Tid: Tisdagen den 29 oktober kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Individnämnden Tid: Tisdagen den 29 oktober kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Val av justerare 2. Tillkommande och utgående ärenden 3. Projektansökan till folkhälsoutskottet gällande stöd till män som använder våld i nära relationer Dnr 2013/IN Genomförandeplan ICDP i Lilla Edets kommun Dnr 2013/IN Remissyttrande beträffande förslag på interkommunal ersättning inom vuxenutbildning och sfi Dnr 2013/IN Vädjan om mottagande av kvotflyktingar Dnr 2013/IN Mottagande av ensamkommande asylsökande barn Dnr 2013/IN Anmälan till inspektionen för vd- och omsorg enligt SoL 14 kap. 7 Dnr 2013/IN Beslut i tillsynsärende på individ- och familjeomsorgen Dnr 2013/IN190 Föredragande Marcus Eriksson Kl Ewa Ivarsson-Larsson, familjepedagog Kl Ann-Christine Gustavsson, verksamhetschef Ann-Christine Gustavsson, verksamhetschef Karl Willborg, verksamhetschef Karl Willborg, verksamhetschef Karl Willborg, verksamhetschef 10. Sammanträdesdagar för individnämnden 2014 Dnr 2013/IN Utseende av personuppgiftsombud Dnr 2013/IN Verksamhetsplan 2014 Dnr 2013/IN224 Sven Bergelind, socialchef 13. Anmälan om inkomna skrivelser 14. Anmälan av delegationsbeslut

2

3 Datum Dnr Dpl /IN Individnämnden Projektansökan till folkhälsoutskottetgällande stöd till män som använder våld i nära relationer Sammanfattning Lilla Edets kommun har tillsammans med Trollhättans och Vänersborgs kommuner genom statsbidrag 2013 kartlagt metoder och kunskapsläge gällande insatser för män som använder våld i nära relationer. En utvecklingsmodell har nu tagits fram inför 2014 som gäller att etablera, justera och utveckla en motivations- och behandlingsverksamhet för målgruppen. Lilla Edets andel av kostnaden i samprojektet är kr. Individnämnden föreslås ansökan om motsvarande utvecklingsmedel från folkhälsoutskottet. Bakgrund Våldets hälsokonsekvenser Våld i nära relationer definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett utbrett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ett växande antal studier, från bland annat WHO och Världsbanken, bekräftar att det fysiska, sexuella och psykiska våldet mot kvinnor och flickor utgör en av de stora globala hälsofarorna för kvinnor med bland annat depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och ökad dödlighet som följd. Våld i nära relationer påverkar alla delar av en människas liv: möjlighet till självständighet och produktivitet, det allmänna hälsotillståndet och livskvaliteten. Våldet orsakar omfattande lidande och negativa hälsoeffekter för en betydande del av den kvinnliga befolkningen och i de flesta länder uppg denna andel till mer än 20 procent. Utöver de direkta fysiska skador som våldet kan orsaka (exempelvis benbrott, hjärnskakning och tandskador) ökar det även risken för att den utsatta ska drabbas av kroniska sjukdomstillstånd ( Omfattande hälsorisker på lång sikt Forskning visar att kvinnor som utsatts för misshandel oftare genomg psykiatrisk behandling samt uppvisar större suicidrisk. Våldsutsatta är också mer benägna att missbruka alkohol och andra droger liksom att drabbas av kronisk smärta, fibromyalgi, Karl Willborg Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: karl.willborg@lillaedet.se socialförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/11

4 sid- 2 - mag- och tarmsjukdomar samt PTSD. Den störda balansen av stresshormoner vid PTSD kan i sin tur leda både till autoimmuna sjukdomar. ( Hälsoeffekter av sexuellt våld Även sexuellt våld är ett omfattande hot mot kvinnors hälsa. Förutom fysiska skador och känslomässiga trauman löper personer som utsätts för sexuellt våld risk att bli gravida eller få sexuellt överförbara sjukdomar, inklusive hiv. I länder där abort inte är tillåtet riskerar flickor och kvinnor att antingen tvingas att fullfölja en graviditet som blivit till genom våldtäkt eller att genomgå illegal abort med risk för efterföljande komplikationer i form av skador, blödningar, infektioner och även död. Kvinnlig könsstympning är ytterligare en form av våld som kan leda till omfattande hälsokonsekvenser för den utsatta kvinnan, till exempel chock, underlivsinfektioner, ärrbildning och cystor. Utöver våldets direkta och indirekta konsekvenser för kvinnors hälsa utgör även rädslan för att utsättas för våld och olika former av kontrollerande beteenden en betydande hälsorisk ( Våldet som prioriterad hälsofråga Våldets konsekvenser för hälsan leder till att kvinnors produktivitet och deltagande i samhället minskar vilket medför ekonomiska kostnader. I Socialstyrelsens (2009) senast publicerade nationella Folkhälsorapport uppskattas att i Sverige utsätts minst kvinnor varje för någon form av partnervåld, samt att cirka ett av tio barn upplevt våld i sitt hem och att ett av tjugo barn gör det ofta. På så sätt är våldet mot kvinnor ett av hindren mot ekonomiskt utveckling i landet. Relationsvåld påverkar alla familjemedlemmars psykiska status negativt och utsätter barnet för upplevelser som riskerar att traumatisera det, med konsekvenser på den sociala färdighetsutvecklingen och skolgången. Barn som lever med våld riskerar även framtida ohälsa (Socialstyrelsen, Socialtjänstens arbete med våldsutta kvinnor och deras barn, 2009). I dag finns elva nationella folkhälsomål. Carin Götblad (nationell samordnare mot våld i nära relationer) har föreslagit att de ska bli tolv. Syftet med folkhälsomålen är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att betona att det krävs samordnade insatser från många samhällsområden bör ett minskat våld i nära relationer bli ett tolfte folkhälsomål enligt Götblad (DN 23 juni 2013). Våldets kostnader Utifrån från Brå och SCB statistik så uppskattas det att kvinnor varje drabbas av våld i nära relationer (inkluderat uppskattat mörkertal). Cirka 16 kvinnor dödas varje och att ytterligare en kvinna beg självmord till följd av att ha utsatts för våld. Till det kan läggas att i genomsnitt 4 män beg självmord i anslutning till att de dödar sin partner eller före detta partner. Med grund i dessa siffror uppskattas sedan de samhällsekonomiska kostnaderna till mellan miljoner kronor per. sid 2/11

5 sid- 3 - Dessa kostnader fördelar sig på direkta kostnader om miljoner kronor varav för sjukvd miljoner kronor, rättsväsendet miljoner kronor, socialtjänsten miljoner kronor, kvinno- och brottsofferjourer miljoner kronor och för motsvarande insatser i offentlig regi och stöd till behandling av män till cirka 44 miljoner kronor. Centrala myndigheters samlade kostnader beräknas till miljoner kronor och Försäkringskassans kostnader för handläggning till cirka 19 miljoner kronor per. De indirekta kostnaderna uppskattas till totalt miljoner kronor. Värdet av produktionsbortfallet uppskattas till miljoner kronor och värdet av ideellt arbete till miljoner kronor. Transfereringar har uppskattats till 690 miljoner kronor, varav sjukpenning uppskattats till 347 miljoner kronor. Transfereringar gällande ekonomiskt bistånd har uppskattats till 378 miljoner kronor och brottsskadeersättning till 10 miljoner kronor. Utöver detta finns det kostnader som inte har kunnat beräknas såsom kostnader för tandvd, läkemedel, barnens skador, smärta och lidande m.m. Inte heller har vi kunnat räkna på kostnaderna för psykiatrisk vd, framför allt den öppna, vilka torde vara omfattande med tanke på våldets konsekvenser i form av t.ex. posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Dessa kostnader kan uppgå till mycket höga belopp vilket internationella studier visat. Kostnaderna för smärta och lidande ökade den totala summan multiplicerat med 10. Kostnaderna visar på ett omfattandet utvecklingsbehov för att möjliggöra och säkerställa ett effektivare arbete mot våld i nära relation (Socialstyrelsen; Våldets kostnader 2006). Barnperspektivet Våld i nära relation är ett samhällsproblem där barnens utsatthet alltmer uppmärksammas. Våld mellan vuxna i en familj är den starkaste riskfaktorn för att barn ska bli slagna av en förälder. Forskning gör gällande att cirka hälften av alla barn som bevittnar våld i hemmet även själva utsätts direkt. Men även de barn som inte själva utsätts tar skada av våld som riktar sig mot andra familjemedlemmar. Relationsvåld påverkar alla familjemedlemmars psykiska status negativt och utsätter barnet för upplevelser som riskerar att traumatisera det. Det finns även starka belägg för att pappor med våldsproblematik själva varit utsatta för våld under uppväxten. Om våldsutövare kan motiveras till förändring av sitt beteende exempelvis genom stöd/behandling och det ger positiva resultat genom att våldsutövning upphör innebär detta en vinst för de som varit utsatta, den våldsutövande själv, framtida personer som ej kommer bli utsatta för våld och i förlängningen hela samhället (Falk, Vad motiverar våldsamma män att vilja förändras, 2012). Kunskap om pappor med våldsproblematik har stor betydelse för socialtjänstens handläggning av utredningar om barn som far illa, bistånd till familjer med våldsproblematik, samt yttranden till domstol om vdnad, boende och umgänge. Konflikter förekommer i relationer, det centrala är hur föräldrar handskas med eventuella konflikter. Föräldrakonflikter med destruktivt innehåll som hot och våld sid 3/11

6 sid- 4 - påverkar barn starkt negativt. Anknytningsteoretiker beskriver hur psykiskt skadligt det kan vara för barn att leva med föräldrar som inte förm att förmedla trygghet, där den ena oberäknelig och ofta hotfull och våldsam, och den andra så upptagen av oro och konsekvenser av våldsutsatthet att den inte förm sörja för barnets behov. En sådan livssituation kan skrämma och förvirra barnet på ett sätt som riskerar att allvarligt försämra dess känslomässiga och sociala utveckling (Lindén & Breife Pappor med våldsproblematik 2012). Barn som tvingas växa upp med våld utvecklar; koncentrationssvigheter, utagerande och våldsamt beteende (eller inåtvänt), problem med kompiskontakter, oro, ont i magen och mardrömmar samt sömnrubbningar. Det krävs inte mycket för att förstå att dessa barn synnerligen ofta har en problematisk skolgång och vad det sedan innebär utifrån från ett livsperspektiv vet vi större risk för långtidsarbetslöshet, utanförskap och ökad risk för kriminalitet och missbruk. Vinster för barn av att slippa växa upp med våld kan därmed sammanfattas som: Bättre kognitiv och empatisk förmåga. Utvecklar ett bredare känsloregister. Hyser mindre könsstereotypa föreställningar (vilket enligt en rapport från Ungdomsstyrelsen är en starkt förhöjande risk för att utöva våld). Oftare upplever att de själva kan påverka tillvaron (dvs. förlägger orsaker till händelser hos inre snarare än yttre betingelser). Klarar sig bättre i sociala sammanhang Presterar bättre i skolan. Våldsutövare Socialtjänstlagen och samhällets satsningar har historiskt fokuserat på att ge skydd åt våldsutsatta kvinnor och barn (när det kommer till arbetet med våld i nära relation). Förståelsen för och kunskaperna kring behovet av att ett aktivt och medvetet uppsökande och stödjande arbete med våldsutövande män är därför nästa steg i utvecklingen av att motverka våld i nära relation. Forskning och erfarenhet har medfört en ökad förståelse för att om vi ska åstadkomma en långsiktig förändring med våld i nära relation måste vi nå män som utövar våld och få dem att sluta bruka våld. Arbete mot våld i nära relation måste ha ett hel helts perspektiv. Alla personer som varit inblandade i en våldssituation (offer, vittnen och förövare) måste erbjudas ett professionellt bemötande och behandling. För detta krävs samarbeten mellan flera aktörer inom området samt utbildning, metodutveckling och erfarenhetsutbyte (Länsstyrelsen, Socialtjänstens arbete med män som utövar våld i nära relation, 2010). I socialstyrelsens handbok om socialtjänstens insatser mot våld i nära relation beskrivs det ansvar som åläggs kommunerna. En av skyldigheterna är att motivera och erbjuda insatser till för dem som utövar våld. I handboken st det att när socialtjänsten f sid 4/11

7 sid- 5 - kontakt med en våldsutsatt kvinna är det angeläget att försöka få till stånd en dialog med den som utövar våldet och erbjuda samtal och hjälp ut ur våldsanvändandet. Socialtjänsten ska erbjuda dessa insatser för personer som utövar våld mot närstående i enlighet med två paragrafer i socialtjänstlagen (SoL 3 kap 4 och 4 kap 4 1 ). En socialnämnd har ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller frågan om våld mot kvinnor i nära relationer (prop. 2006/07:38). Det innebär att nämnden utöver ansvaret för våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld även har ansvar för att personer som utövar våld erbjuds det stöd och den hjälp som de kan behöva för att kunna förändra sitt beteende. Ovan sagda med sammanfattande ord: Arbetet med att motverka mäns våld mot kvinnor kräver ett helhetsperspektiv och det är samhällets (kommunernas) ansvar att vidta nödvändiga åtgärder för att stoppa våldet. Nuläge Enheten Våld i nära relation best av Kriscentrum för kvinnor som erbjuder skyddat boende och samtal till våldsutsatta kvinnor med medföljande barn, Barnahuset som samverkar med 5 olika myndigheter för stötta barn som är utsatta för våld, sexuella övergrepp, trafficking och hedersrelaterad brottslighet samt Kriscentrum för män vars verksamhet uppg till endast 20 % och som erbjuder samtal till män som befinner sig i någon form av kris. Kommuninvånare i Lilla Edet kommer om implementeringen av modellen kan genomföras att ha sammantaget ha tillgång till verksamhet för våldsutsatta, barn som tvingas leva med våld samt våldsutövare i nära relation. Lokal Statistik 2012 bodde 7 kvinnor och 9 barn från Lilla Edet i det skyddade boendet för våldsutsatta kvinnor, sammanlagt 591 dygn. 17 kvinnor var aktuella i samtalsmottagningen och dessa genererade 491 besök. Därutöver tog mottagningen 779 telefonsamtal från kvinnor i Lilla Edet. Med ovan beskrivna förförståelse sökte vi och beviljades bidrag från socialstyrelsen 2012 för att se hur vi i framtiden kan arbeta med våldsutövare. sättningen med v ansökan till socialstyrelsen 2012 var att utreda hur vi kan finna och fånga in män som utövar våld i nära relation; hur vi kan motivera dem till att ta emot hjälp/stöd/behandling samt vad framgångsrik behandling best av. För bidraget från socialstyrelsen anställdes en projektsamordnare med uppdrag att finna svar på va frågor. Projektsamordnaren har sedan satt sig in i kunskapsområdet genom att ta till sig det senaste inom internationell som nationell forskning, läst rapporter från; SKL och Länsstyrelsen etc. samt gjort studiebesök hos verksamheter som har erfarenheter av att arbeta med våldsutövare. sid 5/11

8 sid- 6 - Projektsamordnarens arbete har resulterat i en skiss på en modell för hur vi skulle kunna arbeta aktivt och medvetet arbeta med att fånga upp, motivera och hjälpa/stödja/behandla våldsutövare och med det arbeta utifrån ett helhetsperspektiv med våld i nära relation. V modell är idag tänkt enligt följande: 1 Ett aktivare uppsökande av våldsutövare: När en anmälan (oro) kommer till socialtjänstens vetskap om våld i nära relation kommer Enheten mot våld i nära relation kontakta mannen samma dag och boka en tid för samtal nästa dag på enheten. Det korta telefonsamtalet syftar till att inverka lugnande på mannen med information om vad som nu händer; att någon är villig till att lyssna på honom. Vi kommer även att samverka med polisen. Polisen kommer att lämna över ett erbjudande om ett telefonsamtal från Enheten mot våld i nära relation till misstänkta våldsutövare. Våldsutsatta kommer också att få en fråga om vi kan kontakta våldsutövaren. I samtal på Enheten mot våld i nära relation nästföljande dag kommer mannen att få information som reducerar stressupplevelsen i den påfrestande situation han befinner sig. Samtalet syftar vidare till att motivera mannen till ytterligare motiverande samtal (3-4 st.). Syftet är att med mannen inleda en dialog som tar sikte på att underlätta insatserna med kvinnor och barn samt motivera mannen till att deltaga i behandling för sin våldsproblematik. Dylika samtal har visat sig effektiva inte bara i att reducera den omedelbara risken för fysiskt våld utan även i att motivera den våldsutövande mannen till att deltaga i behandling. 2 Behandling av våldsutövare Gruppverksamhet. Alla kan inte medverka i gruppverksamhet (då blir det enskilda samtal) men det är den metod vi främst kommer att använda oss utav. Gruppverksamhet har visat sig framgångsrikt för de som har arbetet med behandling av våldsutövare (ATV, Utväg). Gruppledare kan benämna det som att de ser en omsocialisering ske när de upplever att gruppverksamheten är som effektivast. Våldsutövare beskrivs inte sällan som okunniga om våld, hur det upplevs av andra och vilka konsekvenser det f. Kunskapande kring våld blir därför en viktig del i behandlingen. Forskning visar att våldsförebyggande arbete som har en medveten ansats att förändra stereotypa föreställningar om kön, har större effekt både vad gäller förändrade attityder och beteenden. En central faktor i behandlingen är därför att sid 6/11

9 sid- 7 - se män med våldsproblematik som en möjlig drivkraft i förändringsarbetet (snarare än en passiv mottagare). Det genusförändrande behandlingsprogrammets tillvägagångssätt försöker att förändra värderingar och attityder kring traditionella och stereotypa könsroller och med det möjliggöra jämställdare relationer mellan kvinnor och män. På så vis problematiseras och förskjuts också makt i relationer. Normkritiskt perspektiv innebär att vi istället för att tala om män med våldsproblematik som avvikare så kommer vi att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att män generellt har mer makt än kvinnor men också är överrepresenterade i brottsstattestik, och de konsekvenser som kommer av denna obalans mellan könen. Därigenom utgör även ett normkritiskt perspektiv en del i arbetet mot mer jämställda relationer. Organisation och samverkanspartners Trollhättans stad, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Samverkan kommer att ske med Vänersborg och Lilla Edets kommuner. Genomförande och tidsplan Projektet är tänkt att löpa under Vi ska inte bara informera utan i dialog med socialtjänsten verka fram de rutiner som är effektiva i att finna och motivera våldsutövare till att ta emot erbjudande/bistånd om motiverandesamtal och slutligen behandling. Implementationsforskning är tydlig med att om man ska införa ett förändrat tänk och arbetssätt i en organisation är delaktighet i framtagandet och en insikt i vinsterna (med det nya arbetssättet) väsentligt för hur väl genomförandet och förverkligandet av beslutet blir i praktiken. 2. Vi ska arbeta fram en framgångsrik modell för motiverandesamtal; antal, struktur, innehåll och bemötande. 3. Vi ska arbeta med hur behandlingsstrukturen ska se utifrån frågan: Vad best framgångsrik behandling av? Den tänkta modellen (skelettet) best idag utav byggklotsar och ett pedagogiskt förhållningssätt till vad behandlig är. Detta tänk måste prövas, reflekteras över och korrigeras till en verkningsfull behandlingsmetod. 4. Vi testar hela behandlingslinjen; från oro för våld i nära relation till att en våldsutövare kommer ut ur behandling. 5. Utvärderar behandlingslinjen. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk och länkarna i v behandlingslinje kan sägas bestå av hur väl vi klarar av att motivera de män som utövar våld i nära relation till att gå vidare i behandlingskedjan. sid 7/11

10 sid- 8 - Erfarenheterna från dem som har arbetet med våldsutövare är tydliga: svast är det att hålla uppe motivationen hos våldsutövarna till att vara angelägna till att arbeta med sig själva och sin problematik. Förväntat resultat Aktivt uppsökande av våldsutövare Möjligheten till professionell hjälp i form av regelbundna samtal underlättar för en person i kris att förstå vad som händer, varför det händer, och hur personen kan hantera det för att gå vidare. Kontakten med Enheten syftar till att hjälpa personen lösa vissa krisuppgifter, att finna lösningar på aktuella praktiska problem och behov, att ge utrymme åt de smärtsamma känslor som behöver bearbetas, att bli motiverad för behandling av våldsproblematik, att i behandling motiveras till en omorientering på väg till ett nytt bättre liv utan inslag av våld (Lindén & Breife Pappor med våldsproblematik 2012). Ökad trygghet för medarbetare. Det uppst alltför ofta en klyfta mellan t.ex. socialtjänsten och pappor i där pappan utövat våld i familjen. Studier visar att socialsekreterare beskriver det som att: Vi n inte dessa pappor., Det finns pappor som överklagar allt, och Dessa pappor är nästan alltid förnekande. Bakom beskrivningarna finns erfarenheter av arbete med pappor som g in i en kampsituation med den myndighetsutövande socialsekreteraren och som av socialsekreteraren kan upplevas som så obehaglig att man helst vill slippa. Genom att låta specialister på våld (Enheten mot våld i nära relation) ta samtalen om våld (när oro uppkommit) så avlastas och tryggas medarbetare i sin tjänsteutövning. Behandling av våldsutövare Socialstyrelsens utvärdering av behandling av män som utövar våld i nära relationer visar att många män som sökte sig till behandling minskade sitt våld under uppföljningstiden. Resultaten tyder på att behandling av män kan vara verksamt för att bekämpa våld mot kvinnor i nära relationer. En utvärdering gjord av Lunds universitet visar att det för våldsutsatta, hjälpsökande kvinnor var det lika viktigt att få mannen att förstå att de har gjort fel och se våldets konsekvenser för henne och barnen som att en anmälan leder till en rättegång. Erfarenheter från arbete med våldsutsatta mammor visar också att de också att de själva är mer benägna att söka hjälpa om de vet att det finns insatser för den våldsamme som hjälper honom ut ur våldet. Våldet bryter även ned den som brukar det. Finns klara samband mellan utövande av våld och tilltagande depression över tid. Våldsamt beteende mot närstående medför att den egna fysiska och psykiska hälsan långsmat bryts ned. Våldet pappan riktar mot sin familj blir i slutändan till våld även mot honom själv. sid 8/11

11 sid- 9 - Pappor med våldsproblematik riskerar ständigt att utsätta sina barn för ohälsa. Hos många av dem finns en potential till förändring, där ett successivt ansvarstagande för det egna våldet är en viktig nyckel. Stöd till pappor med våldsproblematik kan, utöver att minska det direkta våldet, ge papporna en ökad tillit till sig själva, något som kan hjälpa dem vidare i ett alltmer ökat ansvarstagande som förälder. Vi behöver ha i åtanke att många av dessa pappor i mycket liten utsträckning reflekterat över sitt föräldraansvar än mindre talat med någon om det. Våldsamt beteende medför en uppsättning negativa konsekvenser för papporna i ett bredare perspektiv än enbart i parrelationen. Barnen blir annorlunda i relation till pappan, viktiga personer i nätverket försvinner eller beter sig negativt, arbetskamrater beter sig annorlunda om de f vetskap om våldet, kontakter med polis, advokat, domstol, kriminalvd, socialtjänst etc. upplevs som mycket negativt. En uppsättning relationer som påg över tid och som sannolikt påverkar den våldsammes hälsa; med ökad stressnivå och med det ökad risk för våld. Stöd från samhället till pappor med våldsproblematik kan därför indirekt ses som insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som utsätts för våld (Lindén & Breife Pappor med våldsproblematik 2012). Fortsättning efteråt/implementering Visar sig den tänkta metoden ha de effekter som vi förväntar oss kommer det att implementeras i ordinarie verksamhet Uppföljning och utvärdering Under projekttiden kommer implementeringen av slussmodellen att följas upp och utvärderas enligt följande: Framtagande av statistik på hur många våldsutövare vi fångar upp genom att föra statistik på hur många motiverandesamtal vi genomför på enheten. Framtagande av statistik på hur många män vi lyckas motivera till att gå i behandling för sin våldsproblematik. Görs genom att föra statistik på hur många män som slussas vidare till behandling. Enkät, alternativt intervju, med socialsekreterare om deras uppfattning om hur väl Slussmodellen fungerar. Vad har de för erfarenheter och upplevelser av vt arbete med att fånga in, motivera samt behandla våldsutövare. Intervjuer med några våldsutövare om deras upplevelser efter att ha deltagit i behandlingen. Denna självskattning (kan) indikera i vilken utsträckning behandlingen verkar för målet med behandlingen; att våldet ska upphöra. Bidragsansökan till Folkhälsorådet De kunskaperna och ställningstaganden som vi har arbetat fram och tagit till oss och som motiverar v behandlingsform, dess innehåll, dess värdegrund och tillvägagångssätt utg från att alla människor föds in i världen med resurser till att bli sid 9/11

12 sid goda människor som lever och verkar i världen utan att använda våld. De som däremot gör det har lärt och socialiserats in i våldsanvändandet och de behöver därför få effektiva redskap för att hantera sin frustration och ilska. V behandlingsmetod utg således från att våld i nära relation är först och främst en fråga om okunskap med felinlärda värderingar, attityder och handlingar. Syftet med behandlingen är givetvis att våldsutövarna ska sluta med våld men för att komma dit har behandlingssessionerna följande delmål för klienterna: klargöra ställningstaganden kring jämställdhet omvärdera antagande om maskulinitet och makt kunna identifiera alla mänskliga känslor förmågan att kunna kommunicera känslor till andra utan att det hotar eller skrämmer, värdesätta ett bra samarbete med mamman (om barn finns) utveckla en positiv och aktiv föräldraroll Modellen för vt arbete med våldsutövare behöver få prövas och bearbetas fram i projektform för att kunna bli ett hållbart och framgångsrikt inslag i den befintliga verksamheten under Förslag till beslut Individnämnden ansöker hos folkhälsoutskottet om52635 kr för 2014 för utveckling av stödverksamhet för män som använder våld nära relationer Sven Bergelind Socialchef Karl Willborg Verksamhetschef IFO Bilaga Kostnadsfördelning 2014 Bilaga Kostnadsfördelning Kostnad per tjänst Kr Lön inkl PO och semester sid 10/11

13 sid Hyra samt övriga adm kostnader Total Antal invånare % Trollhättan ,9% Vänersborg ,1% Lilla Edet ,9% Total Kvaravarande medel utb.projekt Finansiering % Resterande medel Trollhättan 50% Vänersborg 35% Lilla Edet 15% % fördelad kostnad Kostnad 2014, reducerat för kvaravarande medel i utb. Projektet Kostnad Trollhättan inkl befintlig budget för Kriscentrum för män 25% Trollhättan kr kr kr Vänersborg kr kr Lilla Edet kr kr Total kr kr kr sid 11/11

14

15

16 Datum Dnr Dpl /IN Individnämnden Genomförandeplan ICDP i Lilla Edets kommun Definition av ICDP Vägledande Samspel/ICDP (International Child Development Programme) är ett hälsofrämjande program som fokuserar på det positiva samspelet mellan människor. Programmet bygger på forskning om barns utveckling och behov och har sin förankring i FN:s Barnkonvention. ICDP har teoretisk förankring i anknytningsteorin, modern utvecklingspsykologi, förmedlad inlärning och affektteorin. Stödet utg från var och ens förmågor och möjlighet till utveckling. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer och avser att vidga lyhördhet och empati i tanke och handling. Stödet anpassas till aktuell individ, familj eller grupp. God anknytning är avgörande för barns psykosociala utveckling Det övergripande målet med utbildningen är att deltagarna skall inspireras att utveckla och uppmärksamma det positiva samspelet mellan barn och vuxna, men ICDP är även ett förhållningssätt oavsett ålder eller sammanhang, förälder-barn, barn sinsemellan, mellan vuxna, den professionelles bemötande av den hjälpsökande av behandlare osv) Folkhälsoinstitutet följer ett antal välrenommerade föräldrastödsprogram för att se vilken grad av evidens programmet har. ICDP är ett av de programmen. Bakgrund Utbildning i ICDP togs upp som ett förslag i samband med hur kommunen skulle disponera den sociala investeringsfonden, men KLARA II prioriterades slutligen. ICDP skulle etableras genom ordinarie medel eller andra utvecklingsmedel. Utbildningsanordnare I Sverige drivs programmet av ICDP Sweden som är en religiöst, politiskt och obunden stiftelse. Stiftelsen erbjuder föräldrastöd och utbildningar för professionella omsorgsgivare i mödra- och barnhälsovd, förskola, skola samt socialtjänst. Med egna medarbetare som gått nivå 3 kan kommunen klara basutbildningarna själv förutom viss litteratur. ICDPs olika nivåer Nivå 1ska ge god förståelse för etik, värderingar, vad som skapar tillit, och att grunda förändrat bemötande av andra hos sig själv. Nivå 1 omfattar 24 timmar (timmar, halvdagar, heldagar) under ett halv. Det handlar om att bli medveten om det egna förhållningssättet. Det övergripande målet är att deltagarna skall inspireras att utveckla och uppmärksamma det positiva samspelet mellan barn och vuxna, barn sinsemellan och mellan vuxna. Hur man medvetet kan jobba med att t.ex. omidentifiera barn/vuxna som har fått en negativ stämpel på sig. Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: kommunen@lillaedet.se Lilla Edet Internet: Fax: sid 1/4

17 sid- 2 - Att barns beteende är vuxnas ansvar, och att man som vuxen gör skillnad. I programmet används de dagliga samspelssituationerna för att utveckla de vuxnas lyhördhet och känslighet för barns behov. Under basutbildningen är deltagarnas egen aktivitet en viktig del i utbildningen. Nivå 2. Utbildningen omfattar minst 24 timmar fördelat på ett och ger en teoretisk och praktisk fördjupning i Programmet Vägledande samspel/icdp. Utbildningen leder till att personen blir diplomerad Vägledare i programmet. Nivå 2 är för dem som kommer att vägleda grupper i ICDP på t.ex. förskola, skola, familjecentral, socialtjänst m.m. Det ger möjlighet för deltagarna att medvetet agera och överföra frågorna/förbättrings-möjligheterna kring empati, bemötande, o.s.v. till andra, t.ex. föräldrar i förskolan eller föräldrar som f stöd av IFO. et med utbildningen är att deltagarna ska fördjupa kunskapen om samt förmedla och reflektera över innehållet i Programmet Vägledande samspel ICDP. Utifrån en sådan grund av lyhört samspel, är det växande barnet förberedd att ta sig an en större värld av sociala relationer och lärande, vilket i västerländs kultur värld förmedlas av skolan. En god skolgrund är också nyckeln till kompisar och att komma vidare i sin livsresa, att var någon som är delaktig i vt samhälle. Det i sin tur öppnar framtida möjligheter både vad gäller relationer och andra livsval, såsom yrke etc. På detta sätt är också ICDP ett sätt att sträva efter god hälsa för alla. På Nivå 3 blir man utbildad utbildare/hanledare och kan utbilda personal i nivå 1 och 2. Utbildningen är 8 heldagar fördelat på 2. grupper Inledningsvis är förskolepersonal, elevhälsopersonal, socialsekreterare familjepedagoger, KLARA I och II prioriterade målgrupper för nivå 1. Till denna grupp hör även andra huvudmäns personal på Familjecentralen. Därefter kan förmåge-/kompetenstillskottet riktas till lärare och andra grupper. Detta kommer att vara en utbildning som erbjuds utan kostnad till personal som kompetenshöjning. Kostnader Nivå 1 drivs internt och kostar i princip deltagarnas arbetstid samt kurslitteratur 700 kr. per deltagare. Om deltagarna endast erhåller grundboken och övrig litteratur återlämnas inför nästa grupp stannar kostnaden på 308 kr. All litteratur kan också vara lån under utbildningen. Varje arbetsplats sedan köpa in ett eget set. Nivå 2 drivs internt och kostar i princip deltagarnas arbetstid. Om litteraturen återlämnas till nästa medarbetare som ska utbildas stannar litteraturkostnaden på 0 kr. Berörda förvaltningar bör ha cirka 2 medarbetare som gått steg 2. Deltagande förutsätter att man gått igenom nivå 1. Om utbildningen skulle köpas externt på nivå 1 och 2 kostar den 7600kr/person Nivå 3 är en extern utbildning och kostar kr. per deltagare. Med resa och logi kan kostnaden beräknas till cirka kr. Berörda förvaltningar bör ha cirka 1-2 medarbetare som gått steg 2. Deltagande förutsätter att man gått igenom nivå 2. sid 2/4

18 Kvantitativ planering Kommunen har idag en utbildad på nivå 3 och en g nu utbildningen till nivå 3 och är klar vterminen Fem medarbetare har gått nivå 2. Ingen g för närvarande utbildningen på nivå 2. En utbildningsgrupp på nivå 1 och 2 best av ca 15 deltagare. Det är en stor fördel om varje grupp best av deltagare både från familjecentral, förskola/skola och individ- och familjeomsorgen sid- 3 - Antal deltagare per tidpunkt och nivå. Tidpunkt Nivå 1 Nivå 2 Nivå ht färdig vt vt ht vt ht vt 0 Planeringen och genomförande är besvärligast att få till inom förskola/skola med tanke på varje förskola/skolas personalplanering. Specificerad lista på de som deltagit/deltar i nivå 1 hösten 2013 och planeringen framöver framg av bilaga. Likalydande skrivning har sänts till Bildningsnämnden Förslag till beslut Genomförandeplanen godkänns Ewa Ivarson-Larsson Ulla Olofsson Annette Alexandersson Karl Willborg familjepedagog enhetschef enhetschef verksamhetschef Bilaga: Aktuell utbildningssituation sid 3/4

19 Aktuell utbildningssituation, uppdaterad tom september 2013 Bilaga Medarbetare som nu genomgått nivå 1 Namn arbetslag/arbetsgrupp Social eller skola Maria Engström KLARA Skola Bertil Nylén KLARA Skola Ann Ahlström Förskolan Förskolan Sonja Åhman Barn och familj IFO Jenny Wennberg Karlsson BMM familjecentralen Caroline Stenström BMM familjecentralen Medarbetare som nu g nivå 1 Namn arbetslag/arbetsgrupp Social eller skola Ulla Olofsson Chef Elevhälsan Skola/Familjecentral Elsy Olausson BVC Familjecentral Kajsa Olsson Kurator/Elevhälsan Skola Linn Karlsson Kurator/Elevhälsa Skola Kicki Lind Specialpedagog/Elevhälsan Skola Marion Kindström Skolsköterska Skola Pernilla Martinsson Barn och familj IFO Katarina Olsson Barn och familj IFO Kajsa Ankerson familjerätt IFO Medarbetare som gått nivå 2 Namn arbetslag/arbetsgrupp Social eller skola Maria Engström KLARA Skola Bertil Nylén KLARA Skola Ann Ahlström Specialpedagog/Förskola Förskola Maria Nordberg Öppen förskola Familjecentralen Jenny Wennberg Karlsson BMM Familjecentralen Medarbetare som nu g nivå 2 Namn arbetslag/arbetsgrupp Social eller skola Ingen Medarbetare har gått nivå 3 Namn arbetslag/arbetsgrupp Social eller skola Ewa Ivarson-Larsson FOB IFO Medarbetare som nu g nivå 3 Namn arbetslag/arbetsgrupp Social eller skola Ann Ahlström Specialpedagog/Förskola Förskolan sid- 4 - sid 4/4

20

21 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Remissyttrande beträffande förslag på interkommunal ersättning (IKE) inom vuxenutbildningen och sfi i Göteborgsregionen Dnr 2013/IN215 Sammanfattning Vuxenutbildningsnätverket, utbildningschefsnätverket och utbildningsgruppen har ställt sig bakom ny prissättning för 2014 beträffande interkommunal ersättning för kurser inom vuxenutbildningen och svenska för invandrare. Svar ska inkomma till GR:s kansliavdelning senast den 31 oktober 2013, hur Lilla Edets kommun ställer sig till de nya priserna. Beslutsunderlag Remiss från GR Dnr 2013/KS0234 Förslag till individnämnden Individnämnden rekommenderar kommunstyrelsen att ge bifall till den nya prissättningen på interkommunal ersättning inom vuxenutbildning och sfi i Göteborgsregionen för Beslutet expedieras till Individnämnden Kommunstyrelsen GR:s kansliavdelning Ann-Christine Gustavsson verksamhetschef/rektor AMA Ann-Christine Gustavsson Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: ann-christine.gustavsson@lillaedet.se socialförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

22

23

24

25

26 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Vädjan om mottagande av kvotflyktingar Dnr 2013/IN216 Sammanfattning En vädjan om mottagande av kvotflyktingar har skickats till Sveriges kommuner från Migrationsverket. Kvotflyktingar tas ut på förslag av UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees) och har beviljat uppehållstillstånd, när de kommer till Sverige. Regeringen har för 2013 beslutat att kvotflyktingar, 1900 personer, ska vidarebosättas i Sverige. Från 2012 s beslut finns det personer som fortfarande väntar på kommunplats. Dessa kommer framförallt från Afghanistan och Somalia och befinner sig i Iran respektive Kenya, där de väntar på att få komma till Sverige. Några är stora familjer, några har behov av handikappanpassad bostad, några har behov av insatser i form av LASS/LSS eller är i behov av medicinsk vd. Migrationsverket har möjlighet att bevilja ersättning för extra kostnader utöver schablonersättningen för den kommun som tar emot kvotflyktingar. Beslutsunderlag Migrationsverkets skrivelse Vädjan/utmaning från Dnr 2013/IN216 Migrationsverkets skrivelse Bosättningsfunktion Dnr 2013/216 2 Migrationsverkets skrivelse Återsökning Dnr 2013/IN216 3 Förslag till beslut Individnämnden föresl att kommunstyrelsen utreder förutsättningarna, inte minst bostadsfrågan, för en överenskommelse med Länsstyrelsen i Västra Götaland om mottagande av ensamkommande asylsökande barn. Sven Bergelind Förvaltningschef Ann-Christine Gustavsson Verksamhetschef/Rektor Beslutet expedieras till Individnämnden Kommunstyrelsen Ann-Christine Gustavsson Verksamhetschef/Rektor AMA Ann-Christine Gustavsson Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: ann-christine.gustavsson@lillaedet.se arbetsmarknadsavdelningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

27

28

29

30

31 Datum Dnr Dpl /IN Individnämnden Mottagande av ensamkommande asylsökande barn Sammanfattning De statliga förutsättningarna för en kommun att ta emot ensamkommande asylsökande barn har förändrats. Inför att göra en överenskommelse med länsstyrelsen bör kommunen konkretisera möjliga lokaler för boende och dispositionen av kommunens eget bostadsbestånd samt planera en boendeverksamhet för barnen. Migrationsverket kan anvisa ensamkommande asylsökandebarn till en kommun oavsett om det finns en överenskommelse med kommunen eller inte. Högsta ersättningen för vd av dessa barn är 1900 kr per dygn och plats. Överenskommelse kan endast göras om att kommunen tillhandahåller ett visst antal platser, inte som tidigare för ett visst antal barn. För de ensamkommande asylsökande barnen som fått uppehållstillstånd kan kommunen söka ersättning för placeringskostnad även överstigande 1900 kr per plats och dygn Förändringar i de statliga reglerna kring asyl- och flyktingmottagande gällande barn och ungdom. Jämfört med de tidigare överenskommelser som kommunen gjort med Migrationsverket så har regelverk och tillgängliga resurser förändrats. Länsstyrelsen är den part som en kommun nu ing överenskommelse med medan Migrationsverket är den instans som prövar kommunernas ansökningar om ersättning för kostnaderna för ensamkommande asylsökande barn. Tillsyn av en kommuns verksamhet för ensamkommande barn sker sedan 2013 via Inspektionen för vd och omsorg. Från kan Migrationsverket placera ensamkommande asylsökande barn i en kommun även om det inte finns någon överenskommelse mellan staten och kommunen om mottagande. I likhet med tidigare blir kommunen ansvarig för att barnets behov tillgodoses enligt regelverken för socialtjänsten. Bakgrunden är det stora antalet barn som sökt sig till Sverige och då kommit till en så kallad ankomstkommun. Närmaste ankomstkommun i förhållande till Lilla Edet är Mölndal. Samtliga ankomstkommuner i Sverige har, på grund av den stadiga ökningen av asylsökande barn och bristen på platser i kommunerna, haft mycket stora problem. Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: kommunen@lillaedet.se Lilla Edet Internet: Fax: sid 1/4

32 sid- 2 - Nytt är även att länsstyrelsen endast gör överenskommelser med kommunerna att kommunen tillhandahåller visst antal platser för ensamkommande asylsökande. Tidigare möjlighet att göra överenskommelser för ett visst antal barn har upphört. Vid de tidigare överenskommelser som kommunen gjort har Gryning Vd AB tillhandahållit platser på Mira asylboende i Alingsås under asylprocessen. De barn som sedan f uppehållstillstånd har placerats i kommunen, med undantag från de barn som behövde kvalificerat behandlingshem. Mira drivs nu av Alingsås själv som eget boende för sina ensamkommande barn. Migrationsverkets handläggningstid har avsevärt förkortats och ligger nu runt tre månader. Det innebär att en överenskommelse om till exempel tre platser gör att en kommun f bygga upp verksamhet som kan ta emot cirka tolv barn per. Det har visat sig skapa en del problem att blanda barn som väntar på besked i asylansökan med de barn som f avslag och med de barn som f uppehållstillstånd. Det är därför bättre att inte ha ett gemensamt boende för ensamkommande, utan det bör vara uppdelat med en verksamhet för asylsökande och en verksamhet för de som fått uppehållstillstånd. Fyra av de fem barnen som kommunen ingick en överenskommelse om 2010 är fortfarande aktuella för stöd och boende hos individnämnden. Hade kommunen 2010 ingått enöverenskommelse med Migrationsverket om att ha tre platser i stället för fem barn så skulle individnämnden alltså uppskattningsvis vara ansvarig för 45 ensamkommande barn hösten En förändring från är att en kommun som mest f ersättning med 1900 kr per dygn och plats. Skulle ett asylsökande barn behöva ett kvalificerat behandlingshem ersätts kommunen, enligt muntligt besked från länsstyrelsen för de faktiska kostnaderna endast om vden sker efter dom om LVU av förvaltningsrätt. Är barnet placerat i familjehem ersätter staten den faktiska kostnaden för familjehem. Statliga ersättningar Asylsökande barn De ersättningsbelopp en kommun kan få för mottagande är i stort oförändrade jämfört med Ersättningarna regleras i Förordningen om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (SFS 2002:1118). I sammandrag är de ekonomiska ersättningarna till en kommun för mottagande av ensamkommande asylsökande barn följande: Stöd för handläggning och administration 500 tkr per om kommunen har en överenskommelse om motagande av ett visst antal ensamkommande asylsökande barn (SFS 2002: b ) Ersättning för transportkostnad till kommunen (SFS 2002: ) Utredningskostnad, för utredningar som utmynnar i beslut om HVB-placeringar 31 tkr och 39 tkr för familjehem (SFS 2002: a ) Engångsersättning för kostnad för god man inklusive administration till varje barn med 30 tkr regleras dels i SFS 2002:1118 samt i förordningen om statliga insatser för insatser för vissa utlänningar (SFS 2010: ) Ersättning för att driva ett boende med 1600 kr per dygn och plats, är platsen belagd utg ytterligare 300 kr per dygn (SFS 2002: b ) sid 2/4

33 sid- 3 - Ersättning med 1900 kr per plats och dygn när barnet behöver placeras på behandlingshem (SFS 2002: :a st.) F barnet avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, och kanske måste omplaceras gäller även ersättning om max 1900 kr. Enligt länsstyrelsens preliminära besked kan kommunen ansöka om ersättning från Migrationsverket för HVB-kostnader högre än 1900 kr, förutsatt att dom om LVU finns. Ersättning för barnets skolgång sker med 38,6 tkr för förskola, 31,5 tkr för förskoleklass, 61,8 för grundskola och 70,1 tkr för gymnasium. Därutöver kan ersättning ges för bl.a. elever med särskilt behov av stöd (SFS 2002:118 5 ) Barn som fått uppehållstillstånd För de barn som beviljats asyl och därmed f uppehållstillstånd regleras ersättningarna till kommunerna enligt Ersättningsförordningen. I sammandrag gäller: Ersättning för vd enligt SoL och LVU på HVB, i familjehem och f.d. familjehem som blivit barnets särskilda vdnadshavare (SFS 1990: ). För kommun som har överenskommelse med Migrationsverket om att tillhandahålla platser för barn med uppehållstillstånd är ersättningen 1600 per dygn och plats, är platsen belagd utg ytterligare 300 kr. (SFS 1990: ). När den unge flyttar till eget boende upphör möjligheterna till individbaserad ersättning från Migrationsverket. För barn 0-16 lämnas ett schablonbidrag till kommunen med 119,6 tkr per och för personer med 194,7 tkr. I Ersättningsförordningen (SFS 1990:927), till skillnad från Förordningen om ersättning för asylsökande (SFS 2002:1118), har alltså kommunerna rätt att få ersättning från Migrationsverket om barnets behov kräver en placering på behandlingshem för kostnad utöver 1900 kr per palts och dygn. Planering En överenskommelse med länsstyrelsen utifrån Migrationsverkets regelverk förutsätter att kommunen har etablerat ett boende för asylsökande ensamkommande barn och för de barn som senare f uppehållstillstånd. Ett sådant boende bör lokaliseras, utredas och kostnadsberäknas. För vissa barn kommer familjehem att vara bäst. En rekrytering av familjehem boende i Lilla Edet bör därför ske genom socialförvaltningen så snart beslut om överenskommelse fattats. De ensamkommande barn som kommer till Sverige är i allmänhet runt 17. När de blir myndiga kommer en stor andel att vilja bo i egen lägenhet. Kommunens bostadsbolag bör därför få ett tydligt direktiv att från 2015 tillhandahålla 10 lägenheter per till dessa ungdomar. sid 3/4

34 sid- 4 - Förslag till beslut Individnämnden föresl att kommunstyrelsen utreder förutsättningarna, inte minst bostadsfrågan, för en överenskommelse med Länsstyrelsen i Västra Götaland om mottagande av ensamkommande asylsökande barn. Sven Bergelind Förvaltningschef Karl Willborg Verksamhetschef sid 4/4

35

36 Datum Dnr Dpl /IN Individnämnden Anmälan till Inspektionen för vd och omsorg enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 7. Inspektionen för vd och omsorg (IVO) påtalat att anmälan enligt socialtjänstlagen (SoL) 14 kap. 7 ska göras oavsett om IVO har ett ärende om samma förhållanden enligt 13 kap. 1 SoL. Förslag till anmälan daterat , utifrån bland annat IVOs granskning av stöd till barn och unga, biläggs Förslag till beslut Individnämnden antar föreslaget yttrande till IVO Verksamhetschefen delegeras att göra utredning i ärendet Beslut om att anmäla ärenden till IVO enligt SoL 14 kap. 7 delegeras till arbetsutskott Karl Willborg Verksamhetschef IFO Bilaga Förslag till anmälan, daterad Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: kommunen@lillaedet.se Lilla Edet Internet: Fax: sid 1/1

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Sammanträdesdagar för individnämnden 2014 Dnr 2013/IN201 Sammanfattning Kommunfullmäktige har 23 oktober 2013 fastställt nedanstående datum då nämnderna senast ska fatta beslut om de ekonomiska dokumenten. Årsrapport mars Tertialrapport I 2 juni Tertialrapport II 6 oktober Taxor och avgifter 29 september Verksamhetsplan 3 november Med hänsyn tagen till ovanstående datum har förvaltningen tagit fram förslag till sammanträdesdagar för individnämnden och individnämndens arbetsutskott 2014: Individnämnden kl Individnämndens arbetsutskott kl januari 10 januari 25 februari 24 januari 25 mars 7 februari 29 april 21 februari 27 maj 7 mars 24 juni 21 mars 26 augusti 4 april 30 september 17 april 28 oktober 2 maj 9 december 16 maj 30 maj 13 juni 27 juni Ingela Flodin Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: ingela.flodin@lilllaedet.se socialförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

50 sid juli 8 augusti 22 augusti 5 september 19 september 3 oktober 17 oktober 30 oktober 14 november 28 november 12 december Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 24 oktober 2013 Förslag till individnämnden Individnämnden fastställer ovanstående sammanträdesdagar Beslutet expedieras till Individnämnden Samtliga ledamöter och ersättare Förvaltningschefen Sven Bergelind förvaltningschef sid 2/2

51

52

53 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Utseende av personuppgiftsombud Dnr 2013/IN195 Sammanfattning Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (PuL) ikraft. Syftet med personuppgiftslagen, PuL, är att skydda nu levande människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av deras personuppgifter. Lagen gäller i huvudsak för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Den som ansvarar för att personuppgifterna hanteras på lagligt sätt kallas personuppgiftsansvarig. Enligt lagen är det i en kommun de enskilda nämnderna som är personuppgiftsansvariga för de uppgifter som behandlas inom det egna ansvarsområdet. Den som helt eller delvis automatiskt behandlar personuppgifter skall anmäla alla behandlingar av personuppgifter som den gör till Datainspektionen. Anmälan skall vara skriftlig och göras innan behandlingen sker. Anmälan behöver dock inte göras om den personuppgiftsansvarige har utsett ett personuppgiftsombud. Ett beslut att utse personuppgiftsombud skall anmälas till Datainspektionen. Personuppgiftsombudets uppgift är att självständigt se till att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed, samt påpeka eventuella brister för den personuppgiftsansvarige. Den personuppgiftsansvarige har således alltid det yttersta ansvaret för all behandling även om han har utsett ett ombud. Det är varje nämnd som skall utse och anmäla ett personuppgiftsombud till Datainspektionen. Det finns däremot inget som hindrar att samma person är ombud för flera nämnder eller att flera personer är ombud för samma nämnd. Med anledning av organisatoriska förändringar föreslås individnämnden fatta nytt beslut i ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 11 oktober 2013 Sven Bergelind Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: sven.bergelind@lillaedet.se socialförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2