Minnesanteckningar Kommunnätverksträff Öckerö

Transkript

1 Minnesanteckningar Kommunnätverksträff Öckerö Närvarande kommundeltagare: Karin Meyer (Härryda), Carina Loh Lindholm (Borås), Karolin Lindh (Kungälv), Nina Lidholm (Mariestad/Töreboda/Gullspång), Tanja Barrett (Öckerö), Anna Skarpste (Öckerö), Ida Helander (Falköping), Birgitte Johansson (Uddevalla), Sofia Olsson (Uddevalla), Åsa Olsson (Trollhättan), Malin Sairo (Dalslandskommunerna), Diana Skoglund (Ulricehamn), Ann Olsson (Vänersborg), Fredrik Bergman (Alingsås), Tomas Nilsson (Alingsås), Torbjörn Nilsson (Kungälv), Rose-Mari Sandstedt (Trollhättan) Välkommen till Öckerö, Ingvar TH Karlsson, Öckerö kommun Öckerös kommunchef Ingvar TH Karlsson hälsar oss välkomna till Öckerö kommun. Kommunen har invånare på öarna, arbetslösheten är låg och fisket är en huvudnäring. Det är viktigt att upprätthålla servicen och få folk att stanna på öarna. En strategisk miljöfråga är t ex hur man ska hantera återvinningen. Kommunen måste ha politiska mål att sträva mot; hållbar utveckling för framtiden, ekokommuner, uthållighet i energisystemen, klara självförsörjning av el. Bostadsbolaget har köpt ett vindkraftsverk i annan kommun. Kollektivtrafiken ska öka från 18 till 25 %, det är 3500 personer som pendlar ut varje dag. Pendelparkeringar och att bygga ut gång och cykelvägar blir viktigt. Inga politiska beslut som underlättar för bilar (2 bilar/hushåll). Idag saknas fast landsförbindelse till öarna. CSR Västsverige, Åsa Furnander och Kristina Nordfeldt, CSR Västsverige CSR Västsverige har i dagsläget 125 medlemsföretag. Fokus ligger på kompetensutveckling organisationer söker sig het för att veta hur och vad man kan göra. CSR Västsverige anordnar grundläggande CSR utbildningar, samverkansgrupper och studiebesök. CSR Västsverige bygger på företagens samhällsansvar. Idén att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Det innefattar alla aspekter av hållbar utveckling med ansvarstagande utöver vad lagen kräver. Fokus är på ansvar. Globaliseringen är en stor faktor. Information sprids snabbt. Företagen har förstått varumärkets värde, och förstår att de måste vara ansvarstagande. CSR Västsverige har tre initiativ som alla kan anta. Klimatinitiativet, Socialt ansvar i arbetslivet samt REKO kontor. Samtligainitiativ innehåller 10 förslag på enkla igångsättande utmaningar varav arbetsplatsen ska välja tre. Verksamhetsintegrering av hållbar utveckling, Birgitta Guevara Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen har sitt uppdrag från regeringen att arbeta med hållbar utveckling med målet att människorna ska lära sig att leva i harmoni med naturen och varandra. Länsstyrelsen i Västra

2 Götaland har valt fem strategiska områden; vatten, energi och klimatpåverkan,klimatanpassning, miljömål och socialt hållbar utveckling. Social hållbarhet handlar t ex om rätten till bostad och utbildning. Om alla människor har samma rättigheter skulle vi inte behöva prata om grupper. Att behöva ansöka om att få ett behov prövat är inte samma sak som att ha en rättighet. Hur kommer då jämställdheten in i Länsstyrelsens verksamhetintegrering? Vem kommer medlen som länsstyrelsen har till godo män eller kvinnor barn? Samhällsplanering har blivit bättre på att lyfta in barnperspektivet t ex genom trafikplanering ur ett barnperspektiv. Hur kan vi arbeta för att öka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättningar? 20 % av befolkningen har svårt att läsa myndighetstexter viktigt att skriva lättläst. Hur löser vi tillgänglighet till naturvårdsområden och kulturområden. Mänskliga rättigheter och antidiskriminering. Om man får frågan hur ska jag hinna med det här också är svaret det är en del av ert ordinarie arbete. Länsstyrelsen har genomfört grundutbildning i mänskliga rättigheter. Utbildningen riktar sig till varjr enhet med workshop och handlingsplaner och kopplingen finns i alla verksamheter. Vad står det i k MÅL Kunskap Verksamhetsintegrering Fördjupningar Extern Synlighet Riktad utbildning till varje enhet. Workshop, handlingsplaner. Kopplingar i alla verksamheter. Vad står i konventionen, hur jobbar vi, vad kan vi göra? Ex. vilka drabbas av bostadsbrist. 80% av befolkningen skall bo i städer. Vad som händer är att ojämnlikheter växer i städer vilket medför sociala risker och krutdurkar. Det är svårt att hålla ihop en stad med stor ojämnlikhet. Antalet hemlösa växer, bostadsbrist och ofrivilligt inneboende. Vem har rätt till mänskliga rättigheter? Kan man förbruka sina mänskliga rättigheter? Kort information om vattenprojekt i Västra Götaland Länsstyrelsen kommer i samband med västerhavsveckan i juli köra jinglar om vatten i RixFM som ett folkbildningsprojekt. Jinglarna kommer t ex handla om avlopp, flaskvatten och hur vi förbrukar vatten. Den Globala vattensituationen, Cecilia Chatterjee-Martinsen, Wateraid Sweden. Wateraid är relativt nya i Sverige men har funnits i världen i 30 år. Wateraid, nya i sverige, 30 år i världen. Av världens vatten används 70 % till jordbruk, 20 % till industri och 10 % till hushåll. I Afrika finns mycket vatten men man tar inte tillvara på tillgångarna eftersom man t ex inte har ekonomiska resurser för att borra. Det finns begränsade resurser och det är allt fler som ska dela på dem vi behöver t ex mer mat. Begränsade resurser, fler som ska dela på dem. Vattenfrågan handlar både om matproduktion men även om energiproduktion det går åt stora mängder vatten t ex för att producera biogas.

3 Nästan 1 miljard människor saknar tillgång till rent vatten (var sjunde person), 2,5 miljarder människor saknar tillgång till en toalett (1/4) barn dör varje dag av diarrésjukdomar. 40 miljarder arbetstimmar går åt varje år för att bära vatten i Afrika. 50 % av alla sjukhusbäddar tas upp av diarrésjukdomar. Kvinnor är särskilt utsatta. Vatten och sanitet är en mänsklig rättighet. Det är viktigt att förändringar som ska genomföras fungerar i lokalbefolkningens kontext med koppling till lokala traditioner och funktioner. Det är viktigt med engagemang och medverkan - alla kan göra något! Gruppdiskussioner kring hur lokalt arbete i Västra Götaland kan kopplas till globala framtidsfrågor VATTEN (Diana, Ann, Karin, Carina, RoseMari) Drömmen är lokala hållbara lösningar för transport, energi, klädproduktion, matproduktion. Målet är Utbildning erfarenhet kretslopp; Utbyte; Kunskap; Konsumtion; Avfall Vi når detta genom att tänka kretslopp hemma så blir det bra! Småskalig teknik i byn, storskalig teknik i städer, grön vatten, peak vatten och vatten i planeringen. Alla har ett ansvar och vi måste göra det nu. KEMIKALIER (Therese, Åsa, Malin, Sofia) Drömmen är en kemikaliefri vardag i hygien, vatten, mat, textilier. Vi skulle kunna åstadkomma: Ekomatsedeln; Ökad information konsumentmakt; Offentlig sektor kan gå före; Företag CSR märkning, Upphandlingskrav kemikalielistan; SIN-listan; Samarbete med de som sköter; Lätt att göra rätt; Göteborg dialogprojektet att stötta på samma vis; Gemensam information Vi kan jobba med att ta fram det positiva miljötips/husmorsknep på webben; kemikalieinformation till barn; nå ut med positiva exempel. Även arbeta med upphandling, avrop, information, stöd och handla enligt avtal. Så här enkelt är det att köpa rätt vara. Kemikalie hantering tillgänglighet. KONSUMTION (Birgitte, Tanja, Karoline, Ida) Drömmen är en hållbar konsumtion av produkter och tjänster där de miljömässiga kostnaderna är inkluderade och bra villkor ingår. Vi skulle kunna åstadkomma: Kommunalt: Hållbar upphandling i kommunerna; Följa upp de krav som vi ställer; Verktyg för rätt inköp gröna listan Övrigt: Information till företag och konsumenter. Visa alternativen (Goda exempel) Skapa Good Will. Vi kan arbeta med att skapa förebilder; trendsättare; kommunen går före; Uppföljningssystem; kommunicera effekterna av arbetet; sociala medier; kommunicera samhällsnyttan Det är kommunerna som ska gå före, skapa efterfrågan och visa på det positiva ENERGI/PEAK OIL/KLIMAT (Torbjörn, Helena, Tomas, Fredrik) Drömmen är en full acceptans över läget särskilt bland ekonomer, politiker och allmänheten. Drömmen är också ett aktivt arbete för omställning till ett arbete med mindre olja. Ett fortsatt starkt samhälle. Demokrati. Matsäkerhet. En mjuklandning ej totalkrasch efter oljeåldern. Ett nytt ekonomiskt system, ett resilient samhälle med lägre materiell förbrukning, realistiska förväntningar (förnöjsamhet) och ökad lycka. Vi kan fortsätta tjata. Vi kan folkbilda om komplexiteten i frågan. Vi kan nätverka med ideella

4 krafter, kyrkan, studieförbunden mm. Vi kan koppla peak oil till det lokala miljömålsarbetet. Förnybara bränslen förklara varför man gör det. Sparsam körning. Bry oss mer om resor t o f arbetet. Energirådgivare prata på arbetstid med anställda. Satsa ordentligt på solvärme, solceller, vindkraft under de närmaste åren (vi kanske inte har råd med lika mycket senare). Jobba för att minska ekonomiska skillnader, segregation etc. Hålla ihop samhället. Bygga bra cykelvägar. Gratis bygglov till energisnåla hus. Satsa på lokalproducerad mat. Strategiskt; - minskat oljebehov, lokal mat, spara åkermark, extern lobbying gemensamt från regionen. Mål i kommunen: Ökad kunskap, ökad beredskap i kommunen. Exempel på strategiska dokument: Alingsås och oljetoppen hur står vi rustade för ett minskat kommunalt beroende av fossilt bränsle Jobba strategiskt övertyga politiken och ledande tjänstemän mfl. Vindkraft, Sara Fågelström & Magnus Ellsen Chalmers Tekniska Högskola, Lars Hammarström Öckerö Vind, Tanja Barrett Öckerö kommun Sara Fågelström från Chalmers Tekniska Högskola gav grundläggande information om vindkraft och förutsättningarna för vindkraft. Lars Hammarström beskrev hur Öckerö vind arbetat med sitt vindkraftverk och Tanja Barrett berättade om hur Öckerö kommun arbetar med vind och att det ev kommer bildas ett vindkraftnätverk i Västra Götaland (enkäter delades ut). Därefter besöktes Chalmers vindkraftverk för utbildningsändamål och Öckerö Vinds vindkraftverk. Uppföljande miljöstatistik Kort presentation av den miljöstrategiska arbetsgruppens arbete med uppföljande miljöstatistik. Efterföljande diskussioner i grupper kring statistik kopplat till de olika miljömålen se bilaga 1. Avslutande sammanfattande diskussion: Materialet är användbart och det är viktigt att vi jobbar vidare med frågan. Kanske kan man ena sig om en indikator per miljömål som alla använder sig av och sen en bruttolista därunder som man kan välja mellan. Det är viktigt att indikatorerna är enkla, allmänna och fungerar på alla kommuner samt att Länsstyrelsen tycker att indikatorerna är viktiga. Bra om de kan hållas samman på central nivå och intentionen att samordna det med de enkäter som ges ut är god. Viktigt med ett fortsatt samarbete med Länsstyrelsen i frågorna. De kan presentera säkrade siffror på kommunal nivå. Dialogmöte med länsstyrelsen kan behövas för alla. Den 10 maj presenterar Sveriges ekokommuner sina nya nyckeltal för miljöstatistiken. Miljöstatistikgruppen har ett uppföljande möte och till höstens nätverksträff genomförs ytterligare diskussioner och en ny inbjudan att delta mer aktivt i gruppen ges till samtliga kommuner i nätverket. Energieffektivisering i Indien, Therese Näsman, Hållbar utveckling Väst Therese Näsman beskrev sina erfarenheter av energieffektiviseringsarbete i Indien. Earth hour där får en liten motsatt verkan här använder man strömmen när den finns för ibland kan den vara borta. Det finns ett helt annat sätt att arbeta med frågorna på i Indien, de har inte alls samma struktur på arbetet som vi har i Sverige, men de når ändå resultat i sitt arbete.

5 Diskussion kring hållbar - I=P*A*T, I:miljöpåverkan A:inkomstnivå P: befolkningsmängd T: teknik Design med omtanke, Birgitta Nilsson Västra Götalandsregionen och Diana Skoglund Ulricehamns kommun Design med omtanke är i första hand ett designprojekt inte ett miljöprojekt. Syftet är att få designkåren att tänka mer hållbart. Det är ofta de enskilda cheferna som tar beslut om inredningen., företagen kan möblerna de vill sälja. Arkitekterna kan inredning. Hur kan man få ihop detta, tänka för att få miljöer som är tillgängliga för alla med miljömedvetna val, engagemang och där vi skapar delaktighet i processen. Inredningsföretagen visste knappt om att det fanns miljömärkning. Gröna Listan skapades första katalogen innehöll ett 50-tal produkter idag finns det 450 produkter. 49 % av all inredning i regionen kommer från gröna listan, men utbudet är inte tillräckligt stort än. Projektet har skapat medvetna beställare och utvecklat en arbetsmetod som kombinerar verksamhetutveckling, hållbar utveckling och design. Det är viktigt att jobba i det tidiga skedet av projektet. Att processen med ett nytt bygge eller ett förändrat bygge startar i verksamheten med verksamhetsprogram som presenterar vilket behov verksamheten har. Verksamhetsprogrammet presenteras sen för fastighetskontoret som kan ställa frågor de flesta blir då mer nöjda med skissen än annars när det brukar vara fastighetskontoret som börjar med en skiss. Fördelar med metoden är att verksamhetsidé förenas med effektiva lokaler, ger tidiga prioriteringar och belysningar av behov, engagemang och delaktighet, stolta medarbetare och resurssmart byggnation. Det är viktigt att tänka efter ordentligt innan, anlita en arkitekt, bli en mer professionell beställare och skapa helhet och göra miljömedvetna val och skapa god tillgänglighet för alla. Det finns idag ett gäng workshopsledare som kan jobba med processerna, alternativt kan man utbilda egen personal för att leda processerna - finns två färdiga paket - Ulricehamn har arbetat med konceptet i sitt kommunhus där bland annat Säkerhetssamordnare, driftsingenjör, fastighetschef, receptionister och energistrateg ingick i den tidiga processen. Nästa nätverksträff Nästa nätverksträff bokas till oktober Önskemål om att ta upp på den träffen är: statistik, utföra systemiska möten på samma sätt som i Ulricehamn, det goda livet/tillväxt samt mer tid för diskussion. Intressanta föreläsare för det goda livet är t ex John Holmberg, Conny KP, Lars Wilderäng, Cornucopia, Reflekterande arbetssätt.