KALLELSE. 9 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning KS/2013:195 KR Finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt

Transkript

1 KALLELSE KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 24 april 2013, kl Plats Nr Information 1 Utfallsprognos KTS-salen, Vita Huset 2 Uppföljning av kommunstyrelsens ansvarsområde -allmänt - presentation av tillförordnad personalchef - genomgång pensioner 3 KFV Marknadsföring 4 Kollektivtrafiken Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 5 Svar på motion om att göra den biologiska mångfalden tydlig KS/2013:17 PJ 3 6 Idrottspolitiskt program KS/2012:112 KR 9 7 Kostpolitiskt program KS/2013:187 KR 30 8 Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet KS/2012:622 KR 49 9 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning KS/2013:195 KR Finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt KS/2013:203 MSK Ändring av kommunstyrelsens reglemente KS/2013:202 MSK Bildande av dotterbolag inklusive överflyttning av fastigheter KS/2013:205 KR 72 Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 13 Redovisning av kommunstyrelsens medel till förfogande 14 Förordnanden för att fullgöra ordförandeuppgifter under delar av maj och juni Plan för intern kontroll inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Svar på revisionsrapport - Granskning av kommunens projekthantering KS/2013:192 KR 76 KS/2013:194 MSK 79 KS/2013:204 PJ 80 KS/2013:148 MSK Planeringsdirektiv 2014 med plan för 2015 och 2016 KS/2013: K:\Beredningsmöten\2013\130424\ Kallelse för utskick.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 KALLELSE KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Nr Anmälningsärenden 18 Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av kurser, konferenser, seminarier m.m Meddelanden 100 Sid Göran Dahlström Ordförande K:\Beredningsmöten\2013\130424\ Kallelse för utskick.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post:

3 Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om att göra den biologiska mångfalden tydlig Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen och uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett antal arter både ur flora och fauna för att följa och åskådliggöra miljömålet "biologisk mångfald". Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) har inkommit med en motion om att göra den biologiska mångfalden tydlig. Motionären föreslår att Katrineholms kommun tar fram ett antal arter, ur både flora och fauna, i syfte att följa och åskådliggöra miljömålet "biologisk mångfald" och att på detta sätt skapa förutsättningar för positiva åtgärder. Kommunfullmäktige beslutade den 21 januari 2013 att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motionen har följande lydelse: "Gör den biologiska mångfalden tydlig. Ett av riksdagen miljömål, som ska omsättas på lokal nivå, handlar om den biologiskamångfalden. Det är ett faktum att fler arter försvinner på kort tid nu än någonsin förr i planeten Jordens historia. Det är tyvärr också ett faktum att det är människans omdaningar av planeten som är orsaken. Kemikaliseringen, ayskogningen, det moderna jordbruket, ett för hårt uttag av vad som skulle kunna vara en outsinlig resurs med flera orsaker ligger bakom. Antalet arter på hotlistan ökar världen över och det är ytterst sällsynt att någon art kan avföras från densamma. En del frågar om vi verkligen måste ha alla olika hackspettar och mesar, åkerogräs och insekter. Då har man inte insett att allt levande hänger ihop och att vi människor är en del av den stora biologiska väven, som gör planeten Jorden så unik. Dessutom kan ingen annan art ta ansvaret för det människan gör bara människan själv och det ställer krav. Det ärbara Homo sapiens söm har skapat det tillstånd på Jorden, som nu gör att den biologiska mångfalden utarmas. Trots varningar redan för 50 år sedan i Rachel Carsons bok Tyst vår har utarmningen inte stoppats. Men det går att återskapa biotoper, att minska kemikaliseringen, att skydda hotade arter och att faktiskt öka antalet individer inom arter, som kommit i kläm. Havsörnen och pilgrimsfalken i Sverige är exempel på detta. Utfodring med giftfri föda under vintern för örnarna och uppfödning och utsättning av falkungar har givit dessa båda arter helt andra förutsättningar numer. En ökad biologisk mångfald av gräs och örter i det ekologiska lantbruket är ett annat exempel. Det hjälper inte bara floran, utan även många insekter, tex fjärilsarter, får större chans att klara sig och öka i antal. Många arter kan användas för att läsa av hur naturen mår. Man kallar dessa arter indikatorarter. Exempel på detta är vissa lavar, som är extremt känsliga för luftföroreningar och där artsammansättning kan säga mycket om luftens kvali-,~_ n~

4 tet. Andra är vissa små kräftdjur i sjöar där vissa f~~svinner om sjön är syrefattig medans andra trivs utmärkt i övergödda sjöar. Med rätt kunskap kan artsammansättningen i en biotop säga minst lika mycket eller till och med mer än momentana mätningar av olika parametrar. I det Miljöstrategiska Rådet har den biologiska mångfalden kommit med som ett miljömål vi lokalt ska arbeta med. Jag har där föreslagit att man ska välja ut vissa arter, som kan användas för att åskådliggöra vad det handlar om och har där mött visst intresse. Jag väljer att även väcka frågan så här. Begreppet Den Biologiska Mångfalden tenderar att bli rätt abstrakt, men pratar man om lärkor och tofsvipor, blåsippor och prästkragar, humlor och nässelfjärilar så blir det betydligt mer tydligt vad det handlar om. Genom att välja ut speciella arter och följa dem kan miljömålet bli mer konkret, åtgärder för att förbättra bli möjliga och i bästa fall kan fokuseringen öka intresset för den biologiska mångfalden. Kanske kan Katrineholms kommun välja storlommen som en art att följa, eller varför inte tofsmesen? Kanske någon kalkgynnad ört kan få speciell uppmärksamhet i de kalkstråk som finns i kommunen, eller varför inte bålgetingen eller någon dagfjäril som vinbärsfuks? Vilka eller hur många arter som kan passa får väl utredas av Miljöstrategiska rådet. Kanske kan åtgärdsplaner vara aktuella för vissa av dessa arter. Syftet är att åskådliggöra miljömålet Biologisk mångfald och att på detta sätt skapa förutsättningar för positiva åtgärder. Jag föreslår därför att Katrineholms kommun tar fram ett antal arter, såväl fauna- som floraarter, som följs speciellt i syfte att följa och åskådliggöra vad det nationella miljömålet Biologisk mångfald handlar om och om så är möjligt ta fram åtgärdsplaner för någon eller några av dessa." Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från samhällsbyggnadsförvaltningen, via kommunekologen, samt miljöstrategiska rådet. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion: Gör den biologiska mångfalden tydlig, Samhällsbyggnadsförvaltningens/kommunekologens yttrande, Miljöstrategiska rådets skrivelse, ni

5 ~''~~ ~~~' ~' I~atiineholms kommun ~,, KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben TJÄNSTEUTLÅTANDE Vår beteckning KS/2013: (2) Vår handläpgare Per Johansson Kommunstyrelsen Svar på motion om att göra den biologiska mångfalden tydlig Arendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) har inkommit med en motion om att göra den biologiska mångfalden tydlig. Motionären föreslår att Katrineholms kommun tar fram ett antal arter, ur både flora och fauna, i syfte att följa och åskådliggöra miljömålet "biologisk mångfald" och att på detta sätt skapa förutsättningar för positiva åtgärder. Kommunfullmäktige beslutade den 21 januari 2013 att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen hax berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från samhällsbyggnadsförvaltningen, via kommunekologen, samt miljöstrategiska rådet. Redovisning av inkomna synpunkter Samhällsbyggnadsförvaltningen Av kommunekologens yttrande framkommer att kommunen, genom Miljöbalken, har fått ett tydligare ansvar för det lokala naturvårdsarbetet. Kommunekologen menar att det inom samhällsbyggnadsförvaltningen finns kompetens för att med egen personal kunna arbete med att göra den biologiska mångfalden tydlig, enligt motionärens förslag. Vidare, bedömer kommunekologen att några merkostnader inte behöver uppstå. Till detta kommer att kommunen i sitt miljöstrategiska arbete valt fyra fokusområden varav ett är den biologiska mångfalden och som finns angivet i budget för som ett åtagande. Av yttrandet framgår att arbete med den biologiska mångfalden är en naturlig del av samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen, via kommunekologen, föreslår i sitt yttrande att motionen bifalls. Mi jöstrategiska rådet Miljöstrategiskarådet har sett frågan om att göra den biologiska mångfalden tydlig som angelägen att arbeta vidare med. För att ta vara på det engagemang och den kunskap som finns inom det lokala föreningslivet, kan gärna arbetet ske i samarbete med lokala föreningar, enligt rådet. Man pekar på tidigare samarbete och nämner sjöfågelinventering av Näsnaren med ornitologiska föreningen som ett gott exempel. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se

6 ~~`~~ ~'~'' I~atiineholms kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) KOM M U N L E DN I N G S FÖRVALTN I N G E N Staben f Vår beteckning KS/2013: För att tydliggöra miljömålsarbetet enligt må1 16 "Ett rikt växt- och djurliv", kan det här vara en bra arbetsform. Miljöstrategiska rådet föreslår att motionen bifalls. Kommunledningsförvaltningens bedömning Både samhällsbyggnadsförvaltningen, via kommunekologen, och miljöstrategiska rådet föreslår att motionen bifalls. Kommunekologen bedömer att arbetet med tydliggörande av den biologiska mångfalden är ett fokusområde för förvaltningen och är en naturlig del av dess verksamhet. ~- r1'er J ansson Prötokollsutdrag till Kommunekologen Miljöstrategiska rådet LAX: s6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se

7 miljöpartiet de gry ~~ ~~H~LM~ lcö~ai Aic~~n~'+ur~~~~~ els~~ MOTION ~~~~ Q~ ~~ ~ ~ Gör den biologiska mångfalden tydlig. Ett av riksdagen miljömål, som ska omsättas på lokal nivå, handlar om den biologiska mångfalden. Det är ett faktum att fler arter försvinner på kort tid nu än någonsin förr i planeten Jordens historia. Det är tyvärr också ett faktum att det är människans omdaningar av planeten som är orsaken. Kemikaliseringen, ayskogningen, det moderna jordbruket, ett för hårt uttag av vad som skulle kuiuia vara en outsinlig resurs med flera orsaker ligger bakom. Antalet arter på hotlistan ökar världen över och det är ytterst sällsynt att någon art kan avföras från densamma. En del frågar om vi verkligen måste ha alla olika hackspettar och mesar, åkerogräs och insekter. Då har man inte insett att allt levande hänger ihop och att vi människor är en del av den stora biologiska väven, som gör planeten Jorden så unik. Dessutom kan ingen annan art ta ansvaret för det människan gör bara människan själv och det ställer krav. Det ärbara Homo sapiens som har skapat det tillstånd på Jorden, som nu gör att den biologiska mångfalden utarmas. Trots varningar redan för 50 år sedan i Rachel Laxsons bok Tyst vår har utarmningen inte stoppats. Men det går att återskapa biotoper, att minska kemikaliseringen, att skydda hotade arter och att faktiskt öka antalet individer inom arter, som kommit i kläm. Havsörnen och pilgrimsfalken i Sverige är exempel på detta. Utfodring med giftfri föda under vintern för örnarna och uppfödning och utsättning av falkungar har givit dessa båda arter helt andra förutsättningar numer. En ökad biologisk mångfald av gräs och örter i det ekologiska lantbruket är ett annat exempel. Det hjälper inte bara floran, utan även många insekter, tex fjärilsarter, får större chans att klara sig och öka i antal. Många arter kan användas för att läsa av hur naturen mår. Man kallar dessa arter indikatorarter. Exempel på detta är vissa lavar, som är extremt känsliga för luftföroreningar och där artsammansättning kan säga mycket om luftens kvalitet. Andra är vissa små kräftdjur i sjöar där vissa försvinner om sjön är syrefattig medans andra trivs utmäxkt i övergödda sjöar. Med rätt kunskap kan artsammansättningen i en biotop säga minst lika mycket eller till och med mer än momentana mätningar av olika parametrar. I det Miljöstrategiska Rådet har den biologiska mångfalden kommit med som ett miljömål vi lokalt ska arbeta med. Jag har där föreslagit att man ska välja ut vissa arter, som kan användas för att åskådliggöra vad det handlar om och har där mött visst intresse. Jag väljer att även väcka frågan såhär. Begreppet Den Biologiska Mångfalden tenderar att bli rätt abstrakt, men pratar man om lärkor och tofsvipor, blåsippor och prästkragar, humlor och nässelfjärilar så blir det betydligt mer tydligt vad det handlar om. Genom att välja ut speciella arter och följa dem kan miljömålet bli mer konkret, åtgärder för att förbättra bli möjliga och i bästa fall kan fokuseringen öka intresset för den biologiska mångfalden. Kanske kan Katrineholms kommun välja storlommen som en art att följa, eller varför inte tofsmesen? Kanske någon kalkgynnad ört kan få speciell

8 uppmärksamhet i de kalkstråk som finns i kommunen, eller varför inte bålgetingen eller någon dagf äril som vinbärsfuks? Vilka eller hur många arter som kan passa får vä1 utredas av Miljöstrategiska rådet. Kanske kan åtgärdsplaner vara aktuella för vissa av dessa arter. Syftet är att åskådliggöra miljömålet Biologisk mångfald och att på detta sätt skapa förutsättningar för positiva åtgärder. Jag föreslår därför att Katrineholms kommun tar fram ett antal arter, såväl fauna- som floraarter, som följs speciellt i syfte att följa och åskådliggöra vad det nationella miljömålet Biologisk mångfald handlar om och om så är möjligt ta fram åtgärdsplaner för någon eller några av dessa. Lerbo den 8 januari Gudrun Lindvall (mp)

9 Dnr KS/2012: Handläggare: Karin Rytter Idrottspolitiskt program Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till Idrottspolitiskt program, med följande tillägg och ändringar: En formulering kring kommunens avståndstagande från tidig elitsatsning Programmet är giltigt till och med juni 2015 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i november 2010, 13, att service- och tekniknämnden skulle upprätta ett Idrottspolitiskt program, som tar hänsyn till genus och hållbar utveckling. Mot bakgrund av detta, utarbetade nämnden under 2012 ett förslag till Idrottspolitiskt program, med anpassning till Styrsystemet i Katrineholms kommun. Förslaget översändes till kommunstyrelsen för vidare hantering. Kommunledningsförvaltningen översände programmet för kommunstyrelsens räkning på remiss till berörda nämnder. De inkomna remissvaren återsändes till service- och tekniknämnden, som nu har bearbetat och uppdaterat programmet utifrån de inkomna synpunkterna. Remissvaren har också kommenterats i bilaga. Det idrottspolitiska programmet består av två delar, en visionär del med utgångspunkt i Vision 2025 samt en genomförande del som utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. Det är den visionära delen som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska behandla. Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan som leder till att medborgarna ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det idrottspolitiska programmet berör flera olika nämnder i kommunen. Samtliga berörda nämnder samt kommunledningsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning har fått möjlighet att yttra sig över förslagen. Service- och tekniknämnden har anpassat dokumenten utifrån de inkomna synpunkterna. Yttrandena har också kommenterats. Programmen har utformats i enlighet med Styrsystem för Katrineholms kommun. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att programmet inte kan gälla till och med år 2016, då kommunplanen som programmet baseras på, gäller till och med år 2014.

10 Kommunledningsförvaltningen vill också förtydliga att det är den första politiska delen av dokumentet som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska anta. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 12 Förslag till Kostpolitiskt program, STN-handling Kommentarer till remissvar, "Yttranden IPP" Inkomna yttranden

11 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 ~2~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning KS/2012: Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Idrottspolitiskt program Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i november 2010, 13, att service- och tekniknämnden skulle upprätta ett Idrottspolitiskt program, som tar hänsyn till genus och hållbar utveckling. Mot bakgrund av detta, utarbetade nämnden under 2012 ett förslag till Idrottspolitiskt program, med anpassning till Styrsystemet i Katrineholms kommun. Förslaget översändes till kommunstyrelsen för vidare hantering. Kommunledningsförvaltningen översände programmet för kommunstyrelsens räkning på remiss till berörda nämnder. De inkomna remissvaren återsändes till service- och tekniknämnden, som nu har bearbetat och uppdaterat programmet utifrån de inkomna synpunkterna. Remissvaren har också kommenterats i bilaga. Det idrottspolitiska programmet består av två delar, en visionär del med utgångspunkt i Vision 2025 samt en genomförande del som utgör ett samverkansdokument mellan berörda nämnder. Det är den visionära delen som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska behandla. Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan som leder till att medborgarna ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det idrottspolitiska programmet berör flera olika nämnder i kommunen. Samtliga berörda nämnder samt kommunledningsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning har fått möjlighet att yttra sig över förslagen. Service- och tekniknämnden har anpassat dokumenten utifrån de inkomna synpunkterna. Yttrandena har också kommenterats. Programmet har utformats i enlighet med Styrsystem för Katrineholms kommun. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

12 I- ~~ `~ 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE G~' 2 ~2~ VAr beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att programmet inte kan gälla till och med år 2016, då kommunplanen som programmet baseras på, gäller till och med år Kommunledningsförvaltningen vill också förtydliga att det är den första politiska delen av dokumentet som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska anta. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 12 Förslag till Kostpolitiskt program, STN-handling Kommentarer till remissvar, "Yttranden IPP" Inkomna yttranden Karin Rytter LIX: 59 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

13 C]I~1 ~å~~'. ~~ _.~:...-, F '~; 3.ia. 5. ~ J~r R ~ ~ a.: ~r fi:' ~, ~a.~ ~. :R. ~': :.:. :.: : : : ::. :.<.::.: :.: :.:.:.:..: : : : : : :...::::.::::... ~ ::.... :..R.:::.~.:::,.: : : : :.~. fi:: -~-.:.,..~...:.-~~...:.::r:...: :.:..: : : : : :.: :...~... : :::r...:::::::::.::::::::.:: ~..:.::::....: r... ~,.: : ::::.:::.::::::I~...~.:..::...:.-~:::::.::::::::..::::::..:.:... :::.::...r::::::.:.:.:..... : ::::... ~,...e ~... [ r<. r }'.k l ^t,~å:e. :.:.:.:.:::::::::::...:... ~:..~: ::::.:::~..M:::...~.å,.:a :e.:...:::.:v~ Rr~ ::::::...:::::::.::: R~.:...::::::::.::.: R.:::.~~ ~..:::.:..:.fix...:... :.::...::::. ::::... _...,.:..::.. ::...:w..,~::::::::::::::..:.:... ~~~:~~~~~~~.~:: ~:.:.:::.:::::.::.:.:.:.:::.:.:::::::::...::~:~~~~~~~~..r:::::::::~::::::.,s..:::::::::::::::.:::::::.:..:..:::.. _ ~;, :.:::::..:..:::::::::...:...: x::.::::::..~::::::.:..:.:...:..... ~_~~~~t...,:::..:::::::::::::::::::.::..: s..::.,::::::...~:...::::,.:...::::.:..::::::::::... ::::::::~z:... :::.,?... ~ ~..:~.s..... ~~~~~~~~:...: r:~::~::..,:::.::~......~~~~ ~ ~......::~ :::.:.:.:...:.:.:::... :. ~.~.~ :::.:.:. :.:.:::. :~~~~:.....:...:::...,:::~::::::.:::::!.~... :::~~:~.~:...:....~:~~~~~~~~~..:,...::~~~ ::.::.._...:...>...::::...:.:.::::r.:.....:.:. ~....:::.~:.:...:_.::::r:::~ ~~...~~:~~~~~å::..:::::..:..::::.::::: :.::::.:::::.:.:::::..::::.:...:..:.::.::::::::....x...:.:...:: : : :.. :.~. : : : : : :..:.:.:. :..:.:., ::::: i... :.: : :..:::::::::::.:.:::.~~:.:.~.:...:.: x :.: : : :.:.,.: :..~...~....::.~... ::::::::.:..:::::...:~..:...::::.~ ~~::,:::...:::::,_~:::...::...::::::.::: ::::::::::::.::.::::::..>,:... s.:...:::::::a...:.,.~~~~~~~~:~c::::.:..:... :::::::::::1.:..:::::::.:.:.:::::::::::::..:c:::.::::c.e.~:.s:C.:.:..:::::.;.:~ p... ~::::::.::::::::.:::~. <:...,.,::::~...::.~F,.,,.,::...:~...~~~ ~ ~~.+~. ~S.?'ess ::.::... ~w r :~ 'i'' m ~..::.i~....:....'i:::.. }~... 5 yx _ s.r ~'..":; "~R,[~; i ~ ~.r....::.. :: <z.;. 0'~ ~~':'~ :~ yar. ' i..d W~.R ::.. ~:. ::::~:..: ~:::::::::::.:.:..::.~:.~:..:...::...:::::~~~~~::~...::...::..,.,:......,. r:.:.:::::::::::. ~:::: :.::::::::::.....:~~~~ :.:.:.:::.: F::..:::..:... :.:::......:.:.:.:.s...:...:..:......:"..:::::.::::::.c..... r:...:.:::::::. ::::::t.. : t~.~...:.:.::~::::..::.:,t::...:::::..:......:.~ ::::::F.~.e~:~ :.~:~~F M... <~~::~... ~~...::~... ::::::::::::.:::::::::: ~w...~...::::::::: :::::::..:::::::....~~s...y....:.::::...:::::.:::::::::~a ~:.~ ::. Sa.. u ~ i~ h "fir....::::::::::::::::... 7:...:::::...:::::::::.: <:.:.::..::~...,.:::::::.,. x!:::::::c':.::.. n C.. E..~z:::.::::.:..:.::::::: + ~ -'..... ~... ~: eyu.~.~. r...:::.:.::::~::::..:.:::..:~~.:.::...:...:::::.:::::.~'..:..:.::..::::::::::::..::::.::::...: ~ ~ ~Y it45~. ~.. e ~.E[ d.. :'gyp...:a. ::::::::::::::::.::. ~.~...::::::.::::,::..:::. ::,.~,,.::.~~~: Y i..~~~ F`y~E: å ~ut (yc~'.'i viz ~......'... ~.~';'~:::!i:r'::::::..';. %,.x'.~:x..j7,. ~::::.,r:~...::~.:::::::::::::t ~:::::.:...: ::..:::.::::::.:~ ty...x t...:::...~~~ -..~.. R ~y. :.::.:..:~:::., n::.~:.,...:::.,..:~x t : y "'::'.`..~:~~~d,~u,:.~`~~ '<äe 5' ::.. ::.::::::::::::::::...:::::..... r.....,,~.r.v ~. :._~~~~~.c.~ :... :::::..::... :::::: ::::::::::.::: c...:~.~s..:::::::::: ::::::::..:::.... ~.~d~~~~~~~~~~~~..~.~:~~~~~~~~~,::::::::::::~...i...::..:::::.~...::r:... :.~:::.:::::::::::::~:-.::::..:. F......:: ~: :r::..:.: Kn' _.:::.... <~~~~....:~~~t~..::::::: ;... '~~....h... ::::::: :~[ "~~~.h.":: 1 ~:::,.,:~ ~.:~... ~.. i:5: y' ~~ti...?:~.:::.0 ::..... ~.:::. ::Y :::~~:y'<'...~ _ ::::~ R -... :.. ~:.:...::.:.:... :::::::.::.. e~~~~~~~~~~~~~~~~~::~..: ~~~~~~~~~~~..::::::::::::::e::e::::... ~:.... ~~a...' _. :. ::::::s:..y...;...,...: x :~~~~~~~.s' "' ~~~9R::..:.:.s. `.:' fis.'., ~e~..... L..._r~,.:: :~: ~ :.!!::: kx ~a::: +~.x Mä.,:ä..~~~ x~s'~~~~r~~~~~',i~.:.i'i'~...::::... '~~' Å~~: 'W y '~

14 ~f ~.J-~ Tj ;I 1\atrineholms kommun IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) Beslutshistorik Gäller från Ändring av kommunfullmäktige Ägare Förvaltarskap2 Uppföljning Hur: Kontroll mot Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från... När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

15 iy I'. ~ '~ : `~~~, I~atrineholms kommun IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) Idrottspolitiskt program Bakgrund Katrineholms kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Under hösten 2011 påbörjades arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt program. Programmet baseras på Vision 2025 och kommunplanen. Det ska vara vägledande för hur kommunen ska arbeta med idrottsfrågor i verksamheterna och ska beaktas vid beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att må1 och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet. Del 1, övergripande politiska delen Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv &lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Idrotten och föreningslivet är redan, och har alltid varit, en verksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm har ett gynnsamt läge i och med Sportcentrum, en av landets mest samlade och kompletta idrottsanläggningar. Ijust detta kan Katrineholm med kransorter, med närmare 400 föreningar, hålla huvudet högt. Det innebär dock inte att kommunen lutar sig tillbaka och anser arbetet färdigt. Att främja idrotten och föreningslivet är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. Idrotten är en viktig del av Katrineholm. Inom idrottsrörelsen får barn och ungdomar dagligen upplevelser och fysisk stimulans, de får också lära sig demokratiska värderingar och sunda levnadsvanor. Idrotten i Katrineholm med kransorter är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. För att ytterligare stärka idrottens betydelse som en positiv kraft i samhället vill idrottsrörelsen och Katrineholms kommun stärka sitt samarbete med varandra och med näringslivet. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som

16 ~~~~_`~~ I 1\atrineholms kommun 4 17 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument XX-XX genomsyrar organisationen. En värdegrund som går hand i hand med idrotten och föreningslivet. Kultur och fritid Fritids- och idrottsverksamheten bidrar till kommunens utveckling och folkhälsan. Vi ska fortsätta stödja vårt föreningsliv, bland annat med bra arenor och anläggningar. Barn- och ungdomsverksamheten ska vara prioriterad. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att under perioden prioritera goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande i syfte att uppnå en god hälsa för alla i Katrineholms kommun oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Läs mer i inriktningsdokumentet "En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar Miljön I Katrineholms kommun ska vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem samt förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Katrineholm har i dag en sportanläggning som är världsunik när det gäller energi. Det är en av Sveriges största samlade sportanläggningar och en miljon besökare per år. Samtidigt är det en av de mest energisnåla anläggningarna. Idrottsanläggningen värms upp med naturens egna resurser vilket har satt Katrineholm på världskartan och placerat Sportcentrum längst fram i miljöutvecklingen. Iishallen används en helt ny teknik där bland annat överskottsvärmen från kylkompressorerna används för uppvärmning. Detta gör att ishallen sparar mer energi än någon annan ishall i Sverige. Konstgräsplanen värms upp vintertid genom ett energiåtervinningssystem och är spelbar året runt tack vare överskottsvärmen från bandyplanens kylkompressorer och konstgräsplanen själv, som också är en stor solfångare. Den samlade värmen lagras och värmer upp fotbollsplanen på vintern. Målet är att bli en helt energiautonom (självförsörjande) anläggning.

17 rr>~; ~ ~- -., ~, I~atrineholnis kommun \ 5 ~~~~ IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Utmaningar förår Folkhälsa Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Det är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen att skapa förutsättningar för kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön att ta del av Katrineholms idrotts- och föreningsliv. Genom nära samverkan kan kommunen och idrottsrörelsen bidra till att skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna motionera och idrotta i syfte att få ett friskt liv. Kommunen och idrottsrörelsen har också ett gemensamt ansvar för att aktivt arbeta för att ohälsa som är kopplad till begränsningar i att ta del av idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang inte förekommer. Den så kallade onödiga ohälsan handlar om utanförskap, dåligt bemötande och andra saker som ligger i samhällets ansvar att påverka förhindra. Idrotts- och föreningsliv inklusive idrottsevenemang ska kunna besökas av alla (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) då det inte bara är fysik aktivitet utan också social samvaro som påverkar vår hälsa. Mål Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en ANDTSpolicy (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelberoende) gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. 2 Jämlikhet och Integration Idrotten förenar människor. Oavsett olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska och psykiska förutsättningar. Det är därför av stor vikt att alla grupper av individer, oavsett bakgrund och ursprung samt funktionsnedsättning, har möjlighet att idrotta. Kommunen och idrottsrörelsen kan göra mycket tillsammans för att använda idrottens positiva kraft för integration. Idrotten fungerar som en brobyggare mellan människor med olika bakgrund.

18 ,`r_' ~. 1\atrineholms kommun 6 17 ~- ( ) IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Mål Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. 3 Jämställdhet och Demokrati För kommunen är det angeläget att jämställdhetsperspektivet integreras i föreningarnas verksamhet. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma förutsättningar inom alla idrotter och att nyttjande av anläggningar och ekonomiskt stöd fördelas och värderas likvärdigt. Det handlar också om normer och värderingar, därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor i sitt idrottsutövande. Många barn och ungdomar får en stor del av sin praktiska skolning i demokrati i den lokala idrottsföreningen. Föreningarna har därmed en viktig roll i att sprida demokratiska värderingar och i att stimulera barn och ungdomars egna aktiva inflytande. Må1 Mäns och kvinnors, flickors och pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. 4 Tillgänglighet Tillgången på anläggningar är en grundförutsättning för idrotten i kommunen. Det finns ett flertal stora anläggningar samt många mindre gymnastiksalar och bollplaner som ägs av kommunen eller det kommunala fastighetsbolaget. Några föreningar har egna anläggningar som även allmänheten använder. Tillgång och närhet samt tillgänglighet till olika anläggningar för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och motionsidrott är av avgörande betydelse för användningsgraden. Därför är det viktigt att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar med geografisk spridning och fysisk tillgänglighet. Kommunens anläggningar används under dagtid av skolorna, medan föreningslivet och allmänheten använder dessa under kvällar och helger. Det innebär att det finns ett gemensamt samordningsansvar för att erbjuda alla grupper denna möjlighet. Mål Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning.

19 ~r Tj _~":-_,~, 1\atrineholms kommun \ ~ ~17~ IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare (oavsett ålder, etnicitet, religion tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning3. 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Här läggs grunden för det intresse som i många fall vidareutvecklas iföreningslivet. Samverkan mellan föreningarna och skolan är därför av största vikt. Ansvaret för undervisningen måste ligga på skolan och föreningarna kan vara en stödresurs. Må1 Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. 5b Samverkan med föreningslivet För att idrottsrörelsen och kommunen ska ha möjlighet att samverka för en positiv samhällsutveckling krävs fler kontaktytor. För att åstadkomma ett väl fungerande föreningsliv krävs engagerade, kunniga och utbildade ledare. För många ungdomar är idrottsledaren en av de viktigaste vuxna förebilderna. Därför är det viktigt att ge dessa möjligheter till bra utbildning och fortbildning. Välfungerande föreningar ger barn och ungdomar social gemenskap, samhörighet och demokratisk fostran genom sin verksamhet. När det gäller idrott för denna målgrupp är det viktigt att den förs på en nivå där glädje och lek är dominerande inslag. Deras behov, synpunkter och önskemål är viktiga att ta tillvara. För att behålla bredden krävs fler och vä1 utbildade ledare. Där kan SISU/Sörmlandsidrotten bistå. 3 En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en funktionsförmåga hos INDIVIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommitten har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden: Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att tåla vissa ämnen implementeras

20 i Tr _~ :,.:! 1\atrineholms kommun \ s ~~~~ IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument XX-XX Mål Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. 5c Samverkan med näringsliv För kommunen och näringslivet är det viktigt med vä1 fungerande idrottsföreningar eftersom anställda och familjer erbjuds möjligheter till meningsfull sysselsättning och motion. Publika idrottsevenemang marknadsför kommunen och ger invånarna positiva upplevelser. Det genererar intäkter till föreningarna, kommunen och näringslivet. Nu, och i framtiden, behövs ekonomiska insatser från både kommun och näringsliv för att idrotten ska kunna utvecklas. Må1 Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten, men är ändå av stor betydelse för idrottsrörelsen ikommunen. Den ger underhållning, inspirerar barn och ungdomar att idrotta samt skapar förebilder. Större idrottsevenemang ger marknadsföring för kommunen och dess näringsliv. Samtidigt ger det kommuninvånarna positiva upplevelser. Må1 Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. 7 Bidrag Kommunens stöd till idrotten består till största del av anläggningar. Förutom detta utgår ekonomiskt stöd till föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Syftet med föreningsstödet är att skapa gynnsamma förutsättningar för föreningarna att nå sina må1. Ett nytt bidragssystem som tydligare bidrar till att ambitionerna i det idrottspolitiska programmet förverkligas ska arbetas fram i dialog med idrottsrörelsen. Må1 Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen.

21 ~~ ~~ `~j' Tj 1\atrineholms kommun \ IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) *Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras.4 *Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön.5 4 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget (KS-handling nr 46/2011) 5 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget (KS-handling nr 46/2011) Fastställt av KF Fastställt av KF 2011-ll-21

22 .f' Tr ~ ; 1\atrineholms kommun \ Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) Mål Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) att motionera och ta del av föreningslivet i övrigt. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet ska ha en ANDTSpolicy (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelberoende) gärna framtagen i samarbete med kommunen och riksidrottsförbundet/sisu idrottsutbildarna. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. Detta uppnår vi genom att Kommunen stimulerar fler föreningar, andra organisationer och förvaltningar att ha motionsidrott inom sin verksamhet. Kommunen och föreningarna samverkar kring information om aktuella folkhälsofrågor nch arrangerar tillsammans föreläsningar och konferenser. Skapa flera eller utöka "Hälsans stig' i Katrineholm. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att förebygga doping, alkohol-, tobak -och narkotikaanvändning iföreningen. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att motverka mobbing och utanförskap. Kommunen informerar om var motions- och friluftsliv kan bedrivas inom Katrineholm kommun. Ansvarig nämnd STN, BIN, VON, KS STN BIN, KS VON STN, KS STN STN STN, KS

23 _~` -_ 1\atrineholms kommun \ 2 Jämlikhet och Integration IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) Må1 Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. Detta uppnår vi genom att Via bidrag eller annan stimulans stödja och uppmärksamma föreningar som aktivt verkar fören sammansättning och en verksamhet som präglas av mångfald. Kommunen och idrottsrörelsen arbetar tillsammans för att stärka föreningslivet i kransorterna. Idrottsanläggningar görs tillgängliga för alla medborgare. Kommunens investeringar inom idrottsområdet görs med ett integrationsperspektiv. Ansvarig nämnd STN KS, VON STN, KS STN, KS, VON STN, KS

24 _c ~'~ ~ ~~'~ I~atiineholms kommun 3 Jämställdhet och Demokrati IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) Må1 Mäns och kvinnors, flickors och pojkars idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas proportionerligt lika mellan könen. Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön. Detta uppnår vi genom att Fördelningen av tider i idrottsanläggningar utformas rättvist ur jämställdhetsperspektiv. Föreningar med kraftig dominans av det ena könet arbetar för att få fler av det andra. Kommunen genomför, i samarbete med idrotten, studier av jämställdheten inom kommunens idrottsliv. Föreningarna aktivt låter ungdomar medverka i både planeringsoch ledararbete. Föreningar som har kommunalt stöd utarbetar program där demokratimålen framgår. Kommunen och idrottsrörelsen tar gemensam ställning mot alla former av rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning. Ansvarig nämnd STN STN, KS STN KS STN STN STN, KS

25 ``' ~~~ ~ Katrineholms kommun \ ~s (~~) t=-y~ ; IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Tillgänglighet Må1 Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden samt kraven på tillgänglighetsanpassning. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare (oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön) ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning6. Detta uppnår vi genom att Kommunen, tillsammans med föreningarna, årligen gör en inventering av kommunens idrottsanläggningar och aktualiserar nya behov. Prioriteringsordningen för uthyrning av anläggningar ses över en gång per år. Kommunen och föreningarna fördelar tiderna på anläggningarna på ett sådant sätt att barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. Kommunen och/eller fastighetsägaren, isamarbete med föreningarna, säkerhets- och tillgänglighetsbesiktar årligen alla idrottsanläggningar. Ansvarig nämnd STN, KS STN STN STN, BIN 6 En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en funktionsförmåga hos INDIVIDEN (och den kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell). Ett funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär i relation till omgivningen, alltså SAMHÄLLET. Handikappkommitten har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden: Personer som har svårt att röra sig Personer som har svårt att höra Personer som har svårt att se Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Personer som har svårt att tåla vissa ämnen implementeras

26 'r I~ <<.,~ 1\atrineholms kommun \ 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) Må1 Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. Detta uppnår vi genom att Nätverk mellan skolan och föreningarna skapas, för att ge eleverna möjligheter till fysisk aktivitet både på skoltid och fritid. "Ett handslag med idrotten" är ett exempel. Närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar har en tillgänglighet som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter. Föreningar ges möjlighet att samverka vid inrättande av "profilklasser. Ansvarig nämnd BIN STN, BIN, KS BIN

27 ~: ~ ~ :,i _1-=,,~, I~atrineholms kommun \ IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) 5b Samverkan med föreningslivet Mål Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har välutbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. X Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat ~ Detta uppnår vi genom att Kommunen informerar och förankrar det Idrottspolitiska programmet hos berörda förvaltningar inom kommunen. Skapa ett aktivt samarbete mellan kommunen och idrotten, med det Idrottspolitiska programmet som grund. Vid årliga träffar och samverkansgrupper ge möjlighet för föreningslivet att påverka utvecklingen av idrottens förutsättningar inom alla delområden i det Idrottspolitiska programmet. Kommunen årligen ger ut en föreningskatalog och tillhandahåller uppdaterad information om Katrineholms föreningar på kommunens webbplats. Föreningarna utbildar sina ledare via sina specialförbund efter de idrottsspecifika behoven. Kommunen stimulerar föreningarna att genomföra kurser tillsammans med Idrottsutbildarna SISU. Ansvarig nämnd STN STN STN STN, KS STN STN ~ Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

28 _ ~"- `,'J Tj. 1\at~ineholms kommun IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) 5c Samverkan med näringsliv Må1 Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. Detta uppnår vi genom att Föreningarna bjuds in att delta aktivt i frågor som berör kommunens utveckling och tillväxt. Kommun, näringsliv och föreningar samordnar delar av sin marknadsföring. Kommunen hjälper idrottsrörelsen att förmedla kontakter med näringslivet. Kommunen anordnar ett årligt möte med företrädare för näringslivet och föreningslivet KS KS KS KS Ansvarig nämnd

29 ~~r ~~~ Tj _;.;,. ~ 1\atrineholms kommun IDROTTSPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX (17) 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Mål Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. Detta uppnår vi genom att Kommunen ger hjälp och stöd till föreningar som arrangerar större mästerskap. Kommunen hjälper till med marknadsföring av större idrottsevenemang. Ansvarig nämnd K5, STN KS 7 Bidrag Mål Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det idrottspolitiska programmet. Ett riktat stöd tillskrivs föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. X Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras.g X Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön.9 Detta uppnår vi genom att Kommunen tillsammans med föreningarna ser över formerna för bidragen. Kommunens bidrag prioriteras till barn- och ungdomsverksamhet som förverkligar ambitionerna i det Idrottspolitiska programmet. Ansvarig nämnd STN STN 8 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 9 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011)

30 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Kostpolitiskt program Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringen av Kostpolitiskt program med ändringen att styrdokumentet är giltigt till och med juni Ärendebeskrivning I mars 2009, 38, antog kommunfullmäktige ikatrineholms kommun det kostpolitiska programmet. Programmet var giltigt till och med år I samband med översynen av styrdokumenten i kommunen, beslutade kommunfullmäktige i mars 2011, 135, att det kostpolitiska programmet ska anpassas efter nuvarande styrsystem. Arbetet med revidering av det kostpolitiska programmet, påbörjades såsom arbetet med det idrottspolitiska programmet under våren Framtagandet av det idrottspolitiska programmet och revideringen av kostpolitiska programmet har löpt parallellt och samma remissförfarande har ägt rum. Också kostpolitiska programmet är indelat i två delar, envisionär del och en genomförande del. Det är den visionära delen som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska behandla. Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det kostpolitiska programmet berör flera olika nämnder i kommunen. Samtliga berörda nämnder samt kommunledningsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning har fått möjlighet att yttra sig över förslagen. Service- och tekniknämnden har anpassat dokumenten utifrån de inkomna synpunkterna. Yttrandena har också kommenterats. Programmen har utformats i enlighet med Styrsystem för Katrineholms kommun. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att programmet inte kan gälla till och med år 2016, då kommunplanen som programmet baseras på, gäller till och med år Kommunledningsförvaltningen uill också förtydliga att det är den första politiska delen av dokumentet som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska godkänna.

31 Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 11 Förslag till Kostpolitiskt program, STN-handling Kommentarer till remissvar, "Yttranden KPP" Inkomna yttranden

32 i ~ T _~'~ j l~atlineliolms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 ~2~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning KS/2013: Vår hendlåggare Karin Rytter Ert datum Kommunstyrelsen Er beteckning Kostpolitiskt program Ärendebeskrivning I mars 2009, 38, antog kommunfullmäktige ikatrineholms kommun det kostpolitiska programmet. Programmet var giltigt till och med år I samband med översynen av styrdokumenten i kommunen, beslutade kommunfullmäktige i mars 2011, 135, att det kostpolitiska programmet ska anpassas efter nuvarande styrsystem. Arbetet med revidering av det kostpolitiska programmet, påbörjades såsom arbetet med det idrottspolitiska programmet under våren Framtagandet av det idrottspolitiska programmet och revideringen av kostpolitiska programmet har löpt parallellt och samma remissförfarande har ägt rum. Det kostpolitiska programmet är indelat i två delar, en visionär del och en genomförande del. Det är den visionära delen som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska behandla. Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det kostpolitiska programmet berör flera olika nämnder i kommunen. Samtliga berörda nämnder samt kommunledningsförvaltningen för kommunstyrelsens räkning har fått möjlighet att yttra sig över förslagen. Service- och tekniknämnden har anpassat dokumenten utifrån de inkomna synpunkterna. Yttrandena har också kommenterats. Programmen har utformats i enlighet med Styrsystem för Katrineholms kommun. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att programmet inte kan gälla till och med år 2016, då kommunplanen som programmet baseras på, gäller till och med år Kommunledningsförvaltningen uill också förtydliga att det är den första politiska delen av dokumentet som kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska godkänna. FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

33 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~2~ VAr beteckning KOM M U NLEDN I NGSFÖRVALTN I NG EN KS/2013: Staben Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 11 Förslag till Kostpolitiskt program, STN-handling Kommentarer till remissvar, "Yttranden KPP" Inkomna yttranden Karin Rytter Lnz: ss FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

34 C~~IDQ t III ~~I~I~.[~ T~`a f:

35 ~a~~ `~~ Katrineholms kommun \ ~ ::, 2 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Beslutshistorik Gäller från Beslutad i Antagen av kommunfullmäktige Ändring av kommunfullmäktige Ägare Förvaltarskap2 Uppföljning Hur: Kontroll mot Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från... När: - månader innan giltighetstiden upphör. Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. Z Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

36 _`,._,. ~ 1\atrineholms kommun \ 3 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Kostpolitiskt program Bakgrund Katrineholms kommun antog i mars 2009 ett kostpolitiskt program. Då programmet sträckte sig ti påbörjades en revidering av programmet i slutet av Kommunens kostchef utsåg en arbetsgrupp bestående av den kostkompetens som finns inom kommunen för att ta fram ett förslag på hur det kostpolitiska programmet skulle revideras. Alla förvaltningar har haft möjligt att ge synpunkter. Utgångspunkten har varit de nationella målen och föreskrifter för området: Bra mat i skolan, Statens livsmedelsverk 2007 Bra mat i förskolan, Statens livsmedelsverk 2007 Svenska näringsrekommendationer 2005, Statens livsmedelsverk 2005 Bra mat i äldreomsorgen, Statens livsmedelsverk 2011 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Socialstyrelsen 2011 Mat och måltider inom hällo- och sjukvården, Socialstyrelsen 2011 Undernäring åtgärder för att förebygga, Sveriges Kommuner och Landsting 2011 Skollagen SFS 2010:100: lagstadgade krav om att skolmaten skall vara näringsriktig Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Dokumentet baseras på Vision 2025 och kommunplanen samt gällande lagar, förordningar på det aktuella området. Programmet ska vara vägledande för hur kommunen ska agera ikost- och miljöfrågor. Den gäller för kommunens all berörd verksamhet och ska beaktas vid alla beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att må1 och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet.

37 ~~{'.. ~~,i 1\atrineholms kommun 4 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument XX-XX Del 1, övergripande politiska delen Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv &lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Ett måltids- och hälsofrämjande arbete är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt hå11. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. Miljö Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö. Äldreomsorg I Katrineholm ska man få åldras i trygghet med självbestämmande. Som brukare ska man själv få styra mer av vårdens och omsorgens innehåll. Inom hemtjänsten ska brukaren själv kunna välja utförare av vård- och service. Anhörigstödet ska utvecklas ytterligare. För att säkerställa kvaliteten i vård och omsorg ska satsningarna fortsätta med kompetensutveckling av personalen. Handikappomsorg Barn och vuxna med funktionsnedsättning ska få ett kvalificerat och individanpassat stöd. Vi vill fullfölja satsningen på kompetensutveckling inom

38 `'' ~~ ' 1\atrineholms kommun C ~ 5 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX handikappomsorgen för att synliggöra, använda och utveckla personalens kunskaper. Förskolan Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden för det livslånga lärandet i en verksamhet som är trygg, lärorik, lustfylld och j ämställd. Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Skolbarnsomsorgen En stor del av barnen upp till 12 år är inskrivna i skolbarnsomsorgen både före och efter att skolan slutat. Det innebär att fritids är en viktig del av barnens vardag. Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg. Fritids ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Grundskolan Vi ser det som angeläget att skolan organiseras så att olikheter möts och integration främjas. En god arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet, är grunden för lärande. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser ska leda till att fler elever, både flickor och pojkar, når höga kunskapsresultat. Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Eleverna och deras föräldrar har rätt att ställa krav på skolan och skolan ska också kunna ställa krav på dem. Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas. Särskolan Särskolan är till för dem som har svårt att nå de nationella målen i grundskolan eller gymnasieskolan på grund av utvecklingsstörning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den som finns i grundskolan och gymnasieskolan. Isärskolan ska eleverna ges möjlighet att utvecklas för att vara väl förberedda för ett liv som vuxen med egen bostad, arbete och en innehållsrik fritid. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård.

39 ~~ ~ ~ I~atrineholms kommun \ 1,r 6 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Utmaningar förår Folkhälsa, samverkan och matkvalite Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Kommunen ska verka för en god och jämlik hälsa. Måltiden är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan ger oss också nödvändig näring och energi. Maten och måltiden ska således skapa förutsättningar för att vi ska hålla oss friska och kunna bibehålla en så god livskvalitet som möjligt. Matens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Näring och ätande är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att erbjuda våra medborgare goda och näringsriktiga måltider till ett konkurrenskraftigt pris är en gemensam utmaning för kommunens verksamheter. När måltider serveras inom kommunens olika verksamheter sker det med flera olika aktörer inblandade. Exempelvis kan en verksamhet tillaga maten, en annan distribuera den och en tredje servera den. För att uppnå högsta kvalite och måltidsupplevelse krävs samverkan, förståelse och samsyn mellan dessa verksamheter. Måltiden ska ge en positiv upplevelse och vara en av höjdpunkterna på dagen värd att se fram emot. Maten ska ge den energi och de näringsämnen som den enskilde behöver. För att uppnå detta måste måltiderna vara näringsriktigt komponerade och samtidigt så tilltalande att våra gäster väljer att äta av måltidens alla delar. Maten ska också vara livsmedelssäker ur hygiensynpunkt, från jord till bord. Må1 Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. Måltiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. 1a Förskola, grundskola, skolbarnomsorgen och gymnasieskola Goda matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, leka och idrotta. Förskolan, skolbarnomsorgen och grundskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn och ungdomar. Hem och familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret för barnens och ungdomarnas matvanor. Men eftersom de flesta äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över deras matvanor. Barn och ungdomar tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider.

40 :års ; -V Tj _~~., ~;, 1\atrineholms kommun \ 7 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Må1 Barn och elever upplever att de håller sig mätta. Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. 1 b Vård- och omsorg Här ryms både handikappomsorg och äldreomsorg. Handikappomsorgen har en bred verksamhet ur flera olika perspektiv. Det finns en stor variation i ålder, behov av stöd, service och omvårdnad samt ur ett medicinskt perspektiv. Personer med funktionsnedsättning kan ha begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Det är multipla faktorer som spelar in: individens intellektuella nivå rörande att förstå planering av sin kosthållning; ekonomiska förutsättningar ofta inte kontroll över sin ekonomi; personalens preferenser kring val av kosthållning.sammantaget uppstår oftast en maktlöshetssituation kring kosthållning när omgivningen styr. Personalen kan ha ett indirekt inflytande över brukarnas matvanor. Personalen ger brukaren stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val, vilket kan vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra inflytande och medbestämmande. I handikappomsorgen kan många olika näringsproblem förekomma. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering, och uppföljning/dokumentation. Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet. Det gäller förstås också maten inom äldreomsorgen. Åldrandet i sig innebär att behovet av energi och vissa näringsämnen av olika anledningar förändras och det gör även att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet och att de anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Mat- och näringsproblem uppträder många gånger i samband med sjukdom och/eller när det uppstår funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv. Även i dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppfölj ning/dokumentation. Mål Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livsstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider ett arbetssätt ur Saperemetoden.

41 i ;~:, '''~~~ ~:~i I~atrineholms kommun \ s (~5~ KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen som beskrivs ovan. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 3 *Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 4 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 5 2 Miljö Kommunen vill driva på för en hållbar utveckling, en utveckling där vi väljer miljövänligare alternativ på alla områden där sådana produkter eller tjänster är tillgängliga. Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö, vilket ska gälla från jord till bord. Kommunens verksamheter ska ha i åtanke målen nedan vid beställning av varor. Må1 Kommunen bidrar till minskade transporter och lägre energianvändning Kommunens matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens matproduktion bidrar till en minskad användning av onödiga tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning.6 *Svinnet av mat ska minska. ~ 3 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/201 l ) 4 Ibid. 5 Ibid. 6 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF 201 ] (KS-handling nr 46/2011) 'Ibid.

42 `':; ~~, 1\atrineholms kommun \ 9 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa, samverkan och matkvalite Mål Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. Måltiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. Detta uppnår vi genom att Använda livsmedelsverkets rekommendationer "Bra mat i förskolan", "Bra mat i skolan" och "Bra mat i äldreomsorgen" som stöd i måltidsplaneringen. Ta fram en varierad matsedel som ger möjlighet till att prova nya smaker och maträtter. Matsedeln bidrar till bevarandet av traditionell matkultur och främjar samtidigt modern matutveckling med inspiration från världens alla hörn. Sallad/grönsaksutbudet är så varierat som möjligt. För att upprätthålla hög kvalitet vad gäller smak, konsistens och näringsvärden, lagas så stor andel som möjligt av maten från grunden. Sapere/linneträning används som metodik för att öppna matgästernas sinnen och bredda deras smakpreferenser. Det finns fungerande samarbetsforum och mötesformer (matmöten, matråd, arbetsgrupper, styrgrupper) där kommunens olika verksamheter kan samverka och samarbeta kring måltidsfrågor. Använda kommunens kostkompetens (tex kock, kostekonom och dietist). Kommunens matproduktion utförs i enlighet med livsmedelslagen. All personal som hanterar specialkost har erforderlig kunskap inom området. Ansvarig nämnd STN STN STN STN STN, BIN, VON STN STN STN STN, BIN, VON

43 `,:.~ 1\atrineholms kommun \ 10 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX a Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola Må1 Barn och elever upplever att de håller sig mätta. Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. Detta uppnår vi genom att förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål dagligen vid samma tidpunkt och med 2,5 till 3 timmar mellan målen. Förskolans måltider innehåller minst 2/3 av barnets energi- och näringsbehov. Skollunchen innehåller minst 1/3 av elevens energi- och näringsbehov. De som både äter frukost och mellanmål på skolan/ i skolbarnomsorgen kan tillgodose minst 2/3 av sitt energi- och näringsbehov. grundskolan serveras dagligen två maträtter varav en är vegetarisk. Skollunchen serveras mellan klockan och och ungefär samma tid varje dag. samband med måltiden upplevs inte ljudnivån som störande och barn och ungdomar har möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Maten och måltidsmiljön är en stående punkt på skolans elevråd eller behandlas på särskilda matråd. Barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans. De vuxna är förebilder och stimulerar barnen och ungdomarna till att våga prova nya smaker och äta av måltidens alla delar. Barn och ungdomar uppmuntras till att delta i mataktiviteter som exempelvis servering, förberedelse i köket, bakning eller praktik i köket. Säkerhets- och hygienrutiner finns för ändamålet. Hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas i förskolan. Födelsedagsbarnet kan exempelvis bjuda sina kompisar på egengjord fruktsallad och fokus läggs på aktivitet och inte på mat och presenter. skolan säljs inte söta drycker, sötsaker och snacks. Istället Ansvarig nämnd STN STN STN BIN STN gin, STN BIN gin, STN BIN BIN, KTN

44 ' r~~ l 1\atrineholms kommun ~ < ~ KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX prioriteras näringsriktiga alternativ. Detsamma gäller för våra fritidsgårdar. Temat mat och hälsa tas upp regelbundet i undervisningen och där så är lämpligt i samarbete med Service- och teknikförvaltningen. Vikten av goda matvanor lyfts även i samband med föräldramöten. BAN

45 _~` : ~~ 1\atrineholms kommun \ 12 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX b Vård- och omsorg Mål Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider, ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen som beskrivs ovan. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar Måltidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år i SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. g *Andel personer över 65 år pi SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 9 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 10 Detta uppnår vi genom att Utbildning och vidmakthållande av arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider för personal inom Handikappomsorgen. Under ta fram en plan och därefter införa strategier för det hälsofrämjande arbetet inom handikappomsorgen. Arbetet kommer att fokusera på livstilsfrågor, med tonvikt på kost och fysisk aktivitet i relation till psykisk och social hälsa, i enlighet med WHOs hälsodefinition. Nyanställda ska genomgå grundutbildning iarbetsmetoden sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen. Erbjuda brukare 2 ggr/år screening avvikt. Ansvarig nämnd VON VON VON VON 8 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF 2011-ll (KS-handling nr 46/2011) 9 Ibid. 'o lbid.

46 _`.;: ~ 1\atrineholms kommun \ 13 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Måltiderna fördelas jämnt över dagen, tre huvudmål (frukost, lunch, middag) samt två till tre mellanmål. Nattfastan kan förkortas genom att erbjuda sent kvällsmål och/eller tidig för-frukost. Individuella avvikelser kan accepteras om det finns skäl för det, hänsyn tas alltid till egna önskemål. Nattfastemätningar på alla vårdboenden sker två gånger per år. Alla vårdboenden använder sig utav en gemensam måltidschecklista utformad med syfte att ge en god måltidsmiljö. VON, STN VON VON VON

47 ~~ ru Tr _; :_ 1\atruieholms kommun 14 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Miljö Må1 Kommunen bidrar till energianvändning minskade transporter genom samordning och lägre Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad användning av tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning.l l *Svinnet av mat ska minska. 12 Detta uppnår vi genom att Öka andelen närproducerade livsmedel genom anpassning av kommunens livsmedelsupphandling och samarbete med våra leverantörer. Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Utforma en säsongsanpassad matsedel och ett säsongsanpassat salladsbord. Samordnande matbeställningar och leverans genom kommunens egna transportorganisation, Kerstinboda. Mäta kommunens matsvinn och arbeta fören minskning. Servera endast vegetarisk mat minst en dag i veckan på våra skolor. Laga mat från grunden. Se separat bilaga kost-och transportservice "laga mat från grunden"-pyramid. Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 30 %. (MSC, KRAV, EU-ekologisk ingår i ekologiskt) Andelen närproducerade livsmedel ska uppgå till minst 5 %. Ansvarig nämnd STN STN STN STN STN STN STN STN STN 11 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF ] (KS-handling nr 46/2011) 'Z Ibid.

48 ~':.:LL;: ; 1\atrineholms kommun 15 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument 2013-XX-XX Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Välja etiskt märkta produkter (Fair Traide) i så stor utsträckning som möjligt. Välja miljömärkt fisk (MSC- eller KRAV-märkt) och inte välja rödlistade eller utrotningshotade arter. STN STN STN

49 Dnr KS/2012: Handläggare: Karin Rytter Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att efter samråd med berörda nämnder besluta om hur schablonersättningen ska fördelas nämnderna emellan. 2. Viadidaktnämnden får huvudansvaret för återsökningsbara kostnader och ska, såsom beslutat av kommunfullmäktige år 2008 (KF , 42), samordna och stödja förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar vad gäller statsbidrag för flyktingar. 3. Samtliga berörda nämnder uppdras att upprätta en samlad beskrivning över ansvarsfördelning och arbetsrutiner mellan nämnder/verksamheter beträffande ersättning för återsökningsbara kostnader och redovisa dessa rutiner för kommunstyrelsen ioktober Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Katrineholms kommun, har PwC genomfört en granskning som berör bildningsnämnden, socialnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden i samband med ersättning för flyktingmottagande. Revisionsfrågan avser om nämnderna säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar som man har rätt till. Granskningen visar att nämnderna fullt ut inte säkerställer detta. Inkomna yttranden Bildningsnämnden Bildningsnämnden instämmer i att det är viktigt att få till stånd en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna när det gäller hantering och fördelning av schablonersättningar. Bildningsnämnden anger att de har ett gott samarbete med viadidaktnämnden, kring mottagandet av flyktingar och invandrare. Förvaltningarna kommer tillsammans att dokumentera och tydliggöra de rutiner som idag finns och behöver utvecklas. I förslag till ny plan för internkontroll 2013 för bildningsnämnden, ingår området stadsbidrag och ersättningar rörande flykting- och anhöriginvandring som ett kontrollområde.

50 Socialnämnden Inom socialförvaltningen har ansvarsfördelningen gällande återsökningsbara medel från Migationsverket varit diffus, då det inte finns någon övergripande samordnare inom kommunen. Förvaltningen har även funnit svårigheter vid tolkning av förordningarna som reglerar vad som får återsökas. Nämnden anser att en tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå. Socialnämnden har under hösten 2012 hjort en egen intern granskning, identifierat återsökningsbara kostnader utifrån gällande förordningar och skapat nya rutiner kring hur ansökningarna ska hanteras. Nämnden har också från början av år 2013 infört granskning av återsökningsbara kostnader från Migrationsverket isin internkontrollplan. Inom varje verksamhetsområde finns en utsedd kontaktperson, som ansvarar för insamling av underlag på kostnader som ska återsökas. Socialnämnden föreslår att hålla kvartalsvisa aystämningar tillsammans med viadidaknämnden när det gäller schablonersättningar och fördelning av dessa. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden konstaterar att det fortfarande finns otydligheter kring vilken nämnd som ska få vilken ersättning och vilka kostnader ersättningarna ska täcka inom respektive nämnd. Nämnden instämmer i socialnämndens bedömning att tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå mellan viadidaktnämnden, socialnämnden samt bildningsnämnden. Nämnden anser vidare att det bör tydliggöras att viadidaktnämnden har uppdraget att samordna hantering och ansökningar av statsbidrag inom flyktingområdet, även i fortsättningen. Viadidakt har i samarbete med socialförvaltningen kunnat säkerställa korrekt fördelning av initieringskostnaden. Viadidaktnämnden föreslår att hålla kvartalsvila aystämningar tillsammans med socialnämnden när det gäller schablonersättningar och fördelning av dessa. Nämnden instämmer i revisorernas påpekande att det är en brist att nämnden inte har fastställt planer för internkontroll av statliga ersättningar inom flyktingsamordnandet. Kontrollpunkten kommer att ingå i internkontrollplanen för år Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att det finns behov av att samordna ansökningar av statsbidrag inom kommunen och att viadidaktnämnden ansvarar för denna. Lämpligt vore att viadidaktnämnden kvartalsvis rapporterar nya ärenden eller möjliga ärenden till vård- och omsorgsnämnden. Nämnden anser vidare att det är önskvärt om ett forum startas där ansvariga från respektive förvaltning träffas för att diskutera frågan.

51 Vård- och omsorgsnämnden kommer att tydliggöra ansvaret kring upprättandet av rutiner samt se till att kunskapen om möjligheterna att erhålla statsbidrag knyts till lämplig befattning. Rutiner som vänder sig till berörda parter inom nämnden, kommer också att upprättas. På det sättet kommer spridningen av kunskapen att tillgodoses. Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 20131yft in frågan hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet i 2013 års internkontrollplan. Kommunlednignsförvaltningens bedömning Schablonersättningar Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2008, 48, om en tydlig ansvarsfördelning för hantering och fördelning av schablonersättningar inom flyktingrnottagandet, för mottagna före 1 december Såsom påpekas i revisionsrapporten är inte fördelningen av schablonersättningar, som avser mottagna efter den 1 december enligt etableringsreformen, politiskt fastställd på motsvarande sätt. Nämnderna gör bedömningen att det är viktigt att få till stånd en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna när det gäller hantering och fördelning av schablonersättningar samt att en tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå. Det finns således behov av att klargöra hur ersättningarna ska fördelas mellan nämnderna, för att åstadkomma en tydligare styrning på området. Atersökningsbara kostnader Såsom framkommer av revisionsrapporten, finns det behov av att rutiner upprättas för att säkerställa att ansökan av ersättning för återsökningsbara kostnader sker inom samtliga verksamhetsområden. Rapporten visar att viadidaktnämnden samt bildningsnämnden har vissa rutiner. Rutinerna är dock bristfälligt dokumenterade. De nya upprättade rutinerna bör leda till en bättre samverkan inom området mellan nämnderna. Den 17 mars 2008, 48, beslutade kommunfullmäktige att viadidaktnämnden samordnar och stödjer förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar. Detta beslut är fortfarande gällande. Intern kontroll Med intern kontroll avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Det är positivt att nämnderna fört in statliga ersättningar inom flyktingmottagandet i arbetet med intern kontroll, utifrån revisionsrapportens resultat. Detta leder till att nämnderna löpande följer upp detta. Positivt är också det förbättringsarbete som påbörjats i respektive nämnd, utifrån revisionsrapporten granskning av hantering och ansökning av stadsbidrag inom flyktingmottagandet.

52 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att efter samråd med berörda nämnder besluta om hur schablonersättningen ska fördelas nämnderna emellan. Viadidaktnämnden får huvudansvaret för återsökningsbara kostnader och ska, såsom beslutat av kommunfullmäktige år 2008 (KF , 42), samordna och stödja förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar vad gäller statsbidrag för flyktingar. Samtliga berörda nämnder uppdras att upprätta en samlad beskrivning över ansvarsfördelning och arbetsrutiner mellan nämnder/verksamheter beträffande ersättning för återsökningsbara kostnader och redovisa dessa rutiner för kommunstyrelsen ioktober Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 29 Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 36 Sammanträdesprotokoll viadidaktnämnden, , 6 Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 22

53 _ 1\atrineholms kommun ~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben TJÄNSTEUTLÅTANDE Vår beteckning KS/2012: (4) VArhandlåggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Katrineholms kommun, har PwC genomfört en granskning som berör bildningsnämnden, socialnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden i samband med ersättning för flyktingmottagande. Revisionsfrågan avser om nämnderna säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar som man har rätt till. Granskningen visar att nämnderna fullt ut inte säkerställer detta. Revisorerna uppmärksammar nämnderna på följande: Behov av ett politiskt fastställande angående ansvarsfördelning för hantering och fördelning mellan viadidaktnämnden, bildningsnämndens och socialnämnden avseende schablonersättningar. Viadidaktnämndens uppdrag att stödja och samordna övriga förvaltningars ansökningar behöver göras känd i organisationen. Viadidaktnämnden och bildningsnämnden har ändamålsenliga rutiner, men som kan behöva dokumenteras. Socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden behöver upprätta tydliga rutiner samt se till att kunskapen om möjligheterna att erhålla stadsbidrag sprids inom organisationen för att inte riskera att gå miste om ersättning. Socialnämnden behöver säkerställa en adekvat uppföljning så att uppbokningar av flyktingmedel iårs-/delårsrapport kommer in. Ingen av nämnderna har uppmärksammat stadsbidrag inom flyktingmottagandet i sin interna kontroll. Inkomna yttranden Bildningsnämnden Bildningsnämnden instämmer i att det är viktigt att få till stånd en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna när det gäller hantering och fördelning av schablonersättningar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

54 1\at~ineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~4~ Detum Vår beteckning KOM M UN LEDN I NGSFÖRVALTN I NGEN KS/2012: Staben Bildningsnämnden anger att de har ett gott samarbete med viadidaktnämnden, kring mottagandet av flyktingar och invandrare. Förvaltningarna kommer tillsammans att dokumentera och tydliggöra de rutiner som idag finns och behöver utvecklas. I förslag till ny plan för intemkontro för bildningsnämnden, ingår området stadsbidrag och ersättningar rörande flykting- och anhöriginvandring som ett kontrollområde. Socialnämnden Inom socialförvaltningen har ansvarsfördelningen gällande återsökningsbara medel från Migrationsverket varit diffus, då det inte finns någon övergripande samordnare inom kommunen. Förvaltningen har även funnit svårigheter vid tolkning av förordningarna som reglerar vad som får återsökas. Nämnden anser att en tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå. Socialnämnden har under hösten 2012 gjort en egen intern granskning, identifierat återsökningsbara kostnader utifrån gällande förordningar och skapat nya rutiner kring hur ansökningarna ska hanteras. Nämnden har också från början av år 2013 infört granskning av återsökningsbara kostnader från Migrationsverket isin internkontrollplan. Inom varje verksamhetsområde finns en utsedd kontaktperson, som ansvarar för insamling av underlag på kostnader som ska återsökas. Socialnämnden föreslår att hålla kvartalsvila aystämningar tillsammans med viadidaknämnden när det gäller schablonersättningar och fördelning av dessa. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden konstaterar att det fortfarande finns otydligheter kring vilken nämnd som ska få vilken ersättning och vilka kostnader ersättningarna ska täcka inom respektive nämnd. Nämnden instämmer i socialnämndens bedömning att tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå mellan viadidaktnämnden, socialnämnden samt bildningsnämnden. Nämnden anser vidare att det bör tydliggöras att viadidaktnämnden har uppdraget att samordna hantering och ansökningar av statsbidrag inom flyktingområdet, även i fortsättningen. Viadidakt har i samarbete med socialförvaltningenkunnat säkerställa korrekt fördelning av initieringskostnaden. Viadidaktnämnden föreslår att hålla kvartalsvila aystämningar tillsammans med socialnämnden när det gäller schablonersättningar och fördelning av dessa. Nämnden instämmer i revisorernas påpekande att det är en brist att nämnden inte har fastställt planer för internkontroll av statliga ersättningar inom flyktingsamordnandet. Kontrollpunkten kommer att ingå i internkontrollplanen för år KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: vuww.katrineholm.se E-post:

55 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) V$r beteckning KOM M U N LEDN I NGSFÖRVALTN I NG EN KS/2012: Staben Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att det finns behov av att samordna ansökningar av statsbidrag inom kommunen och att viadidaktnämnden ansvarar för denna. Lämpligt vore att viadidaktnämnden kvartalsvis rapporterar nya ärenden eller möjliga ärenden till vård- och omsorgsnämnden. Nämnden anser vidare att det är önskvärt om ett forum startas där ansvariga från respektive förvaltning träffas för att diskutera frågan. Vård- och omsorgsnämnden kommer att tydliggöra ansvaret kring upprättandet av rutiner samt se till att kunskapen om möjligheterna att erhålla statsbidrag knyts till lämplig befattning. Rutiner som vänder sig till berörda parter inom nämnden, kommer också att upprättas. På det sättet kommer spridningen av kunskapen att tillgodoses. Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 20131yft in frågan hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet i 2013 års internkontrollplan. Ärendets beredning Revisionsrapporten är översänd till bildningsnämnden, socialnämnden, viadidaktnämnden samt vård- och omsorgsnämnden för yttrande och åtgärder. Ärendet kommer att behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 24 apri Kommunlednignsförvaltningens bedömning Schablonersättningar Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2008, 48, om en tydlig ansvarsfördelning för hantering och fördelning av schablonersättningar inom flyktingmottagandet, för mottagna före 1 december Såsom påpekas i revisionsrapporten är inte fördelningen av schablonersättningar, som avser mottagna efter den 1 december enligt etableringsreformen, politiskt fastställd på motsvarande sätt. Nämnderna gör bedömningen att det är viktigt att få till stånd en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna när det gäller hantering och fördelning av schablonersättningar samt att en tydligare fördelning av schablonersättningar bör fastställas på politisk nivå. Det finns således behov av att klargöra hur ersättningarna ska fördelas mellan nämnderna, för att åstadkomma en tydligare styrning på området. Atersökningsbara kostnader Såsom framkommer av revisionsrapporten, finns det behov av att rutiner upprättas för att säkerställa att ansökan av ersättning för återsökningsbara kostnader sker inom samtliga verksamhetsområden. Rapporten visar att viadidaktnämnden samt bildningsnämnden har vissa rutiner. Rutinerna är dock bristfälligt dokumenterade. De nya upprättade rutinerna bör leda till en bättre samverkan inom området mellan nämnderna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

56 _ I\at~ineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Den 17 mars 2008, 48, beslutade kommunfullmäktige att viadidaktnämnden samordnar och stödjer förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar. Detta beslut är fortfarande gällande. Intern kontroll Med intern kontroll avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Det är positivt att nämnderna fört in statliga ersättningar inom flyktingmottagandet i arbetet med intern kontroll, utifrån revisionsrapportens resultat. Detta leder till att nämnderna löpande följer upp detta. Positivt är också det förbättringsarbete som påbörjats i respektive nämnd, utifrån revisionsrapporten granskning av hantering och ansökning av stadsbidrag inom flyktingmottagandet. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att efter samråd med berörda nämnder besluta om hur schablonersättningen ska fördelas nämnderna emellan. Viadidaktnämnden får huvudansvaret för återsökningsbara kostnader och ska, såsom beslutat av kommunfullmäktige år 2008 (KF , 42), samordna och stödja förvaltningarna med ansökningar om övriga ersättningar vad gäller statsbidrag för flyktingar. Samtliga berörda nämnder uppdras att upprätta en samlad beskrivning över ansvarsfördelning och arbetsrutiner mellan nämnder/verksamheter beträffande ersättning för återsökningsbara kostnader och redovisa dessa rutiner för kommunstyrelsen ioktober Ärendets handlingar Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 29 Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 36 Sammanträdesprotokoll viadidaktnämnden, , 6 Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 22,%~,~ G ~ l ~.~1 ~4,, f a~~ Karin Rytter ~`~~ - ~~ Lom: 6s KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

57 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, ienlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendebeskrivning I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara må1 samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Från och med 1 januari 2013 har ett tillägg gjorts i Kommunallagen som innebär kommunerna har möjlighet att inrätta en så kallad resultatutjämningsresery (RUR). Om kommunen har en resultatutjämningsresery ska riktlinjer för reserven ingå i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör i denna del reglera när medel ska reserveras till reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen. Reservering till en resultatutjämningsresery får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskraysjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller - två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.

58 Medel från en resultatutjämningsresery får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Katrineholms kommun har i bokslut 2012 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen. I Kommunallagen framgår det att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I och med lagändringen får undantag göras om -medel från resultatutjämningsreserven tas i anspråk eller - om det finns synnerliga skäl. Lagen ändras också när det gäller återställande av underskott. Nuvarande lydelse innebär att om kostnaderna överstiger intäkterna ett år ska fullmäktige fastställa hur underskottet ska återställas inom de tre närmast följande åren. I och med lagändringen är det balanskraysresultatet som ska regleras under de tre närmast följande åren och fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, ienlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Vidare föreslås att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutj ämningsreserven. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Anvisningsdokument Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun

59 ~''.~ y 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE ~:-: 1 ~2~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Klf ledning V&r beteckning KS/2013: Vår handlåggare Sari Eriksson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ärendebeskrivning I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara må1 samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Från och med 1 januari 2013 har ett tillägg hjorts i Kommunallagen som innebär kommunerna har möjlighet att inrätta en så kallad resultatutjämningsresery (RUR). Om kommunen har en resultatutjämningsresery ska riktlinjer för reserven ingå i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör i denna del reglera när medel ska reserveras till reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen. Reservering till en resultatutjämningsresery får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskraysjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer

60 _ 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~2~ VAr beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Klf ledning - två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Medel från en resultatutjämningsresery får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Katrineholms kommun har i bokslut 2012 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen. I Kommunallagen framgår det att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I och med lagändringen får undantag göras om -medel från resultatutjämningsreserven tas i anspråk eller - om det finns synnerliga skäl. Lagen ändras också när det gäller återställande av underskott. Nuvarande lydelse innebär att om kostnaderna överstiger intäkterna ett år ska fullmäktige fastställa hur underskottet ska återställas inom de tre närmast följande åren. I och med lagändringen är det balanskraysresultatet snm ska regleras under de tre närmast följande åren och fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, ienlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Vidare föreslås att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutj ämningsreserven. Ärendets handlingar Anvisningsdokument Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun Sari Eriksson Ekonomichef LIX: 64 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

61

62 I\atrineholms kommun 2 ~4~ RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMOISK HUSHÅLLNING I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Detum 2013-~-Xx Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige Ägare' - Kommunstyrelsen Förvaltarskap2 - Kommunstyrelsens ansvarsområde Uppföljning Hur: Uppföljning görs genom utvärdering i årsredovisning. När: Uppföljning sker i samband med bokslut. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

63 '''` `~~ 1\atrineholms kommun RIKTLINJER FÖR GOD 0 EKONOMOISK HUSHALLNING I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument 2013-Xx-Xx (4) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun innebär att kommunen ska vara rustad med en stabil ekonomi för att kunna möta starka nedgångar och kriser i samhällsekonomin. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara må1 samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Kommunen har också en resultatutjämningsresery (RUR). Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR ger kommunen möjlighet att reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Uttag ur kommunens resultatutjämningsresery kan göras då det underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, understiger genomsnittet. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskraysresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Två kriterier ska alltså vara uppfyllda:

64 Katrineholms kommun ~ RIKTLINJER FÖR GOD 0 EKONOMOISK HUSHALLNING I KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument 2013-Xx-Xx (4) 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga och 2) balanskraysresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). 1 Må1 för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige fastställer årligen i den övergripande planen med budget vilka finansiella och verksamhetsmässiga må1 för god ekonomisk hushållning kommunen har under planperioden. 2 Resultatutjämningsresery Kommunfullmäktige fastställer i samband med bokslutet om reservering till resultatutjämningsreserven ska ske, även vilket belopp som ska avsättas. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskraysjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske istället uppgå till två procent av summan av ovannämnda poster. Kommunstyrelsen förfogar över resultatutjämningsreserven och beslutar när medel kan tas i anspråk. Medel ur resultatutjämningsreserven får användas för att möta konjunktursvängningar iekonomin. Medlen kan användas i samband med budgetarbetet för kommande år men även under löpande, år då stora svängningar sker i ekonomin på grund av konjunkturläget. Uttaget per år får högst vara så stort att kommunen når den genomsnittliga skatteutvecklingen under de senaste tio åren.

65 Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till ny finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt baserad på befolkningsmängden samt verkställa följdförändringar iförbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänst, KFS nr Kommunchefen uppdras att i samarbete med kommunchefen i Vingåker kommun och Viadidakt revidera Avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005 för ökad tydlighet kring samverkansformerna mellan ägarkommunerna och Viadidakt samt eventuella kommunspecifika uppdrag till Viadidakt. Revisionen ska inkludera en revidering av fördelningsprincip..ärendebeskrivning Ett förslag om ny finansieringsprincipen för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt har tagits fram utifrån beräknad befolkningsmängd irespektive kommun den 1 november. Förslaget har utarbetarbetats under ledning av kommuncheferna för Katrineholm respektive Vingåker. Fördelningsnyckeln uppdateras varje år och utgår från befolkningsmängden i respektive kommun två år innan budgetåret. Det innebär att finansieringen för 2014 beräknas utifrån befolkningsmängden den 1 november Kommunfolkmäng Prognostiserad Prognostiserad d per den 1 kommunfolkmän kommunfolkmängd november 2012 gd vid utgången vid utgången av av Katrineholm Vingåker Den nya finansieringsprincipen utifrån befolkningsmängd innebär att Katrineholms andel för Västra Sörmlands Räddningstjänst respektive Viadidakt är 78,8 procent budgetår 2014 och Vingåkers andel uppgår ti1121,2 procent. Förslag med infasning 2014, 2015 och 2016, utifrån befolkningsmängden per den 1 november 2012 och befolkningsprognos för 2013 samt 2014.

66 Procentuell Procentuell Procentuell Procentuell andel VSR andel VSR andel VSR andel VSR respektive respektive respektive respektive Viadidakt Viadidakt Viadidakt Viadidakt Katrineholm VSR 82,4 81,23 80,06 78,9 Vin åker VSR 17,6 18,77 19,94 21,1 Katrineholm 78,8 78,8 78,8 78,9 Viadidakt Vin åker Viadidakt 21,2 21,2 21,2 21,1 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till ny finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt baserad på befolkningsmängden samt verkställa följdförändringar i förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänst, KFS nr Kommunchefen uppdras att i samarbete med kommunchefen i Vingåker kommun och Viadidakt revidera Avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005 för ökad tydlighet kring samverkansformerna mellan ägarkommunerna och Viadidakt samt eventuella kommunspecifika uppdrag till Viadidakt. Revisionen ska inkludera en revidering av fördelningsprincip. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunchef med ledning,

67 ~~ 1\atrineholms kommun \ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Kommunchef med ledning Vår handlåggare Jenny Bolander Kommunledningshandläggare Ert datum VAr beteckning Er beteckning 1 (3) Finansieringsprincip Räddningstjänst och Ärendebeskrivning Bakgrund för Västra Sörmlands Viadidakt Enligt beslut från ägarsamråden den 13 apri12012 fick kommuncheferna i Katrineholms och Vingåkers kommun i uppdrag att ta fram ett förslag om ny princip för kostnadsfördelning för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt baserad på befolkningsmängden. Utgångspunkten är att befolkningsmängden per den 1 november 20131igger till grund för fördelningen. Principförslaget ska gälla från och med år 2014 med infasning 2014, 2015 och Vid ägarsamråd för Viadidakt den 13 apri12012 beslutades att uppdraget om en revidering av avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005 föreslås gå till respektive kommunstyrelse. Isamband med detta tas frågan om ny princip för kostnadsfördelning upp för en gemensam kostnadsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt. Vidare beslutades, vid ägarsamrådet den 9 apri12013, att i samband med revideringen är ambitionen att se över de olika samverkansformerna mellan ägarkommunerna och Viadidakt samt komrnunspecifika uppdrag till Viadidakt. Nuvarande finansieringsprincip För Viadidakt framgår i Avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005, 8 Kostnadsfördelning och betalning att: Kommunerna skall ekonomiskt bidra till den gemensamma nämnden med belopp som motsvarar de totala nettokostnaderna med fördelning 77,9 procent för Katrineholms kommun och 22,1 procent för Vingåkers kommun. Översyn av den fastlagda procentsatsen skall ske vart femte år. År 2005 sker ingen översyn utan första översyn sker år Vingåkers kommun skall erlägga betalning månadsvis. Underlag för betalning utgör budgeterade kostnader för året. Slutlig reglering sker varje år i samband med bokslut. H:~KommuncheflUppdrap 2013 KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Djulögatan 41 Telefon: Katrineholm E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

68 ~ ~ ~ I~atrineholms kommun ~~5~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Kommunchef med ledning Vår beteckning 2 (3) För Viadidakt utgår finansieringsnyckeln idag från befolkningsmängden per den 14 september Det innebär att Katrineholms andel uppgår ti1178,6% och Vingåker ti1121,4%. I planeringsdirektiv 2013 med plan för framgår att Katrineholms andel i Västra Sörmlands Räddningstjänst uppgår ti1182,4%. Vingåkers andel uppgår ti1117,6 %. Ny finansieringsprincip Förslag om ny finansieringsprincipen för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt beräknas utifrån befolkningsmängd irespektive kommun den 1 november. Fördelningsnyckeln uppdateras varje år och utgår från befolkningsmängden i respektive kommun två år innan budgetåret. Det innebär att finansieringen för 2014 beräknas utifrån befolkningsmängden den 1 november Kommunfolkmäng Prognostiserad Prognostiserad d per den 1 kommunfolkmän kommunfolkmängd november 2012 gd vid utgången vid utgången av av Katrineholm Vingåker Den nya finansieringsprincipen utifrån befolkningsmängd innebär att Katrineholms andel för Västra Sörmlands Räddningstjänst respektive Viadidakt är 78,8 procent budgetår 2014 och Vingåkers andel uppgår till 21,2 procent. Förslag med infasning 2014, 2015 och 2016, utifrån befolkningsmängden per den 1 november 2012 och befolkningsprognos för 2013 samt Procentuell 'Procentuell Procentuell Procentuell andel i VSR andel i VSR andel i VSR andel i VSR respektive respektive respektive respektive Viadidakt Viadidakt Viadidakt Viadidakt Katrineholm - VSR 82,4 81,23 80,06 78,9 Vin åker - VSR 17,6 18,77 19,94 21,1 Katrineholm - 78,8 78,8 78,8 78,9 Viadidakt Vin åker - Viadidakt 21,2 21,2 21,2 21,1 1 Utifrån SCB:s befintliga befolkningsprognos 2 Utifrån SCB:s befintliga befoll~ingsprognos H:\KommuncheflUppdraq 2013 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djuiögatan 41 Org.nummer Djulögatan 41 Telefon: Katrineholm E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

69 ~~ ~~ `~~ ~~ I~atrineholms kommun ~ 3 (3) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Kommunchef med ledning Ärendets beredning Vår beteckning Ärendet har beretts i samråd mellan de båda kommuncheferna i Katrineholms och Vingåkers kommun samt Viadidakt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till ny finansieringsprincip för Västra Sörmlands Räddningstjänst och Viadidakt baserad på befolkningsmängden samt verkställa följdförändringar i förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänst, KFS nr Kommunchefen uppdras att i samarbete med kommunchefen i Vingåker kommun och Viadidakt revidera Avtal om samverkan i gemensam nämnd, KSH 49/2005 för ökad tydlighet kring samverkansformerna mellan ägarkommunerna och Viadidakt samt eventuella kommunspecifika uppdrag till Viadidakt. Revisionen ska inkludera en revidering av fördelningsprincip. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från kommunfullmäktige, Vingåkers kommun, KF ~ H:\KommuncheflUppdraq 2013 KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Djulögatan 41 Telefon: Katrineholm E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

70 Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Ändring av kommunstyrelsens reglemente Ordförandens förslag till beslut Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna ändringen i kommunstyrelsens reglemente med tillägget under 15 enligt följande: Kommunstyrelsen ansvarar även för IT=infrastruktur inom kommunen. Kommunstyrelsen Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut om ändring av kommunstyrelsens reglemente enligt ovan delegeras till IT-strategen att hantera ärenden avseende ITinfrastruktur inom kommunens ansvarsområde. Ärendebeskrivning De senaste årens utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur har hanterats via kommunens upphandling av förvaltningsnät. Då fortsatt utbyggnad inte kan ske genom upphandlat avtal eller inom övrig delegation för kommunstyrelsen föreslås ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente under 15 enligt följande: Kommunstyrelsen ansvarar även för IT-infrastruktur inom kommunen. Med förbehåll att fullmäktige fattar erforderliga beslut gällande reglementsförändringen föreslås IT-strateg, med förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen som ersättare, ges delegation för att hantera ärenden avseende IT-infrastruktur inom kommunens ansvarsområde. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse,

71 '` ~~'' i:,~ 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFbRVALTNINGEN Kommunledningsförvaltningen Vår handläggare Hans Haglund Ert datum Vår beteckning KS/2013: Er beteckning 1 (1) Kommunstyrelsen Ändring av kommunstyrelsens reglemente De senaste årens utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur har hanterats via kommunens upphandling av förvaltningsnät. Då fortsatt utbyggnad inte kan ske genom upphandlat avtal eller inom övrig delegation för kommunstyrelsen föreslås ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente under 15 enligt följande: Kommunstyrelsen ansvarar även för IT-infrastruktur inom kommunen. Med förbehåll att fullmäktige fattar erforderliga beslut gällande reglementsförändringen föreslås IT-strateg, med förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen som ersättare, ges delegation för att hantera ärenden avseende IT-infrastruktur inom kommunens ansvarsområde. I tjänsten för kommunledningsförvaltningen Hans Haglund IT-strateg KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Djulögatan 32 Telefon: 0150/ Telefax: E-post: hans.haglund@katrineholm.se Org.nummer

72 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Bildande av dotterbolag inklusive överflyttning av fastigheter Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna KFAB:s bildande av dotterbolag. Ärendebeskrivning Katrineholm Fastighets AB:s (KFAB) arbete med försäljning av fastigheter pågår. I samband med försäljningen, där tre fastigheter ska säljas i ett paket, behöver frågan beslutas om att överföra fastigheterna i ett nytt bolag, ett dotterbolag till KFAB. Beslutet om bolagisering ska fattas av kommunfullmäktige ikatrineholm, varför KFAB i mars 2013 beslutade att föreslå fullmäktige att godkänna bildande av ett dotterbolag. KFAB: s förslag KFAB köper ett 100 tkr bolag som finns färdigt för försäljning. Bolaget registreras som dotterbolag till KFAB, med samma styrelse som KFAB. KFAB anger att de tre fastigheterna säljs till skattemässiga bokförda värden till dotterbolaget mot en revers utställd av KFAB. Ingen realisationsvinst uppstår då försäljning uppgår till skattemässiga bokförda värden. Stämpelskatten uttas på försäljningsvärdet av den första fastigheten och uppgår ti114,25 procent. Vid överenskommelse med köpare skrivs ett avtal om att köpa KFAB:s dotterbolag. Vid skrivandet av avtal kommer köpare och säljare överens o att lösa reversen, eller om säljaren innan ska ta upp 1ån mot pantbrev som ingår i bolaget. Köparen behöver inte betala stämpelskatt på hela köpesumman, då de köper bolaget. Vill de sedan avveckla bolaget som de har som ett dotterbolag i sitt bolag, kan de genomföra en fusion mellan bolagen. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt ägardirektiven för KFAB ska bildande av dotterbolag godkännas av kommunfullmäktige. Ernst &Young har fått i uppdrag att beskriva hur möjligheten till försäljning av fastigheter genom så kallad paketering kan gå till och hur de skattemässiga konsekvenserna blir. Kommunledningsförvaltningen har ingen anledning att göra en annan bedömning än den som redovisas i Ernst &Youngs rapport.

73 Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Skrivelse KFAB Sammanträdesprotokoll KFAB, 27 Beskrivning av försäljning av fastigheter genom s.k. paketering, Ernst &Young

74 I\atrineholms kommun \ TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNIGNSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning KS/2013: (2) Vår handlåggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Bildande av dotterbolag inklusive överflyttning av fastigheter Ärendebeskrivning Katrineholm Fastighets AB:s (KFAB) arbete med försäljning av fastigheter pågår. I samband med försäljningen, där tre fastigheter ska säljas i ett paket, behöver frågan beslutas om att överföra fastigheterna i ett nytt bolag, ett dotterbolag till KFAB. Beslutet om bolagisering ska fattas av kommunfullmäktige ikatrineholm, varför KFAB i mars 2013 beslutade att föreslå fullmäktige att godkänna bildande av ett dotterbolag. KFAB: s förslag KFAB köper ett 100 tkr bolag som finns iårdigt för försäljning. Bolaget registreras som dotterbolag till KFAB, med samma styrelse som KFAB. KFAB anger att de tre fastigheterna säljs till skattemässiga bokförda värden till dotterbolaget mot en revers utställd av KFAB. Ingen realisationsvinst uppstår då försäljning uppgår till skattemässiga bokförda värden. Stämpelskatten uttas på försäljningsvärdet av den första fastigheten och uppgår ti114,25 procent. Vid överenskommelse med köpare skrivs ett avtal om att köpa KFAB:s dotterbolag. Vid skrivandet av avtal kommer köpare och säljare överens o att lösa reversen, eller om säljaren innan ska ta upp 1ån mot pantbrev som ingår i bolaget. Köparen behöver inte betala stämpelskatt på hela köpesumman, då de köper bolaget. Vill de sedan avveckla bolaget som de har som ett dotterbolag i sitt bolag, kan de genomföra en fusion mellan bolagen. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enligt ägardirektiven för KFAB ska bildande av dotterbolag godkännas av kommunfullmäktige. Ernst &Young har fått i uppdrag att beskriva hur möjligheten till försäljning av fastigheter genom så kallad paketering kan gå till och hur de skattemässiga FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

75 l~atlineholms kommun \ TJÄNSTESKRIVELSE 2 ~2~ Vår beteckning KOMMUNLEDNIGNSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben konsekvenserna blir. Kommunledningsförvaltningen har ingen anledning att göra en annan bedömning än den som redovisas i Ernst &Youngs rapport. Ärendets handlingar Skrivelse KFAB Sammanträdesprotokoll KFAB, 27 Beskrivning av försäljning av fastigheter genom s.k. paketering, Ernst &Young Staffan Källström Lic: as FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Utdelningsadress Telefon: TFN Org.nummer Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

76 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Redovisning av kommunstyrelsens medel till förfogande Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga redovisningen av kommunstyrelsens medel till förfogande. Ärendebeskrivning Ekonomi- och upphandlingskontoret överlämnar redovisning över kommunstyrelsens medel till förfogande per Kommunstyrelsens medel till förfogande för 2013 uppgår ti kr. Hittills under året har medlen utnyttjats med kr. Specifikation över besluten bifogas. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen,

77 Katrineholms kommun ~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Ekonomi- och upphandlingskontoret V&r handlåggare Julia Noren Ert datum KOMMUNSTYRELSEN Vår beteckning KS/2013: Er beteckning 1 (2) Redovisning av kommunstyrelsens medel till förfogande Ekonomi- och upphandlingskontoret överlämnar redovisning över kommunstyrelsens medel till förfogande per Kommunstyrelsens medel till förfogande för 2013 uppgår ti kr. Hittills under året har medlen utnyttjats med kr. Specifikation över besluten bifogas. För ekonomi- och upphandlingskontoret Julia Noren Förvaltningsekonom KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Vasavägen 16 Telefon: Telefax: E-post: julia.noren@katrineholm.se Org.nummer

78 2 (2) Vår beteckning Anslag enligt budget, antagen i kf Ändamål Beslut Ks:s of Medel till musikfestival för mogna KS Bidrag till hyra av gårdshus vid Pensionärernas hus Ksdel Bidrag till integrationsarebte. Katrieholms Scoutkår Ksdel Bidrag till konståkningen, Katrineholm Hockey Ksdel Bidrag till Värmbols FC Ksdel Bidrag till Katrineholms Volleyboll Klubb Ksdel Bidrag till Oppunda Jaktskytteklubb Ksdel Förlustgaranti Sensus studieförbund Ksdel Bidrag till Sveriges Pensionärsförbund SPF Näckrosen Ksdel bidrag till Duveholmsgymnasiets byggtävling Ksdel Bidrag till ABF Sörmland/Katrineholm Ksdel Bidrag till Romano Merako Ksdel 35 S 000 Bidrag till Katrineholms Tennisakademi Ksdel Förlustgaranti Allsångskvällar KS Bidrag till Sköldinge IF Ksdel Bidrag till Somatiska Institutet för Demokratiska Alternativ Ksdel BESLUT OM TILLÄGGSANSLAG

79 Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Förordnanden för att fullgöra ordförandeuppgifter under delar av maj och juni 2013 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att under ordinarie ordförandes frånvaro enligt nedan förordna följande personer att fullgöra ordförandens uppgifter i frågor som kräver ett omedelbart agerande: 2013-OS Anneli Hedberg (S) 2013-OS Lars Härvström (M) Lars Härnström (M) Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens ordförande har muntligen initierat behovet av att tillförordna ersättare att fullgöra ordförandens uppgifter under dennes frånvaro under delar av maj och delar av juni Behovet av förordnanden avser frågor som kräver ett omedelbart agerande.

80 Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Plan för intern kontroll inom kommunstyrelsens verksamhetsområde år Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar anta upprättad plan för intern kontroll inom kommunstyrelsens verksamhetsområde för tiden Ärendebeskrivning Med intern kontroll avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen har också det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Utifrån uppföljningen av 2012 års intern kontroll och kommunens samlade internkontrollsystem ser kommunledningsförvaltningen ett behov av att revidera internkontrollplan för I enlighet med beslut KS , har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram ett förslag till plan för intern kontroll för de delar av förvaltningens verksamhet som kommunstyrelsen direkt ansvarar för. Upprättat förslag till internkontrollplan är baserad på en sannolikhets- och konsekvensbedömning och redovisar åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter. Det är också aktiviteter som ska minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse, Internkontrollplan för kommunstyrelsens verksamhetsområde ni

81 Katrineholms kommun \ 1 (2) V$r beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/ KLF Ledning Vår handlåggare Jenny Bolander Ert datum Er beteckning Plan för intern kontroll inom kommunstyrelsens verksamhetsområde år Ärendebeskrivning Med intern kontroll avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen har också det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Nämnden ska tillse att en organisation upprättas för den intema kontrollen. Utifrån uppföljningen av 2012 års intern kontroll och kommunens samlade internkontrollsystem ser kommunledningsförvaltningen ett behov av att revidera internkontrollplan för Vissa kontrollmoment har tagits bort utifrån sannolikhet och konsekvens. Tidigare kontroller visar att verksamhetsområdena fungerar vä1 och utvecklingen av rutiner samt verksamheten har också inneburit att vissa kontrollmoment inte längre behövs. I enlighet med beslut KS , har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram ett förslag till plan för intern kontroll för de delar av förvaltningens verksamhet som kommunstyrelsen direkt ansvarar för. Planen där kontrollområden, kontrollmoment, kontrollansvarig, omfattning, kontrollmetod, kontrollfrekvens, vem rapportering ska ske till, när kontrollen ska vara genomförd och riskbedömning anges har inrangerats i kommunledningsförvaltningens struktur. Syftet med sammanställningen är att få en internkontrollplan för kommunstyrelsens verksamhet. Upprättat förslag till internkontrollplan är baserad på en sannolikhets- och konsekvensbedömning och redovisar åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter. Det är också aktiviteter som ska minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om anta upprättad plan för intern kontroll inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. C:\Users\klpelo\Desktop\Tj skrivelse KS Reviderad internkontrollplan 2013.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Djulögatan 41 Telefon: Katrineholm E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

82 1\atrineholms kommun ~ 2 ~2~ Vår beteckning KOM M U N LEDN I NGSFÖRVALTN I NGEN KS/2013: KLF Ledning Ärendets handlingar Internkontrollplan för kommunstyrelsens verksamhetsområde Jenny Bolander Biträdande förvaltningschef kommunledningsförvaltningen C:\Users\klpeio\Desktop\Ti skrivelse KS Reviderad internkontrollplan 2013.docx KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Djulögatan 41 Telefon: Katrineholm E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

83 1 (7) _~~: ~~-i. Tr, 1\atrineholins kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Vår handläggare Jenny Bolander Biträdande förvaltningschef kommunledningsförvaltningen Internkontrollplan för kommunstyrelsens verksamhetsområde Kommunledningsförvaltningen ~rör~~ m~~~i helalcommunen) RiSkbedSmninQ._ PERSONALKONTORET Rätt lön Rätt lön utbetalas Löneassistent Hela kommunen Stickprov 2 ggr/år Gruppledare Allvarlig till rätt person med löneenheten fvb till rätt belopp. Avslutade Att lön ej utbetalas Löneassistent Hela kommunen Stickprov (urval: 2 ggr/år Gruppledare Allvarlig anställningar när anställd slutat. avslutade löneenheten fvb till anställningar Arbetsmiljö Aktuell Persspec/ Hela kommunen Kontroll av 1 gg/år Personalchef Måttlig handlingsplan arbetsmiljö handlingsplaner finns. under närmast föregående kvartalet) ersonalchef personalchef 31/12 varje år 31/12 varje år 31/12 varje år Jämställdhet Aktuell plan finns. Pers.spec/ Hela kommunen Kontroll av plan 1 gg/år Personalchef 31/12 varje Måttlig jämställdhet år Korrekta uppgifter i Att korrekta Persspec/ WinLas Hela kommunen Stickprov av viss- 4 ggr/år Personalchef 31/12 varje Allvarlig WinLas, systemstöd uppgifter finns i tidsanställningar år WinLas.

84 2 ~~~ ' 1\atrineholins kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning ]ångtids- sjuksl~ivna. Fyra ers/förvaltning år Allvarlig IT-KONTORET Informationssäkerh.Dokumentet är IT-säkerhetssamord. Hela kommunen Genomgång av 1 gg/år IT-chef 31/12 varje Måttlig etspolicy aktuella och befintliga år tillgängliga. dokument dokument 31/12 varje år 31/12 varje år IT-strategi Dokumentet IT-säkerhetssamord. Hela kommunen Stickprov 2 ggr/år IT-chef 31/12 varje efterlevs. Avveckling, Inköp kanaliseras IT-chef Hela kommunen Stickprov, Varje månad Förvaltn.chef uppgradering, via IT-kontoret. Uppföljning av utökning och implementering av Inventariehantering Rutiner finns Hela kommunen Genomgång av ll ggr/år IT-chef dokumenterat, är IT-chef / debiterings- spridd på IT- IT-assistent. IT-system samt utrustning. (Delegationsordnin g för kommunstyrelsen, KS 53/2009) kontoret och efterlevs. fakturaflöde underlag år 31/12 varje år 31/12 varje år Allvarlig Allvarlig Allvarlig E-post Rutiner för Kanslichef Hela Stickprovs- 1 ggr / år Kanslichef 31/12 varje Måttlig registrering av kommunen. kontroll. år

85 3 (7) _ ~ ~ 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning allmän handling och frånvarohantering. behörighets- och katalogregister 31/12 varje år EKONOMI- OCI3 UPPHANDLINGS-KONTORET Kontanthantering Handkassor Hela kommunen Stickprov (25st) 1 gg/år Verksam.led. e- 31/12 varje Allvarlig ]tontroll att kvitton Assistent (Finans handel och år och underlag finns till och. redovisning utbetalning. koncerngrupp) Hela kommunen Kontantkassor att (förvaltning/ rutiner för hela kassahanterin föls. kommunen) Investeringar Att riktlinjerna för Systemadmin. Hela kommunen Alla transaldioner 1 gg/år Verksamled. e- 31/12 varje Måttlig investeringar följs. på 10 st handel och år investerings- redovisning ob'ekt Behörighet i system Kontroll att personer Redov.ekonom Hela kommunen Lista från 2 ggr/år Verksam.led. e- 31/12 varje Måttlig som slutar är lönesystemet som handel och år avslutade i Agresso jämförs med redovisning och Proceedo. Proceedo och Agresso vara Att kundfaktura skickas så snart som möjligt efter utförd tjänst. Kontroll sker av ströfakturering. Systemadmin. Hela kommunen Stickprov (30st) 2 ggr/år Måttlig redovisning. redovisning 31/12 varje år 31/12 varje år 31/12 varje

86 4 ~7~ i:.-- Tj _ 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning utanordnin ar. momskorn ensation. Attest utanordningar attest sker av behöriga personer. Två personer i förening. Systemadmin. kommunen) sök efter stora styckeköp och summa per leverantör Leverantörs- mot återsökningsgällande underlaget 2 ggr/år år Verksam.led. e- handel och redovisning Verksam.led. e- handel och redovisning Verksam.led. e- handel och redovisning Verksam.led. e- handel och redovisning Verksamled. e- handel och redovisning INFORMATIONSKONTORET Bilder Kontrollera Informatörer De personer Stickprov Varje månad Informations - 31/12 varje Allvarlig upphovsrätt och som hanterar chef år publiceringstillstånd. bilder i organisationen Grafisk rofil Kvalitetsgranslrning. Informatörerna Hela kommunen Efter roduktion Varje månad Informations -chef 31/12 varje Måttli

87 5 (7) '~ 1\atrineholins kommun _~.~, ~J KOMMUNLEDNINGSFbRVALTNINGEN KLF Ledning grafiska profilen Grafiska profilen Stickprov samt se kommunens annonser år 31/12 varje år press- meddelanden i organisationen Falctagranslca Ej tidssälta vids känsliga dokument 31/12 varje år STAB, SEKRETARIAT OCH ARKIV Delegationsordning Att den är relevant i Kommunjuristen Kommun- Genomgång av 1 gg/år Kanslichefen Måttlig förhållande till styrelsen med nuvarande organisationens KI.,F och SBF. struktur och angivna beslutsfunktioner. Delegationsbeslut Rätt beslutsfattare Kommunjuristen Kommun- Kanslichefen och att man inte styrelsen. med överskrider sin KLF och SBF. befogenhet; Kontroll av anmälda beslut till kommunstyrelsen samt kontroll om beslut anmäls i kommunstyrelsen. organisation och jämförelse med delegationsbeslutsfunktioner. ordningen. Välja 1 månad i kronologisk ordning för varje år 1 gg/år Allvarlig 31/12 varje $r 31/12 varje år

88 ~. i i r \atrineholins kommun \ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning 6 (7) kommunens styrdokument 31/12 varje år förkomna. Icommunfullmälctiges rotokoll kontroll mot personalregistret 31/12 varje år 31/12 varje år Samhällsåyggnadsförvaltningen (Curcaltning/ hela kommmien) ~ Investeringar Att riktlinjer för Förvaltnings- SBF Stickprov Varje månad Förvaltningschef 31/12 varje år Måttlig investeringar följs. ekonom Exploateringar Att riktlinjer för Förvaltnings- SBF Stickprov 2 gg/år Förvaltningschef 31/12 varje år Måttlig exploateringar följs. ekonom Entreprenörsavtal Att riktlinjer för Förvaltnings- SBF Genomgång av 2 ggr/år Förvaltningschef 31/12 varje år Måttlig upphandling följs ekonom samtliga avtal samt att attestregler följs. ekonom Verksamhets- controller, SBF SBF Stickprov 2 ggr/år Måttlig 31/12 varje år 31/12 varje år

89 7 (7) ~,; o~: TT - y 1\atrineholins kommun KOMMUNLEDNINGSFbRVALTNINGEN KLF Ledning Bygdepeng Att beviljad Förvalfiings- SBF Samtliga 2 ggr/år Förvaltningschef 31/12 varje år Måttlig bygdepeng betalas ekonom ut. Enkät om upplevd Att enkäten skickas. Administratör SBF Stickprov 4 ggr/år Förvaltningschef 31/12 varje år Måttlig service till Bygg, miljö och trafiks kunder

90 Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på revisionsrapport - Granskning av kommunens projekthantering Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att revidera projekthandboken. Ärendet ska behandlas på kommunstyrelsens sammanträde senast i december Ärendebeskrivning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i kommunen granskat projekthanteringen inom kommunen. Revisionsfrågan avser om kommunen bedriver och hanterar projekt på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen har dock begränsats till kommunstyrelsen och projektkontoret. Revisorerna bedömer att det finns anledning att tydliggöra uppdraget för projektkontoret samt förbättra flera delar av redovisningen av projekten, främst avseende ekonomisk redovisning och hantering av budget och attesträtt. Projektkontoret är nedlagt sedan början av mars 2013 på grund av att det finns för få projekt som bedrivs via projektkontoret samt att kontoret var för litet för att bedrivas som eget kontor. I början av 2013 fanns en projektchef och två projektledare varav en var föräldraledig. Personalen från projektkontoret tillhör staben på kommunledningsförvaltningen sedan nedläggningen av projektkontoret. Pågående projekt drivs vidare. Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag till beslut Inledningsvis noterar vi att den övergripande revisionsfrågan dessvärre inte blir besvarad, eftersom granskningen begränsats till att endast bedöma kommunstyrelsen och projektkontoret. Det innebär att inget av de övriga projekt som bedrivs inom nämndernas ansvarsområden ingått i granskningen och därmed får man inte svar på frågan om kommunen bedriver och hanterar projekt på ett ändamålsenligt sätt. Då projektkontoret inte längre finns kvar finns inte heller behovet av förtydligande gällande kontorets roll kvar. Däremot är det på sin plats att kommentera ett par förhållanden som nämns i rapporten. Uppgiften "Intäktsfinansieringen på 10 procent gör att kontoret behöver ta betalt av förvaltningarna om de ska arbeta åt dem i andra projekt än de som kontoret själva ansvarar för och driver" är inte korrekt. Alla projekt debiteras 10 procent av projektbudgeten. Vidare hade uppgift om syfte och mål för projektkontoret ramlat bort ur det ursprungliga underlag som PWC fick del av. Detta åtgärdades genom en komplettering som skickades till PWC. Projektchefsrollen har övergått till en projektkoordinators roll. Syftet med den rollen är att vara ett stöd i projektarbetet som bedrivs på de olika förvaltningarna. I uppdraget ingår även att utbilda medarbetare i projekthantering samt att skapa nätverk för medarbetare i kommunen som arbetar med projekt. Projektkoordinatorn kommer att

91 arbeta ihop med förvaltningarna och rollen kommer att anpassas till de behov som finns inom förvaltningarna när det gäller projektverksamhet. Även om projektkontoret inte finns kvar så kommer projektarbete fortfarande att finnas ikommunens verksamheter. Projekthandboken är i behov av revidering precis som revisorerna påpekar. I projekthandboken bör det förtydligas de olika rollernas ansvar i projekten, framförallt gällande den ekonomiska delen. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att revidera projekthandboken. Ärendet ska behandlas på kommunstyrelsens sammanträde senast i december Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Revisionsrapport Granskning av kommunens projekthantering, OS

92 ~'~~ : f 1\atiineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Klf ledning Vår handläggare Förvaltningschef Sari Eriksson TJÄNSTEUTLÅTANDE Ert datum Kommunstyrelsen Vår beteckning KS/2013: Er beteckning 1 (2) Svar på revisionsrapport - Granskning av kommunens projekthantering Ärendebeskrivning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i kommunen granskat projekthanteringen inom kommunen. Revisionsfrågan avser om kommunen bedriver och hanterar projekt på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen har dock begränsats till kommunstyrelsen och projektkontoret. Revisorerna bedömer att det firms anledning att tydliggöra uppdraget för projektkontoret samt förbättra flera delar av redovisningen av projekten, främst avseende ekonomisk redovisning och hantering av budget och attesträtt. Projektkontoret är nedlagt sedan början av mars 2013på grund av att det finns för få projekt som bedrivs via projektkontoret samt att kontoret var för litet för att bedrivas som eget kontor. I början av 2013 fanns en projektchef och två projektledare varav en var föräldraledig. Personalen från projektkontoret tillhör staben på kommunledningsförvaltningen sedan nedläggningen av projektkontoret. Pågående projekt drivs vidare. Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag till beslut Inledningsvis noterar vi att den övergripande revisionsfrågan dessvärre inte blir besvarad, eftersom granskningen begränsats till att endast bedöma kommunstyrelsen och projektkontoret. Det innebär att inget av de övriga projekt som bedrivs inom nämndernas ansvarsområden ingått i granskningen och därmed får man inte svar på frågan om kommunen bedriver och hanterar projekt på ett ändamålsenligt sätt. Då projektkontoret inte längre finns kvar finns inte heller behovet av förtydligande gällande kontorets roll kvar. Däremot är det på sin plats att kommentera ett par förhållanden som nämns i rapporten. Uppgiften "Intäktsfinansieringen på 10 procent gör att kontoret behöver ta betalt av förvaltningarna om cle ska arbeta åt dem i andra projekt än de som kontoret själva ansvarar för och driver" är inte korrekt. Alla projekt debiteras 10 procent av projektbudgeten. Vidare hade uppgift om syfte och mål för projektkontoret ramlat bort ur det ursprungliga underlag som PWC fick del av. Detta åtgärdades genom en komplettering som skickades till PWC. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Fredsgatan 38 Telefon: Telefax: E-post: gunnar.westermark@katrineholm.se Org.nummer

93 ~ +,:~ ~; 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~2~ Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFbRVALTNINGEN KS/2013: Klf ledning Projektchefsrollen har övergått till en projektkoordinators roll. Syftet med den rollen är att vara ett stöd i projektarbetet som bedrivs på de olika förvaltningarna. I uppdraget ingår även att utbilda medarbetare i projekthantering samt att skapa nätverk för medarbetare i kommunen som arbetar med projekt. Projektkoordinatorn kommer att arbeta ihop med förvaltningarna och rollen kommer att anpassas till de behov som finns inom förvaltningarna när det gäller projektverksamhet. Även om projektkontoret inte finns kvar så kommer projektarbete fortfarande att finnas ikommunens verksamheter. Projekthandboken är i behov av revidering precis som revisorerna påpekar. I projekthandboken bör det förtydligas de olika rollernas ansvar i projekten, framförallt gällande den ekonomiska delen. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att revidera projekthandboken. Ärendet ska behandlas på kommunstyrelsens sammanträde senast i december Ärendets handlingar Revisionsrapport Granskning av kommunens projekthantering, OS Sari Eriksson LIX:54 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: gunnar.westermark@katrineholm.se

94 Dnr: KS/2013: Handläggare: Anna Marnell Planeringsdirektiv 2014 med plan för Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Planeringsdirektiv 2014 med plan för , enligt upprättat förslag. Ärendebeskrivning Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun, som kommunfullmäktige antog i januari 2010, påbörjas den årliga planeringsprocessen på våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Till grund för planeringsarbetet inför planperioden ligger Kommunplan som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011 och Övergripande plan med budget som fastställdes av kommunfullmäktige den 19 november För beredningen av övergripande plan med budget ges nämnderna och bolagen Tuppdrag att senast den 31 augusti 2013 inkomma med underlag till kommunstyrelsen avseende åtaganden, investeringsbehov samt behov av nya upphandlingar. Särskilda uppdrag ges även till vård- och omsorgsnämnden och kommunledningsförvaltningen samt till socialnämnden och viadidaktnämnden. Övergripande plan med budget behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 30 oktober och beslutas av kommunfullmäktige den 18 november Planerna för nämnder och bolag ska därefter fastställas innan planeringsåret påbörjas. Ett gemensamt förslag till Planeringsdirektiv 2014 med plan för har utarbetats av Socialdemokraterna och Moderaterna. Ärendets handlingar Skrivelse kommunstyrelsens ordförande, Förslag till Planeringsdirektiv 2014 med plan för

95 ;, TT _'::~, 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Ert datum Vår beteckning KS/2013: ErbeteckNnq 1 (1) Planeringsdirektiv 2014 med plan för Ärendebeskrivning Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun, som kommunfullmäktige antog i januari 2010, påbörjas den årliga planeringsprocessen påvåren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Till grund för planeringsarbetet inför planperioden igger Kommunplan som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 apri12011 och Övergripande plan med budget som fastställdes av kommunfullmäktige den 19 november För beredningen av övergripande plan med budget ges nämnderna och bolagen i uppdrag att senast den 31 augusti 2013 inkomma med underlag till kommunstyrelsen avseende åtaganden, investeringsbehov samt behov av nya upphandlingar. Särskilda uppdrag ges även till vård- och omsorgsnämnden och kommunledningsförvaltningen samt till socialnämnden och viadidaktnämnden. Övergripande plan med budget behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 30 oktober och beslutas av kommunfullmäktige den 18 november Planerna för nämnder och bolag ska därefter fastställas innan planeringsåret påbörjas. Ett gemensamt förslag till Planeringsdirektiv 2014 med plan för har utarbetats av Socialdemokraterna och Moderaterna. Ordförandes förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Planeringsdirektiv 2014 med plan för , enligt upprättat förslag. Ärendets handlingar Förslag till Planeringsdirektiv 2014 med plan för Göran Dahlström Kommunstyrelsens ordförande Katrineholms kommun Besöksadress: Fredsgatan 38 Kommunstyrelsen Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

96 Anmälan av delegationsbeslut Tecknande av förlikningsavtal: I enlighet med Kommunstyrelsens delegationsordning, antagen beslutar undertecknad om att ingå förlikningsavtal med företaget Big Care AB. Avtalet innebär att företaget ersätter Katrineholms kommun med kr och Vingåkers kommun med kr. (KS del 7.) Dnr KS/2012: Kommunchef Mattias Jansson beslutar på kommunstyrelsens vägnar att från och med den 29 mars 2013 till och med den 4 apri12013 förordna förvaltnings- och ekonomichef Sari Eriksson, att utöver egen tjänst, upprätthålla befattningen som kommunchef under dennes semester. (KS del 31.) Informationschefen beslutar på kommunstyrelsens vägnar att förordna informatör Jessica Sjögren till att, utöver egen tjänst, upprätthålla befattningen som kontorschef på informationskontoret den 2 april till och med 5 apri Förordnandet gäller då informationschefen Maria Magnusson är ledig. (KS del 39.) Förvaltningschef Sari Eriksson beslutar på kommunstyrelsens vägnar att från och med och under pågående rekryteringsprocess, dock längst till och med förordna informationschef Maria Magnusson att jämte egen befattning upprätthålla funktionen som chef för löneenheten. Maria Magnusson erhåller ett lönetillägg om kronor per månad för detta. (KS del 40.) Tf lönechef beslutar på kommunstyrelsens vägnar att förordna Lise-Lott Öhrman till att, utöver egen tjänst, upprätthålla befattningen som chef på löneenheten den 2 april till och med 4 apri Tf lönechef beslutar på kommunstyrelsens vägnar att förordna Margareta Eklund till att, utöveregen tjänst, upprätthålla befattningen som chef på löneenheten den 5 apri Förordnandet gäller då Tf lönechef Maria Magnusson är ledig. (KS del 41.) Dnr KS/2013:1-029 Yttrande över ansökan till hemvärnet: Kommunjuristen beslutar på kommunstyrelsens vägnar att förklara sig ej ha något att erinra mot bifall till ansökan (en person) om att bli antagen i hemvärnet. (KS del 44.) Kommunjuristen beslutar på kommunstyrelsens vägnar att förklara sig ej ha något att erinra mot bifall till ansökan (en person) om att bli antagen i hemvärnet. (KS del 46.) Dnr KS/2013:3-163 Dnr KS/2012:?-040 Yttrande över departementspromemorian Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen (Ds 2013:5): Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnar att ta Viadidakts förslag till yttrande över departementspromemorian Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen (Ds 2013:5) som kommunstyrelsens eget och överlämna det till Arbetsmarknadsdepartementet. (KS del 45.) Dnr KS/2013:54-659

97 Chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen beslutar med stöd av gällande delegation att under sin ledighet den 2 april till och med den 5 april 2013 förordna avdelningschef Eva Frykman att utöver egen tjänst även upprätthålla befattningen som chef för samhällsbyggnadsförvaltningen. (KS del 36.) Dnr KS/2013: Uppföljning av elevutveckling: Ekonomichefen beslutar, enligt KS , att omfördela kr till bildningsnämnden samt kr till service- och tekniknämnden baserat på det faktiska antalet elever per den 15 mars (KS del 47.) Dnr KS/2013: Bidrag till sockenråden: Näringslivsutvecklaren beslutar på kommunstyrelsens vägnar att bevilja ansökningar om grundbidrag och särskilda bidrag enligt bilagda förteckning till ett sammanlagt belopp om kronor. Att fördela i september 2013 motsvarande kr. (KS del 42.) Dnr KS/2013: Information om redan anslagna delegationsprotokoll Bidrag till Katrineholms Tennisakademi: Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnar att bevilja Katrineholms Tennisakademi kronor i verksamhetsbidrag. Bidraget täcks med medel ur kommunstyrelsens medel till förfogande. (KS del 38.) Dnr KS/2012: Kommunal borgen för Katrineholms Fastighets AB: I enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning, antagen och kommunfullmäktiges borgensbeslut , beslutar undertecknad att Katrineholms kommun går i borgen såsom egen skuld för 1ån om tkr jämte därpå löpande ränta och kostnader för Katrineholms Fatighets AB, upptagna hos Kommuninvest i Sverige AB. (KS del 34.) Dnr KS/2013:5-049 Bidrag till ABF Sörmland/Katrineholm: Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnar att bevilja ABF Sörmland/Katrineholm kronor i bidrag till arrangemanget Äntligen Måndag. Bidraget täcks med medel ur kommunstyrelsens medel till förfogande. (KS del 37.) Dnr KS/2013: Bidrag till föreningen Romano Merako: Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnar att bevilja föreningen Romano Merako kronor i bidrag för nationaldagsfirande den 8 apri Bidraget täcks ur kommunstyrelsens medel till förfogande. (KS de135.) Dnr KS/2013:

98 Bidrag till Sköldinge IF: Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnar att bevilja Sköldinge IF kronor i bidrag till jubileumsfirande. Bidraget täcks med medel ur kommunstyrelsens medel till förfogande. (KS del 43.) Dnr KS/2013:

99 Anmälan av kurser, konferenser, seminarier m.m. Konferens/kurs/seminarium Finska för nordbor Torneå Arrangör Föreningen Norden Norrbotten

100 Meddelanden Kallelser Katrineholms Tekniska Collage AB har översänt kallelse till bolagsstämma 19 april Handl nr 2013:1018 Protokoll och protokollsutdrag Kommunstyrelsens personalutskott har upprättat protokoll från sammanträde Handl nr 2013:873 Landstinget Sörmland har översänt protokoll från sammanträde Gemensam nämnd vård, omsorg och hjälpmede Handl nr 2013:996 Vårdförbundet Sörmland har översänt protokoll från sammanträde med Förbundsdirektionen Handl nr 2013:1151 Landstinget Sörmland har översänt protokoll från sammanträde Gemensam nämnd vård, omsorg och hjälpmede os Handl nr 2013:1171 Skrifter och rapporter Regionförbundet Sörmland har översänt rapporten Sörmlandsstrategin Handl nr 2013:889 Folkbildningsrådet har översänt rapporten Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse. Handl nr 2013:1124 Beslut Länsstyrelsen Södermanlands län har översänt beslut Angående byggnadsminnesförklaring av kalklinbanan mellan Forsby och Köping, sträckan i Södermanlands län. Handl nr 2013:969 Länsstyrelsen Uppsala 1än har översänt beslut Slutliga villkor för begränsning av ammoniak till luft från djurhållning vid Rocklunda Gård på fastigheten Kanntorp 4:1 och Rocklunda 2:5 i Katrineholms kommun. Handl nr 2013:970 Länsstyrelsen Södermanlands 1än har översänt beslut Samråd enligt 12 kap 6 %2 miljöbalken om plantering av energiskog på fastigheten Lerby 12:3, Katrineholms kommun. Handl nr 2013:1150

101 Övrigt Programsamråd: Detaljplaneprogram för Häringe 9:6 m.fl. i Valla, Katrineholms kommun: Kommunstyrelsen har fått rubricerat ärende för samråd. Planprogrammet finns utställt för samråd under perioden 14 mars 11 april Ärendet har föredragits för kommunstyrelsens ordförande. Kommunstyrelsen har inga synpunkter att framföra. Dnr KS/2013: Redovisning av uppdrag att utreda miljöstrategiska rådets förslag på miljöstrategiska åtaganden och aktiviteter: Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen Tuppdrag den 19 november 2012, 252, att utreda de aktiviteter som miljöstrategiska rådet angett i sitt förslag till miljöstrategiska åtaganden. Utredningen skulle belysa genomförbarhet, konsekvenser, kostnader och ansvarsfördelning. Iuppdraget ingick också att utreda miljöstrategiska rådets förslag till åtagande inom fokusområdet mark, byggande och boende. Uppdraget skulle ursprungligen återrapporteras till kommunstyrelsen senast i april 2013 men återrapporteringen kommer nu att ske vid styrelsens majsammanträde då kompletterande uppgifter ska tillföras. Dnr KS/2013: