Kallelse/underrättelse (15) Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Beslutsorgan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Tid Måndagen

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (15) Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Beslutsorgan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Tid Måndagen den 23 september, kl Plats Campus E225 Ärenden 1. Val av justerare, Samuel Molin (S) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Delårsrapport 2019 (UAN 2019/0120-1) 5. Handlingsplan - Fokus framåt för att utveckla insatser för unga med NPF (UAN 2019/0121-1) 6. Översyn av regler för skolskjuts inom gymnasiesärskolan (UAN 2019/0093-1) 7. Namnbyte på Centrum för Livslångt Lärande (CLL) (UAN 2019/0116-1) 8. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträdestider 2020 (UAN 2019/0119-1) 9. Förvaltningen informerar 10. Delegeringsbeslut 11. Övriga ärenden Eva Pehrsson-Karlsson (C) Ordförande Viktoria Thonäng Sekreterare Om handlingar saknas eller ytterligare beslutsunderlag önskas kontakta nämndens sekreterare Viktoria Thonäng, viktoria.thonang@varberg.se, POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX Varberg E-POSTADRESS WEBBPLATS

2 Beslutsförslag (1) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Dan Persson, 4. Delårsrapport 2019 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Godkänna förvaltningens förslag till tertialrapport och översända den till kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Delårsrapport enligt anvisningar från kommunstyrelsen Beslutsunderlag Bilagda rapport. Delårsrapport 2019 Övervägande Genomgångar har gjort med avdelningscheferna. Ekonomi och verksamhet Har ingen påverkan på ekonomin då både driftverksamheten och investeringarna ligger inom fastställd budget. Samråd Information till FSG den 18 september Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Dan Persson Administrativ chef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX Varberg E-POSTADRESS WEBBPLATS

3 Delårsrapportering 2019 Uppföljning Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnd

4 Delårsrapportering 2019 Status: Påbörjad Rapportperiod: arbetsmarknadsnämnd Organisation: 9- Utbildnings- och Innehållsförteckning DELÅRSRAPPORTERING VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 2 UTBILDNING-OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN... 2 Hänt i verksamheten... 2 RAPPORTERING... 3 HÄNT I VERKSAMHETEN... 3 MÅL... 3 EKONOMI... 7 Drift... 7 INVESTERING... 8 PERSONAL... 9 Personalnyckeltal... 9 Personalpolitiska områden VALFRIHET OCH KVALITETSKONKURRENS

5 Verksamhetsberättelse Utbildning-och arbetsmarknadsnämnden Hänt i verksamheten Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bildades 1 januari Den nya nämnden består av delar från förskole- och grundskolenämnden, från socialnämnden och från kommunstyrelsen. Från förskole- och grundskolenämnden fördes gymnasieskolans verksamhet över och från socialnämnden fördes arbetsmarknadsenheten och delar av integrationsenheten över och från kommunstyrelsen fördes Centrum för livslångt lärande (CLL) över till den nya nämnden. Under årets första åtta månader 2019 så har förvaltningen genomfört en omorganisation som gäller från 1 juli Den innebär att vuxenutbildningen, integrationsenheten och arbetsmarknadsenheten bildar en egen avdelning. Centrum för Livslångt Lärande (CLL) blir ett mer renodlat Campus Varberg som består av yrkeshögskolan, ett campus för högskoleutbildningar, stöd och service samt Alexandersoninstitutet. 2

6 Rapportering Hänt i verksamheten Efter åtta månader är det ett positivt resultatet på 10,4 mnkr i förhållande till en linjär budget. Detta är en rimlig nivå för att det ska finnas förutsättningar att klara de återstående fyra månaderna. Vid uppföljningar med avdelningschefer blir den sammantagna prognosen att nämnden kommer att klara sin budget Gymnasieskolan har de närmaste åren ett ökat elevantal att vänta vilket kommer att ställa stora krav på organisationen och främst då det gäller kompetensförsörjning och lokaler. Redan hösten 2019 ökar antalet med ca. 180 elever. Nämndens arbetsmarknadsenhet bedöms att få det svårare att hantera delar av sin verksamhet då de s.k extratjänsterna från Arbetsförmedlingen kom att göras om i och med omorganisation inom myndigheten. Det innebär att ett antal anställningar kommer att upphöra som finansierats av Arbetsförmedlingen och därmed finns en risk att försörjningsstödet inom socialnämnden ökar vilket innebär att fler individer blir föremål för insatser vid arbetsmarknadsenheten utan medföljande statsbidrag från AF. Campus har fyra nya yrkeshögskoleutbildningar som har startat vid höstterminen Totalt är det elva yrkeshögskoleutbildningar som pågår. Alexandersoninstitutet har för närvarande sju projekt i gång. Mål Målen för perioden 2016 till 2019 har politiskt hanterats av förskole- och grundskolenämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen. För 2019 har utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden inte haft möjlighet att revidera dessa. I beskrivningen utgår nämnden från att fullfölja de mål som förskole- och grundskolenämnden, socialnämnden samt kommunstyrelsen antagit med vissa revideringar under åren. De strategiska målområdena är: Hälsa och sociala sammanhållning Utbildning och arbete Sammanfattning av nämndmålen: Öka välmående och minska utanförskap (FGN) - Nämndmålet är i hög grad uppfyllt Stärka pedagogers skicklighet som lyfter elevers resultat (FGN) - Nämndmålet är i hög grad uppfyllt Öka elevers möjlighet för snabbare väg till studier och yrkesliv (FGN)- Nämndmålet är i hög grad uppfyllt Främja hälsa och förebygga ohälsa för personer som står långt från arbetsmarknaden (SN) - Nämndmålet är delvis uppfyllt Mer högre utbildning tillgänglig i Varberg (KS) - Nämndmålet är delvis uppfyllt Öka andelen studerande på YH samt elever inom vuxenutbildningen som går vidare till studier eller arbete (KS) - Nämndmålet är delvis uppnått 3

7 Strategiskt målområde - Hälsa och social sammanhållning Nämndmål - Öka välmående och minska utanförskap Verksamheterna ska präglas av en värdegrund där olikheter ses som en tillgång. Elever och personal ska behandla varandra med respekt, känna sig trygga och erbjudas en utvecklande pedagogisk lärmiljö. Genom att skapa ett tillåtande klimat där alla upplever sig sedda och hörda skapas en grund för en positiv psykosocial miljö. Detta medför ett sammanhang där det finns förutsättningar för ett lärande i det sociala samspelet och för att minska upplevelsen av utanförskap. Övergripande strategi för att skapa förutsättningar för att nå målet: Stärka och synliggöra mångfald och inkludering i Varbergs gymnasieskola för elever och personal utifrån samhällets mångfald och förändringar för att utvecklas och växa tillsammans. Det är i mötet mellan elever och personal som den motivation skapas som utgör grunden för att elever ska kunna utveckla sina kunskaper, förmågor och kvalitéer. Därför skapar vi alltid bästa möjliga möte. Nämndmålet är i hög grad uppfyllt. Statistik över elevers mående i skolan indikerar en hög kvalitet. Elevhälsaenkät för gymnasieskolan år 1 visar ett något lägre resultat än vid förra mandatperiodens start. Det tillsammans med att övergångar är ett identifierat utvecklingsområde bidrar till att nämndsmålet inte bedöms vara helt uppfyllt. Strategiskt målområde - Utbildning och arbete Nämndmål - stärka pedagogers skicklighet som lyfter elevers resultat Verksamhetens ansvar är att utbilda elever för morgondagens kompetenser och stärka deras självförtroende så att de lämnar sin skolgång med förutsättningarna för att göra val utifrån sina mål och drömmar. Det är först när alla lyckas vi kan se oss som en framgångsrik skolkommun. Nämndmålet är i hög grad uppfyllt. Strategier för att stärka pedagogers skicklighet har utvecklat undervisningspraktiken. Eleverna i gymnasiet har till övervägande del en högre måluppfyllelse gentemot riket och liknande kommuner. De nationella programmen på Varbergs kommunala gymnasieskola har en hög och stabil resultatutveckling under förra mandatperioden. Andel elever som uppnår examen inom tre år har ökat gentemot föregående läsår och över förra mandatperioden var andelen elever som uppnått examen inom tre år 68,9 % och 2018 är motsvarande andel 74,7 % är andelen för riket 64,3 %. Nämndmål - Öka elevers möjlighet för snabbare väg till studier och yrkesliv Nämndens ansvar är att utbilda elever för morgondagens kompetenser och stärka deras självförtroende så att de lämnar sin skolgång med förutsättningarna för att nå sina mål och drömmar. Det är först när alla lyckas vi kan se oss som en framgångsrik skolkommun. Elever ska mötas med höga förväntningar där gymnasieskolan ska stimulera samt utveckla deras nyfikenhet och lust att lära. Kunskap och kreativitet är nyckeln till framgång och personlig utveckling. Övergångarna mellan grundskola och gymnasiet ska säkerställa att elevers färdigheter och förmågor blir utgångspunkten för deras fortsatta utveckling 4

8 Övergripande strategi för att skapa förutsättningar för att nå målet: Ökad anställningsbarhet genom att bredda kompetensen för eleverna så de är eftertraktade och beredda att möta alternativ i yrkeslivet. Genom tidig vägledning utvecklar eleverna sin valkompetens som är en förutsättning för att kunna göra väl underbyggda val kring framtida studier och yrkesliv. Genom ett samarbete mellan skola-arbetsliv, som löper under elevens skolgång, tränas förmågor genom att skapa situationer där eleven tillämpar kunskaper och färdigheter och utvecklar sina kompetenser för ökad anställningsbarhet. Nämndmålet är i hög grad uppfyllt. Statistik över elevers väg till studier och yrkesliv indikerar att elevers möjlighet för snabbare väg till studier och yrkesliv har ökat. Kvaliteten i arbetet har förbättrats utifrån att likvärdiga strukturer och innehåll har utvecklats under mandatperioden. Andel ungdomar som två år efter fullföljd kommunal gymnasieutbildning är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar har ökat under förra mandatperioden. Varberg har både högre resultat än riket och liknande kommuner. Statistiken har en tvåårig eftersläpning och påverkas rimligen även av andra faktorer än skolans arbete, vilket gör det svårt att direkt koppla resultatet till förvaltningens arbete. För elever på gymnasieskolan genomförs Jobbskuggning på de högskoleförberedande programmen. Som en del av utbildningen inom yrkesprogrammen ingår APL, arbetsplatsförlagt lärande, för att elever ska nå kunskapskraven i kurserna. Andra insatser för att eleverna ska vara så väl rustade som möjligt för ett framtida arbetsliv är exempelvis CVoch jobbsökarkunskap och ung företagsamhet, UF. Nytt fokusområde sedan 2016 för gymnasiet är cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi handlar om att ta vara på resurser och råvaror på ett mer effektivt och hållbart sätt. För gymnasiets del handlar cirkulär ekonomi-arbetet om flera delar. Samarbete med forskare på Chalmers tekniska högskola har påbörjats där elever är delaktiga i forskningen. Allt fler cirkulära affärsidéer utvecklas av UF-företagen och elever utmanas som juniorkonsulter av det lokala näringslivet. Arbetet med Cirkulär ekonomi har lett till ett ökat samarbete mellan kommunens förvaltningar exempelvis samarbetet med Näringslivs- och destinationskontoret (NOD). Peder Skrivares skola erhöll kommunens hållbarhetspris Nämndmål - Främja hälsa och förebygga ohälsa för personer som står långt från arbetsmarknaden. Varbergs kommun har, liksom övriga kommuner i Sverige, lagstadgat ansvar att ta emot anvisade nyanlända personer. Dessa har under en tvåårig period en statlig etableringsersättning. Ett proaktivt arbete behövs för att tillsammans med andra aktörer skapa så goda möjligheter till självförsörjning som möjligt för denna målgrupp. Nämndmålet är delvis uppfyllt. Under året har det varit relativt få nyanlända (21 hushåll) som efter sin 2-åriga etablering ansökt om försörjningsstöd. Detta är en avsevärd förbättring mot prognosen från hösten 2017 på att ca 80 hushåll från 2016 års nyanlända, vilket motsvarar 50 %, (riket prognostiserade 70 %) skulle behöva söka försörjningsstöd. Det är en direkt följd av att arbetsförmedlingen i Varbergs kommun får fler nyanlända i sysselsättning än riket i snitt. Arbetsförmedlingen i Varbergs kommun redovisar att 65 % av de som avslutat sin etablering hittills 2018 har blivit självförsörjande. För nyanlända som behöver arbetsmarknadsinsats från utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen fungerar ordinarie insatser hittills bra. 5

9 Januari - juni har förvaltningen tagit emot 83 hushåll av kommunanvisade nyanlända ensamstående/par/familjer som behövt söka försörjningsstöd i glappet mellan LMAersättning (lag om mottagande av asylsökande) och etableringsersättning. Till detta är det nio hushåll nyanlända, som ordnat eget boende i kommunen, som behövt söka försörjningsstöd. Några hushåll har behov av tillfälligt eller mer långvarigt kompletterande försörjningsstöd under etablering. Anvisningstalen för nyanlända kommunanvisade 2019 är 98 personer att jämföra med 2018, 138 personer. Även 2019 kommer en stor andel att vara kvotflyktingar. Kvotflyktingarna har längre sträcka till integration, då de helt saknar erfarenhet från svenska samhället. En översyn pågår kring hur förvaltningen kan förstärka arbetet kring etableringen av de nyanlända. Nytt avtal med Arbetsförmedlingen fr. o. m oktober, för arbetsträning, har genererat en ökning av uppdrag från Arbetsförmedlingens etableringsprogram. För att möta detta har Arbetscentrum förstärkt delar som arbetar mot etableringen. Riktade insatser pågår i form av utbildning och åtgärder för att få ut nyanlända i arbete och praktik. Tex utbildning i arbetsplatskultur; hur det är att arbeta i Sverige, oskrivna regler och beteenden. För de deltagare som har försörjningsstöd finns arbetsmarknadsinsatser för att hitta praktik eller arbete. Nämndmål - Mer högre utbildning tillgänglig i Varberg och öka andelen studerande på YH samt elever inom vuxenutbildningen som går vidare till studier eller arbete. Ökat söktryck på befintliga utbildningar samt ökat utbud av Yrkeshögskoleutbildning ger Varbergsbor möjlighet till studier nära och lockar nya studenter från andra kommuner till Varberg. Nämndmålet är delvis uppnått Under 2019 har arbetet fortsatt med att öka och utveckla kännedom varumärket och dess marknadsposition i den höga konkurrens som finns nationellt vad gäller högre utbildning men även lokalt med närmare relationer och mer definierade målgrupper med stort utbildningsbehov. Prioriterat har varit att, liksom tidigare år, öka antalet sökande till de tekniska yrkeshögskoleutbildningarna. Rådande högkonjunktur utmanar Campus Varberg som utbildningsaktör vad gäller söktryck, denna utmaning är riksomfattande. Verksamheten uppvisar emellertid fortsatt gott resultat och ett fortsatt ökat intresse för att utbilda sig vid Campus Varberg i första hand (att man väljer Campus Varberg som sitt första handsalternativ). Exempelvis så startade 2019 yrkeshögskoleutbildningarna Solenergiprojektör, VVS-ingenjör och Energitekniker med specialisering vindkraft med fulla klasser. Järnvägsprojektör med 21 studerande, varav 33 procent kvinnor. Mångfald och jämställdhet är en viktig del i Campus Varbergs varumärkesbyggande och verksamheten har en positiv trend gällande dessa områden kopplat till såväl sökande som antagna Vidare har verksamheten under året lagt extra stort fokus vid att stärka sina relationer med externa utbildningsleverantörer såsom högskolor och universitet med ambition att långsiktigt, fortsatt, kunna erbjuda akademisk utbildning inom välfärdssektorn. 6

10 Ekonomi Drift Konto: RR Verksamhet: Verksamhet (drift) Enhet: mnkr Ansvar Utfall jan aug 2019 Budget ,2 318,9 Utb- och arb.mark nämnd Budget 2019 Jmf Prognos ,9 Utfallet till och med augusti månad är 202,2 mnkr vilket motsvarar 63,4 % av budgeten där riktpunkten efter augusti är 66,7 %. Detta är ett nödvändigt resultat för att klara hösten. Den genomsnittliga månadskostnaden för september till december är 29,2 mnkr och detta ligger i nivå med vårens månadskostnad. Prognosen för helåret är att samtliga områden, med en viss reservation för gymnasiet, klarar sin budget om inget oförutsett inträffar och utifrån detta blir årets prognos att nämnden håller sin budget. UTFALL TOM APRIL PER OMRÅDE Verksamhet Nämnd Administration o stab Gymnasieskola CLL Arbetsmarknadsenhet SUMMA Utfall jan - aug Budget Utfall i % Riktp. 66,7 % 72,5 56,2 64,6 58,9 62,0 63,4 Där det finns anledning till oro är att det inom gymnasieverksamheten där elevökning är ca 180 elever från och med höstterminen 2019 som gör att skolan har svårt att lokalmässigt ta emot fler elever. Dessutom har en enhet med specialpedagogisk inriktning startat inför höstterminen Omstruktureringen av arbetsförmedlingens kommer att påverka vår verksamhet och med största sannolikhet även ekonomin. Den ökade volymen som finns inom arbetsmarknadsenheten och lägre externa intäkter innebär att det kan leda till en volymökning som inte är finansierad. Då detta är kopplat till hanteringen av försörjningsstöd så är det viktigt att denna fråga lyfts i kommande budgetarbete. Antalet deltagare vid arbetsmarknadsenheten var i januari stycken och i juli 2019 var det 370 deltagare. Vid december 2018 så var antalet deltagare 304. Detta innebär att det är en ökning med 66 deltagare från årsskiftet och fram till juli månad. Detta är ca 100 deltagare per år. Denna volymökning har inte nämnden ekonomiskt kompenserats för (se diagram antalet inskrivna deltagare). 7

11 Investering Projektstruktur PS väderskydd Ram för mindre inv. UoA Utfall jan - aug Budget 2019 Helårsprognos apr 2019 Budget 2019 jmf med prognos 2019 projektprognos För väderskydd på PS så har 803 tkr förts över från 2018 och investeringen kommer att slutföras under När det gäller investeringsbudget 2019 så har nämnden den 25 februari 2019 beslutat att den ska fördelas av förvaltningschef. Behovet för områdena uppgår till tkr och budgeten var tkr. Det fattas 800 tkr och prioritering för verksamheterna ser ut så här: Nämnden beslutade den 25 mars 2019 att till kommunfullmäktige översända en begäran om utökad investeringsram för 2019 med 800 tkr. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2019 att utöka nämndens ram för mindre investeringar med 800 tkr till totalt tkr. 8

12 Personal Personalnyckeltal Sjukfrånvaro Organisation: Utbildn- o arbetsmarknadnämnd Period: Juli Verksamhet: Verksamhet (drift) Ålder: Alla åldrar År: Aug 2017 Jul 2017 Aug 2018 Jul Sjukfrånvaro totalt %, R12 av totalt tillgänglig tid Sjukfrånvaro 1-14 dgr, av tillgänglig tid, R12 % Sjukfrånvaro, 60 dgr eller mer, av total sjukfrånvaro, R Aug 2019 Jul 5,66% 1,78% 51,09% Sjukfrånvaron baserar sig på sju månader då nämnden inte fanns under perioden augusti 2018 till december Det är då svårt att kommentera detta utfall då det inte finns någon historik. För hela Varberg kommun är sjukfrånvaron i rullande 12 månader efter juli ,96 % I nedanstående tabell redovisar personalnyckeltalen per områden. För totalen görs en jämförelse med hela kommunen. Kommunens siffror inom parentes. PERSONALSTATISTIK PER OMRÅDE Adminstration och stab Gymnasieskola CLL Arbetsmarknadsenhet TOTALT Sjukfrånvaro % R12 4,34 6,57 1,28 4,36 5,67 (6,96) Frisknärvaro % R12 66,67 57,96 55,56 54,43 65,49 Sysselsättningsgrad % 100,0 94,83 90,36 99,81 95,36 Timavlönade % 3,92 2,28 10,49 5,93 3,67 Frisknärvaro Organisation: Period: Juli Verksamhet: Verksamhet (drift) År: 2019 Masterorganisation: 9- Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd ,49% Antal friska jul 2019 r12 Antal personer jul 2019 r12 Frisknärvaro jul 2019 r12 Nämndens frisknärvaro är på 65,49 %. Frisknärvaron beräknas utifrån hur många medarbetare som inte haft någon sjukfrånvaro. Detta uttrycks som procentuell andel av personalstyrkan. Det finns inget givit samband mellan sjukfrånvaro och frisknärvaro. 9

13 Sysselsättningsgrad Organisation (personal): 011J00H0X001 Utbildn- o arbetsmarknadnämnd 2019 Jul 95,31% Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 2018 Jul Timavlönade Organisation (personal): 011J00H0X001 Utbildn- o arbetsmarknadnämnd 2018 Aug 2019 Jul 6,00% Andel timmar utförda av timavlönade i % R Aug 2018 Jul Andel timmar utförda av timavlönade baserar sig på sju månader då nämnden inte fanns under perioden augusti 2018 till december Det är då svårt att kommentera detta utfall då det inte finns någon historik. Nämnden har tentamensvakter som alla är timanställda. Personalpolitiska områden Aktiv personal- och kompetensförsörjning Praktikplatser Studiepraktik Arbetsmarknadsåtgärd med praktikplats Praktikplatser för nyanlända inom etabeleringsuppdraget Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Antal Antal Det finns inget jämförelsematerial för 2018 då nämnden bildades den 1 januari Utveckling av en effektiv och ändamålsenlig organisation Det har under året gjorts en intern organisationsförändring som kommer att underlätta för fler smarta lösningar som är till nytta för invånaren i Varberg och även är ekonomiskt fördelaktig. Arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen samt integrationsenheten bildar från och med den 1 juli i år en egen avdelning. Omorganisation för gymnasiets skoladministratörer har genomförts med syfte att kvalitetssäkra och effektivisera arbetet. Målsättningen att arbetet blir med systematiskt och mindre sårbart. Därtill avlastas rektorerna då skoladministratörerna får en gemensam chef. Gymnasiet har på alla studiedagar under året haft en utbildningsinsats kopplat till digitaliseringen för att höja kompetensen hos personalen. En undersökning gällande ITkompetens har genomförts på skolan. Arbetsmarknadsenheten har haft fortbildning gällande ADHD i arbetslivet. Kompetenshöjande insatser för att genomföra arbetsförmågebedömningar har gjorts. 10

14 Kommunikationsavdelningen på CLL har haft riktad omvärldsbevakning för att uppnå ökad måluppfyllelse. Dessutom har avdelningen förkovrat sig för att möta uppdraget i sin nya roll i förvaltningen. Insatser för att stärka chefer i deras roll som ledare Arbetslivsförvaltningen har under tiden 1 januari till 31 juli 2019 deltagit med 4 chefer i olika utbildningar vara två chefer deltagit i kollegialt lärande. Förvaltningen har en HR-konsult som tillsammans med Kommunhälsan arbetar för att stärka cheferna i deras roll. HR har utbildat personalen gällande deras rättigheter och skyldigheter i anställningen. Insatser för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Skyddsronder genomförs regelbundet samt skyddskommittémöten. Fackliga samarbetet är väl utvecklat och risk- och konsekvensanalyser genomförs inför varje förändring. Arbetsmarknadsenheten och CLL har genomfört en psykosocial enkät. Förvaltningens HRkonsult arbetar med långvariga rehabiliteringsärende tillsammans med ansvarig chef och Kommunhälsan. Alla enheter har regelbundet gemensamhetshöjande och sociala aktiviteter. Medarbetarenkäten 2018 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har något högre poäng inom samtliga sex områden jämfört med Varbergs kommun. Följande mål kommer nämnden arbeta vidare med: 1. Förtydliga lönekriterier. Lönegrupp med facklig uppslutning kommer startas 2. Förbättra introduktionen. Varje enhet ser över sin introduktionsprocess 3. Förtydliga/ ta fram verksamhetsplaner. Varje enhet ska ha en verksamhetsplan som uppmärksammas på APT. Målluppfyllnad Indikator på att arbetet med ovanstående aktiviteter ger resultat är att vid nästa medarbetarundersökning 2020 ås kommer frågorna; "jag tycker att det som styr min lönesättning (våra lönekriterier) är tydliga", "vi har en bra introduktion av nyanställda på min arbetsplats" samt" min närmaste chef förmedlar klara och tydliga mål för verksamheten" kommer ha ett förbättrat resultat. Valfrihet och kvalitetskonkurrens Varbergsungdomar i gymnasieålder har stor möjligheter att välja gymnasieprogram samt huvudman. I Varbergs kommun finns möjlighet att välja både fristående och kommunal gymnasieskola samt utbildningsort genom samverkansavtalet i Halland. Inom Campus är det ett högt söktryck inom yrkeshögskolan och högskoleutbildningarna vilket innebär att Campus Varberg står sig väl i konkurrensen med andra utbildningsaktörer. 11

15 Beslutsförslag (3) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Viktoria Thonäng, 5. Handlingsplan - Fokus framåt för att utveckla insatser för unga med NPF Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Godkänna Handlingsplan Fokus framåt för att utveckla insatser för unga med NPF. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har tidigare gett förskole- och grundskolenämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med NPF. Kartläggning av insatser samt behov av utvecklingsområden slutfördes i maj Förvaltningschefer i berörda förvaltningar har därefter gett en arbetsgrupp i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan med områden att utveckla, vilket har resulterat i Handlingsplan Fokus framåt för att utveckla insatser för unga med NPF. På Peder Skrivares skola (PS) finns sedan hösten 2018 ett specialpedagogisk team vars arbete bland annat riktar sig till med elever med NPF. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 28 augusti 2019 Bilaga Handlingsplan Fokus framåt för att utveckla insatser för unga med NPF Övervägande Handlingsplanen syftar till att aktivt verka för att samverkan ska komma till stånd för att höja kvaliteten på kommunens insatser till personer med NPF i deras kontakter med kommunen. Då förvaltningarnas gemensamma POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX Varberg E-POSTADRESS WEBBPLATS

16 (3) Dnr: UAN 2019/01211 åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med NPF inom denna åldersgrupp. Utifrån uppdrag av förvaltningschefer har en arbetsgrupp tagit fram en handlingsplan med fokus framåt i syfte att stärka existerande forum för samverkan så att dessa nyttjas på bästa sätt i arbetet med barn och unga med NPF. Fokus i arbetet framåt är indelat i organisation och struktur samt insatser under innevarande mandatperiod. Arbetsgruppen ser lokal samordningsgrupp som en nyckelaktör för stärkt samverkan i flera perspektiv, se första punkten nedan. Organisation och struktur: Inför revidering av Regional överenskommelse om samverkan och i det fortsatta strategiska arbetet i lokal samordningsgrupp aktivt arbeta för att: o utveckla processer och rutiner för samverkan kring unga barn o tydliggöra uppdrag för uppföljning av insatser för individer och på generell nivå i syfte att stärka samverkan för tidiga insatser o utöka lokal samordningsgrupp med kultur- och fritidsförvaltningen, och utifrån behov kan även tjänsteperson från Region Hallands lokala nämnd Varberg bjudas in o förtydliga närsjukvårdens uppdrag att vara en deltagande part i lokal samordningsgrupp. Formalisera dialog mellan förvaltningarnas verksamheter som möter målgruppen. Skapa struktur och innehåll för samverkan för kontinuitet i övergångar och verksamhetsutveckling i gymnasieskola och daglig verksamhet. Insatser under innevarande mandatperiod: Ge lokal samordningsgrupp i uppdrag att tydliggöra vem som har ansvar för och kan genomföra kunskapshöjande- och kompetensutvecklingsinsatser för: o Personal som arbetar med målgruppen o Unga inom målgruppen NPF o Vårdnadshavare och föräldrar för unga inom målgruppen NPF o Omgivande samhälle såsom föreningsliv och andra aktörer. Uppföljning och utvärdering av pågående insatser för barn och unga inom målgruppen NPF. Utveckla samordnande individuell plan (SIP)1 för att tydliggöra ansvar för insatser. Kompetenshöja aktörer som potentiellt kan delta i SIP.

17 (3) Dnr: UAN 2019/01211 Ge en arbetsgrupp i uppdrag att göra en omvärldsbevakning över positiva exempel för att höja kvaliteten i arbetet till personer med NPF. Ekonomi och verksamhet För att genomföra insatser under innevarande mandatperiod finns ett behov av tilldelning från kommunstyrelsen av redan avsatta ekonomiska medel för att höja kvaliteten på kommunens insatser för barn och unga med NPF. Verksamhetskonsekvenser bedöms vara positiva utifrån handlingsplanens förslag. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

18 Varbergs kommun Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 50 Sammanträdesprotokoll Dnr UAN 2019/0121 Handlingsplan - Fokus framåt för att utveckla insatser för unga med NPF Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. Hänskjuta ärendet till nämnden utan förslag till beslut, med ett tillägg under beskrivning av ärendet rörande specialpedagogisk enhet på gymnasiet. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har tidigare gett förskole- och grundskolenämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med NPF. Kartläggning av insatser samt behov av utvecklingsområden slutfördes i maj Förvaltningschefer i berörda förvaltningar har därefter gett en arbetsgrupp i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan med områden att utveckla, vilket har resulterat i Handlingsplan Fokus framåt för att utveckla insatser för unga med NPF. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 28 augusti 2019 Bilaga Handlingsplan Fokus framåt för att utveckla insatser för unga med NPF Övervägande Handlingsplanen syftar till att aktivt verka för att samverkan ska komma till stånd för att höja kvaliteten på kommunens insatser till personer med NPF i deras kontakter med kommunen. Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med NPF inom denna åldersgrupp. Utifrån uppdrag av förvaltningschefer har en arbetsgrupp tagit fram en handlingsplan med fokus framåt i syfte att stärka existerande forum för samverkan så att dessa nyttjas på bästa sätt i arbetet med barn och unga med NPF. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

19 Varbergs kommun Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Fokus i arbetet framåt är indelat i organisation och struktur samt insatser under innevarande mandatperiod. Arbetsgruppen ser lokal samordningsgrupp som en nyckelaktör för stärkt samverkan i flera perspektiv, se första punkten nedan. Organisation och struktur: Inför revidering av Regional överenskommelse om samverkan och i det fortsatta strategiska arbetet i lokal samordningsgrupp aktivt arbeta för att: o utveckla processer och rutiner för samverkan kring unga barn o tydliggöra uppdrag för uppföljning av insatser för individer och på generell nivå i syfte att stärka samverkan för tidiga insatser o utöka lokal samordningsgrupp med kultur- och fritidsförvaltningen, och utifrån behov kan även tjänsteperson från Region Hallands lokala nämnd Varberg bjudas in o förtydliga närsjukvårdens uppdrag att vara en deltagande part i lokal samordningsgrupp. Formalisera dialog mellan förvaltningarnas verksamheter som möter målgruppen. Skapa struktur och innehåll för samverkan för kontinuitet i övergångar och verksamhetsutveckling i gymnasieskola och daglig verksamhet. Insatser under innevarande mandatperiod: Ge lokal samordningsgrupp i uppdrag att tydliggöra vem som har ansvar för och kan genomföra kunskapshöjande- och kompetensutvecklingsinsatser för: o Personal som arbetar med målgruppen o Unga inom målgruppen NPF o Vårdnadshavare och föräldrar för unga inom målgruppen NPF o Omgivande samhälle såsom föreningsliv och andra aktörer. Uppföljning och utvärdering av pågående insatser för barn och unga inom målgruppen NPF. Utveckla samordnande individuell plan (SIP)1 för att tydliggöra ansvar för insatser. Kompetenshöja aktörer som potentiellt kan delta i SIP. Ge en arbetsgrupp i uppdrag att göra en omvärldsbevakning över positiva exempel för att höja kvaliteten i arbetet till personer med NPF. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

20 Varbergs kommun Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Justerandes signatur Sammanträdesprotokoll Utdragsbestyrkande 3 Datum

21 Handlingsplan Fokus framåt för att utveckla insatser för unga med NPF Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Deltagare i arbetsgruppen Avgränsning Definition av kvalitet och samverkan Befintliga forum för samverkan Kommunens verksamheter i fokus De med störst behov av stärkt samverkan Delaktighet Kartläggning av kommunala arenor Fokus i arbetet framåt Organisation och struktur Insatser under innevarande mandatperiod... 7 Bilaga (12)

22 1. Bakgrund Kommunfullmäktige har tidigare gett förskole- och grundskolenämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med NPF i deras kontakter med kommunen. Kartläggning av insatser samt behov av utvecklingsområden slutfördes i maj Förvaltningschefer i berörda förvaltningar har gett en arbetsgrupp i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan med områden att utveckla Syfte Arbetet syftar till att aktivt verka för att samverkan ska komma till stånd för att höja kvaliteten på kommunens insatser till personer med NPF i deras kontakter med kommunen Deltagare i arbetsgruppen Deltagare i arbetsgruppen: Maria Wirén Utvecklingschef Förskole- och grundskoleförvaltningen Martina Wetterstrand Barn- och elevhälsachef Förskole- och grundskoleförvaltningen Martin Hassel Kvalitetsstrateg Förskole- och grundskoleförvaltningen Kristina Wallin Utvecklingsstrateg Kultur- och fritidsförvaltningen Sophia Croona Social hållbarhetstrateg Region Halland Susanne Bergenheim Utvecklingsledare Socialförvaltningen Anne Mattisson Eriksoo Rektor Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen 2 (12)

23 1.3. Avgränsning Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med NPF inom denna åldersgrupp Definition av kvalitet och samverkan Uppdraget har getts för att stärka samverkan för en ökad kvalitet. Begreppen samverkan och kvalitet har definierats av arbetsgruppen till: Kvalitet: Gemensam förståelse för och förhållningsätt till målgruppen mellan förvaltningar och dess verksamheter. Förebyggande och främjande insatser i ett tidigt skede. Ökad effekt av åtgärdande insatser. Samverkan: Socialstyrelsen skiljer mellan samarbete, samordning och samverkan: Samarbete: Gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift. Samordning: Koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. Samverkan: Övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. Handlingsplanen har fokus på samverkan så som det definierats ovan Befintliga forum för samverkan Utifrån uppdrag av förvaltningschefer och med stöd av den tidigare kartläggningen har arbetsgruppen fokus på att stärka de forum som finns för samverkan så att dessa nyttjas på bästa sätt, och inte skapa nya forum för samverkan. Handlingsplanen har fokus på att öka kvaliteten i samverkan mellan förvaltningar. Förslag på att öka kvaliteten i strategier och insatser som genomförs av enskild förvaltning ingår därför inte i handlingsplanen Kommunens verksamheter i fokus I tidigare kartläggning framgår ett behov av att stärka samverkan med verksamheter inom Region Hallands ansvar. Även om detta behov kvarstår har arbetsgruppen valt att inte ge förslag om att regionens verksamheter ska ingå i olika forum, mot bakgrund av att Varbergs kommun inte kan ge uppdrag till dessa verksamheter. Samtidigt ser arbetsgruppen att stärkt samverkan med Region Halland är av stor vikt. 3 (12)

24 De med störst behov av stärkt samverkan En avgränsning av målgruppen unga med NPF har gjorts av arbetsgruppen, för att i ett första skede ha fokus på att öka kvaliteten för de med störst behov av stärkt samverkan. Prioriterade områden med behov av stärkt samverkan anses vara: Samverkan kring unga barn för att uppmärksamma behov och följa dem tidigt Samverkan kring unga med problematisk skolfrånvaro Samverkan kring unga med komplex problematik som kräver speciallösningar på individnivå Samverkan kring unga som står långt från traditionell skola och långt från arbetsmarknadens förfogande 1.4. Delaktighet I upprättandet av handlingsplanen har arbetsgruppen identifierat ett behov av att öka delaktigheten i det fortsatta arbetet. Att ge alla invånare bästa möjliga förutsättningar genom livet är grundläggande för alla verksamheter och ett förhållningssätt i i arbetet med att förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Kommunens målgrupper ska vara delaktiga i och kunna påverka utformningen av service och tjänster. I arbetet framåt är det därför viktigt att systematiskt inkludera målgruppen, exempelvis utifrån vilka behov målgruppen upplever och hur de uppfattar en kvalitativ samverkan och kvalitet på insatser för sina behov. 2. Kartläggning av kommunala arenor Tidigare kartläggning av kommunens insatser till personer med NPF beskriver samverkansforum för unga med NPF. Lokal samordningsgrupp och nätverkslaget är två forum på övergripande nivå för att stärka samverkan. Unga med NPF rör sig mellan förvaltningarnas verksamheter på flera olika sätt i sin vardag. Arbetsgruppen har kartlagt vilka kommunala arenor detta kan vara, med utgångspunkt att mellan alla dessa arenor sker en övergång som har potential att stärkas genom en ökad kvalitet i samverkan. Se bilaga 1 för beskrivning av vissa arenor och samverkansforum. 4 (12)

25 Tabell 1. Kommunala arenor för målgruppen Målgrupp 0 13 år Hem Sysselsättning Övrig tid/fritid Placering (familjehem/ HVB) Förskola Fritidsaktiviteter Fritidshem Familjens hus Bostad med särskild service för barn Grundskola F-6 Barn- och tonårsgrupper Korttidsvistelse Grundsärskola Ungdomsgård BRB Kulturskola Korttidstillsyn Kulturavdelning Junior (9-13 år) Övrigt bistånd enligt SoL- och LSS-insatser Målgrupp år Hem Sysselsättning Övrig tid/fritid Placering (familjehem/ HVB) Grundskola 7-9 Fritidsaktiviteter Grundsärskola Barn- och tonårsgrupper Bostad med särskild service för barn Gymnasieskola Ungdomsgård Korttidsvistelse Gymnasiesärskolan Kulturskola BRB Kulturavdelning Steget vidare Övrigt bistånd enligt SoL- och LSS-insatser Korttidstillsyn Brobyggarna Ungdomsrådgivning Målgrupp år Hem Sysselsättning Övrig tid/fritid Placering (familjehem/ HVB) Gymnasieskola Fritidsaktiviteter Gymnasiesärskola Ungdomens hus Steget vidare Ungdomsgårdar Bostad med särskild service för barn Egen bostad 5 (12)

26 Korttidsvistelse Korttidstillsyn Kulturavdelning Daglig verksamhet Övrigt bistånd enligt SoL- och LSS-insatser Brobyggarna Ungdomsrådgivning Tabell 2. Anvarsstruktur Förskole- och grundskolenämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Förskola Fritidsaktiviteter Barn- och tonårsgrupper Gymnasieskola Fritidshem Ungdomsgård Korttidstillsyn Gymnasiesärskola Grundskola (flexteam) Kulturskola Korttidsvistelse Steget vidare Grundsärskola Kulturavdelning Placering (familjehem/ HVB) Be Right Back, BRB Junior (9-13 år) Bostad med särskild service för barn Familjens hus Brobyggarna Ungdomens hus Övrigt bistånd enligt SoL- och LSS-insatser Daglig verksamhet Ungdomsrådgivning 6 (12)

27 3. Fokus i arbetet framåt 3.1. Organisation och struktur Inför revidering av Regional överenskommelse om samverkan och i det fortsatta strategiska arbetet i lokal samordningsgrupp aktivt arbeta för att: o ge lokal samordningsgrupp i ansvar att utveckla processer och rutiner för samverkan kring unga barn för att uppmärksamma behov med fokus på tidigt samordnade insatser. Uppdraget stärker pågående arbete i lokal samordningsgrupp utifrån projekt från Skolverket och Socialstyrelsen. o ge lokal samordningsgrupp ett tydliggjort uppdrag för uppföljning av insatser för individer och på generell nivå i syfte att stärka samverkan för tidiga insatser och fortsatt arbete. o utöka lokal samordningsgrupp med kultur- och fritidsförvaltningen, i syfte att stärka det främjande perspektivet och meningsfullaktighet i vardagen för unga med NPF. Utifrån behov kan även tjänsteperson från Region Hallands lokala nämnd Varberg bjudas in. o förtydliga närsjukvårdens uppdrag att vara en deltagande part i lokal samordningsgrupp. Formalisera dialog mellan förvaltningarnas verksamheter som möter målgruppen (se 2. Kartläggning av kommunala arenor, tabell 1 och tabell 2). I syfte att öka kunskap och förståelse mellan verksamheter för att stärka relationer utifrån ett barn och elevperspektiv samt verksamhetsperspektiv. Skapa struktur och innehåll för samverkan för kontinuitet i övergångar och verksamhetsutveckling i gymnasieskola och daglig verksamhet för att erbjuda åldersgruppen år en ökad kvalitet för individen. Berör främst unga med NPF som står långt från traditionell skola och långt från att stå till arbetsmarknadens förfogande Insatser under innevarande mandatperiod Ge lokal samordningsgrupp i uppdrag att tydliggöra vem som har ansvar för och kan genomföra kunskapshöjande- och kompetensutvecklingsinsatser för: o Personal som arbetar med målgruppen o Unga inom målgruppen NPF o Vårdnadshavare och föräldrar för unga inom målgruppen NPF 7 (12)

28 o Omgivande samhälle såsom föreningsliv och andra aktörer Uppföljning och utvärdering av pågående insatser (se exempel i bilaga 1) för målgruppen i syfte att följa upp insatsernas måluppfyllelse för fortsatt prioritering och planering. Utveckla samordnande individuell plan (SIP)1 för att tydliggöra ansvar för insatser och som en del i samverkan för tidiga insatser för att utveckla samordning och samarbete för främjande och förebyggande insatser. Kompetenshöja aktörer som potentiellt kan delta i SIP. Ge en arbetsgrupp i uppdrag att göra en omvärldsbevakning över positiva exempel för att höja kvaliteten i arbetet till personer med NPF. När individer med exempelvis en sammansatt social och psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik, i behov av såväl kommunens som regionens specialistkompetens upprättas en SIP. Syftet med SIP är att insatserna ska samordnas inom och mellan huvudmännen för att skapa kontinuitet för individen och med en tydlig ansvarsfördelning. 8 (12) 1

29 4. Bilaga 1 Beskrivning av kommunala arenor Lokal samordningsgrupp I lokal samordningsgrupp ingår barn- och ungdomspsykiatrin, barnhabiliteringen, Socialförvaltningen (barn- och familjeenheten samt LSS/socialpsykiatri), Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen och Förskole- och grundskoleförvaltningen. De arbetar efter Regional överenskommelse om samverkan. Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra respektive huvudmans ansvarsområde och former för samverkan. Överenskommelsen omfattar såväl verksamhet i egen regi som privata utförare med uppdrag från kommun eller region. Målgruppen är barn och ungdomar, 0-18 år, med en sammansatt social och psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik som behöver både kommunens och regionens insatser och barn och ungdomar med inlärningssvårigheter. Målet är att barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik ska få stöd, omvårdnad, skydd, medicinsk vård och behandling, psykosociala insatser och pedagogiskt stöd så att de kan få bästa möjliga uppväxtvillkor. Nätverkslaget Nätverkslaget finns inom Varbergs Omsorg, Socialförvaltningen, och har till uppgift att sammankalla och leda nätverksmöten och möten där en Samordnad individuell Plan (SIP) kan upprättas. Personal inom Socialtjänstens Uppdragsavdelning, Region Halland, Barn och utbildningsförvaltningen kan lämna uppdrag till Nätverkslaget. Inget biståndsbeslut behövs utan personal ringer till Nätverkslaget och ger uppdrag. Nätverkslaget ansvarar därefter för planering, genomförande och avslut av mötet. Flexteam i grundskola Som en del i skolans arbete med tillgänglig lärmiljö finns flexteam, som består av pedagoger med fördjupad kunskap och kompetens inom autismspektrumtillstånd (AST). Uppdraget är att genom anpassat förhållningssätt, metodik/arbetssätt möjliggöra ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med elever inom AST och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), med kartlagt behov av detta stöd. Arbetet fokuserar på värdegrund, förhållningssätt, samtalsmetodik, visuellt tydliggörande pedagogik och kommunikation, men också organisatoriska anpassningar. 9 (12)

30 Målsättningen är att, i ett nära samarbete med klasslärare och elevhälsateam, erbjuda anpassade individuella flexibla lösningar samt skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Detta förväntas bidra till ökat välmående, högre skolnärvaro och ökad måluppfyllelse. Be Right Back (BRB) Syftet med arbetsmodellen Be Right Back är att tidigare i grundskolan möta elever i behov av extraordinära alternativa lösningar för att bryta negativa mönster av långtidsfrånvaro eller ökande ströfrånvaro. Hälsofrämjande och stressreducerande lösningar används som ett led i att hitta tillbaka till en fungerande skolgång. Projektet BRB förväntas möjliggöra genomtänkta, strukturerade och individuellt anpassade aktiviteter, där individens styrkor, intressen och förutsättningar styr vilka insatser som erbjuds. Anpassningarna kan under en period ersätta ordinarie skolverksamhet i syfte att på sikt öka elevens skolnärvaro. Målgruppen elever har ofta ett stort behov av upplevelsebaserat lärande. En viktig del i arbetet är därför att få tillgång till samhällets utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Ett utökat nära samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen eftersträvas. Ett samarbete med gymnasieskolans Introduktionsprogram är också i fokus för att hjälpa eleverna att hitta en väg till gymnasiestudier. Öppen förskola Familjens hus Den öppna förskolan vänder sig till vårdnadshavare och andra vuxna med barn mellan 0 och 6 år. Den öppna förskolan är gratis. I Varbergs kommun finns en kommunal öppen förskola, Familjens hus på Håstens torg. Familjens hus drivs i samverkan mellan förskole- och grundskoleförvaltningen, socialförvaltningen och Region Halland - BHV på Håstens Vårdcentral. Här finns öppen förskola, föräldrautbildningar och kurser i babymassage och babyrytmik. Steget vidare Ungdomar mellan 16 och 19 år som inte är inskrivna på en gymnasieutbildning eller som har gått ut gymnasiet med ofullständiga betyg omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunen ska erbjuda stöd och hjälp att hitta individanpassade lösningar för att förhindra utanförskap. Insatserna ska främst motivera till att påbörja eller återuppta studier. Även ungdomar som finns i riskzonen för förtida avhopp erbjuds insatser från Steget vidare. Ungdomen måste känna delaktighet och stödet ska ha ett helhetsperspektiv vilket kan inbegripa att arbeta med självkänsla och motivation, psykisk och fysisk hälsa, social situation och vägledning mot studier eller arbetsmarknad. Att ha ett gott 10 (12)

31 bemötande och att bygga en förtroendefull relation är avgörande för att uppsatta mål ska bli hållbara över tid. God samverkan med myndigheter och civilsamhället är av stor vikt för att nå framgångsrika resultat. Brobyggarna Ett projekt som ska pågå i två år riktat till unga i högstadie- och gymnasieålder som är i behov av stöd för en aktiv och meningsfull fritid. Projektet är samfinansierat av socialnämnden, nämnden för förskola och grundskola, kultur- och fritidsnämnden och Varbergsnämnden, Region Halland. Projektmålen handlar om att identifiera individer som är i behov av stöd för en aktiv och meningsfull fritid i samverkan med ett nätverk av professionella som möter målgruppen. Det är också ett sätt att testa arbetssätt där brobyggare söker upp och skapar relation till unga som har behov av att hitta sysselsättning på sin fritid, samt att öka kunskap bland professionella som möter målgruppen kring det utbud av verksamhet och stöd som redan finns för unga i Varberg. Junior Junior riktar sig till de barn och unga mellan 9 och 13 år som är i behov av fritidsaktiviteter för att öka sin fysiska förmåga och sociala färdigheter. Målgruppen är främst de barn som inte är aktiva i någon idrott eller hittat något intresse inom föreningslivet. I Junior får deltagarna träna både i vatten och på land i mindre grupper. 11 (12)

32 12 (12)

33 Beslutsförslag (2) Dnr: UAN 2019/ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Viktoria Thonäng, 6. Översyn av regler för skolskjuts inom gymnasiesärskolan Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Anta reviderade Riktlinjer för skolskjuts inom gymnasiesärskolan. Beskrivning av ärendet Nuvarande Regler för skolskjuts reglerar skolskjuts inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. En översyn har gjorts av reglerna i syfte att lyfta ur de delar som rör gymnasiesärskolan i ett eget dokument samt för att i större utsträckning anpassa dokumentet efter gymnasiesärskolans verksamhet. Nuvarande regler för skolskjuts har beslutats av tidigare barn- och utbildningsnämnden. Ansvaret för styrdokumentet förs i samband med föreliggande beslut över till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, med utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kansli som dokumentansvarig avdelning. I enlighet med Varberg kommuns Riktlinjer för styrdokument ersätts benämningen regler med riktlinjer. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 16 april 2019 Förslag till nya Riktlinjer för skolskjuts inom gymnasiesärskolan Nuvarande Regler för skolskjuts inom förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan Övervägande Föreliggande förslag innehåller förtydliganden och anpassningar till gymnasiesärskolans verksamhet som syftar till att underlätta tillämpningen av riktlinjerna. POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX Varberg E-POSTADRESS WEBBPLATS

34 (2) Dnr: UAN 2019/00931 Ekonomi och verksamhet Förslaget till beslut påverkar inte nämndens ekonomi eller verksamhet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Maria Gustafsson Förvaltningschef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Förskole- och grundskolenämnden Peder Skrivares skola Viktoria Thonäng Nämndsekreterare

35 Varbergs kommun Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskott Ua au 51 Sammanträdesprotokoll Dnr UAN 2019/0093 Översyn av regler för skolskjuts inom gymnasiesärskolan Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden besluta 1. Anta reviderade Riktlinjer för skolskjuts inom gymnasiesärskolan. Beskrivning av ärendet Nuvarande Regler för skolskjuts reglerar skolskjuts inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. En översyn har gjorts av reglerna i syfte att lyfta ur de delar som rör gymnasiesärskolan i ett eget dokument samt för att i större utsträckning anpassa dokumentet efter gymnasiesärskolans verksamhet. Nuvarande regler för skolskjuts har beslutats av tidigare barn- och utbildningsnämnden. Ansvaret för styrdokumentet förs i samband med föreliggande beslut över till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, med utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kansli som dokumentansvarig avdelning. I enlighet med Varberg kommuns Riktlinjer för styrdokument ersätts benämningen regler med riktlinjer. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 16 april 2019 Förslag till nya Riktlinjer för skolskjuts inom gymnasiesärskolan Nuvarande Regler för skolskjuts inom förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan Övervägande Föreliggande förslag innehåller förtydliganden och anpassningar till gymnasiesärskolans verksamhet som syftar till att underlätta tillämpningen av riktlinjerna. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Förskole- och grundskolenämnden Peder Skrivares skola Utdragsbestyrkande Datum

36 Riktlinjer för skolskjuts G ymnasiesärskola 1

37 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Skolskjuts inom gymnasiesärskolan... 3 Grundförutsättningar för skolskjuts... 3 Bedömningsgrunder för rätt till skolskjuts... 3 Färdvägens längd... 3 Trafikförhållanden... 3 Funktionsnedsättning... 4 Annan särskild omständighet... 4 Växelvist boende... 4 Skolskjutsformer... 4 Rese- och väntetid... 4 Ansvar vid skolskjuts... 4 Ansökan om skolskjuts... 5 Ändrade behov och förutsättningar... 5 Skolskjuts vid val av annan skola... 5 Överklaga beslut om skolskjuts... 6 Dokumenttyp: Dokumentnamn: Diarienummer: Riktlinjer Riktlinjer för skolskjuts Gymnasiesärskola UAN 2019/0093 Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: Gymnasiesärskola Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kansli Tillsvidare Senast reviderad: 2

38 Skolskjuts inom gymnasiesärskolan Elever i gymnasiesärskolan har vid behov rätt till kostnadsfri skolskjuts. Vid beslut om skolskjuts ska det göras en bedömning av om skolskjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet (skollagen 18 kap. 30 ). Detta gäller oavsett om eleven går i en kommunal eller i en fristående gymnasieskola inom kommunen. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts för en elev som går i en fristående gymnasiesärskola om det innebär att organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Elever inom gymnasieskolan har inte rätt till skolskjuts, utan endast till bidrag till elevresor. I Varbergs kommun regleras detta i Riktlinjer för reseersättning. Skolskjuts inkluderar inte resor inom skolans verksamhet. Till resor inom skolans verksamhet räknas exempelvis skjuts till och från annan skola eller andra lokaler för undervisning, studiebesök eller besök på kulturevenemang. Grundförutsättningar för skolskjuts För att en elev i gymnasiesärskolan ska vara berättigad skolskjuts ska eleven: Vara folkbokförd i Varbergs kommun. Gå i anvisad gymnasiesärskola Varbergs kommun. Ha ett behov av skolskjuts mellan folkbokföringsadress och den anvisade skolan. Om en elev i gymnasiesärskolan har korttidstillsyn och/eller är boende på korttidshem har eleven rätt till skolskjuts mellan anvisad skola och denna adress. Bedömningsgrunder för rätt till skolskjuts Vid beslut om skolskjuts ska det göras en bedömning av om skolskjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Färdvägens längd Elev i gymnasiesärskola är berättigad till skolskjuts om avståndet mellan folkbokföringsadress och skola överstiger fyra kilometer. Mätning av avstånd mellan folkbokföringsadress och anvisad skola Avståndet mellan folkbokföringsadress och anvisad skolan mäts med Varbergs kommuns geografiska informationssystem (GIS). Avståndet beräknas efter kortast möjliga färdväg på gång eller cykelväg. Mätningen startar vid närmaste punkt från gatan vid folkbokföringsadress till närmaste punkt i direkt anslutning till skolans område, varifrån eleven utan omväg kan ta sig direkt in på skolans område. Mätning görs inte inne på privat område. Trafikförhållanden En elev kan beviljas skolskjuts om trafikförhållandena på skolväg utgör en särskild fara för eleven. Det som ligger till grund för en bedömning är exempelvis vägens belysning, förekomst av väggrenar och gångbanor, vägens trafikbelastning (antal fordon), fordonens hastighet och obevakade järnvägsövergångar. 3

39 Funktionsnedsättning Behovet av skolskjuts för elev med funktionsnedsättning bedöms i varje enskilt fall. För att beviljas skolskjuts krävs att funktionsnedsättningen väsentligt påverkar elevens möjlighet att förflytta sig mellan folkbokföringsadress och anvisad skola. Om ansökan inte ger tillräckligt underlag för beslut kan handläggaren begära att ansökan kompletteras. Ett läkarintyg eller liknande intyg berättigar inte till skolskjuts, utan är en del av ett vidare beslutsunderlag. Varbergs kommun har ingen skyldighet att anordna skolskjuts för en elev som på grund av olycksfall har en tillfällig funktionsnedsättning och är i behov av transport mellan hemmet och skolan. Istället kontaktas det försäkringsbolag som Varbergs kommun har upphandlat för olycksfallsförsäkring. Försäkringsbolaget kan besluta om rätt till och ordna transport mellan hemmet och skolan. Annan särskild omständighet Skolskjuts mellan folkbokföringsadress och anvisad skola kan medges i situationer där det bedöms som nödvändigt, även om något av de tre övriga grundkriterierna, färdvägens längd, trafikförhållanden eller funktionsnedsättning är uppfyllda. En annan särskild omständighet kan exempelvis vara att en elev på grund av operation eller sjukdom inte kan gå eller cykla den sträcka som anges under färdvägens längd. Ansökan ska då kompletteras med läkarintyg. Växelvist boende En elev som bor växelvis lika mycket hos båda vårdnadshavarna kan beviljas skolskjuts till och från båda adresserna, under förutsättning att båda adresserna är belägna inom Varbergs kommun och att eleven går i anvisad skola. En bedömning av rätten till skolskjuts görs då utifrån elevens två bostadsadresser. Båda vårdnadshavarna ska intyga att barnet vistas lika mycket och har ett varaktigt boende hos dem båda. Avtal eller dom som visar hur boendet är upplagt ska bifogas. Skolskjutsformer Skolskjuts ska i första hand anordnas i form av resekort med allmän kollektivtrafik. Om kollektivtrafik inte finns tillgänglig, eller av något skäl inte kan användas, ordnar kommunen skolskjuts genom särskilt upphandlade skolskjutsar (skolbuss eller skoltaxi). Bedömningen av vilken skolskjutsform elev ska tilldelas görs i varje enskilt fall. Rese- och väntetid Med rese- och väntetid avses dels tiden mellan skolskjutsens avgång från hållplats/uppsamlingsplats och 10 minuter före skoldagens början och dels 10 minuter efter skoldagens slut till skolskjutsens ankomst till hållplats/uppsamlingsplats. Tid som faller inom ramen för den samlade skoldagen betraktas inte som väntetid. Ansvar vid skolskjuts Vårdnadshavare ansvarar för eleven till, från och vid hållplats/uppsamlingsplats. Chauffören ansvarar för eleven och dennes säkerhet under resan. Skolan ansvarar för eleven från avstigning vid skolans hållplats till påstigning vid skolans hållplats. 4

40 Ansökan om skolskjuts Grundregeln är att skolskjuts kan medges mellan elevens folkbokföringsadress och den skola eleven går i. Skolskjuts medges med två resor per dag. Prövning av rätt till skolskjuts görs individuellt i varje enskilt fall med utgångspunkt i de författningsbestämmelser och riktlinjer som reglerar rätten till skolskjuts. Samtliga förutsättningar som kan utgöra grund till skolskjuts prövas. Ansökan om skolskjuts görs inför varje nytt läsår. Ändrade behov och förutsättningar Elev och vårdnadshavare ska omgående anmäla till kommunen om de förutsättningar eller behov som låg till grund för kommunens beslut att bevilja skolskjuts förändras, exempelvis byte av skola eller adress eller förändring av andra omständigheter. Beviljat resekort ska omedelbart återlämnas. Vårdnadshavare är återbetalningsskyldig för ersättning som erhållits på felaktig grund. Skolskjuts vid val av annan skola Vid val av annan skola än den anvisade har Varbergs kommun generellt ingen skyldighet att anordna skolskjuts för en elev om inte skolskjuts kan ske på ett sådant sätt att det inte medför organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen bedömt utifrån vilken skyldighet kommunen hade haft om eleven valt att gå i den anvisade skolan (Skollagen kap. kap , 35). Det kan finnas skäl att bevilja skolskjuts till en annan kommunal skola än den anvisade skolan eller till fristående skola. För att Varbergs kommun ska pröva en elevs rätt till skolskjuts vid val av annan skola än den anvisade måste vårdnadshavare göra en ansökan. Ansökan ska göras inför varje nytt läsår. Skolskjuts kan inte beviljas en elev som valt annan skola än anvisad om: Eleven inte är berättigad skolskjuts till den anvisade skolan. Eleven är beviljad skolskjuts med särskild upphandlad skolskjuts till anvisad skola och ansöker om resekort med kollektivtrafik till vald skola. Det skulle innebära en merkostnad för Varbergs kommun. Eleven valt en fristående skola i annan kommun. Skolskjuts kan beviljas till en elev som valt annan skola än anvisad om: Eleven är beviljad resekort med kollektivtrafik till anvisad skola. Eleven har då möjlighet att ansöka om ett resekort för att åka med kollektivtrafik till sin valda skola. Det innebär ingen merkostnad för Varbergs kommun. Eleven är beviljad skolskjuts för att åka till anvisad skola och bor så att han eller hon kan åka med befintlig skolskjuts till sin valda skola. Förutsättningen är att det finns ledig plats på bussen samt en hållplats/uppsamlingsplats inom det avstånd från folkbokföringsadressen som avståndsreglerna anger. Det innebär ingen merkostnad för Varbergs kommun. 5

41 När en elev flyttar men inte byter skola Om en elev väljer att gå kvar i nuvarande skola efter att eleven flyttat har eleven inte rätt till skolskjuts såvida det inte kan beviljas utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för Varbergs kommun, i enlighet med de regler som gäller vid val av annan skola än den anvisade. Överklaga beslut om skolskjuts Beslut om skolskjuts kan överklagas. Olika regler för överklagan gäller beroende på om eleven går i anvisad skola eller om eleven gjort ett val av skola. Överklagan av beslut om skolskjuts för elev som går i anvisad skola Ett beslut om skolskjuts för elev som går i anvisad skola kan överklagas genom förvaltningsbesvär till Förvaltningsrätten. Överklagande ska ha inkommit till Varbergs kommun senast tre veckor efter det att vårdnadshavare fått del av beslutet. Kommunen prövar först om beslutet ska ändras. Om kommunen väljer att inte ändra beslutet enligt vårdnadshavares önskan skickas det vidare till Förvaltningsrätten. Överklagan av beslut om skolskjuts för elev som valt annan skola än den anvisade Ett beslut om skolskjuts till annan skola än den anvisade kan överklagas enligt 10 kap. Kommunallagen, så kallad laglighetsprövning, till Förvaltningsrätten. Överklagan ska ha kommit till Förvaltningsrätten inom tre veckor efter det att beslutet anslagits på Varbergs kommuns anslagstavla på 6

42 Regler för skolskjuts Kl.öööööööööööööö-äÖÖÖ Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola 1