Typ Key West? - en studievägledning

Transkript

1 Typ Key West? - en studievägledning

2 Innehåll Förord sid 3 Så här kan du använda materialet sid 4 Förslag till genomförande sid 5 Bra länktips om drogprevention på Internet sid 7 Ta ställning sid 8 Förslag till diskussionsfrågor sid 9 Förslag till elevarbetsuppgifter sid 10 Värderingsövningar sid 11 Minifakta om droger och missbruk sid 13 Projekt Småkommuner Mot Droger Staffanstorp, Trelleborg och Ystad i samverkan med FMN i Mamö och Rädda Barnens Malmöförbund Socialdepartementet och Folkhälsoinstitutet 2

3 Förord Knarket har spridit sig till Sveriges småkommuner. Tidigare var narkotikamissbruk en storstadsföreteelse; så är det inte längre. Alla undersökningar pekar entydigt på samma sak; knarket har etablerat sig och bitit sig fast i landets småkommuner. Cannabis och amfetamin har under många år varit etablerade på de lokala marknaderna. Nu kan man köpa heroin, exstacy, LSD kokain, GHB och mängder av narkotikaklassade läkemedel i de flesta av landets småkommuner. Det är tyvärr skrämmande lätt för ungdomar att komma över narkotika; det är inte ovanligt att försäljning av knark t.o.m. sker direkt på skolgårdar. Detta stora knarkutbud kompletteras med stora mängder hembränt, smuggelsprit, alkohol från systembolaget och olika typer av sniffningspreparat. Mot den här bakgrunden behövs särskilda drogpreventiva informationsåtgärder direkt riktade mot ungdomar, föräldrar och samhällsmyndigheter i Sveriges småkommuner och utformade utifrån den lilla kommunens perspektiv! I utbildningspaketet ingår en nyproducerad svensk spelfilm typ Key West?, en studievägledning, en lathund om droger för föräldrar samt boken Drogförebyggande arbete (en handbok, Svenska Kommunförbundet, Bjarne Ohlsson). Vi har valt att fokusera på narkotikapreparat i vårt projekt men självfallet bör man som lärare ta upp också drogen alkohol och dess konsekvenser när man talar med ungdomar om narkotika. Filmen typ Key West? är baserad på ett verkligt öde i den lilla skånska kommunen Staffanstorp och är producerad av den prisbelönte frilansfilmaren och f.d. skolledaren Jan Linell. Jan Linell har också skrivit studievägeldningen till filmen och omarbetat Att upptäcka (i samverkan med FMN i Malmö). Boken Drogförebyggande arbete har skrivits av Bjarne Ohlsson, Svenska Kommunförbundet. Materialet har tillkommit genom ett unikt samarbete mellan tre kommuner i Skåne; Staffanstorp, Ystad och Trelleborgs kommuner i nära samverkan med Folkhälsoinstitutet, Socialdepartementet, FMN i Malmö (Föräldraföreningen Mot Narkotika) samt Rädda Barnens Malmöförbund. Till projektet har också formerats ett nätverk av ungdomar som medverkat som skådespelare vid inspelningen av filmen typ Key West?, ett ungdomsnätverk som via Socialstyrelsen och FMN i Malmö fått ett uppdrag att åka runt i Sverige och möta andra ungdomar i syfte att stimulera till en dialog om narkotikasituationen. Det övergripande syftet med utbildningspaketet är - att stimulera elever, föräldrar, skolor, organisationer och berörda myndigheter i Sveriges småkommuner till kraftfulla och effektiva drogförebyggande åtgärder mot narkotikamissbruk och annat gravt missbruk. 3

4 Så här kan du använda materialet Erfarenheten visar att den drogpreventiva undervisning som visat sig vara effektivast kombinerar faktainformation med ett arbete kring värderingar. Tanken är att filmen typ Key West ska arbeta mot ungdomarnas själ och hjärta genom identifiering med ungdomarna i filmen och s.a.s. öppna dörren till den viktiga, efterföljande fördjupningen och dialogen. Det är viktigt att diskussionsledaren i förväg överenskommer med eleverna om diskussions- och samtalsregler i drogfrågan. Som lärare och diskussionsledare kan du vara säker på en sak; de flesta elever i din klass eller grupp vet vilka som håller på, dvs vilka som testar eller missbrukar droger. För den enskilde eleven kan det vara skämmigt eller t.o.m. farligt att tala öppet om allt han eller hon vet. Mot den bakgrunden föreslår vi samtals- eller diskussionsregler som läraren överenskommer med eleverna om i förväg, som baserar sig på följande; - tydliga samtalsregler - respekt för allas rätt att uttrycka sig; dvs eleverna ska lyssna på den som talar utan att avbryta - rätten att uttrycka åsikt i alla sakfrågor om droger och missbruk men förbjudet att gå till personangrepp på enskild person - rättighet för den enskilde eleven att inte aktivt deltaga i olika övningar, det eleverna kallar passa gäller! - det konfidentiella perspektivet; allt som sägs under lektionerna om droger och missbruk ska stanna i klassen, undantaget det som omfattas av lärares anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen. Tips på praktiska upplägg Filmen typ Key West är en känslomässigt stark film. Det är bra om du som lärare tar dig tid att se den själv i förväg, fundera över dina egna reaktioner och förbereda dig mentalt på hur den kan påverka dina elever. Det är också en god idé att tala om för dina elever att den är baserad på ett verkligt öde i en helt vanlig småkommun samt att det är helt vanliga ungdomar som agerar skådespelare i filmen. I materialet hittar du fakta om droger och missbruk som vi hoppas ger dig en bra grund att stå på i den dialogen med dina elever om narkotika och dess konsekvenser. Det finns också bra länktips till hemsidor på Internet som det är en fördel att ha tagit del av innan du påbörjar dina lektioner om droger. 4

5 Förslag till genomförande Den tid du har till förfogande styr naturligtvis din planering. Filmen typ Key West kommer att finnas i olika tidsformat, så att du kan välja den filmversion som bäst passar din tidsplanering. - Vi föreslår ett tematiskt arbetspass om minimum fyra sammanhängande lektionstimmar eller ännu hellre; ett temaarbete över en längre tidsperiod. - Gör en kort introduktion utifrån narkotikasituationen i din kommun. Inte en detaljerad föreläsning utan mera en kort redovisning t.ex. av den senaste drogvaneundersökningen i kommunen. Du kan t.ex citera den här officiella statistiken; i slutet av 80-talet hade bara 3% av årskurs 9 i Sverige provat narkotika (vi var då bäst i världen i detta avseende), idag har den siffran tredubblats och antalet narkotikarelaterade dödsfall har ökat dramatiskt under slutet av 90- talet och fram till idag. - Ett annan introduktion kan vara en mer känsloladdad; berätta om Jocke 17 år, dvs den helt vanlige kille som filmen handlar om; hur han avled av en överdos heroin i lilla Staffanstorp i Skåne, att det första känslan Jockes mamma upplevde när hon såg sin son död var befrielse- nu är Jocke befriad från sitt helvete. Eller återberätta den andra känslan Jockes mamma upplevde; när jag såg Jocke död i fåtöljen med sprutan i armvecket mindes jag plötsligt hur gott hans spädbarnsmage luktade när han var nytvättad. - Be eleverna att anonymt fylla i det formulär Ta ställning (sid 7) före filmvisningen. Du har kopierat formuläret till klassuppsättning före lektionen. Du hinner titta igenom underlagen under visningen och kan ha dessa till efterbearbetningen av filmen. - Visa därefter filmen typ Key West. Tips: filmen innehåller en del kvälls- och nattscener. Därför kan det var en god idé att mörklägga lokalen för att optimera elevernas upplevelse av filmen. - Efter filmen - Ta god tid på dig att låta eleverna ventilera spontana reaktioner. Om det passar din personlighet, så kan du berätta ett personligt minne av någon traumatisk händelse som du upplevt och hur du hanterade den. Denna inledande spontana dialog kan var lång och leda över till andra existentiella frågor. Naturligtvis finns inget facit till existentiella frågor men det kanske är just de frågorna som får eleverna att ta ställning. Undersökningar ger vid handen att en del lärare undviker att ta upp existentiella dialoger med eleverna eftersom man tycker att frågorna är svåra att hantera. Våra tester av film och material ger dock vid handen att elever och ungdomar högaktar de lärare och andra vuxna som vågar ta upp de här frågorna! - När den spontana samtalsfasen börjar tunnas ut kan ett alternativ till fortsatt fördjupning vara att föra en dialog utifrån resultatet av det elevformulär Ta ställning, som eleverna fyllt i före visningen. En del lärare väljer att istället låta eleverna fylla i detta formulär direkt efter filmvisningen. En fördel med att låta eleverna fylla i formuläret före filmvisningen är att en del elever ändrar sig under filmens gång och ser frågeställningarna ur ett annat perspektiv. - Börjar diskussionen tunnas ut har vi förberett diskussionsfrågor (sid 9) - Under diskussionen kommer du få behov av faktamaterial. En del elever kommer att hävda att man testat olika narkotiska preparatet och att det inte var farligt eller att man har koll på läget, eller att man inte bryr sig om konsekvenserna. Läs fakta och beväpna dig med kloka 5

6 motargument. Dyrköpt erfarenhet visar att det inte är någon idé att komma med pekfingerattityder ; lägg i stället fram fakta när det passar i diskussionen med eleverna och låt dessa själva komma fram till ett förhållningssätt gentemot droger. - Ett annat ofta negligerat faktum är att droginformatörer ofta bara påvisar de negativa konsekvenserna av drogmissbruk. Självfallet ska ingen propagera för att droger för något positivt med sig, men för sin egen trovärdighet och den verkligheten du befinner dig i som lärare är att du framför dig har en grupp ungdomar där sannolikt 7-10% av eleverna har testat narkotika och inte upplevt någon negativ konsekvens ännu! En av Jockes kompisar, själv tung heroinmissbrukare sa vid ett tillfälle; tror du jag skulle tryckt i mig heroinsilar om jag visste att det enda jag skulle få uppleva var att dö trettio sekunder senare?? När jag mötte heroinet mötte jag mitt livs stora Kärlek! Horset (heroinet) var det bästa som hänt mig i hela mitt liv. Det var först några månader senare som heroinet började visa sitt rätt, fula tryne, när det totalt styrde mitt liv och hade förslavat mig men då var jag redan fast, med ena foten i graven Det kan alltså vara bra att veta att ungdomar ofta uppger att de till en början upplever kickar av att ta droger. I det sammanhanget är det den vuxnes skyldighet att berätta att de långsiktiga, negativa och oftast livshotande konsekvenser av drogmissbruk alltid kommer, förr eller senare. - Anknyt gärna till hur Jocke och hans kamrater agerar vid olika tillfällen i filmen. Tips finns under diskussonsfrågorna (sid 9). - Värderingsövningar På sidan 11 återfinner du två värderingsövningar som du säkert känner till sedan tidigare. Observera att dessa övningar ska vara frivilliga; elever ska ha rätt att få avstå från att aktivt deltaga i övningen. - Stanna gärna kvar en stund efter arbetspasset om du har tid. Som du säkert redan vet är det vanligt att elever dröjer sig kvar för att få prata om något som man inte vågade ta upp i gruppen. I den situationen kan det vara klokt att läraren i förväg tagit reda på lokala kontaktvägar och kan vägleda eleven vart hon eller han kan vända sig på den egna skolan och eller i den egna kommunen för att få mera råd och hjälp! 6

7 Bra länktips om drogprevention på Internet Statens Folkhälsoinstitut Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Föräldraföreningen Mot Narkotika Mässan Sverige Mot Narkotika Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Drugsmart är en hemsida på CAN som framförallt riktar sig till ungdomar i högstadieåldern. Hemsidan innehåller en stor faktabas, interaktiva övningar såsom tävlingar, spel, aktiva värderingsövningar, vanliga frågor och svar om droger. Drugsmart driver också distansundervisning på Internet med sitt utbildningspaket emediate ANT. Lärare behöver endast registrera sig för att komma åt undervisningspaketet. Dessutom finns en vuxendel på Drugsmart med en nyhetsdel och en föräldradel. 7

8 Ta ställning Fyll i detta formulär anonymt - Känner du någon som har provat narkotika? JA NEJ - Har du själv provat narkotika? JA NEJ - Hur allvarligt tycker du det är att testa hasch? - INTE SÅ ALLVARLIGT - GANSKA ALLVARLIGT - MYCKET ALLVARLIGT - Hur allvarligt tycker du det är att testa ecstacy? - INTE SÅ ALLVARLIGT - GANSKA ALLVARLIGT - MYCKET ALLVARLIGT - Hur allvarligt tycker du det är att testa rökheroin? - INTE SÅ ALLVARLIGT - GANSKA ALLVARLIGT - MYCKET ALLVARLIGT - Hur allvarligt tycker du det är att injicera heroin? - INTE SÅ ALLVARLIGT - GANSKA ALLVARLIGT - MYCKET ALLVARLIGT Din bästa kompis är utsatt för grupptryck och ska testa hasch för första gången. Vad gör du? - låter kompisen testa - försöker övertala kompisen att avstå - låter kompisen testa men går nästa dag till skolkuratorn och berättar alltihop men begär att själv få vara anonym 8 - låter kompisen testa men ringer dennes föräldrar dagen efter och berättar alltihopa och talar då också om vem du är

9 Förslag till diskussionsfrågor Tror du att Jocke någonsin kunnat förställa sig när han rökte brass för första gången på campingen med sina polare att han några år senare skulle dö av en överdos heroin? Vad skulle kunnat få Jocke att avstå från den första haschpipan? När vi inför filminspelningen intervjuade några av ungdomarna i Jockes gäng och frågade varför de tände svarade de; 1/ knark är så billigt 2/ Knark finns överallt- det är så lätt att få tag i - Vad kostar knark i din kommun? - Är det lätt att få tag på knark i din kommun? - Vet du vilka som håller på med knark på din skola Är det rätt eller fel om man som elev berättar för skolkurator / lärare eller någon annan vuxen vilka som håller på med knark på din skola? Varför tror du att många ungdomar tycker det är angiveri att berätta för vuxna eller polisen vilka ungdomar som håller på med knark. Att inneha och använda narkotika är olagligt. Varje samhällsmedborgare är skyldig att anmäla lagbrott om man upptäcker det. Är det lättare om man är flera ungdomar som gemensamt berättar för vuxna vilka som håller på med knark på skolan? Är frågan så svår att du inte ensam kan lösa den? Kan det vara klokt att ta hjälp av andra i den här situationen? Om någon kompis till Jocke hade ringt Joakims föräldrar tidigt och berättat om att Jocke tände på, hade det kunnat rädda Jocke från knarkardöden? Hur hade du gjort? Hur upplevde du relationen mellan Rolle, ledaren i gänget och Jocke? Tror du att Jocke tände på för att vara lika cool som Rolle? Har du själv hamnat i situationer när du känt dig tvungen att göra saker som du egentligen inte velat göra? Vad hände? Och hur kände du dig efteråt? Har du varit i någon situation där du utsatts för kompisars grupptryck och det har varit positivt för dig? Tror du att det är lättare att stå emot grupptryck när man blir äldre? Ta med den här frågan hem och ställ den till dina föräldrar också! Berätta sedan i skolan vad dina föräldrar sa! Jockes föräldrar var de som sist fick veta att Jocke var narkoman. Varför tror du att det är så? Varför får alltid föräldrar till knarkande ungdomar reda på sitt barns missbruk när det är för sent? Vems fel var det att Jocke dog av en överdos heroin?? - Jockes eget? - hans kompisar? - någon annans fel? 9

10 Förlag till elevarbetsuppgifter. - Vem blir missbrukare? Är det ärftligt eller finns det andra orsaker? Intervjua socialtjänsten, polisen eller Föräldraföreningen Mot Narkotika. - Varje skola bör ha en konkret handlingsplan mot droger. Intervjua din rektor om det finns en sådan på din skola. Diskutera med klassen om den är bra eller dålig. Innehåller den tydliga mål och regler för hur det drogpreventiva arbetet ska bedrivas på din skola? Är alla personalgrupper och elever på skolan informerade om och engagerade i skolans drogpolicy? Eller är det rent av så illa att din skola saknar en drogpolicy? Vad bör en sådan drogpolicy innehålla? Skriv då ett förslag till handlingsplan mot droger och lämna in den till rektor. - Varje kommun bör också ha en konkret handlingsplan mot droger. Ta reda på om det finns i din kommun och läs den! Diskutera med klassen om den är bra eller dålig. Skriv konkreta förslag till inlägg och publicera dessa i lokaltidningen och/eller på kommunens hemsida. - Skriv ett nytt filmmanus typ Key West 2, hur gick det sedan för de andra ungdomarna i filmen? Kontakta de skådespelare i filmen som är från Staffanstorp och ta reda på hur det gick i verkligheten och berätta för dina kamrater. - Gör en lång lista på smarta sätt som man kan använda för att ta sig ur knepiga situationer där dina kompisar försöker få dig att göra saker som du egentligen inte vill. - Gör ett rollspel av de fem smartaste sätten att komma ur dåligt grupptryck och spela upp dessa för din klass. - Ta reda på varför det är farligare för ungdomar jämfört med vuxna att använda sig av tobak, alkohol och narkotika! 10

11 Värderingsövningar Heta Stolen Målet med denna värderingsövning är att väcka intresse för temat narkotika samt att ge eleverna tillfälle till träna sig i att våga stå för sina åsikter. Eleverna sitter på stolar i en ring. Läraren har förberett ett antal påstående om narkotika, t.ex. det är ofarligt att röka hasch, att röka heroin är lika farligt som att injicera heroin etc. Det kan vara klokt att börja med ett enklare, okomplicerade påstående; t.ex. det är bättre att bo Ystad än i Stockholm. Det ofarliga innehållet gör att deltagarna vågar lämna sina trygga stolar utan något större motstånd. Läraren säger ett påstående i taget. Den som instämmer i lärarens påstående reser sig och byter stol med någon annan som rest sig. Den som inte instämmer eller passar sitter kvar på sin stol. Genom att sitta kvar på stolen kan man markera två saker; antingen instämmer man inte i påståendet eller också behöver man mer tid för att kunna ta ställning. Efter varje påstående ber läraren två-tre elever motivera sin åsikt utifrån påståendet. Det är det viktigaste momentet i Heta Stolen. Därigenom kan eleven få insikt i att man kan tänka på olika sätt utifrån samma påstående. Övningen underlättas av om läraren kan hålla sig neutral till påståendena. Läraren kan självfallet också be en eller flera elever förbereda egna påstående och leda Heta Stolen. Exempel på påstående - Hasch är farligare än vin - Ingen blir beroende av ecstacy - Att bara testa hasch är OK - Man är alltid full när man testar droger första gången. - Så länge man bara inte injicera kan man testa nästan vilken drog som helst. - Haschrökning är inkörsporten till tyngre droger. - De som säljer droger borde ha dödsstraff. - Man ska testa hasch åtminstone en gång så man vet vad man snackar om. - Urinprov ska inte vara frivilligt- enda sättet för skolan att hitta narkotikamissbrukare tidigt. - Den som inte röker vanliga cigaretter kan heller inte röka brass. - Att tala om för skolkuratorn vilka som håller på är inte angiveri- det är att rädda liv. - Haschare är ofta intressanta människor. - Alla som håller på med droger borde sättas i fängelse på livstid. Påstående med anknytning till filmen typ Key West. - Hade Jocke bara haft starkare självkänsla hade han inte blivit knarkare. - Jessica vågade säga nej, alltså har tjejer mer civilkurage än killar. - Jocke tände på därför att han ville vara som Rolle, gängledaren. - Rolle gjorde helt rätt när han slängde ut Jessica när hon la sig i hans liv. - Det som hände Jocke händer aldrig mig. - Jessica är en fjolla, hon borde ha provat så hon visste vad hon snackade om. - Någon av Jockes kamrater borde ha ringt Jockes föräldrar och berättat vad han sysslade med. Fullfölj min mening Fullfölj min mening är en lätt och enkel uppvärmningsövning. Läraren eller några elever har skrivit ned ett antal påståenden om narkotika, där man inte avslutat meningen; t.ex. Killar tänder oftast på för att. eller På ravepartyn är det lätt att få tag i. 11

12 Eleverna sitter också här i en ring. Läraren vänder sig till eleven till vänster och läser upp den oavslutade meningen. Tanken är att eleven ska svara snabbt och spontant med det första som dyker upp i huvudet. Man ska innan övningen ha uppmanats att inte tänka efter. Vill inte eleven svara så ruskar man på huvudet eller säger pass. Meningen går då vidare till nästa elev i ringen. Ledaren kan tillåta att vissa oavslutade meningar repeteras. Du kan också använda påstående på föregående sida och bara ta bort det / de sista orden om du väljer att bara göra den här övningen. 12

13 Minifakta om droger och missbruk Hur upptäcker vi missbruk? I filmen typ Key West? går Jocke igenom alla faser i det man kallar missbrukarkarriär, en väg kantad av dåliga livsval som i Jockes fall ledde till en förtida död på grund av en överdos heroin, 17 år gammal. En missbrukarkarriär innehåller nästan alltid ett antal gemensamma nämnare; småkriminalitet, snatterier, stölder i hemmet eller i skolan, rökning, sniffning, sprit och till slut knarkdebuten. Idag visar vetenskapliga rapporter att många ungdomar inte upplever att knarkdebuten är något farligt eller avgörande. Dessutom har nya ungdomsgrupper börjat testa och festa på olika droger, inte sällan partydroger vilka många ungdomar betraktar som ofarliga. Det finns en föreställning om att man genom fysiska kännetecken, t.ex. pupillstorlek kan få säkra indikationer på drogmissbruk. Det finns anledning att varna för en övertro i detta avseende. Dessa fysiska tecken kan våra svåra att upptäcka även för människor som är vana att umgås med missbrukare. Det beror inte sällan på att missbrukare blir skickliga på att hantera sitt drogrus så att omgivningen inte ska upptäcka det. En kompis till Jocke sa under researchintervjuerna; jag har inte vågat sett nå n i ögonen på fem år, hade alltid kepsen djupt ner i pannan när jag var påtänd. Det viktiga är att lära sig tolka och läsa av hur en ung människas hela beteendebild förändras till följd av drogmissbruk. Nedan presentera vi några varningssignaler ; Skolarbete blir sämre - När man missbrukar droger blir man trött och okoncentrerad vilket i sig ofta påverkar prestationsförmågan. - Skolk behöver självfallet inte betyda drogmissbruk men är alltid en viktig signal. Byter socialt umgänge - I Jockes fall var det den utlösande faktorn. Jocke flyttade från Malmö till Staffanstorp och hamnade i ett gäng där man redan tände på. För att hävda sig kände Jocke sig tvungen att vara värre än sin nya kamrater. Om en ung person plötsligt vänder sina gamla kompisar ryggen och börjar umgås med nya så kan det vara en allvarlig varningssignal. Nya intressen Om plötsligt ishockyn eller ridningen är totalt ointressanta kan detta också vara en varningssignal. Självfallet byter tonåringar intressen men klart är att drogmissbruk tränger undan andra intressen. Förändrad dygnsrytm Jockes föräldrar noterade en totalt förändrad dygnsrytm hos Jocke med vakenhet, musik och långa telefonsamtal på nätterna och bedövande trötthet och slapphet på dagarna. Konstiga telefonsamtal och dyra telefonräkningar När föräldrar plötsligt får telefon ifrån människor som inte säger sitt namn och som ringer på udda tider är detta också en varningssignal. I Jockes fall fyrdubblades familjens telefonräkningarna. 13

14 Försämrad ekonomi / stölder / kriminalitet En tonåring som ständigt ber om pengar är inget ovanligt, det är dyrt att vara tonåring idag, FMN rapporterar om att föräldrar dras in i ett spindelnät av sponsrande och möjliggörande genom narkomanens manipulativa beteenden. Missbruk skapar en ovärdig tillvaro fylld av lögner och manipulerande. Det finns föräldrar som i godaste av uppsåt har sponsrat sina barns narkotikamissbruk med hundratusentals kronor. Trots att narkotika idag är farligt billigt så kommer de ekonomiska konsekvenserna av missbruket in i bilden förr eller senare. Börjar man upptäcka snatterier och småkriminalitet är detta självfallet en mycket allvarlig varningssignal. Oväntade fynd Om man som förälder eller lärare påträffar oväntade fynd, som t.ex frimärkspåsar med pulver i, hasch (ser ut som ljusgul eller svart kåda, inte sällan i from av små bitar), svartbränd folie, skedar (används vid heroinmissbruk), tabletter, små frimärksliknande pappersbitar (LSD) bör man direkt kontakta polis och socialtjänst samt konfrontera den unge. 14

15 Fakta om de vanligaste narkotiska preparaten Idag föreligger bra uppdaterade faktabaser om de flesta på marknaden förekommande narkotiska preparaten samt deras konsekvenser och kännetecken. Se våra länktips på sidan 7. Nedan presentras därför minifakta endast om de allra vanligaste drogerna; 1. Sniffning Många hävdar att sniffning är att leka rysk roulette med döden. Risken för överdos är ständigt närvarande. Unga tonåringar startar ofta sin missbrukarkarriärer, som t.ex. i Jockes fall, med att sniffa butangas (finns i cigarettändare) 2. Cannabis Cannabis är samlingsnamnet för de produkter; hasch, marijuana, och hascholja som utvinns ur indisk hampa. THC eller tetrahydrocannabinol är cannabispreparatets giftsubstans, den som framkallar ruset. THC är fettlösligt och lagras i kroppens fettvävnader under lång tid. Viktigt att veta är att THC-halten i dagens cannabisprodukter är mycket högre än jämfört med tidigare. Cannabis är idag p.g.a. sin styrka en synnerligen lömsk och farlig drog särskilt som den upplevs av många ungdomar som ofarlig. Under ruset förändras syn och hörselintryck. Vanerökning ger tankesvårigheter, dåligt närminne och nedsatt uppmärksamhet. 3. Centralstimulerande preparat Det vanligaste centralstimulerande preparatet i Sverige är amfetaminet. Till gruppen räknas också kokain och crack. Preparaten ger ofta en förhöjd självkänsla och stark energi, tar bort känslor av trötthet, hunger och törst. Kallas ofta för uppåttjack av missbrukare själva. Tecken på missbruk är stora pupiller, muskelryckningar, malande käkar/tuggningar och att missbrukaren gör dag till natt. 4. Heroin och opiater Alla preparat som klassas som opiater har en dämpande effekt och ger en känsla av ro och välbehag. Opium renas till morfin och heroin. Genom kemiska processer kan man sedan framställa Metadon och Petidin, som har ungefär samma effekter som opium. Färgen på heroin kan variera från vit till ljusbrun. Kan rökas, ätas eller injiceras. Heroinet har fått en dramatisk ökad spridningen under 1990-talet och finns nu tillgängligt bland unga missbrukare i de flesta av Sveriges småkommuner. Heroin ger ett snabbt beroende och räknas av missbrukarna själva som ett nedåttjack. Kännetecken på missbruk är små pupiller, sluddrande tal och långsamma kroppsrörelser. Det föreligger en mycket stor risk för överdoser p.g.a av den snabba toleransutvecklingen, dvs missbrukaren behöver större och större dos för att få någon effekt av drogen. Dessutom är det alltid svårt att veta vilka styrka heroin har när det handlas. 5. Ecstacy MDMA är förkortningen för drogen Ecstacy, som är en blandning av centralstimulerande och hallucinogena droger. Försäljs ibland som tabletter med små symboler på. Kännetecken på 15

16 missbruk är svettningar, kramper i käkarna och darrningar. Ecstacy blev känt i samband de s.k. ravefesterna och kan också betrakats som en lömsk drog eftersom många ungdomar upplever den som ofarlig. För information om fler droger som t.ex. alkohol, GHB, LSD och hallucinogena droger, designade droger och narkotikaklassade läkemedel hänvisar vi till våra länktips på sidan 7. Där finner du också de vanligaste frågorna och svaren om narkotika. 16