Strategiplan Fakulteten för naturvetenskaper och teknik FNT

Transkript

1 Strategiplan Fakulteten för naturvetenskaper och teknik FNT

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 2. Verksamhetsanalys 4 a. SWOT-analys 5 b. Samarbete och strategiska samarbetspartners 8 3. Mål och strategier för FNT 9 a. Mission 9 b. Vision 10 c. Konkreta målsättningar Spetsenheter, utvecklingsområden och prioriterade målsättningar 12 a. Universitetets interna spetsenheter i forskning 12 b. Universitetets profilområden i forskning (FA ) 13 c. Utvecklingsområden Konkreta åtgärder för målen 16 Bilaga 1: Ekonomisk effekt (i årsverken) av föreslagna strategiska satsningar Bilaga 2: Utbildningslinjer, ämnen och examina vid Fakulteten för naturvetenskaper och teknik 21 Åbo Akademis uppdrag: Åbo Akademis uppdrag är att utgöra en öppen svenskspråkig universitetsmiljö för forskning och studier av hög kvalitet med nordisk och internationell förankring. Åbo Akademi har ett särskilt uppdrag att utbilda svensktalande experter för Finlands framtida behov. 1

3 1. Bakgrund Åbo Akademi verkställde vid början av år 2015 en grundlig organisationsreform: 12 institutioner sammanslogs till fyra fakulteter. Institutionerna för biovetenskaper, naturvetenskaper, kemiteknik och informationsteknologi sammanslogs till Fakulteten för naturvetenskaper och teknik, FNT, som ansvarar för forskning och utbildning inom både det naturvetenskapliga och det tekniska området. För första gången i den nya Åbo Akademis historia (1918-) finns hela matematisk-naturvetenskapliga och tekniska området organisatoriskt i en och samma fakultet. FNT är universitetets absolut största fakultet, både med tanke på personal och budget. Med reformen eftersträvas förutom ökad kostnadseffektivitet, framför allt bättre samordning och kvalitetsutveckling av den teknisk-naturvetenskapliga undervisningen inom universitetet samt synergier inom forskningen, vilket i framtiden bör resultera i högklassiga, tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Fakulteten har fem utbildnings-linjer: naturvetenskaper, biovetenskaper, farmaci, kemiteknik och informations-teknologi. Fakulteten har ett svenskspråkigt och flera internationella engelskspråkiga magisterprogram. Fakulteten har ca 460 anställda år 2015; därutöver arbetar tiotals stipendieforskare och utländska gästforskare och praktikanter vid fakulteten. De absolut största personalgrupperna är forskare och doktorander. Fakultetens lärarkår består av professorer, akademilektorer och universitetslärare. Fakulteten har ca 40 professorer och ca 40 akademilektorer. Varje utbildningslinje har en utbildningslinjeansvarig och varje ämne har en ämnesansvarig professor. De utbildningslinjeansvariga och ämnesansvariga är utnämnda för två år. Fakultetens personalstruktur framgår nedan. Fakultetens personalstruktur. 2

4 Eftersom Åbo Akademi är Finlands enda mångvetenskapliga svenskspråkiga universitet, har det i förhållande till sin storlek ett brett ansvar för utbildningen; Åbo Akademi ansvarar för den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen i matematik, fysik, kemi och biologi. Åbo Akademi har ett brett lokalt samarbete med Åbo universitet samt nationellt samarbete med flera finländska universitet, speciellt med Helsingfors universitet och Vasa universitet. Det lokala samarbetet med Åbo universitet är synnerligen intensivt och fruktbart; de två universiteten har gemensamma forskningscentra och forskarskolor, som exempel kan nämnas Åbo Bioteknikcentrum och TUCS Turku Centre for Computer Science. Den viktigaste samarbetspartnern bland yrkeshögskolorna är Novia. Fr.o.m har antalet antagningsmål till vilka studenter kan söka rationaliserats till fem utbildningslinjer: biovetenskaper, farmaci, informationsteknologi, kemiteknik och naturvetenskaper. Naturvetenskaper innebär i detta sammanhang matematik, fysik, kemi och geologi; studenten antas till utbildningsprogrammet i naturvetenskaper och specialiseringen inleds under det första läsåret. Reformen av kandidatutbildningarna verkställs fr.o.m. hösten Fakulteten leds av fakultetsrådet (FR) och dekanus (DFNT). Fakultetens dekanus är professor Tapio Salmi ( ). Fakultetsteamet (FT) består av dekanus och administrativ personal, som bereder fakultetsrådsmöten. Fakulteten har fem utbildningslinjeansvariga (ULA), som ansvar för koordineringen och utvecklingen av fakultetens utbildningslinjer. Det vetenskapliga rådet (VR) står till dekanus förfogande i strategiska vetenskapliga och vetenskapspolitiska frågor. I början av 2015 grundades en teknisk serviceenhet vid fakulteten (TS). Fakulteten har ett PR- och kommunikationsteam (PR). Dekanus är medlem av rektors ledningsgrupp och deltar i inhemska, nordiska och europeiska dekanus- och rektorsmöten på naturvetenskapens och teknikens område. Alla forskarstuderande vid FNT är anknutna till interna forskarskolor eller nationella doktorandnätverk. FNT har två ÅA-interna spetsenheter inom forskning ( ) som är utnämnda av universitetets rektor på basis av sakkunnigutlåtanden som getts av en internationell panel. Spetsenheterna inledde sin verksamhet i början av år De profileringsområden inom naturvetenskaper och teknik som Åbo Akademi har framfört till Finlands Akademi är molekylär process- och materialteknologi samt läkemedelsutveckling, den sistnämnda i samarbete med Åbo universitet. Finlands Akademi har godkänt dessa profileringsområden i maj

5 Fakultetens organisation. 2. Verksamhetsanalys SWOT FNT har sammanställt en verksamhetsanalys i form av en SWOT-analys. I denna lyfts upp både interna och externa angelägenheter som påverkar eller som i framtiden kan påverka fakultetens verksamhet. Ämnena vid FNT är traditionellt mycket starka i vetenskaplig forskning. En av fakultetens stora utmaningar är studentrekrytering och antalet sökande till grundutbildningarna, vilket resulterar i ett försvagat examensresultat i förhållande till målsättningarna. I doktorsutbildningen är fakulteten synnerligen aktiv, och målsättningarna överskrids tydligt. Fakulteten har sin stora styrka i ett brett nationellt och internationellt nätverk, goda kontakter till samarbetspartners vid andra universitet, forskningsinstitut och företag, samt internationellt erkänd forskning på hög nivå. FNT ska vara lyhörd för omvärldssignaler och kunna beakta samhällets föränderliga behov i planering av fakultetens verksamhet. 4

6 2 a. SWOT-analys S Strengths - styrkor Utbildning Lång tradition av utbildning och starka utbildningslinjer God undervisning med arbetsmarknadsrelevans Hög sysselsättningsgrad bland de utexaminerade Populära internationella mastersprogram Tvärvetenskaplighet och mångvetenskaplighet inom fakulteten med stor potential Vissa utbildningar, t.ex. farmaci, geologi och mineralogi samt energiteknik har en mycket god studentrekrytering och genomströmning Forskning Lång tradition av forskning Stark vetenskaplig output i form av publikationer och speciellt doktorsavhandlingar Bra nationellt och internationellt samarbete inom forskarutbildningen God rekrytering av forskarstuderande Spetsenheter i forskning finns inom fakulteten Personal Kompetent och välutbildad personal Engagerade lärare Flera internationellt erkända professorer Allmänt Fungerande kanaler till Norden, kontinentala Europa, USA och Kanada Alumner med nyckelpositioner i samhället, goda kontakter till näringslivet och övriga samhället Intensivt deltagande i och arrangerande av konferenser och evenemang och ett starkt internationellt nätverk Mycket internationell och multikulturell miljö W Weaknesses - svagheter Utbildning Rekryteringsbasen av studenter är snäv, få potentiella studerande med högsta vitsord i matematisk-naturvetenskapliga ämnen i gymnasiet Ojämn rekrytering av studenter till fakultetens utbildningslinjer Svag nationell synlighet för utbildningslinjerna inom FNT Forskning Många forskningsprojekt är små och relativt kortvariga 5

7 Personal Många forskare och lärare med tidsbundna avtal Ett begränsat antal sökande till lärarbefattningarna som ledigförklaras Mycket långsam process vid rekrytering av professorer (detta beror inte på FNT) Svårt att avancera i karriären om man fokuserat på undervisning Könsfördelningen är för snäv inom vissa discipliner, både gällande personal och studenter Allmänt Brett ansvar jämfört med de resurser som FNT får från basfinansieringen En del av fakultetens utrymmen i synnerligen dåligt skick För stor geografisk splittring med verksamhet i sju byggnader, naturliga mötesplatser saknas ibland Interna hyror är orimligt höga för FNT FNT:s allmänna synlighet svag på riksplanet O Opportunities - möjligheter Utbildning Bredda studentrekryteringen till Sverige och övriga Norden FNT har möjligheter att ge rikets bästa språkbad på naturvetenskapens och teknikens område för studenter från finskspråkiga gymnasier och yrkeshögskolor Fungerande utbildningssamarbete som kan vidareutvecklas (double degree, mm.) Skapa en fysisk plattform där studenter och företag kan växelverka med varandra Gästföreläsare från näringslivet för att ge arbetsmarknadsrelevans i undervisningen Rekrytering av flera kvinnliga studenter torde vara möjlig Forskning Målmedveten utveckling av spetsforskning, lätt att identifiera spetsar Instrumentparken och bättre samarbete kring den Aktivare samarbete med industri och uppstartföretag i Finland och Europa Motivering av forskare till utlandsvistelser Ramavtal med sektorforskningsinstitut har stor potential. Ett ramavtal med VTT existerar redan. Personal Lärarutbyte med högskolor i Sverige och övriga Norden Internationella lärarbesök fokuserat på stora namn 6

8 Möjligheter att ännu bättre utnyttja alumner och emeriti i verksamheten Allmänt Tvärvetenskaplighet leder till möjligheter att skapa projekt inom FNT, inom ÅA och med t.ex. Åbo universitet Flexibilitet; tack vare vår litenhet kan vi omspecialisera oss snabbt Entreprenörskap; FNT kunde samarbeta med ekonomutbildningen vid ÅA om ett nytt magisterprogram i entreprenörskap och kommersialisering Möjligheter till gränsöverskridande vetenskapliga evenemang och symposier Möjligheter till förbättrad PR-verksamhet genom att anställa en egen PRoch kommunikationsansvarig Möjligheter att verkställa delade befattningar mellan företag och akademin (t.ex. adjungerade professorer) T - Threats - hotbilder Utbildning Studenter plockas upp av arbetslivet innan de fått sin examen Sjunkande matematik- och fysikkunskaper från skolutbildningen Ytterligare försämring av studentrekrytering, vilket kan leda till marginalisering Intern konkurrens om studenter Långsam utveckling av undervisningen Terminsavgifter som rikets regering föreslår för studenter utanför EU- EES-området han hota existensen av FNT:s internationella magistersprogram Forskning Brain drain, en del av de bästa forskarna vid Åbo Akademi lämnar universitetet pga. brist på mera långvariga karriärmöjligheter Forskningsapparaturen föråldras snabbt Extern forskningsfinansiering minskar pga. skärpt konkurrens och/eller minskad budget för Finlands Akademi och Tekes Personal Många kommande pensioneringar, vilket kan inverka på kontinuiteten Ökad byråkratisering av universitetssamfundet belastar personalen Finansiering av doktorander blir svårare p.g.a. ökad konkurrens och minskande resurser till forskning från statsmaktens sida (direkt universitetsfinansiering, Finlands Akademi och Tekes) Allmänt Inhemska konkurrensen kan bli skarpare 7

9 Universitetsfinansieringen i Finland minskar, vilket kan negativt inverka på FNT:s rätt dyra utbildning Gammaldags revirtänkande inom FNT FNT förblir enbart en fasad Statsfinansieringen till universiteten krymper ytterligare 2 b. Samarbete och strategiska samarbetspartners FNT har redan ett starkt samarbetsnätverk, både på nationellt och internationellt plan. Fakulteten samarbetar över vetenskapsgränser och språkgränser, fokus ligger på kvalitén och det potentiella, ömsesidiga utfallet av samarbetet. Nationellt har FNT ett speciellt starkt samarbete med Åbo universitet och Helsingfors universitet. FNT samarbetar aktivt även med många tekniska universitet samt många tekniska och naturvetenskapliga fakulteter i vårt land. Speciellt samarbetet med Åbo universitet är blomstrande på många områden, t.ex. Åbo Bioteknikcentrum, Turku Center for Computer Science (TUCS), nationellt PET-centrum, kemiskt apparatcentrum samt samarbetet på geovetenskapliga området i form av ett Geohus. Fakulteten har ett viktigt regionalt samarbete med Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Fakulteten ska satsa på att utveckla ett starkare samarbete med statliga sektorforskningsenheter (t.ex. Institutet för hälsa och välfärd, Meteorologiska institutet, Geologiska forskningscentralen, Naturresursinstitutet LUKE, VTT). Samarbetet med Åbo yrkeshögskola ska förstärkas för att höja Åboregionens nationella profil på teknologins område. I Norden idkar forskargrupper vid FNT intensivt samarbete med många universitet. Samarbetet sker i form av gemensamma projekt, forskarnätverk, forskarbesök och framför allt gemensamma vetenskapliga publikationer. De viktigaste nordiska samarbetspartners listas nedan: Uppsala universitet Umeå universitet Lunds universitet Stockholms universitet Göteborgs universitet Kungliga tekniska högskolan (KTH) Chalmers tekniska högskola Karlstads universitet Mittuniversitet Svenska lantbruksuniversitet NTNU (Trondheim) Oslo Universitet Bergens universitet Tromsö universitet 8

10 Köpenhamns universitet Syddansk universitet Århus universitet Danmarks tekniska universitet (DTU) Under de kommande åren ska samarbetet speciellt fokuseras på 4-5 toppuniversitet i Norden. Åbo Akademi är en del av Baltic University Program (BUP) som koordineras av Uppsala universitet. BUP organiserar gemensamma kurser samt studentoch forskarträff. Åbo Akademi har plats i BUP:s styrelse och är en central aktör i nätverkets verksamhet. Forskargrupperna vid fakulteten har omfattande samarbete med otaliga europeiska, amerikanska, australiensiska och asiatiska universitet. 3. Mål och strategier för FNT 3 a. Mission Fakulteten för naturvetenskaper och teknik (FNT) ska bedriva vetenskaplig forskning på högsta internationella nivå och förmedla på forskning baserad undervisning. Fakulteten utgör ett svenskt rum för utbildning och forskning inom naturvetenskaper och teknik i Finland. FNT ska genom sin verksamhet tillgodose samhällets behov av framtidens kunniga och kreativa experter. Fakulteten ansvar för den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen i matematik, fysik, kemi och biologi. Fakulteten bedriver högklassig grundforskning och tillämpad forskning och utgör en naturlig smältdegel för visionära finländska och utländska forskare och studerande. FNT är en föregångare i gränsöverskridande samarbete inom fakulteten, akademin och samhället. 9

11 3 b. Vision FNT ska, genom ökat samarbete inom fakulteten, bilda en stark och högklassig enhet, både inom undervisning och forskning och för personalen och studenterna. FNT skapar broar över disciplingränserna och uppmuntrar till innovativ riskforskning. Studerande vid fakulteten ska få den bästa utbildningen man kan få i naturvetenskaper och teknik i Finland och lärarna ska använda sig av innovativa pedagogiska metoder i undervisningen. Studenterna ska vara en del av fakultetens dynamiska miljö där det skapas utrymmen för växelverkan mellan studenter, personal och företag. Fakulteten ska utveckla marknadsföringen av utbildningarna och studentrekryteringen för att öka studentunderlaget och försäkra att gymnasieeleverna med de bästa färdigheterna i naturvetenskapliga ämnen söker studieplats vid FNT. Studenter ska erbjudas möjlighet att studera och forska i en internationellt erkänd multikulturell miljö, där det ska vara möjligt att avlägga kurser över ämnesgränserna. Utexaminerade studenter ska ha hög arbetsmarknadsrelevans, dvs. varumärket FNT vid Åbo Akademi ska garantera kvalitet. Utbildningarna inom FNT ska göra upp mål för genomströmning och studentfeedback och kontinuerligt uppfölja dessa mål. FNT ska värna om att ha ett aktivt och konstruktivt samarbete med övriga universitet i Finland, samtidigt som FNT ska ha en stark nordisk och internationell profil. Fakulteten ska ha förutsättningar att besvara frågor som samhället ännu inte ställt genom att ligga framme på forskningsfronten. FNT ska vara en enhet som blickar framåt och visar vägen, både inom akademin och i samhället. Fakulteten ska vara en flexibel och dynamisk helhet som förespråkar utveckling och på det sättet också hålls konkurrenskraftig. Profilämnen ska kunna ändra med tiden, innehållet i utbildningarna likaså. FNT ska vara en attraktiv plattform för personalrekrytering och -utveckling, det ska skapas möjligheter för goda förmågor att avancera i sin karriär. FNT ska vara bland de ledande enheterna inom sina olika discipliner i Finland som attraherar såväl goda studenter och kunnig personal som extern forsknings-finansiering. 3 c. Konkreta målsättningar Mål för utbildningen: Studentrekryteringen ska förbättras genom ett aktivt engagemang och kontakt till gymnasier och högstadier i regionen, Svenskfinland och Norden, samt genom marknadsföring på mässor, elevbesök till ÅA, mm. 10

12 Fakulteten ska ha ett PR- och kommunikationsteam samt en heltidsanställd PR-ansvarig. Antalet studieplatser i magisterprogram, speciellt engelskspråkiga magisterutbildningar ska utökas. Antalet joint degree- och double degree-program med utländska, och speciellt nordiska, universitet utökas under strategiperioden Utbildningar inom FNT med god genomströmning och examination ska uppmärksammas och de ska stöda fakulteten i att utveckla en modell för best practices. Alla ämnen vid fakulteten motiveras att kontinuerligt utvärdera och stärka undervisningen och handledningen av studenter. FNT strävar efter att förstärka resurserna för ämneslärarutbildningen i matematik, fysik, kemi och biologi. FNT arbetar för fortsättningsutbildningen för lärare. Diplomingenjörsutbildningen med i kemiteknik, inriktning energiteknik permanenteras vid FNT i Vasa. Ett magisterprogram i industriell ekonomi och kommersialisering av teknologi ska utvecklas i samarbete med Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi. De bästa utexaminerade från yrkeshögskolor från Finland, speciellt Novia och Turun Ammattikorkeakoulu uppmuntras att söka till våra magisterprogram. Nordtek-, Erasmus- och IAESTE-samarbetet fortsätter med hög intensitet. Mål för forskningen: Forskare vid FNT uppmanas att ytterligare satsa på projektansökningar till Europeiska unionen (EU), European Research Council (ERC), Finlands Akademi (FA) och Tekes. FNT är öppet för forskningssamarbete med andra universitet, forskningsinstitut och yrkeshögskolor, t.ex. inom vissa ämnen, teman eller regioner. Samarbete med andra inhemska universitet ska utökas genom double degree-program inom doktorsutbildningen. FNT eftersträvar större synlighet i Sverige och övriga Norden och identifierar några högskolor med vilka vi ska bedriva ett starkt och fokuserat samarbete. FNT undersöker möjligheterna att anställa en forskningskoordinator/grant writer med forskarbakgrund inom naturvetenskaper eller teknik; koordinatorns huvudsakliga uppgift är att vetenskapligt stöda forskare med projektansökningar samt koordinera kontakterna till forskningskonsortier. Ämnen inom FNT med stark publikationsverksamhet och projektportfölj ska belönas och de ska stöda fakulteten i att utveckla en modell för best practices. 11

13 Det årliga antalet vetenskapliga peer review-artiklar som publiceras vid FNT ökas med 30 % i Publikationsforum (JuFo) klass 2-3 (jämfört med årets 2014 nivå). Antalet dubbelexamina med utländska universitet ska ökas. Examensmålen ska höjas på doktorsnivån. FNT ska ha flera forskardoktorer, akademiforskare samt minst en akademi-professor utnämnd av Finlands Akademi. Effektiv popularisering av forskningen vid FNT ska belönas. Allmänna mål: FNT ska satsa på internationell rekrytering av forskarstuderande och forskare samt arbeta för att uppmuntra kommunerna och näringslivet att förhålla sig öppnare för att anställa akademiskt utbildade forskare med utländsk bakgrund. FNT arbetar för att komma in på de olika internationella, sektorspecifika rankinglistorna. FNT tävlar aktivt om olika forskarpris i Finland och utomlands. Möjligheter till intimare samarbete med statliga myndigheter och sektorforskningsenheter, t.ex. genom delade befattningar ska utredas. 4. Spetsenheter, utvecklingsområden och prioriterade målsättningar Åbo Akademi har fyra interna spetsenheter för vetenskaplig forskning för åren Två av dessa spetsenheter är verksamma vid FNT. I sin strategi har Åbo Akademi definierat tre profileringsområden, vilka har godkänts av Finlands Akademi. Som tillägg till de fokusområden som ÅA redan identifierat i universitetets strategiplan, identifieras några framtida utvecklingsområden vid fakulteten. Dessa utvecklingsområden ska, liksom profileringsområdena, förändras med tiden enligt samhällets och verksamhetens behov. 4 a. Universitetets interna spetsenheter i forskning Fakulteten har två av Åbo Akademi utsedda spetsenheter för vetenskaplig forskning: FunMat och Processkemiska centret Johan Gadolin (PCC). Spetsenheterna valdes av universitetsrektorn i slutet av 2014 på basis av utlåtanden från en internationell expertpanel. Spetsenheten Centret för funktionella material (FunMat) FunMat utövar grundforskning i intelligenta material för olika tillämpningar inom pappers- och förpackningsindustrin, läkemedels- och hälsovårdsindustrin samt elektronikindustrin. 12

14 FunMat utvecklar "intelligenta" egenskaper hos tryckbara material genom att tillföra t.ex. bioaktivitet, ljuskänslighet, magnetism och värmekänslighet till materialet och integrera dessa till aktiva elektroniska komponenter. Nya material designas även med målet att öka förståelsen av växelverkningar i cellmaterial. Att göra s.k. smarta papper innebär också att integrera elektronik i materialet. För ändamålet har transistorer utvecklats som kan tryckas direkt på papper, något som inte tidigare varit möjligt. Det ger nya möjligheter till utveckling av nya tillämpningar för papper bl.a. för detektering. FunMat är en tvärvetenskaplig kombination av naturvetenskaper och teknik med intensivt samarbete mellan de deltagande laborationerna; fysik, fysikalisk kemi, teknisk polymerkemi, pappersförädling och cellbiologi. Spetsenheten Processkemiska centret Johan Gadolin (PCC) Människan ska i framtiden leva i harmoni med det övriga ekosystemet. Det är ett övergripande mål för forskningen vid PCC. Vår utveckling ska basera sig på utnyttjandet av förnyelsebara naturtillgångar, i Finland speciellt på skogens biomassa. PCC är en unik tvärvetenskaplig kombination av kemi och kemiingenjörsvetenskap. Inom ramen för PCC samarbetar de kemiorienterade laboratorierna i kemiteknik; analytisk kemi, organisk kemi, oorganisk kemi, teknisk kemi och reaktionsteknik samt trä- och papperskemi. Centret utvecklar gröna produktkoncept med hjälp av hållbar process- och produktteknologi. Det betyder att man utnyttjar förnyelsebara råvaror, särskilt skogens biomassa står i fokus inom forskningen. Som exempel på vad man forskar i vid PCC kan nämnas framställning av bränslekomponenter ur biomassa, naturbaserade sötningsmedel och antioxidanter samt bioglas. Utvecklingen av dessa komponenter baserar sig på en djupgående förståelse av de bakomliggande molekylära processerna, centrets arbetsmetod är molekylär processteknologi. 4b. Universitetets profilområden i forskning (Finlands Akademi ) Enligt ett initiativ från Finlands Akademi ska varje universitet i Finland profilera sig. Åbo Akademi har i sin strategi identifierat tre profilområden, av vilka två är kopplade till FNT; molekylär process- och materialteknologi samt läkemedelsutveckling och diagnostik. Båda profilområdena har godkänts av 13

15 Finlands Akademi. FA:s profileringsfinansiering sätter specifika krav på personalplaneringen vilka tas i hänsyn i fakultetens personalplan, som uppdateras årligen och vid behov oftare. Profileringen inklusive rekryteringarna till profilområden styrs av en styrgrupp där dekanerna är med. Molekylär process- och materialteknologi Kemi och kemiteknik inom FNT är väl profilerade på ett nationellt plan. Det har också burit frukt för forskningen som inom Processkemiska centret Johan Gadolin (PCC) och Centret för funktionella material (FunMat) har rönt stor internationell synlighet. Molekylär process- och materialteknologi har idag en fokus och tyngd som främst rör framtidens bioraffinaderier, katalys och reaktionsteknik, funktionella material och biomaterial, energiteknologi och - kemi, samt papperselektronik. Målsättningen är att ytterligare höja kvaliteten och spetsen och den internationella synligheten genom att skapa Gadolin Centre for Process Engineering and Materials inom FNT. Läkemedelsutveckling och diagnostik (samarbete med Åbo Universitet) I det omfattande samarbetet med Åbo Universitet inom området biomedicin och bioteknik, har ett gemensamt tyngdpunktsområde inom läkemedelsutveckling och diagnostik skapats. Inom Åbonejden har den starka forskningen som har organiserat sig starkt under biocentret Biocity Turku lett till ett flertal innovationer. Läkemedelsutveckling är ett brett område. Till Åbo Akademis viktigaste områden hör biovisualisering (inkluderande nationella PET-centret), läkemedelsformulering och diagnostik, organisk kemi och biokemi, strukturbioinformatik, cell- och molekylärbiologi och materialforskning. Inom denna profil samordnas dessutom aktiviteterna tillsammans med Åbo Universitet. 4 c. Utvecklingsområden Energiteknisk inriktning inom kemiteknik Diplomingenjörsutbildningen i kemiteknik, inriktningen energiteknik, startade i Vasa hösten 2011 i samarbete med Yrkeshögskolan Novia. Verksamheten har kommit igång väl, söktrycket är tillfredsställande och inriktningens studieplatser har 2015 fördubblats från 5 till 10. Energitekniken har som utvecklingsmål: ytterligare förstärkt rekryteringsbas, ökad samverkan med den lokala industrin i Österbotten och lokala högskolor, nya energirelaterade utbildningsled och -koncept samt bredare samarbete med Akademins verksamhet i Åbo (nya fördjupade undervisningsmoduler), nya undervisningsmiljöer (laboratorieverksamhet), ökad samverkan inom Norden, speciellt med Umeåregionen samt utveckling av 14

16 industridoktorandkoncept och internationella moduler i utbildningsutbudet. Verksamheten i Vasa ska permanenteras och en kritisk massa ska skapas genom internt och externt samarbete. Digitalisering av industri och samhälle och Computational thinking i skolan Digitaliseringen av hela samhället, och i synnerhet av industrin, är en process som redan har pågått i flera år i snabbt ökande takt. Den drivs av många olika utvecklingar inom teknologin, som t.ex. mobila apparater, snabb mobil internettillgänglighet, molnbaserade infrastrukturer, mode med elektroniska apparater ( wearable devices ), sensorer och ställdon, smarta anpassningsbara teknologier (t.ex. inom energinät eller medicin), maskinlärning, modellering, simulering, samt analys. Digitaliseringen sträcker sig långt utöver datorstött arbete, där datorer stöder olika slags aktiviteter. Digitaliseringen innebär ett totalt nytänkande inom många områden och medför att fokusen flyttas till data, modellering och analys. Digitalisering involverar teknologier och metoder, så som sakernas internet, analys av big data, modellering samt smarta fabriker. Digitaliseringen borde tas upp som en bred horisontell transformation som övergriper flera olika discipliner, i stället för endast en specifik disciplin. Den kan integreras i utbildningen och forskningen inom alla naturvetenskapliga och tekniska ämnen, så att studenternas och forskarnas ämneskompetenser förstärks samtidigt som de smidigt kan röra sig med digitaliseringens koncept och teknologier. Man kan tänka sig detta som en beräkningsplattform för hela universitetet, som ger var och en inom universitetet tillgång till (och utbildning i) de nya digitala möjligheterna. Digitaliseringen skulle också omfattas i hela samhället genom att tas upp i ett tidigt skede i skolutbildningen. Det nya initiativet att ta upp programmering och databehandling i alla finländska grundskolor från och med 2016 är ett utmärkt verktyg för att driva igenom digitaliseringen av samhället. Detta leder i sig även till nya möjligheter för fakulteten att förbereda lärarna inför denna utveckling. Funktionell marin biodiversitet i en föränderlig värld Miljö- och marinbiologi är ett forskningsintensivt ämne som har en internationell profil. Det täcker teman från molekylär och genetisk nivå via individer, populationer till ekologiska samhällen och hela ekosystem med fokus på struktur, funktion, beteende, evolution och miljöproblem. Forskningens och utbildningens relevans för såväl akademin som det omgivande samhället är hög, och den registrerade arbetslösheten hos 15

17 magistrarna och doktorerna är obefintlig. Publiceringsprofilen är god, med hög genomslagskraft Ämnet förfogar över goda fysiska resurser i form av egna fältstationer på Husö och i Korpoström, samt en satsning via Finlands Akademis infrastrukturprogram FIRI inom det strategiska programmet FINMARI, som är ett nationellt strategiskt nätverk med flera samarbetspartners bland universitet och deras fältstationer, sektorforskningsinstitut och näringslivet. Forskningen och utbildningen är mångvetenskaplig inom marin miljö, med såväl nationella som internationella intressenter. Forskningen, med fokus på havsmiljön i Östersjön och omgivande nordiska hav inklusive de arktiska regionerna, är av grundforskningskaraktär med klara tillämpade aspekter (klimatförändring, övergödning, storskalig syrebrist, fysiska ingrepp, kemisk stress, hormonstörare, samt patobiologiska aspekter). Forskningen hanterar frågor kring hur funktionell biologisk mångfald upprätthålls i tid och rum, förändringar i födovävar i samband med storskaliga miljöförändringar, evolutionära och beteendeekologiska aspekter, samt betydelsen av patogener i ekosystemet. Den skärgårdsforskning som bedrivs inom ämnet kan direkt kopplas till människan och hennes aktivitet, och är en viktig komponent i samhällsplanering. Den Nordiska dimensionen är särskilt framträdande i och med ett extensivt samarbete inom forskning och utbildning med övriga universitet med marin profilering (Stockholm, Göteborg, Umeå, Uppsala, Lund, Oslo, Bergen, Tromsø, Aarhus, Odense, DTU-Aqua). Ämnet deltar aktivt i stora internationella nätverk, så som Nordic Center of Excellence i marin klimatforskning, samt i projekt inom det strategiska EU Östersjöprogrammet BONUS. Fältstationerna (Husö och Korpoström) i samråd med HU (Tvärminne) och TY (Själö) utgör ett centralt gemensamt utbildnings- och forskningskluster, dvs. en strategisk basresurs. Stationerna bör utveckla samverkan inom akademin och nationellt (ökat krav på extern finansiering och externt deltagande; Åland resp. Åboland). Ökad samverkan med LUKE i enlighet med den nationella utredningen "Kenttäasemaverkostoselvitys" (UKM 2015:17; offentliggjord ) bör uppbyggas. 5. Konkreta åtgärder för målen Utbildning FNT rekryterar en kommunikations- och PR-ansvarig med huvudansvaret för den praktiska marknadsföringen av utbildningarna vid FNT och studentrekrytering. FNT ingår joint/double degree-avtal med en nordisk och/eller annan utländsk högskola under strategiperioden. 16

18 FNT ingår avtal om undervisningssamarbete med valda nordiska högskolor. FNT deltar i inhemska pilotprojekt i utveckling av datorbaserad undervisning FNT föreslår att styrelsen för Åbo Akademi att antagningen i Vasa skall bli av permanent natur och att antalet studieplatser gradvis kan höjas till 15 platser på magisternivå En pedagogisk workshop ska ordnas årligen för fakultetens undervisande personal. Detta ska utgöra ett forum för utbyte av erfarenheter och åsikter om undervisningsmetoder och -resultat. Ett enhetligt elektroniskt kursutvärderingssystem ska tas i bruk vid FNT. Svarsprocenten i kandidatenkäten ska höjas till 75 %. Ett dekanuspris inrättas för goda prestationer inom undervisningen vid FNT. Pristagaren väljs av en jury, i vilken studenter deltar. FNT deltar i Åbo Akademis kvalitetsarbete inom undervisningen, bl.a. auditeringsprocesser FNT undersöker möjligheter att ackreditera åtminstone några av utbildningslinjerna vid fakulteten. FNT undersöker möjligheter för att etablera Barnens och ungdomens universitet skolelever ska få möjlighet att komma till fakulteten och bekanta sig med forskning och utbildning. Målet är att öka teknikintresset hos skolelever i alla åldrar Forskning FNT undersöker möjligheterna att rekrytera en forskningskoordinator/grant writer med huvudansvaret för att vetenskapligt stöda forskare med projektansökningar samt koordinera kontakterna till forskningskonsortier. Rekryteringsmöjligheterna beror på tillgängligheten av en lämplig person samt på fakultetens ekonomiska läge. FNT ordnar seminarier för personalen för att uppmana till innovativa projektansökningar och t.ex. forskargrupper som beviljats stora nationella och internationella projekt delar med sig om sina erfarenheter och hur de lyckades få in projekten. Forskarna uppmanas till publicering i de mest högklassiga journalerna och de forskargrupper som lyckas med detta ska uppmärksammas. Framgångsrika forskare vid fakulteten uppmanas att ansöka om FA-, Tekes-, EU- och ERC-projekt. Dekanus kan, på förslag av ämnesansvariga, besluta att befria några medarbetare vid fakulteten från undervisningsuppgifter under en viss tid för att de ska kunna fokusera på sin ansökan. Gränsöverskridande vetenskapliga symposier och workshops ska ordnas några gånger per år. 17

19 Personal All undervisande personal vid FNT ska ha en möjlighet att kontinuerligt bedriva forskning, och all forskande personal ska förmedla sin kunskap via undervisning Den tekniska personalen borde i mån av möjlighet kunna vara aktiv i forsknings- och undervisningssammanhang Fakultetens ämnen ska ha som målsättning att undervisningsansvaret fördelas på undervisande personalen så att var och en har en period under läsåret som helt är avsedd för forskning, Möjligheten till avancemang i karriärstegen för forskande och undervisande personal bör utökas, likväl anställningar av forskare på nivå 3 (universitetsforskare el. dyl.). Fakulteten utreder möjligheten till delade befattningar med t.ex. statliga sektorforskningsenheter. Fakulteten eftersträvar att ha adjungerade professurer med utländska universitet med utmärkt renommé. Avsikten är att Åbo Akademi bekostar ca 20 % av professurerna. Följande adjungerade professurer är aktuella: teknisk kemi, hållbar utveckling (med Umeå universitet; existerar redan), tillämpad molekylmodellering (teoretisk kemi), fiber- och cellulosateknologi (med KU Leuven, ska etableras på hösten 2015), cellbiologi (med TU Eindhoven). Tyngdpunkten i dessa professorers verksamhet ska vara i forskning och forskarhandledning. FNT utreder möjligheten till fortsatt och eventuell ny extern finansiering för uppbyggandet av verksamheten i Vasa Dekanus utför en kontinuerlig dialog med fakultetens personal och studenter. Detta sker bl.a. i form av utvecklingssamtal, ämnesturnéer samt träff med personal och studentföreningar. Utvecklingen av fakultetens personalstruktur beskrivs i fakultetens personalplan. Övrigt Dekanus utser ett PR- och kommunikationsteam, vars uppgift är att stöda PR-ansvariga samt fatta strategiska och konkreta beslut om fakultetens marknadsföring och PR, både för utbildning, forskning och samverkan med samhället; speciell vikt bör läggas vid FNT:s synlighet i sociala medier. De olika områdena inom fakulteten ska ha en aktiv alumniverksamhet, t.ex. alumniträffar, som arrangeras varje år eller vartannat år. Fakulteten stöder strävanden att koncentrera FNT:s campusområde i Åbo. Fakultetens utrymmen ska kontinuerligt granskas och utvecklas, speciellt föreläsningsutrymmen, övnings- och forskningslaboratorier samt biblioteks-utrymmen. De orimligt höga hyrorna för laboratorieutrymmen ska sänkas. Dekanus för en aktiv dialog i denna fråga med fakultetens ämnen och universitetets högsta ledning. 18

20 En gemensam instrumentpool utvecklas under ledning av chefen för den tekniska serviceenheten Fakulteten deltar aktivt i nationella profileringsdiskussioner på teknikens och naturvetenskapernas områden. Fakulteten är i aktiv växelverkan med ideella föreningar och fackföreningar som är aktiva på fakultetens område. Dekanus representerar fakulteten vid nationella dekanus- och rektorsmöten på naturvetenskapernas och teknikens område. Dekanus deltar aktivt även i nordiska och europeiska dekanus- och rektorsmöten. Dekanus är medlem av rektors ledningsgrupp och deltar aktivt i ledningsgruppens möten. Fakulteten deltar aktivt i Åbo Akademis 100-årsjubileum (2018): festseminarier och studia generalia-föreläsningar kommer att organiseras. PR-teamet tar hand om detaljplaneringen av jubileumsåret för FNT:s del Fakulteten eftersträvar maximal synlighet i samband med akademiska evenemang, t.ex. doktorspromotioner Fakulteten deltar aktivt i Åbo Akademis medelinsamling Tre årliga pris kommer att delas ut vid FNT: en för utmärkt undervisning, en för utmärkt doktorsavhandling samt en för förtjänstfull populärisering av teknik och naturvetenskaper. En tidtabell och lista på ansvarspersoner för åtgärderna ovan utarbetas av dekanus, utbildningslinjeansvariga, ämnesansvariga, styrgruppen för teknisk service samt fakultetsteam. Strategiplanen måste sannolikt uppdateras och revideras p.g.a. regeringsprogrammet (Sipilä I), som innebär kraftiga nedskärningar för utbildnings-, forsknings- och kultursektorn. Strategidokumentet publiceras på fakultetens webbsida samt distribueras till hela personalen och alla studenter vid fakulteten. En förkortad powerpointversion publiceras på fakultetens websida. 19

21 Bilaga 1: Ekonomisk effekt (i årsverken) av föreslagna strategiska satsningar Utveckling av kostnader PR-ansvarig, heltid 0,25 ÅV 1 ÅV 1 ÅV 1 ÅV 1 ÅV 1 ÅV Adj. prof. 20 %, KU Leuven, Kemisk träförädlingsteknik*) Adj. prof. 20 %, TU Eindhoven, Cellbiologi **) -0,4 ÅV -1,6 ÅV -1,6 ÅV -1,6 ÅV -1,6 ÅV -1,6 ÅV 0,4 ÅV 0,4 ÅV 0,4 ÅV 0,4 ÅV 0,4 ÅV Adj. prof. 20 %, 0,4 ÅV 0,4 ÅV 0,4 ÅV 0,4 ÅV 0,4 ÅV Molekylmodellering ***) Grant writer/ Forskningskoordinator 0,75 ÅV 1,5 ÅV 1,5 ÅV 1,5 ÅV 1,5 ÅV Prof. energiteknik (ET)****) 0,2 ÅV 2 ÅV 2 ÅV 2 ÅV 1) Alla satsningar -0,15 ÅV 0,95 ÅV 1,9 ÅV 3,7 ÅV 3,7 ÅV 3,7 ÅV 2) Extern finansiering av ET, utan grant writer -0,15 ÅV 0,25 ÅV 0,2 ÅV 0,2 ÅV 0,2 ÅV 0,2 ÅV *Nuvarande heltidsprofessorn i kemisk träförädlingsteknik flyttar till KU Leuven, Belgien och fortsätter 20 % vid FNT. **) Aktivt samarbete idkas med TU Eindhoven och en personresurs står till förfogande ***) Med molekylmodellering menas här teoretisk kemi. Ersätter professuren i kvantkemi och molekylär spektroskopi som är obesatt ****) Österbottniska stiftelser finansierar professuren i energiteknik; förhandlingar ska inledas för att får fortsatt stöd efter

22 Bilaga 2: Utbildningslinjer, ämnen och examina vid Fakulteten för naturvetenskaper och teknik Naturvetenskaper (NaK, FM, FL, FD) Matematik och statistik Fysik Kemi (analytisk kemi, fysikalisk kemi, organisk kemi, oorganisk kemi) Geologi och mineralogi Biovetenskaper (NaK, FM, FL, FD) Biokemi Cellbiologi Miljö- och marinbiologi Farmaci (farmaceut) Biovetenskaper med inriktning farmaci (FM) Informationsteknologi (NaK, FM, FL, FD, TkK,DI, TkL,TkD) Datateknik Datavetenskap Kemiteknik (TkK, DI, TkL, TkD, FD) Värme- och strömningsteknik Teknisk kemi och reaktionsteknik Reglerteknik Anläggnings- och systemteknik Analytisk kemi Fysikalisk kemi Organisk kemi Oorganisk kemi Teknisk polymerkemi Trä- och papperskemi Fiber- och cellulosateknologi Pappersförädling Energiteknik Industriell ekonomi Engelskspråkiga magisterprogram vid Fakulteten för naturvetenskaper och teknik Biomedical Imaging (FM) Chemical Engineering (DI) Erasmus Mundus - Excellence in Analytical Chemistry (FM, DI) Embedded Computing (DI, FM) Software Engineering (DI, FM) Computer Science (FM) Interna spetsenheter i forskning FunMat 21

23 PCC Profileringsområden godkända av Finlands Akademi Molekylär process- och materialteknologi Läkemedelsutveckling och diagnostik Utvecklingsområden Energiteknisk inriktning inom kemiteknik Digitalisering av industri och samhälle och Computational thinking i skolan Funktionell marin biodiversitet i en föränderlig värld Verksamhetsområdenas/utbildningslinjernas namn på olika språk Fakulteten för naturvetenskaper och teknik/faculty of Science and Engineering/Luonnontieteiden ja tekniikan tiedekunta Biovetenskaper/Biosciences/Biotieteet Naturvetenskaper/Natural sciences/luonnontieteet Farmaci/Pharmacy/Farmasia Informationsteknologi/Information technology/informaatioteknologia Chemical engineering/kemiteknik/kemiantekniikka I vetenskapliga artiklar och avhandlingar rekommenderas följande format: Faculty of Science and Engineering/Biosciences o.s.v. 22