om att göra den biologiska mångfalden tydlig Arendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) har inkommit med en motion om att göra den biologiska mångfalden tydlig. Motionären föreslår att Katrineholms kommun tar fram ett antal arter, ur både flora och fauna, i syfte att följa och åskådliggöra miljömålet "biologisk mångfald" och att på detta sätt skapa förutsättningar för positiva åtgärder. Kommunfullmäktige beslutade den 21 januari 2013 att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från samhällsbyggnadsförvaltningen, via kommunekologen, samt miljöstrategiska rådet. Redovisning av inkomna synpunkter Samhällsb yggnadsförvaltningen Av kommunekologens yttrande framkommer att kommunen, genom Milj öbalken, har fått ett tydligare ansvar för det lokala naturvårdsarbetet. Kommunekologen menar att det inom samhällsbyggnadsförvaltningen finns kompetens för att med egen personal kunna arbete med att göra den biologiska mångfalden tydlig, enligt motionärens förslag. Vidare, bedömer kommunekologen att några merkostnader inte behöver uppstå. Till detta kommer att kommunen i sitt miljöstrategiska arbete valt fyra fokusområden varav ett är den biologiska mångfalden och som finns angivet i budget för som ett åtagande. Av yttrandet framgår att arbete med den biologiska mångfalden är en naturlig del av samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen, via kommunekologen, föreslår i sitt yttrande att motionen bifalls. Miljöstrafegiska rådet Miljöstrategiskarådet har sett frågan om att göra den biologiska mångfalden tydlig som angelägen att arbeta vidare med. För att ta vara på det engagemang och den kunskap som finns inom det lokala föreningslivet, kan gärna arbetet ske i samarbete med lokala föreningar, enligt rådet. Man pekar på tidigare samarbete och nämner sjöfågelinventering av Näsnaren med ornitologiska föreningen som ett gott exempel. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se

158 ~~~~~ atrineholms kommun _, I\' ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Datum Vår beteckning KS/2013: För att tydliggöra miljömålsarbetet enligt må1 16 "Ett rikt växt- och djurliv", kan det här vara en bra arbetsform. Miljöstrategiska rådet föreslår att motionen bifalls. Kommunledningsförvaltningens bedömning Både samhällsbyggnadsförvaltningen, via kommunekologen, och miljöstrategiska rådet föreslår att motionen bifalls. Kommunekologen bedömer att arbetet med tydliggörande av den biologiska mångfalden är ett fokusområde för förvaltningen och är en naturlig del av dess verksamhet. ~~er J ansson Prötokollsutdrag till Kommunekologen Miljöstrategiska rådet Lix: 56 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se

159 miljöpar#iet de 9 MOTION Gör den biologiska mångfalden tydlig. Ett av riksdagen miljömål, som ska omsättas på lokal nivå, handlar om mångfalden. Det är ett faktum att fler arter försvinner på kort tid nu än någonsin förr i planeten Jordens historia. Det är tyvärr också ett faktum att det är människans omdaningar av planeten som är orsaken. Kemikaliseringen, ayskogningen, det moderna jordbruket, ett för hårt uttag av vad som skulle kurnia vara en outsinlig resurs med flera orsaker ligger bakom. Antalet arter på hotlistan ökar världen över och det är ytterst sällsynt att någon art kan avföras från densamma. En del frågar om vi verkligen måste ha alla olika hackspettar och mesar, åkerogräs och insekter. Då har man inte insett att allt levande hänger ihop och att vi människor är en del av den stora biologiska väven, som gör planeten Jorden så unik. Dessutom kan ingen annan art ta ansvaret för det människan gör liana människan själv och det ställer krav. Det är bara Homo sapiens som har skapat det tillstånd på Jorden, som nu gör att den biologiska mångfalden utarmas. Trots varningar redan för 50 år sedan i Rachel Carsons bok Tyst vår har utarrnningen inte stoppats. Men det går att återskapa biotoper, att minska kemikaliseringen, att skydda hotade arter och att faktiskt öka antalet individer inom arter, som kommit i kläm. Havsörnen och pilgrimsfalken i Sverige är exempel på detta. Utfodring med giftfri föda under vintern för örnarna och uppfödning och utsättning av falkungar har givit dessa båda axter helt andra förutsättningar numer. En ökad biologisk mångfald av gräs och örter i det ekologiska lantbruket är ett annat exempel. Det hjälper inte bara floran, utan även många insekter, tex fjärilsarter, får större chans att klara sig och öka. i antal. Många arter kan användas för att läsa av hur naturen mår. Man kallar dessa arter indikatorarter. Exempel på detta är vissa lavar, som är extremt känsliga för luftföroreningar och där artsammansättning kan säga mycket om luftens kvalitet. Andra är vissa små kräftdjur i sjöar däx vissa försvinner om sjön är syrefattig medans andra trivs utmärkt i övergödda sjöar. Med rätt kunskap kan artsammansättningen i en biotop säga minst lika mycket eller till och med mer än momentana mätningar av olika parametrar. Idet Miljöstrategiska Rådet har den biologiska mångfalden kommit med som ett miljömål vi lokalt ska arbeta med. Jag har där föreslagit att man ska välja ut vissa arter, som kan användas för att åskådliggöra vad det handlar om och har där mött visst intresse. Jag väljer att även väcka frågan såhär. Begreppet Den Biologiska Mångfalden tenderar att bli rätt abstrakt, men pratar man om lärkor och tofsvipor, blåsippor och prästkragar, humlor och nässelfjärilar så blir det betydligt mer tydligt vad det handlar om. Genom att välja ut speciella arter och följa dem kan miljömålet bli mer konkret, åtgärder för att förbättra bli möjliga och i bästa fall kan fokuseringen öka intresset för den biologiska mångfalden. Kanske kan Katrineholms kommun välja storlommen som en art att följa, eller varför inte tofsmesen? Kanske någon kalkgynnad ört kan få speciell