NÖJD STUDENT INDEX (NSI) HT 2015

Transkript

1 NÖJD STUDENT INDEX (NSI) HT 2015

2

3 Sammanfattning NSI-enkäten genomfördes år 2015 för femte gången och hade en svarsfrekvens på 24 procent. Sammantaget uttrycker respondenterna en hög grad av nöjdhet i årets enkät, för såväl LTU, utbildningen de läser som universitetets stödtjänster. 86 procent av respondenterna uttrycker nöjdhet med sin utbildning. Respondenterna är även nöjda med kvaliteten på den utbildning de läser och skulle också rekommendera sin utbildning vid LTU, och LTU som lärosäte. Bland de områden där det finns vissa brister finns bl a arbetslivsanknytning, där många studenter upplever att det inte förekommer i deras utbildning i den utsträckning de önskat. Respondenterna är generellt sett väldigt nöjda med de service- och stödtjänster som LTU erbjuder. Graden av nöjdhet med olika tjänster varierar mellan de olika tjänsterna, som dock är väldigt olika till sin karaktär och således inte enkelt jämförbara. I stort följer nöjdheten mönstret från föregående enkäter. Respondenterna är även väsentligen nöjda med både den fysiska och psykosociala campus- och lärandemiljön. De brister som ändå anses finnas i den fysiska miljön berör främst brist på studieplatser, och ventilation. Detta bör följas upp i de sammanhang lokalförsörjning diskuteras. Även störning från pågående ombyggnationer omnämns i tämligen hög grad för Campus Luleå. Då det gäller den psykosociala miljön kan det konstateras att många studenter upplever att stress utgör ett hinder för studierna, 45 %, och denna siffra har varit i stort sett konstant i de senaste enkäterna. Enligt respondenterna råder i stort likabehandling vid universitetet instämmer i att det inte förekommer diskriminering, mobbning och kränkning vid universitetet på de olika alternativen kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion/trosuppfattning, samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Sammantaget kan sägas att resultatet för enkäten 2015 inte avviker nämnvärt från föregående enkäter.

4

5 Nöjd student index 2015 Hösten 2015 genomfördes studien Nöjd student index för femte gången vid Luleå tekniska universitet. Enkäten skickades ut till samtliga programstudenter från termin tre och uppåt och alla som läste fristående kurs och varit terminsregistrerade i tre terminer när utsökningen gjordes. Enkäten distribuerades till studenternas e-postadresser vid universitetet och var möjlig att fylla i under två veckor, under vilken tid två påminnelser skickades ut. Svarsfrekvensen vid 2015 års enkät var 24 procent, med svar och i populationen. Antal respondenter per utbildning framgår av Bilaga 2. Denna rapport är en redovisning och analys av delar av materialet. Analysen kopplar svaren om utbildningarna och lärosätet till relevanta bakgrundvariabler. Den håller sig dock vad gäller bakgrundsvariabeln utbildning på nivån utbildningsområden. Vilket område respektive utbildning ingår i framgår av Bilaga 1, där framgår också att antalet utbildningar inom områdena varierar markant. I föregående enkäter har Magister- och masterutbildning utgjorts av ett utbildningsområde. Inför årets enkät har det brutits ner till delområden per utbildningsområde. Detta medför att totalpopulationen är liten med få respondenter, vilka dock kan utgöra stora delar av populationen för respektive område. Analyser för enskilda utbildningar har inte gjorts på grund av tidsbegränsningar och den tämligen låga svarsfrekvensen. Några signifikanstest är heller inte gjorda, vilket gör att det vanskligt att uttala sig om förändringar mellan åren 2014 och 2015 är reella. Källmaterialet finns dock tillgängligt för djupare analyser. Vid läsning av rapporten är det några saker som behöver beaktas. I analysen används genomgående måttet andelen som instämmer respektive inte instämmer i påståenden. Måttet utgår från skalan i enkäten som löper från 1-6, där 6 innebär mycket nöjd alt. instämmer helt och 1 innebär missnöjd alt. instämmer inte alls. I analysen betraktas svar mellan 4-6 på skalan som instämmande alt. nöjdhet, och svar mellan 1-3 som instämmande alt. nöjdhet i lägre grad. Detta är femte gången studien genomförs. I denna analys behandlas väsentligen material från årets enkät och i de fall jämförelser görs omfattar dessa jämförelser mellan enkätresultaten 2014 och Resultatrapporter från tidigare års enkäter finns för läsning på enkätens sida på webben. 5

6 Om dig - bakgrundsvariabler För att få information om respondenterna ställdes inledningsvis frågor om ålder, kön, hur många terminer de har studerat, vid vilken utbildning och vid vilken campusort de huvudsakligen studerar. Åldersfördelningen bland de som svarat redovisas i Diagram 1. Knappt 60 procent av respondenterna är mellan år och åldersstrukturen bland de som svarat följer i övrigt strukturen hos totalpopulationen. Det ska dock noteras att en tredjedel av respondenterna inte har besvarat frågan, vilket är en ökning jämfört med enkäten 2014 då motsvarande andel var en femtedel. Diagram 1: Åldersfördelning bland respondenterna På frågan om kön har 1,5 procent valt att inte uppge kön och ytterligare 1,5 procent har valt att inte alls besvara frågan. Detta är en avsevärd minskning från föregående år då 11 procent 2014 valde att inte svara. I årets enkät lades svarsalternativet Inget svar till på frågan med målsättning att öka antalet respondenter som besvarade frågan, vilket förefaller ha lyckats utifrån vad materialet visar. Bland de som svarat är 43,1 procent män och 55,3 procent kvinnor. En jämförelse med totalpopulationen där 47 procent är kvinnor och 53 procent män visar att kvinnor är mer benägna att besvara enkäten, vilket följer mönstret från föregående undersökningar. I Diagram 2 framgår fördelningen av respondenterna fördelat på utbildningsområde, inkluderat fristående kurs. Allra flest, 42,9 procent läser en civilingenjörsutbildning, följt av utbildningar inom Grundutbildning - hälsovetenskap (14,6 %), Programutbildning Högskoleingenjör och brandingenjör (7,9 %), Grundutbildning ekonomi (6,9 %), Grundutbildning lärarutbildning (6,6 %), Grundutbildning Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (5,9 %), Grundutbildning Ljud, medier och Upplevelseproduktion (4 %), Magister- och masterutbildning Hälsovetenskap (2,6 %), samt Magister- och masterutbildning Lärarutbildning och Grundutbildning konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelarutbildning, vardera 2 procent. En lika stor andel av respondenterna läser Magister- masterutbildning Teknik som Fristående kurs (0,9 %), 0,6 procent läser övrig teknisk 6

7 utbildning grundnivå, 0,3 procent Magister- och masterutbildning Samhällsvetenskap samt slutligen magister- och masterutbildning Musik, 0,1 procent. En jämförelse med totalpopulationen visar att benägenheten att besvara enkäten är tämligen jämn mellan utbildningsområdena, då avvikelserna ligger inom ca +/- 10 procent mellan enskilda områden. Diagram 2: Fördelning av respondenterna på utbildningsområde/studieform Flertalet av respondenterna, 79,4 procent, bedriver huvudsakligen sina studier vid Campus Luleå. Siffrorna för Piteå, Skellefteå, Kiruna och Bergsskolan Filipstad är 5,5 %, 4,1 %, 1 % samt 0,8 %. 9,2 procent är distansstudenter. I jämförelse med totalpopulationen kan noteras att knappt 7 procent av respondenterna inte har besvarat frågan samtidigt som den kategori som besvarat frågan i något lägre utsträckning är distansstudenter. Det är möjligt att den gruppen utgör en större del av de som inte besvarat frågan, men detta har inte kunnat fastställas. Diagram 3 visar fördelningen av antalet terminer som respondenterna har studerat vid LTU. Värt att notera är att detta diagram endast inkluderar programstudenter. Det vanligaste svarsalternativet är 3 terminer, följt av 5 terminer. Det syns ett tämligen tydligt mönster att fler respondenter har studerat 3, 5, 7 respektive 9 terminer, vilket kan förklaras med att höstantagningar till program är vanligare än vårantagningar. 7

8 Diagram 3: Fördelning av antal terminer respondenterna har studerat vid LTU Vid en jämförelse med totalpopulationen framgår att studenter som läser sin tredje och femte termin har besvarat den i något lägre utsträckning, medan de som läser sin fjärde respektive sjätte termin (d v s vårantagna) besvarat den i något högre utsträckning. För övriga motsvarar andelen respondenter deras andel av totalpopulationen. Att benägenheten att besvara enkäten är högre tidigare i utbildningstiden följer mönstret från föregående år. 8

9 Din utbildning I detta avsnitt presenteras svaren på frågor om utbildningarnas måluppfyllnad utifrån de mål som ställs i högskolelag och högskoleförordning, samt de mål som universitetet har för sina utbildningar. Svaren redovisas per utbildningsområde då andra bakgrundsvariabler antas vara av mindre betydelse i detta fall. Att redovisa dem per enskild utbildning skulle bli för omfattande och för många utbildningar skulle det också bli väldigt få observationer. I enkäten framgår att studenterna vid LTU är nöjda med sin utbildning utifrån de mål som anges i Högskolelagen och Högskoleförordningen. 90 procent instämmer i att de i sin utbildning utvecklar förmågan att göra självständiga och kritiska bedömningar, 81 procent instämmer i att de utvecklar förmågan att självständigt skapa och uttrycka egna idéer och 85 procent instämmer i att de utvecklar förmågan att kritiskt reflektera över eget och andras förhållningssätt, och 88 procent instämmer i att de i sin utbildning utvecklar förmågan att identifiera behovet av ytterligare kunskap. Instämmandegraden på dessa frågor är i stort i paritet med enkäten 2014, förutom på frågan om de i sin utbildning utvecklar förmågan att identifiera behovet av ytterligare kunskap där 75 procent instämde i påståendet Det har på detta område således skett en ökning med 13 procentenheter vad gäller instämmandet på påståendet. Utöver målen i högskolelag och högskoleförordning anger LTU ytterligare ett antal mål för sina utbildningar. Sammantaget är studenterna nöjda med sin utbildning även här. I princip alla har svarat på dessa frågor, och graden av nöjdhet är generellt hög. 70 procent instämmer i att deras utbildning stimulerar till kreativitet, 80 procent instämmer i att de i sin utbildning stimuleras att ta egna initiativ och 94 procent instämmer i att de i sin utbildning stimuleras att ta ett eget ansvar för sitt lärande. 86 procent instämmer i att utbildningen innehåller projektarbeten i tillräcklig omfattning, och slutligen instämmer 80 procent i att utbildningen har en tydlig inriktning och profil. Graden av nöjdhet på dessa frågor är i stort i paritet med resultatet i enkäten 2014, undantaget frågorna om utbildningen stimulerar till kreativitet och om studenterna i sin utbildning stimuleras till att ta egna initiativ, där det har skett en minskning med 7 respektive 4 procentenheter. De mål där respondenterna instämmer i lägre grad är kopplade till internationalisering, arbetslivsanknytning och introduktionen till kommande arbetsliv, med följande instämmandegrad: utbildningen innehåller tillräckligt med internationella inslag 64 procent, utbildningen innehåller tillräckligt med arbetslivsanknytning 55 procent, samt utbildningen ger en god introduktion till kommande arbetsliv 72 procent. Dessa siffror är i stort i paritet jämfört med 2014, med ett mönster av svag ökning på alla tre frågor med 1-2 procentenheter. I enkätfrågan exemplifieras arbetslivsanknytning med gästföreläsare, studiebesök och praktik/vfu. Värt att notera är att dessa inslag förekommer i olika grad utbildningsområden emellan, vilket kan inverka på respondenternas tolkning av inslagen och vad som utgör ett tillräckligt innehåll av dessa. Fördelat på utbildningsområde visar Tabell 1 att instämmandegraden varierar tämligen markant angående om utbildningen innehåller tillräckligt med arbetslivsanknytning. De områden som instämmer i högre grad är 1 )Magister- och masterutbildning - Hälsovetenskap (83 procent) 2, MA - Teknik (76 1 Det är endast en respondent inom utbildningsområdet Magister- och masterutbildning Musik och området ingår därför inte fortsatt i analysen. Även Magister- och masterutbildning - Teknik (10 respondenter), Övrig teknisk utbildning grundnivå (6 respondenter), Magister och masterutbildning - Samhällsvetenskap (3 respondenter) och Fristående kurs (11 respondenter) har få respondenter och detta bör beaktas vid läsning av rapporten. 9

10 procent), Övrig teknisk utbildning gundnivå (72 procent) 3, MA - Lärarutbildning (70 procent), MA - Samhällsvetenskap (67 procent) samt Ljud, medier och Upplevelseproduktion (67 procent). De områden som instämmer i lägre grad är Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (24 procent), Ekonomi (26 procent), Data och IT-utbildning informatik och systemvetenskap (37 procent) samt Konstnärlig utbildning inkl. musik, mediedesign och skådespelarutbildning (50 procent). Tabell 1: Respondenternas uppfattning om utbildningen innehåller tillräckligt med arbetslivsanknytning fördelat på utbildningsområde/studieform Introduktion till kommande arbetsliv En klar majoritet 72 procent av respondenterna - anser att utbildningen ger en god introduktion till kommande arbetsliv, vilket är i paritet med resultatet i enkäten 2014 som var 71%. Fördelat på utbildningsområde framgår i tabell 2 nedan att det inte är alltför markanta variationer mellan utbildningsområdena. De områden som instämmer i högre grad är MA - Samhällskunskap (100 procent), Fristående kurs (90 procent), MA - Hälsovetenskap (87 procent), Övrig teknisk utbildning (86 procent), Hälsovetenskap (77 procent) och Civilingenjör (75 procent). De områden som instämmer i lägre grad är Konstnärlig utbildning inkl. musik, mediedesign och skådespelarutbildning (54 procent), MA - Lärarutbildning (55 procent), Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (56 procent) och Ekonomi (56 procent). Data och IT-utbildning-Informatik och systemvetenskap avviker också något (65 procent). Mönstret som syntes i enkäten 2014 om att respondenter som läser utbildningar som leder till yrkesexamen är något nöjdare med dessa inslag än övriga kan verifieras även utifrån resultatet för årets 2 Utbildningsområdet Magister- och masterutbildning förkortas fortsatt i rapporten med MA följt av vilket område som avses, t.ex. MA Hälsovetenskap. 3 Fortsatt i rapporten skrivs inte grundnivå och grundutbildning ut. Anges inte MA som är förkortning för Magister- och masterutbildning så avses utbildning på grundnivå. 10

11 enkät. Att hitta rimliga förklaringar till dessa skillnader är svårt att göra utifrån tillgängligt material, men en förklaring kan vara att dessa utbildningar i högre grad innehåller verksamhetsförlagd utbildning. Det är också intressant att konstatera att resultatet kan skilja sig ganska mycket åt för olika områden frågorna emellan. Området Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap är t.ex. betydligt nöjdare relativt sett med introduktionen till kommande arbetsliv jämfört med arbetslivsanknytningen. Även intressant att respondenter som läser fristående kurs är nöjda med dessa inslag med tanke på att de inte läser utbildningsprogram med inslag såsom verksamhetsförlagd utbildning. En möjlig förklaring till detta kan vara att detta är personer som förvärvsarbetar samtidigt och härigenom ser en tydligare koppling till arbetslivet. Tabell 2: Respondenternas uppfattning om utbildningen ger en god introduktion till kommande arbetsliv fördelat på utbildningsområde/studieform Internationella inslag En knapp majoritet (64 %) av respondenterna anser att utbildningen innehåller tillräckligt med internationella inslag. Fördelat på utbildningsområde framgår i tabell 3 nedan att det inte är alltför markanta variationer mellan utbildningsområdena. De största variationerna syns mellan områdena magister- och masterutbildning, med följande instämmandegrader: MA - Hälsovetenskap (79%), MA - Samhällsvetenskap (33 %), samt MA -Lärarutbildning (48 %). Av utbildningsområden på grundnivå instämmer Övrig teknisk utbildning i högre grad (72 %), och Högskoleingenjör och brandingejör i lägre grad (47 %). 11

12 Tabell 3: Respondenternas uppfattning om utbildningen innehåller tillräckligt med internationella inslag fördelat på utbildningsområde/studieform I enkätfrågan exemplifieras inte vad internationella inslag kan innefattas av, varav respondenterna således har fått bilda sig en egen uppfattning för hur begreppet skall tolkas. Samtidigt finns ett mönster att utbildningarna uppvisar vissa variationer, som möjligen kan härledas till kursers genomförande eller innehåll. Det kan exempelvis finnas en koppling mellan svaren och andel kurslitteratur och/eller kurser med annat undervisningsspråk än svenska, eller att utbildningen är inriktad på att göra studenterna anställningsbara på i första hand den svenska arbetsmarknaden. Kvaliteten på utbildningen Respondenterna är nöjda med kvaliteten på utbildningen de läser, då 79 procent av respondenterna instämmer i påståendet Kvaliteten på den utbildning jag går är hög. Detta är en svag minskning från enkäten 2014 då 83 procent instämde i påståendet. Fördelat på utbildningsområde visar Tabell 4 att respondenternas uppfattning av kvaliteten på den utbildning de läser inte varierar alltför markant. I högre grad instämmer området MA Teknik med 100 procent. Även MA - Hälsovetenskap instämmer i högre grad (93 %). Övriga områden som instämmer i högre grad är Övrig teknisk utbildning (86 %), samt Civilingenjör och Hälsovetenskap med 84 procent vardera. Områden som instämmer i lägre grad är Ljud, medier och Upplevelseproduktion (60 %) och Konstnärlig utbildning inkl. musik, mediedesign och skådespelarutbildning (63 %). Även MA - Samhällsvetenskap (67 %), Lärarutbildning (69 %), och Ekonomi, också 69 procent, instämmer i något lägre grad. 12

13 Tabell 4: Respondenternas uppfattning om den egna utbildningens kvalitet fördelad på utbildningsområde/studieform Sammantagen nöjdhet med utbildningen Respondenterna är även sammantaget mycket nöjda med sin utbildning, då 83 procent instämmer i påståendet. Jämfört med 2014 är detta en svag minskning då det då var 86 procent som instämde i påståendet. Fördelat på utbildningsområde framgår i Tabell 5 att den sammantagna nöjdheten med utbildningen inte varierar alltför markant. De områden som instämmer i högre grad är MA - Hälsovetenskap (93 %), Fristående kurs (98 %), MA - Teknik (89 %), Civilingenjör (88 %) och Övrig teknisk utbildning (87 %). I lägre grad instämmer MA - Lärarutbildning (65 %), Ljud medier och Upplevelseproduktion (68 %), samt Ekonomi (70 %). Det kan konstateras att respondenter som läser fristående kurs instämmer i mycket hög grad avseende sammantagen nöjdhet. 13

14 Tabell 5: Respondenternas grad av nöjdhet med sin utbildning fördelat på utbildningsområde/studieform 14

15 Service/stöd under studietiden Respondenterna är generellt sett väldigt nöjda med de service- och stödtjänster som LTU erbjuder. Graden av nöjdhet varierar dock något. Allra högst nöjdhet uttrycks med Universitetsbibliotekets tjänster, där graden av nöjdhet är 93 procent. Respondenterna är också mycket nöjda med Studenttorgets, IT-service, Studenthälsans och LTU karriärs tjänster med 88, 87, 84,6 respektive 82,5 procent nöjdhet. De tjänster som respondenterna uttrycker något mindre nöjdhet med är Studievägledningen (58 procent) och International Office (61 procent). 4 Jämfört med resultatet 2014 finns vissa förändringar, men huruvida de är signifikanta har inte undersökts. Vilken vikt man ska ge förändringar mellan olika år är därför svårt att ha en uppfattning om. Om man även jämför med resultaten från 2013 framgår dock att Studievägledning och International Office genomgående har över tid lägre andel nöjda studenter bland de som nyttjar deras tjänster, se Figur 1. Det ska dock noteras att tjänsterna/stödet är väldigt olika till sin karaktär, vilket innebär att jämförelse dem emellan är vanskligt att göra. Figur 1: Grad av nöjdhet i procent med olika stöd- och servicefunktioner mellan åren Fördelat på campusort syns vissa variationer avseende nöjdheten med service- och stödtjänsterna. I korthet kan konstateras att i de fall där det är markanta variationer campusområden emellan för en tjänst så syns det ett mönster att det är få respondenter för campusorten ifråga. För Studenttorget är det små variationer och ingen campusort avviker nämnvärt. Detsamma gäller för Universitetsbiblioteket och ITservice. Den enda utbildningsort som avviker är Bergsskolan Filipstad men då ska beaktas att det endast är ett fåtal respondenter (två respektive fem) som besvarat frågorna. För övriga service- och stödtjänster syns något större variationer mellan campusorterna. För en närmare redogörelse, se tabeller för respektive service- stödtjänst och campusort i bilaga 3. 4 Då frågorna om service- och stödtjänster avser hur nöjda respondenterna är med den service de har fått vid kontakt med tjänsten ifråga varierar svarsfrekvensen frågorna emellan. I denna undersökning är antalet respondenter som uttalat sig om de olika funktionerna: Studenttorget 966 st, Universitetsbiblioteket 950 st, IT-service 677 st, Studievägledningen 614 st, International Office 291 st, Studenthälsan 405 st och Career Center 357 st. Det måste också beaktas vid jämförelse mellan tjänsterna att deras uppdrag och dess karaktär skiljer sig åt. 15

16 I enkäten ställdes en fråga om sammantagen nöjdhet med den service universitetet erbjuder, dvs. då ingår alla service- och stödtjänster som redogjorts för ovan. På denna fråga anger 88 procent om respondenterna att de är nöjda med universitetets service. Fördelat på campusort framgår i tabell 6 att nöjdheten varierar något mellan campusorterna. Högst grad av nöjdhet anger respondenter vid Campus Luleå (89 procent), och lägst grad av nöjdhet anger respondenter vid Bergsskolan Filipstad (67 procent). Tabell 6: Sammantagen nöjdhet med den service LTU erbjuder fördelat på campusort 16

17 Studiemiljö och likabehandling Respondenterna är nöjda med campus- och lärandemiljön vid det campus där de huvudsakligen bedriver sina studier. 75 procent instämmer i att den fysiska campus- och lärandemiljön är god, och 83 procent instämmer i att den psykosociala campus- och lärandemiljön är god. Jämfört med 2014 års enkät har nöjdheten ökat något, 3 procentenheter, avseende den psykosociala campus- och lärandemiljön. I Tabell 7 nedan visas nöjdheten med den fysiska campus- och lärandemiljön fördelat på campusort. Nöjdheten varierar något. Högst grad av nöjdhet utrycker respondenter vid Campus Kiruna (91 %), och lägst respondenter vid Campus Piteå (69 %). Tabell 7: Nöjdhet med den fysiska campus- och lärandemiljön fördelat på campusort I Tabell 8 nedan visas nöjdheten med den psykosociala campus- och lärandemiljön fördelat på campusort. Även här varierar nöjdheten något. Högst grad av nöjdhet uttrycker även här respondenter vid Campus Kiruna (91 %), och lägst grad uttrycker respondenter vid Bergsskolan Filipstad (67 %). Sammantaget uttycker således respondenterna en tämligen hög grad av nöjdhet med den campusort där de huvudsakligen studerar. Under avsnittet helhetsomdöme, fritextsvar finns en sammanställning över vanligt förekommande kommentarer på fritextfrågorna om campus- och lärandemiljön. Tabell 8: Nöjdhet med den psykosociala campus- och lärandemiljön fördelat på campusort I enkäten tas ett antal faktorer upp som kan utgöra ett hinder för studierna: språksvårigheter, fysisk sjukdom, stress, psykisk ohälsa, annan funktionsnedsättning, brist på sociala kontakter, alkohol/droger, boendet och annat. Instämmandegraden varierar markant mellan faktorerna och från lägst 3 procent 17

18 (droger) till 19 procent (boendet) samt (psykisk ohälsa) 5. Instämmandegraden har ökat något för kategorin Språksvårigheter, från 10 procent till 15 procent. Instämmandegraden för Boendet och Psykisk ohälsa är i stort i paritet med föregående enkät (18 % respektive 17 % i enkäten 2014). Den kategorin med högst instämmandegrad är stress. 45 procent instämmer i påståendet att stress har utgjort ett hinder i studierna. Detta är en svag ökning jämfört med resultatet 2014 (43 %). Av de 45 procenten instämmer 12 procent till fullo i påståendet. I Tabell 9 nedan framgår respondenternas uppfattning av stress som ett hinder för studierna fördelat på utbildningsområde och angett i procent. Instämmandegraden varierar markant mellan utbildningsområdena. Högre instämmandegrad återfinns bland respondenter inom områdena MA - Lärarutbildning (70 %), samt Konstnärlig utbildning inkl. musik, mediedesign och skådespelarutbildning (63 %). Lägre instämmandegrad återfinns bland studenter inom Data- och IT-utbildning-Informatik och systemvetenskap (20 %), MA - Teknik (22 %), samt MA - Hälsovetenskap (31 %). Om än det är markanta variationer mellan lägsta och högsta instämmandegrad så kan konstateras att det inte är alltför stora variationer mellan huvuddelen av utbildningsområdena. Tabell 9: Respondenternas uppfattning av stress på den utbildning de läser fördelat på utbildningsområde/studieform Fördelat på utbildningsområde varierar instämmandegraden markant avseende alternativet Språksvårigheter. Högre instämmandegrad är det för Övrig teknisk utbildning (29 % 6 ), Data- och ITutbildning-Informatik och systemvetenskap (20 %), Civilingenjör (19 %), MA - lärarutbildning (17 %), samt Högskoleingenjör och brandingenjör (17 %). Lägre instämmandegrad är det för MA - Samhällsvetenskap där ingen instämmer med påståendet. Övriga utbildningsområden som instämmer i lägre grad är Magister- och masterutbildning - Hälsovetenskap (3 %), Ljud, medier och 5 För en utförlig redogörelse, se frekvenstabeller i bilaga 4. 6 Att beakta att det är få respondenter inom utbildningsområdet Övrig teknisk utbildning. 18

19 Upplevelseproduktion (6 %), Magister- och masterutbildning teknik (11 %), Hälsovetenskap (11 %) samt Ekonomi (12 %). Det är svårt att förklara dessa variationer utifrån tillgängligt material, då det saknas information om hur språksvårigheterna upplevs, och om de avser undervisningen eller kurslitteraturen. Undervisningen ges vanligen på svenska, men även engelska förekommer. Om svårigheterna hör samman med undervisningen så kan det antingen vara att respondenten upplever svårigheter med undervisningsspråket eller hur det används i undervisningssammanhang.. Vad gäller kurslitteraturen så borde de allra flesta utbildningar ha åtminstone delar av denna på engelska. Sammantaget tycks det ändå synas ett mönster att delområdena magister- och masterutbildning instämmer i lägre grad (med undantag för MA - lärarutbildning), och en möjlig förklaring till detta är att de som läser magister- och masterutbildning har en högre nivå av studievana och därför skattar språket som hinder för studierna i lägre grad. Instämmandegraden varierar även markant avseende alternativet boende. Högre instämmandegrad är det för Övrig teknisk utbildning (43 %), Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (36 %), och lägre för Ljud, medier och Upplevelseproduktion (2 %), Lärarutbildning (5 %), Magister- och masterutbildning - Lärarutbildning (9 %) samt Data- och IT-utbildning-Informatik och systemvetenskap (10 %). Respondenter inom de utbildningsområden som instämmer i högre grad upplever således boendet som ett större hinder för studierna än de som instämmer i lägre grad. Förklaringar till variationerna för boendet torde bl a vara att olika utbildningar har olika rekryteringsmönster. Exempelvis rekryterar lärarutbildningen i högre grad regionalt, där man kan se att det är lägre instämmandegrad. Vissa utbildningar ges också på distans och studenterna har tillfälligt boende under sina vistelser på Campus Luleå. Det är även lägre instämmandegrad för magister- och masterutbildning, vilket möjligen kan förklaras med att dessa respondenter har tillgång till boende när de påbörjar studierna. Några magister- och masterutbildningar ges också på distans och då blir heller inte boendefrågan en aktuell fråga. Det område som det är lägst instämmandegrad för är Ljud, medier och Upplevelseproduktion (2 %). En förklaring till detta är sannolikt att utbildningar inom detta område är förlagda till campus Piteå och det framförallt är i Luleå som det är brist på bostäder. 19

20 Likabehandling Respondenterna är väsentligen nöjda med likabehandlingen vid universitetet. Svaren varierar knappt alls mellan alternativen angående om de instämmer i att alla behandlas lika vid universitetet och att det inte förekommer diskriminering, kränkning eller mobbning avseende kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion/trosuppfattning samt könsöverskridande identitet eller utryck (76-78 procent) 7. Inför enkäten 2014 omformulerades frågan till att efterfråga upplevelse av diskriminering och inte antagande om förekomst. Beklagligt nog är det samma formulering som användes 2013 som har gått ut i underlaget till årets enkät, och samma mönster som 2013 kan ses. I bilaga 5 finns frekvenstabeller för de olika alternativen fördelat på utbildningsområde. Variationerna är inte alltför markanta mellan utbildningsområdena avseende instämmandegrad på de olika alternativen. 7 I årets enkät likt 2013 syns ett mönster att det vanligaste alternativet är att respondenterna instämmer helt (mellan 50 och 60 procent), men därefter är det vanligaste alternativet ett totalt avståndstagande, dvs. instämmer inte alls (ca 15 procent) syntes mönstret oavsett utbildningsområde, kön och ålder och det gick inte att hitta någon rimlig förklaring till denna observation. 20

21 Om LTU Studenterna skulle rekommendera sin utbildning vid LTU, och LTU som lärosäte. På frågan om de skulle rekommendera sin utbildning vid LTU till andra instämmer 83 procent av respondenterna och 87 procent instämmer i att de skulle rekommendera LTU (som lärosäte) till andra 8. Studenterna är också stolta över att studera vid LTU, 84 procent instämmer i påståendet. På frågan hur nöjd de sammanfattningsvis är som student vid LTU instämmer 87 procent av respondenterna. Instämmandegraden är i paritet med enkäten 2014 på alla fyra frågor. Fördelat på utbildningsområde och angett i procent framgår att det finns vissa variationer mellan utbildningsområdena, och även frågorna emellan, t.ex. är det mindre variationer mellan utbildningsområdena avseende rekommendationsviljan av LTU som lärosäte jämfört med rekommendationsviljan för den egna utbildningen. På frågan om de skulle rekommendera sin utbildning vid LTU till andra instämmer Civilingenjör (88 %) och fristående kurs (91 %) i högre grad. Det är även hög instämmandegrad för Magister- och masterutbildning Teknik (100 %). Då ska dock beaktas att antalet respondenter är få (6 respondenter). I lägre grad instämmer Konstnärlig utbildning (75 %). Ekonomi (68 %), Ljud, media och upplevelseproduktion (63 %), samt MA - Hälsovetenskap (61 %). Även MA - Samhällsvetenskap instämmer i lägre grad (33 %). Då ska dock beaktas att det är få respondenter inom detta område. På frågan om de skulle rekommendera LTU till andra instämmer MA - Hälsovetenskap (97 %), Dataoch IT-utbildning informatik och systemvetenskap (95 %), Fristående kurs (91 %), samt Hälsovetenskap (90 %) i högre grad. Det är även hög instämmandegrad för MA - Teknik (100 %). Då ska dock beaktas att antalet respondenter är få inom utbildningsområdet. I lägre grad instämmer Ekonomi (71 %), Ljud, medier och upplevelseproduktion (71 %) samt Konstnärlig utbildning musik, mediedesign och skådespelare (63 %). Även MA - Samhällsvetenskap instämmer i lägre grad (33 %). Då ska dock beaktas att det är få respondenter inom detta område. På frågan om de är stolta över att studera vid LTU instämmer MA - Hälsovetenskap (100 %), Fristående kurs (91 %), Civilingenjör (88 %), och Hälsovetenskap (87 %) i högre grad, och i lägre grad Konstnärlig utbildning musik, mediedesign och skådespelare (70 %), Ekonomi (68 %) samt Ljud, medier och upplevelseproduktion (67 %). Även MA - Samhällsvetenskap instämmer i lägre grad (33 %). Då ska dock beaktas att det är få respondenter inom detta område. På frågan hur nöjda de sammanfattningsvis är som studenter vid LTU instämmer MA - hälsovetenskap (100 %), Fristående kurs (100 %), Högskoleingenjör och brandingenjör (91 %), Civilingenjör (91 %), samt Data- och IT-utbildning Informatik och systemvetenskap (90 %) i högre grad, och i lägre grad Ljud, medier och upplevelseproduktion (75 %), Ekonomi (74 %), MA - lärarutbildning (74 %) samt MA - samhällsvetenskap (67 %). 8 Rekommendationsvilja per utbildningsområde framgår av Bilaga 6, där också tabeller för alla fyra frågor i detta avsnitt finns. 21

22 Helhetsomdöme, fritextsvar NSI-enkäten 2015 innehöll fyra fritextfrågor, varav två handlade om utbildningen och två om campusoch lärandemiljön. Ett stort antal studenter har svarat på fritextfrågorna i årets enkät. Då det gäller de två frågorna om den egna utbildningen presenteras i denna rapport en översiktlig sammanställning av vilka typer av svar som frekvent återkommer på dessa frågor oavsett utbildningsområde. Svaren fördelade per utbildningsområde redovisas separat. Jämfört med föregående NSI är utan det som lyfts fram i kommentarerna i stort i princip detsamma. Det som märks något är pågående ombyggnationer vid Campus Luleå som nämns i ett antal kommentarer. Nämn en sak med din utbildning som du är mycket nöjd med : Många saker som anges är helt naturligt kopplade till den specifika utbildningen. Vanligt förekommande är tämligen konkreta kommentarer rörande specifika kurser som upplevs inspirerande och bra. Då det gäller utbildningar som ges på distans eller innehåller VFU återkommer nöjdhet med detta i många kommentarer. I många fall uttrycker också kommentarerna nöjdhet med lärare, ibland namngivna men ofta i form av mer generella utsagor såsom bra lärare, kunniga lärare, kompetenta lärare etc. Utifrån kommentarerna kan det utläsas att det som uppskattas är bra föreläsningar och kursupplägg. Tämligen många kommentarer handlar också om närheten till lärare och deras vilja att hjälpa studenter. Ange gärna konkreta förbättringsförslag inom utbildningen här : Många av svaren är tämligen konkreta med synpunkter om att kurser eller kursmoment borde ändras eller bytas ut. Andra återkommande synpunkter berör examinationerna och hur dessa genomförs och poängsätts. Ett annat återkommande tema är det efterfrågas förbättringar av kursplanering, studieanvisningar och kommunikation mellan lärare. Lärarna omnämns även här, ofta med en tillhörande motivering såsom oengagerad, inte uppdaterad etc. Andra saker som efterfrågas har kopplingar till arbetslivet, såsom studiebesök, praktik eller gästföreläsare med mer praktisk erfarenhet. Studenter i de utbildningar som har VFU förefaller nöjda med den då den berörs i ytterst få kommentarer och förslag till förbättring är då vanligen att de vill ha mer VFU. Nämn en sak med campus- och lärandemiljön som du är mycket nöjd med samt Ange gärna konkreta förbättringsförslag för campusområdet här : Bergsskolan Filipstad ( 3 kommentarer): De som beskrivs som positivt är andan på skolan. De förbättringsområden som nämns är ventilationssystem och utrustning i lärosalar och labb. Kiruna (7 kommentarer): Respondenterna är nöjda med studiemiljön (utrustning, labb) och relationen mellan studenter. Det finns samtidigt andra som anser att studiemiljön behöver förbättras och nämner möbler samt utrustning i lärosalarna. En efterlyser också bättre allmänna utrymmen. Ett annat förslag till förbättring är att det ska vara gratis att låna böcker från biblioteket vid Campus Luleå. Luleå (ca 580 kommentarer): Generellt råder en nöjdhet med studiemiljön, exempelvis möbler, lokalernas skick, närheten mellan olika delar av campus, tillgång på grupprum. Att ombyggnationerna märks framgår bland respondenternas svar. Många är positiva till ombyggnationerna och de renoverade/ombyggda utrymmena. Samtidigt efterlyses framförallt fler studieplatser, förbättringar av 22

23 ventilationen och belysning samt sänkning av ljudnivån i vissa utrymmen. Ett antal respondenter anser också att estetiken hos både inre och yttre miljö kan förbättras. Den tydligaste förändringen jämfört med föregående år är att förslag om förbättringar som har att göra med platser för att äta medhavd mat och mikrovågsungnar/mikroland har minskat betydligt. Biblioteket får också fortsättningsvis många positiva kommentarer speciellt vad gäller studiemiljö, öppettider och utbudet av litteratur. Många uttrycker sig också positivt om hur lätt det är att få kontakt med lärare, tillgängligheten till lokaler. Gemenskapen och atmosfären på universitetet. I mindre omfattning nämns närheten till stan, och att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter och lunchställen. Även Stil och Stuk omnämns i positiv mening tämligen frekvent. Ett antal studenter önskar att prisnivån på restauranger och caféer samt Stil skulle vara lägre Piteå (ca 40 kommentarer): Flertalet respondenter nämner tillgången till teknik, bra och fräscha lokaler, sammanhållning och gemenskap i positiva ordalag. Annat som lyfts fram som positivt är samarbete över programgränser och god kontakt med lärarna. Förbättringsförslagen behandlar bl a att biblioteket borde ha bättre öppettider och fler studieplatser. Andra förbättringsförslag är kopplade till specifika lokaler och specifik utrustning. Att det finns problem i verksamheten vid Campus Piteå märks också här då ett, förvisso litet, antal studenter nämner oro bland personal och bristande dialog med studenterna i dessa frågor som problem. Skellefteå (ca 30 kommentarer): Respondenterna uppfattar främst arbetsmiljön med god tillgänglighet till lokaler, bra tillgång till datorer och biblioteket som positivt. I mindre omfattning nämns god gemenskap och studentliv i detta sammanhang. Störst förbättringsbehov finns utifrån respondenterna inom ventilation och möblemang. Några respondenter önskar också mer fysisk närvaro av från Luleå och bättre teknik då föreläsningar sänds därifrån. Distans (ca 45 kommentarer): Många respondenter i denna kategori förefaller vara programstudenter som läser en distansanpassad utbildning och tillbringar då viss tid vid Campus Luleå. De är överlag nöjda med den fysiska miljön i Luleå och även hur de s k inneveckorna används för t ex praktiska övningar. Några nämner också Adobe Connect i positiva ordalag. Slutsatser och rekommendationer Som tidigare konstaterats har det inte kunnat noteras några större förändringar 2015 och föregående år. Generellt är studenterna nöjda med LTU som lärosäte och sin utbildning. Det finns dock några områden där kompletterande studier borde göras för att få ett bättre underlag för att besluta om eventuella åtgärder. Då det gäller utbildningarnas innehåll är det framförallt studenternas uppfattning att de relativt sett inte har tillräckligt mycket internationella perspektiv, arbetslivsanknytning eller introduktion till kommande arbetsliv. Detta är också en uppfattning som funnits under flera år. Internationalisering lyfts fram i universitetets strategiska arbete, men någon förändring i studenters uppfattning har hittills inte kunnat observeras. Det är därför motiverat att studera detta vidare. Även arbetslivsanknytning och i viss mån introduktion till kommande arbetsliv har varit i fokus under senare år, utan att någon förändrad uppfattning har kunnat observeras bland studenterna. Här bör det undersökas huruvida det finns reella problem som försämrar studenternas möjlighet att omsätta sina studier ute i arbetslivet. 23

24 Stress är det som flest anger som hinder i sina studier. Begreppet i sig är komplicerat och det saknas också information om vad som orsakar stressen bland studentera. Även här är det motiverat att undersöka detta närmare för att få en bättre bild av fenomenet, utöver denna indikation. Då det gäller universitetets stöd- och servicefunktioner är det studievägledning och International Office som bör studeras närmare för att skapa en bättre förståelse för vad som indikeras utifrån enkätundersökningens resultat. Slutligen bör det vidtas åtgärder för att höja svarsfrekvensen i enkätundersökningen. Det finns ett värde med hög svarsfrekvens utifrån ett legitimitetsperspektiv, oavsett vad som kan förväntas vid enkätunderökningar och vad som krävs rent statistiskt sett. 24

25 Förteckning över utbildningar inom respektive utbildningsområde Bilaga 1 Civilingenjör Arkitektur Brandteknik Datateknik Hållbar energiteknik Industriell ekonomi Internationell Materialteknik (EEIGM) Industriell miljö- och processteknik Maskinteknik Materialteknik Medieteknik Naturresursteknik Rymdteknik Teknisk design Teknisk fysik och elektroteknik Väg- och vattenbyggnad Öppen ingång Data- och IT-utbildning Informatik och systemvetenskap Digital tjänsteutveckling Systemvetenskap, kandidat Ekonomi Civilekonom Ekonomie, kandidat Fastighetsmäklare Internationell ekonomi, kandidat Hälsovetenskap Arbetsterapeut Fysioterapeut/ Sjukgymnast Hälsovägledning, kandidat hälsopromotion Röntgensjuksköterska Sjuksköterska Högskoleingenjör och brandingenjör Berg- och anläggningsteknik Berganläggningsteknik Bilsystemteknik Brandingenjör Datateknik Datorspelsutveckling Elkraftteknik Energiteknik Maskinteknik Materialteknik, inriktning metallurgi Teknisk design Trafikteknik Träteknik Underhållsteknik Lärarutbildning Förskollärare Grundlärare, inriktning mot förskoleklass och grundskola årskurs 1-3 Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan Ljud, Medier och upplevelseproduktion Datorgrafik, konstnärlig kandidat Film- och TV scenografi/attributmakeri Journalistik i nya medier Ljudteknik, kandidat Radioproduktion i nya medier Tv-produktion i nya medier Upplevelseproduktion, kandidat Övrig teknisk utbildning Bergsskoletekniker - berg- och anläggningsindustri Bergsskoletekniker - metall- och verkstadsindustri Bygg och anläggning Datornätverk Samhällsbyggnad Ädelstensteknik Konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelare Mediedesign, konstnärlig kandidat Musik, konstnärlig kandidat Gehörsbaserat musikskapande BoomTown Skådespelarprogrammet Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap Politik och samhällsutveckling, kandidat Psykologi, kandidat

26 Rättsvetenskap, kandidat Sociologi, kandidat Magister- och masterutbildning Teknik Avfallsteknik, master Distribuerade datorsystem för hållbar utveckling, master Geovetenskap, inr malmgeologi och miljögeokemi, master Geovetenskapliga resurser, master Human Resource Management, master Informationssäkerhet, master Internationell affärsverksamhet, master Hållbara konstruktioner under exceptionella laster, master Jordatmosfär och solsystem, master Kemiteknik, inr mineralteknik och processmetallurgi, master Kompositmaterial, master Materialteknik, master Mobila system, master Planering och byggande i krävande klimat, master Rymdfarkostdesign, master Rymdvetenskap och rymdteknik, master Tribologi, master Träteknik, master Väg- och vattenbyggnad, inr jord- och bergbyggnad, master Magister- och masterutbildning Hälsovetenskap Arbetsterapi, master Hälsovetenskap, master Omvårdnad, master Sjukgymnastik, master Sjukgymnastik, Ortopedisk manuell terapi, master Specialistsjuksköterska med inriktning ambulanssjukvård Specialistsjuksköterska med inriktning anestesisjukvård Specialistsjuksköterska med inriktning intensivvård Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre Specialistsjuksköterska med inriktning operationssjukvård Specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård Magister- och masterutbildning Lärarutbildning Kompletterande Pedagogisk Utbildning Utbildningsvetenskap, magister Utbildningsvetenskap, master Magister- och masterutbildning musik Musikalisk gestaltning, konstnärlig master Magister- och masterutbildning - samhällsvetenskap Magister utredning Nationalekonomi, magister Rättsvetenskap, magister miljörätt

27 Frekvenstabeller, antal respondenter per utbildning Bilaga 2

28

29

30

31 1

32 Nöjdhet med studentservice/-funktioner fördelat på Bilaga 3 campusort

33

34

35 Instämmandegrad avseende faktorer som utgör hinder för Bilaga 4 studierna fördelat på utbildningsområde

36

37

38

39

40 Instämmandegrad avseende likabehandling vid LTU Bilaga 5 fördelat på utbildningsområde

41

42

43

44 Om LTU Bilaga 6

45

46

47