UTVÄRDERING PARALLELLA UPPDRAG BOTANISK TRÄDGÅRD

Transkript

1 UTVÄRDERING PARALLELLA UPPDRAG BOTANISK TRÄDGÅRD Bakgrund Malmö stad genom gatukontoret har arrangerat och genomfört parallella uppdrag för att analysera och ta fram underlag för programmet till en kommande Botanisk trädgård i Lindängelund en ca 80 hektar stor blivande park i södra Malmö. Parken har endast genomförts i delar och intentionerna är att inarbeta ett förslag till Botanisk trädgård i den framtida parken. I området ligger också Katrinetorp som är Q-märkt och som under senare år utvecklats till en viktig besöksanläggning för malmöborna. Området är detaljplanelagt. De parallella uppdragen genomfördes efter en öppen förfrågan om prekvalificering där fem företag tilldelades uppdraget. Dessa företag är Schønherr landskapsarkitekter Köpenhamn, Rambøll Malmö och Stockholm, NOD (naturorienterad design) AB Stockholm, Sydväst landskapsarkitektkontor AB Malmö, SLA (Stig L. Andersson) Köpenhamn. Uppdraget med bakgrund beskrivs i Gatukontorets uppdragsbeskrivning med kompletterande PM som besvarade de frågor som ställdes på startmötet De fem förslagen lämnades in och presenterades för bedömningsgruppen Bedömningsgruppen har därefter samlats och utvärderat förslagen. Denna utvärdering utgör gruppens utlåtande. Det grundar sig på både inlämnat material samt övrigt skriftligt och muntligt presenterat material med åtföljande diskussioner Bedömningsgruppen har godkänt samtliga inlämnade förslag. Bedömningsgruppens arbete Inledningsvis i denna utvärdering förs en diskussion om förslagen och vad som efterfrågats i programkraven för uppdraget. Förslagen presenteras sedan kortfattat var för sig med avseende på helhet och särskilda detaljer samt utifrån nedanstående kriterier där så är tillämpligt. Därefter presenterar bedömningsgruppen ett sammanfattande förslag på innehåll och övergripande gestaltning m.m. av området utifrån de inlämnade förslagen samt diskussioner om uppdragets mål. Kompletterande utredningar och beslut Det sammanfattande förslaget kommer att läggas till grund för det fortsatta arbetet och bearbetningen fram till färdig program och förslag för den Botaniska trädgården integrerad i parken Lindängelund. Detta program kommer att presenteras för Tekniska nämnden för att föras vidare till Kommunfullmäktige för godkännande hösten Genomförandet av projektet inleds när marken kan frigöras för byggstart efter avslutade arkeologisk slutundersökningar, avslutande av pågående massdeponering inom området samt efter erforderliga budgetbeslut. INLEDNING Uppgiften handlar framförallt om att skapa Malmös Botaniska trädgård men också om att planera ett fungerande och attraktivt park- och rekreationsområde. Det är även nödvändigt att lösa relationen till omgivningarna att etablera bra samband med Katrinetorp, den befintliga Millennieskogen och stadsområdet Lindängen. Gentemot omgivande infrastrukturlandskap krävs både en hög tillgänglighet och ett nödvändigt skydd mot buller m.m. Malmö Gatukontor Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon: Fax

2 Uppdraget är stort och komplext. Det har både varit en fråga om att redovisa ett idémässigt och konceptuellt innehåll som om att redovisa en grundläggande struktur, disposition och dimensionering. Dessutom har detta exemplifierats och levandegjorts genom ett tankeväckande och idérikt detaljerat och analytiskt material. Förlagen utgör ett ovanligt spännande och rikhaltigt material som är utmärkt att arbeta vidare på. De fem företagen har löst utmaningen på olika sätt, vilket är tillfredsställande då de bl.a. valdes i avsikt att få en spridning på idéer och angreppssätt från mer traditionella och klassiska innehållsoch gestaltningsförslag till mer framtidsorienterade och experimentella konceptförslag. Förslagen kan grovt delas i två kategorier: * De som mer redovisar ett konkret innehåll och en disposition som är möjliga att analysera rumsligt och innehållsmässigt (Sydväst, SLA och Rambøll) * De som mer redovisar en arbetsmetodik och ett mer strategiskt och grammatiskt arbetssätt som kan bilda utgångspunkter för fortsatta analyser och arbetsprocesser. Dessa kräver dock ett relativt omfattande fortsatt arbete för att översätta koncepten till tydliga fysiska och sociala uttryck. (Schønherr och NOD). Denna bedömning kan inte ensamt fånga och återspegla materialets rika och sammansatta innehåll. Förslagen är givande för studier och begrundan i sin helhet och innehåller reflektioner om framtidens samhälle samt urbana och gröna rum som är väl värda att tränga in i. Bedömningskriterier och dryftade aspekter Allmänt / bärande idéer. Innehåll / teman. Disposition / organisation / planlösning. Magneter / attraktionskraft Specifikt Botaniskt innehåll. Pedagogiskt innehåll. Entréer / angöring / rörelsemönster. Interna relationer (Katrinetorp, Millenieskogen, Park och rekreationsområdet) Övrigt Externa relationer (Regionen, Malmö, Väglandskapet, Lindängen). Bra idéer / guldkorn. Övrigt / flexibilitet / dynamik BEDÖMNING AV DE FEM FÖRSLAGEN Sydväst MALMÖ BOTANISKA TRÄDGÅRD Förslaget är vid en första anblick något konventionellt, och utgör en bra sammansmältning av en botanisk trädgård och en park. et är helgjutet till både form och innehåll men inte övertydligt. Förslaget har ett rikt botaniskt innehåll men det är inte strikt akademiskt uppbyggt. De botaniska miljöerna består i princip av biotoper och inte av monokulturer utan att för den skull negligera upplevelsevärden och starka uttryck. En konsekvent uppbyggnad av klimatskärmar för att skapa klimatologiska variationer är både nödvändiga och bra och helt integrerade i en grundläggande föreslagen diagonal struktur. Förslaget betonar åretrunt-attraktiviteten i den botaniska trädgården och parken. Världstemat i växtvalet ett traditionellt brett grepp görs på ett unikt utstuderat sätt genom val av spektakulära arter och artsammansättningar snarare än representativa. De botaniska biotoperna fördelas efter världsdel och växtsamhälle Det finns en styrka i förslaget med en rejäl huvudentré som fungerar både för den Botaniska trädgården och Katrinetorp. Det gör att de två huvudattraktionerna nås enkelt och tydligt samt att med- 2 (9)

3 följande logistik kan fungera. Att förlägga parkeringen mellan de två anläggningarna är ett skickligt grepp och en övertygande enkel principlösning. Växthusets lokalisering till en slående och tydlig entrézon kan bli en självklar huvudattraktion. Anläggningen är utformad och klart definierad som en besöksanläggning. Det är enkelt att orientera sig och hitta målpunkterna. Attraktionen ligger mitt i området en unik näckrosdamm. Katrinetorp ligger fristående som ett eget besöksobjekt. Det finns en tydlig men flexibel struktur som skapar en rumslig dynamik. Rumsindelningen finns men de olika rummen flyter in i varandra. Den diagonala grundstrukturen avviker mot Katrinetorp och Millenieskogen på ett spännande sätt och skapar en relation mellan områdets centrala delar och entrézonen. Strukturen skapar en tydlig orientering i området samtidigt som det skapar stora variationsmöjligheter både för anläggning och för besökarnas rörelser. Ett traditionellt parkutbud passar bra i de östra delarna där det inte finns så många tydliga attraktioner. Där kan svenska naturtyper utvecklas i befintliga planteringar. Lämpligt förslag för att utveckla fältskikt och karaktär i det befintliga backlandskapet redovisas. En bra centrumplats med byggnader, huvudattraktion och festplats föreslås i mitten av området som knyter an till rekreationsområdet i öster och mot den mer formella botaniska trädgården och gestaltningen i väster. Innehållsmässigt har förslaget fångat de flesta viktiga puzzelbitarna i diskussionen om området. Attraktioner Växthus med nya moderna material och spännande sammansatt växtmaterial. Hundra arter av näckrosor och förslaget att anordna vigslar i sjön på spångar eller pontoner skapar en spännande miljö som kan utvecklas i samspel med byggnader, Millenieskogen, Festplatsen och huvudcykelstråket genom området. Åretruntaktiviteter något särskilt händer varje dag men det är inte så lätt att åstadkomma (365 magneter (?)). Förslaget har ett innehåll som kan bli ett stort dragplåster med en spektakulär trädgård med utvalda växter och artsammansättningar istället för en stor systematisk samling av växter sådana finns redan i regionen. Det är dock inte säkert att man måste ha en så principell geografisk representativitet. et växter för starka upplevelser kan sannolikt klaras med ett rätt valt växmaterial. Interna relationer Katrinetorp förlorar 1800-talets landskapskoppling och hamnar bakom en parkeringsplats. Forntidsträdgården kan också behöva formuleras. Millenieskogen integreras och accentueras som kontemplativ plats Kopplingen till Lindängen och buss- och cykelburna känns svagt utvecklad även om den pedagogiska skogen ligger rätt i anslutning till skolorna. Tydlig annonsering med växtmaterial ut mot vägarna inte baksidan på en bullervall. Övriga bra idéer Utveckla Engelska Parkens fält- och buskskikt. Schønherr ByBotanisk Trädgård Förslaget är inte färdigt men programförklaringen och upptakten har formulerat de viktiga och svåra frågorna inför en sådan här arbetsuppgift. Hur ska man förhålla sig till den vilda respektive organiserade naturen och hur ska man se på förhållandet stad och land. Har vi inte haft en segregerad syn 3 (9)

4 på stad och land samt kultur och natur länge nog. Är det inte dags att integrera nu. Svaret blir ett ja med en tydlig flexibel grammatik i tre skikt. * stadselement vertikala strukturella element (dåtiden) * celler ytor med olika botaniskt amorft organiskt innehåll (nutiden) * ådror olika typer av stråk som löper genom området (framtiden) Förslaget har en spännande tidsperspektivisk förankring förtid, nutid och framtid och cyklicitet. Dåtiden är strukturerad, nutiden är organisk men framtiden är upplösta och framväxande strukturer, något odefinerbart. Förslaget utmanar vår strukturerade natursyn med uppstoppade fåglar och systematiska botaniska trädgårdar där naturens enskildheter visas utan koppling till sitt levande sammanhang. Det gör att förslaget prickar nutiden och tangerar framtiden. Förslagets namn Bybotanik accentuerar att sammanhanget mellan natur och kultur är essentiellt i en Botanisk Trädgård. Ambitionen är att skapa tydliga speglingar och kopplingar mellan stadsdelen och Lindängelund botaniska filialer där ett dynamiskt sammanhang mellan stad och land byggs upp. Tyvärr är konceptet inte utvecklat och exemplifierat. Tanken är att utveckla en cell eller ett element i parken när en del av staden förändras och vice versa. Svagheten är att det är ett mycket intellektuellt koncept som kräver en stark kontroll över alla detaljer som behöver genomföras i ett alltför stort område över en lång tidsperiod. En avsikt är att både studera och lära om utveckling och påverkan samt utveckla metodiker för att bearbeta framtiden. Förslaget har tagit fasta på tankegångarna om ett Miljökologiskt Centrum och föreslår experimentella och ekologiska hållbara element (vindkraft, solkraft, vattenrening) som kan integreras i området. Anläggningsdelen med byggnader är mycket stor och i praktiken utvecklad som en institutionsanläggning i områdets östra del. Parkdel i mitten. Entréområde i mitten. Anläggningar och attraktioner i öster. Två huvudentréer är svårt att hantera. Byggnadsdelarna bör hellre ligga i de centrala, västra eller norra delarna. Såsom förslaget presenteras ger det intryck av en mer eller mindre total flexibilitet som lätt kan uppfattas som Den Kaotiska Trädgården. Förslaget betonar sammanhanget med Lindängen men har inte gestaltat relationerna mellan området och stadsdelen på ett sådant sätt att en fysisk och rumslig relation genom t.ex. entréerna kan utläsas. N O D URBANBOTAN" Förslaget är mer en dynamisk strategi än en plan ett experimentfält för att utveckla och förstora människans och stadens gränssnitt mot naturen. Det presenterar en arbetsmetodik med dispositionsprinciper som är användbara och som kan bli en intressant och helt ny dynamisk strategi en helt ny stadstypologi där grundlandskapet skapas utifrån de klimatologiska förutsättningarna och sedan byggs på med noder och kopplingar och utvecklas vidare med botaniska och andra program. Förslaget bygger på en flexibel och ständigt utvecklande miljö som står på tre ben * Legibility en tydligt läsbar form * Resilience förankring på gräsrotsnivå * Learning informations- och kunskapsbank Metodiken mynnar i fyra spännande scenarier som samtidigt är fyra möjligheter bland otaliga som kan anpassas och utvecklas efter hand beroende på hur mycket man skruvar upp eller ner volymen på rattarna urban respektive botan. Principen är informationstäta punkter (noder) som förbinds med stråk som passerar glesa mellanrum där olika program kan utvecklas olika typer av botanik och odling samt andra aktiviteter m.m. Förslaget gör en tydlig koppling mellan den ekologiska och den sociala uthålligheten, och be- 4 (9)

5 tonar vikten av att skapa ett brett socialt engagemang att initiera medborgarprocesser, stiftelser, kollektiva federationer, av att bygga upp starka identiteter och bli till en plats i människors hjärtan. I praktiken krävs en stor tydlighet om var och på vilket sätt medborgarna kan vara aktiva. En otydlig alltför öppen struktur kan lätt skapa osäkerhet och förvirring. Stora pedagogiska värden och exempel kan sannolikt skapas utifrån denna modell, som dock kräver mer förarbete innan det kan iscensättas. Förslaget betonar vidare att mötet med parken sker på många plan och nivåer fysiska, mentala, virtuella och relationella och att organisation och innehåll får utvecklas efter hur denna multidimensionella väv vävs en levande park är målet! Förslaget är ingen traditionell plan och saknar en entydig disposition. Det gör det svårt att bedöma och använda det, det kräver fortsatt arbete för att komma till sin rätt. Principen är täta (natur)torg och aktivitetspunkter och däremellan extensiva kopplingar mellanytorna kan utvecklas senare och när olika idéer eller behov uppstår. Man kan också lägga till nya noder och kopplingar när behov uppstår. Det är ett helt nytt och flexibelt sätt att bygga park. Förslaget har trots allt en tydlig och läsbar form med ett rikt innehåll, samt en stor variation med tätheter och mellanrum. De olika temainnehållen i planen är intressanta och lämpliga i sig, men de är helt utspridda och inte alltid rätt lokaliserade. Det blir en blandning mellan trädgård och landskap, ett lapptäcke med intensiva och extensiva delar i en utspridd struktur, vilket kan vara svårt att genomföra. Det utgör i sin presenterade form ett schematiskt och mycket annorlunda formkoncept som sannolikt kräver ett mycket tätare och eventuellt nivårelaterat nod- och stråk- och mellanytskoncept. Det geografiska rummet har redovisats med extrem parallellitet i triangelformer. Det skapas en mängd svårdefinierade rum och ett mycket annorlunda landskap. I praktiken inbjuder strukturen till att folk lätt kan gå vilse. Innan man kan använda strategin måste man definiera de rumsliga principerna för scenarierna och denna del saknas i idén. Det gör det svårt att sortera och hantera scenarierna som nu framstår som helt fria och lite lösryckta. Det är svårt att börja någonstans med ett scenario utan att ha en helhetsbild och ett tydligt sammanhang. Bra idéer Extrem natur med vildmark och utmaningar, grottor och raviner De täta naturtorgen Stadfästa att nutidsmänniskan är i en ständig process av att lära och upptäcka S L A LINDÄNGELUND PARK En primär utgångspunkt är det skånska landskapet ett koncentrat av Skåne. En annan tydlig utgångspunkt är den rumsliga som skapar två företeelser, dels bebyggelsestrukturens rumsliga skala, dels principen att det skånska landskapet är ett geometriskt fältlandskap. Den rumsliga principen har sedan översatts till olika skalor och skalskiften. Förslaget har en stark karaktär genom att stilisera och essentialisera den skånska naturen och landskapet i ett anslående strikt formkoncept. Det finns en uttalad och distinkt skillnad mellan intensiva och rätvinkliga områden å ena sidan och extensiva och mer amorfa områden å andra sidan parken innehåller både naturens och kulturens starka formspråk. Ett mer fritt polygonalt stigsystem som inspirerats av vägsystemen mellan de skånska byarna binder ihop områdets delar samtidigt som det finns ett rätvinkligt vägsystem. 5 (9)

6 Förslaget är både trädgård och landskap på ett mycket tydligt sätt. Monokulturer i väst och biotoper i öst samt en park- och upplevelsedel i mitten med en ingående redovisning av vilka växtsamhällen som bildar denna väl genomarbetade komposition. Sortimentsträdgården med monokulturer i väster som utvecklas till biotoper och gestaltade kompositioner mot öster bildar en stark egen struktur som ligger helt fritt i landskapet och staden. Huvudentré vid Katrinetorp genom sortimentsträdgården blir ett starkt inslag och uttryck, men gör att Katrinetorp hamnar lite bakom. Idén med dubbla stigsystem och tematiska rörelsemönster för olika besökskategorier är ett spännande koncept som är värt att utveckla. De tre tydliga bergstopparna som spelar mot landskapet kan bli ett spännande tillskott i Malmös skyline, men med tanke på att huvudkonceptet är Skåne hade en tydlig ås känns mer övertygande. Attraktioner Hypernatur utvalda skånska element som kombineras till en framhävande gestaltning, t.ex. marknära dimma på tallmon (älvdans/mosekone) ett klart intressant grepp att fånga bilden av naturen när den är som mest natur till så mycket konst som det överhuvudtaget går. Den extremt strikta och kontrasterande rumsorganisationen kan bli en attraktion i sig. Den vita skogen längs den omgivande Yttre Ringvägen är ett riktigt grepp. Frågan är om konceptet med Skåne bär den Botaniska trädgården och hela området. Frågan är också om hela Skåne med alla dess naturtyper och landskapsformer är representerade. Rambøll NYANSER AV GRÖNT Området delas upp i två delar med olika inriktning. I väster ett nyttobetonat landskap där Katrinetorp och tillkommande växthus och 4H-gård bildar accenter, i öster ett modernt parkområde med en botanisk trädgård på en ö omgivet av en gata med kolonistugor och ett backlandskap samt ett miljöekologiskt centrum. Förslaget skapar mycket stora och nästan övertydliga avgränsade avdelningar. Förslaget med en botanisk park på en ö är mytiskt det gömda paradiset och väl värt att försöka förverkliga. Gatan för världens koloniträdgårdar med utställningshall vid sjön blir nästan en pendang till den Botaniska trädgården som kan skapa en spännande dynamik. En del bör kanske skötas av föreningar eller staden som har en publik karaktär. Det gäller att hitta balansen mellan offentligt och privat men idén är lämplig att vidareutveckla. Bra med den föreslagna byggnaden (MEC) vid sjöns nordöstra hörn som kan bilda ett centrum i öster i samspel med kolonigatan. Gestaltningen med den smala långa spikraka kajkanten kan dock bli ett alltför övertydligt urbant element i detta sammanhang. Förslaget bygger på att målpunkterna är utspridda, men särskilt lokaliseringen av växthus och 4Hgård i nuvarande Millenieskog gör att förslaget känns splittrat. Risken är att det blir få besökare till växthuset, och inte ens greppet med bilväg hit känns övertygande. Idén om bilvägar i området känns tveksamt rent allmänt. Att ha den huvudsakliga tillgängligheten via Lindängen och från öster och s.a.s. låta Katrinetorp med sin entré leva sitt eget liv känns inte som ett fungerande koncept. Att ta in djur i området är en bra idé men det kräver en hel del annan planering och skötsel samt koordination. De föreslagna betesmarkerna norr om Katrinetorp är alltför väl tilltagna även om ambitionen att skapa ett kulturlandskap kring Katrinetorp känns bra. 6 (9)

7 Att utveckla backlandskapet med stora lökmattor och skapa en informell avslappnande karaktär med utsikt mot parken och trädgårdarna är värt att tillvarata. Förslaget att annonsera mot väglandskapet med en sammanhängande skog med björk o blodbok känns som rätt grepp även om det exakta artvalet får mogna i den fortsatta processen. Trots att förslaget rymmer mycket känns det ändå som om det saknas en parkkaraktär med olika aktivitetsytor. Det kan lätt bli alltför monumentalt. Attraktioner Bebyggelsen vid sjön Djur drar mer folk än växter Paradisön Lång blommande period med lökmattor i det östra backlandskapet SAMMANFATTANDE BEDÖMNING MED FÖRSLAG Lindängelund ligger strategiskt väl till i Malmö nära den yttre Ringvägen och lätt att nå för långväga besökare. Det ligger också i den stadsdel som har störst behov av ett tillskott av park- och rekreationsmark södra Malmö. Södra Malmö saknar också idag en grön huvudattraktion och magnet både för de närboende och för att locka det övriga Malmö till besök. Kort sagt den botaniska trädgården kan ge Lindängen en stadsövergripande kvalitet. Verksamheten på Katrinetorp är idag en Malmöitisk pärla med årliga besökare och antalet ökar varje år. Tillkommande botanisk trädgård, park och rekreationslandskap bör ha ett innehåll som minst svarar mot besökstal i denna nivå. Den diagonala riktningen i Sydvästs förslag ger en övertygande grundstruktur och dispostion. Den föreslås ligga till grund för fortsatt arbete. Andra förslag har delar och innehåll som kan inarbetas i den övergripande grundstrukturen. Det finns också vissa aspekter från själva uppdragsbeskrivning som behöver inarbetas i programmet för den Botaniska trädgården. Trädgården bör innehålla en tydlig stor entré med ett växthus på minst m2 som byggs i nordvästra delen av området (entrézon 1). Detta blir huvudentrén och nås via den befintliga infarten. Växthuset utförs gärna med egenartad arkitektur som t.ex. kan bejaka nivåskillnader samt använda sig av vatten som upplevelseelement. Växtmaterialet bör vara mer yppigt än svårodlat. Området mellan huvudentrén och Katrinetorp föreslås för parkering på gräs eller grus. Nära entrén kan också en forntidsträdgård anläggas och knyta an till områdets arkeologiska tidsperspektiv. I anslutning till huvudentré, växthus och parkering förläggs även informationscentrum med en butik, ett café och övrig erforderlig service. Lokaler som kan användas till föreläsningar, undervisning, konserter och större samlingar bör byggas norr om Katrinetorp i enlighet med de byggrätter som finns illustrerade i gällande detaljplan och som kommer att återskapa den äldre gårdsbilden. De diagonala områdena mellan växthuset och festplatsen i mitten fylls med botaniska trädgårdar av olika innehåll läckra beståndsplanteringar i sensationella artsammansättningar. I Millennieskogen utvecklas fält- och buskskikt i lämpliga diagonala rektanglar. I en del rektanglar utvecklas konceptplanteringar med mer eller mindre experimentellt innehåll. Temat lämpar sig utmärkt för inbjudna landskapsdesigners och konstnärer. Andra rektanglar kan användas flexibelt vid trädgårdsmässor och liknande. 7 (9)

8 En stor Festplats läggs i mitten invid den planerade Sjön. Näckrosträdgården med korsande spänger föreslås i närheten. I nära anslutning föreslås även en byggnad med info/café/wc. Norr om sjön och mellan entrézon 2 och 3 läggs små grupper med kolonistugor. Här kan även föreningslokaler och liknande få utrymme. Kolonigrupperna ska ha en utåtriktad karaktär och samspela med sjön på ett spännande sätt. Mellan grupperna föreslås mindre naturtorg där alla kan njuta av de intensiva koloni- och föreningsytorna samt utsikten mot Sjön, Paradisön och Åsen. Här kan med tiden även en större publik byggnad rymmas. Vallarna längs områdets norra kant byggs på med matjord i avsikt att möjliggöra ett spännande system av odlingsterasser i söderläge. Sjön föreslås bli ca m lång i öst-västlig riktning och ges en organisk form som samspelar med kolonibyarna och åsens olika armar. Åsen utformas efter skisser i uppdragsbeskrivningen. En av Åsens utlöpare dyker upp som Paradisön och nås via broar. Upplevelsen på Paradisön blir oförliknelig. Kring Sjöns sydliga och östliga delar sidor anläggs fukt- och våtmarker. Åsen hyser ett flertal olika områden. En upplevelsemässigt central del utgörs av ett vattenfall som även bidrar till att syresätta och rena sjöns vatten. På Åsen och dess utlöpare skapas en mångfald olika världar och karaktärer främst utifrån val av växtmaterial samt topografi. En del av Åsen utformas som ett Äventyrsland med grottor och raviner etc. Utsikten på åsens krön tillvaratas åt alla håll. Närmast krönet läggs på sydsidan en platå som längre fram i tiden kan utnyttjas för utställningar med byggnader och trädgårdar Gräddhyllan. Backlandskapet i öster utvecklas i första hand som park och rekreationsområde med kompletteringsplanteringar av botanisk intressant innehåll i busk- och fältskikt. På lämpliga fria ytor som kommer att kunna ses från och tvärs över sjön sätts vidsträckta mattor med lökar av olika slag. Utsikten tvärs genom området i öst-väst över sjön tillvaratas. I öster finns även utrymme för iögonfallande massplanteringar av t.ex. vårblommande arter och arter med starka höstfärger. Mot de omgivande stora motor- och järnvägarna planteras vallarna med effektfulla växtkombinationer som tydligt annonserar områdets särskilda och unika karaktär. Längst i öster mot blivande väg 101 kan i framtiden en ny infart med parkering behövas. Strukturen för parken gör att en mångfald av olika trädgårdar lätt ryms i de olika cellerna antingen i någon av rektanglarna eller som fria organiska enklaver någonstans i de östliga delarna. Det gäller t.ex. Den Medicinska trädgården, Den Ätliga trädgården, De Mångkulturella trädgårdarna, De Experimentella uppseendeväckande trädgårdarna, Framtidens föränderliga trädgård osv. Byggnader Byggnader bör huvudsakligen lokaliseras i anslutning till: 1) Huvudentrén, 2) Katrinetorp, 3) Kolonigatan, 4) nord-sydliga genomgående centrala stråket och Vardagsentrén. I framtiden kan ytterligare byggnader tillkomma vid den östligaste Friluftsentrén och på Åsens sydvända Gräddhylla. Utöver alla publika lokaler måste personal- och maskinlokaler etc. finnas. Dessa kan förläggas i anslutning till Katrinetorp eller längs vallen i norr. Även kompostplatser och liknande behövs och helst bör de integreras i anläggningen på ett pedagogiskt intressant sätt. Utöver två ovan nämnda info/café/wc samt befintligt sådan vid Katrinetorp kan ytterligare bli aktuella. Dessutom kan små regnskydd m.m. vara lämpliga att integrera lite varstans. I dag finns ingen egentlig startpunkt för ett miljöekologiskt centrum (MEC) vare sig i organisatoriskt eller innehållsmässigt. Med tiden lär det dock komma och då får det visa sig naturligt var ett utrymme för det innehållet och konceptet eventuellt kan införlivas i Lindängelund MEC-idén finns med i den fortsatta planeringen liksom baktanken att både Katrinetorp och växthusdelarna lär växa kostymen ska hålla i minst 100 år s.a.s. 8 (9)

9 Interna relationer Det är väsentligt att relationen med Katrinetorp gestaltas och utvecklas så att verksamheterna förstärker och drar nytta av varandra. Området mellan huvudentrén med växthus och Katrinetorp behöver studeras särskilt så att det blir rätt innehåll, alternativt att det får växa fram med tiden. Den Engelska parkens busk- och fältskikt kan utvecklas högst betydligt och bilda en naturlig och spännande övergång mellan Katrinetorp och Millenieskogen samt den Botaniska trädgården. Millenieskogen stadfästs som en plats för stillhet och kontemplation. Karaktären görs spirituell och eventuellt kan ett tempel eller liknande byggas för att manifestera detta, men även för att möjliggöra olika typer av gudstjänster och liknande lugna aktiviteter. Det är viktigt att knyta av till Lindängen genom att utveckla entréer och förbindelser till den övriga staden samt till bussförbindelser, samt genom att utveckla befintliga grönytor med ett botaniskt och intresseväckande innehåll. Det är av stort intresse att engagera individer och grupper i områdets utveckling. Framförallt genom att stimulera odlingsintresse och konstnärlig aktivitet. Det pedagogiska konceptet ska utvecklas så långt och brett som möjligt Slutsats karaktär och koncept Sammantaget ger de genomförda parallella uppdragen värdefull kunskap och underlag för hur uppgiften om den Botaniska trädgården i Lindängelund ska lösas. Huvudkonceptet för den kommande parken är att ge besökarna unika upplevelser och rekreationsmöjligheter. Estetiskt samt även pedagogiskt och folkbildande kommer parken att bidra till Malmös redan förnämliga utbud av stadsparker, trädgårdar och naturområden och bli en betydelsefull del i begreppet Malmö Parkernas stad. Parken kommer givetvis även att fungera som en vardagspark för promenader, solbad, picnic, hundrastning, lek, motion etc., men även för arrangemang och fester. Visionen för den botaniska trädgården föreslås utifrån de genomförda uppdragen att vara: Malmös Botaniska trädgård Lindängelund sprider fröer, kunskap och upplevelser så att en mångfald av vackra och färgsprakande växter alltid skall gro. Trädgården skall stimulera både känsla och intellekt och inspirera till Malmös hållbara utveckling. Avsikten är att ge Malmöborna en oförglömlig upplevelse av växternas värden och världar och väcka en obönhörlig nyfikenhet. Lindängelunds Botaniska Trädgård blir med det föreslagna programmet en unik stadspark. Den får ett innehåll som kommer att utvecklas under lång tid och med ett stort engagemang i samspel med Lindänge- och Malmöbor likaväl som med professionell expertis. Upplevelsemässigt ska växtmaterialet i parken vara sensationellt, praktfullt och fantasirikt med oväntade och utstuderade växtkombinationer som skapar intresse, nyfikenhet och kunskapstörst hos besökarna. Genom detta publikfriande anslag kommer den Botaniska trädgården även att växa fram som ett nytänkande inslag i den botaniska trädgårdsvärlden långt utanför landets gränser. Bedömningsgruppens slutsats är att: den Botaniska trädgården och Lindängelund som en ny hållbar stadspark i södra Malmö blir en attraktion för närboende och en sevärdhet vida omkring. Malmö Gunnar Ericson Lennart Engstrand Cecilia Hansson John Lepic Torgil Brönmark Agneta Sallhed Canneroth 9 (9)