Ömsesidighet i internationellt samarbete

Transkript

1 Ömsesidighet i internationellt samarbete 1

2 Värderingsövningen under seminariet ledde till många 2 skratt

3 Inledning När 1+1 blir 3 I september 2009 träffades lärare från högskolor i Sverige, Kina, Colombia, Brasilien, Namibia och Syd afrika och handläggare från Internationella program kontoret i ett seminarium där temat var ömsesidighet i internationellt samarbete. Programmet Linnaeus-Palme, som finansierar sam arbeten mellan högskolor och universitet i Sverige och i utvecklingsländer, var i fokus under seminariet. I programmet Linnaeus-Palme är ömse sidigheten central, parterna ska kunna ha ett jämlikt samarbete även om de resursmässiga förutsättningarna kan vara mycket olika. På seminariet diskuterade vi utmaningen med ömsesidighet i internationellt samarbete. Kan ett akademiskt samarbete vara jämlikt och ömsesidigt när det ena universitetet är högteknologiskt och det andra saknar elektricitet de flesta av veckans dagar? Eller: vad har ett prestigeuniversitet i ett av världens folkrikaste länder att lära av lilla Sverige? Definitionen av ömsesidigt samarbete i Linnaeus-Palme innebär gemen samt ansvar och gemensamt genomförande. Båda parters nytta ska vara väl definierad och båda parters unika kunskap ska tas tillvara i samarbetet. Långsiktighet och förståelse för varandras kontexter är viktiga komponenter i ett ömsesidigt samarbete. Ett sätt att beskriva skillnaden mellan internationellt utbyte och ömsesidigt internationellt samarbete är att medan utbyte framförallt innebär dialog så kräver ömsesidighet ett aktivt och medvetet interagerande, parterna skapar något tillsammans. När två parter möts och bådas kompetens tas tillvara skapas något nytt, starkt och större. I ett ömse sidigt samarbete mångdubblas resultaten, 1+1=3. I din hand håller du ett axplock av seminariets diskussioner, möten och övningar. Vi hoppas att denna skrift ska fungera som inspir ation för dig som arbetar med internationella samarbeten. Lycka till i ditt internationella arbete! Maria Kaarto Handläggare Linneaus-Palme 3

4 Colombia-Sverigeprojektet har nyttan i fokus Ömsesidighet måste finnas redan från början i utbytet. Man måste veta varför man är intresserad av varandra, annars blir det inte bra säger Ragnar Ahlström Söderling från Högskolan i Dalarna. Han och en representant för den colombianska motparten Universidad Nacional de Colombia hade träffats tidigare i ett Alfa-projekt* med universitet från EU och Latinamerika som parter och visste att deras insti tutioner skulle kunna samarbeta väl. Våra institutioners kompetenser, systemanalys respek tive industri och samhälle, kan komplettera varandra. Vi har hittat gemensamma intressen och vet att det blir värt det att jobba tillsammans säger Carlos Jaime Franco, från Universidad Nacional de Colombia som besöker Sverige. Redan på andra året av sitt samarbete, innan det första utbytet genomförts, börjar de så smått fundera på forskningssamarbeten i framtiden som en följd av Linnaeus-Palme-samarbetet. Carlos specialitet är datorsimulering och Ragnars är entreprenörskap. De har funderat på om de i fram tiden kan starta ett forskningssamarbete kring sol energi där institutionen i Dalarna har hög kompetens. Största delen av Colombias landsbygd saknar elförsörj ning, och istället för att dra elnät, vilket kräver mycket tid och pengar, skulle man kunna göra en satsning på solenergi. En uppgift för Colombia- Sverige samarbetet skulle kunna bli att hitta affärsmodeller för hur detta kan göras. Något som skulle bli både en utvecklingsvinst och affärsmöjligheter för båda parter. *EU-finansierat samarbetsprogram mellan universitet i EU och Latinamerika 4

5 Övningar som avslöjar värderingar Ett sätt att stimulera diskussioner är att använda sig av värderingsövningar. De kan få fram allas olika åsikter, obekväma som bekväma, kontroversiella och innovativa. Tanken är att alla ska ta ställning och argumentera. En värderingsövning ger sällan tydliga svar, men sätter igång olika processer som kan leda till en lösning. Behövs verkligen ömsesidighet? Vad är det som krävs för att ett internationellt samarbete ska leda till lika nytta för de båda parterna? Det var två av frågorna som kom upp i de övningar Programkontoret använt sig av för att få igång diskussioner om ömsesidighet och få deltagare att utbyta erfarenheter med varandra. De diskussioner som har kommit fram vill vi dela med oss av som ett verktyg för att tänka vidare kring ömsesidigheten i olika projekt. Vi presenterar också instruktioner till övningarna så att möjligheten finns att använda dem i olika sammanhang. Kanske kan övningarna bryta isen vid en planeringsresa? Eller behöver diskussioner tas upp för en student eller lärargrupp som förbereder sig på utresa? Kom ihåg att våga låta alla åsikter komma upp. Vi kommer alla från olika bakgrund, det behöver få komma fram för att vi ska kunna mötas. Joanna Castro Echeverri beskriver: I övningarna blev det tydligt att vi utgår från våra egna tolkningar när vi ser på andra. Det är våra värderingar, vår historia, det vi har fått höra, den kunskapen vi har haft tillgång till som definierar hur vi ser på andra. Och det är den synen vi tar med när vi tar klivet in i ett utbyte. 5

6 Termometern Instruktion Termometern är en bra övning att börja med. Det är ett lätt sätt för samtliga i gruppen att kunna ta ställning och få lufta sin åsikt. Den kan användas för att diskutera begreppet ömsesidighet. Som övningsledare är det viktigt att se alla och bryta eventuella grupperingar. Förklara att det ligger en termometer på golvet. Den sträcker sig från en sida av rummet till den andra. Utse någon i gruppen att bestämma på vilken sida det är varmt och på vilken sida det är kallt. I stället för att resonera kring skillnader eller likheter ser jag det här som att minska avståndet mellan människor. Karl-Gunnar Rehn, universitetsadjunkt och L-P koordinator, Umeå universitet har kunskap. Av olika slag. De rika länderna ska inte definiera vad som är kunskap. Alla Vanessa-Lynn Neophytou, högskolelektor, University of Kwazulu Natal, Sydafrika är svårt. För det handlar om att tillfredsställa behov, både sina egna och andras. Ömsesidighet Hanin Shakrah, workshopledare Den varma sidan är för dem som håller med. Den kalla sidan är för dem som inte håller med. Säg sedan ett påstående i taget. Låt del tagarna ställa sig på den grad som motsvarar vad de tycker. Be sedan någon eller några berätta varför de ställde sig just där. Påminn också om att det är tillåtet att byta åsikt under övningen. Värm gärna upp med ett lättare påstående som: Jag åt en god frukost i morse, eller love is what makes the world go round. Påståenden: Det är viktigt att utbyten är ömsesidiga Det är viktigt att ha något gemensamt för att skapa ömsesidiga utbyten Utbyten är inte ömsesidiga på grund av ojämlikt fördelade resurser 6

7 Amman och Växjö satsar i det långa perspektivet Långsiktighet det ska bli ledordet för vårt samarbete säger Hazem Kaylani från German-Jordanian University i Amman och Imad Alsyouf från Växjö universitet. Insitutionerna för ingenjörsvetenskap på båda universiteten är fortfarande bara i planeringsstadiet av sitt samarbete, men de är väldigt noga med att göra rätt i början. På så sätt tror de att de skapar ett utbyte som fortsätter även efter det att Linnaeus-Palme-medlen tar slut. Ett exempel på att göra rätt från början är att parterna i det svensk-jordanska projektet har börjat med att skriva ett memorandum of understanding, ett grundläggande styrdokument för projektet som garanterar att alla nivåer på universiteten är med på vad man försöker åstadkomma. På så sätt är alla förberedda och har kalibrerat sina förväntningar. Varför blev det just dessa två som startade ett utbyte? Växjö universitet har många internationella studenter och ett utvecklat campusliv. Här finns också många lärare från andra länder det underlättar kontakter och låter nya idéer komma fram. Dessutom har universitetet samarbetat med jordanska lärosäten tidigare. Jordanska universitet har en kultur som uppmuntrar utbyten, som anses höja kvaliteten på studierna. 7

8 Nyckeln till framgång Vad är det som avgör vilka vi väljer att samarbeta med? Letar vi upp någon vi har något gemensamt med, eller tvärtom? Är det ett område, ett ämne, eller en person som väcker vårt intresse för ett samarbete? Hur påverkar det resultatet? Det är några av frågorna som nästa övning kan stimulera. Genom att utgå från individnivå är det möjligt att sedan höja diskussionen till en högre nivå. Kanske kan övningen också fungera som ett verktyg för att hitta nya ämnen att samarbeta kring. är intressant när utbyten leder till en spinoff-effekt. När människor finner varandra och sätter Det igång något helt nytt. Annelie Hyllner, Internationell koordinator, Göteborgs universitet blev genast tydligt hur de olika individerna sökte sig till folk som var relativt lika sig själva inte i egenskap av de kompetenser som de skrivit upp på Det sina post-it lappar, utan beroende på språk. Men säkert också på grund av att det är lättare att tala med någon som man helt enkelt tror sig har liknande referens ramar med. Leandro Schclarek Mulinari, workshopledare svenskar behöver veta att det finns en omvärld! Den svenska universitetsvärlden är så Vi byråkratisk och stel. Instruktion Göran Wall, lektor/docent, Högskolan på Gotland Be var och en fundera ut en god kvalitet hos sig själv och en kompetens på institutionen. Be dem sedan skriva dessa två kompetenser på varsin post-it lapp och sätta fast på sin tröja. Ge gruppen sedan ca 5-10 min att välja vilka de skulle vilja inleda ett projekt tillsammans med. Vilken kompetens önskar de komplettera med sin egen? De får vara minst 2 personer i en grupp och max 4 stycken. Låt paren/grupperna sedan sitta ned och motivera sina val. Led diskussionen till att handla om varför de valda lika eller olika kompetenser. Vad skulle de tillsammans kunna skapa för mervärde, på individnivå och på en större nivå? 8

9 Brett förankrat samarbete mellan Blekinge och Kunming Det är viktigt att involvera alla nivåer på universitetet: studenter, lärare, forskare och administratörer. Då får man ut maximalt av det. Sharon Kao-Walter från Blekinge tekniska högskola, Yilin Chi och Xing Wu från Kunming University of Science and Technology är överens. Under sex år har de tekniska högskolorna i Blekinge och Kunming, i sydvästra Kina, Yunnan-provinsen, samarbetat. Tio lärare och tjugo studenter har deltagit i utbytet, som med tiden har utvecklats till något stort. Numera driver man, som en följd av samarbetet, ett gemensamt forskningsprojekt där man involverat också det kinesiska näringslivet. Allt började med att en delegation från Kunming University of Science and Technology besökte Blekinge tekniska högskola. De båda lärosätena fann att de kompletterade varandra i undervisningsmetodik, kursinnehåll och forskning, och bestämde sig för att inleda ett utbyte. På dessa sex år har vi breddat vårt samarbete, och byggt upp en relation som gör att vi förstår varandra bra, både när det gäller undervisning och forskning säger Sharon Kao-Walter, Yilin Chi och Xing Wu. 9

10 4-hörn övning Om det finns ett problem vem kan göra något åt saken? En 4-hörn övning som fokuserar på lösningar är ett bra sätt att avsluta en diskussion. Tanken är att identifiera vem som kan göra något åt saken och lyfta olika alternativa lösningar till ytan. Förhoppningsvis kommer helt nya idéer upp. Här presenterar vi några. Kanske ger det idéer till hur ett projekt kan utvecklas, eller så är du nu redo att skriva en ansökan. tror jag är svårt att skapa i en värld där ett ojämlikt globalt förhållande präglar vår samtid. Det som Ömsesidighet, däremot går att skapa är ett mer ömsesidigt förhållande, och för det krävs att parterna analyserar dels sin makt position i förhållande till varandra, men också vågar vara öppna med hur denna makt påverkar utbytena. Leandro Schclarek Mulinari, workshopledare borde göra utvärderingarna av utbytena tillgängliga för hela universitetet så att alla kan bli inspirerade! Vi Eric Freid, international student koordinator, Högskolan i Jönköping Instruktion Dela in rummet i fyra hörn som representerar fyra olika svar. Deltagarna väljer ett svar och ställer sig i det hörn som motsvarar svarsalternativet. Det är viktigt att ha ett öppet hörn där andra åsikter kan komma fram. Ställ påståenden och diskutera sedan varför de ställt sig i respektive hörn. Påminn gärna om att alla åsikter är tillåtna. slutsatser var att skapandet av ömsesidiga utbyten i en orätt vis värld, är fantastiskt och livsomvälvande, men Våra också svårt, jobbigt, rörigt och obekvämt. Och det är precis därför som det är så viktigt att vi fortsätter arbeta tillsammans. Vi måste våga ha olika åsikter och även våga ändra oss. Lina Myritz, workshopledare Vem har mest möjlighet att skapa förutsättningar för ömsesidiga utbyten? Politiker Projektägare Alla Öppet hörn Som övningsledare är det viktigt att ställa följdfrågor som hur och på vilket sätt. 10

11 Sverige och Namibia ökade varandras kreativitet Jag har aldrig någonsin känt att Sverige fått ge mer i vårt samarbete bara för att Namibia är ett fattigare land. Vi har båda lärt oss lika mycket! Så säger Suzette van der Smit, koordinator på lärarhögskolan i Windhoek, om det mångåriga samarbetet med Umeå universitets lärarutbildning. Projektet har pågått i åtta år och är nu på väg att avslutas. Suzette och hennes svenska motpart Karl- Gunnar Rehn befinner sig mitt i processen med att summera all kunskap som kommit fram i samarbetet. Institutionerna som varit involverade i utbytet är inriktade på estetiska ämnen: slöjd, bild, musik, Dans och rörelse samt Arts in Culture. Målet har varit att hitta nya nya uttrycksmedel, nya språk att uttrycka sig kreativt med. Svenskarna har lärt sig att upptäcka materialen omkring sig. Vi i Namibia arbetar mycket med found materials, alltså sådant som vissa tycker är skräp. Vi utmanar vår kreativitet, och det har svenskarna nu också fått öva på. Allt kan användas till någonting! säger Suzette. De namibiska deltagarna har lärt sig av svenskarna att arbeta självständigt. Får du en idé, följ den själv och se vart den leder. Vi har fått så många nya idéer av projektet. För att sprida dem arrangerade vi en konferens 2006 i Namibia om kreativa processer i undervisning. Konferensen genomfördes på National Institute for Educational Development. Dessutom höll vi en kurs i creative studies, som var öppen för alla berättar Karl-Gunnar. 11

12 Internationella programkontoret för utbildningsområdet Så här når du oss i Stockholm Telefon: Fax: Besöks- och leveransadress: Kungsbroplan 3A, 2 tr, Stockholm Postadress: Box 22007, Stockholm Så här når du oss i Visby Telefon: Fax: Besöks- och leveransadress: Hamnplan 1, Visby Postadress: Box 1413, Visby registrator@programkontoret.se Internationella programkontoret 2009 Texter: Jessica Olson, Anna Sahlée. Grafisk form: Hemma Annonsbyrå. Foto: Denny Lorentzen. Tryck: Danagårds