SWECO POSITION AB. Förstudie. Samverkansprojekt geografisk informationshantering i Östergötland

Transkript

1 SWECO POSITION AB Förstudie Samverkansprojekt geografisk informationshantering i Östergötland Mårten Swärd, GIS-konsult, Sweco Position AB Förstudie beställd av föreningen GIS Östergötland gällande förutsättningarna för ett samverkansprojekt i syfte att främja användandet av geografisk information inom Östergötlands län.

2 Innehåll 1) Bakgrund 4 2) Syfte 4 3) Genomförande 4 4) Begreppsförklaring 4 5) Intervjubeskrivning Intervjuunderlaget 6 6) Resultatsammanställning Organisationen i dagsläget Ingen GIS-ansvarig/GIS-utvecklare En till tre GIS-ansvariga/GIS-utvecklare Tre eller fler GIS-ansvariga/GIS-utvecklare Teknisk plattform Behov/hinder i dagsläget Behov av geografisk information utanför den egna kommunen Behov av standardisering av kartmanér, attributdata Tids- och resursbrist Informationsåtkomst Ruttplaneringsunderlag Kompetenshöjning Utveckling av GIS-användandet Pågående eller tidigare samarbetsprojekt BACES-projektet Gemensam geodatabas Transport-projekt Gemensam upphandling flygfotografering Gemensam webbplattform för räddningstjänsten KÖBYT-samarbetet Synpunkter på samverkansprojekt Kompetens- och informationsutbyte Samverkan omkring flygfotografering Gemensam geodatabas D-samarbete Standarder för manérsättning och/eller attributdata 13 7) KÖBYT-samarbetet Effekter av samarbetet Positiva effekter Negativa effekter Summering/reflektioner 15 Sida 2

3 Sida 3

4 1) Bakgrund Förstudien är beställd av föreningen GIS Östergötland då man länge inom föreningen haft tankar på ett samverkansprojekt i syfte att främja användandet av geografisk information inom Östergötland. Under 2006 genomfördes en enkätundersökning för att undersöka hur föreningens medlemmar såg på ett samverkansprojekt men då föreningens medlemsstruktur nu ser annorlunda ut och tekniken och förutsättningarna omkring GIS-användningen är också förändrade. Ett beslut togs då av föreningens styrelse att en ny intervjuundersökning skulle göras för att utreda förutsättningarna för ett samarbetsprojekt inom länet. 2) Syfte Förundersökningens syfte är att ta fram en rapport som kan tjäna som underlag för föreningen i avseende att ta fram en eventuell framtida projektbeskrivning för ett samverkansprojekt. Genom intervjuer med personer inom kommuner och andra organisationer ska man få svar på hur de tekniska och personella förutsättningarna ser ut i dagsläget samt hur arbetet och användandet inom GIS-området sker idag. Vidare syftar rapporten till att ge svar på hur de intervjuade personerna ser på samverkan inom länet gällande GIS i någon form samt på vilken nivå samarbetet skulle ske och vilka mervärden man tror sig kunna få ut av detta. 3) Genomförande Mårten Swärd (GIS-konsult) på SWECO Position AB har genomfört muntliga intervjuer med ett antal, av GIS Östergötland, utpekade kontaktpersoner i ett urval av kommuner och organisationer inom länet. Intervjuerna har skett på plats hos respektive organisation med samma intervjuunderlag som grund. 4) Begreppsförklaring Sammanställning av begrepp som används i förstudien där innebörden kan behöva förtydligas. GIS-ansvarig GIS-program KÖBYT MBK Person med arbetsuppgifter som innebär att denne kan förändra, lägga till, ta bort geografisk information ur organisationens GIS-system Mjukvara för att kunna hantera mer avancerade operationer på geografisk data, exempelvis analyser och förändring i informationen. Samarbetsprojekt mellan kommunerna Kinda, Ödeshög, Boxholm, Ydre, Tranås där man har förlagt all GISverksamhet till en extern aktör (Metria i Tranås). Förkortning för Mätning, Beräkning, Kartläggning Sida 4

5 Tittskåp En kartapplikation där olika typer av geografisk information presenteras för användaren men ingen bearbetning eller analys av data kan göras., 5) Intervjubeskrivning Intervjuer har genomförts med kommunerna Söderköping, Valdemarsvik, Norrköping, Åtvidaberg, Kinda, Ydre, Boxholm, Linköping, Finspång, Vadstena, Tranås, Mjölby, Motala och Ödeshög. Vidare har intervjuer med Landstinget, Länsstyrelsen, Östsam och Östgötatrafiken genomförts. Vilka personer på respektive organisation som ska intervjuas har tagits fram av GIS Östergötland och personerna har till största del varit GIS-samordnare eller GIS-ansvariga, i avsaknad av sådana inom organisationen har personer med andra befattningar men med inblick i förstudiens intresseområde intervjuats, exempelvis kommunchef, MBK-samordnare. Följande personer har intervjuats i förundersökningen. Organisation Namn Befattning Intervjudatum Boxholms kommun Göran Lundström Kommunchef Finspångs kommun Elin Pettersson Jan-Erik Heintze GIS-ingenjör Chef Samhällsbyggnad Kinda kommun Ture Göransson Stadsarkitekt Landstinget Östergötland Elin Mako Statistiker Linköpings kommun Jens Lundegård Avdelningschef GIS och Landskapsinformation Länsstyrelsen Östergötland Thomas Johansson Mjölby kommun Klas Östergren Per Strömberg GIS-samordnare MBK-samordnare Motala kommun Jonas Nordén GIS-samordnare Norrköpings kommun Annika Hovberg Verksamhetschef Samhällsbyggnadskontoret Geografisk Information Sida 5

6 Söderköpings kommun Anna Per-Olof Andersson Arkitekt, Stadsplanering MBK-ansvarig, GISansvarig Tranås kommun Jimmy Karlsson Susanne Alexandersson Emma Ross Planerare Arkitekt Hälsoskyddsinspektör Vadstena kommun Lina Persson Leif Gustavsson Håkan Moström GIS-samordnare Planeringschef Samhällsbyggnadschef Valdemarsviks kommun Sten Ovinder Lantmätare Ydre kommun Urban Tordsson Peter Nordström Teknisk chef Byggnadsinspektör Åtvidabergs kommun Mikael Henriksson Chef Samhällsplanering och kommunikationer Ödeshögs kommun Henrik Hendeby Urban Runesson Kommunchef Bygg och gatuchef Östgötatrafiken Anders Hjalmarsson GIS-samordnare Östsam Fredrik Sunnergren Jan-Erik Lund Analys och statistik Chef Samhällsbyggnad Intervjuunderlaget Frågeställningen för intervjuerna sammanfattas i punktform här nedan. Hur ser organisationen ut i dagsläget kring GIS-verksamheten? Frågeställningen syftar till att få en bild av hur GIS-verksamheten är strukturerad inom organisationen, vilka personella resurser som finns och vilka olika grupperingar inom organisationen som utnyttjar GIS-system i någon betydande utsträckning och i så fall på vilket sätt de använder sig av GIS i sitt arbete. Hur ser den tekniska plattformen ut i dagsläget? Syftet är att få en bild av vilka olika tekniska system som finns inom de intervjuade organisationerna. Vilka behov avseende GIS finns i dagsläget som inte uppfylls? Syftet är att få en bild av vilka hinder (tekniska, organisatoriska, ekonomiska m.m.) som finns i dagsläget. Ingår organisationen, eller har organisationen tidigare ingått, i något samarbete/samverkansprojekt inom GIS-området? Sida 6

7 Syftet är att få en bild av vilka redan etablerade kontaktytor som finns och hur dessa samarbeten varit uppbyggda. Inom vilka områden skulle man helst vilja se ett samverkansprojekt? Syftet är att få en bild av vad organisationen ser för vinster med ett eventuellt samarbetsprojekt och på vilka nivåer man skulle kunna tänka sig att samverka med andra. Frågeställningen är även kopplad till föregående punkt gällande behov/hinder. 6) Resultatsammanställning Svaren för de olika frågeställningarna är sammanställda i en sammanfattande form där organisationernas likartade synpunkter/svar är presenterade ihop och om starkt skiljda meningar har framförts av en eller flera organisationer så noteras detta också under respektive punkt. 6.1 Organisationen i dagsläget För att beskriva de organisatoriska förutsättningarna delas organisationerna in i tre grupper efter ungefärligt personalantal med GIS-ansvar Ingen GIS-ansvarig/GIS-utvecklare Kommunerna inom KÖBYT-samarbetet (Kinda. Ödeshög, Boxholm, Ydre, Tranås) saknar GIS-ansvariga inom kommunen. GIS-verksamheten sköts hos dessa kommuner av Metria i Tranås. Inom kommunerna använder man en gemensam teknisk lösning med tittskåp där ansvariga i främst bygg och miljösektorerna i vardera kommun kan få fram de uppgifter de behöver för sitt arbete. Viss användning av GIS-program för enklare analyser sker dock inom planering och bygg i Tranås och Kinda kommun En till tre GIS-ansvariga/GIS-utvecklare Flertalet organisationer har en till tre personer anställda med ansvar för GIS-frågor, i många av fallen har dessa personer även andra arbetsuppgifter utöver de rena GIS-delarna. Organisationerna är i stort självgående även när det gäller mer komplicerat GIS-arbete Tre eller fler GIS-ansvariga/GIS-utvecklare Norrköpings kommun och Linköpings kommun är de enda två organisationerna som intervjuats som har en större avdelning med GIS-utvecklare/GIS-ansvariga. I båda kommunerna finns det c:a 6-7 rena GIS-utvecklare samt ytterligare ett antal personer med GIS-kompetens. 6.2 Teknisk plattform De tekniska lösningarna är mycket olika mellan organisationerna och i tabellen nedan är de huvudsakliga GIS-systemen listade med antalet organisationer som använder det. Varje organisation kan ha flera olika GIS-system. Beskrivning Antal användande organisationer Sida 7

8 Överhängande filbaserad lagring av geografisk 5 information Överhängande databasbaserad lagring av geografisk 7 information Överhängande lagring av geografisk information hos extern leverantör 6 (i detta antal ingår KÖBYTkommunerna) ESRI ArcCadastre 3 ESRI ArcIMS 2 ESRI ArcGIS 4 Cartesia Solen 2 MapInfo 3 ESRI ArcView Behov/hinder i dagsläget Behov av geografisk information utanför den egna kommunen Bristen av kartdata och/eller SCB-data utanför den egna kommungränsen upplevs som ett hinder (i varierande grad) i planeringsarbetet. I planeringsarbeten i gränstrakterna av kommunen behövs ibland detaljerad geografisk information även på andra sidan kommungränsen då det kan vara av intresse att se hur exempelvis avrinningen från ett bostadsområde blir. Andra användningsområden för gränsöverskridande kartdata/scb-data som tagits upp är vindkraftsplanering, räddningstjänst, planering för barnomsorg, renhållning, snöröjning, planering av infrastruktur Behov av standardisering av kartmanér, attributdata Att kartmanér skiljer sig mellan olika organisationer upplevs som ett visst hinder då kartor från två eller fler organisationer ska sampresenteras, exempelvis att gult i en organisation betyder bebyggt område medans det i en annan betyder åkermark. Att organisationerna har olika sätt att sätta attribut på informationen har också tagits upp som ett visst hinder. Detta hänger delvis ihop med kartmanér då det framförts att man med likartad attributsättning enklare kan få ett enhetligt kartmanér vid en eventuell sampresentation Tids- och resursbrist I de organisationer med 1-2 anställda som jobbar med GIS så finns det i många fall en brist på tid att jobba med de mer utvecklande delarna av GIS-arbetet. Mestadels beroende på att man har även andra arbetsuppgifter och att arbetet med att utveckla organisationen inom GIS-området inte prioriteras så högt i jämförelse Informationsåtkomst I något enstaka fall påpekades att det kunde vara svårt att hitta till rätt geografisk information och var/hur man kunde få tag i den. Mestadels rörde sig det om när man behövde data som inte används så frekvent utan bara vid enstaka tillfällen, exempelvis geologisk information. Flera av kommunerna upplever att Länsstyrelsens geografiska data är svårarbetat på ett antal olika sätt, dels är den för grovt uppdelad geografiskt och dels är det svårt att hitta rätt information. Ett exempel på problemen är att det för exempelvis nyckelbiotoper kan stå att den är uppdaterad och kommunerna behöver då ladda ned filen och uppdatera i sina Sida 8

9 system, men uppdateringen kan vara sådan att den bara gäller ett litet område i andra delen av länet och därmed inte påverkar den egna kommunen Ruttplaneringsunderlag En del av de intervjuade organisationerna är i behov av mer detaljerad väginformation för att kunna göra mer effektiva ruttplaneringar. Det som oftast påtalats är dels bristen på ett heltäckande cykel- och gångnätverk samt brist på hastighetsbegränsningar, enkelriktade gator och andra hinder för olika fordonstyper Kompetenshöjning Inom KÖBYT-kommunerna lider man brist på GIS-kompetens som följd av att all GISverksamhet är förflyttat till Metria i Tranås. Detta får till följd att man har svårt att formulera beställningar och krav gentemot leverantören när det gäller de tjänster man använder sig av för planeringsarbetet. Kommunerna är i behov av en viss kompetenshöjning för att kunna bli en mer aktiv beställare och för att kunna ställa krav som för den tekniska utvecklingen framåt Utveckling av GIS-användandet Denna punkt är inte ett direkt uttalat behov utan följande är en sammanställning utifrån intervjuledarens personliga uppfattning. Inom flertalet kommuner används GIS i mycket liten utsträckning inom de mjuka sektorerna, med mjuka sektorer avses här exempelvis barnomsorg, skola, äldreomsorg. GIS som planeringsverktyg inom de mjuka sektorerna inom kommunerna har en stor utvecklingspotential då man i dagsläget främst använder GIS inom dessa verksamheter som ett tittskåp eller som en kartbaserad informationskanal ut till allmänheten. Ett outtalat behov för att sprida GIS-användandet i form av enklare analyser ut till dessa enheter föreligger. I och med detta skulle kunna få verksamhetsnytta inom exempelvis skolan om man skulle kunna göra egna analyser av inom vilka upptagningsområden som det finns ett stort antal femåringar som behöver en skolplats om 1-2 år, liknande analyser skulle kunna göras direkt ute på enheterna ibland flera andra kommunala sektorer. Förutom en direkt egennytta för enheterna ger en sådan utveckling ökade möjligheter till samverkan över kommungränserna om analyser skulle kunna göras även utanför den egna kommungränsen. Man kan med detta på ett enklare och mer handgripligt sätt se vilka geografiska områden inom kommunen där gränsöverskridande samarbeten skulle vara lönsamma. Behovet av spridningen av GIS-användandet utanför de rena tekniska områdena bygger i sin tur på ett behov av enkla, användarvänliga och verksamhetsinriktade GIS-verktyg samt information till de berörda enheterna omkring hur GIS kan underlätta för just deras verksamhet. 6.4 Pågående eller tidigare samarbetsprojekt Många av de intervjuade organisationerna har ingått eller ingår i dagsläget i ett eller flera GIS-samverkansprojekt med andra organisationer. Då dessa redan etablerade kontaktnät underlättar vid eventuella nya projekt och vissa av projekten kan vara av sådan sort att det går att utöka dem så tas dessa upp här nedan. Sida 9

10 6.4.1 BACES-projektet. BACES är ett EU-finansierat utvecklingsprojekt för skärgården vars mål är att öka tillgängligheten till skärgården, öka kunskaper och intresse för miljö samt stärka möjligheterna för människor i skärgården att få sin utkomst och leva där. Inom GIS-området består arbetet att ta fram en webbaserad tjänst där en stor mängd information av olika slag ska presenteras på en webbkarta, själva utvecklingsarbetet görs av Hangö kommun i Finland och geografisk data levereras av de medverkande organisationerna. Medverkande är fem organisationer i Finland och Estland, Söderhamns kommun i Sverige och ifrån Östergötland ingår Söderköpings kommun, Valdemarsviks kommun, Norrköpings kommun, Länsstyrelsen och Östsam Gemensam geodatabas Vadstena och Motala kommuner har beslutat att ta fram en gemensam databas för lagring av geografisk information. Lösningen är tänkt att vara gemensam på hårdvaruplanet men att de två kommunerna enbart har tillgång till sin egen information Transport-projekt Motala kommun, Vadstena kommun, Östsam och Östgötatrafiken har startat ett projekt för att kartlägga cykel- och bussförbindelser i området. Dels i syfte att främja cykelturismen och för Östgötatrafikens del för att identifiera områden där man inte utnyttjar sina resurser optimalt. Projektet drivs av en projektanställd inom Motala kommun Gemensam upphandling flygfotografering Motala, Vadstena, Mjölby och Åtvidabergs kommuner har gemensamt genomfört en upphandling för flygfotografering och laserskanning. Samarbetet med upphandlingen resulterade i att kostnaden för flygningen blev lägre än om var och en av kommunerna hade genomfört upphandlingen var och en för sig Gemensam webbplattform för räddningstjänsten Norrköping och Linköpings kommun har via en gemensam webbplattform för räddningstjänstens ledningscentral skapat en webbkarta där man i realtid kan se vart räddningsfordonen i de båda kommunerna befinner sig. Plattformen är skapad på så sätt att fler kommuner på ett någorlunda enkelt sätt ska kunna ansluta sig till samarbetet om sådana önskemål dyker upp KÖBYT-samarbetet KÖBYT tas upp under en egen rubrik, se kapitel Synpunkter på samverkansprojekt Samtliga intervjuade organisationer är positivt inställda till samarbeten/samverkan i någon form. Dock skiljer det sig en hel del i hur man skulle kunna tänka sig att samarbeta. Inom vissa organisationer är samarbeten inom ett tekniskt plan inte något som man vill ingå i utan man efterfrågar främst samverkan på ett mera informativt plan eller rena projektsamarbeten. Sida 10

11 Farhågorna med samarbeten/samverkan som oftast har framställts är att någon part i samarbetet ska bli alltför dominerande vilket då gör att vissa organisationer inte får komma till tals och framföra sina önskemål och synpunkter på samma villkor. När det gäller argument mot mera tekniska samarbeten så är farhågorna att man dels ska tappa den egna kompetensen då eventuellt delar av de tekniska systemen hamnar utanför den egna organisationen. Men det framförs även att det finns en risk att man sätter sig i en sits som det är svårt att ta sig ur om samarbetet inte skulle fungera av någon anledning Kompetens- och informationsutbyte Många av de intervjuade organisationerna sade sig vilja ha ett utökat kontaktnät för att kunna utbyta information med varandra. Orsakerna till detta är i princip likartade i samtliga fall och önskemålet grundar sig främst i att man gärna vill kunna hitta expertis inom ett visst område någonstans inom länet som man kan diskutera hinder, svårigheter, idéer med vid behov. Önskemålet är starkast bland de mindre organisationerna där det oftast bara finns en ensam person med GIS-kompetens. Andra orsaker som påpekats som en fördel med ett sådant kontaktnät är en större möjlighet att hitta gemensamma beröringspunkter där samarbeten i andra former kan tänkas bli aktuella. Förslagen för hur ett samarbete inom det här området skulle kunna se ut varierar men de mest frekvent förekommande förslagen är e-postlistor, kontaktlistor med en beskrivning av personerna och deras kompetenser, webbforum, återkommande möten mellan personerna. Förslagen har oftast inte kommit som enskilda förslag utan oftast som en kombination mellan två eller flera av kontaktsätten. Figur 1: Fördelning angående en önskan om informationsutbyte. Ej uppgett något innebär att de intervjuade personerna inte tagit upp denna punkt under intervjun Samverkan omkring flygfotografering Ett annat återkommande önskemål för samverkan är ett mer strukturerat förfarande när det gäller samarbeten omkring en gemensam upphandling för flygfotografering/laserskanning. Syftet med en sådan samverkan skulle då vara att det ska vara enklare och mer naturligt att ta kontakt med grannkommunerna när någon part är i behov av att genomföra en flygning i ett område som ligger i nära anslutning till en annan kommun. Vinsten med ett sådant samarbete är enligt de intervjuade personerna att man får ett bättre förhandlingsläge gentemot leverantören och därmed ett bättre pris, vilket i sin tur innebär att man kan genomföra flygningar med tätare intervall. Sida 11

12 Figur 2: Fördelning gemensam flygfotografering, KÖBYT-kommunerna ligger med under Ej relevant för organisationen då deras nuvarande organisation gör det svårt att placera dem i någon av de andra grupperna. Ej relevant för organisationen innebär att flygfotografering inte hör till organisationens verksamhetsområde. Ej uppgett något innebär att de intervjuade personerna inte tagit upp denna punkt under intervjun Gemensam geodatabas Förutom KÖBYT-kommunerna som redan har en gemensam datalagring så framfördes av en del organisationer, företrädelsevis kommuner, att en gemensam datalagring skulle vara ett tänkbart samverkansprojekt. Synpunkterna omkring omfattningen av samverkan skiljer sig lite åt och de tankar som framförts från att det enbart borde röra sig om en gemensam servermiljö med åtskiljda instanser för varje organisation till att man helt enkelt delar all geografisk information med varandra. Figur 3: Fördelning gemensam geodatabas. KÖBYT-kommunerna ligger med under Ej relevant för organisationen då deras nuvarande tekniska lösning gör det svårt att placera dem i någon av de andra grupperna. Ej relevant för organisationen innebär att lagring av geografisk information inte hör till organisationens verksamhetsområde eller att det av andra orsaker inte är möjligt att dela information med andra organisationer. Ej uppgett något innebär att en gemensam geodatabas är möjlig för organisationen men att de intervjuade personerna inte tagit upp denna punkt under intervjun. Sida 12

13 D-samarbete Användandet av 3D-information, främst då inom kommunerna, är något som flera av de intervjuade organisationerna redan är igång med eller har tankar på att påbörja. Det är främst de stora och medelstora kommunerna i regionen som tagit upp 3D-information som ett utvecklingsområde inom den närmsta tiden och dessa organisationer har också, mer eller mindre direkt uttalat, ett behov att i någon form ha ett samarbete med andra organisationer omkring detta. Även Länsstyrelsen kan vara intresserade av ett 3D-samarbete, avdelningen Kultur och Samhällsbyggnad har tidigare diskuterat om man ska visualisera vissa byggnader med kulturellt/historiskt värde i 3D. Föreslagna samarbetsformer har bland annat varit kompetensutbyte, samsyn omkring tekniska system för att lättare kunna utbyta information, gemensamma upphandlingar på data (se flygfotografering) och/eller en länstäckande 3D-modell. Bortsett från de två större kommunerna i regionen, Norrköping och Linköping, så är brist på resurser i form av tid och pengar de största hindren för att på allvar börja använda 3Dinformation inom organisationen. Figur 4: 3D-samarbete. Ej relevant för organisationen innebär att 3D-data inte hör till organisationens verksamhetsområde. Ej uppgett något innebär att 3D-data kan vara av intresse inom organisationen men att de intervjuade personerna inte tagit upp denna punkt under intervjun Standarder för manérsättning och/eller attributdata Inom vissa organisationer skulle man vilja se ett samarbete inom länet för att standardisera kartmanér och/eller attributdata för att genom det få ett mer likartat utseende på olika typer av kartmaterial, eller bättre möjligheter att enkelt kunna ändra materialet till ett önskat utseende. Behovet består i att det vid kommunöverskridande samarbeten till viss del är ett hinder att två kommuner kan ha helt olika utseende på sitt kartmaterial vilket då kan bli ett problem vid sampresentation. En gemensam standard för hur kartornas utseende ska vara utformat kan vara svårt att få till men genom att exempelvis standardisera hur informationen attributsätts så skulle man enklare kunna ändra utseendet så att sampresentation blir enklare. Sida 13

14 Figur 5: Standarder manérsättning. Organisationen har inget behov för egen del innebär att denna punkt tagits upp men att avsaknaden av standarder inte upplevs som något problem. Ej uppgett något innebär att punkten inte tagits upp under intervjun. Ej relevant för organisationen innebär att organisationen antingen inte lagrar geografiskt material eller av andra orsaker inte har möjlighet att samverka inom dessa frågor. 7) KÖBYT-samarbetet Inom regionen finns ett kommunsamarbete som går under namnet KÖBYT, numer KÖBYTA då Aneby kommun tillkommit, samarbetet är ett genomgripande samverkansprojekt där GISsamverkan enbart är en del av det hela, hädanefter är GIS-delen benämnt KÖBYT-GIS. Ingående kommuner inom regionen är Kinda, Ödeshög, Boxholm, Ydre och Tranås. Rent praktiskt för KÖBYT-GIS innebär det att de medverkande kommunerna har en gemensam lagring av sitt geografiska data, gemensamma tekniska system, en gemensam mätavdelning och en gemensam GIS-kompetens. Ovanstående delar är förlagda till Metria i Tranås och den GIS-kompetens som tidigare fanns på kommunerna är överflyttad dit. Syftet med GIS-samverkan är att kunna bibehålla kvalitén på verksamheten samt att förbättra den kommunala servicen till samma eller lägre kostnad. 7.1 Effekter av samarbetet Samarbetet har i dagsläget pågått under ett antal år och fyra av de fem intervjuade kommunerna anser att samverkansarbetet har fallit väl ut inom GIS-området. 7.2 Positiva effekter De delar inom kommunerna som använder sig av GIS-data, exempelvis för bygglov, planläggning, miljö, använder sig av ett tittskåp kallat Infovisaren. Detta är det primära verktyget för de ingående kommunernas dagliga arbete och verktyget är ett mycket bra redskap som uppfyller de behov som finns bland användarna. Ett lika bra system för dessa verksamhetsområden hade troligtvis inte gått att ta fram av de enskilda kommunerna. Sida 14

15 Då man delar all data inom samarbetet så har samtliga kommuner tillgång till övriga kommuners kartmaterial vilket underlättar vid planering i gränstrakterna. Utan detta samarbete hade man enbart haft tillgång till den egna informationen. 7.3 Negativa effekter I och med att den GIS-kompetens som eventuellt fann på kommunerna flyttades över till Metria så är man i dagsläget i princip helt i avsaknad av GIS-kompetens, detta vållar en del bekymmer då man som beställare/mottagare av tjänsterna får problem att beskriva och se de behov som finns inom den egna organisationen. En ökad kompetens för att kunna vara en mer aktiv beställare är något som framförts som ett önskemål av de flesta intervjuade kommunerna. I dagsläget förs inte längre några samverkanssamtal eller möten på GIS-nivå mellan de medverkande kommunerna, det medför att varje enskild kommun blir mer eller mindre en enskild kund till Metria. Följden av det blir att man får betydligt sämre möjligheter att få gehör för sina eventuella förslag eller önskemål om förändringar i systemet. 7.4 Summering/reflektioner Det är i dagsläget svårt att se att KÖBYT-GIS är ett samarbete i ordets egentliga mening, i och med att det är en privat aktör som tillhandahåller alla tjänster och att kommunerna inte har något samröre/samråd sinsemellan på GIS-området så har samarbetet mera blivit en leverantör-kund-relation där de ingående kommunerna är kunder till samma leverantör. Kommunerna inom samarbetet har tagit fram ett mycket bra arbetsverktyg för det dagliga planeringsarbetet viket, för de intervjuade personernas del, har underlättat deras arbete i stort, detta faktum är förmodligen det som gör att samarbetet lyfts fram som lyckat och väl fungerande. Men samarbetet har också inneburit en del hinder och problem vilket kanske inte är uppenbart för de medverkande kommunerna ur deras användarperspektiv. I och med att GIS-kompetensen försvann från kommunerna så försvann också den kompetens inom organisationerna som har den bästa möjligheten att driva utvecklingen av GIS-användandet framåt. Risken är stor att kommunerna inom samarbetet blir fast i den nuvarande GIS-användingsnivån utan möjlighet att ta till sig de fördelar som den snabbt framväxande GIS-tekniken erbjuder. Avsaknaden av GIS-kompetens och den starka knytningen till Metria gör det också svårt för de medverkande kommunerna att byta till någon annan, mer kostnadseffektiv, lösning om en sådan skulle uppenbara sig. Utan en egen GIS-kompetens är det svårt att avgöra fördelar respektive nackdelar hos en annan leverantör och ännu svårare att planera för ett eventuellt byte av system. Sida 15