Ledningen har ordet. Vattenfrågorna har fortsatt att vara i. Innehåll. Ledningen har ordet 2. Sportfisket i samhället 4

Transkript

1 Vår verksamhet 2013

2 2 Innehåll Ledningen har ordet 2 Sportfisket i samhället 4 Sportfiskarna och fiskevården 6 Barn- och ungdom 10 Sportfiskarnas organisation 12 Tävling 14 Information och utbildning 16 Glimtar landet runt 18 Sportfiskarna Svartviksslingan Stockholm Tel Fax info@sportfiskarna.se Formgivning: Knuts Conny Texter: Peter Belin, Glenn Douglas, Ulla-Britt Engberg, Henrik Helde, Per-Erik Jacobsen, Siv Jansson, Anssi Lehtevä, Benny Lindgren, Markus Lundgren, Joel Norlin, Stefan Nyström, Joakim Ollén, Bengt Olsson, Tobias Fränstam, Hans Lindkvist. Omslagsfoto: Benny Lindgren Foto i övrigt: Knuts Conny, Tobias Fränstram, Markus Lundgren, Bengt Olsson, Benny Lindgren, Linus Meyer, Micael Söderman, Anssi Lehtevä, Jessica Howler, Rasmus Ljungqvist Redaktör: Benny Lindgren Ledningen har ordet Vattenfrågorna har fortsatt att vara i fokus under år Den nya Havsoch vatttenmyndigheten (HaV) kämpar med att hitta fungerande arbetsformer. Flera utredningar med koppling till vatten har sjösatts under året och om två år har EU avstämningskontroll i arbetet med att uppnå vattendirektivets mål. Redan idag riktar EU stark kritik mot Sverige för att arbetet går för långsamt och att vi inte når målen. Miljömålsuppföljningar visar att Sverige inte är i närheten av att nå de av riksdagen uppsatta målen Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag eller Hav i balans. Analyser eller förslag till åtgärder saknas ingalunda - det som saknas är politisk handlingskraft, vilket gör att vi fortsatt tvingas leva med ett stort genomförandeunderskott i miljöpolitiken! Under år 2013 beslutade EU om en ny fiskeripolitik som skall gälla från 1 januari Förbundet har länge drivit frågan om att förbjuda så kallat utkast (döda fiskar slängs tillbaka överbord). Arbetet har bedrivits genom bland annat FISH - det internationella fiskerisekretariatet, grundat av Sportfiskarna - och inte minst genom ett omfattande lobbyarbete i Bryssel genom vår europeiska paraplyorganisation European Anglers Alliance (EAA). Beslutet blev en stor framgång för Sportfiskarna och alla andra som arbetat för ett mera hållbart fiske och skydd av våra hav. Ministerrådet och EU-parlamentet enades om stopp för överfiske, stopp för utkast av fisk och strängare villkor i de kritiserade fiskeriavtalen med tredje land. Men: Vi har en lång väg att vandra innan torsken är tillbaka på hållbara nivåer i Västerhavet och Östersjön, innan rödlistan är tömd på marina arter och inte minst inn- an vi slutat plundra haven i tredje världen. Nu krävs också att överenskommelserna omsätts i praktisk handling, att regler följs och att överträdelser tas på allvar av rättsväsendet. Regeringens budgetproposition för år 2014 innehöll en välkommen nyhet för vatten- och miljövården. Anslagen till HaV förstärks med 75 miljoner kronor och uppgår för år 2014 till 577 miljoner. Anslaget kommer enligt propositionen fortsatt att ligga på denna något högre nivå också åren Vi fortsätter dock vårt arbete för långsiktigt högre nivåer; det är ju uppenbart att det behövs om miljömålen skall nås! Ytterligare en positiv nyhet var att regeringens Vattenverksamhetsutredning presenterade förslag om hur vattenkraften bör miljöanpassas. Förslagen överensstämmer i huvudsak väl med förbundets uppfattning om vilka åtgärder som behöver vidtas. Utredningen är under remissbehandling och en proposition väntas tidigast under hösten Här kommer dock en hård strid med vissa kraftintressen att stå och det kommer att krävas fortsatt stora insatser från Sportfiskarna för att nå framgång. Förbundets samlade verksamhet har fortsatt att utvecklas positivt under det gångna året. Antalet medlemmar ökade och uppgick vid årets slut till cirka enskilda medlemmar. Härtill kommer medlemmarna i våra cirka 150 förbundsklubbar. Det innebär att förbundet organiserar cirka medlemmar. Omsättningen ökade för tolfte året i rad och uppgick till knappt 34 miljoner kronor. Mot bakgrund av regeringens nerdragningar på fiskevårdsområdet beslutade förbundsstyrelsen om en extra utdelning på kronor ur förbundets fiskevårdsfond. Sammanlagt delade förbundet därmed ut närmare en miljon kronor till våra klubbar och distrikt i direkt stöd till praktisk fiskevård och till ungdomsarbete. Under våren 2013 genomfördes ett tävlingsmöte med god uppslutning i Stockholm. Motioner som hänvisats till tävlingsmötet från 2012 års kongress behandlades och två nya ledamöter till tävlingsstyrelsen utsågs. Området praktisk fiskevård fortsätter att växa både i betydelse och i ekonomiska termer och förbundet blir en allt större aktör när det gäller att genomföra projektuppdrag för till exempel länsstyrelser och kommuner inom områden som provfiske, vattenprovtagning, naturvårdsinventeringar, anläggning av våtmarker, projektering och anläggning av faunapassager förbi vandringshinder och liknande. Till den praktiska fiskevården hör också våra omfattande juridiska insatser i olika vattenprojekt liksom arbetet med starta upp en stiftelse för laxen i Östersjön. Särskilt uppmärksammade har vårt arbete för att skapa gäddfabriker blivit och vi kommer också framgent att medverka i ett antal sådana projekt, även avseende andra arter. Ett kvitto på omvärldens uppskattning av vårt praktiska arbete är att förbundet under året erhöll två olika miljöpriser; Kalmar International Environmental Award 2013 med en prissumma på kronor samt Vattenakademins stora hederspris. Tillsammans med de ideella insatserna från runt sportfiskare, som av SCB uppskattas lägga ner totalt arbetsdagar på praktisk fiskevård, så är vårt förbund en avgörande kraft för att påverka politiken och myndigheterna, både i Sverige och på EU-nivå, och för att kunna uppnå de vattenrelaterade miljömål som riksdagen beslutat om. Joakim Ollén Förbundsordförande Stefan Nyström Generalsekreterare 3

3 4 5 Sportfisket i samhället Alltsedan kongressen år 2002 har förbundet haft en uttalad strategi att söka samverkan med andra aktörer i samhället för att få gehör för gemensamma frågor. En av de viktigaste uppgifterna har varit att synliggöra värdet av sportfisket i vid bemärkelse för att skapa förståelse och stöd för vår verksamhet. Ett viktigt forum för detta har fortsatt varit att medverka aktivt i paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv. Förbundets generalsekreterare har under året varit ordförande i Svenskt Friluftsliv, där huvudmålet är att åstadkomma ett Friluftslyft och öka anslaget till friluftsorganisationerna från dagens 28 miljoner till minst 50 miljoner kronor per år. Arbetet har bland annat omfattat uppvaktningar av kulturministern, samtal med ett 50-tal riksdagsledamöter och ett positivt samarbete med Riksidrottsförbundet. Sportfiskarna har också för egen del uppvaktat ett stort antal riksdagsledamöter och myndigheter. Vi har återkommande samtal med landsbygdsministern och träffar regelbundet ledningen för HaV samt för Jordbruksverket. Under året har vi även träffat generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. av strandskyddet, förslag om fångstbegränsningar av lax vid trolling i Östersjön och föreskrifter om kalkning och försurning. Vi har aktivt deltagit i domstolsförhandlingar vid flera tillfällen, bland annat i frågan om Forsbacka kraftverk i Gästrikland och kraftverken i Brevens Bruk i Närke. Utöver detta har vi också via klubbar och distrikt lämnat in ett stort antal remissvar på regional och lokal nivå. Det nära och positiva samarbete vi har med många länsstyrelser har under året utökats med alltfler kommuner, men också så kallade fiskeområden. Det är framför allt inom den praktiska fiske- och vattenvården som denna samverkan ökar, men också vad gäller praktiska främjande åtgärder. Under höstlovet genomförde förbundet en särskilt ungdomssatsning i samarbete med kommunerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna och Norrköping. Totalt tog vi gemensamt ut mer än ungdomar och många vuxna på praktiskt prövapå-fiske. Förbundet deltar närmast varje vecka i konferenser och olika hearingar som hålls av andra intresseorganisationer respek- tive myndigheter. Vi deltar allt oftare som inledningstalare när det gäller praktisk fiske- och vattenvård, liksom när det gäller samhällsdebatter om vattenkraft, försurning eller andra fiskevårdsrelaterade frågor. Vi arrangerar också ett ökande antal egna konferenser både i egen regi och i samarbete med andra. Ett sådant exempel var det seminarium om laxen i Östersjön som hölls i Mörrum i mars i samarbete med Sveaskog och med deltagande av kungen, landsbygdsministern och ett större antal företagsledare och högre representanter från regeringskansli och myndigheter. I ett internationellt perspektiv har förhandlingarna om en ny fiskeripolitik i EU varit centrala. Sportfiskarna har deltagit indirekt i processen genom dels FISH, - det Internationella Fiskesekretariatet - och dels EAA, European Anglers Association. En utdragen process som varat i många år avslutades formellt tidigt på sommaren. Resultatet blev förhållandevis positivt. Ministerrådet och EU-parlamentet enades om stopp för överfiske, stopp för utkast av fisk och strängare villkor i de kritiserade fiskeriavtalen med tredje land. I de för förbundet så centrala frågorna om vattenkraften och vattenvården har vi fortsatt haft en nära samverkan med Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen och Älvräddarna. Vi har gemensamt skrivit flera debattartiklar som publicerats i nationell press. Vi har också arbetat tillsammans i den av regeringen tillsatta Vattenverksamhetsutredningen som bland annat behandlar frågorna om vattenkraft och markavvattning. Förbundet har under 2013 svarat på 14 nationella remisser från regeringen och lämnat in 14 formella yttranden till miljödomstolen eller miljööverdomstolen i ärenden som rör vattenkraftverk. Bland remisserna märks förslag till uppluckring Viktiga samarbetspartners 2013 Förtroenderådet för Världsnaturfonden WWF Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Styrelsen för Internationella Fiskesekretariatet, FISH fiskekommitté Styrelsen för European Anglers Alliance Svenska Jägareförbundet: Klassdraget Styrelsen för Svenskt Friluftsliv Stiftelsen Baltic 2020: Våtmarker för rovfisk Styrelsen för ABU Garcias och Göte Borgströms Upplandsstiftelsen: Våtmarker för rovfisk fiskevårdsfonder Göteborgs kommun: Förvaltning och upplåtelse Styrelsen för rådgivande fiskekommittén för av storstadsnära fiskevatten Östersjön (BSRAC) Stockholms kommun: Förvaltning och upplåtelse Kommunförbundet i Norrbotten: Projekten Laxen av storstadsnära fiskevatten tillbaka till våra älvar samt Laxfiske, framtidens Vattenmyndigheten besöksnäring. Kalix älv ekonomisk förening Sveaskog: Ungdomsverksamhet Piteälv ekonomisk förening Sportfiskemässan Östersjöälvar i samverkan Sportfisket i samhället Sportfiske är en av de viktigaste fritidssysselsättningarna i Sverige. Det kan utövas av alla oavsett kön, ålder, hudfärg eller religiös åskådning. Sportfisket är socialt inkluderande. Runt två miljoner människor sportfiskar någon gång varje år och av dem utgör nära barn och ungdomar upp till 16 år. Enligt tillgänglig statistik uppgår sportfiskets fångster till ton. Det innebär att enbart fångsterna utgör ett värde för utövarna på 1,5 miljarder kronor per år. Värdet av fiskekort, redskap och ekonomin runt fisketurismen beräknas uppgå till två miljarder kronor. Antalet företag med koppling till sportfiske ökar stadigt och skapar arbetstillfällen som inte flyttar ut ur landet - ofta i glesbygd. Enligt SCB så bidrar mer än ideella sportfiskare med obetalda fiskevårdsdagar varje år. Det motsvarar 4500 årsarbeten och utgör ett av fundamenten i det vattenrelaterade miljömålsarbetet.

4 6 7 Sportfisket Projektverksamhet och fiskevården Utöver det ovärderliga fiske- och vattenvårdsarbetet som våra klubbar och föreningar runt om i landet bidragit med följer nedan en redogörelse över de olika insatser som genomförts i förbundets regi. Fiskevårdsåret 2013 började med en kraftig neddragning av anslagen, med en tredjedel närmare bestämt. Från Sportfiskarnas sida befarade vi mycket negativa effekter för främst kalkning och biologiskt återställningsarbete. Vi genomförde därför intensiva påtryckningar på regering, departement och på ansvariga myndigheter som HaV och samtliga länsstyrelser. Vårt budskap var att i första hand prioritera kalkningsanslaget eftersom kalkningen upprätthåller oersättliga värden i form av fiskarter som lax och öring och deras livsmiljöer. I backspegeln kan konstateras att vi lyckades säkra kalkningsverksamheten och de regionala fiskevårdsmedlen, men att nedskärningarna istället kom att drabba övrig vattenvård. För att kompensera för bortfallet av nationella fiskevårdsmedel beslöt Sportfiskarnas styrelse att anslå medel för en extra utdelning från Sportfiskarnas Fiskevårdsfond. Sammanlagt delade Sportfiskarna ut kr till olika fiske- och vattenvårdsprojekt runt om i landet. Miljömål, vattendirektiv och vattenkraft Östersjölaxen Sportfiskarna har på olika sätt verkat för en mer hållbar laxförvaltning och ett bättre sportfiske. Vi har uppvaktat EUkommissionen, EU-parlamentariker, Sveriges EU-representation, riksdagspolitiker och landsbygdsministern med information om hur modern förvaltning av lax bör utformas. Under våren arrangerades en välbesökt laxkonferens i Luleå på temat östersjölaxen. Sportfiskarna har uppmärksammat den illegala exporten av lax med för höga dioxinhalter till Frankrike samt det polska fusket med rapporteringen av laxfångster till havs. Det sista resulterade i ett avdrag på den polska laxkvoten nästkommande år. Sportfiskarna har också visat ett konkret engagemang för vildlaxen genom att köpa fiskeplatser utanför Mörrumsåns mynning samt i Norrland. Sportfiskarna medverkar för närvarande i att bilda en stiftelse för östersjölaxen tillsammans med en rad andra organisationer. efter kompensationsodlade fisk. EU:s förslag till långsiktig förvaltning av östersjölax och HaV:s intentioner vid tillämpning av den nya laxplanen öppnar för mer lokalt inflytande och någon form av lokal förvaltning. Projekt Laxfiske framtidens besöksnäring ska inriktas mot utveckling av effektiv lokal förvaltning. Fångstdataprojekt i Vänern Projektet ska ge ökad kunskap om sportfiskets totala fångster av lax och öring samt beståndets sammansättning i Vänern och Klarälven. Insamling av fångstrapporter har genomförts vid fisketävlingar och genom att sportfiskare rapporterat sina fångster till projektet via webb, mejl eller på annat sätt. Insamlade data används till forskning som kan utveckla fiskbestånden, fiskevården, miljön och sportfisket i Vänern och Klarälven samt Fortums avels- och smoltutsättningsverksamhet. Analys och utvärdering görs av forskare på Karlstads universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Resultatet kommer också att användas av länsstyrelserna runt Vänern för kommande fiskevårdsplan. Sportfiskarna har även uppmärksammat försurningshotet från det ökade uttaget av råvara i skogsbruket. Mer om detta och annat som rör försurning kan man läsa på vår hemsida samt i vårt nyhetsbrev: ph 6,2, som presenterar nyheter och kunskaper från försurnings- och kalkningsfronten. Västerhavet Sportfiskarna har påbörjat en satsning på att återuppbygga Västerhavets fiskebestånd. Som ett led i detta arbete har en konsulent anställts som kommer att ansvara för arbetet och ha sin placering vid Sportfiskarnas Göteborgskontor. Sportfiskarna bedriver både praktisk fiskevård samt medverkar i olika forskningsprojekt för att vi ska få bättre kunskap om fiskbestånden och exempelvis hur de påverkas av fiske. Sportfiskarna har under året medverkat i Vattenverksamhetsutredningen som har föreslagit förändringar i vattenlagstiftningen. Sportfiskarna har i utredningen verkat för att alla vattenverksamheter (till exempel vattenkraftverk, fördämningar och markavvattning) oavsett ålder och tidigare tillstånd ska prövas enligt miljöbalken och uppfylla moderna miljökrav. Sportfiskarna har även föreslagit att dikning och rensning av vattendrag ska klassas som miljöfarlig verksamhet. Sportfiskarna kommer att fortsätta driva på för att vi ska få en modern vattenlagstiftning som sätter stopp för skadlig exploatering av värdefulla vattenmiljöer. Sportfiskarna har varit engagerade i och försvarat fiskevårdens intressen i ett tjugotal miljömål rörande vattenkraft och andra vattenverksamheter runt om i landet, bland annat i Långan, Ljusnan, Dalälven, Gavleån, Helge å samt i Ätran. Låt vildlaxen vandra hem Laxfiske framtidens besöksnäring Under år 2013 har informationsprojektet Låt vildlaxen vandra hem avslutats och ett nytt projekt som ska arbeta med laxfrågan har påbörjats: Laxfiske framtidens besöksnäring. Det genomförs i samverkan med Kommunförbundet Norrbotten och har som syfte att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurismen genom ökad tillgång på vuxen lax. Projekten har bidragit till de förändringar som nu sker inom laxförvaltningen: som utfasning av yrkesfiske till havs efter lax, begränsningar av husbehovsfiske efter lax och ett ökat fokus på yrkesfiske Försurning Försurningen är ett fortsatt hot mot många värdefulla fiskebestånd. De flesta bestånden av lax och havsöring på Västkusten överlever tack vare omfattande kalkningsinsatser. Ett stort antal försurade sjöar kalkas inte över huvud taget och i fjällen hotas värdefulla fiskevatten av återförsurning. Trots detta har staten minskat anslagen till kalkning och biologiskt återställningsarbete. Detta är inte acceptabelt och Sportfiskarna har oförtrutet arbetat med att övertyga politiker och beslutsfattare om vikten av en långsiktig och uthållig finansiering av kalkningsverksamheten. Samtidigt krävs att Sverige driver på för att minska utsläppen av försurande utsläpp från sjöfarten. Sportfiskarna behövs för att fisken ska kunna ta sig fram till sina lekområden.

5 8 HUDIKSVALL NORRKÖPING 2 GÄVLE STOCKHOLM 3 4 Sportfiskarnas Rovfiskprojekt Inom Sportfiskarnas rovfiskprojekt bedrivs fiskevårdsarbete längs ostkusten. Syftet är främst att gynna rovfiskar som gädda och abborre men även andra fiskarter och den biologiska mångfalden gynnas. De åtgärder som genomförs är att ta bort vandringshinder, att anlägga våtmarker ( gäddfabriker ) och att restaurera lekområden. Fiskevårdsfonden Sportfiskarnas Fiskevårdsfond delar varje år ut bidrag till olika typer av fiskevårdsprojekt. Det kan vara allt från renodlade fiske- och vattenvårdande åtgärder till kunskapsspridning och information om fiske- och vattenvård. Medlen kan sökas av organisationer som är anslutna till Sportfiskarna. Under 2013 gjorde Sportfiskarna en extra satsning för att stödja fiskevården och sammanlagt delades kr ut till nedanstående projekt: 9 KALMAR 5 VISBY Ett urval av alla åtgärder som har genomförts eller planeras i Rovfiskprojektet. Läs om alla åtgärderna på 2 Tjuvkistan, Sveriges nordligaste gäddfabrik. 3 Sportfiskarnas första gäddfabrik, Snäckstavik. 1 1 Österby myr, räkning av yngel från gäddfabriken. 4 Prisbelönt arbete För arbetet inom Rovfiskprojektet belönades Sportfiskarna under 2013 med två utmärkelser. Kalmars internationella miljöpris på kr tilldelades Sportfiskarna för ett spännande och konkret initiativ att skapa skräddarsydda våtmarker längs ostkusten och ett arbete bedrivet med hög trovärdighet. Den andra utmärkelsen var Vattenakademins hederspris som delades ut under hösten. 5 Parboäng, blivande gäddfabrik. Östra Lagnö, fria vandringsvägar till flada. Provfisket visade på omedelbar framgång! Motala Ffk tillsammans med Habo Sfk Inventering av Vätterns harrbestånd Ljusdals Fvof Biotopåtgärder i Leån Lysekils Sfk Förstudier inför biotopåtgärder i övre delen av Ormeå Lysekils Sfk Förstudier inför biotopåtgärder i Skårvebäcken Helsingborgs SFK Biotopförbättringar i Rönneå Projekt Leduån Ekologisk restaurering av Leduån Fk Jämtflugan Biotopvård i Hårkan Habo Sfk Kalkning av sjöar på Hökensås Täby Fvof Biotopvård i Ullnaån, Rönningebäcken, samt inflödet i Ullnasjön Fliseryds Sfk Genetisk analys av Emåns havsöring Sfk Atletfiskarna Stärka öringbeståndet i Kolbäcksån Storöringens Fk Biotopvård i Årsjöbäcken Roxen Fvof Utredning kring skarvförvaltning i Roxen Sfk Malen Biotopvård i Horsabäcken Jumkilsåns Vvs Biotopvård i Jumkilsån Helsingborgs Fiske- & Fiskevårdsklubb Uppföljande biotopförbättringar i Rönneå Gotlands sportfiskeklubb Restaurering och övervakning av lekbeståndet i Själsöån Projekt Leduån - Biotopåtgärder i Leduån Sportfiskarna Region Värmland Utveckling av kvalitativt sportfiske för barn och ungdomar i anslutning till Sportfiskarnas regionkontor i Forshaga Lysekils Sportfiskeklubb Förbättringar av vandringstrappa Ormeå Ystadortens Fiskevårds- och Sportfiskeförening Biotopförbättrande åtgärder i Nybroåns huvudfåra vid Köpingebro Gråbo Sportfiske och fiskevårdsförening Förprojektering för att undersöka möjligheterna att bygga vandringsvägar i Lövsjöbäcken FK Strömstararna Stockholm Utsättning av ståndstenar i Stockholms ström FK Strömstararna Stockholm Bidrag till klubbens öringfond Vuollerimgruppen Utlägg för resor, kost och logi Storöringens Fiskeklubb Restaurering av Sågbäcken Storöringens Fiskeklubb Gammelfäbotjärn, Vildmarksplats, för bl.a. främjande av sportfiske Trosaåns Fvo Biotopförbättrande åtgärder i Trosaån Vad är en gäddfabrik? Gäddan leker gärna på översvämmade gräsängar. Men när vattendrag dikats ut har denna naturtyp försvunnit på många platser. I en gäddfabrik återskapar man lekplatser för gäddan genom att anlägga eller restaurera våtmarker som anpassas efter den lekmiljö gäddan vill ha. Sportfiskarnas fiskeklubbar lägger årligen ner massor av tid för att säkerställa och utveckla livet under vattenytan.

6 10 Barnoch ungdom Sportfiskarnas barn- och ungdomsarbete är omfattande och bedrivs landet runt i klubbverksamhet, distrikt och regioner och vänder sig ofta till allmänhet via skolor, fritidsgårdar och olika former av särskilda arrangemang som sportlovsaktiviteter, sommarfiskeskolor och annat. Nedan följer en kort redogörelse över viktiga inslag i denna verksamhet. Framtidens sportfiskare År 2013 har varit projektets tredje och sista år. Framtidens sportfiskare syftar till att främja att fler barn och unga kommer ut på fiske och ut i naturen. Detta för att skapa förutsättningar för en ny generation sportfiskare. Under året har projektet i huvudsak utspelats på två arenor, dels en där medlemsklubbarna har genomfört tjugo större aktiviteter runt om i landet och i synnerhet riktat till barn och unga. Dels en del där barn kunde skicka in berättelser och bilder om deras fiske och vara med och tävla om fina priser. Målet för året var att nå ut till barn och vuxna, tusen fler än vad som deltog under Detta har uppnåtts med råge då bara klubbaktiviteterna lockade över deltagare. Inom projektet har också ett fiskeläger för kvinnor genomförts på Hökensås. Detta läger skedde i samarbete med Fjällorna och Fisqe. Även en kvinna-barn aktivitet i Göteborg har ingått i projektet under 2013 samt höstlovsaktiviteter i fem städer med geografisk spridning runt om i Sverige. Projektet finansierades av Svenskt Friluftsliv. I storstadsområdena erbjuder Sportfiskarna öppen verksamhet riktad till ungdomar året runt. I alla sammanhang lyfts säkerheten kring fisket fram. Börja Fiska! Projektet, som tidigare hette Upp till 13, bytte namn inför år Två stora förändringar skedde inom projektet. Åldersgränsen höjdes, nu kan ungdomar upp till 16 år delta. Profilen Markoolio gick också in som frontfigur för projektet, som innebär att barn och unga kan låna, hyra eller köpa billiga fiskeset inför sommaren som de antingen lämnar tillbaka eller köper efter sommaren. Detta är ett sätt att få ut unga på fiske som annars kanske inte har råd att köpa fiskeutrustning. Totalt deltog över barn i projektet under året, vilket får ses som mycket bra. Projektet är ett samarbete mellan Sportfiskarna och ABU Garcia, Sveaskog och Unga Sportfiskare. Aktivitetsbidrag År 2013 fördelade Sportfiskarna kronor i bidrag till över 70 fiskeaktiviteter runt om i landet. Nästan unika personer deltog på lokala aktiviteter som anordnades med ekonomiskt stöd av bidraget. De aktiviteter som fick bidrag under året var tjejfiskedagar, barn- och ungdomsfiske, integrationsprojekt, fiske med personer med funktionshinder samt verksamheter som genom nya metoder når nya och befintliga medlemmar. KlassDraget Klassdraget som projekt har fått ett lyft under år Verksamheten innebär att en skolklass åker ut till ett vatten nära skolan tillsammans med personal från en medlemsklubb i Sportfiskarna. Där får de uppleva en fiskedag och i samband med detta får barnen sitt eget metspö eller pimpelspö som Sportfiskarna skickar till skolan. Inför aktivitetsdagen får skolan materialet Följ med på Fiske som barnen kan läsa. Där finns information om fiskevett, hur man läser ett vatten, att man inte ska skräpa ned, hur vatten fungerar som ekosystem och lite knep och knåp för att fånga fisken. Totalt har över barn kommit ut på skolaktiviteter i samband med Klassdraget sedan starten år Under året har cirka barn varit ute på Klassdraget, vilket är långt över målet på barn. KlassDraget är ett samarbete med branschorganisationen SPOFA. Svenskt Friluftsliv finansierar till stor del projektet. De klubbar som genomför Klassdraget har kunnat få bidrag på kronor per skolklass som de tagit ut. Under året har Sportfiskarna valt att satsa vidare på Klassdraget och planen är att projektet expanderar till år 2014, då målet är att ta ut barn och unga på fiskeaktiviteter med våra medlemsklubbar. Lägerverksamheten Under året har vi fått ett par nya läger som tillskott på den redan gedigna listan över nationella fiskeläger för barn och unga. Nya läger har bland annat dykt upp i Sävenfors och Skedvistrand, men även fler läger runt om i landet har genomförts med Sportfiskarnas stöd. Ett femtontal läger har genomförts i Sportfiskarnas regi under året. Den geografiska spridningen är stor med läger från Skåne till Kiruna. Sportfiskarnas läger är ofta samarbeten med lokala aktörer, redskapsbranschen och Sveaskog. Geografisk flytt Ungdomsarbetet på Sportfiskarna har under flera år utgått ifrån Stockholm, men under år 2013 har en flytt av verksamheten skett och numera sitter ungdomsansvariga i Göteborg, där Sportfiskarnas anläggningar lämpar sig bättre för ungdomsverksamhet. Totalt har över deltagare medverkat på lokala arrangemang som Sportfiskarna genomfört i Göteborgsregionen. Det erbjuds ofta gratisaktiviteter som sport-, påsk- och höstlovsfiske, men även större arrangemang på till exempel Kulturkalaset och Sportfiskets dag. I Göteborg genomförs också årligen en sommarfiskeskola tillsammans med Sportfiskarna Väst. Där deltar 150 barn fördelat på fem veckor och barnen får under tre dagar lär sig massor om fiske av duktiga ungdomsledare. Sportfiskarnas ungdomsarbete bedrivs på bred front och innehåller satsningar i skola, sportlovsaktiviteter för ungdomar, sommarfiskeskolor, fiskeläger och annat. Verksamheten producerar fiskeglädje. Integration Som en del i ungdomsarbetets flytt har även ett integrationsprojekt inletts i Göteborg där ungdomar från olika stadsdelar och med olika bakgrund har fått mötas på bland annat ett läger i Hökensås. Där fick ungdomar från Sportfiskarna och ungdomar från fritidsgårdar på Hisingen och Biskopsgården tillsammans med ledare från Sportfiskarna och fritidsgårdarna fiska och umgås i tre dagar. I Göteborg har också ett antal skolor från olika stadsdelar kommit till Sportfiskarnas anläggning Sjölyckan för att få lära sig mer om fiske, fisketeknik och fiskevård. Samarbete med Castingförbundet Under åren har Sportfiskarna samarbetat med Svenska Castingförbundet. En extra medarbetare har anställts på Sportfiskarna för att tillsammans med Svenska Castingförbundet åka runt till skolor och fritidsgårdar i Göteborg med omnejd. Tillsammans lärde sig tusen barn att kasta med haspelspö samtidigt som de informerades om fiske och fiskevård. 11

7 12 Sportfiskarnas organisation Medlemsadministration, förmåner, styrelse Tidsfördelning Ekonomi, organisation och medlem Förbundets omsättning fortsätter att öka och uppgick under året till drygt 33 miljoner. Det egna kapitalet uppgår till 24 miljoner kronor och ligger därmed något under den långsiktiga målnivå på 75 procent av en årsomsättning som slogs fast av kongressen år Verksamheten bedrivs idag genom huvudkontoret i Stockholm, regionkontor i Malmö, Göteborg, Luleå och Forshaga samt projektkontor i Visby. Antalet fast anställda ökade under året till 35. Mer än hälften av förbundets intäkter kommer i dagsläget från kortsiktig projektfinansiering via statliga myndigheter (inklusive EU-medel) och privata stiftelser. Sådana medel är i sin helhet öronmärkta för konkreta fiskevårdsinsatser. Medlemsavgifterna utgör i dagsläget endast 24 procent av den totala omsättningen. Detta gör verksamheten sårbar för konjunktursvängningar genom exempelvis nerdragningar i statens budget. En långsiktig utmaning är därför att stärka den egna finansieringen genom i första hand rekrytering av nya medlemmar och därigenom ökade medlemsintäkterna. Trots den förhållandevis svaga medlemsfinansieringen har förbundet fortsatt i samma utsträckning som tidigare år att stimulera klubbar och distrikt genom distriktsbidrag, aktivitetsbidrag samt ansökningar genom fiskevårdsfonden. Medlemmar och klubbar Förbundets 372 klubbar är fördelade på 26 distrikt och de utgör den demokratiska och ideella grunden för förbundet. Det är också här som den praktiska verksamheten bedrivs under hela året. Våra klubbar och distrikt bedriver fiskevård, sportfiskeskolor för barn och ungdomar och självklart tävlas det. Under år 2013 har tretton nya klubbar anslutit sig till förbundet och de klubbar som under 2013 har lämnat förbundet har i de flesta fall helt avvecklat sin verksamhet. Minskningen i medlemstal i medlemsklubbarna beror framförallt på minskande storlek på klubbarna. De individuella medlemmarna ökade, framför allt med seniormedlemmar, i en sådan omfattning att det totala medlemsantalet ökade från föregående år. Att förbundet ökar sitt medlemsantal, i en tid där vi ser ett minskande föreningsliv och systerförbund som tappar stora mängder medlemmar, är verkligen ett bevis på att Sportfiskarna är på rätt väg och får allt mer stöd för den så viktiga verksamhet som förbundet bedriver, både i maktens korridorer och praktiskt genom fiskevård och ungdomsverksamhet. Medlemskap, organisation 23% TV/radio/riksdag, remisser Intressepolitik 28% Nyckeltal verksamhet och ekonomi Praktisk fiskevård 25% Omsättning Eget kapital Medeltal anställda Utbildning, Information 10% Främjandeinsatser 14% Ungdom, tävling, kvinnors fiske Svenskt Fiske, mässor, hemsida Medlemsutveckling (31/12 respektive år) Individuella Medlem via klubb Ungdomsförbundet Summa Förbundsklubbar Medlemsklubbar Summa Medlemsantal i förbundsklubbarna (cirka) Styrelse Joakim Ollén, Malmö och Mörrum (ordförande) Michael Kanold, Göteborg (vice ordförande) Åsa Bertilsson, Bergshamra Mattias Drugge, Sparreholm Jonas Lindkvist, Hägersten Mikael Tuneld, Karlstad Carina Wallin, Byske Ewa Falklind, Stenkullen Personal Medarbetare huvudkontoret i Stockholm Generalsekreterare, Stefan Nyström Koordinator, Joel Norlin (Visby) Ekonomichef, Ullabritt Engberg Chef främjande, Jesper Taube Marknadschef Pär Lindberg Tävlingfrågor & annonser, Anssi Lehtevä Formgivare, Knuts Conny Informatör, Bengt Olsson Föreningskonsulent, Henrik Helde EU-samordnare, Christina Lindhagen Ekonomi och administration, Berit Einebrant Kvinnors fiske, medlemsförmåner, Siv Jansson Projektledare rovfisk, Nils Ljunggren Projektledare rovfisk, Micael Söderman IT-projektledare, Anders Bergman Projektledare rovfisk, Lars Ljunggren (Gävle) Projektledare rovfisk, Olof Engstedt (Kalmar) Svenskt Fiske, Benny Lindgren (Göteborg) Unga Sportfiskares Förbund, Matilda Inemyr Unga Sportfiskares Förbund, Jonas Malmberg Unga Sportfiskares Förbund, Kalle Wickberg Unga Sportfiskares Förbund, Markus Teilus Medarbetare Region Norr, Luleå Fiskekort.se, Mikael Dalman Projektledare, Glenn Douglas Projektledare, John Niklasson Medarbetare Region Mälardalen Kanslichef, Linda Svensson Fiskevård, Tobias Fränstam Administrativ, samordnare, Victor Söderberg Medarbetare Region Väst Fiskevård, kanslisamordning, Per-Erik Jacobsen Biolog, Markus Lundgren Biolog, Niklas Wengström Biolog, Elin Ruist Ungdomskonsulent, Hans Lindqvist Västerhavskonsulent, Niclas Åberg Ungdomskonsulent, Oscar Trowald Medarbetare Region Syd Fiskevårdschef, Anders Karlsson Fiskekort.se, Per Göran Jönsson Medarbetare Värmland Projektledare, Peter Belin Fiskevårdskonsulent, Mattias Hansson Projektledare, Simon Jonsson Visby projektkontor Projektledare, Lars Vallin Storfiskregistrerare, Nicka Hellenberg

8 14 15 Tävling 2013 Tävlingskommittén Tävlingskommittén, som hanterar tävlingsfrågor löpande under den period som tävlingsmötet inte är samlat, har under året genomfört fyra möten, varav två telefonmöten. Tävlingskommitténs uppgift är att vara talespersoner för de grenar som förekommer i tävlingsutbudet. SM-tävlingar Förbundet har under år 2013 genomfört svenska mästerskap i grenarna pimpel, mormyska, traditionellt mete, hav, gädda och internationellt mete lag samt internationellt mete individuellt. Tävlingarna var uppskattade och välarrangerade. De grenar som inte genomförde SM-tävlingar var fluga, kust & sjö och trolling. Inför 2013 ändrades grundformerna för SM i gädda från att ha varit en tävling, till att bli en serie kvaltävlingar runt om i landet med final på Mälaren i Eskilstuna. För arrangemanget var Sportfish Masters och Svenska gäddklubben huvudarrangörer. Tävlingarna och konceptet visade sig vara populära och grenen gädda fick sig ett rejält lyft under året. Internationellt År 2013 har förbundet varit internationellt representerade i grenarna pimpel, internationellt mete, mormyska och även fluga, där vi för första gången på länge hade ett lag med på VM i Norge. Ekonomi År 2013 har tävlingsverksamhetens ekonomi varit god då tävlingsfisket inom vissa grenar expanderar samt att vädret varit gynnsamt för många arrangemang. Kall vinter och varm sommar är alltid bra för att skapa stor tävlingsaktivitet runt om i landet. Sanktioneringar Sanktioneringarna är viktiga för alla inom tävlingsfisket. De visar på stor bredd samt bidrar till en ekonomisk grund för att fortsätta utveckla tävlingsfisket i landet. Till alla klubbar, föreningar och övriga tävlingsarrangörer passar vi vidare att det är viktigt att så mycket som möjligt av tävlingsverksamheten sanktioneras och därmed också registreras som tävlingsverksamhet. Nyheter År 2013 genomfördes den första tävlingen i den nya grenen abborre på Mälaren i centrala Stockholm. Tävlingen var ett pilotprojekt för att testa och se om konceptet kan utvecklas och anammas av fler framöver. Utvecklingspotentialen för grenen bör vara mycket bra då abborren är en av de arter de allra flesta sportfiskare har en relation och historia till. Abborren är dessutom en art vilken på senare år har etablerat starka bestånd i många vatten från söder till norr vilket borde öppna upp för ett trevligt tävlingsfiske på arten även den isfria perioden av året. Grenen fluga genomförde under året sina avslutande kval till det EM i flugfiske som ska genomföras i augusti månad 2014 i Jämtland. Under 2014 ska även tävlingsmötet samlas i november. Där ser vi gärna från förbundshåll att så många tävlingsfiskare som möjligt finns representerade. Tävlingsfisket lockar många medlemmar. Nya tävlingsformer utvecklas och principerna om återutsättning av fångad fisk blir vanligare.

9 16 17 Information och utbildning Hemsidan är förbundets officiella organ med omfattande nyhetsrapportering och flera projekthemsidor och förbundets rapporter, remissvar, yttranden och seminariedokumentation. Sportfiskarna är ofta först med att skriva om många nyheter, exempelvis om fiskepolitik i EU, där vi får direktinformation via våra kontakter i European Anglers Association (EAA). Alla medlemmar som anmält sin e-postadress får även vårt nyhetsbrev med de mest aktuella nyheterna och viktig medlemsinformation. har en stabilt ökande besöksstatistik med drygt 17 procent fler besök 2013 än året innan. Vår intensifierade nyhetsproduktion lockade även drygt 25 procent fler unika besökare. Under sommarmånaderna juni, juli och augusti drar hemsidan som mest trafik. Många av besökarna använder då regionkontorens information för att exempelvis köpa fiskekort, hyra båtar och få fisketips. Svenskt Fiske Med vår medlemstidning når förbundet alla individuella medlemmar och anslutna klubbar. Svenskt Fiske är idag en etablerad sportfisketidskrift med ett brett och unikt innehåll och en attraktiv layout. Innehållet speglar förbundets verksamhet med tyngdpunkt på information om fiskevård, intressefrågor, lokal verksamhet samt aktuella artiklar om svenskt och nordiskt sportfiske. Tidningen utkommer med fem nummer om året. Svenskt Fiske är enligt den oberoende TS-statistiken landets största sportfisketidskrift med en kontrollerad upplaga på exemplar per nummer. Press och media Som den organisation som främst företräder sportfiskets och fiskevårdens intressefrågor ska förbundet tydligt kommunicera dessa frågor i samhällsdebatten. Under 2013 har vi fortsatt arbeta med presskontakter via vårt pressverktyg, Mynewsdesk. Under året har 42 pressreleaser och 100 webbnyheter publicerats vilket genererat inslag i TV, radio och riks - och lokaltidningar, samt i de flesta fall citeras nyheterna på Twitter, Facebook och olika sportfiskebloggar. Sportfiskarnas nyhetssida på Mynewsdesk har nu i snitt mediarelaterade visningar i månaden. Våra pressmeddelanden finns även samlade på hemsidan. Under året deltog Sportfiskarna även i flera inslag på P1 Naturmorgon, i Rapport, i lokalradio, i olika lokaltidningarna, samt på debattsidor som exempelvis Svenska Dagbladets Brännpunkt. Viktiga nyheter och sportfiskerelaterade ämnen i media under år 2013 har bland annat varit lanserandet av Sportfiskarnas fiskekortssajt Fiskekort. se, rovfiskprojektets stora framgångar, dioxinlaxfrågan med mångårig olaglig export av östersjölax, vattenverksamhetsutredningen och inte att förglömma: att hur man flugfiskar låg i topp på Googles sökstatistik för 2013! Sociala medier Under året ökade aktiviteterna på Facebook med mer inlägg och diskussioner, vilket genererade fler besökare. Ambitionen är att fortsatt kraftigt förstärka synligheten via sociala medier Sportfiskarna har idag en Facebook-grupp, en sida om Ge fan i våra vatten samt en officiell sida på Remissvar och yttranden Sportfiskarna svarar på ett stort antal remisser varje år. En annan viktig uppgift för förbundet är att skriva yttranden och överklaganden i olika rättsliga processer som rör exempelvis vattenkraft, dämningar och muddring. Under året har 34 yttranden, remissvar och överklaganden lämnats. ph6.2 - nyhetsbrev om försurning Under höstlovet vecka 44 tog Sportfiskarna även ut 1140 barn, ungdomar och vuxna på fiske på fem orter i södra Sverige. Av deltagarna tecknade några hundratal ett gratis prova-på-medlemskap i Sportfiskarna. Andra viktiga kanaler för värvningskampanjer är erbjudanden i fisketidningar och redskapskataloger, utskick och kampanjer via hemsidan års medlemsvärvning blev den till antalet bästa sedan Medlemsantalet uppgick vid årsskiftet till omkring individuella medlemmar. Ge fan i våra vatten Projektet Ge fan i våra vatten, som startades av svenska rockmusiker för att samla medel till fiskevård, fortsatte skapa förutsättningar för finansiering av olika fiskevårdsprojekt via omfattande försäljning av profilprodukter via webbshop och mässor. Under året publicerades fyra program med webb-tv från Ge fan i våra vatten på hemsidan och via Youtube. Flera nya profilprodukter lanserades under året. Medel från projektet finansierade under 2013 bland annat fria vandringsvägar för asp i Örsundaån. Utbildningsverksamhet Sportfiskarna ser folkbildning som en viktig del av informationsarbetet. Sportfiskarna arrangerade flera välbesökta seminarier under året och har hållit många föreläsningar. Teman har exempelvis varit lokal fiskevård i Vättern på ett seminarium under Sportfiskemässan i Jönköping och förvaltning av laxbestånden i Norrland på ett seminarium i Luleå. Sportfiskarna samarbetar även med Studiefrämjandet på främst på lokal nivå med studiecirkelverksamhet inom bland annat fiskevård, fisketillsyn och flugbindning. Genom deltagande på exempelvis sportfiskemässor visar förbundet upp sin verksamhet och värvar nya medlemmar. Genom en stabil medlemsutveckling är förbundets tidning Svenskt Fiske fortfarande den största fisketidningen, enligt den oberoende TS-statistiken. Sportfiskarna är idag den enda miljöorganisation som aktivt arbetar för bibehållen kalkning av våra försurade sjöar och vattendrag. För att öka fokus på försurningsproblematiken ger Sportfiskarna ut nyhetsbrevet ph6.2 om försurning och kalkning. Nyhetsbrevet, som har omkring mottagare, utkommer fyra till fem gånger årligen och rapporterar bland annat om försurningsstatusen i landet och om behovet av fortsatt kalkningsverksamhet. Medlemsvärvning För förbundets vidare utveckling är ett stabilt ökande medlemsantal viktigt. Den mest framgångsrika värvningsaktiviteten under 2013 genomfördes på Sportfiskemässan där 668 nya medlemmar värvades. Under mässan i Jönköping visade det sig att tidigare värvningar varit framgångsrika, då en hög andel besökare på mässan redan var medlemmar. Sportfiskarnas produkter inom ramen för projektet Ge fan i våra vatten har blivit omåttligt populära.

10 18 19 Glimtar landet runt Region Väst, Göteborg Region Värmland, Forshaga Sportfiskarna Region Värmland ligger vid Forshagaforsens camping som förbundet arrenderar. Anläggningen har fyra campingstugor och 20 husvagnsplatser. Sportfiskarna administrerar fisket i Klarälven åt Forshagaforsens fiskevårdsområdesförening. Övrig verksamhet är projekt, uppdrag samt sportfiske- och fiskevårdsfrågor i regionen med fokus på Vänern och Klarälven. Från 2014 drivs ett mindre put -and-take vatten i Karlstad. Camp och fiske Vi har haft 872 uthyrningsnätter på camp och stugor. Årets lax- och öringsfiske gav 274 fiskar på drygt fisketillfällen. Projektverksamhet Vi arbetar med fångstdataprojekt för lax, öring, gädda och gös i Vänern. Projekten löper under åren Inför år 2014 har vi lämnat in LONA-ansökan för ett projekt som syftar till att öka tillgänglighet, kunskap och fiskevård för vatten i Karlstad. Fiskevårdsuppdrag Elfiske i biflöden till Klarälven inom länsstyrelsens kalkeffektuppföljning. Nätprovfiske i Möckeln, Karlskoga, rapport och åtgärdsförslag. Gäddfiske i Fryken för miljöanalys. Aktiviteter Medarrangör till Fiskmarknad i Karlstad 7-9 maj, fiskvägsseminarium med över 200 deltagare. Föredrag och information om vår verksamhet vid ett femtontal olika sammankomster under året. Officiellt kungabesök i Forshaga i augusti. Arrangemanget var på Sportfiskarnas anläggning där kungen fick en presentation av Sportfiskarnas verksamhet. Fiske för barn lockade över 150 barn under sommaren. Miljöminister Lena Ek fick en presentation av Sportfiskarnas verksamhet vid besök i september. Kungen och drottningen besökte i augusti Sportfiskarnas kontor i Forshaga. Sportfiskarnas regionkontor Väst, vanligtvis benämnt Sjölyckan, ligger vid Stora Delsjön i östra Göteborg. Distriktet Sportfiskarna Väst delar adress med regionkontoret och i lokalen finns även Friluftsfrämjandet Region Väst. Målet med verksamheten är att öka fiskemöjligheterna i regionen genom upplåtelse, ökad tillgänglighet, information, aktiviteter och ett omfattande fiskevårdarbete. Göteborgs kommun är en viktig samarbetspartner. Sportfiskarnas fiskekort i västra Sverige Sportfiskarna upplåter cirka 70 sjöar och vattendrag i Göteborgsområdet genom fem olika fiskekort. Informationen om vattnen och fiskeregler är lättillgängliga på Sportfiskarnas hemsida samt som tryckt information där korten säljs. Köp av fiskekort via och sms ökar stadigt. Gula Kortet - 58 fiskevatten samlat i ett enda fiskekort för hela familjen under ett helt år för bara 350 kronor. I första hand naturliga fiskbestånd, men även utsatt regnbåge, öring, karp och gös. Blå Kortet - regnbågsfiske i den lättillgängliga sjön Norra Långevattnet. Svartedalens sportfiske - omfattar tio sjöar, varav sex med utsatt regnbåge, i vildmarksområdet Svartedalen tre mil norr om Göteborg. Säveåns laxfiske består av två kortområden, Sävedals- och Jonseredsvattnet. Fiske- och vattenvård i Göteborgsområdet Sportfiskarna är huvudman för kalkning i Göteborg och några angränsande områden, exempelvis Brodalsbäcken - ett biflöde till Säveån. Kalkningen omfattade 273 ton år 2013 som spreds från båt och helikopter. Kalkningsplanen revideras varje år och kalkmängderna minskar något. En minskning av surt nedfall och förändrade ph-mål är anledningen till minskad kalkspridning. Fiskvägen i Säveån vid Hedefors blev klar under hösten Genom att laxen når sträckan ovan kraftverket i Hedefors fördubblas lek- och uppväxtområdet för den unika laxstammen. Ett nytt fingaller ska installeras uppströms kraftverket. Det ska hindra ål, smolt, utlekt lax och annan nedströmsvandrande fisk att fastna eller malas sönder i turbinerna. Sportfiskarna har i flera decennier arbetat med frågan om en vandringsväg förbi Hedefors kraftverk. Sportfiskarna medverkar i vattenråden för Göta älv, Säveån, Mölndalsån, Lygnern och Bohuskusten. Vattenråden har regelbundna möten och man påverkar arbetet med vattendirektivet regionalt genom samverkan med andra organisationer och myndigheter. Sportfiskarna har exempelvis förordat biotopkartering som metod för att identifiera fysisk påverkan i vattendrag och granskar och lämnar synpunkter på länsstyrelsens åtgärdsprogram för respektive avrinningsområde. Fiskevårdsprojekt och uppdrag Regionkontoret har en intensiv fältsäsong med en omfattande uppdrags- och projektverksamhet. Här följer ett litet urval: Elfiske i rinnande vatten Vid elfiske provfiskas en strömsträcka med elström, en standardiserad metod som tillfälligt bedövar fisken, vilket gör att man kan beräkna tätheterna av framför allt laxfisk i rinnande vatten. Metoden är en viktig del av den svenska miljöövervakningen i sötvatten. I den regionala kalkeffektsuppföljningen på uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län fiskas ungefär 60 lokaler av regionkontoret. Sportfiskarna fiskar också en mängd lokaler i bland annat södra Halland som ingår i det nationella övervakningsprogrammet IKEU, som utvärderar de långsiktiga effekterna av kalkning genom biologiska och vattenkemiska provtagningar. Ett annat stort uppdrag är insamling av laxungar från ett dussintal laxförande vattendrag längs västkusten som ingår i övervakningsprogrammet för laxparasiten Gyrodactylus salaris. Insamling av ål från vattendrag på västkusten är ytterligare ett återkommande uppdrag. Totalt provfiskas närmare 150 lokaler, främst i Västra Götaland och Halland. Miljöövervakning av flodpärlmussla i Västra Götalands län Sportfiskarna och Melica har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län att inventera flodpärlmussla i 13 vattendrag. Uppdraget är tvåårigt och avslutas I Tidan upptäcktes ett av länets största bestånd, cirka individer. Restaurering av Lärjeån och dess biflöden Sportfiskarna har slutfört en omfattande restaurering av fyra biflöden till Lärjeån. Projektet har finansierats av statliga medel för biologisk återställning i kalkade vatten. Vi har också börjat restaurera Lärjeåns huvudfåra. Under året har m 2 lek- och uppväxtområden åtgärdats. Återintroducering av flodpärlmussla Arbetet med att återintroducera flodpärlmussla i Lärjeåns biflöden som startade 2010 fortskrider och det gör även MUMS - Mer Unga Musslor i Strömmande vatten - ett projekt i tre vattendrag i Viskans avrinningsområde. I år har också ett nytt försök med återintroduktion till Solbergsån genomförts. Allt arbete kombineras med fiskevårdsåtgärder eftersom flodpärlmusslan i sin livscykel är beroende av lax och öring som värdfisk för musslans larver. I slutändan leder förhoppningsvis arbetet till bättre vattenkvalitet och ökade tätheter av värdfisk. Ett flodpärlmusselbestånd med föryngring är en mycket bra indikator på att ekosystemet fungerar bra i just det vattendraget.

11 20 21 Fältarbete med vattenkikare för att studera förekomsten av flodpärlmussla. Biotopkarteringar och provfisken i Västra Götaland Biotopkarteringar, vilket är ett antal olika protokoll som beskriver förhållandena kring ett vattendrag och som kan ligga till grund för prioriteringar och fortsatta miljövårdsinsatser i vattendraget, har skett i fyra mil vattendrag. Dessutom har ett standardiserat nätprovfiske utförts i elva sjöar i regionen och flera elfisken runt om i Göteborgs stad. Insamling av fisk för provtagning För andra året i rad har Sportfiskarna hjälpt en tysk forskargrupp med insamling av braxen från Göta älv. Sex platser i Europa har valts ut som intressanta provtagningsplatser, där Göta älvs mynningsområde i centrala Göteborg är en. Det är förekomsten av flamskyddsmedlet HBCD som undersöks. Undersökningarna på fisk hoppas ge svar på hur HBCD bioackumuleras i fisk och hur toxiskt ämnet är för miljön. Projektet pågår till år 2016 och redan år 2008 gjordes de första provtagningarna i Göta älv. I ett annat projekt har det samlats in abborre och öring från Göta älvs vattensystem, som ska analyseras med hänsyn till ett stort antal miljögifter. Flodpärlmusslans situation i Teåkersälven Sportfiskarna har haft en föreläsning om flodpärlmusslans status i Teåkersälven för Dalbergså - Holmsåns vattenråd. Vattenrådet vill veta hur det står till med flodpärlmusslan och varför man inte hittar några små musslor när man inventerar beståndet. Populationen i Teåkersälven är ett av länets största med mer än individer. Fiskevårdsuppdrag på Orust Biotopvård har utförts under sensommaren i Varekilsån och Strömsån på Orust och en förstudie av möjliga åtgärder vid vandringshinder i Sörgravsbäcken har gjorts. Arbetet har finansierats genom kommunala medel och fiskevårdsmedel från länsstyrelsen. Förstudie av åtgärder i nio vattendrag Sportfiskarna har gått vidare med nio av de vattendrag som biotopkarterades åren på uppdrag av länsstyrelsen och har under hösten genomfört förstudier för att åtgärda vandringshinder och återställa rensade sträckor inom Göta älvs vattensystem och i Restebäcken i Uddevalla kommun. Förstudierna har finansierats av länsstyrelsen genom bidrag från fiskevårdsmedel och medel för biologisk återställning i kalkade vatten. Nästa steg är att ansöka om medel för att utföra åtgärderna i vattendragen. Foldrar för Gullmarns vattenråd Sportfiskarna har tagit fram två foldrar för Gullmarns Vattenråd, en allmän om vad vattenrådet är och en om åtgärder mot övergödning. Sjöekologikurs Sportfiskarna har haft en kurs i sjöekologi för Antens fiskevårdsområde och för Stora Hästefjordens fiskevårdsområde. Administrativa uppdrag Sportfiskarna har under hösten anlitats av Vattenrådet för Bohuskusten för att utföra administrativa tjänster. Det har bland annat varit att tillsammans med andra vattenråd planera ett öppet seminarium på Bohusläns museum om fria vandringsvägar och problem med vandringshinder. GIS-analys av riskområden för fosforläckage På uppdrag av Göta älvs vattenråd har Sportfiskarna utfört en GIS-analys över riskområden för fosforläckage via ytavrinning på åkermark inom Slumpåns avrinningsområde. Vattenrådet har tillsammans med länsstyrelsen arbetat med ett flerårigt projekt för att hitta lämpliga åtgärder mot övergödning som är ett stort problem i Slumpån och som bidrar till belastningen av fosfor och kväve i Göta älv och slutligen till havet. Åtgärder inom jordbruket är mycket viktiga för att förbättra vattenkvaliteten. Fiskevård i Säveån nedströms Jonsered Biotopkartering har genomförts finansierat genom Bra miljöval-fonden. Medlen användes till fiskevårdsåtgärder på Jonseredssträckan på sträckor som pekats ut i en biotopkartering av en drygt fem kilometer lång sträcka av Säveån. Västerhavsfrågor Bratten Länsstyrelsen i Västra Götalands län har haft till uppdrag att se över fiskeregleringarna i Natura 2000-området Bratten, ett djuphavsområde i Skagerrak på svenska västkusten. Sportfiskarna har jobbat hårt med frågan och bland annat bidragit med utpekandet av vilka områden som är viktiga för sportfisket, hur stort fisketrycket är i området samt data kopplat till Sportfiskarnas storfiskregister, som är den enda tillförlitliga fångststatistik tillgänglig för sportfisket på Bratten. Hösten 2013 tog länsstyrelsen fram ett förslag på fiskeregleringar, som innebär en kraftig begränsning av sportfisket inom området. Detta trots att det inte finns något som på sakliga grunder styrker påståendena om att sportfisket skulle ha en påverkan på områdets höga naturvärden. Under senhösten 2013 lämnades förbundets remissvar in och under år 2014 väntas beslut i ärendet. Projekt 8-fjordar Sportfiskarna var en av initiativtagarna till detta lyckade projekt, som innefattar fjordsystemen runt Tjörn och Orust. Förbud mot nätfiske i området samt biotopvård och miljövårdsinsatser i tillrinnande vattendrag har förbättrat förutsättningarna för många av fiskbestånden. Området är känt för sitt fina fiske efter piggvar och havsöring. Torsk, bleka och kolja är fredade året runt i hela området. Västerhavskonsulent Under 2013 har en konsulent anställts som ska driva frågor för att gynna fiskbeståndens situation i Västerhavet. En viktig del i arbetet är att få ansvariga myndigheter att inse överfiskets negativa konsekvenser på ekosystem och människors rekreationsmöjligheter. Region Norr, Luleå Förbundets kansli i Luleå har två anställda och bedriver projektverksamhet inom laxfiskeförvaltning och nätbaserad fiskekortsförsäljning och information genom Luleåkontoret ansvarar även för vattenmyndigheternas hemsida vattenorganisationer.se samt laxportalen.se. Laxprojekt har bedrivits av Region Norr i samverkan med Kommunförbundet Norrbotten. Vid upprepade tillfällen har EUkommissionen, EU-parlamentet, riksdagspolitiker och landsbygdsdepartementet uppvaktats med information om hur modern laxförvaltning bör utformas. Nuvarande projekt Laxfiske framtidens besöksnäring inriktar verksamheten på lokal förvaltning av laxbestånd och arbetar bland annat med ett internetbaserat system för fångstrapportering, kontrollräkning av lax och lokala förvaltningsformer. Arrangemang och ungdomsarbete Regionkontoret har av tradition anordnat en mängd arrangemang under året. De flesta av de registrerade deltagarna har varit barn och totalt var 33 procent tjejer. Sportfiskarnas nationella ungdomsarbete har sedan 2013 sin bas i Göteborg, vilket ytterligare förstärkt arbetet med barn och ungdomar i regionen. Satsningen utökas under 2014 och innefattar utöver olika arrangemang även mängder av samverkansprojekt med olika skolor. Sportfiskarnas nationella ungdomsarbete bedrivs numera med utgångspunkt från Göteborg. Samarbetet med vattenmyndigheten fortsätter där Sportfiskarna och Luleåkontoret tillsammans med Malmökontoret ansvarar för drift av den gemensamma portalen för Sveriges vattenråd: vattenorganisationer.se Laxportalen släpptes under våren Där finns en sammanställning över de vildlaxförande älvarna i norra Sverige. Denna portal var en del av projektet Låt vildlaxen vandra hem. Några korta nedslag i övrigt från år 2013: Havsöringsuppgångar bland de svaga bestånden i Norrland är på många håll bättre än någonsin, tack vare lokalt fiskevårdsarbete, reglering av nätfiske vid kusten och god förvaltning. I de stora vildlaxälvarna i norr var uppvandringen av lax rekordstor. Skyddet för fisken i havet och längs våra kuster har förbättrats efter bland annat införande av ett förbud mot laxfiske till havs med drivlinor och nya regleringar för husbehovsfiskare. Något som inte hade skett utan sportfiskarnas engagemang på alla nivåer! Större arrangemang under 2013: Prova på-fiske under Göteborgs kulturkalas 959 deltagare Sommarfiskeskolan 148 deltagare Vallgravsmetet i centrala Göteborg 120 deltagare Sportlovsfiske Härlanda tjärn och Stora Mölnesjön deltagare Sportfiskets dag 200 deltagare Höstlovsfiske 334 deltagare Dessutom tillkommer många specialarrangemang med exempelvis funktionshindrade och skolklasser. Fiskekort.se Tidigare Svenskafiskevatten.se har under året genomgått en förvandling både till funktion och form och även fått ett nytt namn: Fiskekort.se. Den lanserades på Sportfiskemässan och har fått ett bra mottagande. Antalet anslutna fiskeområden har ökat kraftigt under året och även försäljningen av fiskekort har ökat kraftigt. Portalen är anpassad för köp av fiskekort via smartphones och det har fått bra genomslag. Under 2013 har vi också lanserat två stora tjänster inom Fiskekort.se. En mobiltelefonanpassad fångstrapportering har tagits fram i samarbete med Vindelälvens fiskeråd och använts framgångsrikt under säsongen. Flera laxälvar har redan anslutit sig till denna tjänst för att använda den under kommande år. Vi har även tagit fram en funktion för återförsäljare så de kan sälja fiskekort ute i butik till sportfiskare via Fiskekort.se. Fiskeområdena och återförsäljarna slipper då administrationen runt traditionella fiskekortsblock vilket underlättar för alla parter.

12 22 23 Region Syd, Malmö Region Mälardalen, Stockholm Regionkontoret i Skåne delas med Sportfiskarnas Skånedistrikt. Verksamheten är inriktad mot satsningar på tätortsnära fiske och fiskevård, restaurering av hårt exploaterade vattenmiljöer, samordnad förvaltning av fisket i Öresund, bättre fiskeregler för kustfisket samt ökat samarbete med Danmark i viktiga fiskefrågor. Fiske- och vattenvård är en av kontorets huvudfrågor. Kontoret arrangerade i maj ett vattenvårdsseminarium med utgångspunkt från EU:s vattendirektiv. Bland föredragshållarna fanns representanter från Slagelse kommun i Danmark. Region Syd medverkar i Segeåns vattenråd och har under året arrangerat ett seminarium tillsammans med vattenrådet, där lämpliga fiskevårdsåtgärder i Segeå diskuterades. Under året har kontoret vidareutvecklat sitt samarbete med Malmö kommun med syfte att utveckla det tätortsnära sportfisket och fiskevården i och kring Malmö stad. Kontoret har även samverkat med flera av länets kommuner för att sätta igång vattenrestaureringsinsatser. Region Syd har aktivt samverkat med regionala intressen som länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne samt flera av länets kommuner. Region Syd är medlemmar i nätverket Hållbar Utveckling Skåne som leds av Region Skåne och där kontoret medverkar i en temagrupp för jordbruk, skogsbruk och vattenvård. Regionkontoret har även medverkat vid Malmö kustråds möten under året. Kontoret har deltagit i samrådsorganet Öresundsfiskarna, vars syfte är att samordna de danska och svenska fiskeintressena i Öresund. Region Syd har även medverkat i länsstyrelsens arbete med att revidera de regionala miljömålen. En viktig fråga för kontoret har varit att driva på för att begränsa fisket med nät på grunt vatten längs kusterna. Kontoret har under året drivit ett projekt med syfte att samla in och kvalitetssäkra regional fiskeinformation. I projektet samverkar kontoret med länsstyrelsen och Region Skåne. Region Syd har medverkat i jakt- och fiskemässan vid Bosjökloster. Förutom regionalt arbete sköter kontoret även vissa nationella uppgifter. Regionkontoret har under året delat det operativa ansvaret för fiskekort.se med Region Norr. Även arbetet med portalen Vattenorganisationer.se delas med Region Norr. Region Syd har även medverkat i det nationella projektet Kunskapslyft Fiskevård. Från kontoret administreras även fördelningen av medel från Sportfiskarnas fiskevårdsfond samt Abu Garcia fiskevårdsfond och Göte Borgströms stiftelse. Fiskevård Under året har regionkontoret rivit två dammar, biotopvårdat fem vattendrag med grus, sten och trädplantering, nätprovfiskat tre sjöar och elprovfiskat femton vattendrag. Det största projektet har varit en dammutrivning i Örsundaån, Enköping. Där togs resterna från ett gammalt regleringsmagasin bort och vandringsvägarna återställdes upp i ån med asp som målart. I Smedbyån i Åkersberga har vi planterat alar och grusat och stensatt botten på en sträcka av över 500 meter samt åtgärdat vandringshinder. I Noraträskån i Danderyd revs en damm i april samtidigt som gäddor kom simmandes mellan fötterna på oss när vi arbetade i vattendraget. Av de fem vattendragsrestaureringarna har asp och öring varit målarter i varsitt fall och gädda, abborre och vitfisk i de tre övriga. Fiskevattenupplåtelse Regionkontoret upplåter 43 fiskevatten inom Sportfiskekortet runt om i Stockholms län. Fiskekortet har haft en bra utveckling under året med en trend mot ökat intresse. Under året har två tillsynsutbildningar hållits hos regionkontoret och ett 30-tal fisketillsynsmän har examinerats, varav många nu ingår i de tillsynsgrupper som finns på kortets vatten. Under året har Troféfisken, en fisketävling för de största fiskarna som fångas på Sportfiskekortets vatten startat. Bland annat har karp på 18 kilo, gädda över tio kilo och sutare över tre kilo anmälts. Sportfiskekortet är det fiskekort som har de största karparna i hela Sverige. Put & Take Intresset för put and take -fiske har ökat påtagligt vid våra fiskevatten på Värmdö. Under året har vi sålt fler fiskekort och därmed kunnat sätta ut mer fisk än tidigare år. Aktiviteter Under årets gång har kontoret deltagit på många aktiviteter för att informera om Sportfiskarna och regionkontorets verksamhet. Bland annat har vi genomfört ungdomsfiske under påsklov och höstlov i Orlången i Huddinge, ungdomsarrangemang med fiske på Skansen samt deltagit på sportfiskemässan, Sun city predatorshow och Fiskekryssningen. Regionkontoret i Skåne arbetar bland annat med en utvecklad gemensam förvaltning av fisket i Öresund tillsammans med danska intressenter. Forskning och kunskapsframtagning År 2013 har varit kunskapens år. Tillsammans med SLU har vi genomfört en omfattande studie där gösens rörelsemönster och överlevnaden vid catch and release undersöktes. Tillsammans med Lunds universitet har vi publicerat världens mest omfattande artikel om återutsättning av gädda, som bland annat undersöker vad som styr lyckad återutsättning vid gäddfiske. Tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har vi undersökt gäddor med hudsår ifrån Mälaren och lyckats identifiera en förmodligen ny art av plattmask som orsakar sår hos gäddor sommartid. På Sportfiskekortets vatten i Stockholms län lurar storgäddan ofta i vassen.

13 Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund är en demokratiskt uppbyggd ideell organisation. Vårt främsta mål är att det ska finnas ett bra fiske i friska och rena vatten med friska fiskbestånd. Sportfiske är en av Sveriges största fritidsysselsättningar och 1,5-2 miljoner medborgare fiskar varje år. Sportfisket omsätter omkring två miljarder årligen i Sverige. Förbundet jobbar för en bättre förvaltning av fisket i hav, kust, sjöar och vattendrag. Vi vill att fisket ska bedrivas utifrån vad de naturliga bestånden tål.