Det företagsamma Värmland

Transkript

1 Det företagsamma Värmland Från ord till handling Så står det på Region Värmlands hemsida. Värmland har fått stor uppmärksamhet, så väl nationellt som internationellt, för det framgångsrika regionala ledarskapet. Att gå från strategisk analys till underbyggda initiativ - från ord till handling - har präglat arbetet under lång tid och lett till framgång, inte minst inom utveckling av innovativa kluster. Dock påvisar flera analyser att regionens entreprenörskap inte följer samma positiva utveckling. Faktiskt är Värmland sämst i hela Sverige, enligt Nuteks mätning av attityder till egenföretagande och antal nystartade företag 2008 (Nuteks årsbok 2008). Detta projekt är unikt då det samlar alla aktörer i det regionala innovationssystemet i en gemensam satsning för stärkt entreprenörskap. Ingen aktör förutom Region Värmland har samma legitimitet att ta ett sådant initiativ. Almi Företagspartner Värmland AB med Region Värmland som delägare och med sitt starka goda varumärke gentemot medverkande aktörer bedöms vara den mest lämpade projektägaren. Projektet ska bidra till att ytterligare utveckla tillit och samarbetsanda och ett gemensamt mindset om vart vi är på väg, vilken vår vision är och att vi har en förmåga att gemensamt driva en positiv utveckling i regionen. Detta ger fler aktiviteter och att fler tar nästa steg i sitt entreprenörskap. Baserat på strategisk analys, fakta och uttalade behov bland aktörerna har detta initiativ för utveckling av regionens entreprenörskap kommit till stånd. Projektplanen har tagits fram genom samverkan mellan ett flertal regionala aktörer med intressen för det värmländska entreprenörskapet. Det Företagsamma Värmland: Från ord till handling! Från sämst i klassen till årets klättrare?

2 Från ord till handling Sammanfattning Bakgrund, skäl för projektet Några bakgrundsfaktorer, brister och problem Lågt nyföretagande Särskilda förutsättningar i Värmland Komplext system, brister i nätverksstruktur och omogna idéer Ytterligare bakgrundsfaktorer, styrkor och möjligheter Ett samlat krafttag - från ord till handling Erfarenheter från genomförda projekt Skäl för projektet Det företagsamma Värmland Syfte med projektet Projektets mål och indikatorer Övergripande mål Kvantitativa mål / indikatorer Målgrupper och samarbetspartners Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Planering och förberedelser Utveckling, samordning och förstärkning av entreprenörskapssystemet som helhet Samordning och utveckling av stödsystem för entreprenörskap Stärka kommunernas företagsklimat Utveckling av verktyg för entreprenörskap och företagsamhet Tematiska aktiviteter för kunskaps- och affärsutveckling Tema som modell för utveckling av entreprenörskap Förberedelse av tema för kunskaps- och affärsutveckling Genomförande och uppföljning av tema för kunskaps- och affärsutveckling

3 6.4 Tid och aktivitetsplan Projektpartners, organisation och roller Projektpartners Projektorganisation Roller och ansvar Projektavgränsning Avgränsningar till och samverkan med andra organisationer och projekt Koppling till och nytta för andra projekt och insatser Koppling till det regionala näringslivet Förväntade resultat Förväntade effekter på sikt Förväntat resultat efter projekttiden Förväntad verksamhet efter projekttiden Resultatspridning Uppföljning och utvärdering Horisontella kriterier Jämställdhet Integration och mångfald Miljö

4 1 Sammanfattning Projektet Det företagsamma Värmland från ord till handling kommer att arbeta med två huvudinriktningar. Den ena delen i projektet syftar till att påverka entreprenörskulturen i regionen genom utåtriktade informations- och aktivitetsinsatser mot en bred målgrupp; befintliga och potentiellt framtida entreprenörer, företagare och alla de som kommer i kontakt med dessa. Den andra delen har primärt målgruppen aktörer och kommuner där DfV ska ta ansvar för att utveckla ett tydligt, kompetent och effektivt system med hög kundnytta. Arbetet genomförs i huvudsak inom de teman som är identifierade som viktiga för att Värmland ska bli bättre på entreprenörskap. Över tid kommer dessa teman att successivt avlösa varandra där varje tema har olika sakinnehåll. Varje tema innehåller aktiviteter från projektets båda huvudinriktningar (stärka entreprenörssystemet respektive stärka entreprenörskulturen). Detta arbetssätt är medvetet valt utifrån synsättet att vi lär genom att göra, i enlighet med projektets paroll från ord till handling. Genom en kraftsamling tillsammans med alla aktörer uppnås ökat genomslag och högre effektivitet till nytta för både kunder och aktörer. Varje tema har tre faser: förberedelser, genomförande respektive uppföljning. Förberedelsefasen riktar sig till aktörerna i rådgivningssystemet och har syftet att säkra kvaliteten i genomförandefasen. Fasen innehåller aktiviteter som utbildning av rådgivare, omvärldsbevakning och studier av best practice samt planering och förberedelser av utåtriktade aktiviteter i nästa fas. Aktiviteter i genomförandefasen av temat är riktade till de primära målgrupperna, blivande och befintliga entreprenörer, innovatörer och företagare och genomförs ofta gemensamt av aktörerna i rådgivningssystemet. Syftet med genomförandefasen är att få så många avslut som möjligt. Exempel på sådana aktiviteter är företagsträffar, seminarier, inspirationsföreläsningar, tävlingar, matchmakingmöten och idéråd. Uppföljningsfasens syfte är att lära för att utveckla arbetssättet och riktar sig åter i huvudsak mot aktörerna med aktiviteter som mätning av resultat från utåtriktade aktiviteter (antal rådgivningar, krediter, kontakter, nya företag mm), uppföljning och lärande. Aktiviteter som genomförs oberoende av teman är: utveckling av aktörsnätverk, vissa utbildningsinslag, certifiering av rådgivare, utveckling av rådgivningsprocesserna, utveckling av mätmetoder och mätning av effekter (inställning till företagande, nya företag mm), utveckling av webbplats för entreprenörsfrågor, verktyg för rådgivare och internt webbverktyg för projektet. Särskilda aktiviteter riktade till kommunerna som aktör i rådgivningssystemet är NKI 1 -mätningar av kommunernas näringslivsarbete och breddutbildning av kommunernas tjänstemän och förtroendevalda. Projektet DfV fungerar som samordnare, leverantör och inspiratör, enskilda kommuner fungerar som beställare och aktörerna i rådgivningssystemet som leverantörer (medverkande). Målet är att, Värmland när projektet avslutats, är på väg mot visionen att gå från sämst i klassen till årets klättrare när det handlar om entreprenörskap. Vi har nått våra mål att fler idéer har kommersialiserats och fler företag har startats och utvecklats. Rådgivningssystemet har blivit tydligare och effektivare med högre kvalitet och bättre kundnytta. Projektets resultat har integrerats i alla systemets delar. Nyttan med projektet är så stor för alla inblandade så en ny form av PPP har etablerats, vilket genererar att arbetssätt och system kommer fortleva även efter att projektet avslutats. 1 NKI: Nöjd kund-index 4

5 2 Bakgrund, skäl för projektet En bild säger mer än tusen ord, heter det. Följande bild illustrerar svenska regioners entreprenörskapsklimat. I analysen kombineras ett mått på befolkningens inställning till egenföretagande, med siffror på hur många företag som faktiskt startas i relation till befolkningen. Bilden är hämtad ur Nuteks årsbok 2008 och illustrerar, utan närmare beskrivning, att Värmland är sämst i hela Sverige, gällande företagsamhet. Det är detta faktum som är skäl för projektet, och detta enda faktum är skäl nog. Region Värmland arbetar fortlöpande med en rad olika analyser och utvärderingar, som grund för strategiska satsningar. Analyserna har bidragit till ökad förståelse för såväl bakgrundsfaktorer som vad som påverkar den värmländska situationen och bättre kunskap om funktionen i det sammantagna Värmländska stödsystemet för nyföretagande och entreprenörskap. I det följande redogörs mycket kort för några faktorer som belyser Värmlands svagt utvecklade entreprenörskapsklimat. Men här finns också några identifierade styrkor som öppnar nya möjligheter till utveckling. Det ska påpekas att de rapporter som hänvisas till är omfattande och brett belysande och att denna bakgrundsbeskrivning tar sin utgångspunkt från ett urval av slutsatser och rekommendationer. 5

6 2.1 Några bakgrundsfaktorer, brister och problem Lågt nyföretagande Det finns några bakgrundsfaktorer som särskilt tydligt påverkar nyföretagandet, enligt en studie som utförts av WSP Dessa är utbildningsnivå, företagsstruktur (små/stora arbetsställen) och arbetsmarknadssituationen i regionen. Utbildningsnivå Utbildningens nivå har ett positivt samband med nyföretagandet. Personer med högre utbildningsnivå ser flera möjligheter till att starta företag i kraft av att de behärskar ett större spektra av teknologier. I Värmland är utbildningsnivån lägre än i Sverige, andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning är för kvinnor 36 % och för män 26 %. Motsvarande siffror för riket är 42 % för kvinnor och 33 % för män. 3 Företagsstruktur Andelen sysselsatta i små arbetsställen speglar en positiv attityd till företagande och en rik förekomst av goda förebilder 4. WSP konstaterar att Värmland är dåligt positionerad i ett nationellt perspektiv när det gäller nyföretagande och att orsaken till detta är tydlig. Det är en låg andel sysselsatta i små arbetsställen som har den största enskilda förklaringsgraden. 2 Förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt i Värmland- En kunskapsöversikt med inspel i det regionala tillväxtarbetet, WSP, april Källa SCB, siffror från 2009, år. 4 Förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt i Värmland- En kunskapsöversikt med inspel i det regionala tillväxtarbetet, WSP, april

7 Det blir alltså tydligt att företagsstrukturen i Värmland medför att det finns brister på naturliga förebilder för egenföretagande. Detta är en avgörande förklaringsfaktor till värmlänningarnas avvaktande attityd till egenföretagande och entreprenörskap. Arbetsmarknad En svag arbetsmarknad är ytterligare en faktor som påverkar nyföretagandet. En snabb befolkningstillväxt skapar ett marknadsutrymme för företag som verkar på den regionala konsumentmarknaden. Andelen arbetslösa har ett negativt samband med nyföretagandet och en minskning av andelen arbetslösa har ett positivt samband med nyföretagandet. Detta kan tolkas som att i regioner med snabb befolkningstillväxt och en stor dynamik på arbetsmarknaden (stort inflöde av arbetslösa som snabbt lämnar arbetslösheten) har ett högt nyföretagande för att de arbetslösas nätverks kontakter och kompetens inte hinner eroderas utan kan omsättas i nyföretagande som alternativ till anställning. I regioner med befolkningsminskning, t ex Värmland krymper den regionala marknaden samtidigt som andelen långtidsarbetslösa är hög. Då är risken stor att kompetens och nätverkskontakter eroderar samtidigt som den regionala marknadstillväxten är svag. Det finns således faktorer på både efterfrågesidan och utbudssidan som påverkar nyföretagandet. Bilden skiljer sig åt i de värmländska kommunerna Vi vet att utbildningsnivå, företagsstruktur och arbetsmarknadssituation skiljer sig åt mellan de värmländska kommunerna. I WSPs diagnos av Värmland konstateras att Värmlands län under lång tid har haft en långsammare BRP-tillväxt än rikets BNP och att Östra Värmland har långsammare tillväxt än Karlstad och Västra Värmland. Därtill har kommunerna olika resurser och förutsättningar för att bedriva näringslivsarbete. Analyser visar att de värmländska kommunerna har ett arbetssätt där man bl a bedriver sin näringslivsverksamhet genom att stödja/verka genom externa aktörer för att stimulera ökat entreprenörskap och nyföretagande. Flertalet av dessa aktörer återfinns rent geografiskt i Karlstadregionen varför det finns ett behov av att tillgängliggöra aktörernas kompetens och resurser i hela länet i fler sammanhang Särskilda förutsättningar i Värmland Brist på förebilder I Värmland finns flera orter som präglas av enstaka stora processindustrier och orter med brukskultur. Flera kommuner i länet ligger även långt ner i Svenska Näringslivs årliga rankinglista över lokalt företagsklimat. Detta skapar en region med få goda förebilder för entreprenörer och företagare. Brist på förebilder är också en viktig förklaringsfaktor till varför entreprenörskapskulturen i Värmland är svag. Kvinnors företagande och jämställdhet Kvinnors företagande är lågt i Värmland jämfört med riket i övrigt. Mycket beroende på den stora andel som arbetar inom offentlig sektor. År 2009 var endast 29 % av nyföretagarna kvinnor, att jämföra med 31 % i riket. I Värmland såväl som riket är andelen kvinnor högre bland de nya företagen än bland befintliga företag, Detta kan tolkas som att den ojämna könsfördelningen bland företagare är på väg att minska. Ser vi till fördelningen mellan kvinnor och män som driver företag totalt sett så är det i Värmland 22 % kvinnor och 78 % män, vilket är samma fördelning som riket i stort. Den ojämna fördelningen av andelen företagare som är kvinnor och män påverkar attityden till entreprenörskap då normen för att vara företagare fortfarande är att vara man. 7

8 Det finns även skillnader avseende kvinnors och mäns företagande. Kvinnor driver andra typer av bolag än män, med färre anställda samt i branscher som inte ingår i de näringsgrenar som de senaste åren räknas som tillväxtbranscher / företag. Den lokala marknadsorienteringen är även något större bland kvinnor än män, 77 % av kvinnorna och 68 % av männen riktar sig huvudsakligen till den lokala marknaden 5. Närmare hälften av alla yrkesverksamma kvinnor i Värmland återfanns år 2008 inom några få näringsgrenar: vård- och omsorg, handel, sjukvård och utbildning. Kvinnors företagande och entreprenörskap utgör en viktig potential för Värmland, för ökad diversifiering (tillför fler näringar), för ökad innovativitet (tillför högre utbildningsnivå) och för ökad jämställdhet (tillför attraktivitet). Värmland är vidare enligt jämindex det minst jämställda länet i Sverige. I ojämställdheten kan det mycket väl rymmas en delförklaring till den låga företagsamheten. Invandrares företagande 6 Småföretagen får allt större betydelse för sysselsättning och tillväxt i svensk ekonomi. En betydande del av företagen startas och drivs av personer födda utomlands. I Värmland har vi färre invandrare än i riket och vi har även färre som startar nya företag, 11 % (av invandrare i yrkesverksam ålder) startar företag i jämförelse med 16,9 i riket (2008). Samtidigt har Värmland fler befintliga invandrarföretag än i riket 13 % i jämförelse med 11,9 % i riket är invandrarföretag i förhållande till totala antalet företag (2007) 7. I Värmland står personer med utländsk bakgrund enbart för 11,2 av befolkningen vilket kan jämföras med 18,6 % i hela riket. Det finns också en annan dimension av invandring i Värmland och det är att de flesta utlandsfödda är första generationsinvandrare det vill säga utrikesfödda. Enligt statistik från 2008 är hälften av personerna med utländsk bakgrund i Värmland nyanlända flyktingar från utomeuropeiska länder (5,6 % av 11,2 %). Det är en hög andel av dessa som efter den första perioden i Sverige väljer att flytta från Värmland. Den andra delen utrikesfödda i Värmland kommer från Norge, Holland och Tyskland och har frivilligt valt att bosätta sig i Värmland. De flesta småföretagen i Sverige har en eller två sysselsatta. Företagsledaren är oftast en av dessa. Ungefär hälften av alla småföretag har högst en sysselsatt på heltid i företaget. Det är något vanligare bland småföretagare födda i Sverige att ha fler än fem heltidssysselsatta. I gengäld har utlandsfödda småföretagare oftare mellan en och fem heltidssysselsatta. Viljan att växa är större bland utlandsfödda småföretagare. 83 % av dessa skulle låta företaget växa om det fanns möjlighet. Motsvarande siffra för svenskfödda småföretagare är 73 %. Det finns skillnader i tillväxtviljan mellan grupperna huruvida man vill växa genom att anställa eller inte. Utlandsfödda småföretagare är mer positiva till att anställa till skillnad från svenskfödda småföretagare. En majoritet av alla småföretagare i Sverige producerar sina varor och/eller tjänster huvudsakligen till den lokala marknaden. Drygt sju av tio utlandsfödda småföretagare riktar sig huvudsakligen till den lokala marknaden, medan siffran är något lägre bland svenskfödda småföretagare. Det finns flera hinder som särskilt begränsar företagssatsningarna hos invandrare såsom bristande tillgång till kapital, avsaknad av nätverk, kunskap om affärsmannaskap, relevant rådgivning och 5 Tillväxtanalys, Uppföljning av 2005 års nystartade företag tre år efter start. 6 Statistik från SCB, Tillväxtanalys och Almis moderbolag. 7 Sammanställning gjord av Almi, viss osäkerhet vad gäller absoluta tal, de relativa skillnaderna mellan Värmland och riket är dock mer tillförlitliga. 8

9 information med mera. I det värmländska systemet finns vissa kunskapsbrister bl. a avseende invandrares behov och språk Komplext system, brister i nätverksstruktur och omogna idéer Det finns många aktörer i stödsystemet svårt att överblicka Sweco Eurofutures konstaterar i en analys från att Värmland generellt sett har lågt företagande ur ett nationellt perspektiv, men att det samtidigt finns många aktörer i regionen (ofta med olika målgruppsinriktade insatser) som främjar och stimulerar ökat entreprenörskap och nyföretagande. Sweco Eurofutures menar att systemet av stödjande aktörer är svåröverskådligt på grund av att flertalet av dessa arbetar målgruppsinriktat genom att vända sig till vissa kundkategorier eller verksamhetsinriktningar. Swecos undersökning påvisar även att aktörerna själva ofta har en vag bild av den samlade stödstrukturen och att överlappningar finns mellan verksamheterna. Uppgifterna fördelas inte effektivt i systemet och det sker inte hänvisningar mellan olika aktörer i tillräcklig omfattning. Systemet upplevs som osammanhängande och stängt. Trots att rapporten nu är mer än två år gammal, kvarstår problemet fortfarande. Detta bekräftas tydligt vid de samrådsmöten med ett stort antal aktörer som hållits inför arbetet med att utforma projektet Det Företagsamma Värmland. Sweco påpekar även att länets utvecklingsprogram Värmland växer, visserligen lyfter entreprenörskapsfrågan som ett av de allra viktigaste områdena, men att den saknar en tydlig samlad strategi för hur entreprenörskapet ska stärkas och hur resurserna ska samordnas. Aktörerna i systemet saknar gemensam kunskap Flera av aktörerna har målgruppsinriktade insatser. Aktörerna saknar ett gemensamt processynsätt på entreprenörskap, som utgår från användaren av tjänsterna och olika faser och behov i etableringsprocessen. Samordnade och gemensamma mål saknas och i viss utsträckning saknas även gemensamt språk ; begrepp och verktyg, vilket naturligtvis medför att det är svårt även för användarna av tjänsterna att orientera sig bland det stora antalet aktörer. Man delar endast gemensamma omvärldsoch framtidsbilder i begränsad utsträckning. Aktörerna måste lägga stora resurser på egna informationsinsatser Det krävs stora utåtriktade informationsinsatser från de enskilda aktörerna för att locka kunder till systemet. Aktörernas stödjande insatser står ofta i direkt relation till deras utåtriktade insatser, enligt Sweco, och avvägningar måste göras mellan marknadsföring och det faktiska innehållet i verksamheten. Dålig utväxling på patent brister i nätverksstrukturen? Värmland har i en nationell jämförelse ett relativt stort antal patent men utväxling i form av nya företag och tillväxt är låg. Förhållandet kan indikera brister i nätverksstrukturen som leder till dålig kontakt mellan innovatörer, entreprenörer, stödjande aktörer, kapital, service providers etc. Det finns idag många aktörer liksom ett antal nätverk bland annat genom klusterinitiativen. Det är dock låg rörlighet av individer mellan olika miljöer som t ex företagens forskningsavdelningar, universitet, innovatörer och entreprenörer som står utanför enskilda klustersatsningar. 8 Stöd för nyföretagande i Karlstadregionen en förstudie, Sweco Eurofutures, oktober

10 Omogna (affärs)idéer Det finns visserligen en mängd aktörer som arbetar målgruppsinriktat med entreprenörskap men det finns brister i systemet för vidareutveckling av nya (affärs)idéer. Bättre kvalitet och mognad hos idéer krävs för att nå framgång i befintligt system liksom större framgång i framtiden för nya produkter / tjänster. Det saknas såväl välutvecklade kanaler och verktyg för innovatörer / idébärare att hitta stödjare, entreprenörer eller företag som kan bidra i idéutveckling. Likaså påpekar kommunerna att det behövs bättre kunskaper om utveckling av affärsplaner generellt för att nya idéer och företag ska nå framgång och bidra till tillväxten. 2.2 Ytterligare bakgrundsfaktorer, styrkor och möjligheter Det finns goda skäl att tro på att Värmland, med en kraftfull satsning, ska kunna nå sitt mål att bli Årets klättrare Det finns nämligen många starka sidor och tillgångar liksom positiva utvecklingstendenser att bygga vidare på och skapa en hävstång från. Externa rådgivare 9 har konstaterat att Värmland har gjort avsevärda framsteg under senare år i att utveckla det regionala innovationssystemet. Och man noterar att det inte möts upp på motsvarande sätt med ett väl fungerande entreprenörskap. I rekommendationerna betonar man vikten av satsningar på entreprenörskap såväl i det regionala innovationssystemet som i skolsystemet liksom vikten av att stärka kopplingarna mellan olika aktörer i innovationssystemet. I projektet Det företagsamma Värmland kommer satsningarna att vara inriktade mot innovationssystemet och att koppla aktörer närmare varandra. Satsningar på entreprenörskap i skolsystemet hanteras av andra projekt och lokalt hos kommunerna. Unga värmlänningar allt positivare till företagande Den största ökningen av andelen unga som hellre är företagare än anställda finns i Värmlands län där man haft en relativ förändring på 74 procent 10! Från 23 % 2004 till hela 39 % Ung Företagsamhet i Värmland har ökat sina ambitioner under senare år och har beviljats utökade resurser bland annat från Region Värmland för att fortsätta och bredda satsningarna på ungas entreprenörskap och företagande i Värmland. Enligt Swecos rapport ligger Värmland i ett nationellt perspektiv relativt långt framme när det gäller att fokusera på ungdomars entreprenörskap. I många län talas om glappet mellan skolsystemet och vuxenlivet. I det värmländska systemet finns god kompetens kring ungas entreprenörskap genom Drivhuset och Communicare och med deras nära samarbete med UF har Värmland goda förutsättningar att skapa kopplingar och synergier från arbetet med ungas entreprenörskap till de generella satsningarna i innovationssystemet. Detta kommer att tas tillvara på i projektet Hög utbildningsnivå i Karlstadsregionen Karlstadsregionen har i en nationell jämförelse hög utbildningsnivå och ett relativt stort antal patent men utväxling i form av nya företag och tillväxt är låg. Förhållandet kan indikera brister i länkar i vilka kunskap flyttas från stora FoU-intensiva arbetsställen till befintliga (ofta mindre) arbetsställen där kunskaperna kan utvecklas till nya varor och tjänster. 9 OECD-studien och PURE-projektet Steve Garlick, who had participated in the 2005 OECD peer review visit, identified substantial progress in the formation of regional partnerships over the 5 years since the review in 2005.,Region Värmland, CDG Second Round Visit 1-3 February Entreprenörsbarometern 2008, Nutek. 10

11 Systemet av stödjare är visserligen splittrat, men relativt heltäckande Enligt Swecos kartläggning har det värmländska stödsystemet inga uppenbara glapp. Man menar att det genom de generella och de mer målgruppsinriktade stödaktörerna sammantaget finns en relativt täckande stödstruktur 11 för dem som önskar stöd i processen kring nyföretagande. Problemet är inte i första hand brist på kunskaper om behov hos olika målgrupper utan snarare samordningsbrister vilket får till följd att entreprenörer som kommit fel in i systemet kanske inte når förväntade resultat. Det finns inte gemensamma mål och verktyg i systemet, vilket gör att det sammantagna systemet inte fungerar effektivt och inte lämnar den output i form av case som kommer till avslut/affär. Utmaningen består i att skapa gemensam kunskap om systemet och en samsyn baserad på ett användarorienterat synsätt på de tjänster som erbjuds. Värmland har ledande forskningskompetens inom användarorienterad tjänsteinnovation Inom Centrum för Tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads universitet studeras mycket framgångsrikt den framväxande tjänsteekonomin, användardriven tjänsteutveckling och tjänstekvalitet. Fokus ligger på hur man bäst kan tillgodose kundernas behov och skapa värde genom olika typer av tjänster. Forskningen är ledande i sitt slag inom ledning, organisation och användardriven utveckling av tjänster. Projektet avser att tillämpa forskningskompetensen på det värmländska stödsystemet för entreprenörskap för att på ett innovativt sätt utveckla verktyg, metoder och processer till nytta för enskilda aktörer som systemet för att på bättre sätt möta olika kunders behov. Karlstads universitet och CTF är en aktiv del av det regionala innovationssystemet och forskare vid CTF har deltagit i dialog- och arbetsmöten under utveckling av projektet Det företagsamma Värmland. Värmland har ett starkt regionalt ledarskap och ett i övrigt väl fungerande innovationssystem Värmland har fått stor uppmärksamhet, så väl nationellt som internationellt, för det framgångsrika regionala ledarskapet. Att gå från strategisk analys till underbyggda initiativ - från ord till handling - har präglat arbetet under lång tid och har lett till framgång, inte minst inom utveckling av kluster och samverkan med universitetet. 2.3 Ett samlat krafttag - från ord till handling Utvecklingen av projektet Det företagsamma Värmland har föregåtts av ett flertal analyser och avstämningar med aktörer i systemet. Utöver de analyser, som har hänvisats till i det föregående, har Region Värmland lett en strukturerad process för framtagande av projektet Det Företagsamma Värmland. I slutet av 2008 arrangerades ett seminarium med kommunerna, Almi och Inova där Sweco Eurofutures presenterade ett förslag på hur man med utgångspunkt i det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer skulle kunna arbeta vidare med entreprenörskapsfrågan i Värmland, med utgångspunkt i den nuläges- och behovsanalys som genomförts. I april 2009 gav Region Värmlands arbetsutskott ett uppdrag till regiondirektören att undersöka förutsättningar att ta fram ett program Det företagsamma Värmland för att stärka det värmländska entreprenörskapet. Detta uppdrag ledde fram till en mer intensiv process där seminarier genomfördes på olika teman med aktörer/främjare, entreprenörer och kommuner. Efter seminarieserien började en program-/projektidé att ta form hos Region Värmland. Idén kommunicerades med aktörer och kommuner som framförde åsikter om fortsatt bearbetning och förankring, vilken skett under vintern 11 Se även bild sid

12 2009/2010. I mars 2010 genomfördes slutligen ett dialogmöte vilket resulterade i beslut att utse en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett projektförslag. Projektgruppens arbete intensifierades under våren och ett utkast förelåg i slutet av maj Delaktighet och förankring har varit mycket väsentligt i utarbetandet av ett projekt för främjande av entreprenörskap och företagande i Värmland. Såväl arbetsgruppens engagemang med representanter från kommuner och aktörer som Region Värmland och Almis engagemang att träffa representanter från aktörer, kommuner och företag har lett till utveckling av ett projekt med aktiviteter och mål som många har nytta av och som det finns en samstämmighet om behovet av för Värmlands framtida tillväxt. Den strukturerade förankringsprocessen har lagt grunden för den gemensamma satsningen på projektet Det företagsamma Värmland ett gemensamt upprop för att Värmland skall gå från sämst i Sverige på entreprenörskap, till att bli Årets klättrare Erfarenheter från genomförda projekt Det har genomförts och pågår många projekt inom insatsområde entreprenörskap i det regionala strukturfondsprogrammet för Norra Mellansverige. DfV kommer att ta tillvara på de erfarenheter som genomförda projekt i Värmland lämnar efter sig. Erfarenheter har och kommer att tankas ur projekten under hösten 2010 innan projektstart. I inledningen av projektet kommer även erfarenheter från andra delar av Norra Mellansverige att studeras. De projekt som rör entreprenörskap och det entreprenörskapsfrämjande systemet liksom projekt inriktade på kvinnors företagande samt invandrares företagande är av särskild vikt att inkludera i DfV. Projektet DfV kommer att involvera alla kommuner i att utveckla sitt näringslivsstöd på bredden, initiera nya nätverk för att skapa bättre förutsättningar för nystartade företag samt skapa nya skärningspunkter mellan olika aktörer och företag. DfV kommer även att effektivisera marknadsföringen och säkerställa samverkan mellan aktörer Mer utförlig beskrivning av vilka resultat DfV tar med sig från genomförda projekt presenteras i bilaga. 2.5 Skäl för projektet Det företagsamma Värmland Naturligtvis finns ett antal trögrörliga förklaringsparametrar till att Värmland hör till de regioner som presterar sämst i Sverige vad gäller nyföretagande och entreprenörskap. Exempel är låg utbildningsnivå, få små arbetsställen, få FoU-anställda, stor offentlig sektor med mer, vilka är svåra att påverka inom projektets ram. Förutom dessa har vi vid en närmare analys av situationen identifierat en lång rad påverkbara parametrar och många användbara styrkor och positiva utvecklingstendenser. Brister och problem - låg utbildningsnivå - företagsstruktur med brist på förebilder - arbetsmarknad - låg andel kvinnor som är företagare - låg andel invandrare som startar nya företag - svåröverskådligt system - avsaknad av gemensam kunskap - brist på nätverksstruktur och rörlighet av entreprenörer mellan aktörer i systemet - brist på samordning av informationsinsatser bland aktörerna 12

13 Styrkor och tillgångar - unga allt mer positiva till företagande - heltäckande system (mångfald av aktörer) - spetskompetens i regionen inom tjänsteinnovationer - välutvecklat innovationssystem och starkt ledarskap - gemensam vilja att satsa DfV bygger på såväl generella som specifika analyser för Värmland. En gedigen förankring liksom tillvaratagande av tidigare upparbetade resultat runt entreprenörskap i Värmland samlat i en satsning som förenar skapar goda förutsättningar för förändring. Projektet kommer att bygga på de styrkor och tillgångar som identifierats och genom sina samordnade aktiviteter ge förutsättningar för Värmland att ta ett rejält kliv framåt för nyföretagandet. Projektet kommer inte att direkt kunna påverka de mer trögrörliga parametrarna för nyföretagande som låg utbildningsnivå och företagsstruktur men skapar genom stora satsningar på utåtriktade aktiviteter och attitydförändringar samt kunskapsförstärkning med mera även förutsättningar till förändring av dessa parametrar på lång sikt. Detta ger all anledning till att känna handlingskraft och tilltro! 3 Syfte med projektet Det Företagsamma Värmland syftar till att öka tillväxten i Värmland genom att stärka entreprenörskapet öka nyföretagandet, öka tillväxten i befintliga företag och öka antalet innovationer i Värmland, genom att: - lyfta fram goda förebilder och därmed påverka attityder till entreprenörskap & företagande för att stärka entreprenörskapskulturen - utbilda, omvärldsorientera och samordna aktörerna - mobilisera aktörerna i innovations- och entreprenörskapssystemet för ett utåtriktat gemensamt arbete för en ökad företagsamhet och starkare entreprenörskap i regionen - sätta gemensamma mål, mäta, följa upp och lära - i ett brukarperspektiv utveckla och effektivisera rådgivningssystemet - nå ut till fler kunder / klienter, avnämare (blivande entreprenörer, entreprenörer, innovatörer, företag) i systemet genom ett effektivare samordnat arbetssätt - skapa gemensamt lärande och effektivare samordning av det regionala systemet av entreprenörskapsstödjande aktörer - skapa funktionella nätverk mellan innovatörer, entreprenörer, entreprenörsstödjande aktörer och företag med tjänster riktade till entreprenörer och företagare, s k service providers. 4 Projektets mål och indikatorer 4.1 Övergripande mål En bättre output eller uteffekt från det samlade systemet av entreprenörsstödjande aktörer, ska kunna verifieras som mätbara attitydförbättringar och fler nystartade företag, fler idéer som utvecklas och fler befintliga företag som utvecklas. Projektets övergripande målsättning är att gå från att vara sämst i Sverige på entreprenörskap och nyföretagande, till en position mer i paritet med riksgenomsnittet i Tillväxtverkets årliga mätning av 13

14 svenska regioners entreprenörskapsklimat. Den enande visionen för projektets deltagare är att Värmland skall kunna titulera sig Årets klättrare 2013! Målet är att projektets verksamhet skall uppnå: - en mer positiv entreprenörskultur - ökad kunskap om system och metoder för att stötta entreprenörskap, nyföretagande och befintliga företag, enligt ett helhets- och användarorienterat synsätt - ökat inflöde av antal ärende och ökad mångfald av personer/typer av idéer till aktörerna - ökad andel av ärenden som hamnar hos rätt aktör från början - effektivare samordning av insatser aktörerna emellan - effektivare överföring/vidareslussning av ärenden - större antal avslut, d v s ärenden som leder till nästa steg (nystart, finansiering, patent e t c) - förbättrad utväxling på innovationer - ett långsiktigt resultat genom att det nya effektiva arbetssättet fortlever hos aktörerna när projektet avslutas 4.2 Kvantitativa mål / indikatorer Projektet ska direkt bidra till: 40 nya företag, varav 24 startade av kvinnor, och 16 av män.16 invandrare och 20 unga 60 nya arbetstillfällen, varav 36 kvinnor, och 24 män. 24 invandrare och 30 unga Ökad samverkan mellan aktörer / organisationer mätt som antal organisationer som samverkar 14

15 Höjd samordningsgrad i systemet av stödjare med 25 %, mätt i antal personer/företag som omfattas av gemensam aktivitet/samordnad insats från flera aktörer Effektivitetsökning i systemet av stödjare med 25 %, mätt i antal personer/företag som får rådgivning/insats Högre effekt av systemets insatser med 25 %, mätt i antal avslut, dvs ärenden som leder till nästa steg (nystart, finansiering, patent, samarbeten, nätverkspartners etc) Bättre företagsklimat i Värmlands kommuner Dessutom förväntas projektet indirekt bidra till målsättningarna att: öka andelen av den arbetsföra befolkningen som hellre är företagare än anställda, målbild: 25 % (21 % 2007) öka andelen nystartade företag per 1000 invånare, målbild: 6,5 % (5,3 % 2007) öka andelen företag som startas av invandrare, målbild 13 % (11 % 2008) öka andelen företag som startas av kvinnor, målbild 34 % (29 % 2009) öka andelen av ungdomarna (18-30 år) i befolkningen som hellre är företagare än anställda, målbild: 45 % (39 % 2008) öka andelen företagsköp som genomförs i regionen av målgrupperna kvinnor, invandrare och unga, med 15 % öka antalet företag som exporterar/importerar alt ökar sin regionexport, mätetal och målbild: projektet bidra indirekt till en ökning av antal exporterande företag med 10 % 5 Målgrupper och samarbetspartners Projektets främsta målgrupp är, entreprenörer, innovatörer och företagare (SMF) i Värmland som är, eller som i framtiden kan bli, en del av den regionexporterande och/eller kunskapsdrivna företagsamheten i Värmland. För att uppnå målbilden ovan krävs ett högt engagemang av andra viktiga målgrupper. Viktiga är aktörerna i systemet, såväl offentliga som privata, klustren och dess företag, liksom kommuner. Dessa målgrupper får del av projektets resurser i form av kompetensförstärkning, nätverksbyggande och metoder för uppföljning och lärande samt fler och bättre mötesplatser. Aktörer och kommuner är också samarbetspartners och bidrar med sin kunskap, sina resurser och projekt i enlighet med de teman som projektet arbetar med. Nyttan för aktörernas medverkan är ökade möjligheter till fler kunder och case. 6 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektet Det företagsamma Värmland från ord till handling kommer inledningsvis att arbeta med en förberedande fas för att skapa de bästa förutsättningarna för projektets genomförande. Det finns därefter två huvudinriktningar i projektet där den ena delen Tematiska aktiviteter för kunskaps- och affärsutveckling syftar till att påverka entreprenörskulturen i regionen genom utåtriktade informationsinsatser mot en bred målgrupp; befintliga och potentiellt framtida entreprenörer, företagare och alla de som kommer i kontakt med dessa. Den andra delen Utveckling, samordning och förstärkning av entreprenörskapssystemet som helhet har primärt målgruppen aktörer och kommuner där DfV ska ta ansvar för att skapa ett tydligt, kompetent och effektivt system med hög kundnytta. 6.1 Planering och förberedelser För att skapa de bästa förutsättningarna för genomförande av projektet Det företagsamma Värmland kommer den första delen av projektet att koncentreras på planering och framtagande av verktyg för ett 15

16 effektivt genomförande. Under den förberedande fasen ska styr- och ledningsfunktioner samt samarbetsformer i projektet utvecklas. Eftersom mätning och uppföljning är en viktig del av projektet ska dessa tas fram redan inledningsvis och rutiner för hur insamling av statistik ska ske säkerställas. Likaså är etablerande av webbplattform och webbverktyg något som ska tas fram inledningsvis och därefter fortsatt att utvecklas. Genomarbetade gemensamma strukturer kommer att underlätta samt skapa större framgång i genomförande av projektet. Under förberedelsefasen kommer en grov projektplan att tas fram och de första aktiviteterna planeras tillsammans med kommuner och aktörer så att projektet sedan effektivt kan börja arbeta med utåtriktade aktiviteter inom ramen för det första temat. Rekryteringsprocess för projektledare kommer att ske under hösten 2010 så att det finns ledningskapacitet i projektet från start. Tillsammans med ledningsgruppen ska övrig personal i projektet rekryteras under de första sex månaderna för att bygga ett bra team med rätt kompetenser. I samband med grov planering av projektet ska också upphandling av väsentliga tjänster för projektets räkning göras. 6.2 Utveckling, samordning och förstärkning av entreprenörskapssystemet som helhet För att stärka och möjliggöra en effektivisering av systemet ska projektet bättre samordna och skapa gemensamma resurser för entreprenörskap i Värmland. Detta ska ske genom att bygga en gemensam värdegrund, nätverk och ökad kunskap samt ta fram relevanta verktyg för både rådgivare och entreprenörer. Projektet ska även genom mätning, uppföljning, analys och lärande skapa bättre grund för fortsatt utveckling av systemet och dess delar samt med bas i regionens kunskaper om tjänsteforskning förbättra rådgivningsprocesserna. Detta förväntas leda till högre kvalitet i systemet, bättre nyttjande av resurser, ökad tillgänglighet för entreprenörer och bättre kundnytta vilket i sin tur ska leda till ökat nyföretagande Samordning och utveckling av stödsystem för entreprenörskap Projektet skall skapa en gemensam värdegrund, målbild och bättre samordning. En sådan samordning möjliggör ett processorienterat arbetssätt med fokus på användaren/kundens samlade behov av rådgivning snarare än de enskilda aktörerna och deras utbud. Projektet skall skapa en gemensam helhetsbild och bidra till gemensamt språk, begrepp och verktyg, som gör att användarna känner igen sig och lättare kan orientera sig. Avsikten är alltså att förändra synsätt bland aktörerna från enskild produktion till att vara en funktionell del i ett entreprenörsstödjande system. Delar av sådant som projekten eller organisationerna Den företagsamma utvecklingen, Selma, IFS Tvålänssamverkan och Mångfaldscentrum verkat för kommer att inlemmas i DfV. Avsikten är att minska komplexiteten och förenkla systemet, öka samordningen bland aktörerna, öka fokus på företagsfrågorna i de värmländska kommunerna och att integrera genus och mångfaldsfrågorna i hela stödsystemet. Bildande av nätverk och nätverksaktiviteter Genom utveckling av nätverk ska kunskaper och utbytet mellan aktörerna i systemet öka. Detta ska resultera i ett mer effektivt system, slimmade processer samt mer nöjda kunder. DfV ska utveckla nätverk av relevans för systemet med träffar både separat för olika typer av aktörer samt tillsammans. Det kan t ex vara kommunernas rådgivare, aktörernas rådgivare samt service providers. I utvecklingen av nätverken ska fokus vara på inkludering och nytta varför de inbjudna kommer att vara med och utveckla nätverksträffarna både i utformning och innehåll. Årligen kommer DfV även att genomföra minst en träff för alla i systemet för möjligheter till kompetensförstärkning och ökat utbyte mellan delar av systemet vilket är viktigt för att även stimulera till ökad rörlighet av entreprenörer mellan nätverk. 16

17 Utveckling av rådgivningsprocesser Det är väsentligt att viktiga grupper av kunder är i fokus när rådgivningssystemet ska effektiviseras, göras mer tillgängligt, tydligare, jämställt och mångfaldigt. För att ta tillvara kundens perspektiv i utvecklingen av metoder för rådgivning kommer de kunskaper om tjänsteinnovationer med användarinkludering som finns hos CTF 12 och DOTANK 13 att användas. Utbildning för rådgivare Det företagsamma Värmland kommer att ta ett helhetsgrepp på rådgivarrollen. Det finns idag många personer som arbetar i systemet både hos offentliga och privata aktörer. Kompetenser och uppdrag skiljer sig mycket åt, vilket i sig är positivt då rådgivare möter många olika personer och kan bidra med sina erfarenheter på olika sätt. För att skapa högre kvalitet i systemet är utbildning av rådgivare inom fler områden väsentligt. I flera fall kommer utbildning att ske som knyter an till respektive tema. Särskilda utbildningsinsatser kommer att göras för att öka kunskaper och färdigheter i rådgivning kopplad till genusfrågor och mångfald. För att kvalitetssäkra rådgivarrollen kommer en certifiering av rådgivare att kunna erbjudas. Efter genomgången utbildning med både generellt och specifikt kunskapsinnehåll kan detta stärka rådgivarens roll i systemet och i sin egen organisation. DfV:s satsning på utbildning och fortbildning av rådgivare samt certifieringar ska kvalitetssäkra systemet samt öka effektivitet och kundnytta Stärka kommunernas företagsklimat Tidigare nämnda analyser visar att de värmländska kommunerna har olika resurser och arbetssätt för sin näringslivsverksamhet. I vissa fall löses vissa näringslivsstödjande uppgifter genom att verka genom externa lokala och regionala aktörer. För att helheten ska fungera effektivt krävs en kunnig och ständigt uppdaterad beställarkompetens hos kommunerna. Projektet skall utveckla kompetens och lotsfunktion, för ett effektivt nyttjande av de samlade resurserna från kommunernas sida. Detta kommer innebära att alla kommuner kommer att dra större nytta av de regionala funktioner och aktörer som i de flesta fall fysiskt har sin hemvist i Karlstad. Detta ska även leda till ökad tillgänglighet av hela systemet för entreprenörer i alla kommuner i Värmland, utifrån de olika behov som finns i respektive kommun. DfV kommer även att kunna erbjuda undersökning och utbildning i enlighet med NKI, Nöjdkundindex, till kommunerna för att mäta och förbättra kommunens tjänster och myndighetsutövning för företagen Utveckling av verktyg för entreprenörskap och företagsamhet Utveckling av gemensam webb och webbaserade informationsverktyg Gemensamma informationsstrukturer är enligt WSPs studie en effektiv form av offentlig investering som fungerar som kollektiv nyttighet och främjar kunskapsspridning mellan entreprenörer och mellan entreprenörer och stödjande organisationer. De webbsidor för entreprenörskap på varmland.se som etablerats inledningsvis och som ska fungera som en lotsfunktion in i systemet kommer att vidareutvecklas kontinuerligt. De webbverktyg som ska utvecklas i Värmland kommer att kopplas till den nationella e-plattformen ( och 12 CTF, Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, 13 DOTANK AB, stärker innovationsarbete,

18 kommer att kompletteras med information om det rådgivningssystem som är specifikt för Värmland samt tydliga och enkla verktyg för entreprenörer och aktörerna i systemet för att öka tillgängligheten. En aktuell och uppdaterad plattform med information av relevans för start av företag frigör resurser från kommuner och aktörer då de inte behöver ta fram egen information för kommunikation med entreprenörer. En regional plattform och resurser för utveckling av densamma skapar också flexibilitet att ta fram den information och de verktyg som efterfrågas av entreprenörer, företagare samt kommuner och aktörer i Värmland. Utveckling av verktyg För att möta behov hos såväl aktörer, kommuner och entreprenörer eller företagare ska projektet ta fram olika formera av verktyg och lathundar, mallar för olika steg och frågor i entreprenörskapsprocessen. Verktygen kommer både att finnas på webbplatser men kan också tillhandahållas på andra sätt i projektet. Ett komplext projekt som Det företagsamma Värmland kräver även en intern webbaserad stödstruktur för bland annat aktiviteter och uppföljning för att projektet ska fungera effektivt i samspel med kommuner och aktörer. 6.3 Tematiska aktiviteter för kunskaps- och affärsutveckling Projektets breda satsningar och utåtriktade aktiviteter kommer att genomföras i teman, ca tre teman per år men färre år ett då förberedelse och planering är i fokus inledningsvis. Teman möjliggör en fokuserad insats inom ett specifikt område och samlar systemets resurser runt ett område viktigt för entreprenörskapet där Värmland har särskilt stora behov av kompetensförstärkning och utveckling. DfV kommer att erbjuda ett antal insatser riktade till både de primära och sekundära målgrupperna (entreprenörer, innovatörer och SME samt aktörer, kommuner och service providers) inom varje tema; omvärldsbevakning & benchmarking, utbildning, informations- och kommunikationsverktyg, nätverksoch mötesaktiviteter, samt uppföljning, analys och lärande. Aktiviteterna kommer att genomföras tillsammans med kommuner och aktörer som en kraftsamling i systemet. Teman kommer att genomföras i tre faser som beskrivs mer i detalj nedan Tema som modell för utveckling av entreprenörskap Teman har valts som modell för genomförande för att samla regionens resurser. Teman kommer att genomföras i tre faser där flera faser och teman pågår parallellt för att få effektivitet i systemet. Genom faserna nås en helhet och projektet tar ansvar för att varje tema verkligen når effekter och resulterar i fler case/kunder i systemet samt fler entreprenörer och företagare som får rätt stöd. Projektet blir på detta sätt inte bara en massa aktiviteter utan drivare av en utvecklingsprocess. 18

19 Teman har valts ut genom noggranna analyser av omvärldstrender, regionala tillgångar, hur temana ömsesidigt stöttar varandra och i vad mån de bidrar till måluppfyllelse för Värmland växer och projektet i sig. De trender som använts i analysen är hämtade från det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och är de trender som identifierats som de mest betydelsefulla för Värmlands utveckling. Trenderna är: Mer genomgripande globalisering, Ökad individualisering, Vi lever längre, Ökat fokus på klimatfrågan, Människors rörlighet ökar, Ökad regionalisering, Innovationer allt viktigare, Växande upplevelseindustri, Välbefinnande och hälsa allt viktigare och Ökade kompetenskrav på en föränderlig arbetsmarknad. Projektet har för avsikt att genomföra aktiviteter inom följande teman: 1. Mobilisering för ett företagsammare Värmland: Möten inom och mellan branscher, nya och gamla nätverk och kluster 2. Målgruppsfokus; kvinnor, invandrare, unga 3. Företagande på olika sätt; nätverksföretagande, tillväxtföretag, socialt företagande, levebrödsföretag 4. Innovationer, produkt: varu- och tjänsteutveckling, skydd av idéer, open innovation 5. Entreprenör möter idé och innovatör 6. Internationalisering & export/import, generationsskifte, köpa företag Projektet ska ha en lyhördhet under projektperioden för eventuella anpassningar som erfordras i val av tema för att nå projektets mål. Kvalitet är viktigare än kvantitet, det innebär att antalet teman ovan kan behöva minskas. Detta är bl a avhängigt av hur många kommuner som är intresserade av respektive tema. Teman kommer att initieras av DfV som tar ansvar för förberedelser och den regionala kommunikationen under temats genomförande. Det lokala genomförandet görs tillsammans med aktörer och kommuner. Kommuner kan som beställare avropa ett antal aktiviteter som under temat kommer att genomföras i den egna kommunen. DfV står för den regionala samordningen, regionala gemensamma aktiviteter och paketeringen av erbjudandet till kommunerna medan respektive kommun ansvarar för den lokala planeringen och genomförandet av temat. Tillsammans med de regionala aktörerna bidrar 19

20 DfV med informationsmaterial, seminarieprogram, medverkan, nätverk och kompetens på området etc. Entreprenörer och företagare kommer att möta temat lokalt genom företagsfrukostar, after work möten, uppsökande verksamhet, webb med mer. Detta ska resultera i att entreprenörer och företagare förutom att de blir mer intresserade av och ökar sin kunskap om t ex tjänsteinnovationers betydelse för verksamhetens utveckling också använder den i utveckling av den egna verksamheten. De får i samband med temat information om hur de kan ta del av mer kunskap om temat genom att knyta kontakt med Inova, Karlstads universitet, Almi, Handelskammaren eller annan relevant aktör. Satsning på teman ger möjligheter till fokusering och en rejäl skjuts framåt kunskapsmässigt i regionen runt en specifik fråga eller bransch e t c där insatser genomförs intensivt under en begränsad period av 3 6 månader och därefter följs upp och utvärderas för att skapa lärande och utvecklade metoder för genomförande av nästa tema. Fördelen är även att erhållen kunskap lever kvar och bidrar till ökad måluppfyllelse även efter att aktiviteten, och projektet, är avslutat Förberedelse av tema för kunskaps- och affärsutveckling Innan perioden för extern kommunikation om ett tema t ex tjänsteinnovationer inleds genomförs ett antal förberedande aktiviteter. Aktörerna (inklusive kommunerna) erbjuds att medverka i t ex omvärldsbevakning, benchmarking med andra regioner och att delta i utbildningar. Goda förebilder inom affärsvärlden kommer att identifieras och förslag på material och seminarieprogram tas fram. Relevanta aktörer för temat kommer att bearbetas så de deltar med resurser och kompetenser. Utbildning och kunskapsdelning för rådgivare Projektet ska skapa ökad kunskap och gemensamt lärande om entreprenörskap och nyföretagande i allmänhet och det specifika temat i synnerhet enligt ett helhets- och användarorienterat synsätt. Det är väsentligt att rådgivare i systemet ökar sina kunskaper om olika delar av företagandet för att kunna möta kunder på ett mer kvalitativt sätt och även slussa frågor vidare till rätt aktör i systemet så att kunden får det stöd som behövs i den särskilda situation som personen eller företaget befinner sig. Under förberedelser av ett nytt tema kommer rådgivare att erbjudas kompetensförstärkning för att vara väl förberedda inför lansering av temat och bygger på detta sätt även upp sina kunskaper inom ett antal väsentliga områden för entreprenörer och företagare. Omvärldsbevakning Projektet skall bistå med proaktiv omvärldsbevakning, något som är svårt för enskilda verksamheter att prioritera i vardagen. Utveckling av entreprenörskap och företagande eller de teman som är kopplade till dessa frågor är inte unika frågor för Värmland därför är aktiv omvärldsbevakning en viktig del i kompetensförstärkning och kvalitetssäkring av systemet. Omvärldsbevakningen ska ske genom att göra nedslag hos andra regioner i Sverige och övriga världen för att öka kunskapen om hur system och aktörer samspelar i andra regioner där entreprenörskap och företagande har utvecklats väl. Metoden som kommer att användas ger rådgivarna en aktiv roll i omvärldsbevakningen genom att det blir olika organisationer/rådgivare som representerar Värmland i samband med studiebesök och djupanalyser i andra regioner. De rådgivare som gör besök ansvarar sedan också för att föra vidare den nya kunskapen till övriga i systemet för att ett lärande ska uppnås. Transnationella inslag i projektet skapar även förutsättningar för framtida erfarenhetsutbyten/ benchmarking och gemensamma projekt runt entreprenörskap och andra utvecklingsfrågor vilket är ett område som Värmland ytterligare behöver utveckla. 20

21 Informations- och attitydpåverkande material Entreprenörskapskulturen stärks genom kraftfull förstärkning av informationsinsatser och attitydpåverkande insatser. Projektet skall särskilt arbeta med förebilder som på ett tydligt sätt bidrar till ökad kunskap inom aktuellt tema men som också stödjer det långsiktiga arbetet med attitydförändring till företagande generellt. I tidigare nämnda rapport från WSP konstateras att dessa aktiviteter är särskilt verkningsfulla i regioner som inte har en nedärvd entreprenöriell kultur. DfV ansvarar för att användbara kommunikationsverktyg som underlättar mer marknadskommunikation finns framtaget inför lansering av nytt tema. Dessa kan sedan användas i ett lokalt sammanhang men informationsinsatser kommer även att ske regionalt för att förstärka kunskapsuppbyggnad och påverka attityder Genomförande och uppföljning av tema för kunskaps- och affärsutveckling Aktiviteter i genomförandefasen av temat är riktade till de primära målgrupperna, blivande och befintliga entreprenörer, innovatörer och företagare och genomförs ofta gemensamt av aktörerna i rådgivningssystemet. Syftet med genomförandefasen är att få så många avslut som möjligt. Exempel på aktiviteter är företagsträffar, seminarier, inspirationsföreläsningar, tävlingar, matchmakingmöten och idéråd. Uppföljningens syfte är att lära för att utveckla arbetssättet och riktar sig åter i huvudsak mot aktörerna med aktiviteter som mätning av resultat från utåtriktade aktiviteter (antal rådgivningar, krediter, kontakter, nya företag mm), uppföljning och lärande. Information & kommunikation Kommunikation är mycket viktigt i projektet och många vägar ska användas för att nå ut med information om temat bland annat genom positiva förebilder från företagen. Sociala medier, reportage i tidningar och annonskampanjer kan vara olika sätt att nå ut. Olika informations- och kommunikationsverktyg kommer att testas under projektet för att skapa stor uppmärksamhet och påverka attityder. För att få genomslag förutsätter projektet att aktörernas informationsinsatser samordnas med DfVs insatser. Företagsaktiviteter för utbildning och kunskapsdelning Det företagsamma Värmland kommer aktivt att arbeta tillsammans med olika aktörer, organisationer och projekt för att öka kunskapen hos entreprenörer och företagare inom det aktuella temat. Kunskapsutvecklingen förväntas så väl leda till ökad tillväxt i befintliga företag som ett ökat intresse för företagandet. Inom ramen för aktuellt tema kommer paket med företagskvällar, frukostmöten, tävlingar med mer att erbjudas beställande kommuner för genomförande på lokal nivå. Fler former av möten liksom uppmärksamheten runt aktuellt tema ska bidra till att utveckla entreprenörskapskulturen och även leda till fler affärer och tillväxt genom ökad kunskap i befintliga företag. Förutom ökade insikter om temat kommer projektet tillhandahålla konkreta verktyg och kontakter för att ta nästa steg i utvecklingen. Entreprenörer och företagare kommer i samband med aktiviteter med utbildningsinslag att direkt erbjudas mer individuell rådgivning och verktyg för att vidareutvecklas inom ramen för temat tillsammans med relevant aktör vilket ska leda ett steg närmare etablering av företag eller tillväxt hos befintliga företag. 21

22 Kontaktskapande nätverk och mötesprogram Forskning (Barringer mfl, 2005) visar att snabbväxande företag deltar i externa nätverk i högre utsträckning än andra företag. Studierna visar inget samband mellan nätverkens storlek och företagens tid till break-even. Däremot hade företag med en funktionellt sammansatt nätverksportfölj snabbare framgång än de med homogena nätverk. Tolkningen är att små företag tidigt behöver etablera nätverk med t ex kunder, leverantörer, finansiärer, teknologiska kompetenscentra, kluster e t c, utöver de sociala nätverken. DfV kommer att uppmuntra till nätverksbyggande för entreprenörer och företag med aktörer, näringslivet och akademin inom ramen för de teman som kommuniceras under projektets genomförande. Nätverksbyggande ska utgå från kundnytta hos entreprenörer och företag. Uppföljning Uppföljning av respektive tema kommer att ske på flera sätt för att lära mer i flera dimensioner. För det första kommer en direkt uppföljning att ske av varje aktivitet och tema vad avser intresse, genomförande medverkan med mera. För att få en mer djuplodad analys av vad teman och aktiviteter verkligen ger för resultat och hur systemet tar tillvara på de frågor som väcks utifrån nyvunnen kunskap om ett tema kommer uppföljning att ske och fortsatt bearbetning att initieras av aktörerna som fått nya kunder i samband med att de lokala aktiviteterna genomförts. DfV kommer att vara mycket noggrann med uppföljning efter varje aktivitet på individ/organisationsnivå för att därigenom få större effektivitet i det entreprenörskapsfrämjande systemet och samla upp alla som har intresse för utveckling av företag. Utvärderingen kan också ge svar på om systemet kan erbjuda de tjänster och den kompetens som efterfrågas i nästa steg. Därigenom blir utvärderingen ett verktyg för utveckling av nya och anpassade tjänster utifrån ett kundperspektiv. Slutligen kommer de verktyg för uppföljning och mätning som DfV tagit fram att användas för att mäta effekter av ett tema. På detta sätt kommer lärande om olika aktiviteters genomslag att kontinuerligt bidra till DfV:s utveckling. 22

23 6.4 Tid och aktivitetsplan Aktivitet INLEDNING Förberedelser och planering 1.1 Utveckling av styr- och ledningsfunktioner 1.2 Upphandling av externa tjänster 1.3 Utveckling av uppföljningsmetoder och mätverktyg 1.4 Utveckling av webbsidor och webbverktyg 1.5 Rekrytering av personal UTVECKLING AV ENTREPRENÖRSKAPSSYSTEMET SOM HELHET Samordning och utveckling av stödsystem för entreprenörskap 2.1. Utveckling av nätverk för större utbyte mellan aktörer 2.2 Utveckling av rådgivningsprocesser (genom kundinvolvering) för att kvalitetsstärka aktörers erbjudande och bättre möta kundernas förväntningar 2.3 Utbildning av rådgivare samt certifiering; genus, mångfald, systemkunskap samt större kunskaper om fler delar av entreprenörskapsprocess och företagande Stärka kommunernas företagsklimat 3.1 Öka kompetensen hos kommunernas näringslivsfunktion om regionala resurser och kompetenser 3.2 Samarbete med DfV i utåtriktade aktiviteter / teman (enl. nedan) 3.3 NKI, Nöjdkundindex undersökning för att få mer kunskaper om hur kommunen uppfattas av företagen lokalt 3.4 NKI utbildningsinsats till en bred grupp anställda i kommunen för att öka kunskapen om företagens villkor och förväntningar Utveckling av verktyg för entreprenörskap och företagsamhet 4.1 Vidareutveckling av en samlad webbplats för entreprenörskapsfrågor i Värmland 4.2 Verktyg för entreprenörer och rådgivare, t ex lathud för start av företag, info om olika företagsformer, så skriver jag en konkurrenskraftig affärsplan med mer behovsstyrd efterfrågan 4.3 Internt webbaserat verktyg för projektet; uppföljning & mätning av statistik, bokning av aktiviteter med mer för att skapa god samlad översikt över projektets samlade aktiviteter och resultat 14 Tidplanen uppdelad i sexmånadersintervaller 23

24 TEMATISKA AKTIVITETER FÖR KUNSKAPS- OCH AFFÄRSUTVECKLING Förberedelse av tema för kunskaps- och affärsutveckling 5.1 Utbildning rådgivare 5.2 Omvärldsbevakning genom benchmarking med andra regioner 5.3 Framtagande av informations- och kampanjmaterial inkluderande goda förebilder från näringslivet Genomförande och uppföljning av tema för kunskaps och affärsutveckling 6.1 Kommunikation regionalt, attitydpåverkan 6.2 Företagsaktiviteter, t ex frukostmöten, seminarier, workshops för ökad kunskap inom temat 6.3 Etablera kontakt mellan företag, entreprenörer, innovatörer och relevant aktör i systemet för fortsatt kunskapsförstärkning 6.4 Uppföljning av tema (enl. nedan) PROJEKTSTÖDJANDE AKTIVITETER Horisontella perspektiv 7.1 Informations, utbildningsinsatser och rådgivning om genus, jämställdhet och kvinnors företagande 7.2 Informations- utbildnings och rådgivningsinsatser om mångfald och invandrarföretagande 7.3 Kunskapsöverföring mellan entreprenörskapsatsningar för unga och innovationssystemet i övrigt Informationsspridning om verksamhet och resultat 8.1 Information om projektet och dess framskridande till finansiärer, samarbetspartners och intressenter 8.2 Information och kommunikation enligt övriga punkter 8.3 Spridning av erfarenheter och resultat utanför regionen Projektutvärdering, uppföljning, mätning och slutredovisning 9.1 Uppföljning av enskild aktivitet inom tema, t ex vilka som deltagit, uppfattning om genomförande mm 9.2 Uppföljning efter genomfört tema för att säkerställa att alla entreprenörer och företagare fått kontakt med aktör för att ta nästa steg samt att systemet kan tillgodose de behov som uppkommit 9.3 Kontinuerlig uppföljning och mätning i systemet på aktörs och kommun nivå för att kunna sammanställa samlade effekter av såväl aktiviteter som process 9.4 Följeforskning för extern utvärdering, återföring och lärande om projekt och system 9.5 Slutredovisning inklusive sammanställning av den uppföljning, utvärdering, följeforskning och det lärande som samlats in under projektet. 24

25 7 Projektpartners, organisation och roller 7.1 Projektpartners Region Värmland är värmlänningarnas organisation för regional utveckling. Huvudman är landstinget och de 16 kommunerna. Uppdraget är att arbeta med regional utveckling för en tillväxt i Värmland som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. Organisationen vill tillsammans med andra aktörer arbeta för att Värmland ska vara en attraktiv region där människor vill bo och där företag vill etablera sig, verka och utvecklas. Region Värmland initierar, stödjer, samordnar och leder regionala utvecklingsprocesser bland annat har man tillsammans med en mängd organisationer i Värmland utarbetat och följer upp det regionala utvecklingsprogrammet Värmland Växer och känner inga gränser. ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 19 dotterbolag. ALMI Företagspartner Värmland är ett av dessa dotterbolag som ägs av Region Värmland tillsammans med staten. ALMI Företagspartner har som mål att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas och att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. ALMI erbjuder finansiering och rådgivning. Det finns 16 kommuner i Värmland. De har stor självbestämmanderätt och kan därför i stor utsträckning själva bestämma över hur verksamheten ska bedrivas och vara organiserad. Vissa av kommunernas uppgifter är obligatoriska enligt lag medan andra är frivilliga. Alla kommuner arbetar för att ge medborgare och näringsliv bra förutsättningar, en viktig uppgift är att främja tillväxt för att skapa utrymme för ökad välfärd. Privata företag som erbjuder företagsstödjande tjänster (service providers) som t ex banker, revisionsbyråer, patentbyråer med fler har en viktig funktion i företagens utveckling och tillväxt. I allmänhet bör fokus på offentliga insatser ligga på små företag i tidiga skeden och när företaget har möjlighet att betala för utvecklingstjänster ska det offentliga lämna plats för privata aktörer. Om det saknas ett relevant stöd på marknaden kan det offentliga bidra men bör även dra sig tillbaka då det finns företag som utvecklar och erbjuder tjänster på marknaden. Det är väsentligt att det inom ramen för projektet sker ett samspel mellan privata och offentliga stödfunktioner och tjänster. Aktörer/främjare Det finns en mängd främjare/stödjare av rådgivnings- och utvecklingsprocesserna i Värmland. Olika organisationer har olika roller men bidrar alla till tillväxt och entreprenörskap i Värmland. I nedanstående figur visas en schematisk bild av systemet och de olika aktörerna. 25

26 7.2 Projektorganisation Det företagsamma Värmland är snarare en utvecklingsprocess än ett projekt därför är det väsentligt att skapa en flexibel organisation samt rekrytera personal som har olika kompetenser och kan bidra i utvecklingsprocessen där det gör störst nytta. Projektets satsning på följeforskning och uppföljningar kommer att säkerställa att det finns goda grunder för justeringar i projektets organisation och insatser. Eftersom Det företagsamma Värmland är ett komplement till övriga aktörer och kommuners satsningar på entreprenörskap och företagsamhet måste projektet samspela med och anpassas efter hela systemets utveckling inte bara se till sina egna behov. Projektägare för projektet Det företagsamma Värmland kommer att vara ALMI Företagspartner Värmland som har ett regionalt uppdrag genom det ägande och den styrning som Region Värmland utövar via ägande till 49 %. Projektets styrning och ledning presenteras i nedanstående bild där beställare av projektet är en styrgrupp med representanter från Region Värmland, Almi, Handelskammaren, Karlstads universitet samt företagsrepresentation från gruppen av service providers. Styrgruppen ansvarar för visst förankringsarbete, projektets huvudinriktning och ramar samt principfrågor. Kärnteamet är en ledningsgrupp med projektledare, informatör samt ledande tjänstemän från Region Värmland och Almi. Ledningsgruppen ansvarar för ledning och koordinering av alla insatser. Utökat team är övrig personal i projektet inklusive administration, ekonomi och följeforskning. Referensnätverket inkluderar alla aktörer och är ett stöd och bollplank till projektet. Via referensnätverket kan tillfälliga resurser och personer med särskild kompetens knytas till projektet. Vilka dessa resurser är beror på aktuella behov och teman. 26