Lantbruk i samklang med miljön. Projektrapport Kompetensutveckling för uthålligt brukande En del av landsbygdsprogrammet
|
|
- Ann-Charlotte Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lantbruk i samklang med miljön Projektrapport Kompetensutveckling för uthålligt brukande En del av landsbygdsprogrammet 1
2 Greppa Näringen är praktisk politik när den är som allra bäst. Det kan helt enkelt inte bli bättre! Detta är ett projekt med bara vinnare. Eskil Erlandsson, landsbygdsminister Foto: Baldur Bragason Foto: Lasse Modin Jag tycker att Greppa Näringen är ett suveränt exempel på miljöarbete på riktigt. Helena Jonsson, LRF:s ordförande Utgångspunkten när det gäller utformande av åtgärder är att hitta de som ger verklig nytta för miljön och som samtidigt fungerar i ett modernt jordbruksföretag. Jag tycker att projektet Mångfald på slätten visat på att det går att hitta åtgärder som uppfyller detta. Thomas Bertilsson, enhetschef LRF Det är värdefullt att ha en statligt finansierad verksamhet inom ekologisk odling som kan stötta rådgivarna med kurser, nyhetsbrev och annan information. Vi uppskattar också att kunna anlita Jordbruksverkets personal i våra egna aktiviteter. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri, Årets eko-rådgivare 2012 Vi värdesätter växtskyddscentralernas alla prognosverktyg kring utvecklingen hos olika skadegörare. Det ger oss bättre möjligheter att behovsanpassa insatserna med kemisk bekämpning. Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet, redaktör för tidningen Arvensis
3 Kunskap för en bättre miljö Hur jobbar vi för att öka lantbruksrådgivarnas kunskap och kompetens för att underlätta ett uthålligt brukande av odlingslandskapet? I skriften du nu håller i din hand försöker vi ge en bild av vad vi uträttat under Projektet har varit indelat i delprojekten: Giftfri miljö, sidan 4 5 Ingen övergödning, sidan 6 7 Ekologisk produktion, sidan 8 9 Ett rikt odlingslandskap, sidan Tvärvillkor, sidan Länken mellan forskning och rådgivning Rådgivare och lantbrukare blir allt kunnigare och bättre på att själva utnyttja de möjligheter som finns att söka information. Samtidigt blir det tydligare att vi måste samarbeta över ämnes- och nationsgränser för att hitta lösningar på många av de miljöproblem som ska lösas. Det blir därför viktigare att följa nationell och internationell forskning och utveckling. Vi måste både hitta lösningar på befintliga problem och erbjuda rådgivare och lantbrukare kunskap utöver den de själva enkelt kan skaffa. För att nå önskad effekt med insatserna för kompetensutveckling på landsbygden måste all kunskap sammanställas på ett sätt som gör det möjligt att tillgodogöra sig och tillämpa den praktiskt. Utmaningar Utmaningarna har varit att hitta bättre sätt att nå ut med budskapet till målgruppen förbättra samarbetet mellan delprojekten ge en tydlig och enhetlig bild vad gäller enskilda sakfrågor och målkonflikter kraftsamla runt några viktiga fokusområden. Steg 1: Ta fram ny kunskap Steg 2: Gör syntes av ny och befintlig kunskap Steg 3: Ta fram verktyg för lärande Steg 4: Kompetensutveckling för företagen I projektet Kompetensutveckling för uthålligt brukande har vi i första hand jobbat med steg 2 och 3 i denna kedja. Vi har prioriterat åtgärder som ligger utanför den ordinarie produktionsrådgivningens intresseområde och intäktsmöjligheter. Samarbete med andra aktörer har varit avgörande för att få ett lyckat resultat. Begränsad klimatpåverkan har varit ett övergripande mål som berört flera av delprojekten. Mätbara mål Vi har erbjudit fortbildning och rådgivningsunderlag som stöd till rådgivare i deras arbete. Att direkt mäta effekten av kompetensutveckling i någon form av förändrat beteende är mycket svårt. Måluppfyllelsen för projektet mäts därför främst i enklare mål som är lättare att följa upp, exempelvis antalet aktiviter. Inom projektet har Jordbruksverket bland annat ordnat ett stort antal fortbildningskurser för rådgivare, medverkat i många aktiviteter ordnade av andra aktörer, samt tagit fram rådgivningsunderlag i tryckt och elektronisk form. Aktivitet Mål (antal) Uppnått (antal) Kurser, arbetsseminarier eller motsvarande i egen regi Serier av nyhetsbrev Publicerade småskrifter eller liknande
4 Giftfri miljö Foto: Louis Vimarlund Göran Gustafsson jobbar på växtskyddscentralen i Linköping. Han ser till att lantbrukarna får ett bra underlag inför sina beslut om bekämpning av växt sjukdomar och skade djur, som bladlöss. Foto: Ingvar Björkman Skräddarsydda växtskyddslösningar Jordbruksverkets drygt tjugo experter på växtskydd och ogräs finns spridda i landet. Under odlingssäsongen utformar de aktuella bekämpningsstrategier som rådgivare sedan sprider vidare till lantbrukarna. Att ligga steget före blir mer och mer nödvändigt för att kunna anpassa den kemiska bekämpningen till behovet. Under odlingssäsongen är det full fart på Jordbruksverkets växtskyddscentraler i Uppsala, Linköping, Skara, Kalmar och Alnarp. Göran Gustafsson, med skadegörare på lantbruksgrödor som specialitet, finner vi i Linköping. Verksamheten, som omfattar växtskydds- och ogräsfrågor inom jordbruk och trädgård samt sprutteknik, har funnits i olika former sedan Vi jobbar både med rådgivning om förebyggande åtgärder och direkt bekämpning. Det är viktigt med samarbete och växtskyddsfrågorna engagerar. Växtskyddscentralerna har en central roll när det gäller växtskydd och samarbetet med rådgivare och lantbrukare flyter på bra. Ingen odlingssäsong är den andra lik. Genom observationer i fält och samarbete med andra rådgivningsorganisationer samlas fakta in om vilka angrepp som förekommer i olika grödor. Växtskyddscentralernas experter skickar ut veckorapporter om den aktuella situationen, som grundar sig på prognosrundorna. Efter telefonmöten med rådgivare och återförsäljare av växtskyddsmedel författas växtskyddsbrev. Det senaste är att växtskyddsbrev och ogräsbrev läggs ut i mobilappar, vilket uppskattats av lantbrukarna. Det går också att få information via Jordbruksverkets webbplats och e-post. För att kunna bedöma bekämpningsbehovet för olika skadegörare och sjukdomar används flera olika prognosmodeller. Vi använder till exempel prognosmodeller för potatisbladmögel, bomullsmögel i våroljeväxter och fritfluga i havre, berättar Göran. På trädgårdssidan finns modeller för bland annat lökbladmögel och skorv i äpple. När vi diskuterar åtgärder inom växtskyddet är behovsanpassning nyckelordet. Då gäller det att få med alla bitar, som sortskillnader, väderlek, växtföljd och lönsamhet. Att hänsyn ska tas både till konkurrenskraften och till miljön har betonats allt mer de senaste åren. Göran poängterar att det som verkligen är krävande är att utforma bekämpningsstrategier och skriva bra och relevanta nyhetsbrev. Erfarenhet är nödvändigt för att kunna dra rätt slutsatser. En annan viktig funktion för experterna är att initiera forskning och försök när det finns behov. De senaste åren har vi haft allvarliga angrepp av gulrost i vete, berättar Göran. Vi har startat ett samarbete med Århus universitet i Danmark när det gäller bestämning av olika gulrostraser samt olika vetesorters känslighet. Gulrostsvampen muterar och det gäller att veta vilka vetesorter som är mest mottagliga för att kunna ge lantbrukarna råd om vilka sorter som är bäst att odla. Genom bra sortval och lämplig kemisk bekämpning går det att hålla svampen i schack. Det händer mycket på växtskyddsområdet. Nästa stora steg är att intensifiera arbetet med integrerat växtskydd (IPM). 4
5 Tänk på lantbrukarnas hälsa och på miljön! Mål Målet med delprojektet Giftfri miljö är att lantbrukarna ska behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel samt minimera riskerna för hälsa och miljö. Verksamheten bidrar till att nå miljömålet Giftfri miljö och till arbetet för en hållbar användning av växtskyddsmedel som pågår inom EU. Målgrupp Vi fokuserar i första hand på kompetensutveckling av rådgivare, som i sin tur för kunskapen vidare till lantbrukarna. De största organisationerna vi samarbetar med är Hushållningssällskapen, Lantmännen och dess rådgivningsorgan VäxtRåd samt Gullviks, Svenska Foder och LRF Konsult. Giftfri miljö Använda medel: kr Antal tjänster per år: 17,1 Vi finns i Alnarp, Kalmar, Jönköping, Skara, Linköping och Uppsala Hur fördelas tiden? Organisation Jordbruksverkets experter på växtskydd och ogräs finns på växtskyddscentralerna i Alnarp, Kalmar, Skara, Linköping och Uppsala. Centralerna är placerade i de delar av landet där den mest intensiva odlingen finns och insatserna koncentreras till den del av odlingen som använder mest växtskyddsmedel. Rekommendationer för bekämpning Vi uppdaterar årligen de strategier som ligger till grund för våra rekommendationer för bekämpning i lantbruks- och trädgårdsgrödor. De sprids till rådgivare genom direktutskick. Växtskyddscentralerna bjuder in rådgivare till träffar för att diskutera aktuella problem under säsongen. Under vintern deltar vi i olika möten samt håller kurser för rådgivare. Utställningar som Borgeby fältdagar är ett annat sätt att nå många, både rådgivare och aktiva lantbrukare. Även inom rådgivningskampanjen Greppa Näringen finns växtskyddet med, där under namnet Greppa Växtskyddet/ Säkert växtskydd. Rätt dos och tidpunkt Med hjälp av bland annat prognos- och varningssystem för vanliga skadegörare i olika grödor behovsanpassas den kemiska bekämpningen mot skadegörare under säsongen. Vår prognos- och varningstjänst bygger på veckovisa insamlingar av data och riktade inventeringar i fält. Vid de telefonmöten och träffar som hålls varje vecka under säsongen diskuteras resultaten från veckans inventeringar i fält samt strategier för aktuella växtskyddsinsatser. De flesta aktiva växtodlingsråd givare deltar i dessa möten. Resultaten sprids med växtskyddsbrev och veckorapporter via Jordbruksverkets webbplats. Breven går också att prenumerera på via e-post. Medverkan i andras aktiviteter Egna aktiviteter Informationsmaterial och rådgivningsverktyg Prognos och varning, telefonrådgivning Utvecklingsprojekt Övrigt Kunskap om hälso- och miljörisker Användningen av växtskyddsmedel måste ske på bästa sätt med beaktande av hälso- och miljörisker. Vi har tagit fram ett anpassat kursmaterial, som bland annat används vid kurserna som ger behörighet att använda bekämpningsmedel. Våra experter har uppdaterat boken Säker bekämpning och rekommendationerna för bekämpning som också används som kursmaterial. Ny kunskap ständigt aktuellt Utveckling av nya växtskyddsstrategier och anpassning till nya förutsättningar för bekämpning av växtskadegörare och ogräs pågår ständigt. Alternativa och förebyggande metoder integreras i växtskyddsarbetet och biologiska bekämpningsmetoder utvecklas för att kunna användas där det är möjligt. Vi förmedlar kunskapsbehov och erfarenheter från målgruppen och våra experter vidare till forskare och försöksledare samt initierar nya projekt. Kunskapsinhämtning med internationellt fokus är en nödvändighet. Vi samarbetar med rådgivare i andra europeiska länder inom olika nätverk för att hämta hem erfarenheter och ny kunskap. Det pågår en ständig diskussion med rådgivarna när det gäller nya sätt att nå målgruppen, vilken information som efterfrågas samt hur den bäst görs tillgänglig. Inom projektet har vi utvecklat apparna Växtskyddsinfo, Spridarval och Ogräsdatabasen. 5 Foto: Shutterstock
6 Ingen övergödning Stina Olofsson är projektledare för Greppa Näringen och arbetar för att minimera utlakningen av växtnäring till hav, sjöar och vattendrag. Skyddszoner mot vattendrag är en åtgärd att ta till, en annan att så in fånggrödor. Foto: Louis Vimarlund Full koll på näringen Projektet Greppa Näringen lovprisas från när och fjärran för att det lyckats förena lantbrukare, rådgivare, experter och forskare i gemensamma strävanden. Första målet var att hushålla, så effektivt som möjligt, med växtnäring som kväve och fosfor. I framtiden sätts även fokus på klimatfrågor och energieffektivisering. Stina Olofsson, Jordbruksverket, har arbetat som projektledare för Greppa Näringen sedan starten Hon tror att hemligheten bakom framgångarna ligger i att lantbrukarnas åtgärder inte bara syftar till att gynna miljön utan också främjar den egna ekonomin. Grunden är den enskilda träffen mellan rådgivaren och lantbrukaren, säger Stina. Förändringarna som genomförts efter rådgivningsbesöken sammanställs. Lantbrukaren kan se att utlakningen av växtnäring minskar samtidigt som resurserna används mer effektivt. Dessutom blir det ett positivt resultat för klimatet eftersom en minskad användning av kväve medför minskade förluster av lustgas. I dagsläget är det heltidslantbrukare som regelbundet får besök av totalt 250 aktiva rådgivare, anställda av rådgivningsorganisationer som Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen och Växa. Rådgivaren kan också driva eget företag. Alla nya rådgivare får gå en tvådagars introduktionskurs. För att genomföra insatser där de ger som mest utslag är det de större gårdarna som är i fokus. Vi har successivt utvidgat det geografiska området vi jobbar i, berättar Stina. Vi började i tre län i södra Sverige och några år senare fortsatte vi arbetet i Kalmar län, Gotlands län samt Västra Götaland. Nu omfattar vår verksamhet samtliga län upp till Värmland, Dalarna och Gävleborgs län i norr, sammanlagt 17 av Sveriges 21 län. Det är en utmaning att få ut information om projektet och bidra med fakta och forskningsresultat i en form som passar lantbrukarna. Stina berättar att hon och Jordbruksverkets övriga sju experter visar upp sig på fältdagar, mässor och utställningar. Det är roligt när lantbrukare kommer fram och berättar att de använder våra olika tjänster och är nöjda. Ibland upptäcker de nya inriktningar på rådgivningen genom vår webbplats och berättar att de är sugna på att prova dem också. Greppa Näringen är ett exempel på ett bra samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF. Representanter från LRF och länsstyrelserna ingår i styrgruppen som har regelbundna möten. Nu har vi utvecklat vår rådgivning till att gälla energieffektivisering. Vi ska hålla i gruppträffar och enskild rådgivning på gårdarna med hjälp av fem olika upphandlade aktörer. Mer info: 6
7 Bättre vatten och mer pengar i plånboken Mål Målet inom delprojektet Ingen övergödning är att höja rådgivarnas kompetensnivå när det gäller övergödning och klimatfrågor. Det i sin tur ska leda till att lantbrukarna motiveras att hushålla bättre med växtnäring. Fokus ligger på att hjälpa rådgivarna och lantbrukarna att hitta de åtgärder som är mest kostnadseffektiva och som fungerar uthålligt utan att äventyra produktionen. Verksamheten bidrar till att nå miljömålen Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Den bidrar också till att uppfylla Sveriges åtaganden enligt EU-direktiv och andra internationella överenskommelser, som Nitratdirektivet, Vattendirektivet, Göteborgsprotokollet och Baltic Sea Action Plan (BSAP). Ingen övergödning Använda medel: kr Antal tjänster per år: 5,5 Vi finns i Alnarp, Skara, Linköping och Uppsala Hur fördelas tiden? Målgrupp Vi fokuserar i första hand på rådgivare, som i sin tur för kunskapen vidare till lantbrukarna. I Greppa Näringen erbjud s rådgivning främst till lantbrukare med mer än 25 djurenheter eller mer än 50 hektar åker. Omfattning och organisation En stor del av verksamheten bedrivs inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen. Antalet medlemmar i Greppa Näringen uppgick i slutet av 2011 till stycken. Av dessa var enbart registrerade för rådgivning om våtmarker. Totalt har närmare rådgivningsbesök genomförts sedan projektet startade 2001 varav under perioden Projektledningen är placerad vid Jordbruksverkets regionkontor i Alnarp. Jordbruksverkets personal vid regionkontoren i Alnarp, Linköping, Skara och Uppsala arbetar också med att ordna ett stort antal fortbildningskurser för rådgivare, ta fram och uppdatera underlagsmaterial till rådgivningsmodulerna samt underhålla Greppa Näringens administrativa system. Inte bara Greppa Näringen Vid sidan av Greppa Näringen bedrivs också annan regional verksamhet. Viktiga arbetsuppgifter är support och vidareutveckling av beräkningsprogrammet STANK in MIND, medverkan i telefonmöten för rådgivare och handel samt medverkan på kurser, mässor och fältdagar. Skriften Riktlinjer för gödsling och kalkning uppdateras årligen för att anpassa gödslingen till vad som är ekonomiskt optimalt. I pilotprojektet Greppa Fosforn testas olika åtgärder mot fosforförluster i praktiken i tre mindre avrinningsområden i Västmanland, Östergötland och Halland. Strukturkalkning är en åtgärd som gett lovande resultat strukturkalkades nästan all åkermark i pilotområdet i Västmanland. Första året efter kalkningen minskade fosforhalten i avrinnande vatten med över 50 procent jämfört med medelvärdet för fosforhalten under de arton år som mätningar utförts. Medverkan i andras aktiviteter Egna aktiviteter Informationsmaterial och rådgivningsverktyg Kundservice, telefonrådgivning Utvecklingsprojekt Övrigt Rådgivning ger resultat I en rapport från SLU konstateras nedåtgående trender för både halter och transporter av kväve och fosfor i 65 utvalda, små jordbruksdominerade vattendrag i Syd- och Mellansverige. Tydligast är minskningarna i södra och västra Sverige, det vill säga i de områden där flest rådgivningsinsatser genomförts. Enligt statistik från SCB minskade ammoniakavgången från jordbruket med 25 procent mellan 1995 och Utsläppen från övriga samhällssektorer ökade under samma period med 8 procent. Utvärdering av Greppa Näringen har bland annat gjorts med hjälp av insamlade data och via intervjuundersökningar. Resultaten visar att kväve- och fosforöverskotten minskat signifikant på både växtodlings-, mjölk- och grisgårdar när man jämför den första växtnäringsbalansen med den senaste. Beroende på driftsinriktning har kväveöverskotten minskat med 7 14 procent och fosforöverskotten med procent. Av lantbrukarna uppger 85 procent att de vidtagit åtgärder eller ändrat beteende efter rådgivningen. 7 Foto: Åsa Kuhlau
8 Ekologisk produktion Foto: Louis Vimarlund Foto: Christina Winter Christina Winter jobbar med att sprida kunskap om ekologisk trädgårdsodling. Ympning av gurkplantor är ett aktuellt ämne. Mer kunskap till ekologiska odlare För att arealen ekologisk trädgårdsodling ska öka är det viktigt att tekniken utvecklas. Jordbruksverkets experter för ut nya resultat från forskningen till rådgivare och odlare. Det kan gälla ympning av gurkplantor eller de senaste rönen om ekologisk fruktodling. Jordburna svampsjukdomar kan ställa till det för de ekologiska gurkodlarna som odlar i jord. Genom att ympa odlingsvärda gurksorter på en motståndskraftig grundstam, vinner man friskare plantor. Christina Winter på regionkontoret i Uppsala, jobbar med att dokumentera metoden. Det ska bli en beskrivning som odlarna kan följa steg för steg, så att de själva kan ympa sina gurkplantor. Det hela började med att jag skrev en kort text till vår kurspärm om ekologisk odling om hur man ympade gurka i Holland. En odlare blev intresserad och gjorde den första ympningen Med hjälp av pengar från Jordbruksverket har rådgivare, forskare och odlare utvecklat metoden. Erfarenheter från Holland och Danmark har också samlats in. För att sprida kunskapen om ympning av gurka har metoden visats upp under fältvandringar och kurser. Runtom i landet har nu mellan fem och tio odlare börjat ympa sina gurkplantor. Dokumentationen ska sättas in i vår kurspärm om ekologisk odling. Kunskapen blir ännu mer värdefull när den hamnar i rätt sammanhang. Att samarbeta internationellt och ta vara på odlingskunskap från andra länder är en av många uppgifter för Jordbruksverkets regionala rådgivare. Odlare och rådgivare uppskattar att få ta del av de allra senaste rönen, säger Christina. Kunskapen sprids också vidare genom nyhetsbrev och Jordbruksverkets webbplats. Andra kanaler är utställningar, som Elmia Odla och Elmia Garden, och den fortbildningskurs för rådgivare som arrangeras i samband med Elmia-utställningarna. Christina arbetar också med att utveckla den ekologiska odlingen av hallon och andra bär i tunnlar. Tillsammans med andra rådgivare och forskare från SLU har hon utvecklat ett nytt odlingssystem. Genom att läsa de ekonomiska kalkylerna kan odlarna bedöma lönsamheten. Nu klarar vi ogräskontrollen och gödslingen, men växtskyddsfrågorna måste vi arbeta vidare med. Bladlöss och gallkvalster trivs alldeles för bra i tunnlarna. Christina berättar att det inte bara handlar om att informationen går från forskare, via rådgivare till odlare. Den motsatta riktningen är också viktig. Vi bygger på den befintliga kunskapen genom odlarnas erfarenheter. Det viktiga är att skapa mötesplatser där folk kan träffas och prata om odlingsteknik. Diskussionerna kan bli riktigt livliga när rådgivare och odlare träffas. Christina blir speciellt glad när hon märker att de riktigt erfarna odlarna delar med sig av sina erfarenheter till nybörjarna. Respektfulla diskussioner mellan ekologiska och konventionella odlare är ett annat glädjeämne. När odlarna tar fram mobilerna och knappar in varandras nummer, då står jag där och bara myser. Hallonodlare tipsar varandra om den bästa uppbindningstråden. Sådant kan ju inte rådgivarna veta. Det händer något speciellt när trädgårdsmänniskor möts ute i en odling. 8
9 Mer varor till lägre kostnad Mål Målet med delprojektet Ekologisk produktion är en konkurrenskraftig svensk ekologisk produktion med ökade skördenivåer, förbättrad produktkvalitet och minskade arbetskostnader. Ökad ekologisk produktion är ett sätt att bidra till att nå flera miljömål som Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Riksdagens mål var att andelen certifierad ekologisk mark skulle vara tjugo procent av den totala jordbruksmarken år I delprojektet arbetar Jordbruksverkets experter för jordbruks- och trädgårdsföretagen ska få miljöanpassad produktions- och omläggningsrådgivning. Detta gäller samtliga produktionsgrenar inom ekologisk produktion. Ekologisk produktion Använda medel: kr Antal tjänster per år: 5,1 Vi finns i Alnarp, Jönköping, Skara och Uppsala Hur fördelas tiden? Målgrupp Vi fokuserar i första hand på rådgivare, som i sin tur för kunskapen vidare till lantbrukarna. Mer kunskap till landsbygden Sex regionalt placerade experter utvecklar rådgivningen och sprider information inom områdena växtodling, husdjur och trädgård. Vi bevakar rådgivnings- och fortbildningsbehovet i olika regioner och skapar nätverk för kompetensutveckling. Fortbildningskurser för rådgivare arrangeras regelbundet och vi medverkar också i andras aktiviteter, som kurser och fältvandringar. Vi tar även initiativ till forsknings- och utvecklingsprojekt samt arrangerar FoU-dagar, där ny kunskap förs ut från forskarna till rådgivarna. Den internationella utvecklingen bevakas och kunskap som kan anpassas för svenska förhållanden hämtas hem. De nya rönen sprids via vår webbplats och i nyhetsbrev. Våra trycksaker är uppskattade som kursmaterial. Vårt fokus har varit: Starta eko - för att underlätta för lantbrukarna att lägga om till ekologisk produktion. 100 procent ekologiskt foder för att underlätta övergången till 100 procent ekologiskt foder till nötdjur och lamm och 95 procent ekologiskt foder till gris och fjäderfä med anledning av nya regler för ekologisk produktion. Åtgärder mot ogräs i ekologisk produktion för att minska ogräsförekomsten genom odlingstekniska åtgärder i den ekologiska produktionen. Ekologisk odling av bär, frukt, grönsaker, potatis och vallfrö samt odling i växthus för att underlätta utveckling av odlingen och omläggning av specialgrödor genom nationell samordning. Medverkan i andras aktiviteter Egna aktiviteter Informationsmaterial och rådgivningsverktyg Kundservice, telefonrådgivning Utvecklingsprojekt Övrigt Arbetet i delprojektet förankrades i början av projektet med en samverkansgrupp för ekologisk produktion. Den bestod av länsstyrelserepresentanter från varje samverkansregion, representanter från Lantbrukarnas Riksförbund, Hushållningssällskapen och Ekologiska lantbrukarna. Nöjda kursdeltagare Jordbruksverket har löpande utvärderat de aktiviteter som har genomförts. Kursutvärderingarna visar att aktiviteterna uppskattats av deltagarna. Målet att tjugo procent av den totala jordbruksmarken skulle vara ekologiskt odlad 2010 uppfylldes inte, men arealen har ökat stadigt under projekttiden. 9 Foto: Niels Andresen
10 Ett rikt odlingslandskap Foto: Louis Vimarlund Foto: Anna Hagerberg Thorsten Rahbek Pedersen värnar biologisk mångfald och arbetar för att lantbrukarna ska vara rädda om nyttodjuren. Vallhumlan har fått en ny chans i England, tack vare Jordbruksverkets insatser. Var rädd om nyttodjuren! En del insekter pollinerar våra nyttoväxter och andra hjälper till med att hålla skadeinsekter i schack. Med ett gemensamt namn kallar vi dem nytto djur. Genom små åtgärder kan man gynna nyttodjuren och på så sätt öka skördarna. Thorsten Rahbek Pedersen är projektledare för projektet Mångfald på slätten och han pratar lyriskt om nyttodjur som bin, vildsteklar och jordlöpare. Binas roll i pollineringen av våra nyttoväxter är allmänt känd. Vad folk inte brukar känna till är att också vildsteklarna kan öka skördarna rejält. Totalt finns det drygt 230 arter av vildsteklar och bland dem är cirka 70 rödlistade, vilket innebär att de är utrotningshotade. Tyvärr håller de på att bli allt ovanligare eftersom de lider av bostadsbrist. För att avhjälpa den prekära situationen kan människorna hjälpa till genom att bygga enkla så kallade bibatterier. Då Jordbruksverket deltog på lantbruksmässan Borgebys fältdagar byggdes det bibatterier så det stod härliga till. Ett bibatteri består av några hopsatta bamburör och fungerar som en vildstekelholk för vilda, solitära bin. Totalt tillverkade mässbesökarna fler än tusen bibatterier som de fick ta med hem och placera på lämpliga platser. Om man placerar bibatterier i närheten av äppleträd kan man märka att skörden blir större, berättar Thorsten. Att vi är duktiga på att värna våra vildstekelarter kan engelsmännen vara glada för. De fick komma hit och hämta vallhumlor, eftersom den arten hade utrotats i Storbritannien. Vallhumlan är en fin, svart humla. Vi är glada att vi kunnat hjälpa till så att den får en ny chans i England. Det finns flera åtgärder man kan ta till för att gynna bin, vildsteklar och humlor för att få bättre pollinering i sina grödor. Thorsten har arbetat ihop med några lantbrukare utanför Västerås inom projektet Mångfald på slätten. Nu är deras gårdar demonstrationsgårdar som visar hur man kan förbättra pollineringen. Lantbrukarna tyckte att det tidigare var för dålig pollinering av raps, åkerböna och klöver. Man kan öka skörden med tjugo procent om pollineringen av åkerbönor förbättras. För att få ut budskapen om nyttodjuren samarbetar Jordbruksverket med fyra rådgivare på Hushållningssällskapen runt om i Sverige. Rådgivarna har fungerat som regionala projektledare och genomfört aktiviteter på demonstrationsgårdarna samt fört ut information i lokala tidningar. En rådgivare har konstruerat en skalbaggs-ås ( beetle bank ) på en demonstrationsgård i Skåne. Man vill gynna insekterna som äter bladlöss, exempelvis jordlöpare och spindlar. Vi har rönt stora framgångar med vår mobilapp LärKvitter där 34 vanliga fåglar i odlingslandskapet beskrivs med text och sång. Nu ska vi också utveckla en mobilapp där man får lära känna de viktigaste nyttodjuren. Den kommer att innehålla något slags spel där man lär sig vilka skadedjur de olika nyttodjuren lever av. En aspekt av biologisk mångfald kan också vara tillgång på fåglar som rapphöns och fasan. För dem som är intresserade av jakt kan det vara intressant att gynna de här fåglarna. Bra viltvård kan höja värdet på en lantbruksfastighet, berättar Torsten. Man kan också jobba med att förbättra levnadsvillkoren för utrotningshotade fåglar som sånglärkan. Lantbrukarna kan göra lärkrutor som är såmistor på några kvadratmeter inne i fälten för att underlätta för sånglärkan att lyfta och landa. 10
11 Kunskap om fåglar och nyttiga småkryp Mål Målet med delprojektet Ett rikt odlingslandskap är att öka kunskapen hos lant brukarna om biologisk mångfald, samt om natur- och kulturvärden i odlingslandskapet. Verksamheten bidrar till att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Den bidrar också till att Sverige lever upp till åtagandena i Konventionen om bio logisk mångfald, Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. Målgrupp Den huvudsakliga målgruppen är rådgivare på länsstyrelserna, men i och med projektet Mångfald på slätten har vi även inriktat oss mot produktionsrådgivare. Vi har anlitat fyra rådgivare från Hushållningssällskapen i slättbygderna i Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Mälardalen. De har i sin tur spridit kunskap om betydelsen av biologisk mångfald inom sina organisationer, på fältvandringar och lantbrukardagar. I varje slättområde har mångfaldsåtgärder visats på särskilda demonstrationsgårdar. Värdefull kunskap Inom miljömålet Ett rikt odlingslandskap har Jordbruksverket under en följd av år haft fokus på skötsel av ängar och betesmarker i och med att en stor del av miljöersättningarna varit vikta för detta. Sedan 2010 har tiden kommit för oss att även fokusera på slätten. Vi startade då projektet Mångfald på slätten som är ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och näringen. För att få acceptans och förståelse för behovet av att gynna biologisk mångfald fokuserar vi på enkla åtgärder som ger ökad biologisk mångfald av pollinatörer och nyttodjur och därmed högre och säkrare skördar. Vi poängterar också betydelsen av upplevelser, som fler fåglar, mer vilt och vackrare landskap. Vi sprider kunskap via webbaserade, korta informationsblad och nyhetsbrev men fortsätter också att ge ut våra efterfrågade broschyrer som vänder sig direkt till lantbrukare och markägare. Informationsserien Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet har utökats med titlarna Amatör- och bevarandesorter samt Kreotoper runt vindkraftverk. Via nyhetsbrevet Hävdat och miljömålsseminarier för vi ut de senaste forskningsrönen inom området. Ett rikt odlingslandskap Använda medel: kr Antal tjänster per år: 1,5 Vi finns i Alnarp, Jönköping och Uppsala Medverkan i andras aktiviteter Egna aktiviteter Informationsmaterial och rådgivningsverktyg Utvecklingsprojekt Övrigt Hur fördelas tiden? Samarbete Vi samarbetar med ett flertal andra aktörer som jobbar med andra målområden. I stället för att anordna egna aktiviteter har vi medverkat i sammanhang där produktionsrådgivare och lantbrukare ändå samlas. Gårdar, där lantbrukaren redan visat intresse för forskning, utveckling och nya försöksresultat, har valts ut som demonstrations gårdar för enkla åtgärder för att öka den biologiska mångfalden. Inom projektet har vi tagit fram mobilappen LärKvitter, som fått stor uppmärksamhet och uppskattning med nedladdningar på drygt ett år. I ett samarbete med Skogsstyrelsen har vi tagit fram ett utbildningsmaterial för entreprenörer som röjer betesmarker, där vi poängterar att träd och buskar är natur- och kulturvärden. Vi har också medverkat vid utbildningen av kontrollanter för ängs- och betesmarksersättningen. 11
12 Tvärvillkor Hitta rätt i regeldjungeln! Det är inte lätt för lantbrukare att hålla reda på alla regler som ska följas för att få fullt jordbrukarstöd. En rådgivare, som har koll på alla tvärvillkor, kan hjälpa till att navigera rätt bland lagar och förordningar. Sören Söderteg, LRF Konsult i Linköping, hjälper lantbrukarna att följa alla regler som har med tvärvillkor att göra, exempelvis märkning av djur med öronbrickor. Foto: Ulf Nylén Alla länder inom EU är skyldiga att erbjuda lantbrukarna rådgivning om de så kalllade tvärvillkoren. Jordbruksverket håller i samordningen och bland annat Hushållningssällskapen och LRF Konsult har ansökt om att få bedriva rådgivning. Vi har utbildat över 150 rådgivare, berättar Camilla Eriksson. Den första kursen var i Stockholm De nya rådgivarna som vill bli utbildade hänvisar vi nu till mer erfarna rådgivare. Nyordningen lovprisas bland annat av Sören Söderteg, som jobbar på LRF Konsults kontor i Linköping. Det är väldigt positivt att vi får utbilda nya rådgivare, som får gå bredvid oss när vi gör besök hos lantbrukare. Byråkratin minskas och de får en bra start. Vad är då ett tvärvillkor? Sören, som vid det här laget genomfört hundratals rådgivningsbesök kan förklara på ett lättförståeligt sätt. Tvärvillkor är regler som, om de inte följs av lantbrukaren, ger avdrag tvärs över alla olika jordbrukarstöd. Vi tar ett exempel: Vid en kontroll av länsstyrelsen uppdagas att en lantbrukare inte har skött sin betesmark som är igenväxt med sly. Då blir det avdrag på en, tre eller fem procent beroende på graden av försummelse. Avdraget görs tvärs över alla jordbruksstöd: gårdsstöd, miljöersättning och kompensationsbidrag. Blir det kontroll igen året därpå, och den påtalade bristen inte är tillrättad, blir avdraget ännu högre. I mycket allvarliga och avsiktliga fall kan avdraget bli upp till 100 procent. Ett rådgivarbesök finansieras till 70 procent av projektstöd och resterande 30 procent betalar lantbrukaren. Det är en relativt låg kostnad mot att få stora avdrag från jordbrukarstöden. De totala stöden kan röra sig om stora belopp, så avdragen kan gälla mycket pengar. Vid en kontroll är det bra att berätta att man haft en genomgång av tvärvillkoren med en rådgivare. Det är också viktigt att man har all dokumentation i ordning och att det är lätt att hitta olika uppgifter. Dialogen mellan rådgivare och lantbrukare brukar vara givande. Lantbrukaren får ett rådgivningsbrev efter besöket med åtgärder som behöver göras för att uppfylla alla krav. Olika aspekter på arbetarskyddet tas också upp. Sedan görs en uppföljning per telefon. Vanliga problem är otillräcklig dokumentation när det gäller sprutjournal och dåligt skötta betesmarker. När det gäller djurgårdar glöms det ibland bort att rapportera djurfödslar till CDB (Centrala djurdatabasen) inom sju dagar. Tappade öronbrickor på djur är ett annat återkommande problem. Vi tycker det är positivt med samarbetet med Jordbruksverket, säger Sören. Har vi några frågor får vi snabbt svar. En annan positiv sak är att vi nu får betalt fortare för våra tjänster än för några år sedan. 12
13 Följ tvärvillkoren rädda stöden! Mål Målet för delprojektet Tvärvillkor är att lantbrukarna ska ha god kunskap om de tvärvillkor som finns och hur de kan uppfyllas för att undvika avdrag på jordbrukarstöden. Målgrupp Vår målgrupp är LRF Konsult, Hushållningssällskapen och andra privata organisationer, som kan utföra rådgivning om tvärvillkor. Tvärvillkor Använda medel: kr Antal tjänster per år: 0,5 Vi finns i Jönköping Hur fördelas tiden? Omfattning I enlighet med EU:s bestämmelse ska vi ha ett nationellt system för rådgivning om tvärvillkor och arbetarskydd. Jordbruksverkets roll är att dra upp riktlinjer för rådgivningen och styra hur den ska genomföras. Lantbrukarna erbjuds rådgivning om tvärvillkor av godkända rådgivare inom privata organisationer. Vi stöttar rådgivarna i deras verksamhet kring tvärvillkoren och kvaliteten på de rådgivningar som utförts håller en hög nivå. Grundutbildningar har genomförts 2009 och Fortbildningskurser har genomförts 2009 och Under projekttiden har 21 rådgivare genomgått grundutbildningen. Under föregående projektperiod utbildades cirka 135 rådgivare. Förenklad process För att en ny rådgivare ska godkännas krävs intyg på genomgången utbildning från handledaren, examensbevis från relevant högskoleutbildning samt intyg på tidigare rådgivningserfarenhet. När Jordbruksverket fått dessa handlingar, och godkänt dem, fattas beslut att den nya rådgivaren får utföra rådgivning om tvärvillkor. Behovet av att utbilda nya rådgivare har minskat för varje år och under 2011 var det 1 3 nya rådgivare. Därför gjorde vi en ändring under 2011, som innebär att enskilda organisationer själva kan utbilda nya rådgivare. Denna förändring har förenklat processen och uppskattas av de privata organisationerna. Kvaliteten på utbildningen har behållits på samma nivå. Handledaren måste vara erfaren och ha deltagit i Jordbruksverkets grundutbildning samt utfört minst 20 rådgivningar. Genomgångar ska göras både teoretiskt och praktiskt med den nya rådgivaren. Egna aktiviteter Kundservice, telefonrådgivning Övrigt Foto: Urban Wigert Det är viktigt att avrinning och läckage från gödseln inte kan ske. 13 Foto: Urban Wigert
14 Slutsatser från projektet Vår syntes av ny och befintlig kunskap har tagits emot väl av vår målgrupp, den engagerade rådgivarkåren. Resultaten har spridits, till nytta för lantbrukare och övriga landsbygdsföretagare. Att en oberoende aktör har ansvar för nationell samordning och kompetensutveckling inom miljöområdet i ett stort projekt, där det finns en hög, samlad kompetens, har många fördelar. Utveckling av kunskapen kan göras på ett effektivt sätt som kommer alla till del på lika villkor. Möjligheten finns också att samordna budskap och väga in målkonflikter. Några avgörande framgångsfaktorer är att ge rätt råd i rätt tid att samverka med andra aktörer att hänga med i den snabba utvecklingen av rådgivningsverktyg och nya kanaler för information att koppla miljöfrågorna till ett värde för lantbrukare och landsbygden att löpande följa upp och utvärdera målgruppens aktiviteter. Kompetensutveckling är fortsatt ett viktigt verktyg för att vi ska kunna sätta framtidsfrågorna på agendan. Vi kan konstatera att kunskap är färskvara att det finns ett ständigt behov av utveckling, både då det gäller fakta och metoder att vår erfarenhet är en bas för framtiden att kontinuiteten i verksamheten är avgörande för ett lyckat resultat att vi har en bra kunskap om miljöförbättrande åtgärder inom rådgivarkåren. Den är svår att upprätthålla om inte finansiering sker genom medel från staten och EU. Omslagsbild: Louis Vimarlund Text: Lena Andersson, Carin Bunnvik, Camilla Eriksson, Malin Flink, Gunilla Ideström, Johan Malgeryd Foto: Carin Bunnvik 14 Kontakt: Magnus Franzén, Else-Marie Mejersjö, Jordbruksverket, Växt- och miljöavdelningen, Rådgivningsenheterna
15 Foto: Shutterstock
16 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: OVR 259
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merIntroduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merJordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17
1(18) Dnr 4.1.17 12465/2014 2015-02-26 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas
Läs merSammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merSlutrapport för projektstöd
Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merAnalys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merNyheter och översikt 2014
Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merLänsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merJordbruksverkets service till företagare
Dnr 07-13968/10 1(5) 2011-10-13 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Jordbruksverkets service till företagare Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens jordbruksverk
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merDenna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.
1(5) KONSEKVENS- UTREDNING 2014-10-20 Dnr 3.4.16-9853/14 Samordningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om
Läs merNyheter och översikt 2011
Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merSlutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet. Projektnamn: Naturturism. - del 1 och 2. Foto: Frida Hedin, HS Konsult AB
Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Projektnamn: Naturturism - del 1 och 2 Foto: Frida Hedin, HS Konsult AB Frida Hedin HS Konsult AB 2011-10-12 Journalnummer: 2010-2614 Innehållsförteckning
Läs merProjekt inom Hushållningssällskapen Trädgård
Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård :: Skolträdgårdar i norr Projektet ska förbättra skolmiljön och tillsammans med elever, personal och föräldrar lära ut grunderna för odling och öka intresset
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merVattenvård i lantbruket
Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut
Läs merFoto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse
Foto: Mårten Svensson Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Året i korthet 2 Inledning 3 Information och marknadsföring 5 Aktiviteter i länen 2014 7 Rådgivning 10 Utbildning 12 Greppa Näringens
Läs merLANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Titel/id Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 Projektägare LRF, Företag och samhälle Projekttid 2007-04-27 2007-12-05 1. Sammanfattning Projektet har haft
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merKl 16.00 söndagen den 22 mars i samma lokal, Föreningslokalen, är det årsmöte för Sockenrådet där alla Tolgbor har rösträtt och är varmt välkomna!
NY I TOLGS SOCKEN? Bott här ett tag, men har inte riktigt koll på vad som finns och sker i Tolg? Välkommen på info-träff söndagen den 22 mars kl 15.00 i Föreningslokalen! Nummer 1 2015 På plats finns glada
Läs merDet här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST
Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.
Läs merHygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merBilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter
Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merStöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande
1(8) 2010-02-22 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@jordbruksverket.se Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merSlutrapport för projektet
(7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3
PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merHavs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna
Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan
Läs merSammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:
Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merFisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad
Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades
Läs merFRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merStöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande
1(9) 2006-04-05 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@sjv.se Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i
Läs merKontrollsystem för hållbarhetskriterier
Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVårt dagliga bröd och gifterna
Vårt dagliga bröd och gifterna Pelle Fredriksson, Sveriges lantbruksuniversitet Miljögifter i vardagen hur påverkas vi och vad kan vi göra, Miljöforum Norr 2013, Luleå, 18 sept. EPOK Centrum för ekologisk
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015-2016
VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Utsikt över Edsviken från Falkberget Foto: Linnéa Johansson 2015-02-16 och mål med Edsviken vattensamverkan Edsviken vattensamverkan syftar till att initiera, koordinera och systematisera
Läs merArealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade
Läs merSlutrapport. 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? 2011-03-31 2008-5084
Slutrapport 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2011-03-31 Projektnamn Orust Privata landbygdsflyg Journalnummer 2008-5084 Diarienummer TM017 Stödmottagare/projektägare Orust
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mälardalens avlopp i kretslopp Projektägare: Lantbrukarnas
Läs merVAD ÄR PÅ GÅNG I LEAN LANTBRUK OKTOBER 2015?
VAD ÄR PÅ GÅNG I LEAN LANTBRUK OKTOBER 2015? Nytt från projektledningen Hanna Åström, projektledare Lean Lantbruk och leancoach Som vi berättade i vårt förra nyhetsbrev planerar vi för fullt för kommande
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20
PROTOKOLL Nummer 9 1.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsagronom
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merVänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014
Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.
Läs merSlutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.
Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen
Läs merHävdat. Röj försiktigt i betesmarkerna
Hävdat Nyhetsbrev om odlingslandskapets natur- och kulturvärden 2 2010 Röj försiktigt i betesmarkerna Så stod det i facktidningen Skogen i maj. Det man citerade var ett råd i det utbildningsmaterial som
Läs merPROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12
PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor
Läs merPraktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency 2014-04-23 5.1.2.a-H14-02896 Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merEn annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merLATHUND Att planera en mässa eller utställning
LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med
Läs merSlutrapport för projektet 26 smaker - 26 landskap
Slutrapport för projektet 26 smaker - 26 landskap 1. Projekt Journalnummer: 2011-3161 Projektnamn: 26 smaker från 26 landskap Stödmottagare: Länsstyrelsen Örebro län 2. Kontaktperson Ann-Sofie Hedberg,
Läs mer-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?
Inledning Linköping 2017-11-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker i samverkan mellan
Läs merSlutrapport. Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1. Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19. Projektledare: Malin Gustafsson. Styrgrupp:
Slutrapport Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1 Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19 Projektledare: Malin Gustafsson Styrgrupp: Roland Haraldsson, Leader Sjuhärad Annika Andersson, Leader Sjuhärad Susann Gustafson,
Läs merUtveckla ditt företag och din landsbygd med andra.
Utveckla ditt företag och din landsbygd med andra. 1 Leadermetoden kopplar den lokala kunskapen och erfarenheten med samhällets målsättningar. 2 Leader stöd till landsbygdsutveckling Har du en projektidé?
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.
BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med
Läs merStatens Jordbruksverk
Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens
Läs mer3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069
PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Läs merHandledning för kontrollanter
Handledning för kontrollanter Handledning för kontrollanter 1 Välkommen till Operation Dagsverke! Det är dags att arrangera Operation Dagsverke på din skola. Att du fått det här häftet innebär att du eller
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merInformation juni 2004
2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför
Läs merFika serveras för 20 kr. Anmälan senast lördag 9 januari till agneta.ostlund@telia.com eller Agneta 070-783 80 07.
Vår och sommar 2016 Välkomna till ett nytt trädgårdsår! I vår kommer vi att inleda med vackra bilder och lärorika föredrag om kända och okända växter. Senare får vi lära oss mer om hur vi ska ta hand om
Läs mer