SvTF ERSATTE ÅR 2001 DE FÖRÅLDRADE STEGBÖCKERNA med

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SvTF ERSATTE ÅR 2001 DE FÖRÅLDRADE STEGBÖCKERNA med"

Transkript

1 APPENDIX 4 Del VIII Appendix SvTFs bok om tennisteknik - en recension av Björn Borgstrand Chefs- och klubbtränare såväl som tävlingsspelare och motionärer bör skaffa SvTFs bok Man bör som klubbtränare även betänka att några stegkurser och viss vidareutbildning under veckoslut bara utgör början på en utveckling som bör pågå hela livet. Vägen är fortfarande lång till en djupare insikt, men genom att diskutera och belysa tennisteknikens mångfacetterade värld kan kanske avståndet förkortas inte bara för redaktören utan även för andra spelare med intresse för tennisteknik. SvTF ERSATTE ÅR 2001 DE FÖRÅLDRADE STEGBÖCKERNA med en gedigen bok om tennisteknik. Ernst Larsson heter författaren. Han sammanställde boken TENNISTEKNIK med stöd av en referensgrupp. Även Bernt Lundahl avsåg att publicera en bok om tennisteknik, men hans ambitioner försenades p.g.a. sjukdom. När sedan boken TENNISTEKNIK publicerades, tyckte Lundahl att hans ambitioner var meningslösa. Han hade dock fel och undertecknad ska här genom att granska bokens innehåll visa varför Bernt Lundahls artiklar om tennisteknik är ett bra KOMPLEMENT till boken. Ernst Larsson och referensgruppen övervägde sannolikt många aspekter avseende bokens innehåll innan de fastslog den slutgiltiga utformningen. Han slutförde en stor och komplicerad uppgift, som få skulle kunna åstadkomma. Jag ska ändå granska boken, förvissad om att oenighet omfattar mer information än enighet. Skaffa boken Chefs- och klubbtränare såväl som tävlingsspelare och motionärer kan lära sig mycket av SvTFs bok. Den kommer sannolikt att vara vägledande under lång tid, eftersom innehållet i många avseenden bygger på god teori. Boken ska vara en självklar del av tränarens arsenal. Man bör som klubbtränare även betänka att stegkurser och viss vidareutbildning under några veckoslut bara utgör början på tränarens utveckling, som bör pågå hela livet. Tävlingsspelare och tennismotionärer kan också få ut mycket av boken, som är rikt illustrerad med fotografier. Ernst Larsson har disponerat bokens innehåll under följande fyra huvudrubriker: 1. GRUNDTEKNIK 2. UTVECKLING AV GRUNDTEKNIKEN 3. ANATOMI, FYSIOLOGI OCH BIOMEKANIK 4. RÖRELSEANALYS. Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik - 435

2 Boken TENNISTEKNIK baseras i många avseenden på underbyggda teorier. Många av dessa fakta är dock inte nya. De har möjligen inte nått fram till tränarkåren. Bernt Lundahl diskuterade många av dem i Tennistidningen och på tränarmöten redan för 20 år sedan. Det tog tid innan en duktig tränare och ledare för det svenska Davis Cup-laget, upptäckte att Sampras starka sida inte var backhand, utan just ett mycket effektivt forehandslag. Bild 303: Ken Rosewalls backhandskär Få spelare behärskar numera tekniken bakom den effektiva underskruv, som Ken Rosewall underhöll tennispubliken med under och 70-talen. Jag ömmar visserligen särskilt för motionärer, varav många kanske under lång tid utövat sporten med ineffektiv slagteknik. Men även juniorer, som redan från början lär sig att spela tennis med bra teknik, bör få glädje av boken TENNISTEKNIK när de har blivit seniorer. Ty då upphör för många av dem tränarnas goda vägledning. Om de har lärt sig någor om teorin bakom effektiv slagteknik, så riskerar de inte att försämra tekniken utan kan i stället kanske UTVECKLA den. En amatörs synpunkter Redaktören bakom Bernt Lundahls alster är en motionär som tidigt upptäckte stora svagheter i sin slagteknik och som från mitten av 1980-talet försökte att lära sig hur man slår till en tennisboll effektivare. Jag prenumererade på Tennistidningen, de amerikanska tennistidningarna World Tennis och Tennis. Jag läste böcker om tennisteknik, men först när jag lärde känna Bernt Lundahl under 1980-talets andra hälft, så började jag att förstå flera orsakssamband. Vägen är fortfarande lång till en djupare insikt, men genom att diskutera och belysa tennisteknikens mångfacetterade värld kan kanske avståndet förkortas inte bara för redaktören utan även för andra spelare som är intresserade av teknik. Bokens innehåll Anders Wetterberg skriver i förordet till boken TENNISTEKNIK, under rubriken Tennisteknik ett omfattande ämne, att det finns lika många idéer om hur slagen bör utföras som det finns tennistränare. Detta förhållande, som givetvis är en överdrift, kan dessvärre ha fungerat som en broms på utvecklingen av tennistekniken. Idéerna har ju inte konfronterats med varandra. Tennistekniken utvecklades i stället under förra seklets andra hälft av enskilda tennisspelare, som Ivan Lendl (forehand), Rod Laver (enhandsbackhand), Björn Borg (tvåhänders backhand), Roscoe Tanner (serve) och många andra. Ivan Lendls tränare uppmanade honom att sluta med att skjuta tillbaka armbågen under bakåtsvingen med orden ungefär enligt Lendls utsago i Tennis Magazine du blir aldrig en bra spelare med den bakåtsvingen. Och Lendl försökte verkligen att förbereda forehandslaget med en rak och låg bakåtsving. Men han gav upp och återgick till sin egen modell. Tack Ivan Lendl. Andre Agassi och Pete Sampras utvecklade senare forehandslaget till ett ännu effektivare vapen. Det tog tid innan en duktig tränare och ledare för det svenska Davis Cup-laget, upptäckte att Sampras starka sida inte var backhand, utan just ett mycket effektivt forehandslag, för att inte nämna Sampras serveteknik Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik

3 Tennistekniken utvecklades i stället under förra seklets andra hälft av enskilda tennisspelare, som Ivan Lendl (forehand), Rod Laver (enhandsbackhand), Björn Borg (tvåhänders backhand), Roscoe Tanner (serve) och många andra Bernt Lundahl hade en enastående blick för världsstjärnornas teknik. Han bandade slagen på videon och studerade dem bild för bild. Bernt analyserade då inte bara själva slagen, utan hela kroppens agerande nedifrån fotens start i banan, via knän och höfter upp till armarnas och överkroppens rörelser. Han redogjorde för sina rön vid ett tränarmöte för ca 15 år sedan, vilket bemöttes på ett negativt sätt i Tennistidningen, till vilket jag återkommer. Ola Mårtensson fortsätter i förordet under rubriken EN ANGELÄGEN BOK med orden att det är naturligtvis viktigt för dig som tränare att få ta del av nya fakta, men lika viktigt är att dessa nya insikter går att spåra i underbyggda teorier. Boken TENNISTEKNIK baseras i många avseenden på underbyggda teorier. Många av dessa fakta är dock inte nya. Bernt Lundahl diskuterade många av dem i Tennistidningen och på tränarmöten redan för 20 år sedan. De har kanske inte nått fram till större delen av tränarkåren. Författaren Ernst Larsson avslutar förordet till boken bl.a. med orden: Hur du vill studera boken beror i viss mån på var du befinner dig i din utveckling. Boken kan läsas från pärm till pärm, men du kan också välja ut olika delar. (Detta gäller även boken TEKNIKEN ÄR GRUNDEN.) Bild 304: Ivan Lendls bakåtsving i forehand Ivan Lendl var föregångare till dagens slagteknik i forehand med att starta bakåtsvingen genom att skjuta tillbaka armbågen. Anatomi, fysiologi och biomekanik Många äldre spelare vill sällan ändra slagteknik. De tycker att en ny slagrörelse känns onaturlig och vill därför inte TESTA den nya rörelsen så länge som det krävs för att upptäcka dess förtjänster. Men många äldre besitter ändå en viss läs- och tankeförmåga. De borde efter en genomläsning av rubricerad del ha lättare för att utveckla slagrepertoaren. Den här delen av boken är mycket bra. Så här elegant inleds del 3: Tennis är en tekniskt mycket svår sport där spelaren måste kunna slå ett eller flera olika typer av slag från många olika positioner på banan. Bollens hastighet, vinkel och höjd varierar hela tiden och många gånger måste spelaren slå tillbaka bollen i högt tempo och under förflyttning. De flesta har insett detta. Men få vet vilka rörelser spelaren måste utföra för att få till ett bra slag. Det är denna insikt och kunskap som vi vill förmedla med detta avsnitt. Det svåra är faktiskt inte så svårt, utan snarare logiskt och enkelt. Vi vill göra det svåra till det lätta och samtidigt ge dig en anatomisk, fysiologisk samt biomekanisk förklaring till hur duktiga spelare utför de olika slagen. Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik - 437

4 Författaren avslutar den anatomiska och fysiologiska delen med att redogöra för principen om MUSKELSTEGRING. Här sluts cirkeln till Bernt Lundahls många inlägg på ren svenska om idealmodeller och hela rörelsekedjor (se bl.a. KAPITEL 9 TEKNIKEN ÄR GRUNDEN i den här boken med nästan samma namn). Principen om muskelstegring är den teori som bevisar att Lundahl var på rätt väg. Ernst Larsson sammanfattar samspelet mellan kroppens konstruktion (anatomi) och kroppens funktion (fysiologi) med begreppet biomekanik. Han visar hur yttre krafter (t.ex. tyngdkraften) och inre krafter (t.ex. muskelkraften) påverkar din kropps arbete när du spelar tennis. Med en ökad kunskap om hur muskler och leder arbetar och hur olika fysiska lagar påverkar spelaren kan du förhoppningsvis analysera olika slag. Dessa iakttagelser kan du sedan använda till att utveckla dina adepters teknik. När du läser detta avsnitt om teknik bör du hela tiden prova de rörelser som beskrivs. Känn efter, experimentera och försök praktiskt prova vad som nämns. Tennisteknik ska upplevas inte vara något teoretiskt! Ernst Larsson beskriver hur kroppens olika leder fungerar och hur musklerna arbetar. Han definierar en mängd begrepp, vars exakta innebörd du visserligen inte behöver förstå, men som du ändå bör skapa dig en god uppfattning om för att kunna utveckla dina slag. Larsson beskriver olika typer av armvridning. Han lånar i några fall den amerikanska termen pronation, men kunde lika väl har skrivit ARMVRIDNING (supinera, dvs. vrida underarmen utåt och pronera, dvs.vrida underarmen inåt). Vi anar redan här liksom i ovanstående citat Lundahls inflytande från många debattinlägg om slagteknik. Men Lundahl föredrar beskrivningen TUMMEN BAKÅT-TUMMEN FRAMÅT för att underlätta förståelsen. Författaren avslutar den anatomiska och fysiologiska delen med att redogöra för principen om MUSKELSTEGRING. Här sluts cirkeln till Bernt Lundahls många inlägg om idealmodeller och hela rörelsekedjor (se bl.a. KAPITEL 9 TEKNIKEN ÄR GRUNDEN i den här boken med nästan samma namn. Principen om muskelstegring är den teori vars komponenter Lundahl tidigare formulerat. En representant för tränarkåren bemötte dock under början av 1990-talet på ett negativt sätt i Tennistidningen Lundahls intressanta inlägg om de moment som skapar just muskelstegring. Representanten sammanförde först en beskrivning på enkel svenska, sedan en beskrivning baserad på faktatermer i form av två pratbubblor med två identiska bilder av en tränare och en grupp unga spelare och frågade sig sedan om detta är god pedagogik. Men Bernt Lundahls publik bestod inte av unga spelare. Han vände sig till erfarna tennistränare för att utveckla deras teoretiska grund. Bilden på följande sida som lånats från boken TENNISTEKNIK, sidan 159 med Serena Williams serve är ett exempel på vad Lundahl försökte säga till tennistränarna. Larssons beskrivning av muskelstegringen är den teoretiska utvecklingen av vad man kritiserade Lundahl för i Tennistidningen, nämligen beskrivningen av raketen som sätter fart på racketen. Jag tar inte upp alla termer och teorier i bokens båda sista delar, som alla bör läsa. Men jag nämner på följande sida intressanta begrepp diskuterade i kapitlet BIOMEKANIK Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik

5 Bild 305: Serena Williams muskelstegring i serven Muskelstegring i serve (Ernst Larsson: Tennisteknik, fig.33, sid. 159). Bilden på muskelstegring i serve som lånats från boken, sidan 159 är ett exempel på vad Lundahl försökte säga till tennistränarna. Ernst Larssons beskrivning av muskelstegringen är den teoretiska utvecklingen av vad som Lundahl kritiserades för i Tennistidningen, nämligen beskrivningen av raketen som sätter fart på racketen. När du först ökar tröghetsmomentet dvs. ökar armarnas radie under slagets förberedelse och sedan minskar tröghetsmomentet minskar armarnas radie under slaget, så ökar du rackets acceleration, dvs. slagets kraft. Biomekanik Ernst Larsson sammanfattar samspelet mellan kroppens konstruktion (anatomi) och kroppens funktion (fysiologi) med begreppet biomekanik. Han visar hur yttre krafter (t.ex. tyngdkraften) och inre krafter (t.ex. muskelkraften) påverkar kroppens arbete när du spelar tennis. Han visar hur vertikalarbete (böj benen så att musklerna förspänns), med- och motrörelser (hur du använder slagarmen och den fria armen) påverkar kroppsrotation och tyngdöverföring. Larssons beskrivning av tröghetsmomentets inverkan på rotationshastigheten är i varje fall för mig speciellt intressant. När du först ökar tröghetsmomentet dvs. ökar armarnas radie under slagets förberedelse och sedan minskar tröghetsmomentet minskar armarnas radie under slaget, så ökar du rackets acceleration, dvs. slagets kraft. Tränare bör tillgodogöra sig så mycket som möjligt av teorin i del 3 om anatomi, fysiologi och biomekanik. Man även om det visar sig för svårt, så är inte hoppet ute. Bernt Lundahl har under årens lopp uppmärksammat många av bokens teoretiska begrepp, vilket skett i debattartiklar och under tränarmöten i hela landet. Han har beskrivit begreppen med ord och bilder på ett enklare sätt för att Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik - 439

6 Beskrivningen av de olika faserna är bra, men målet är givetvis att så småningom kunna slå till bollen med en sammanhängande rörelse, vilket författaren också betonar. Hur ofta ser vi inte att världsstjärnor förbereder serven med att stanna racketen i den s.k. U-formen. i stället för att serva med en sammanhängande slagrörelse. Är det inte så att många spelare, som stannar serverörelsen i den s.k. U-formen, missar något av den muskelstegring som skapas sedan båda armarna sträckts åt olika håll? Bild 306: Alberto Berasateguis forehandgrepp Spanjoren Alberto Berasategui, som här slår forehand, träffade bollen med samma racketsida i forehand och backhand. underlätta för läsare och kursdeltagare. Men materialet hann inte sammanställas i bokform, som tidigare förklarats i kapitel 1 om bakgrunden till boken TENNISTEKNIKEN ÄR GRUNDEN. Den uppgiften har jag härmed slutfört som ett komplement till Ernst Larssons utmärkta bok om tennisteknik. Kritik Jag har berömt boken TENNISTEKNIKs teoretiska del om anatomi, fysiologi och biomekanik. Nu avser jag att kritiskt granska bokens båda inledande delar om grundtekniken och dess utveckling, dvs. de båda delar som flertalet klubbtränare troligen tyvärr ägnar mest uppmärksamhet. Min uppmaning att skaffa boken gäller givetvis fortfarande för alla klubbtränare, vars enda utbildning är stegkurser under några veckoslut. Det finns för närvarande få alternativ för kunskapstörstande tränare och spelare. Jag börjar med att granska det svenska språket, fortsätter med det viktigaste teorin och avslutar med att fråga om bilderna visar vad som skrivs i texten. Det bereds även plats för ännu mer beröm. Svenska språket faser, baksvingar, platta racketblad och svengelska Författaren har delat in slagrörelserna i ett antal faser, vilka ska underlätta inlärningen av tennisslagen. Varje fas förknippas med en checkpoint (kontrollstation är ett bra alternativ). Faserna benämns förberedelsefas, slagfas, träff-fas och avslutningsfas. Borde inte redan uppdelningen av ordet träffas ha fått författaren att i stället skriva: förberedelsen, slaget, träffen och avslutningen (genomföljningen). Beskrivningen av de olika faserna är bra, men målet är givetvis att så småningom kunna slå till bollen med en sammanhängande rörelse, vilket författaren också betonar. Hur ofta ser vi inte att världsstjärnor förbereder serven med att stanna racketen i den s.k. U-formen. i stället för att serva med en sammanhängande slagrörelse. Är det inte så att många spelare, som stannar serverörelsen i den s.k. U-formen, missar något av den muskelstegring som skulle kunna skapas sedan båda armarna sträckts åt olika håll? Många människor, inte minst sportkommentatorer, använder prepositioner mycket slarvigt. Det är speciellt allvarligt när ämnet är tennis, där slagrörelsernas riktning är så betydelsefulla. Baksving och bakåtsving är olika företeelser. Den förstnämnda kan vara ett tecken på en för tidig bakåtsving åtföljd av en liten extra rörelse inför framåtsvingens inledning, vilket faktiskt inte är ovanligt när man tränar in en ny slagrörelse. De som har sett Roy Emerson serva (se bild 307 på följande sida), förstår nog vad jag menar Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik

7 Bild 307: Roy Emersons serve Alla som sett Roy Emerson serva, minns nog Roys cirkulära rörelse under första framåtsvingen. Men på bilden demonstrerar Roy sin föredömliga förberedelse av kastet. Titta närmare på den vridna underarmen. Man kan faktiskt skriva underskruvat attackslag i stället för approach med slice. Och jämfotahopp är väl ett bra svenskt ord för split-step? Att det finns lika många idéer om hur slagen bör utföras, som det finns tennistränare (Anders Wetterberg i förordet) beror kanske till viss del på frånvaron av väl definierade och allmänt accepterade begrepp. Del VIII Appendix Faktum är dock att Emerson utförde en framsving, dvs. han vevade lite med racket under den första framåtsvingen. Bernt Lundahl utvecklade i kapitel 30, SERVETEKNIKEN HOS EN REKORDHÅLLARE, en terminologi för serverörelsen, som inbegriper två bakåt- och två framåtsvingar. Att författaren skriver om platta racketblad är allvarligt, inte bara för att termen är fel utan även för att ordet tidigare förknippats med oskruv, vilket är än allvarligare. Man bör förstå skillnaden mellan vertikalt och horisontellt racketblad, för att kunna lära sig att förstå tennisteknik. Alla racketblad är platta! Träffyta är en bättre benämning för den del av racket som träffar bollen. Träffytan kan luta vertikalt, dvs. vad författaren kallar platt. Den kan också luta horisontellt. Vi kan träffa bollen med träffytan lite öppen (uppåtriktad) och med träffytan lite sluten (nedåtriktad). Det finns spelare som träffar bollen med samma träffyta i forehand och backhand, (så träffade den spanske spelaren Alberto Berasategui, se bild 306 på föregående sida). De spelar med extremt westerngrepp. Slagrörelsens riktning och träffytans lutning avgör bollens skruv. De vanligaste tennisorden är engelska. Men många svenska ord är bättre. Texten blir lite väl svengelsk med ord som slice, step-in, approach, chip-and-charge och split-step. Man kan skriva underskruvat attackslag i stället för approach med slice. Och jämfotahopp är väl ett bra svenskt ord för split-step? Teorin termer och begrepp Det finns inga allmänt tillämpliga induktionsregler, genom vilka hypoteser eller teorier mekaniskt kan härledas eller slutas från empiriska fakta. Övergången från fakta till teori kräver skapande fantasi. Vetenskapliga hypoteser och teorier är inte härledda från observerade fakta, utan UPPFUNNA för att förklara observerade fakta. De utgör gissningar om de samband, som kan tänkas gälla mellan de fenomen som studeras (Carl Hempel: Vetenskapsteori, 1966). Boken TENNISTEKNIK saknar I VISS MÅN de relevanta termer och begrepp, som krävs för att snabbt utveckla kunskapen om tennis. Tränare och spelare bör diskutera teknik med utgångspunkt i en gemensam nomenklatur. Att det finns lika många idéer om hur slagen bör utföras, som det finns tennistränare (Anders Wetterberg Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik - 441

8 Bild 308: Fabrice Santoros backhandslag Finns det någon tennisteoretiker i Sverige som kan analysera Fabrice Santores skagteknik? Tennisteknik omfattar företeelser, som kan testas deduktivt. Det innebär att man först formulerar antaganden hypoteser om hur ett slag bör utföras och sedan testar hypoteserna på tennisbanan genom att studera skickliga spelare. Om man formulerar en mängd begrepp utifrån termer, så kan begreppen sammanfogas till en teori över effektiv slagteknik. Bernt Lundahl har förklarat hur en effektiv serve utförs. Han använde termer och begrepp till en teori, vars empiriska stöd återfinns hos servare som Pete Sampras och Venus Williams. i förordet) beror kanske till viss del på frånvaron av väl definierade och allmänt accepterade begrepp. Författarens påstående om att dagens elitspelare endast står med stängd (sluten) fotställning i vissa backhandslag väcker vissa betänkligheter inte bara vad gäller bokens kunskapsbas utan även om spelarnas insikter. Ett slag startar från axeln och slagrörelsen fortskrider via över- och underarmen till handleden och racketen. Nyckelordet är SLAGAXELN. Den ska röra sig mot bollen till träffen. Öppen fotställning i forehand underlättar denna rörelse. Det är inte fallet i backhand, där slagaxeln med öppen fotställning vid framåtsvingens start direkt avviker från slagriktningen. Bernt Lundahl har elegant formulerat lösningen på detta problem (se kapitel 13). Man bör därför stå med sluten fotställning i enhandsbackhand för att slagaxelns rörelse ska bidra till en idealisk träff. Det gäller även i 2-h-b, om man använder högern mer än vänstern. Den mängd av olika slag, som presenteras i boken med färgglada bilder över slag med kända spelare i aktion, är visserligen trevliga och stimulerande. Men de kan tyda på ett s.k. induktivt angreppssätt, vilket innebär att man från enskilda fall formulerar allmängiltiga slutsatser eller principer. Det behöver visserligen inte vara fallet med boken, men eftersom problemlösningarna saknar stöd i bekräftelser av relevanta hypoteser, så gäller det att vara kritisk mot slutsatserna. Jag vill med följande lilla utvikning endast antyda att begrepp som förefaller helt självklara, kan vara fel. Vad innebär det att slå till bollen med forehand resp. backhand? Avser vi den sida av kroppen, där bollen träffas eller avser vi den sida av handen som styr racket mot bollen? Frågan hade nog uppfattats som snurrig för 25 år sedan. Men nu är den berättigad, när så många spelare slår tvåhänders backhand (jag tycket att benämningen är bättre svenska än tvåhandsbackhand). När högerhänta spelare slår med två händer på skaftet på kroppens vänstra sida, slår de då en tvåhänders forehand eller en tvåhänders backhand? Hur utförs slaget med två händer på skaftet på kroppens högra sida och vad kallas slaget i så fall? Hur slår t.ex. bollgeniet Fabrice Santoro sina grundslag? Vad menas med en bakåtsving? Man avsåg kanske förr att racketspetsen var riktad bakåt. Det är fortfarande vanligt, men inte längre lika självklart. Många spelare utför bakåtsvingen genom att skjuta tillbaka armbågen med racket framför handleden (stötposition) och slår sedan utefter en cirkulär bana utan att de stannar racketen med racketbladet riktat bakåt. Författaren visar på sidan 16 en skiss över ett grundslag och anger att rörelsen uppifrån sett är 360º. Varför är slagrörelsen så lång? Träf Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik

9 Betrakta Serena Williams serverörelser, där hennes överarmar bildar två motstående ekrar i ett hjul som rullar runt sitt nav, axlarna, och där underarmarna under ett kort ögonblick förefaller att arbeta som skänkarna i en sax, som klipper till bollen. Bild 309: Bernt Lundahls avancerade utgångsställning fen sker ju redan när racket roterat drygt 90º. Sedan följer genomföljningen i slagets riktning, som ofta förstärks med armvridning så att träffytan behålls vänd i slagriktningen med underarmen lägre efter träffen än före. Varför ska den s.k. avslutningen vara så lång? Är inte en rotation på 270º effektivare? Jag anser att det i boken TENNISTEKNIK skrivs alldeles för mycket om avslutningen och för lite om armvridning med genomföljningen i slagets riktning. Boken TENNISTEKNIK är starkt empiriskt inriktad. Råden baseras på bildserier över slagsekvenser utförda av bra professionella spelare. Slutsatserna är induktiva, vilket betyder att man drar allmängiltiga slutsatser från unika företeelser. Det finns då alltid en risk att man når felaktiga slutsatser. Hur skulle en bok om tennisteknik ha sett ut för 50 år sedan, om man hade gått till väga på samma sätt Tennisteknik omfattar företeelser, som kan testas deduktivt. Det innebär att man först formulerar antaganden hypoteser om hur ett slag bör utföras och sedan testar hypoteserna på tennisbanan genom att studera skickliga spelare. TESTA är för övrigt ett råd, som Bernt Lundahl ofta ger sina läsare. Vi behöver allmänt accepterade termer och begrepp för att via tester nå fram till accepterade slutsatser och teorier. Termer är fackord med bestämd betydelse (t.ex. träffyta, stötposition, öppen fotställning, bakåtsving, armvridning etc). Terminologi är ett system av termer för att beskriva t.ex. tennisteknik. Termerna definieras med hjälp av begrepp. Så här kan en relation mellan en term och ett begrepp se ut: TERM BEGREPP Stötposition betyder racketen och handleden är framför armbågen Kastposition betyder racketen och handleden är bakom armbågen Bernt Lundahl riktar som servemottagare, liksom Marcelleo Rios, racket mot backhandsidan. Han har förklarat fördelarna med denna utgångsställning. Men i kapitel 12 visar Bernt också att racketen ska peka mot nät för nybörjare, dit väl Rios knappast hör (se mina kommentarer om utgångsställningen på följande sida). Två så enkla definitioner visar att såväl grundslag som serve och volley innefattar såväl sving- som kast- och stötrörelser! Om man formulerar en mängd begrepp utifrån relevanta termer, så kan begreppen sammanfogas till en teori över effektiv slagteknik. Bernt Lundahl har förklarat hur en effektiv serve utförs. Han använde termer och begrepp till en teori, vars empiriska stöd återfinns hos servare som Pete Sampras och Serena Williams. Bernt beskrev två bakåt- och två framåtsvingar. Han benämnde racketlägena med termerna stöt- och kastpositioner. Han liknade ofta armarnas och axlarnas rörelser med ekrar och nav. Beskrivningen av serverörelsen som ett rullande hjul är suverän. Betrakta Serena Williams serverörelser, där hennes överarmar bildar två motstående ekrar i ett hjul som rullar runt sitt nav axlarna Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik - 443

10 Bernt Lundahl har låtit bildserier med Rod Laver förklara för varför högerfoten bör placeras förbi vänsterfoten i enhandsbackhand. Bra att författaren betonar att slagarmens armbåge alltid ska vara framför kroppen. Bild 310: Justine Henin- Hardennes slutna fotställning i backhand Justine Henin-Hardenne kan konsten att slå enhandsback-hand med sluten fotställning. Hon måste dock här vara noga med att skjuta upp armbågen och dra in slagarmen nära kroppen före framåtsvingens start för att kunna minska tröghetsmomentet och utnyttja muskelstegringen. och där underarmarna under ett kort ögonblick förefaller att arbeta som skänklarna i en sax, som klipper till bollen. Författaren skulle ha kunnat presentera sin empiri och förklarat den med hjälp av termer, begrepp och teorier. Han skulle också ha kunnat definiera termer som med- och motvridning, vars innebörd annars lätt kan missförstås. Han borde ha skapat ett sakregister, där man snabbt kunnat finna var i boken vissa ord, termer och begrepp förekommer. Bilderna Boken TENNISTEKNIK är rikt illustrerad. Många kända spelare visar viktiga delar i utförandet av en mängd slag. Bilderna är bra, men de överensstämmer inte alltid med texten. Jag exemplifierar några fall, men det kan finnas fler avvikelser mellan texter och bilder, till de senares nackdel. Du bör ha boken till hands, eftersom jag av utrymmesskäl inte återger dessa illustrationer här. UTGÅNGSSTÄLLNINGEN MED BILDER PÅ SIDORNA 14 OCH 29. Racketspetsen ska peka mot nät. Bilden visar Marcello Rios, som ofta håller racket snett framför kroppen (även på de båda bilderna). Faktum är att Marcello håller racket som Bernt Lundahl förordar (se bild 309 på föregående sida). SLAGMÖNSTER VID GRUNDSLAG MED SLICE (BILD PÅ SIDAN 16). Bilden visar att Steffi Graf har racketen bakom armbågen och alltså svingar racket mot bollen. Hon stöter inte med racket. Författaren borde ha klargjort innebörden av termerna svinga (kasta) och stöta! AVSLUTNINGSFASEN I FOREHAND (BILD 4 PÅ SIDAN 31 MED WILLIAMS). Har verkligen Williams kroppstyngden på den främre foten. Det främre benet är ju lätt böjt, trots att texten anger att benet är sträckt. Texten anknyter visserligen till bilderna med Rios forehand, men båda bildserierna ska väl beskriva samma teknik? TVÅHÄNDERS BACKHAND (BILDSERIERNA PÅ SIDORNA 38 39). Inga invändningar, men när får vi se en slagsekvens med cirkulär bakåtsving! FOREHAND- OCH BACKHANDVOLLEY (BILDSERIERNA PÅ SIDORNA 46-47). Bra att författaren betonar att slagarmens armbåge ska vara framför kroppen. Men visar bilderna på ett otvetydigt sätt att armbågen är framför kroppen på bild nr. 1 i forehandvolley? SERVEN (BILDSEKVENSERNA PÅ SIDORNA 50-51). Synd att inte författaren fick plats med en bild mellan Björkmans 5:e och 6:e som kunde visa den stötposition Williams intar längst upp på sidan 51. Många slarvar ofta med den detaljen. ÖPPEN OCH STÄNGD FOTSTÄLLNING (BILDEN PÅ PATRICK RAFTER HÖGST UPP PÅ SIDORNA 60 OCH 63). Författaren hävdar att dagens elitspelare inte slår med stängd (sluten) fotställning utom i vissa backhandslag. Han menar kanske att så många spelare slår med två händer på skaftet (dvs. forehand på backhandsidan). För nog har väl författaren sett Justine Henin-Hardenne slå sina fantastiska backhandslag med en hand på skaftet och med sluten fotställning? Bernt Lundahl har låtit bildserier med Rod Laver förklara varför högerfoten bör placeras förbi vänsterfoten i enhandsbackhand Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik

11 Bild 311: Sergi Brugueras toppade backhand Den spanske grusspecialisten Sergi Bruguera behärskade konsten att slå till bollen med kraftig överskruv. Här slår han ett tvåhänders backhandslag Rafter var för övrigt en serve- och volleyspecialist, som sällan slog en överskruvad backhand. Han slår i ett trängt läge ett defensivt underskruvat backhandslag med öppen fotställning. Detta är inte ett idealiskt slag och behöver knappast tränas (se bilderna på sidan 60). VARIERANDE SLAGMÖNSTER I SIDLED (BILDEN ÖVER RAKA SLAG PÅ SIDAN 75). Men nog kan man väl, med hjälp av cirkulära slagrörelser och med racket vinkelrät tillbakadragen i förhållande till underarmen, lätt variera träffpunkten med hjälp av handleden i en in-ut-sving och slå bra diagonalt? Du ska kunna slå både rakt och diagonalt med en inåt-utåt-sving genom att med handled och armvridning anpassa träffytan till träffen och slagriktningen. VARIERANDE SLAGMÖNSTER I HÖJDLED (BILDTEXTER TILL SLAGEN MED RAFTER, BECKER OCH RIOS PÅ SIDORNA 76-77). Författaren borde ha förklarat innebörden av den återkommande texten kraften är på väg i samma riktning! FOREHAND MED KRAFTIG TOPSPIN (TEXTEN PÅ SIDAN 79). Författaren introducerar först här termen armvridning, vilket kan få läsaren att tro att måttligt överskruvade grundslag slås bäst utan armvridning. Att låta Mary Pierce (på sidorna 80-81) illustrera slagrörelse med kraftig topspin, förfaller missriktat. Alla som sett Patty Schneider överskruva, vet att hon är en bättre förebild. Detta gäller även Sergi Brugueras topspinslag vid en jämförelse med Boris Becker. Mary Pierce förbereder ett slag med hög bakåtsving inför en brösthög boll. Slagrörelsen förefaller att ske horisontellt mot bollen, som träffas med lodrätt (!) racketblad. Vi saknar en bild som visar vad som sker mellan framåtsvingen start och träffen. Men om hon omedelbart innan träffen slår med hjälp av armvridning, så borde väl racketbladet vridas upp något över handleden (såvida hon inte sänkt slagarmen och handleden efter andra bilden och som Boris Becker gör på sjunde bilden). Det framgår dock att hon efter träffen vrider fram underarmen. Men vad bidrar denna armvridning till slaget? Bilden med Mary Pierce torde härröra från den tid då hon slog mycket med oskruv och tyvärr ofta alltför långt. Hon har dock under senare år förbättrat de överskruvade slagen och nått flera finaler i stora turneringar. FLACK-, SLICE- OCH TWISTSERVAR (BILDSEKVENSER PÅ SIDORNA ). Det vore nog lättare att följa och förstå träffen, om man kunde följa bollen hela tiden. Sampras har dessutom en boll i vänstra handen, vilket kan distrahera. (De tecknade bilderna är kanske tillräckliga?) MOMMENTAR OM REN ÖVERSKRUV I SERVEN. Under ett avsnitt om olika slags servar står det i texten på sidan 132 att vid en kickserve roterar bollen endast med överskruv. Detta påstående är fel. För det första kräver en ren överskruv, precis som i ett grundslag, att bollen träffas med horisontellt racketskaft (se bild 260 i kapitel 50 och teckningen i bild 312 på följande sida). För det andra avviker inte en rent överskruvad boll i sidled efter studs, medan bollen vid kraftig sidöverskruv, s.k. kick, studsar högt och mycket åt höger. Racketskaftet lutar mer åt vänster bakifrån sett vid kickserve än vid twistserve, men aldrig så mycket att slagrörelsen sker horisontellt. Träffytan kommer dessutom att luta så mycket nedåt vid träffen med ett kontinentalt grepp när skaftet är horisontellt, att bollen kommer att landa på servarens del av banan. Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik - 445

12 Bild 312: Skiss över racketskaftets lutning vid skruvar i tennis Rörelseanalysen är intressant. Det är också en svår uppgift att med bildserier återge de verkliga slagförloppen. Man kan ju inte få plats med hur många bilder som helst. Faktum är dock att läsaren många gånger skulle behöva studera varje slagrörelse även bakifrån och från båda sidorna. Jag skulle även vilja se en bild när racket träffar bollen. Rörelseanalys Kapitlet inleds med ett påstående som förefaller motsägelsefullt. det är omöjligt att påvisa något speciellt skeende/händelseförlopp som är avgörande för ett slags kvalitet. Ordet kvalitet är ett abstrakt ett ofta intetsägande ord som blivit vanligt och populärt vid bedömning av idrottsprestationer. Boken TENNISTEKNIK visar väl tveklöst att man faktiskt påvisat flera viktiga händelseförlopp som avgör kampen om poängen (läs inledningen till bokens del 3, som återgavs tidigare). Träffen lär väl vara viktigast! Men man måste givetvis först definiera målet med ett visst slag och sedan analysera hur olika rörelser bidrar till målet. Ernst Larsson beskriver i del 4 sammansatta rörelser hos många tennisslag. Rörelseanalysen är intressant. Det är en svår uppgift att med bildserier återge de verkliga slagförloppen. Man kan ju inte få plats med hur många bilder som helst. Faktum är dock att läsaren många gånger skulle behöva studera varje slagrörelse även bakifrån och från båda sidorna. Jag skulle även vilja se en bild när racket träffar bollen. Bildserien med Jonas Björkmans volley är ju föredömlig, men i flera serier syns bollen överhuvudtaget inte. Hur lyckades spelarna med de illustrerade slagen? Uppnådde de målen? Analysen av olika slagrörelser innehåller en del formuleringar, som visserligen är korrekta, men som ändå kan ge upphov till missförstånd. Det skulle därför ha varit bra om författaren i tidigare delar klargjort innebörden av flera viktiga termer Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik

13 Boken innehåller många bra råd till tränare och spelare. Illustrationen av racketknoppen i avsnittet med olika grepp (sidan 21) är utmärkt med bokstaveringen av sidorna och numreringen av kanterna. Författaren borde kanske ha låtit bilderna av skaftknoppen och handflatans tre kontrollpunkter återkomma vid varje nytt kapitel om tennisslagen, gärna kompletterad med en tydligare bild av handpåläggningen. Många goda råd Låt mig avsluta med positiv kritik. Boken innehåller många bra råd till tränare och spelare. Illustrationen av racketknoppen i avsnittet med olika grepp (sidan 21) är utmärkt med bokstaveringen av sidorna och numreringen av kanterna. Författaren borde ha låtit bilderna av skaftknoppen och handflatans tre kontrollpunkter återkomma vid varje nytt kapitel om tennisslagen, gärna kompletterad med en tydligare bild av handpåläggningen. Ernst Larsson ägnar också mycket utrymme åt fotarbetet, men väl lite åt olika slags skruvar. Han hämtar många liknelser från fotbollssporten, men borde kanske mer ha uppmärksammat den fria idrotten med dess många kastgrenar. Boken innehåller många bra tips även för motionsspelare. Författaren vill att du ständigt tränar och utvecklar tekniken att behärska alla slag. Det är viktigt att lära sig rätt från början. Fotarbete, kroppsrörelser och slag som upprepas många gånger, automatiseras. Det är mycket svårt att ändra felaktigt automatiserad teknik. Men jag hävdar att det går. Granska en bra spelares hela slagrörelse. Uppmärksamma detaljer och härma sedan slagrörelsen mycket långsamt UTAN BOLL. Håll då i racket avslappnat så att inte musklerna motverkar övningen. Träna t.ex. in stötpositionen i serven så här: Vrid långsamt tillbaka kroppen så mycket, att du öppnar vägen för servens första framåtsving bakom nacken och för racket långsamt ner så att racketspetsen pekar nedåt och in över baslinjen och slagarmbågen pekar så mycket som möligt uppåt. Kasta sedan iväg racket. Träna många gånger utan boll! Tack Ernst Larsson och övriga i referensgruppen för en utmärkt bok. Jag hoppas nu att boken TENNISTEKNIKEN ÄR GRUNDEN med analyser av och förklaringar om ORSAKER OCH VERKAN ska bli ett bra komplement till boken TENNISTEKNIK. Författaren vill att du ständigt tränar och utvecklar tekniken att behärska alla slag. Det är viktigt att lära sig rätt från början. Fotarbete, kroppsrörelser och slag som upprepas många gånger, automatiseras. Det är mycket svårt att ändra felaktigt automatiserad teknik. Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik - 447

TEKNIK & METODIK HT 2013 v 1.0

TEKNIK & METODIK HT 2013 v 1.0 TEKNIK & METODIK HT 2013 v 1.0 KLUBBFILOSOFI TEKNIK gemensam syn på teknikutlärning & metodik gemensam idébank för övningar & redskap gemensam syn på röd tråd genom klubbens utvecklingsnivåer 1 KLUBBFILOSOFI

Läs mer

Tennisens teknikmyter

Tennisens teknikmyter Tennisens teknikmyter I det förra numret av Tennismagasinet presenterades ett antal myter inom tennisen. Påståenden som av många betraktats som sanningar visade sig antingen vara direkt felaktiga eller

Läs mer

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.)

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.) Bouleträning Bouleteknik Målet i boule är kasta sina klot på ett sådant sätt att de gör störst nytta. Detta är svårt att göra om man inte har full kontroll över kloten. Visst kan dåliga klot studsa rätt

Läs mer

Innehåll. Orden före 9. Om tennis och rodd och andra saker som försiggår omkring oss 11. Om seende och annat material som uppstår mellan oss 15

Innehåll. Orden före 9. Om tennis och rodd och andra saker som försiggår omkring oss 11. Om seende och annat material som uppstår mellan oss 15 Innehåll Orden före 9 Om tennis och rodd och andra saker som försiggår omkring oss 11 Om seende och annat material som uppstår mellan oss 15 Om långa handlingar och korta 19 Om arenan där allt glider ihop

Läs mer

Innan passningen. Riktning och höjd

Innan passningen. Riktning och höjd Innan passningen Titta upp innan du får bollen så du ser passningsalternativen Dölj passningen för motståndarna så länge som möjligt Använd passningsfinten vid behov det gör motståndarna osäkra Luras även

Läs mer

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing Kursmaterial D-60 träning 2008 Tema: Timing Temat för årets kurs var timing. Vi startade med en genomgång i studion där Niklas demonstrerade vad en screening var för något. Därefter förevisades hur man

Läs mer

TENNISUTBILDNING FÖR IDROTTSLÄRARE, FRITIDSLEDARE OCH FRITIDSPEDAGOGER

TENNISUTBILDNING FÖR IDROTTSLÄRARE, FRITIDSLEDARE OCH FRITIDSPEDAGOGER TENNISUTBILDNING FÖR IDROTTSLÄRARE, FRITIDSLEDARE OCH FRITIDSPEDAGOGER Praktisk utbildning ÖDÅKRA TENNISKLUBB www.odakratennis.se HAPPY-metoden, Skolsamverkan 2015, Henrik Nilsson Version: 1:1 Illustrationer

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Fokusområden: - Driva - Passa - Mottagning - Vändning - Riktningsförändring - Avslut - Väggspel - Spelbarhet, Spelavstånd Spelarens mognad Fysisk utveckling Lugn tillväxtperiod

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

SVENSKA INNEBANDY AKADEMIN NYCKELMODELLEN ÖVNINGAR

SVENSKA INNEBANDY AKADEMIN NYCKELMODELLEN ÖVNINGAR SVENSK INNEBNDY KDEMIN NYCKELMODELLEN ÖVNINGR " " ar Övning B. Spelare passar till spelare B. Spelare B tar emot bollen genom att lätt toucha bollen med backhandsidan på bladet, till klubbans forehandsida,

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

Målsättningar & Kriterier

Målsättningar & Kriterier & HTKs kursverksamhet och kriterier FAMILJETENNIS 1 träningstillfälle/vecka Ca 3-5 år Lördagar 09:00-10:00 Familjetennis är en bra inskolning för både barn och föräldrar som vill testa på tennis. Här träffas

Läs mer

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter

Läs mer

Vi tar även upp vad som kännetecknar en bra teknik, att tänka på vid utlärning, olika metoder och korrektion av teknik.

Vi tar även upp vad som kännetecknar en bra teknik, att tänka på vid utlärning, olika metoder och korrektion av teknik. HT-2015 RW+AA Vad har vi för syfte? Denna teknik ska man som tränare i ÅBTK lära ut i alla våra olika träningsnivåer, generellt arbeta för vid korrektion och vid all teknikinlärning (grupp, individuellt

Läs mer

Kapitel 3. Publicerat med tillstånd Tufft spel Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 3. Publicerat med tillstånd Tufft spel Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 3 ABK gör avspark. Först går bollen lite fram och tillbaka mellan lagen. Två klungor jagar efter den hit och dit, men sedan får Tina tag i bollen och drar sig ut på kanten. Hon ser Max komma och

Läs mer

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Tips för alla, från nybörjare till elitspelare. Övningar som träningen bygger på.

Tips för alla, från nybörjare till elitspelare. Övningar som träningen bygger på. Tips för alla, från nybörjare till elitspelare. För alla som tränar, oavsett nivå, är kanske det viktigaste att innan träningen förbereda sig på det man skall göra. Detta gäller mat, vila, mental uppladdning(tänka

Läs mer

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör MÅLVAKTSTIPS Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör Målvaktsspel När motståndarna spelar upp bollen tänk på att: 1. Stå upp, så långt som möjligt för bättre översikt, men var beredd på att

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och

Läs mer

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn

Läs mer

LUFFARSCHACKETS GRUNDER

LUFFARSCHACKETS GRUNDER LUFFARSCHACKETS GRUNDER Många har frågat mig: Kan man träna luffarschack? Jodå, svarar jag. Det går alldeles utmärkt och det ger bevisligen resultat. Men lika väl som man inte blir fotbollsproffs efter

Läs mer

BASKET FÖR UNGA SPELARE

BASKET FÖR UNGA SPELARE 106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Innehåll Kursöversikt... 2 Inledning... 6 Syfte och mål... 7 Belastningsskador... 8 Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10 Kroppshantering... 11 Kroppens

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Fotbollsskolan. passning.indd 1 07-06-05 16.17.27

Fotbollsskolan. passning.indd 1 07-06-05 16.17.27 Fotbollsskolan passning.indd 1 07-06-05 16.17.27 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Badminton. sammanställt av. Lena Eriksson 04.07.2006. www.aif.aland.

Badminton. sammanställt av. Lena Eriksson 04.07.2006. www.aif.aland. Badminton sammanställt av Lena Eriksson 04.07.2006 www.aif.aland. Kort historik U r s p r u n g e t Riktigt hur det gamla spelet fjäderboll uppkommit, är i sig något av ett mysterium. Det var ett enkelt

Läs mer

Innehållsförteckning. Handboll i skolan

Innehållsförteckning. Handboll i skolan Innehållsförteckning ÖVNINGSFÖRRÅD (LÄTT NIVÅ)...2 1. Kasta-fånga/Jag och bollen...2 2. Kasta - fånga/vi två och bollen...3 3. Kasta-fånga/Vi och bollen i rummet...3 4. Studsa/Jag och bollen...3 5. Studsa/Vi

Läs mer

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Träna för att träna 13-16år (Idrottsspecifika färdigheter, fysträning i fokus) UPPVÄRMNING 30 min Syfte: Höja musklernas temperatur, överladda fosfokreatin förrådet

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Bankeryds Tennisklubb

Bankeryds Tennisklubb Bankeryds Tennisklubb Verksamhetsplan 2015-2016 1 Välkommen till Bankeryds tennisklubb. Vår förening bildades 1958 och har idag ca 500 medlemmar. Vi äger vår tennisanläggning Furuvikshallen, som består

Läs mer

Grafiska tecken. Anfallsspelare. Försvarsspelare. Nyintagna positioner. Åkning framåt utan puck. Åkning framåt med puck.

Grafiska tecken. Anfallsspelare. Försvarsspelare. Nyintagna positioner. Åkning framåt utan puck. Åkning framåt med puck. Grafiska tecken 1 Anfallsspelare Försvarsspelare Nyintagna positioner Åkning framåt utan puck Åkning framåt med puck Åkning bakåt Vändning under åkning bakåt till åkning framåt Vändning under åkning framåt

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

En studie av fotarbete för manliga moderna defensivspelare i bordtennis. Specialarbete med inriktning mot bordtennisträning

En studie av fotarbete för manliga moderna defensivspelare i bordtennis. Specialarbete med inriktning mot bordtennisträning En studie av fotarbete för manliga moderna defensivspelare i bordtennis Specialarbete med inriktning mot bordtennisträning Instruktörsutbildning steg IV Svenska bordtennisförbundet Köping 8,4 - juni -

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ:

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ: Aktiv Sidoböjning Utgångsposition, stående i atletisk position, med fötterna brett isär, ett riktvärde är att stå lite bredare än vad som känns bekvämt. Greppa pinnen med tummarna precis utanför höfterna.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Marschmanual INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänna regler 2. Klädbestämmelser 3. Stavterminologi 4. Uppställning 5. Lystringsgrader a. Giv akt b. Lystring ställ/manöver 6. Instrumentupptagning/Instrumentnedtagning

Läs mer

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund Det är meningen att utföra teknikmärket som en del av handbollsspelarens vardagliga träning. Det är meningen att utföra övningarna på träningar under tränarens ledning. Man behöver inte gå igenom alla

Läs mer

Sommarträning office 2015

Sommarträning office 2015 Sommarträning office 2015 Träningsprogrammet skall följas och kommer att kontrolleras med tester när vi startar igen (BIP samt Coopertest). Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Fotbollsskolan skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig

Läs mer

Månadens Sanomaövning Juni

Månadens Sanomaövning Juni Månadens Sanomaövning Juni Månadens Sanomaövning Juni Lässtandarder är diagnoser som används för att prova elevernas läsförmåga i övergången mellan årskurs 3 och 4, samt mellan årskurs 6 och 7, och är

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Hemstudieuppgift 3: Mari Fasth

Hemstudieuppgift 3: Mari Fasth Hemstudieuppgift 3: Mari Fasth Josefin Strid, 16 år A. Analysera en spelare utifrån Golfpyramiden. Påverkan direkt: Är att resultaten måste sänkas, medianen/snittscoren måste ner med cirka 3 slag (under

Läs mer

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1 Grundövningar för bågskyttar Steg En beskrivning av enkla grundövningar som hjälper skyttarna att förbättra sin skjutteknik. Av: Modell: Erik Larsson, erik@ortogonal.com Hanna Janeke Jenny Wredberg Rev:

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

Magbild gravid 19 veckor

Magbild gravid 19 veckor Magbild gravid 19 veckor Idag har det gått 19 veckor av graviditeten och jag går in i vecka 20, nästan hälften! Det här går i ett rasande tempo. Enligt gravidappen börjar nu kosten jag äter påverka barnets

Läs mer

Utrustning och material, del 1

Utrustning och material, del 1 Utrustning och material, del 1 Aspero Idrottsgymnasium Inledning Detta häfte syftar till att ge en grundläggande kunskap om golfklubbors egenskaper. Såväl skaft, klubbhuvud och grepp är faktorer som har

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Inledning Muntlig presentation har blivit allt viktigare i utbildning och yrkesliv. Allt oftare hamnar vi i situationer där vi måste redovisa

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen

Läs mer

Det blev en upplevelse! Tack Per Hjärtquist m fl som arrangerar tävlingen

Det blev en upplevelse! Tack Per Hjärtquist m fl som arrangerar tävlingen Hej VIP medlem! Onsdagen den 14 mars fick jag uppleva vad jag aldrig trodde jag skulle få uppleva under min numera ganska långa tid som veteran: Jag fick se John McEnroe spela tennis live med Björn Borg

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 26 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 SNYGG, STARK OCH EXPLOSIV med kontrastträning Att förbättra sin fysiska form behöver varken vara komplicerat eller tidskrävande. Vår träningsexpert

Läs mer

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.

Läs mer

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!

Läs mer

TEAM FRAMTID läger Växjö 13-16 sep 2012. Fredrik Berner / Mårten Stenberg TORSDAG 17.45-20.00. TEMA: Grunduppställningen. 1.

TEAM FRAMTID läger Växjö 13-16 sep 2012. Fredrik Berner / Mårten Stenberg TORSDAG 17.45-20.00. TEMA: Grunduppställningen. 1. TEAM FRAMTID läger Växjö 13-16 sep 2012 Fredrik Berner / Mårten Stenberg TORSDAG 17.45-20.00 TEMA: Grunduppställningen 1. Genomgång: Vikten på tårna Böjda ben men inte sittande Balansen fördelad på båda

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Träna med Träningslera

Träna med Träningslera Träna med Träningslera Butik & showroom Södergatan 38, 195 47 MÄRSTA Tel: 08-591 292 50 Fax: 08-591 297 84 info@euforia.se www.euforia.se Träna med Träningslera Alla leror kan blandas med varandra. Dom

Läs mer

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051

Läs mer

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv. Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte. Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök

Läs mer

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän

Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän Bål - Varierade bålövningar med kroppsvikt eller boll Kroppsvikt Sit up rak Sit up diagonal Bäckenlyft Fällkniv - fokus på tempo i övning Båten med rotation - med eller utan vikt Plankan Redskap Sit up

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Upplevelser av fysisk aktivitet

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

Välkommen som förälder till barn i Lerums Tennisklubb

Välkommen som förälder till barn i Lerums Tennisklubb Välkommen som förälder till barn i Lerums Tennisklubb Vi tycker det är roligt att ditt barn valt att spela tennis i Lerums Tennisklubb. Något som förhoppningsvis kommer att pågå under många år framöver.

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Att fortsätta formas

Att fortsätta formas Att fortsätta formas Av: Johannes Djerf Tre äldre damer brukade träffas varje torsdag för att läsa Bibeln tillsammans. En torsdags eftermiddag hade det blivit dags att läsa ur Malaki i gamla testamentet.

Läs mer

Fasta situationer under match. Johan Schoultz

Fasta situationer under match. Johan Schoultz Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs (ETU) Fasta situationer under match Va f-n vad det som hände Johan Schoultz Handledare: Göran Lindqvist Sammanfattning Att kunna använda sig av vissa taktiska eller snarare

Läs mer

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009 2009-04-05 Sida 1 av 5 Välkommen till fotbollskolan Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig samarbeta. Drivkraften

Läs mer

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning

Läs mer

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska?

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska? Hej läsare Mitt mål här först är att förklara konceptet maxstyrka. Jag vill att du noga läser igenom det här dokumentet. Gärna flera gånger. Schemat är bara ett schema, men det är när du har förståelsen

Läs mer

Kastades från balkong tog själv fallet till HD

Kastades från balkong tog själv fallet till HD Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22

Läs mer

Tränare Spelare Förflyttad spelare Bollriktning Lobb Frekvensstege Kon. Teckenförklaring

Tränare Spelare Förflyttad spelare Bollriktning Lobb Frekvensstege Kon. Teckenförklaring Tränare Spelare Förflyttad spelare Bollriktning Lobb Frekvensstege Kon Teckenförklaring VOLLEY & SMASH a Stationsövning volley-smash a b Alla i gruppen är i rörelse med detta upplägg. A kastar till b med

Läs mer

KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE

KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE SVENSKA FOTBOLLS FÖRBUNDETS KNÄKONTROLL PROGRAM FÖREBYGG SKADOR PRESTERA BÄTTRE TRE AV FYRA SKADOR KAN UNDVIKAS! Det har väl knappast undgått någon fotbollstränare att det har skrivits mycket om den höga

Läs mer

2014 12 08 Se på träningsprogram Secrets to Soccer

2014 12 08 Se på träningsprogram Secrets to Soccer Detta träningsprogram tillhör nivå 6 i utbildningsplan: Spelarlyftets Spelarutbildningsplan (6 19 år) 140701 Rubrik på nivån Åldersgrupp Gjord av Träna för att lära, 9 manna 4 1 3, 18 Träningsprogram Nivå

Läs mer

Tempo och Rörelse v. 35 och 36

Tempo och Rörelse v. 35 och 36 Tempo och Rörelse v. 35 och 36 Dags för höstterminens första tema där vi fokuserar på att komma igång. Vi vill komma igång med fotarbetet, spela mycket och hålla i bollen länge med 100% energi genom hela

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Högskola eller folkhögskola? Det är frågan!

Högskola eller folkhögskola? Det är frågan! Publicerad nr 4-5 2008. Författare Hans-Erik Olson Avdelning Debatt Högskola eller folkhögskola? Det är frågan! Har fritidsledarutbildningen kommit till vägs ände? Skolorna har inte lyckat reda ut om de

Läs mer