INNEHÅLL. Till läsaren Exempel på uppgiftsstomme...16 Säkerhet...16 Service...16 Priser...16

Transkript

1 A K E L A häftet

2 AKELAHÄFTET Text: FS:s program och vargungegrupp Redaktörer för den svenskspråkiga upplagan: Mari Jensén och Gunilla Widén-Wulff Illustrationer: Annu Martelius Ombrytning: FiSSc / Kate Wikström Tryck: Multiprint 2004 Utgivare: Suomen Partiolaiset - Finlands Scouter ry 2

3 INNEHÅLL Till läsaren... 5 Vargungarnas föräldrakväll...6 Varför behövs föräldrakvällar?... 6 Kvällens målsättning... 6 Hur ofta?...7 Hurdan kväll?...7 Vargungeavdelningens föräldrakväll...7 Exempel på program för vargungeavdelningens föräldrakväll... 8 Från flock till patrull... 9 Vargungarnas scoutfärdighetstävlingar...10 Tävlingens natur Tävlingsarrangörer...10 Tävlingsinbjudan Exempel på tävlingsinbjudan...12 Tävlingsbrev...12 Exempel på tävlingsbrev Tidtabell Bakgrundsberättelse...14 Bedömning Tävlingsrutten...15 Kontrollerna Uppgifterna...15 Exempel på uppgiftsstomme...16 Säkerhet...16 Service...16 Priser...16 Vargungeläger...17 Läger är en väsentlig del av scoutverksamheten...17 Hur skiljer sig ett vargungeläger från andra scoutläger? Att planera lägret och förbereda vargungarna för att åka på läger...18 Inspiration på vargungemötena...18 Förhandsinformation och anmälningsblanketter...18 Information och föräldrarnas roll...18 Exempel på lägeranmälningsblankett.. 19 Lägerbrev Att välja tema för lägret och bygga upp programmet...20 Att utnämna ansvarspersoner Exempel på lägerbrev Programmet...22 Att komma överens om gemensamma spelregler...23 Programmet på lägret

4 Lägerdop...23 Lägerbålen Övningspassen...23 Sjön, havet...23 Besöksdagen Flagghissning...24 Måltider...24 Tvättning och klädsel Sömnen Latrinen...25 Hemlängtan...25 Säkerhet...25 Sjukdomsfall...25 Rädsla...26 Efter lägret...26 Till läsaren...27 Vargungarnas specialmärken...27 Djurkännaren...28 Första hjälp...28 Sjöfararen...29 Sjömannen...29 Mästerkocken...30 Konstnären...31 Församlingen...31 Idrottsmannen...32 Talkoarbete...32 Naturvetaren...33 Programmakaren...33 Orienteraren...34 Vildmarksliv...34 Världen

5 TILL LÄSAREN Du håller nu i din hand ett häfte för vargungeledare. Häftet består av fyra delar: tips för hur du ordnar en föräldrakväll, tips för vargungarnas scoutfärdighetstävlingar, tips för vargungeläger och vargungarnas specialmärken. Använd häftet som det passar dig och du bäst har nytta av det! Vi önskar er lyckade samarbetsstunder tillsammans med föräldrarna. Vi önskar er även lyckade tävlingsarrangemang, glada miner och trevliga stunder för både tävlingsdeltagare och arrangörer. Vi hoppas också på trevliga och givande läger både för deltagare och ledare. Finlands Svenska Scouter r.f. 5

6 VARGUNGARNAS FÖRÄLDRAKVÄLL VARFÖR BEHÖVS FÖRÄLDRAKVÄLLAR? Föräldrarna är en mycket viktig del av kårens verksamhet. Speciellt vargungarnas föräldrar är intresserade av sitt barns hobby och de ivrigaste föräldrarna vill delta i verksamheten. En föräldrakväll är ett utmärkt tillfälle att låta nya vargungars föräldrar bekanta sig med scoutverksamheten och att hålla kontakten till gamla vargungars föräldrar. Flockledaren lär känna vargungarnas föräldrar och föräldrarna får veta vem det är som sysslar med vargungarna. Kontakten mellan föräldrarna och flockledaren fungerar smidigare, då ledaren känner vargungens föräldrar och föräldrarna vet vem de ska kontakta vid behov. KVÄLLENS MÅLSÄTTNING Målsättningen med en VU-föräldrakväll är att föra samman vargungarna, deras föräldrar och de ledare i kåren som är med i vargungeverksamheten. Föräldrakvällen kan innehålla uppvisningar av olika slag, sånger, löftesgivning, diskussion och information. En föräldrakväll behöver inte vara 6

7 ett strikt formellt möte. I stället kan t.ex. roliga lekar göra kvällen intressant. Ett scoutevenemang som man själv deltagit i och upplevt ger mer information än skriven text eller en bild. HUR OFTA? En kväll riktad till föräldrarna lönar det sig att ordna minst en gång under verksamhetsåret. Under verksamhetsåret kan man hålla en gemensam kväll för alla vargungarnas föräldrar, och en egen kväll för de nya vargungarnas föräldrar. För mycket är ändå för mycket: man bör komma ihåg att en vargunge som är i lågstadieåldern ofta har många olika hobbies och att föräldrarna inte orkar delta i alla evenemang. HURDAN KVÄLL? En föräldrakväll kan antingen vara ett informationstillfälle, då man presenterar verksamheten och diskuterar aktuella saker, eller roliga, programfyllda kvällar, som är mer underhållande. De mest lyckade föräldrakvällarna har oftast varit en blandning av dessa två. VARGUNGEAVDELNINGENS FÖRÄLDRAKVÄLL En föräldrakväll, där kårens alla vargungar med föräldrar deltar är mer festlig och formell än en flockkväll. På en föräldrakväll för hela avdelningen deltar naturligtvis alla flockledare, akela och kårchefen, samt möjligen andra viktiga personer i kåren. Föräldrakvällen är ett informationstillfälle där man presenterar scoutverksamheten och diskuterar aktuella saker. Föräldrarna bekantar sig med kårens ledare och vargungarna kan uppträda med program. Någon gång under kvällen kan föräldrarna samlas kring sitt barns flockledare och diskutera och ställa frågor kring flocken, till exempel om kommande utfärder och verksamhetsplanen. Löftesgivning och utdelning av märken kan vara ett passande program på en föräldrakväll. Det gör kvällen mer festlig. En sådan tillställning passar det att ordna antingen på hösten, då tyngdpunkten ligger på att hälsa de nya vargungarna välkomna, eller på våren, då föräldrarna redan har många frågor kring scoutingen. 7

8 Exempel på program för vargungeavdelningens föräldrakväll n Vargungeledarens hälsningsord och presentation av ledarna n Kårchefen har ordet och presenterar kåren, samt gör reklam för föräldrarådet och kårens gemensamma evenemang n Flockledaren berättar om vargungeavdelningens kommande verksamhet (utfärder, fester, basarer) och det man gemensamt med föräldrarna kommit överens om att göra n Vargungelöftet avges n Flockarna uppträder med program n Ett scoutrop (t.ex. kårens eget rop), en sång, lek eller sånglek lärs ut n Märken delas ut n Kaffeservering och diskussion, föräldrarnas önskemål, frågor, hur man hoppas att kontakten ska fortsätta n Alla stannar upp i en ring, en passlig dikt, bön, tankar, en berättelse n Tapto och Tack och hej Ett dylikt program varvat med rop, sånger, lekar, tävlingar och flockarnas egna uppträdanden dröjer ungefär 1-1,5 timmar. 8

9 FRÅN FLOCK TILL PATRULL Att uppflyttas från en flock till en patrull är ett stort steg i ett barns scoutkarriär. Förändringarna kan för en del vara så stora, att scoutingen börjar kännas för krävande eller till och med skrämmande, om man inte känner patrulledaren så bra. En föräldrakväll, där föräldrarna träffar patrulledaren och avdelningsledaren, kan skingra oron. Redan före föräldrakvällen kan patrulledarna besöka flockens möte och lära känna barnen och man kan hitta på ett namn för den blivande patrullen, kanske till och med hitta på ett rop och tillverka en patrullflagga. På det sättet lär vargungarna känna patrulledaren och scoutverksamheten får en kontinuitet, när vargungen inte behöver vänta hela sommaren på att veta hurdan patrulledare han eller hon får. Patrullverksamheten blir redan bekant och att få mer eget ansvar känns inte så skrämmande. Även föräldrarna är intresserade av hur patrullverksamheten skiljer sig från flockverksamheten. Föräldrarna lär känna en ny ledare och vet vem de ska kontakta vid behov. För föräldrarna är det inte nödvändigtvis en självklarhet att det inte längre kommer färdiga lappar hem om alla evenemang, utan att barnet själv måste kunna berätta vad det är för scoutevenemang han/ hon vill delta i. Det viktigaste på föräldrakvällen är att berätta om patrullverksamheten och att presentera den nya ledaren. Avdelningsledaren är också en viktig person vid uppflyttningen. Den blivande patrulledaren och vargungarna i flocken som skall flyttas upp kan tillsammans ansvara för föräldrakvällen. Flockledaren är en stöttepelare, som redan har kontakt med föräldrarna. Man kan göra ett infoblad om uppflyttningen, så att föräldrarna har något konkret att studera hemma. Skriv också de nya ledarnas namn och telefonnummer tydligt på bladet. En föräldrakväll för en flock som ska flyttas upp kan göras till exempel i form av ett patrullmöte. Vargungarna är aktivt med i arrangemangen, så de vänjer sig vid att ta ansvar. Föräldrakvällen för en flock som ska flyttas upp kan även förverkligas på samma sätt som en föräldrakväll för en avdelning. 9

10 VARGUNGARNAS SCOUTFÄRDIGHETS- TÄVLINGAR Tävlingar som ordnas i kåren kan vara en del av flockens utfärd, läger eller andra evenemang. Oftast behövs endast en kontrollant per kontroll och uppgifterna behöver inte finnas skriftligen. Rutten kan vara väldigt kort, så att vargungarna inte behöver en följeslagare, utan nästa kontroll finns inom syn eller höravstånd från den föregående kontrollen. Tyngdpunkten i tävlingarna borde vara på utbildning, samarbete och att röra sig i naturen. På läger och utfärder där det inte finns ett överskott av ledare kan man överlåta kontrollernas arrangemang på vargungarna. Man delar in vargungarna i kullar och ger varje kull ett ämne för en kontroll, t.ex. att det ska vara en första hjälp, knop eller snabbhetskontroll. Kullarna hittar själva på uppgiften med hjälp av ledaren. De planerar kontrollen och gör upp bedömningsgrunderna. Kullarna går iväg i tur och ordning med en följeslagare. Kullen som går först märker ut rutten (om inte följeslagarna sinsemellan på förhand kommit överens om rutten t.ex. på en karta), grundar kontrollen och tar emot de kullar som kommer efter. Kullen som går sist plockar ihop och avslutar kontrollen och tar bort ruttmarkeringarna på vägen till nästa kontroll. På det sättet lär sig vargungarna även att ordna en scoutfärdighetstävling! Vargungetävlingarna handlar framför allt om att delta och testa sina egna kunskaper, att få nya upplevelser och att lära sig samarbeta. Det lönar sig att poängtera för vargungarna att den egentliga tävlingen för man mot sig själv. TÄVLINGENS NATUR Färdighetstävlingar är ett sätt att förverkliga scoutingens utbildningsmålsättningar. I en tävling förverkligas främst n att röra sig i naturen n lek, fantasi och upplevelser n samarbete och att alla deltar n kunskaper och färdigheter en vargunge behöver TÄVLINGS ARRANGÖRER Som tävlingschef fungerar en vargungeledare, som har scoutledarfullmakt. Som hjälp har tävlingschefen en tävlingsgrupp. Tävlingsgruppen kan t.ex. bestå av en tävlingschef, en tävlingssekreterare, en kontrollchef och en banmästare. Det lönar sig att välja även mindre erfarna medlemmar till gruppen, eftersom man genom att ordna en tävling får praktisk utbildning i att 10

11 ordna tävlingar även för andra åldrar. Uppgifterna kan t.ex. vara föredelade så här: Tävlingschefen n ansvarar för tävlingen n koordinerar tävlingens arrangemang n sköter kontakterna utåt n ansvarar för tävlingens öppnande och avslutning. Tävlingssekreteraren n fungerar som sekreterare n gör tävlingsinbjudan n ansvarar för förhandsuppgiften och dess postning n tar emot anmälningar n ansvarar för att skriva orderbreven och andra instruktioner n sköter om att värva och utbilda kontrollanter n sköter om inköp n ansvarar för tävlingens efterarbete, såsom att arkivera tävlingsmaterialet, hittegods, tackbrev och att posta resultatlistan. Övriga ansvarsuppgifter att dela på: n planera uppgifterna n planera orderbreven och bedömningsprotokollen n göra tävlingsrutten och märka ut den n kontrollera kontrollernas placering n göra upp tävlingens tidtabell n kontakta markägare och fråga om lov n sköta om transporterna n sköta om maten n sköta om första hjälpen n skaffa material n skaffa priser n skylta och guida till tävlingsplatsen. TÄVLINGSINBJUDAN Om det är en större tävling med deltagare från flera kårer, t.ex. ett distrikts vargungetävling, bör man skicka en skriftlig inbjudan. Inbjudan bör innehålla åtminstone följande: n tävlingens namn, tidpunkt, hur länge tävlingen dröjer och plats. n tävlingens tema. n kullens storlek (och ålder). n om kullen ska ha med följeslagare (hur många och vilka krav de ska uppfylla). n tävlingsavgiften, hur man betalar och vad avgiften innehåller. n anmälningssätt och sista anmälningsdag. n arrangörernas kontaktuppgifter (t.ex. tävlingschefen namn och telefonnummer). n vilken kår som arrangerar tävlingen. 11

12 Exempel på tävlingsinbjudan SPÅREN AV HERR BÄVER Herr Bäver är försvunnen! Men förstås inte utan att ha lämnat spår efter sig. Vi inbjuder alla distriktets vargungekullar till Bäversjön lördagen den 15.5 för att ta reda på vart Herr Bäver försvunnit och på samma gång tävla i distriktets vargungevårtävling. En tävlingskull består av 4-6 vargungar i åldern 7-10 år. Åldern räknas enligt vad man fyllt före tävlingen. Dessutom behöver varje kull en vuxen ledare, som inte nödvändigtvis behöver tidigare erfarenhet av scouting. Tävlingsavgiften är 30 euro per kull och i den ingår maten efter tävlingen samt det material som används under tävlingen. Till de anmälda skickas ett noggrannare tävlingsdirektiv och en räkning på avgiften. Anmälningar tas emot av Lasse Ledare senast den 8.5 per telefon (tel ) eller på adressen Lasse Ledare Bäversjön Vid anmälan bör man uppge kullens namn, kår samt kontaktpersonens namn, adress och telefonnummer. På frågor svarar Lasse Ledare. Välkomna, hälsar Bäversjöns Scouter r.f. TÄVLINGSBREV Brevet skickas till alla vargungar som ska delta några veckor före tävlingen. I brevet bör man hitta information om: n tävlingens namn och plats samt hur man tar sig dit n tävlingstidtabellen n lista på utrustning kullen ska ha med sig n personlig utrustningslista n hur matserveringen fungerar, eller om man ska ta egen matsäck med n kontaktpersonens namn och telefonnummer n ett utdrag ur bakgrundsberättelsen/ temat för tävlingen eller möjligen idéer för hur man kan bekanta sig med temat i flocken. 12

13 Exempel på tävlingsbrev SPÅREN AV HERR BÄVER Ugglemor har sett Herr Bäver gå iväg mot Bäversjön. I handen hade Herr Bäver en gammal karta och när han märkte att Ugglemor såg honom gömde han fort kartan. Herr Bäver ritade en pil på marken och väste åt Ugglemor att ifall han inte snart är tillbaka, så lämnar han i alla fall ledtrådar om vartåt han begett sig. Välkommen till Bäversjön den 15.5 för att leta efter herr Bäver! Bäversjöns lågstadieskola är tävlingscentrum och bäversvansutmärkningen börjar vid huvudvägen. Se bifogad karta. Tävlingstidtabell: Anmälningen börjar kl (fyll i blanketten på förhand) Öppningsceremoni kl Tillbaka från terrängen ca kl Matservering Prisutdelning ca kl Tävlingskullarna består av 4-6 vargungar i åldern 7-10 år. Åldern räknas enligt vad man fyllt före tävlingsdagen. Dessutom bör alla kullar ha en följeslagare, som kan vara flockledaren, en roverscout eller annan vuxen person, mamma eller pappa, som inte behöver tidigare erfarenhet av scouting, men som kan ta hand om kullen under hela tävlingen. Kullens utrustning n hammare n såg n borr och 8-12 mm träborr n liggunderlag n första förband n ormtabletter Under tävlingen finns det en matkontroll, där ni får saft och kan äta egen matsäck. Efter tävlingen bjuds det på mat i tävlingscentret. Före tävlingen lönar det sig för patrullen att öva spårtecken och hur man använder en kniv säkert. På frågor svarar Lasse Ledare, Bäversjön, tel Välkommen, hälsar Ugglan och Bäversjöns Scouter r.f. 13 Personlig utrustning: n scouthalsduk n ryggsäck n vass kniv n utfärdsmatsäck n mugg n kläder enligt vädret n gummistövlar (rutten är våt)

14 TIDTABELL 4 6 timmar är en lämplig tid för en vargungetävling. 3 5 timmar är i terrängen och en viss tid går åt till maten och prisutdelningen. Det lönar sig att ordna någon form av program vid målet. Det går också tid åt till att äta mellanmål, även om det möjligen sker vid en lämplig kontroll där uppgiften har att göra med matlagning. BAKGRUNDSBERÄTTELSE Tävlingen bör ha en bakgrundsberättelse som levandegör tävlingen från början till slut. Berättelsen syns på tävlingsmärket, i öppningen, uppgifterna, orderbreven, ruttmarkeringarna, kontrollarrangemangen, prisen, avslutningen och i andra sammanhang där det passar in. Tävlingsuppgifterna n är lekfulla. n är mångsidiga så att de utvecklar olika färdigheter, egenskaper och fantasin. n är något man gör på riktigt. n främjer samarbete, så att alla vargungar i kullen kan delta i uppgiften oberoende av kullens storlek. n är naturliga och okonstlade. n har väl tilltagen tid och egentliga uppgifter på tid är få till antalet. n kräver ingen specialutrustning. n är tillräckligt svåra så att det uppstår skillnader i bedömningen för resultatet. 14

15 Efter en utförd uppgift bör vargungarna ges en chans att få direkt respons på sin insats. Om någon till exempel inte kunde sjömansknopen lär man honom/henne den genast efter kontrollen. Uppgifternas rätta svar och/eller bedömningsgrunder ges i samband med resultaten om de inte kan ges på kontrollen. BEDÖMNING Hur många poäng en uppgift kan ge grundar sig på uppgiftens svårighet, arbetsmängd och vilken tyngd man vill ge uppgiften. Bedömningsgrunderna bör vara vettiga. Om kontrollanterna ska bedöma utgående från sin egen smak bör maxpoängen vara få. Vid uppgifter som ger många poäng bör poängskalan vara tillräckligt tät. Om man i utförandet av en uppgift tillåter att följeslagaren hjälper till (t.ex. med sågning) bör denna del av uppgiften vara obedömd för alla kullar. Om man delar ut kulturpoäng bör man fästa uppmärksamhet förutom vid det allmänna uppförandet även vid samarbetet mellan vargungarna. Bedömningen borde, om möjligt, göras så att kullarna hör på, för att de ska lära sig både av sina misstag och av rätta lösningar. TÄVLINGSRUTTEN Terrängen bör vara lämplig för barn i vargungeålder. Banans längd är cirka 3-5 km. Det finns inga orienteringsdelar under rutten, men i uppgifterna kan man förutsätta kunskaper på den nivå som finns i vargungeprogrammet. Rutten bör vara noggrant utmärkt.banans form väljer man enligt de förhållanden som råder. De vanligaste alternativen är: n en rak bana, där uppgifterna utförs i nummerordning och alla kullar går banan i samma ordning. n ett kärrhjul, där alla kontroller finns på ungefär samma avstånd från en centralpunkt och i början av tävlingen sprids kullarna ut och börjar gå till de olika kontrollerna medsols. n att rutten följs från två olika håll. Övriga möjligheter kan man fritt utveckla. KONTROLLERNA Kontrollerna bör finnas vid en utmärkt rutt och vara tydligt utmärkta. På kontrollen finns plats för att utföra uppgiften och vid behov en plats där följeslagaren kan vänta. Det bör finnas tillräckligt många platser att utföra uppgiften på om det är en stor tävling, så att man kan undvika köer. Om man inte kan undvika köer kan man arrangera något för kullarna att göra medan de väntar. UPPGIFTERNA Man kan berätta om uppgifterna genom bakgrundsberättelsen. Orderbrevet återges kort och koncist på en stor pappbit. Kullen läser orderbrevet eller följer med då kontrollanten läser det. Man kan även dela ut en kopia av orderbrevet till varje kull. Då bör man kontrollera att det finns läskunniga i alla kullar eller låta följeslagaren läsa orderbreven högt. I vilket fall som helst bör man kontrollera att kullen förstått uppgiften innan de börjar. 15

16 Exempel på uppgiftsstomme Här är ett exempel på en uppgiftsstomme för en vargungetävling. Uppgifterna bör vävas in i bakgrundsberättelsen så bra som möjligt så att tävlingen bildar en njutningsbar helhet som man kan berätta åt kommande generationer. I början finns uppgifter av varierande längd och/eller många platser att utföra uppgifterna. Start: att bygga, spika, slå knopar, borra, såga 1. någon lokal specialitet, scoutkunskap 2. kreativitet, t.ex. en fågelskrämma, en bäver av mossa 3. naturkännedom 4. samarbetsuppgift, t.ex. signalering, transport 5. kartuppgift 6. göra upp eld, använda kniv, t.ex. en grillpinne, pinnbrödspinne, ätpinnar, barkbåt (saft bjuds på, eget mellanmål) 7. Kimspel 8. första hjälp, t.ex. svimning, brännskada, förfrysning, mitella, tillkalla hjälp 9. klurighetsuppgift, t.ex. pussel 10. bakgrundsberättelsens höjdpunkt Mål: spurtsträcka, snabbhetsuppgift, där intelligens och tålamod avgör mera än fysisk styrka, t.ex. en balansgångsbana, labyrint SÄKERHET Arrangörerna bör fästa uppmärksamhet vid tävlingens säkerhetsaspekter. Det bör finnas möjlighet att få första hjälp och alla bör veta om var denna kan erhållas. Vid speciellt farliga avsnitt av banan, som till exempel om kullarna skall korsa en riksväg, bör säkerhetsåtgärder vidtas. På tävlingsplatsen bör arrangörerna vara förberedda på att det under tävlingen kan uppkomma behov av sjuktransporter. SERVICE Maten som serveras under tävlingen bör ingå i tävlingsavgiften. Om det inte serveras mat bör detta framgå ur tävlingsinbjudan. Längs banan kan man i mån av möjlighet ordna en safteller mellanmålskontroll. När man planerar maten bör man beakta olika matallergier och specialdieter. PRISER I tävlingen kan man ge priser till kullen, men hellre individuella priser. Vid prisutdelningen finns det ingen orsak att poängtera vinnare eller förlorare. Därför kunde man ha priser till alla som deltagit. De bästa priserna är inte nödvändigtvis de som är värda mest i pengar. Man bör ändå undvika att dela ut onödiga saker. Distrikten kan ha ett vandringspris för vargungetävlingen. Dessutom är det bra om alla kullar får en resultatlista där poängen för de enskilda uppgifterna framgår. 16

17 VARGUNGELÄGER LÄGER ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV SCOUTVERKSAMHE- TEN På sitt livs första vargungemöte frågar en vargunge med glittrande ögon: När lär vi oss sätta upp tält och när far vi på läger? Ett lyckat läger bjuder vargungarna på minnesvärda upplevelser, känslan av att ha lyckats och kontakt med naturen. Därför borde läger vara en av de saker, som man i kåren inte prutar på. Den här guiden är gjord för ledare som ordnar vargungeläger. Guidens syfte är att svara på åtminstone frågor om vad man speciellt bör tänka på när man ordnar läger för vargungar, och vad man under lägret bör vara förberedd på. I slutet av häftet finns en litteraturlista för hur man ordnar läger och om ledarskap. Guiden omfattar främst sommarläger, men man kan även göra utfärder med vargungarna under andra årstider. I guiden behandlas inte allmänna saker gällande läger (t.ex. ledarvård, säkerhetsföreskrifter, uppbyggnad), eftersom det finns annan litteratur om detta. Använd guiden med eftertanke och omforma det som står här så det passar för din kår. Guiden som sådan är inte en allomfattande samling tips och den garanterar inte att lägret lyckas fullständigt. HUR SKILJER SIG ETT VARG- UNGELÄGER FRÅN ANDRA SCOUTLÄGER? Eftersom vargungarna vanligtvis är ganska unga, 7-10-åringar, kan lägret för många vara första gången de är borta hemifrån eller första övernattningen utan föräldrarna. Lägret bör alltså vara en minnesvärd och glad upplevelse. Det är också viktigt, att lägret motsvarar vargungens kunskaper och färdigheter samt utvecklingsnivå på alla sätt: maten måste smaka vargungarna, de måste få tillräcklig nattsömn, uppgifterna bör vara lagom utmanande o.s.v. Skillnaden mellan ett läger och en utfärd är inte nödvändigtvis helt klar, när det är frågan om ett evenemang menat för vargungar. Ett läger är ändå alltid längre och innehåller mer program än en utfärd. På ett läger kan man möjligen åka längre bort och med ett större gäng. Inte bara den egna flocken, utan även andra ledare och vargungar deltar. I den här guiden har vi utgått från att ett veckoslutslångt evenemang är en utfärd (förläggning). Ett läger å andra sidan räcker minst tre nätter och övernattningen sker utomhus. 17

18 ATT PLANERA LÄGRET OCH FÖRBEREDA VARGUNGARNA FÖR ATT ÅKA PÅ LÄGER Det lönar sig att börja planera ett vargungeläger i god tid. Det viktigaste är att redan i planeringsskedet motivera ledarna att bli positivt inställda till vargungar: oftast får ledarna verkligen arbeta under ett vargungeläger. På samma sätt bör man utrusta vargungarna med gott humör och rätt utrustning för ett läger. Följande tips kan vara till hjälp. INSPIRATION PÅ VARGUNGEMÖTENA För vargungarna berättar man om lägret successivt under vargungemötena. På ett flockmöte i en bekant grupp vågar vargungarna fråga om saker gällande lägret. Flockledaren berättar om lägerlivet på samma gång som man övar på lägerfärdigheter (hur man packar, hur man uppför sig på lägret o.s.v.). De färdigheter som lärs ut kan man finslipa på en mindre utfärd, så att alla som åker på läger varit borta hemifrån åtminstone en natt före lägret. Det är viktigt att den egna flockledaren är med på lägret och att vargungarna vet om det på förhand. Då finns det en bekant vuxen på lägret, som de kan vända sig till med mer personliga saker. FÖRHANDSINFORMATION OCH ANMÄLNINGSBLAN- KETTER På förhand berättar man om lägret t.ex. i kårtidningen eller på anslagstavlan. I början räcker det med tid och plats. Efter det delar man ut anmälningsblanketter, som innehåller information om lägrets tema, ledare, klockslag o.s.v. På anmälningsblanketten är det bra att fråga om såväl allergier och sjukdomar som simkunskaper. Det lönar sig även att fråga om föräldrarnas telefonnummer, så man kan nå dem i nödfall. INFORMATION OCH FÖRÄLDRARNAS ROLL En del av föräldrarna skickar sitt barn på läger för första gången. P.g.a. detta är det bra att ordna ett informationstillfälle för föräldrarna. Man kan ordna en gemensam föräldrakväll för alla flockar. Inget hindrar att baka in även annat program, än endast lägerinfo i föräldrakvällen. Det går också bra att informera varje flock skilt t.ex. i slutet på ett vargungemöte. Meddela föräldrarna om infotillfället på förhand. För föräldrarna berättar man om vilken ut- 18

19 Exempel på lägeranmälningsblankett VÄLKOMMEN MED PÅ VARGUNGLÄGRET VILDA PIRATER! Vilda pirater tar över Storsjöns stränder på kårens traditionella vargungeläger. Lägret börjar torsdagen den 17.6 och avslutas söndagen den Till lägret åker vi med en gemensam buss. Tillbaka åker vi med föräldrarna efter besöksdagen. Lägret kostar 25 euro per vargunge, syskonrabatt 20 euro. Lägerchef är Stina Scout ( tel ). Med på lägret är också andra kända ledare från kåren. Mer information om lägret får du av lägerchefen eller av din vargungeledare. Anmäl dig med nedanstående blankett till din egen vargungeledare senast den De som anmält sig får ett lägerbrev, som innehåller en utrustningslista, körinstruktioner och en räkning på lägeravgiften, inom maj månad. Kom med på ett sjörövaräventyr! Anmälning till Vilda piraters vargungeläger Vargungens namn:... Flock:... Adress Telefonnnummer hem och ett nummer där föräldrarna kan nås under lägret: (... )... (...)... Allergier, sjukdomar och specialdieter Simkunskap: god medelmåttlig dålig Jag ger lov åt mitt barn att delta i vargunglägret Målsmans underskrift Namnförtydligande 19

20 rustning som behövs och visar exempel på sådan. Man går kort igenom hur man sover, äter, sköter hygienen och kanske även kort om vargungelägrets program. På samma gång kan man även motivera varför det på lägret är förbjudet med mobiltelefoner. Föräldrarna kan hjälpa till med att skaffa material. Föräldrar är en bra hjälp även när man inte hittar tillräckligt många ledare för ett vargungeläger. Redan med hjälp av några föräldrar kan man lyckas ordna ett läger, och på samma gång kan det hända att man får några nya vargungeledare till kåren. LÄGERBREV Ett lägerbrev skickas till de anmälda några veckor före lägret. Lägerbrevet innehåller noggrann information om lägret, kontaktuppgifter till lägerchefen, körinstruktioner till lägerplatsen, utrustningslista samt möjligen besöksdagens program. Det lönar sig även att nämna lägerchefens telefonnummer, som föräldrarna kan ringa till om det hänt något där hemma. ATT VÄLJA TEMA FÖR LÄGRET OCH BYGGA UPP PROGRAMMET På ett vargungeläger är det bra att ha ett tema, en röd tråd, som programpassen och lägerbålen byggs upp kring. Temat kan vara något aktuellt eller något mer traditionellt. Det lönar sig även att komma ihåg att som motvikt till Harry Potter och Mumin kan ett vargungeläger även vara till exempel ett rymdäventyr, en sjörövarfärd eller en tidsresa bakåt i tiden. Programpassen hör ihop med temat: På ett sjörövarläger kan man bygga ett sjörövarskepp, tälja träsvärd, trycka sjörövarflaggor, bygga en repbana och på lägerbålet sjunga sjörövarsånger och visa sjörövarskådespel. Lägret kan också byggas upp kring vargungeprogrammet.bara fantasin sätter gränser. Man ska hellre ha för mycket program än för lite. ATT UTNÄMNA ANSVARSPERSONER På ett vargungeläger är det bra att dela in vargungarna i 4-6-personers kullar, som alla har en utnämnd ledare. Kulledaren följer vid behov med vargungarna till latrinen, kontrollerar kullens tält, sköter om att alla tvättar sig och byter kläder, följer kullen från ett programpass till nästa och är närvarande då vargungarna är oroliga för något. Till kulledare kan man bra välja kårens patrulledare eller äldre scouter, de måste inte nödvändigtvis vara vuxna. På lägret finns det minst en ledare för varje påbörjat tiotal vargungar (se närmare i Säkerhetsföreskrifter för läger och utfärder). 20

21 Exempel på lägerbrev VARGUNGELÄGRET VILDA PIRATER! Vilda pirater invaderar Storsjöns stränder Vi åker från kårlokalen på torsdagen kl med en gemensam buss och efter besöksdagen då lägret avslutas på söndagen kl åker vi mot kårlokalen med föräldrarna. Ett bankgiro finns med i detta brev, betala lägeravgiften senast på förfallodagen. På lägret sover vi i tält. Märk vargungarnas kläder och lägerutrustning noggrant så att de stannar hos rätt ägare. Sakerna packas i en ryggsäck eller i en stor kasse i plastpåsar. Sakerna behöver inte bäras många meter. Det är bra att vargungen själv är med och packar, så vet han/hon själv vad som finns i kassen. Utrustning: n sovsäck och liggunderlag n sittunderlag n scoutdräkt n nattdräkt (varm: mössa, yllesockor) n underkläder, strumpor n stövlar, regnrock och byxor n toalettgrejer n simdräkt och handduk n huvudbonad n ficklampa, extra batterier n matkärl i en tygpåse (gaffel, kniv, sked, djup tallrik och mugg) n arbetshandskar n kniv (ifall kåren tillåter det) n vargungeboken n anteckningsmaterial n plåster, personliga mediciner n myggmedel n kramdjur Lägret slutar på söndagen med en besöksdag, som börjar kl På besöksdagens program finns en lägerolympiad, presentation av lägerområdet, barkbåtsutställning, kaffeservering samt flagghalning kl Efter det är det hemfärd. Om någon saknar skjuts, ber vi att ni meddelar om det före lägret åt lägerchefen. På baksidan av detta lägerbrev finns en karta och instruktioner hur man hittar till lägret. Under lägret kan man i nödfall nå lägerdeltagaren via lägerchefens mobiltelefon. Det finns inte möjlighet att ringa hem under lägret förutom i nödfall.tilläggsuppgifter ger din vargungeledare samt lägerchefen Stina Scout, tel

22 Program för ett fyra dagars vargungeläger TORSDAG 9.00 avfärd från kårlokalen, transport till lägerplatsen ankomst till lägerplatsen, lägerchefen informerar, flytta in i tälten lunch flagghissning och lägeröppning uppbyggnaden fortsätter mellanmål terränglek och paddlingsskola middag förberedelse för öppningslägerbålet öppningslägerbål kvällsmål och kvällsrutiner tystnad FREDAG 8.00 väckning, morgonrutiner 8.30 morgonmål 9.30 flagghissning övningspass lunch övningspass mellanmål lekar, tävlingar; gemensamt program middag ledd fritid: spel, paddling, simning lägerdop kvällsmål, kvällsrutiner tystnad LÖRDAG 8.00 väckning, morgonrutiner 8.30 morgonmål 9.30 flagghissning övningspass lunch övningspass mellanmål bastu, simning, paddling, rodd middag avslutningslägerbål kvällsmål, kvällsrutiner tystnad SÖNDAG 8.00 väckning, morgonrutiner 8.30 morgonmål 9.30 flagghissning lägergudstjänst packning, rivningen av lägret inleds lunch besöksdagen börjar, lägerolympiad mellanmål och kaffe flagghalning och lägeravslutning 22

23 ATT KOMMA ÖVERENS OM GEMENSAMMA SPELREGLER Redan på våren kan man på vargungemötena gå igenom lägeruppförandet så att det när man kommer till lägret räcker med en repetition av reglerna och ett beslut om vad som händer om någon bryter reglerna. Om någon till exempel springer med en kniv, tas kniven bort för en dag. Även ledarna och lägrets övriga personal följer reglerna. PROGRAMMET PÅ LÄGRET Själva lägret kan hållas som en del av kårlägret eller som ett läger endast för vargungar. Båda alternativen har både positiva och negativa sidor: ledarna bestämmer vilket arrangemang som passar bäst för deras kår och deras vargungar. LÄGERDOP Det går ofta olika vilda historier om lägerdop, och ibland kan det gå så att en vargunge inte vågar komma med på lägret av rädsla för lägerdopet. Som med all annan verksamhet med vargungar är säkerheten mycket viktigt vid lägerdop. Det får finnas spänning, men man bör komma ihåg att för många vargungar är redan det att gå med förbundna ögon en upplevelse värd att minnas. Förnedring och att göra någon förlägen hör inte till scoutingen. Det bästa lägerdopet är det som höjer på vargungens självkänsla då han känner att han med hjälp av listighet klarat av en krävande uppgift. LÄGERBÅLEN Lägerbål hör till scoutingen. På ett vargungeläger är lägerbålen ett utmärkt sätt att låta vargungarna själva planera och genomföra program. Om vargungarna ges i uppgift att förbereda program, måste de även ges en möjlighet att uppföra programmet. Ledarna bör komma ihåg att det som är roligt för en vuxen inte nödvändigtvis är underhållande för en vargunge och tvärtom. Speciellt vargungar tycker om när de får ledare att göra galna saker och delta i tävlingar. För lägerbålen kan man sammanställa en lägersångbok som innehåller alla de mest kända lägersångerna. Då kan alla sjunga med. ÖVNINGSPASSEN Lägrets övningspass byggs upp kring lägrets tema. Uppgifterna på övningspassen bör vara av lämplig svårighetsgrad och det bör finnas uppgifter som tilltalar både pojkar och flickor. Det är trevligt om man på programpassen skapar något, som man kan ta med sig hem. SJÖN, HAVET Oftast hålls läger i närheten av vatten. Det kräver extra uppmärksamhet av ledarna och klara spelregler. Speciellt om det är varmt bör det finnas tillräckligt många möjligheter att simma. Det är bra om ledarna känner till barnens simkunskaper. Då vargungarna simmar, åker ut med båtar eller paddlar finns det ledare på stranden som övervakar. Man kan också prova systemet med sim-par, men även då, bör det på stranden finnas ledare som övervakar. Första dagen lönar det sig att ordna en paddlings-skola, där man lär ut hantering av båtar och kanoter. Efter genomgången skola får deltagarna lov att paddla. Efter 23

24 det får de fara ut och paddla eller ro under bestämda tider då det finns övervakning. På stranden bör det finnas en reservbåt för räddningsuppdrag. Till sjöss används alltid flytväst. BESÖKSDAGEN Om lägret är fyra dagar eller kortare, lönar det sig att planera in besöksdagen på lägrets sista dag. På detta sätt hålls vargungarna kvar på lägret trots att vädret kanske inte är det bästa. De drabbas inte heller av hemlängtan eftersom de får åka hem med sina föräldrar. Samtidigt får föräldrarna bekanta sig med lägret och ledarna. På samma sätt som med besöken lönar det sig att spara telefonsamtalen för riktigt problematiska fall. Att höra föräldrarnas röst leder lätt till att vargungarna får hemlängtan, trots att de inte haft det innan. Vargungarna klarar sig alldeles utmärkt utan egen mobiltelefon under lägret. På besöksdagens program kan det finnas en lägerolympiad, en utställning av föremål gjorda under lägret samt utdelning av upphittade saker (föräldrarna känner ofta bättre igen sina barns saker än barnen själva). FLAGGHISSNING Dagen inleds på ett scoutmässigt sätt med flagghissning. Med hjälp av rutiner lär sig vargungarna punktlighet. Dagen inleds tillsammans och på samma gång kan man berätta om dagens kommande program. I samband med flagghissningen kan man repetera de spelregler som gäller och påminna om de problem som uppstått under lägret samt ge beröm för det som lyckats särskilt bra. På morgonen kan man även hålla en andakt. MÅLTIDER Vid måltiderna lär sig vargungarna att i kö vänta på sin tur. Ledarna bör ändå övervaka att alla vargungar äter tillräckligt. Om någon inte äter, bör man ta reda på vad det beror på (hemlängtan, mamma har packat med matsäck, för mycket godis o.s.v.). Dessutom bör man se till att alla dricker tillräckligt, så att det hela tiden finns vatten eller saft framme och att vargungarna uppmanas dricka. En vargunge vågar inte nödvändigtvis fråga efter något drickbart, även om han/hon blir törstig. Efter måltiderna diskar alla sina egna kärl. Även på läger följer man goda matseder såsom att sjunga före maten, tacka och ta bort huvudbonaden medan man äter. Det lönar sig att göra upp matlistan enligt vargungarnas smak, man kan till och med ordna en förfrågan om det före lägret. 24 TVÄTTNING OCH KLÄDSEL Om vargungarna är indelade i kullar kan kullens ledare guida sin kull när det gäller tvättning och klädbyte. Under ett fyra dagar långt läger borde alla vargungar åtminstone simma en gång och samtidigt

25 tvätta sig. Händerna tvättas före måltiderna och efter latrinbesök. Även vid diskningen blir händerna rena. Kullarnas ledare kan följa med att vargungarna klär sig i rena underkläder efter simningen och att de går klädda i torra kläder. I samband med tältgranskningen kan man kontrollera att alla förvarar sina smutsiga kläder i en skild plastkasse och inte till exempel i sovsäcken. SÖMNEN Vargungarna är ännu rätt små barn och de behöver minst åtta timmars nattsömn. Dessutom blir de också trötta av att vara ute och vara igång från morgon till kväll. Ledarna bör göra programmet sådant, att barnen får tillräckligt med sömn. På dagen kan man till exempel reservera tid för fritid efter lunchen. Då kan vargungarna göra vad de vill, till exempel ta sig en tupplur. På kvällen stannar kulledarna vid tälten så att tystnaden sänker sig över lägret. För dem som inte kan somna kan man exempelvis ordna Kalle Ankaläsning i ficklampans sken. LATRINEN På lägret bör avträdena byggas så att också vargungarna vågar använda dem. En stång räcker inte som lägerlatrin. Vargungarna bör kunna sitta stadigt och i fred så att även de större behoven blir uträttade. Det är bra om latrinen är tillräckligt nära lägret, så att vargungen vågar gå dit även på natten. 25 HEMLÄNGTAN Hemlängtan nämndes redan i stycket om besöksdagen. Hemlängtan bryter ofta ut på kvällen eller när det inte är ledd verksamhet på programmet. Ett bra sätt är att på lägret ha ett litet Kalle Anka-bibliotek, som alla kan låna lite kvällsläsning från. Man kan även läsa högt ur en bok för vargungen, så får han/hon något annat att tänka på. Man kan även diskutera hemlängtan med vargungen: vad beror det på, vem saknar vargungen, hur har det varit på lägret. Om vargungen är verkligt spänd under en lång tid, till exempel ända till nästa morgon, och har fysiska symptom, kan det vara bäst för vargungen att få åka hem. SÄKERHET Speciellt för många pojkar är kniven en viktig del av utrustningen. Gemensamma spelregler bör ändå vara klara för alla: var använder man kniven, när och hur. Vargungar behöver heller inte nödvändigtvis bära kniven i bältet, den kan tas fram vid behov. Tändstickor hör inte till vargungarnas utfärdsutrustning, eftersom de inte har något behov av att göra upp eld. Tändstickor får de av ledarna om de behöver sådana. En fiffig vargunge kan med hjälp av tändstickor göra en eldspruta av en burk myggspray. Före lägret bekantar sig ledarna med FS:s Säkerhetsföreskrifter och handlar enligt dem. I Säkerhetsföreskrifterna finns till exempel kraven på lägerchefen och andra ledare nämnda. SJUKDOMSFALL Lägerdeltagarnas hälsotillstånd (möjliga sjukdomar och allergier samt deras vård och mediciner) känner ledarna till redan före lägret. Man bör ändå ta i betraktande att någon kan insjukna under lägret. När

26 det handlar om ett barn som möjligen blivit förkylt eller fått maginfluensa bör han/ hon skickas hem så fort som möjligt. Det lönar sig att lära sig se skillnad på en riktig sjukdom och hemlängtan. En febertermometer hör till vargungeledarnas första hjälputrustning. RÄDSLA Om en vargunge för första gången tillbringar en natt i skogen, i ett tält eller borta hemifrån utan föräldrarna, är det bra att se till att det i närheten alltid finns en vuxen som har tid att lyssna på vargungen. Man får aldrig förringa en vargunges rädsla, utan man bör ta reda på vad som egentligen ligger bakom rädslan. Spökhistorier och historier om vilda, farliga djur i skogen hör inte till ett vargungeläger. Det lönar sig att se till att vargungarna känner till lägerområdet så bra att de även i mörkret hittar latrinen. Någon av ledarna kan övernatta i närheten av vargungarna ifall någon vargunge under natten till exempel blir sjuk eller inte får upp sin sovsäck. I varje tält kan det även övernatta en scout i ledarålder. EFTER LÄGRET Arbetet efter lägret är också viktigt och bör skötas om ordentligt. Det är viktigt att höra på vargungarnas och föräldrarnas feedback gällande lägret, redan på lägret eller på höstens första möte. Även om vargungarna kanske inte nödvändigtvis kan uppskatta hur lyckat lägret var, ger kommentarer som maten var god och det var tillräckligt mycket fritid en fingervisning om vad man bör beakta när man planerar nästa läger. Man bör komma ihåg, att lägret görs för vargungarna. Tillsammans med vargungarna kan man redan under lägret skriva en artikel till kårtidningen och till lokaltidningen. Ett vargungeläger på sommaren blir småningom en tradition. Om det känns som om er kår inte har resurser att ordna ett eget läger, lönar det sig att ta kontakt med övriga kårer i närheten och ordna ett större läger tillsammans. Det är bra att ge vargungarna möjlighet att delta på läger. Lägererfarenheten sänker tröskeln för att delta i längre läger när vargungarna blir patrullscouter. Läger är en väsentlig del av scoutverksamheten, även för vargungar. Du kan läsa mer om ämnet i n Vargungeledarens handbok, 1. upplagan. Finlands Svenska Scouter r.f n Säkerhetsföreskrifter för läger och utfärder. Suomen Partiolaiset Finlands Scouter r.f n Säkerhetsföreskrifter för scoutverksamhet till sjöss. Suomen Partiolaiset Finlands Scouter r.f n Lägerkockens ABC. Finlands Svenska Scouter r.f n Kårens Sommarläger. Stödmaterial för sommarläger. Kårmappen. Suomen Partiolaiset Finlands Scouter r.f

27 VARGUNGARNAS SPECIALMÄRKEN Till flockledaren Vargungarnas specialmärken har reviderats.den största förändringen som revideringen fört med sig är att uppgifterna som hörde till grundprogrammet fallit bort från märkeskraven. Nytt är också att man till varje märke försökt tillföra en mer tidskrävande uppgift, så att vargungrna skall ha möjlighet att lära känna ett visst ämne mer ingående. Vi hoppas att du skall få många idéer till din flocks verksamhet genom vargungarnas reviderade specialmärken. Specialmärkena används så här: För ett specialmärke bör man utföra minst 7 uppgifter och åtminstone en av uppgifterna bör vara av de uppgifter som är märkta med en pil ( ). Uppgifterna som är märkta med en pil är mer tidskrävande och kräver lite mera engagemang i ämnet. Som bevis för att man utfört att specialmärke får vargungen ett triangelformat tygmärke, som sys på vargungetröjans högra ärm. Märkena kan köpas från scoutbutikerna. Kom även ihåg att fylla i det utförda märket på de sista sidorna i vargungens bok! Totalt finns det nu fjorton märken. Några gamla märken har fallit bort: Fixaren och Konstnären har slagits ihop till Konstnären, likaså är nu Färdemannen och Vildmarksliv hopslagna till Vildmarksliv. Specialmärkena Jordklotets natur och Bibeln finns inte längre. Sjömannen-märket har delats i två: Sjöfararen som fördjupar sig i att röra sig på vattnet och Sjömannen som är tänkt för att vargungarna i sjöscoutkårer ska fördjupa sig mer i sjöscouting. Varje scoutkår, flock och vargunge är unik. Det är fritt fram för dig att omforma och ändra uppgifterna så att de motsvarar just din flocks behov rekommenderas! FS:s Vargungegrupp 27

28 DJURKÄNNAREN Vargungen bekantar sig med olika, speciellt finländska djur och förstår att det är ett stort ansvar att ta hand om djur. 1. Jag bekantar mig med ett nytt vilddjur, ett husdjur och ett nyttodjur så att jag kan berätta om djuret åt de andra (t.ex. föda, boplats, antal ungar, utseende). 2. Jag känner igen spår, lämningar och ljud av minst tre finländska skogsdjur. 3. Jag vet hur man sköter om (valfritt djur) och funderar på vad man måste tänka på när man skaffar ett husdjur. 4. Jag ritar en bild / gör en skulptur av ett exotiskt djur och visar bilden/skulpturen för andra. 5. Jag vet var jag får mera information om djur. 6. Jag vet vad djurallergi är och kan ta allergier i betraktande. 7. Jag bekantar mig med djurskydd och funderar hur jag själv kan hjälpa djur. 8. Jag vet vad som menas med ett utrotningshotat djur och känner till tre utrotningshotade finländska djur. 9. Jag känner igen fem olika finländska fiskarter och insekter. 10. Jag deltar i en fågelutfärd och känner igen fem fåglar på basis av deras utseende och sång. 11. Jag kan sköta ett fågelbräde under vintern. 12. Tillsammans med flocken följer jag med flyttfåglarnas ankomst till Finland / avfärd från Finland. 13. Jag besöker en husdjursaffär /en bondgård / en kennel / en djurpark / ett stall / en veterinär. 14. Jag deltar under en vecka i skötseln av ett husdjur och för bok över det. 15. Jag för bok tillsammans med flocken under en viss tid ( t.ex. ett veckoslut, en dagsutfärd) och skriver upp / ritar alla djur jag sett. FÖRSTA HJÄLP Vargungen fördjupar sina första hjälpfärdigheter och kunskaper. 1. Jag bekantar mig med flockens första hjälputrustning för utfärder under ledning av flockledaren. 2. Jag samlar ihop en personlig första hjälpförpackning för en dagsutfärd. 3. Jag övar hur man använder en mitella t.ex. för att stöda en arm. 4. Jag deltar i en första hjälpövning som motsvarar mina kunskaper. 5. Jag övar hur man på olika sätt förflyttar en person som vrickat foten (t.ex. med en bår och i gullstol). 28

29 6. Jag vet vad en brännskada är och hur man sköter den. 7. Jag kan sköta om min personliga hygien (t.ex. kommer jag ihåg att tvätta händerna före maten) även i utfärds- och lägerförhållanden. 8. Jag vet hur sjukdomar (t.ex. epilepsi, diabetes, allergier) kan påverka livet. 9. Jag vet vad man ska göra om man får skräp i ögat. 10. Jag bekantar mig med hälsocentralen / läkarstationen / ambulansen / apoteket eller något liknande. 11. Jag repeterar de första hjälpfärdigheter jag lärt mig i grunduppgifterna (näsblod, svimning, sår, att kalla på hjälp). SJÖFARAREN Vargungen lär sig färdigheter som behövs när man rör sig till sjöss 1. Jag kan sjunga tre sånger med anknytning till havet. 2. Jag kan slå en pålstek. 3. Jag kan namnge roddbåtens delar. 4. Jag kan namnge segelbåtens delar (de vanligaste). 5. Jag övar att kasta livlina eller livboj. 6. Jag känner till väderstrecken. 7. Jag känner till sjömärkena (remmarna) i naturen och på sjökortet. 8. Jag känner till de vanligaste nödsignaler som används till sjöss. 9. Jag vet hur man uppför sig i en båt, jag kan följa skepparens order. 10. Jag följer med rutten på sjökortet tillsammans med flockledaren. 11. Jag simmar med och utan flytväst. Jag vet hur långt jag orkar simma. 12. Jag simmar med kläderna på. 13. Jag deltar i en seglats / båtutfärd. 14. Jag seglar en optimistjolle, paddlar eller ror. SJÖMANNEN Vargungen i en sjöscoutkår fördjupar sina kunskaper om båtliv/ segling. 1. Jag kan huvud- och mellanväderstrecken. 2. Jag kan visa var norr är med hjälp av fartygets kompass. 3. Jag kan namnge seglen på min kårs båt. 4. Jag kan namnge 20 delar på en segelbåt och känner igen åtminstone två slag av ankare. 5. Jag gör en optimistjolle klar för segling. Forts. på nästa sida 29

30 6. Jag känner igen minst tio sjökortstecken, och hittar deras motsvarighet i naturen. 7. Jag kan sätta fast en fender på rätt sätt. 8. Jag kan använda båtens klosett. 9. Jag serverar ett mellanmål under en båtfärd och sköter om disken tillsammans med mitt par. 10. Jag bekantar mig med båtens nödutrustning (raketer, handbloss m.m.) 11. Jag bekantar mig med båtens olika elektriska apparater (t.ex. loggen, ekolodet). 12. På flockens seglats följer jag med rutten på sjökortet med hjälp av ledaren. 13. Jag seglar med en jolle eller paddlar. 14. Jag deltar i två seglatser. 15. Jag styr båten under flockens seglats. MÄSTERKOCKEN Vargungen lär sig grunderna i matlagning och att arbeta i köket. 1. Jag förstår betydelsen av renlighet i köket och vid matlagning (t.ex. att tvätta händerna, att använda förkläde). Jag städar alltid upp efter mig i köket. 2. Jag kan duka bordet och kan bordsskick. 3. Jag kokar makaroner, ris eller potatis. 4. Jag kan tre matsånger eller rop. 5. Jag planerar ett kvälls eller mellanmål, och gör en inköpslista tillsammans med mitt par. 6. Jag vet var och hur baslivsmedel förvaras (t.ex. mjölk i kylskåp). 7. Jag bekantar mig med tre för mig nya köksredskap eller maskiner. 8. Jag deltar i att planera menyn för flockutfärden på menyn tas allergier i betraktande. 9. Jag bekantar mig med ekologiskt odlade produkter (Luomu) och vet hur de är märkta. 10. Jag bekantar mig med två olika kök (hem, kårlokal, båt, utfärdsstuga, läger, skola, restaurang). 11. Jag lagar tre morgon, kvälls eller mellanmål hemma. 12. Jag bakar minst två gånger. 30

31 KONSTNÄREN Vargungen utvecklar sina kunskaper i hantverk och provar olika material och sätt att arbeta. 1. Jag gör en lerfigur (t.ex. något djur). 2. Jag gör en glasmålning (t.ex. en ljuslykta av en syltburk). 3. Jag tillverkar papper. 4. Jag marmorerar papper. 5. Jag tovar. 6. Jag gör en målning. 7. Jag lär mig använda en kamera och fotograferar. 8. Jag tillverkar en sölja. 9. Jag färgar tyg. 10. Jag stöper ljus. 11. Jag arbetar med pappersmassa. 12. Jag gör ett läderarbete. 13. Jag tillverkar en pilbåge. 14. Jag gör ett hobbyarbete tillsammans med flocken där man kan märka allas insats (t.ex. en totempåle, en rya för kårlokalen o.s.v.) 15. Jag gör ett arbete som har flera olika arbetsfaser och där olika arbetsredskap används (t.ex. en gipsmask). FÖRSAMLINGEN Vargungen bekantar sig med församlingen och får andliga upplevelser. 1. Jag bekantar mig med en församlingsarbetare och hans eller hennes arbete. 2. Jag bekantar mig med psalmboken. 3. Jag deltar i en scoutmässa eller en annan gudstjänst. 4. Jag lär mig två andliga matsånger. 5. Jag ritar en serie av en biblisk berättelse. 6. Jag kan berätta någon biblisk berättelse med egna ord. 7. Jag bekantar mig med olika Biblar (familjebibel, bildbibel, barnens bibel o.s.v.) 8. Jag vet vad missionärsarbete är och jag tar reda på om min församling har någon missionär. 9. Jag bekantar mig med ett för mig främmande trossamfund. 10. Jag lär mig två andliga kvällssånger eller psalmer. 11. Jag deltar i talko eller något annat evenemang som församlingen ordnar. 12. Jag gör tillsammans med en grupp en kvällsandakt för andra. 31