Bilaga 8.15 Länsvisa sammanställningar

Transkript

1 Bilaga 8.15 Länsvisa sammanställningar Bilaga till rapporten Utveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier , ER 2015:13

2 Bilaga 8.15 Länsvisa sammanställningar Bilaga till rapporten Utveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier , ER 2015:13

3 8.15 Länsvisa sammanställningar Nedan presenteras de länsvisa sammanställningar som respektive län har granskat och skickat in till Energimyndigheten den 31 januari 2015 presenteras. De länsvisa sammanställningarna redovisas nedan i den form som de har skickats in till Energimyndigheten.

4 Länsstyrelsen Blekinge län

5 MISSIV LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Energimyndigheten Dnr å =7.,"J.RGIMYNDiGHET _ni_ r " u4 u D/D7,.7 c20i3-1501, Slutredovisning av Länsstyrelsens arbete med utveckling och genomförande av regional klimat- och energistrategi för åren Under åren har Energimyndigheten beviljat stöd till Länsstyrelsen i Blekinge för utveclding och implementering av en regional klimat- och energistrategi med åtgärdsplan. Inom projektet har Länsstyrelsen även fungerat som regionalt stöd för energieffektiviseringsarbetet hos kommuner och landsting. I slutet av stödperioden anlitade Energimyndigheten en konsult för att sammanställa och utvärdera hur arbetet utvecldats hos Sveriges alla länsstyrelser. Länsstyrelsen har fått möjlighet att granska bifogad sammanställning för Blekinge län. Länsstyrelsen har också kompletterat med en beskrivning av uppnådda resultat för stödperioden , samt en kort redogörelse för arbetet som genomförts under 2014 enligt Länsstyrelsens regleringsbrev. Härmed intygas att Länsstyrelsen ställer sig bakom den framtagna sammanställningen för Blekinge län. Beslut i ärendet har fattats av länsråd Ingrid Loven efter föredragning av klimat- och cnergisamordnare Cecilia Näslund. /21 0 e Ingrid Loven Länsråd t C---&-e-, --" --e, Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Bilaga Sammanställning för Länsstyrelsen i Blekinge: Klimat- och energiarbete under Postadress Besöksadress Telefon/Telefa E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

6 Sammanställning för Länsstyrelsen i Blekinge: Klimat- och energiarbete under Länsstyrelse: Blekinge Arbetets utveckling Vision Mål Åtgärdsplan Prioritering Potentialer Statistik, uppföljning & utvärdering Samverkan Strategin bygger ej på tidigare strategi. Vision finns. Strategi beslutad av länsledning och Klimatsamverkan Blekinge (se lista på medlemmar i teten nedan). Strategin beaktar och påverkas av målkonflikt/synergier. Eempelvis energiutvinning från biomassa inom skogsindustri måste genomföras på hållbart sätt. Informationsinsatser för att minska konsumtionen av kött, som betonar att insatsen samtidigt måste främja svenskt kött eftersom betesdjur är en viktig förutsättning för biologisk mångfald. Mål täcker de in- Åtgärdsplan togs fram 2013 i samband med strategin. Kopplat till miljömålen. Åtgärdsområden utgår från länets problembild. Prioriteringar av åtgärder har genomförts. Åtgärder har tydlig koppling till mål. Det framgår - genomgående vem/vilka som har ansvaret för Prioriteringar av insatsområden har gjorts utifrån: - Utmaningar - Möjligheter - Förutsättningar - Energi- och klimatstatistik I arbetet med planering av strategin har länsstyrelsen i stor eller mycket stor utsträckning använt sig av statistik, input från aktörer, kartläggningar och potentialberäkningar. Uppföljning och utvärdering är genomförd för Fysisk planering och energidistribution, Transporter, - Energieffektivisering och Förnybar energi. Uppföljning av länets energi- och klimatstatistik sker, eempelvis genom att måluppfyllelse utvärderas när ny statistik från SCB redovisas. Anger hur strategin ska uppdateras och revideras. Planering: Länsstyrelsen har i stor eller mycket stor utsträckning samverkat med majoriteten av efterfrågade aktörer enligt enkäten. I jämförelse med övriga aktörer har samverkan skett till mindre del med andra länsstyrelser, kommunala bolag, ideella organisationer samt centrala myndigheter. Ingen samverkan har skett med allmänheten, Länsstyrelsen har dock spridit information vid mässor, invigningar, seminarier, samt intervjuer

7 satsområden som strategin valt att arbeta inom. Mål utgår från problembild och övergripande åtgärdsområden Mål har tagits fram i nära samarbete med andra aktörer med hjälp av Ramverk för strategiskt hållbar utveckling en åtgärd. Tidplan finns. Det framgår hur åtgärder och måluppfyllelse ska följas upp samt hur åtgärdsplan ska revideras. Klimat och energi integreras inom länsstyrelsens övriga sakområden (regional tillvät, lantbruk, fysisk planering, samt tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet) Länet bearbetar statistik samt genomför potentialbedömningar själva. Oklart om detta sker inom Klimatsamverkan Blekinge. Resultat kommuniceras via alla kanaler som efterfrågades i enkäten förutom social media. för lokal press och radio. Genomförande: Strategin är i stor eller mycket stor utsträckning förankrad med majoriteten av efterfrågade aktörer. Den är i lägre grad förankrad med kommunala bolag, centrala myndigheter, andra länsstyrelser, intresseorganisationer samt allmänheten Uppföljning/utvärdering: Uppföljning hos offentliga aktörer visar på omfattande insatser enligt strategins åtgärdsplan. Det är för tidigt att bedöma resultat då första måluppföljning genomförs år 2015.

8 Med över invånare år 2010 fördelade på en yta på 2941 km2, är Blekinges befolkningstäthet dubbelt så hög jämfört med rikssnittet. Dock är Blekinge glest befolkat i jämförelse med Skåne län. Transportsektorn står för majoriteten av länets väthusgasutsläpp, följt av sektorn för energiförsörjning. I samråd med länsaktörer har beslutet tagits att minska länets energianvändning samt öka dess förnybara energiproduktion. Transportsektorn är ett prioriterat insatsområde. En initial strategi utvecklades internt inom Länsstyrelsen under Strategin reviderades senare då den inte var tillräckligt väl genomförd och förankrad bland länets aktörer. Revideringen initierades under hösten 2011 med bildandet av Klimatsamverkan Blekinge för att etablera en plattform för arbetsprocessen. Den färdiga klimat- och energistrategin med åtgärdsplan beslutades av Länsstyrelsen i december Av strategidokumentet framgår tydligt att Länsstyrelsen och Klimatsamverkan Blekinge står bakom strategin. Länsstyrelsen har inte efterfrågat att strategin ska beslutats av övriga länsaktörer, men däremot att den ska fungera som grund för och arbetas in i aktörernas egna strategidokument. Som eempel kan nämnas Regionförbundets regionala utvecklingsstrategi där Klimatoch energistrategin inarbetats i form av såväl mål som indikatorer, samt den nyligen framtagna handlingsplanen för Miljömål i Ronneby kommun. Blekinges Klimat- och energistrategi togs fram enligt den vetenskapligt etablerade metodiken Ramverk för strategiskt hållbar utveckling (FSSD Framework for Strategic Sustainable Development). Revideringen av strategin genomfördes med stöd av forumet Klimatsamverkan Blekinge. Klimatsamverkan Blekinge består av representanter från Länsstyrelsen, Region Blekinge, Landstinget Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Energikontor Sydost, fastighetsbolag, transportföretag, tung industri, lantbruksverksamhet, energibolag, fjärrvärmproduktion, vindkraftproduktion, dagligvaruhandel och besöksnäring. Klimatsamverkan Blekinge består av en beredningsgrupp, en styrgrupp samt en tjänstemannagrupp. Forumet leds av en beredningsgrupp med representanter från Länsstyrelsen, Region Blekinge och Energikontor Sydost. Styrgruppen som leds av Landshövdingen sätter strategiska mål och består av fjorton representanter i ledningsposition från både den offentliga och privata sektorn. Tjänstemannagruppen består till huvudsak av offentliga aktörer, dock har näringslivet en representant från ett företagsnätverk. Tjänstemannagruppen ansvarar för att organisera åtgärder. Tjänstemannagruppen frågar sedan aktörer, såsom företag och universitet, om de är intresserade att delta i en specifik åtgärd. Gemensamma åtgärdsinsatser initieras löpande av tjänstemannagruppen, ett arbete såm pågått sedan Klimatsamverkan bildades år Under framtagningen av den nya strategin har länsstyrelsens klimat- och energigrupp utfört och deltagit i ett antal åtgärder för att ta fram underlag, informera, samverka och förankra arbetet både internt inom länsstyrelsen samt med eterna aktörer. Huvuddelen av arbetet har drivits genom Klimatsamverkan Blekinge. Strategin upplevs väl förankrad bland aktörer i planering och genomförande stadiet. Metoder och strukturen för utåtgående kommunikation och insamling av kunskap är till synes väletablerade.

9 Ambitionsnivåer Blekinge län Mål på kort och lång sikt. Regionala mål Måluppfyllelse: Bedömer länet att mål kommer att nås? Klimat Energihushållning Till år 2020 ska utsläppen av väthusgaser minska med 50 % jmf med år Det innebär att väthusgasutsläppen är ma 3,5 ton CO2ekv/capita (drygt 30 % lägre än år 2010) Till år 2020 ska energianvändningen minska med 20% jmf med Industrin: År 2020 ska energianvändningen inom industrin åter vara nere på 1990 års nivå, 2600 GWh. Detta motsvarar 25% minskning jmf med Hushåll: År 2020 ska hushållens användning av energi ha minskat med 30% jmf med Detta motsvarar en användning av ma 1145 GWh - Offentlig verksamhet: År 2020 ska energianvändningen inom offentlig verksamhet ha minskat med 30% jmf med Målen ses som mycket utmanande. Det bedöms i viss utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid. Blekinges mål för 2020 utgår från befintliga mål i Sverige och EU samt en bedömning av Blekinges utgångsläge och förutsättningar. För att kunna nå Sveriges och EU:s klimatmål måste länets mål för 2020 sättas mycket ambitiöst. Målen är därför genomgående mycket utmanande. Målen ses som mycket utmanande. Det bedöms i viss utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid. Blekinges mål för 2020 utgår från befintliga mål i Sverige och EU samt en bedömning av Blekinges utgångsläge och förutsättningar. För att kunna nå Sveriges och EU:s klimatmål måste länets mål för 2020 sättas mycket ambitiöst. Målen är därför genomgående mycket utmanande.

10 Förnybar energi Detta motsvarar användning av ma 253 GWh - Jordbruk/skogsbruk: År 2020 ska energianvändningen jordbruk/skogsbruk ha minskat med 20% jmf med Detta motsvarar en användning på ma 102 GWh. - Övriga tjänster: År 2020 ska energianvändningen inom övriga tjänster ha minskat med 20% jmf med Detta motsvarar användning av ma 524 GWh Till år 2020 ska andelen förnybar energi utgöra 80% av energianvändningen. - Solel och solvärme: År 2020 produceras 50 GWh i form av solel och solvärme - Vindkraft: Den landbaserade vindkraften ska producera 600 GWh senast år Vindkraft: Den havsbaserade vindkraften ska producera 7000 GWh senast år Biobränsle: Andelen biobränslen ska år 2020 vara 50% av den totala energianvändningen (jmf med 43% år 2010) - När- och fjärrvärme: Andelen när- och fjärrvärme ökar från 7% 2010 till 15% Biogas: År 2015 ska man kunna tanka biogas på minst ett ställe i varje kommun. - Övriga förnybara energislag: till år 2020 utreda förutsättningar för andra energiformer som vågkraft, geotermisk energi eller andra förnybara energislag. Målen ses som mycket utmanande. Det bedöms i viss utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid. Blekinges mål för 2020 utgår från befintliga mål i Sverige och EU samt en bedömning av Blekinges utgångsläge och förutsättningar. För att kunna nå Sveriges och EU:s klimatmål måste länets mål för 2020 sättas mycket ambitiöst. Målen är därför genomgående mycket utmanande.

11 Transportsystem År 2020 ska transporternas energianvändning åter vara nere på 1990 års nivå. Engagera flera - Kollektivtrafiken: Fördubbling av resandet med kollektivtrafiken i Blekinge till år 2030 jämfört med basåret 2008, samt fördubbling av kollektivtrafikens andel av persontransporterna. Delmål på 25% ökning till Godstransporter: Till år 2020 har det etablerats effektiva omlastningsmöjligheter mellan sjöfart/järnväg vid hamnarna i Karlshamn och Karlskrona och där sysns en tydligt ökande trend i antalet godstransporter med fartyg/tåg. - Till år 2020 har antalet bilar per invånare en nedåtgående trend och andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel är 30% (år 2011 var andelen 9%). - Fysisk planering: Kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafik prioriteras. Till år 2020 ska medborgarna vara väl medvetna om konsumtionens påverkan på klimatet. - Kunskap: Årligen anordnas minst en länsgemensam utställning, evenemang eller kompetenshöjande utbildning - Skola: År 2020 har andelen miljöcertifierade skolor/förskolor ökat till 50% (24% år 2012) - Små- och medelstora företag: År 2015 finns en aktiv funktion för dialog mellan forumet Klimatsamverkan Blekinge och företagsgrupper samt branschorganisationer - Offentlig upphandling: år 2015 används miljö- och hållbarhetskriterier vid samtliga upphandlingar. - Offentlig upphandling: År 2015 används kriterier på minst avancerad nivå vid minst 50% av upphandlingarna. Målen ses som mycket utmanande. Det bedöms i liten utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid. Blekinges mål för 2020 utgår från befintliga mål i Sverige och EU samt en bedömning av Blekinges utgångsläge och förutsättningar. För att kunna nå Sveriges och EU:s klimatmål måste länets mål för 2020 sättas mycket ambitiöst. Målen är därför genomgående mycket utmanande. Målen ses som relativt utmanande. Det bedöms i stor utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid. Målen för Engagera flera saknar motsvarighet i nationella mål och EU-mål. Blekinges mål har därför kunnat läggas på en ambitiös nivå, men med större hänsyn till möjligheterana att kunna nå målen inom utsatt tid.

12 Planerade och genomförda åtgärder Kategorier Insatsområden Transporter och fysisk planering Bostäder och lokaler inkl service/ handel Industri Beskrivning av åtgärd Regional strategi och handlingsplan för biogas till fordon År Utbildningar, kunskapsöverföring till länets aktörer Framtagning av vägledningar, kartläggningar eller verktyg Samordning av nätverk Bidragit med kompetens i andra organisationers åtgärder och insatser X X X Energi i fysisk planering X seminarieturné Förstudie elfordonsprojekt 2012 X X Greencharge Sydost Miljöbilsmässa Green Cars Rock 2013 X X Energideklaration för fordonsflotta i 2014 kommunernas hemtjänst X X X Strategiskt samtal - Samarbete mellan aktörer för att etablera biogasmack 2014 Utbildning till kommuner och 2014 landsting om ruttoptimering inom X X hemtjänsten Utbyggnad gasnät i västra Blekinge 2014 X X Transportstöd Blekinge 2014 X X X X Framtidens intelligenta fjärrvärme X X Systematisk energieffektivisering 2013 del 1 X Utbildning för kommuner och 2014 landsting om systematisk X energieffektivisering del 2 Studieresa Klimatsmart byggande 2014 X Näringslivets möjligheter inom 2012 energi- och klimatarbetet X X X Informationsspridning om finansieringsmöjligheter för energikartläggning 2012 X X Finansiering till eterna

13 Industri forts. Förnybar energi och energidistribution Kompetensutveckling inom miljöskydd 2014 X Handlingsplan för bioenergi samt underlag med potentialbedömning Restvärme i Blekinge X X X X Energidriven Affärsutveckling för företag 2014 X Minskad energianvändning i industrin 2013 X X X X X X X Utveckling av förnybar energi i X X Blekinge 2013 Potentialstudie för biogastillverkning 2012 X X X Mer bioenergi i Blekinge Utveckling av handlingsplan 2014 X X 4EASYNRJ For easy energy Skolprojekt för hållbarhet och förnybar X energi Workshop om bioenergi i Blekinge 2014 X X X Dialog med Försvarsmakten för att 2014 möjliggöra ytterligare utbyggnad av X vindkraft Utveckling av projekt Fossilfritt Skåne 2014 och Blekinge X X X Jordbruk och skogsbruk Beteende och konsumtion Geoenergi i Blekinge 2014 X Främja biogasproduktion - uppsökande verksamhet Förstudie för biogasproduktion i östra Blekinge Utvecklat åtgärder i samverkan med de gröna näringarna Klimatförändringar och hållbart skogsbruk Elmopedturnén klimatföreställning för skolor och allmänhet X X X X X Mässa om Mat och Klimat 2013 X X Klimatsmart Kalender till Blekinges alla hushåll Mobil utställning - Minskad klimatpåverkan i vardagslivet 2014 X X X Bio-olja som ersättning för fossil X eldningsolja 2014 Vindkraftsutbildning 2013 X Utredning av potential för utvinning av 2014 solenergi på hustak i Blekinge X X X X X X X X X Miljödriven tillvät Blekinges miljömåltid 2014 X Stöd för utfasning av fossila bränslen X Havsbaserad vindkrafts möjligheter för företag, utbildning och arbetsmarknad i 2015 X Blekinge Krav på förnybart för stöd till 2014 utvecklingsprojekt X X

14 Tvärsektoriellt arbete Medverkan i konferenser o seminarier 2014 X X Etablering av Klimatsamverkan 2011 Blekinge X X X Klimatsamtal på residenset, årligt återkommande evenemang 2014 X X Upphandlingsseminarium 2011 X X Ny klimat- och energistrategi med åtgärdsplan 2013 X X X X X Energibalans för Blekinge-Småland för år X X X X Energibalans för Blekinge län X X X Dialogmöten - färdplan X X Utställning om klimatförändringar 2013 och klimatpåverkan X X X Klimatföreställning i geodomen 2014 X X X IPCC-kafé på Kreativum 2014 Upptäckarcenter X Inarbetat länets klimat- och 2014 energistrategi i egna miljöledningssystemet Ange samlad bild av resultat per insatsområde (ma en halv A4-sida): Sammanfattning tvärsektoriellt arbete: Utvecklingen av forumet Klimatsamverkan Blekinge har resulterat i ett välutvecklat nätverk för näringsliv, offentlig sektor och organsationer. Den regionala klimat- och energistrategin med åtgärdsplan har fått stort genomslag och fungerar som ett bra stöd i klimatarbetet hos länets olika aktörer. Länsstyrelsens omfattande kartläggning och analys av förhållandena i Blekinge har gett ett vältäckande kunskapsunderlag om energianvändning, effektiviseringsmöjligheter och potential för produktion av förnybar energi i länet. Detta utgör ett viktigt underlag för motivera och stimulera åtgärdsinsatser hos olika aktörer. Länsstyrelsens utåtriktade arbete med att på olika sätt belysa frågan och behoven av åtgärder i offentliga sammanhang har gett resultat. Det har lett till ökad medvetenhet i samhället och lyft klimat- och energiproblematiken till en viktig fråga i samhällsdebatten. En hög medvetenhet i samhället förbättrar möjligheterna för ökade satsningar inom klimat- och energiområdet. Transporter och fysisk planering: Kunskapsnivån har höjts väsentligt hos flera olika aktörer. Inom transporter gäller det framför allt miljöstrateger och fordonsansvariga vid länets kommuner och landsting. Inom fysisk planering gäller det främst personal inom samhällsplanering- och infrastruktur hos kommunerna, regionförbundet och Länsstyrelsen. En strategi och handlingsplan inriktad på att öka produktion och användning av biogas som fordonsbränsle har utarbetats i bred samverkan mellan många aktörer. För varje kommuns individuella fordonsflotta har det tagits fram välgrundade åtgärdsförslag för minskad klimatpåverkan från transporter, med ett följprojekt som stödjer och stimulerar genomförandet av åtgärder. Blekinges samtliga kommuner har genomfört stora insatser för introduktion av elfordon. Ett länstäckande projekt inom samlastning av kommunala godstransporter har gett ökade kunskaper och stimulans att förverkliga framtagna förslag. Bostäder, lokaler inkl. service och handel: Insatserna har lett till kunskapshöjning och stimulans av åtgärdsinsatser inom främst energieffektivisering hos kommuner och landsting. Tjänstemannagruppen inom Klimatsamverkan Blekinge har utvecklats till ett bra nätverk för utbyte av kunskaper och erfarenheter inom området. Innovationsprojektet Smart heat gates för minskad energianvändning inom fjärrvärmesystem har vidareutvecklats och blivit mer känt.

15 Industri: Möjligheter och problematik kopplat till klimat- och energiåtgärder hos små och mellanstora företag i Blekinge har kartlagts genom en intervjustudie, ett viktigt underlag för det fortsatta klimatarbetet med inriktning på näringslivet. Restvärmetillgången från industrier i länet har kartlagts. Det har också utvecklats företagsnätverk för erfarenhetsutbyte kring energikartläggningar och åtgärdsinsatser för minskad energianvändning i industri samt inom besöksnäring. Inom Länsstyrelsens miljötillsyn har kunskapsnivån höjts. Förnybar energi och energidistribution: Baserat på omfattande kartläggningar i länet har potentialen för ökat uttag och produktion av olika bioenergislag och solenergi beräknats. Det har också tagits fram en utvecklad handlingsplan för ökad produktion och användning av bioenergi i Blekinge. Förnybar energi står för drygt 60 procent av Blekinges totala energianvändning, en relativt hög andel om man jämför med andra län. Trots det finns en mycket stor potential att öka produktionen av förnybar energi. Genomförda analyser visar att den sammanlagda potentialen för produktion av bioenergi, sol-el och vindkraft vida överstiger Blekinges totala energibehov. Jordbruk och skogsbruk: Inom jord- och skogsbruk har insatserna bland annat resulterat i kunskapshöjning och väl förankrade klimatåtgärder som utarbetats tillsammans med de gröna näringarna. De framtagna jordbruksåtgärderna är ett viktigt underlag i Länsstyrelsens utformning av kriterier inom landsbygdsprogrammet. Det har också tagits fram ett bra och lättillgängligt utbildningsmaterial för skogsbrukare: Klimatförändringar och hållbart skogsbruk, som kommer att höja kunskapsnivån hos gruppen. Beteende och konsumtion: Riktade insatser till dels skolelever, lärare och allmänheten, dels politiker och andra beslutsfattare, har lett till ökad kunskap och medvetenhet om betydelsen av hur vårt beteende och konsumtionsmönster påverkar individens klimatpåverkan. Miljödriven tillvät: Insatserna har stimulerat utvecklingen inom grön ekonomi och grön tillvät. Vid fördelning av projektbidrag från regionala utvecklingsmedel premieras projekt som drivs med förnybar energi.

16 Samverkan

17 Specificera arbetet som har skett enligt länsstyrelsens regleringsbrev under 2014 (ma två A4-sidor ekl rubriker) Regionala klimat- och energistrategier m.m. 41. Länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna särskilt: Utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet. I detta ingår att länsstyrelserna, i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer, ska identifiera, planera, genomföra och följa upp insatser och åtgärder för att minska klimatpåverkan samt för att öka andelen förnybar energi och öka energihushållningen i länet. Särskilt fokus bör vara på lösningar som är innovativa och resurseffektiva, Arbetet under 2014: Under 2014 intensifierades Länsstyrelsens arbete med åtgärdsinsatser efter att strategin med åtgärdsplan färdigställts. De största insatserna genomfördes inom transporter, förnybar energi och konsumtion. Det regionala forumet Klimatsamverkan Blekinge som leds av landshövdingen fyller en viktig funktion i att stärka klimatarbetet. Under 2014 genomfördes flera länstäckande åtgärdsinsatser. En Klimatsmart Kalender med tips för årets månader delades ut till länets alla hushåll. Kalendern var illustrerad med humoristiska skisser av en känd Blekingekonstnär, och innehöll information om Blekinges nya klimat- och energistrategi med åtgärdsplan. Evenemanget Klimatsamtal på Residenset 2014 för politiker och andra beslutsfattare i länet blev mycket uppskattat. Bland annat handlade det om potentialen för solenergi i Blekinges bebyggelse och ett inspirerande eempel på hur man kan gå från ord till handling i arbetet för minskad klimatpåverkan kopplat till hållbarhetsperspektiv som helhet. I maj månad anordnades klimatföreställningar i samarbete med SMHI med deras spektakulära Geodom - en uppblåsbar kupol där själva taket utgör bildskärm. Under turnéveckan gavs informativa och mycket uppskattade föreställningar i Blekinges alla kommuner med inriktning dels mot politiker, dels skolungdomar och allmänheten. En annan viktig insats var ett strategiskt möte med utvalda nyckelaktörer för att skapa förutsättningar för etablering av en biogasmack i östra Blekinge. Slutsatsen blev att genom samarbete mellan flera aktörer finns goda möjligheter att få ihop det kundunderlag som krävs. Arbetet drivs nu vidare genom Klimatsamverkan för att få fram beslut i frågan hos medverkande aktörer till april/maj stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området energiomställning, Arbetet under 2014: Under 2014 genomfördes intern samverkan i den löpande ärendehanteringen inom främst fysisk planering och tillståndsprövning av verksamheter. Energigruppen medverkade regelbundet i Länsstyrelsens veckomöten för tvärsektoriell diskussion av aktuella ärenden. Under 2014 implementerade Länsstyrelsen relevanta mål och åtgärder från den regionala klimat- och energistrategin i den egna organisationens miljöledningssystem. Länsstyrelsen genomförde även interna seminarier om det uppdaterade miljöledningssystemet för samtliga avdelningar.

18 Länsstyrelsen deltog i mötena som anordnades inom nätverk för länsstyrelsernas energisamordning på såväl nationell nivå som i sydlänen. Inför uppstart av årets projekt kontaktade vi andra länsstyrelser som genomfört liknande insatser och drog nytta av deras erfarenheter. Under 2014 tog Länsstyrelsen i Blekinge initiativ till och genomförde en enkätundersökning hos länsstyrelserna i sydlänsgruppen för att kartlägga förbättringsbehov kring resfria möten. Resultatet gav en tydlig bild av stor förbättringspotential, både tekniskt och användarmässigt. Identifierade utvecklingsområden fogades sedan in i det länsstyrelsegemensamma projektet Effektivare energi- och klimatarbete i Länsstyrelsernas miljöledningssystem. Under 2014 andordnade Länsstyrelsen i Blekinge tillsammans med Kronoberg, Kalmar och Jönköping två utbildningar inom energieffektivisering för kommuner och landsting. Vi inledde även samarbeten med såväl länsstyrelser, regionförbund och energikontor i både Skåne och Småland i förarbetet för gemensamma projekt inom regionala strukturfondsprogrammet. genomföra insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillvätarbete och infrastrukturarbete, Arbetet under 2014: Länsstyrelsens energigrupp medverkar löpande i ärenden inom fysisk planering för att belysa energiaspekter för bostäder, lokaler och transportinfrastruktur. För att öka genomslaget av energifrågor inom miljöfarliga verksamheter vidareutbildades samtliga miljöskyddshandläggare under 2014 om Energi i tillsynen. En handläggare fick även vidareutbildning inom bioenergiproduktion. Sammantaget skapar detta bättre förutsättningar för genomförandet av flera åtgärder i klimat- och energistrategins åtgärdsplan. I förarbetet för landsbygdsprogrammets nya programperiod inarbetade Länsstyrelsen ett regionalt kriterium som premierar användning av förnybar energi vid projektgenomförande. Detta kommer att appliceras genomgående på alla olika typer av ansökningar. Även för projektansökningar inom regional utveckling påbörjade Länsstyrelsen arbetet med att införa kriterier som permierar energieffektivisering och förnybar energi. genomföra insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, Arbetet under 2014: Under 2014 gjorde Länsstyrelsen en kartläggning av restvärme från industrier i Blekinge. Ett nätverk utvecklades mellan de industriföretag som medverkade. Länsstyrelsen arbetar nu tillsammans med Energikontoret för att skapa förutsättningar för att utveckla nätverket vidare. Under 2014 presenterades intressanta testresultat från innovationsprojektet Smart heat gates för fjärrvärmesystem. Projektet stöds av Länsstyrelsen. Med hjälp av tekniken kan man undvika spetslast, d.v.s. tillfälligt hög energianvändning, då fjärrvärmen måste kompletteras med annan energi, oftast framställd från fossilt bränsle. Under uppvärmningssäsongen 2013/14 minskade CO2-utsläppen från testområdet med 82 ton. Projektet är ett samarbete mellan Karlshamns Energi, innovationsföretaget NODA och Blekinge Tekniska Högskola. Länsstyrelsen medverkar i projektets styrgrupp. Inom regional utveckling stödjer Länsstyrelsen det sektorsövergripande projektet Havsbaserad vindkrafts möjligheter för företag, utbildning och arbetsmarknad i Blekinge. Genom att klustra företag för att bygga upp bred kompetens, skapa konkurrenskraftighet, samt driva högskoleutbildning för vindkraftstekniker skapas förutsättningar att regionalt ta vara på utvecklingsmöjligheterna. Inom Länsstyrelsens projekt Transportstöd Blekinge genomfördes aktiviteter för att stödja och stimulera de offentliga aktörernas arbete med minskad klimatpåverkan från transporter. Det handlar om åtgärdsförslag dels från analys av fordonssammansättning och körsträckor inom respektive kommun, dels från analys av möjligheter till gemensamhetslösningar för samlastning av kommunalt gods. Både Länsstyrelsen, Blekinges alla kommuner och Landstinget medverkar också aktivt i Greencharge

19 Sydost, landets största projekt för introduktion av elbilar. Under året slutfördes också en strategi och handlingsplan för biogas till fordon, ett projekt som genomfördes tillsammans med länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län. Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder som aktörerna nu börjat arbeta med. En mycket viktig och pådrivande insats var det strategiska samtalet som Klimatsamverkan anordnade för att skapa förutsättningar för etablering av biogas-mack i östra Blekinge genom samarbetslösningar (beskrivet ovan under första strecksatsen för uppdrag 41). Länsstyrelsen anordnade två utbildningar genom stöd av Energimyndigheten för att stödja energieffektiviseringsarbetet inom kommuner och landsting. Kurserna som gavs var Systematisk energieffektivisering del 2, samt Ruttoptimering och samlastning. Länsstyrelsen och Klimatsamverkan Blekinge anrodnade även en Blekingeturné med klimatföreställning i SMHI:s spektakulära geodom. Vi producerade även en mobil utställning för allmänheten om klimatpåverkan i vardagslivet. Utställningen sattes sedan upp för visning i bibliotek eller stadshus hos länets kommuner. verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft. Arbetet under 2014: I länet planeras omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Hanöbukten genom Blekinge Offshore. Tillståndsprocessen kompliceras av tydliga motstående intressen från Försvarsmakten, där försvarssekretess hindrar diskussion kring möjliga lösningar. Under 2014 tog Länsstyrelsen initiativ till flera möten med Försvarsmakten för dialog, och har därigenom fått större inblick i problematiken. Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att det finns möjlighet att hitta lösningar. I december föreslog Länsstyrelsen för Miljödepartementet att vi ska får rollen som medlare för att få till stånd en dialog om möjligheter, något som hittills saknats mellan sökande och Försvarsmakten. En utredning visade att solenergipotentialen för Blekinges alla byggnadstak motsvarar så mycket som 75% av länets totala energianvändning. Under 2014 slutfördes även en potentialstudie för bioenergi och Länsstyrelsen tog fram en utvecklad handlingsplan för att öka produktion och användning av bioenergi i Blekinge.

20 Länsstyrelsen Dalarnas län

21 Länsstyrelse: Dalarna Arbetets utveckling Vision Mål Åtgärdsplan Prioritering Potentialer Statistik, uppföljning & utvärdering Samverkan Strategin antogs Bygger på tidigare strategier från 2006 och Vision finns. Strategi beslutad av länsledning och Region Dalarna Strategin beaktar och påverkas av målkonflikter och synergier. Särskilt vind- och bioenergi, sysselsättning och tillvät. Mål täcker de valda insatsområdena. Mål utgår från problembild och övergripande åtgärdsområden och är något ambitiösare än de nationella målen. Koppling till RUP, Miljömålsarbetet finns. Arbetet med Handlingsplaner pågår sedan Åtgärdsområden utgår från länets problembild. Prioriteringar av åtgärder. Åtgärder har tydlig koppling till mål. En ansvarig samverkansgrupp per åtgärd. Framgår vem/vilka som har ansvaret för åtgärd samt tidsplanering. Framgår att och hur process, mål och åtgärder ska följas upp. Klimat och energi integreras inom länsstyrelsernas sakområden, tillsyn och miljöprövning, näringslivsutveckl- Prioriteringar har gjorts, utifrån: -Hinder -Förutsättningar -Annat med stor betydelse för trendbrott, där regionalat och lokalt arbete kan ge stor effekt samt där samverkan är viktigt för resultatet. Ambition att utpekade insatsområden ska komplettera redan pågående arbete. I arbetet med planering av strategin har länsstyrelsen i mycket stor utsträckning använt sig av statistik, kartläggningar, potentialberäkningar och input från aktörer. Uppföljning och utvärdering är genomförd för samtliga områden. Årlig uppföljning av Energiintelligent Dalarnas VP. Systematisk uppföljning av länets energi- och klimatstatistik. Oklart hur länet bearbetar statistik. Strategin uppdateras tidigast 2015, sannolikt Resultat och effekter kommuniceras via: webbplats, LEKS webbplats, Planering: flertalet av aktörskategorierna har samverkat i mycket eller stor utsträckning. Centrala myndigheter och allmänheten i viss resp. liten utsträckning. Genomförande: framföra allt med länsstyrelsen internt, kommunal förvaltning, näringsliv och universitet/högskola. Det finns även kluster och institut som samverkan sker med. Förankring har skett med de flesta i stor utsträckning. Uppfölj-

22 ing, fysisk planering, upphandling. nyhetsbrev, media, möten med eterna parter, årsredovisning och konferenser. ning/utvärdering: har genomförts och resultat spridits i viss utsträckning till olika aktörer. Av Dalarnas landyta används nästan 70 % till jord- och skogsbruk. Trots konstant befolkning och minskad produktion använde länet mer energi 2010 än 2005, framför allt är det energianvändning för transportändamål som har ökat. Potentialen att öka utvinningen av förnybar energi i länet är god. På kort sikt gäller det framförallt vindkraft och bioenergi, på lite längre sikt även solenergi. Länsstyrelsen har i flera år arbetet med energifrågor och samverkan inom dessa. Strategin understryker att Energi- och klimatstrategiskt arbete behöver integreras i ordinarie kärnverksamhet hos alla aktörer på alla nivåer, från projekt till process. Samverkansgrupper skapas, somliga av länsstyrelen, andra av andra regionala aktörer för att arbeta med de olika områden som identifieras i strategin. Målsättningen är att arbetsgrupperna formulerar specifika mål och konkreta åtgärder för att nå de övergripande målen inom respektive insatsområde. Länsstyrelsen anser själva att det är en mer framkomlig väg att skapa ramverk och peka ut riktning som är förankrade hos aktörerna - men att samverkansgrupperna får precisera vad som ska göras för att uppnå målen. De som arbetar med frågan vet bättre vad som är bästa vägen att nå målen. Dalarna är aktiva inom Länsstyrelsernas nationella energi- och klimatsamordning och med övriga pilotlänen genomfördes runda bordssamtal med flera länsstyrelser. Framför allt bedrivs samverkan inom Energiintelligent Dalarna (EID) som sedan 2006 har till syfte att möjliggöra samordning och stimulera samarbete inom energiområdet. Energiintelligent Dalarna är ett nätverk för alla aktörer i länet som är involverade eller intresserade av energi- och klimatfrågor i Dalarna. I styrgruppen för EID är landshövdingen ordförande och Region Dalarnas ordförande vice ordförande. Inom Energiintelligent Dalarna görs varje år en verksamhetsplan där allt samlas som är på gång inom energi- och klimatområdet i Dalarna och där fångas då åtgärderna/insatserna från ansvariga processer/nätverk upp. Det regionala energi- och klimatstrategiska arbetet har bland bidragit till:

23 att regionala aktörer, kommuner, branscher, ideella organisationer, m fl, har fått ökad kunskap om nationella mål och strategier och vad detta innebär för regional utveckling. De har dessutom fått kunskap om vilka åtgärder som behövs för att Dalarna ska bidra till nationella målen. att ett forum för regional samverkan kring energi- och klimatfrågor etablerats: Energiintelligent Dalarna att aktörer fått stöd i sitt eget energi- och klimatarbete

24 Ambitionsnivåer Län Dalarna Mål på kort och lång sikt. Regionala mål. Dalarnas energi- och klimatmål för år 2020 och år 2050 har år 2005 som basår. Måluppfyllelse: Länets bedömning om mål kommer att nås. Klimat 2020: Utsläppen av väthusgaser har minskat med över 20 % totalt. 2050: Utsläppen av väthusgaser har minskat med nästan 70 % totalt. Målet inom minskade utsläpp från väthusgaser bedöms vara något mindre utmaning. Det bedöms i viss utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid. Energihushållning 2020: Energianvändningen har effektiviserats med 25 % i alla sektorer utom processindustrin där en effektivisering om 20 % förväntas. 2050: Energianvändningen har effektiviserats med 50 % i alla sektorer förutom i processindustrin där en effektiviseringom 40% förväntas. Förnybar energi 2020: Utvinningen av förnybar energi har ökat med 50 %. 2050: Utvinningen av förnybar energi har ökat med 100 %. Målet inom energi hushållning ses som en mycket stor utmaning. Det bedöms endast i liten utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid. Målet inom förnybar energi ses som en stor utmaning. Det bedöms endast i liten utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid. Transportsystem För väthusgaser och energihushållningen finns sektorspecifika mål för transporter, bostäder och service, olika delar av industrin, jordbruk (markanvändning) och övrigt. Förutom dessa mål för transportsektorn finns inget eplicit mål för just transportsy- -

25 Konsumtionens klimatpåverkan stem. 2020: Medvetenheten om vår konsumtions globala påverkan är hög och de globala utsläppen av väthusgaser orsakade av vår konsumtion har börjat minska. Det bedöms endast i liten utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid. Sysselsättning 2050: Utsläppen av väthusgaser orsakade av vår konsumtion är mindre än 2 ton CO2-ekvivalenter per person och år. 2020: Energiomställningen är en hävstång för miljödriven tillvät och sysselsättningen inom detta område ökar. 2050: Energiomställningen har skapat tusentals nya jobb i Dalarna. Det bedöms i stor utsträckning troligt att nå de satta målsättningarna inom utsatt tid.

26 Transporter och fysisk planering Utbildningar, kunskapsöverföring till länets aktörer Framtagning av vägledningar, kartläggningar eller verktyg Samordning av nätverk Deltagande i andra organisationers åtgärder och insatser Stödets finansiering till eterna Planerade och/eller genomförda åtgärder Insatsområden Beskrivning av åtgärd År Distansmöten hur gör man - teknik för kommunikation/möten via webben 2012 Transporteffektivisering - Varför är det viktigt att effektivisera resor och transporter och vad kan man göra -en översikt 2012 Ruttoptimering inom hemtjänsten 2012 Miniworkshop om "transportsnål fysisk planering" på miljömålsdagen 2012 Energi- och klimataspekter i fysisk planering PM 2013:18 samt presenterat den för kommunernas planarkitekter 2013 PM - Vägledning för inköp och leasing av fordon - som stöd i miljöledningsarbetet på länsstyrelserna och kommunerna, PM 2013:11, samt skickat det till kommunernas gemensamma 2013 upphandlingscentral. Energi- och klimatseminarium handlade om hållbara transporter 2014 Presentation om status gällande transporternas utsläpp och energianvändning presenterades inom Transportdialog Deltagit i samrådsprocessen för översiktsplaner och detaljplaner och bidragit med energikompetens Länsstyrelsen har medverket i genomförandet av Fjällpaketet transporter som drevs av Regionen

27 Industri Bostäder och lokaler inkl service/ handel Bidragit med energi- och miljökunskap vid upphandling av Länsstyrelsens upphandling av bilar Kartläggning av tunga transporter i Dalarna (Sveriges Åkeriförening region Mitt) 2013 Uthållig kommun deltagit i nationella referensgruppen och årliga seminarium Deltagit i möten i Elbilsnätverk under vintern Uppstart av Transportdialog Dalarna nätverk för hållbara transporter Projektet Ja, vi möts resfritt Nätverksträff inom EID 29, september 2011 Byggtillsynsvägledningsplan Byggdialog Dalarna LCC -med fokus på byggnader 2012 Energioptimering utan investering 2013 Energihushållning i VA-sektorn, Rapport 2013: Halverad energianvändning i småhus - Vägar för att nå energi- och klimatmålet i Dalarna, Rapport 2014: Nätverksträffen inom EID 6 november 2014 Energismarta handlare - så kan du sänka dina energikostnader, broschyr. 2012/2013 GREEN och GREEN 2020-projekten Trästad och trästad Bidragit med energi- och klimatkunskap i miljöledningsarbetet Byggdialog Dalarna En undergrupp inom Dala VA som fokuserar på energieffektivisering Fjärrvärmesamverkan, startades 2013, övergick till att bli temagrupp Hållbara Energisystem inom Byggdialog Dalarna Deltagande på seminarie om EPC 2014 Energihushållning är ett krav - vägledning till tillsynsmyndigheter i Dalarna PM 2012: Energismarta Företag och Energismarta Lanthandlare PM 2013: Energi i miljöprövning, PM 2013: Branschvis energieffektivisering (BEE) 2014 Nu är ansvaret ditt, vägledningsbroschyr för verksamhetsutövare. 2012

28 Förnybar energi och energidistribution Samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv Energikompetens i prövning av ärenden Näringslivsenheten har använt en del av sitt företagsstöd till energikartläggningscheckar Deltagit i samrådsprocesser kring miljötillsyn och bidragit med energikompetens Regional energisamverkan storindustrin Bioenergipotentialen i Dalarnas län, Rapport 2007: Biogas Mitt 2009 Vindkraft i Dalarna, Rapport 2011: Presentation av "Vindkraft i Dalarna, Rapport 2011:15" på ett seminarium 2011 Småskalig kraftvärme närverksträff inom EID 2011 Solenergi i Dalarnas bebyggelse, Rapport 2012: Beräkning av befintlig solenergi i länet 2012 Presentation om förnybar energi på samhällsenhetens möte med kommunala planarkitekter 2012 Energieffektivisering och fjärrvärme Hur kan fjärrvärmeförtagen utveckla sina produkter så att vi gemensamt spara resurser? 2013 Underlag för potentialberäkningar av förnybar energi, Rapport 2013: Presentation av Solenergi i Dalarnas bebyggelse, Rapport 2012:05" på EID nätverksträff 2013 Nya riksintressen för vindbruk 2013 Seminarium om primärenergi - Varför ska primärenergianvändning mätas och hur gör man 2014 det? Elnät/solcells-nätverk 2014 Föreläsning om bränslecellssystem som elektriska energilager på Högskolan 2014 Bistått med kompetens vid Länsstyrelsens granskningen av kommunernas översiktsplaner avseende hur de hanterat vindkraft Ett av resultaten av PM Vindkraft i Dalarna Vindkraftsnätverk mellan regionelnätsägare och vindkraftsprojektörer Fjärrvärmesamverkan, startades 2013, övergick till att bli temagrupp Hållbara Energisystem inom Byggdialog Dalarna

29 Tvärsektoriellt arbete Miljödriven tillvät Beteende och konsumtion Jordbruk och skogsbruk Jordbrukets klimatpåverkan globala utsläpp lokala åtgärder, Rapport 2013: Projektet Energilots och Energilots Presentation av rapporten "Främja hälsa - En nyckel till hållbar utveckling" på EID nätverksträff 2010 Hållbar upphandling 2012 Framtidsmuseet för att integrera energi och klimat i den ord. utbildningen i Dalarnas grundskolor 2014 Bildningsförbundet Dalarna spridning studiematerial till kommunpolitiker 2013 Bildningsförbundet Dalarna, Dala Energiförening, Naturskyddsföreningen, Tällberg Forum och Byföreningen Ja Järna för att ordna studiecirklar, seminarier och studiebesök riktade till allmänheten för att bidra till genomförandet av energi- och klimatstrategin Konsumtionsrapport om länsstyrelsens roll Konsumtionsnätverk - under uppstart Erfarenheter från arbetet med miljödriven tillvät inom Pilotlän Dalarna, PM 2013: Arbetet med Energiintelligent Dalarna och Arbetet med miljödriven tillvät i Dalarna - En aktörs- och funktionsanalys, PM 2013: Flera kluster och innovationsfrämjande aktiviteter har under 2014 börjat samarbete inom innovation och tillvät - öppen innovationsarena X Energiseminariet. Tema för året var: Från ord till handling! 2010 Energiseminariet. Tema för året var: Pilotlän Dalarna-ett avstamp för grön utveckling! 2011 Energiseminariet. Tema för året var: Miljödriven utveckling på väg mot Färdplan Dalarnas förslag till åtgärder och styrmedel, PM2012: EnergiWebb Dalarna - kommunalt verktyg för energistatistik, PM2013: Besluta klimatsmart - Grundkurs i klimat- och energifrågor för politiker i Dalarna - studiematerial, Dalarnas Bildningsförbund 2013 Energiseminariet. Tema för året var: Energi & Business 2013 Styrdokument energi 2013

30 EID Nyhetsbrev Systematiskt arbete med energi-effektivisering (kommuner) 2014 Energiseminariet. Tema för året var: Hållbara transporter 2014 Dalakommunernas energi- och klimatnätverk Deltar i Energiweb Dalarnas styrgrupp Kommunbesök där syftet har varit att stötta energi- och klimatsamordnarnas interna arbete Kommunbesökt riktat till politiker Intern energisamordning, PM 2012 Utvecklat samverkansstrukturen för Energiintelligent Dalarna 2013 EIDs nätverk eller motsvarande EID styrgrupp EID samordningsgrupp eller motsvarande Energiseminarieplaneringsgruppen Länsstyrelseintern samverkansgrupp EID hemsida Bidragit i arbetet med miljömålsrevideringen 2012 Energikontoret och Bildningsförbundet för att delta i planering och genomförande av det årliga Energiseminariet Energikontoret för att delta i EID samordningsgrupp och genomföra insatser i energi- och klimatstrategin Naturskyddsföreningen, ITS Dalarna, Dala Energiförening och Omställning Falun har fått medel för att göra remissyttranden till Energi- och klimatstrategin så att Länsstyrelsen på så sätt får in synpunkter från fler aktörer. Utnämningen av Dalapiloter

31 Ange samlad bild av resultat per insatsområde (ma en halv A4-sida): Åtgärderna inom insatsområdet Transporter och Fysisk planering har lett till kunskapshöjning hos kommunerna om bland annat ruttoptimering, distansmöten och hur energi- och klimataspekter beaktas i översikts- och detaljplanearbetet stöttat uppbyggnaden kring nätverk för kunskapsutbyte och samordning så som Transport Dialog Dalarna och elbilsnätverk ökad integrering av energi- och klimatfrågorna inom länsstyrelsens arbete med översikts- och detaljplaner både vad gäller den vägledande respektive kontrollerande rollen samt i länsstyrelsens miljöledningsarbete Ovanstående insatser leder till att fler energieffektiviseringsåtgärder och klimatåtgärder genomförs. Några eempel är: Särskilda videorum hos alla kommuner utom en Länsstyrelsen köper bättre bilar ur energi- och klimatsynpunkt. Leksands hemtjänst har kraftigt minskat sina bilresor Åtgärderna inom insatsområdet Bostäder och lokaler inklusive service/handel har lett till Kunskapshöjning i kommunerna respektive i bostads- och fastighetsbolag med flera om bland annat LCC, energioptimering utan investering, vägar för att nå halverad energianvändning i småhus, primärenergi och ett energisystemperspektiv vid energieffektivisering. Kunskapshöjning i VA-sektorn, skidanläggningar och lanthandlare om energikartläggning och hur de kan planera åtgärder för att energieffektivisera sina verksamheter Etablerat och medverkat i nätverk för kunskapsutbyte och samordning så som Byggdialog Dalarna och en energieffektiviseringsgrupp inom Dala VA. ByggDialog Dalarna har blivit en etablerad branschsamverkan som hanterar fler branschfrågor än bara energi- och klimatfrågan. Ökad integrering av energi- och klimatfrågorna inom länsstyrelsens arbete med projektstöd, företagsstöd, byggtillsyn, miljöledning, miljötillsyn och miljötillsynsvägledning Medverkat i Byggdialog Dalarnas arbete med en Dalastrategi för lågenergibyggande och kommunernas träbyggnadsstrategi

32 Ovanstående insatser leder till att fler energieffektiviseringsåtgärder och klimatåtgärder genomförs. Några eempel är: Stödjande insatser som kunskapshöjande åtgärder, nätverksuppbyggande, användandet av företagsstöd till energikartläggningscheckar, projektinsatser kring energikartläggning som kombineras med miljötillsynens möjlighet att ställa krav på att energikartläggning finns har gjort att många fler företag har gjort energikartläggningar och aktivt arbetar med att göra energieffektiviseringsåtgärder. Ökade resultat har uppnåtts genom att kombinera och koordinera insatserna mellan dessa olika typer av verktyg och styrmedel mot samma målgrupp, eempelvis lanthandlare. (se även området industri nedan då service i vissa fall berörs av samma insatser som små och medelstora industriföretag). Kunskapshöjningen kombinerat med nätverksarbete så att kunskapen omsätts i insatser har bidragit till att fler aktörer i Dalarna bygger med lägre energianvändning än dagens BBR. Fastighetsbolagen arbetar även aktivt med energifrågan i sina befintliga bostäder. Arbetet har i Dalarna även resulterat i att energibolagen och fastighetsägarna börjat samverka kring att hitta bästa insatserna för energisystemet så att energieffektiviseringsinsatser även leder till kostnadsbesparing i ett systemperspektiv. Fem kommuner har en strategi för trähusbyggande. Länsstyrelsen Dalarna har tecknat ett fastighetsavtal med grön bilaga. Åtgärderna inom insatsområdet industri har lett till (här fokuseras på energieffektivisering i befintlig produktion, nedan för miljödriven utveckling tas innovationsarbetet upp för att få fram nya produkter som bidrar till energi- och klimatarbetet) Kunskapshöjning hos industriföretag, framförallt små och medelstora industriföretag, om energikartläggning och hur de kan planera åtgärder för att energieffektivisera sina verksamheter. För kunskapsutbyte och samordning etablerat, finansierat och deltagit i arbetet med nätverket Samverkansforum för energieffektivare näringsliv Ökad integrering av energi- och klimatfrågorna inom länsstyrelsens arbete med miljötillsyn, miljöprövning, miljötillsynsvägledning och handläggning av företags- och projektstöd. Företags- och projektstöd kan eempelvis komma från regionala utvecklingsmedel, landsbygdsprogrammet och regionala serviceprogrammet Ovanstående insatser leder till att fler energieffektiviseringsåtgärder och klimatåtgärder genomförs. Ett eempel är: Stödjande insatser som kunskapshöjande åtgärder, nätverksuppbyggande, användandet av företagsstöd till energikartläggningscheckar, projektinsatser kring energikartläggning som kombineras med miljötillsynens möjlighet att ställa krav på att energikartläggning finns har gjort att många fler företag har gjort energikartläggningar och aktivt arbetar med att göra energieffektiviseringsåtgärder. Ökade resultat har uppnåtts genom att kombi-