Nöjd Student Index 2016

Transkript

1 Nöjd Student Index 2016

2

3 Nöjd student index 2016 Sammanfattning Hösten 2016 genomfördes enkätstudien Nöjd Studentindex (NSI) för sjätte gången och hade en svarsfrekvens på 21 procent. Sammantaget uttrycker respondenterna en hög grad av nöjdhet i årets enkät, för såväl LTU, utbildningen de läser som universitetets stödtjänster. 86 % av respondenterna uttrycker nöjdhet med sin utbildning. Respondenterna är även nöjda med kvaliteten på den utbildning de läser och skulle också rekommendera sin utbildning vid LTU, och LTU som lärosäte. Områden där det dock finns brister i utbildningarna avser bland annat förekomsten av inslag som rör arbetslivsanknytning, och här syns också en del variationer mellan utbildningsområdena. Respondenterna är generellt sett väldigt nöjda med de service- och stödtjänster som LTU erbjuder. Nöjdheten med tjänsterna har varit tämligen konstanta över tid. En viss ökning av nöjdhet kan ses för tjänsten Studievägledning. Respondenterna är även väsentligen nöjda med både den fysiska och psykosociala campus- och lärandemiljön. De brister som ändå anses finnas i den fysiska miljön berör främst brist på studieplatser, och ventilation. Likt mönstret i föregående års enkäter så kan det avseende den psykosociala miljön konstateras att många studenter (54 %) upplever att stress utgör ett hinder för studierna. Sammantaget kan sägas att resultatet för enkäten 2016 inte avviker nämnvärt från föregående enkäter.

4 4

5 Nöjd student index 2016 Nöjd Studentindex (NSI) genomförs genom en elektronisk enkät som ställs till samtliga programstudenter från och med deras tredje termin, samt till de som läser fristående kurs minst tredje terminen i följd och minst 7,5 hp per termin. Enkäten skickades ut till samtliga programstudenter på grundnivå från termin tre och uppåt, programstudenter på avancerad nivå och alla som läste fristående kurs och varit terminsregistrerade i tre terminer när utsökningen gjordes. Enkäten distribuerades till studenternas e-postadresser vid universitetet och var möjlig att fylla i under två veckor, under vilken tid två påminnelser skickades ut. Populationen var personer och antal svaranden var personer, vilket utgör en svarsfrekvens på 21 %. En jämförelse mellan könen visar att benägenheten att svara är i princip lika stor. Detta är en viss skillnad jämfört med tidigare år där det funnits ett tydligare mönster att kvinnor besvarar enkäten i större utsträckning än män. Studeras svarsfrekvensen i olika åldersgrupper framgår inga större skillnader, även om åldersgruppen från 35 år och uppåt är något mer benägna att besvara enkäten än de yngre. Det är dock viktigt att notera att 32 % av respondenterna valt att inte besvara frågan. Svarsbenägenheten mellan utbildningsområden varierar ganska markant, men mellan grupperna är det inga större variationer avseende frågorna som ligger till grund för styrmåtten. Se vidare Bilaga 8 för redovisning av svaranden i jämförelse med urvalet. I syfte att öka svarsfrekvensen lottades denna gång presentkort hos matvarukedja, värda 200 kr/styck, ut bland respondenterna. Det förefaller inte haft någon påverkan på benägenheten att besvara enkäten, alternativt hade nedgången av andel av populationen som besvarade enkäten blivit än större annars. Denna rapport är en redovisning och analys av delar av materialet. Analysen kopplar svaren om utbildningarna och lärosätet till relevanta bakgrundvariabler. Den håller sig dock vad gäller bakgrundsvariabeln utbildning på nivån utbildningsområden. Analyser för enskilda utbildningar har inte gjorts bland annat på grund av den tämligen låga svarsfrekvensen, vilket gör att det för vissa utbildningar är mycket få respondenter. Inför enkäten hösten 2015 bröts utbildningsområdet Magister- och masterutbildning ner i delområden då det var svårt att beakta området i analysen på grund av att dess heterogena karaktär. Indelningen i delområden innebär dock att antalet respondenter och potentiella respondenter i respektive område är lågt och risken för skevhet i materialet stort. I den vidare redogörelsen och analysen redogörs därför inte för Magister- och masterutbildning. Vilket område respektive utbildning ingår i framgår av Bilaga 1, där framgår också att antalet utbildningar inom områdena varierar markant. Vid läsning av rapporten är det några saker som behöver beaktas. I analysen används genomgående måttet andelen som instämmer respektive inte instämmer i påståenden. Måttet utgår från skalan i enkäten som löper från 1-6, där 6 innebär mycket nöjd alt. instämmer helt och 1 innebär missnöjd alt. instämmer inte alls. I analysen betraktas svar mellan 4-6 på skalan som instämmande alt. nöjdhet, och svar mellan 1-3 som instämmande alt. nöjdhet i lägre grad. Några signifikanstest är heller inte gjorda, vilket gör att det vanskligt att uttala sig om förändringar mellan åren 2015 och 2016 är reella. Källmaterialet finns dock tillgängligt för djupare analyser. Detta är sjätte gången studien genomförs. I denna analys behandlas väsentligen material från årets enkät men på några frågor görs jämförelser mellan föregående studie. 5

6 Om dig - bakgrundsvariabler För att få information om respondenterna ställdes inledningsvis frågor om ålder, kön, hur många terminer de har studerat, vid vilken utbildning och vid vilken campusort de huvudsakligen studerar. En jämförelse mellan könen visar att benägenheten att svara är i princip lika stor. Detta är en viss skillnad jämfört med tidigare år där det funnits ett tydligare mönster att kvinnor besvarar enkäten i större utsträckning än män. Studeras svarsfrekvensen i olika åldersgrupper syns inga större skillnader, även om åldersgruppen från 35 år och uppåt är något mer benägna att besvara enkäten än de yngre. Det är dock viktigt att notera att 32 % av respondenterna valt att inte besvara frågan. Svarsbenägenheten mellan utbildningsområden varierar ganska markant, men mellan grupperna är det inga större variationer avseende frågorna som ligger till grund för styrmåtten. Undersökningen vänder sig till studenter på samtliga campusorter, samt distansstudenter. I Tabell 1 redovisas antal respondenter per campusort och totalpopulationen. Ett fåtal (9 st) har valt att inte besvara frågan. Det är inte någon ort som urskiljer sig anmärkningsvärt vad gäller svarsfrekvens, även fast totala antalet studenter varierar stort. Ett återkommande mönster har varit att distans- /flexstudenter tenderar vara mer benägna att besvara enkäten, vilket möjligen kan påverkas av att de i högre utsträckning kommunicerar med IT-hjälpmedel och -tjänster i sin utbildning och därför upplever det som mer integrerat i sina studier att besvara enkäten. Tabell 1 Antal respondenter per campusort samt totalpopulation Respondenter Totalt antal Svarsfrekvens Campus Kiruna ,0% Campus Luleå ,6% Campus Piteå ,9% Campus Skellefteå ,4% Bergsskolan Filipstad ,7% Distans/flex ,7% Avseende vilken termin respondenterna läste vid tidpunkten för undersökningen kan man vid en jämförelse med totalpopulationen se samma mönster som tidigare år, nämligen att studenter som läser sin tredje och femte termin har besvarat den i något lägre utsträckning, medan de som läser sin fjärde respektive sjätte termin (d v s vårantagna) besvarat den i något högre utsträckning. För övriga motsvarar andelen respondenter deras andel av totalpopulationen. Att benägenheten att besvara enkäten är högre tidigare i utbildningstiden följer mönstret från föregående år. 6

7 Din utbildning I detta avsnitt presenteras svaren på frågor om mål som ställs i högskolelag och högskoleförordning, samt mål som universitetet har för sina utbildningar. Svaren redovisas per utbildningsområde då andra bakgrundsvariabler antas vara av mindre betydelse i detta fall. I enkäten framgår att studenterna vid LTU är nöjda med sin utbildning utifrån de mål som anges i Högskolelagen och Högskoleförordningen. 89 procent instämmer i att de i sin utbildning utvecklar förmågan att göra självständiga och kritiska bedömningar, 80 procent instämmer i att de utvecklar förmågan att självständigt skapa och uttrycka egna idéer och 86 procent instämmer i att de utvecklar förmågan att kritiskt reflektera över eget och andras förhållningssätt, och 88 procent instämmer i att de i sin utbildning utvecklar förmågan att identifiera behovet av ytterligare kunskap. Instämmandegraden på dessa frågor är i stort i paritet med föregående års studie. Utöver målen i högskolelag och högskoleförordning anger LTU ytterligare ett antal mål för sina utbildningar. Sammantaget är studenterna nöjda med sin utbildning även här. Frågorna handlar om utbildningens kvalitet och innehåll, t.ex. arbetslivsanknytning, samt frågor om utbildningen bidrar till initiativtagande och kreativitet. I princip alla har svarat på dessa frågor, och graden av nöjdhet är generellt hög. En närmare analys av tre av dessa frågor återges nedan. Kvalitet på utbildningen och sammantagen nöjdhet I enkäten ställdes frågor om uppfattning om utbildningens kvalitet, Kvaliteten på den utbildning jag går är hög, samt sammantagen nöjdhet med utbildningen, Hur nöjd är du sammantaget med din utbildning. Instämmandegraden på dessa frågor är 76 procent respektive 81 procent, vilket är en svag minskning från enkäten 2015 då 79 procent respektive 83 procent instämde i påståendet. Fördelat på utbildningsområde är det på frågan om kvaliteten högre instämmandegrad för Civilingenjör, Ekonomi, Data och IT-utbildning samt Hälsovetenskap med en variation mellan 80 och 90 procent, se Bilaga 2. Lägre instämmandegrad har områdena Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap, Lärarutbildning, Ljud och media, samt Konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelarutbildning med en variation mellan 45 till 65 procent. Avseende sammantagen nöjdhet fördelat på utbildningsområde syns vissa variationer mellan utbildningsområdena, se Bilaga 3. Högre instämmandegrad är det för Ekonomi (92 %), Civilingenjör (87 %) samt Högskoleingenjör och brandingenjör (86 %). Lägre instämmandegrad är det för områdena Samhälls-, beteende-, och rättsvetenskap (75 %), Lärarutbildning (62 %), Konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelarutbildning (61 %) samt Ljud och media (57 %). Jämfört med föregående år är det ungefär samma mönster som syns avseende variationer mellan områdena. Arbetslivsanknytning Instämmandegraden på frågan Min utbildning innehåller tillräckligt med arbetslivsanknytning är 52 procent vilket är en smärre minskning jämfört med enkäten 2015 då 55 procent instämde. Fördelat på utbildningsområde varierar instämmandegraden tämligen mycket vad gäller tillräckligt med arbetslivsanknytning i utbildningen, se Bilaga 4. Likt tidigare års enkäter syns ett tydligt mönster att 7

8 respondenter inom området Hälsovetenskap instämmer i betydligt högre grad (68%). Respondenter inom området Övrig teknisk utbildning instämmer också i högre grad (61%). De områden som instämmer i lägre grad är Data- och IT-utbildning Informatik och systemvetenskap (33%), Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (29%), Ekonomi (24 %) samt Konstnärlig utbildnng inkl. musik och skådespelarutbildning (17%). För övriga områden är instämmandegraden ungefär som medelvärdet på aggregerad nivå med en avvikelse på högst 2-3 procentenheter åt endera hållet. Värt att notera är att arbetslivsanknytning i enkätfrågan exemplifieras med gästföreläsare, studiebesök och praktik/vfu. Dessa inslag förekommer i olika grad utbildningsområden emellan, vilket kan inverka på respondenternas tolkning av inslagen och vad som utgör ett tillräckligt innehåll av dessa. I föregående enkäter har det setts ett tydligt mönster att respondenter som läser utbildning som leder till yrkesexamen är mer nöjda med förekomsten av dessa inslag. Detta mönster syns även i årets enkät. Service/stöd under studietiden Respondenterna är generellt sett väldigt nöjda med de service- och stödtjänster som LTU erbjuder. Graden av nöjdhet varierar dock något. Allra högst nöjdhet uttrycks med Universitetsbibliotekets tjänster, där graden av nöjdhet är 93 procent. Jämfört med föregående års enkäter syns en något uppåtgående utveckling för både International Office och Studievägledningen, men huruvida de är signifikanta har inte undersökts. Det ska noteras att tjänsterna/stödet som universitetet erbjuder, enligt Figur 1 nedan, är väldigt olika till sin karaktär, vilket innebär att jämförelse dem emellan är vanskligt att göra. Figur 1: Grad av nöjdhet i procent mellan olika stöd- och servicetjänster mellan I årets enkät genomfördes också en fördjupad studie av Studievägledningen och International Office, genom två frågor med samma lydelse för respektive tjänst: Nämn en sak med tjänsten ifråga som du är mycket nöjd med samt Ange gärna konkreta förbättringsförslag för tjänsten ifråga här. 8

9 Studievägledning Många lyfter fram att de möts av stort engagemang och kunnighet samt får bra, konkret och saklig information. Många uppskattar också drop-in tiderna och närheten, samt att man snabbt får svar via mail. På det stora hela lyfts tillgängligheten fram och att de tar sig tid till att utvärdera enskilda studenters situation. Andra vanliga kommentarer avser bra bemötande och förståelse för problem som kan uppstå under studietiden (frågor om valbara kurser, inriktningsval, byte av program, individuell studieplan). Många kommentarer anger också att det är bra med programvägledare som är inlästa på aktuell utbildning. Vanliga kommentarer vad gäller förbättringsområden är att det skulle behöva förtydligas och definieras vad studievägledningen hjälper till med, och då även relaterat till andra stöd- och servicetjänster vid universitetet, såsom t.ex. studenttorget, examinator. Andra kommentarer tar upp behov av större engagemang och högre tillgänglighet både på kontor och på mail, samt att vägledarna kunde vara mer inlästa och uppdaterade inom sina områden, såväl vad gäller de utbildningsprogram de ansvarar för innehållsligt så studenten kan få mer konkret hjälp med kurser och val, som kännedom om branschen och arbetsmarknaden. Andra kommentarer anger att det vore önskvärt med bättre kontakt och kontinuerlig uppföljning under studietiden, och att t.ex. vägledaren kunde ha en mer uppsökande roll om t.ex. studentens studieresultat blir sämre. Andra kommentarer är att vägledaren hänvisar till att studenten själv ska söka på hemsida, samt att vägledningen skulle behöva vara mer insatt i antagning.se. Bland övriga kommentarer anges önskemål om samordning med studenthälsan. International Office Återkommande synpunkter är att personalen vid International Office uppfattas som hjälpsamma och svarar på alla ens frågor. Vidare anses att man fått ett bra bemötande, tydlig information om exempelvis var utlandsstudier kan bedrivas och att det bra med drop-in ofta. Övriga kommentarer är att det är lätt att ta kontakt, bra vägledning och hjälp. Även deras informationstillfällen uppfattas positivt. Bland synpunkter på förbättringsområden anges behov av bättre tillgänglighet, bättre öppettider och snabbare svar samt mer samlad och fullständig information inför utlandsstudier, såsom vad som gäller, vilka krav som ställs för att få kurser tillgodoräknade etc. Även önskemål om mer information till studenter i början av studierna så att man kan planera in utbytet tidigt, samt att det vore bra om studenter som varit iväg får dela med sig av sina erfarenheter. Övriga kommentarer är att hemsidan behöver göras enklare och uppdaterad då det finns saker som inte är aktuella, t.ex. avseende statistik på hur många platser som funnits vid varje universitet de tidigare åren. Det finns slutligen kommentarer om att det vore bra om man någon gång under utbytet tog kontakt för at se så att allting fungerar. 9

10 Studiemiljö och likabehandling Respondenterna instämmer i att den fysiska och psykosociala campus- och lärandemiljön är god med 78 procent respektive 83 procent som instämmer, vilket är en minskning med ett par procentenheter på båda frågorna. Utifrån fritextsvaren framgår att orsak till missnöje främst är brist på studieplatser, dålig ventilation (arbetsmiljö) och eluttag. Mindre synpunkter kring matplatser där medhavd mat kan värmas/ätas jämfört med föregående år. Se utförligare text under avsnitt Helhetsomdöme fritextsvar. I enkäten tas ett antal faktorer upp som kan utgöra ett hinder för studierna: språksvårigheter, fysisk sjukdom, stress, psykisk ohälsa, annan funktionsnedsättning, brist på sociala kontakter, alkohol/droger, boendet och annat. Instämmandegraden varierar markant mellan faktorerna. I föregående enkäter har kategorin stress haft en avsevärt högre instämmandegrad jämfört med övriga kategorier och det mönstret syns även i årets enkät. I årets enkät ställdes därför också en kompletterande fråga med med fem olika alternativ där respondenterna kunde svara i vilken grad respektive alternativ orsakar stress som ett hinder för studierna. Svaren på dessa frågor redogörs nedan. Instämmandegraden avseende stress i enkäten 2016 är 54 procent, och jämfört med enkäten 2015 innebär det en ökning med 9 procent (NSI %). Motsvarande siffra i enkäten 2014 var 43 procent så det går att se en ökning över tid, varav mest markant mellan 2015 och Det kan beaktas att det är spridning mellan alternativen över hela skalan. Fördelat på utbildningsområde och utbildningsform (fristående kurs) syns vissa variationer mellan utbildningsområdena vilket är i likhet med tidigare års enkäter, se Bilaga 5. Instämmandegraden avseende stress som ett hinder för studierna syns således oavsett utbildningsområde. Nedan redogörs för den varition i instämmandegrad som kan ses. Det är viktigt att beakta att det är olika antal respondenter inom områdena. De utbildningsområden som upplever stress som ett hinder för studierna i högre grad är Konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelarutbildning 67%, Ljud och media 60%, Hälsovetenskap 58% samt Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap 58%, och i lägre grad Lärarutbildning 51%, Ekonomi 49%, Data och IT-utbildning Informatik och systemvetenskap 48%, samt Övrig teknisk utbildning (39%). Allra lägst instämmandegrad anger respondenter inom kategorin Fristående kurs (14%). Jämfört med föregående års enkäter är det något mindre variationer mellan områdena Som refererades till ovan så ställdes en kompletterande fråga avseende stress i enkäten 2016: Tidigare års enkätsvar har visat att en stor andel av studenterna uppfattar sig vara så stressade att detta utgör ett hinder för studierna. I vilken utsträckning instämmer du i att nedanstående bidrar till ett hinder i dina studier? De olika alternativ som respondenterna kunde välja var Osäkerhet om utbildningen leder till arbete, Osäkerhet om utbildningens/kursernas innehåll och upplägg, Osäkerhet om egen förmåga att tillgodogöra sig studierna, Personliga orsaker, samt Övriga studierelaterade orsaker. Flest instämde i att osäkerhet om utbildningens/kursernas innehåll och upplägg bidrar till stress som ett hinder för studierna (49%), följt av osäkerhet om sin egen förmåga att tillgodogöra sig studierna (48%). Instämmandegraden för övriga 10

11 alternativ var 35 procent (personliga orsaker), 29 procent (osäkerhet om arbete efter utbildningen), samt 27 procent (övriga studierelaterade orsaker). Fördelat på utbildningområde, se Bilaga 6, kan avseende alternativet Osäkerhet om utbildningens/kursernas innehåll och upplägg ses ganska markanta variationer men det behöver då beaktas att det för en del utbildningsområden handlar om ganska få respondenter. De utbildningsormåden som instämde i högre grad och som således upplever osäkerhet i högre grad är Konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelarutbildning (83 %), Ljud och media (73 %), Data- och IT-utbildning - Informatik och systemvetenskap (67 %) samt Lärarutbildning (62 %), och de som instämmer i lägre grad är Högskoleingenjör och brandingenjör (38 %) samt Ekonomi och Civlingenjör (båda 43 %). I enkäten ställdes även fritextfrågor om orsaken till att respondenterna upplevde stress som ett hinder för studierna. En analys av eventuella variationer mellan olika utbildningsområden har gjorts som inte visar på några större skillnader avseende vanliga fritextsvar. Med ett undantag, och det rör boende som man kan se finns överrepresenterat bland utbildningar som ges vid campus Luleå, där det relativt sett är större brist på lägenheter. Nedan återges således vanligt förekommande svar oavsett utbildningsområde. Vanligt förekommande svar handlar om orimlig arbetsbelastning i kurser, och då syns även brist på samordning av parallella kurser, samt i förekommande fall i utbildningen som helhet. Sammantaget lyfts pressen av att läsa flera kurser samtidigt fram och att det vore önskvärt att kunna fokusera på en kurs i taget. Otydliga anvisningar, såväl från lärare som i studiehandledningar/instruktioner omnämns också ofta, samt att uppgifter som inte finns tydligt beskrivna i studieplaneringen tillkommer. Det förekommer även kommentarer om att planeringen i kursen inte har varit bra och att det finns oklarhet när det gäller mål i vissa kurser. Samtidigt finns det de som anger att den egna förmågan att planera sina studier är bristfällig. Andra vanliga kommentarer anger stress över framtida yrkesliv och att man inte kommer ha relevanta/tillräckliga kunskaper med sig. Att andelen grupparbeten är för hög är också en vanligt förekommande kommentar. Några kommentarer handlar om att det inte ges nog med hjälp för att klara oavslutade kurser, och att utbildning med examen på grundnivå inte upplevs vara på grundläggande nivå. Några kommentarer anger också att det vore bra om schemat för kommande läsperiod vore klart snabbare. Andra mer frekventa kommentarer handlar om lärares bemötande. En del lyfter också fram studiemiljön och att ibland/ofta är svårt att hitta bra studieplatser och att tekniken inte fungerar vid föreläsningar, såsom problem med Adobe Connect. Slutligen finns kommentarer kring boende och bristen på boende samt personliga orsaker såsom inre stress och ångest, att kombinera studier och familjeliv etc. Övriga faktorer som hinder för studier Resultatet för årets enkät visar att instämmandegraden har ökat markant även för kategorin Psykisk ohälsa jämfört med enkäten Siffran i årets enkät är 24 procent jämfört med 19 procent Siffran i enkäten 2014 var 17 procent så det kan ses en viss ökning över tid. För övriga kategorier är instämmandegraden tämligen oförändrad jämfört med enkäten Avseende Boendet gjordes 2015 en fördelning på campusort och det var då tydligt att instämmandegraden var högre för utbildningar vid campus Luleå än övriga campusorter. Mönstret kan antas vara detsamma. Likabehandling 11

12 I enkäten ställdes en fråga om likabehandling och om respondenten har upplevt diskriminering, kränkning eller mobbing på grund av kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, trosuppfattning/religion samt gränsöverskridande identitet eller uttryck. Instämmandegraden är mellan ca 2 % och 7 % och väsentligen i paritet med föregående års enkäter. Om LTU Studenterna skulle rekommendera sin utbildning vid LTU, och LTU som lärosäte. På frågan om de skulle rekommendera sin utbildning vid LTU till andra instämmer 80 procent av respondenterna och 84 procent instämmer i att de skulle rekommendera LTU (som lärosäte) till andra. Studenterna är också stolta över att studera vid LTU, 79 procent instämmer i påståendet. På frågan hur nöjd de sammanfattningsvis är som student vid LTU instämmer 85 procent av respondenterna. Fördelat på utbildningsområde syns vissa variationer mellan utbildningsområdena på de fyra frågorna. Det ska dock beaktas att antalet respondenter varierar kraftigt mellan de olika utbildningsområdena och att siffrorna härav kan bli skeva, se Bilaga 7. På frågan om de skulle rekommendera sin utbildning vid LTU till andra instämmer Ekonomi (90 %), Data och IT-utbildning Informatik och systemvetenskap (88 %) samt Civilingenjör (87 %) i högre grad och Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (69 %), Lärarutbildning (60 %), Ljud och media (43 %) samt Konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelarutbildning (33 %) i lägre grad. På frågan om de skulle rekommendera LTU till andra instämmer Högskoleingenjör och brandingenjör (93 %), Ekonomi (92 %), Civilingenjör (90 %), samt Data- och IT-utbildning Informatik och systemvetenskap i högre grad och Ljud och media (43 %), samt Konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelarutbildning (28 %) i lägre grad. På frågan om de är stolta över att studera vid LTU syns i stort samma mönster som på föregående frågor om rekommendationsviljan av den utbildning de läser samt LTU som lärosäte. Högskoleingenjör och brandingenjör (89 %), Ekonomi (85 %), Data och IT-utbildning Informatik och systemvetenskap (85 %) samt Civilingenjör (84 %) instämmer i högre grad och Ljud och media (38 %) samt Konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelarutbildning (22 %) instämmer i lägre grad. På frågan hur nöjda de sammanfattningsvis är som studenter vid LTU syns ett till viss del annat mönster avseende instämmandegraden, med mindre variationer mellan områdena och en högre instämmandegrad för de områden där instämmandegraden är lägre på övriga frågor. Högskoleingenjör och brandingenjör (91 %), Civilingenjör (90 %) samt Data och IT-utbildning Informatik och systemvetenskap (89 %) instämmer i högre grad och Lärarutbildning (72 %), Konstnärlig utbildning inkl musik och skådespelarutbildning (56 %) samt Ljud och media (43 %) i lägre grad. Helhetsomdöme, fritextsvar NSI-enkäten 2016 innehöll fyra fritextfrågor som berör utbildningen och campus- och lärandemiljön. Ett stort antal studenter har svarat på fritextfrågorna i årets enkät. Då det gäller de två frågorna om den egna utbildningen presenteras i denna rapport en översiktlig sammanställning av vilka typer av svar som frekvent återkommer på dessa frågor oavsett utbildningsområde. 12

13 För frågorna om campus- och lärandemiljön redovisas svaren utifrån campusort. Det är då värt att beakta att det för vissa campus-/studieorter endast är ett fåtal respondenter, vilket gör att det inte är möjligt att göra några generella reflektioner kring situationen på campus. Vad studenterna är nöjda med avseende utbildningen Många refererar till nöjdhet med kurserna, att de är intressanta och har bra innehåll. Andra vanliga kommentarer avser nöjdhet med campus-och lärandemiljön och klassrummen. Nöjdhet med VFU återkommer också i många kommentarer. I många fall uttrycker också kommentarerna nöjdhet med lärare, ibland namngivna men ofta i mer generella termer. Vanliga kommentarer handlar om deras vilja att hjälpa studenter och tydlig information. Praktiska moment och laborationer anges också i ganska hög grad, i likhet med projekt i samarbete med industrin och kontakter med företag. Möjligheterna till utbytesstudier anges också i hög grad. Vad studenterna anser kan förbättras avseende utbildningen Många av svaren är tämligen konkreta med synpunkter om att kurser eller kursmoment borde ändras eller bytas ut. Andra återkommande synpunkter berör examinationerna och hur dessa genomförs och poängsätts. Ett annat återkommande tema är det efterfrågas förbättringar av kursplanering, studieanvisningar och kommunikation mellan lärare. Lärarna omnämns även här, ofta med en tillhörande motivering som t.ex. att de inte kan lära ut, och att de behöver vara mer strukturerade och tydliga. Annat som omnämns är språkbarriärer mellan lärare/student, önskemål om fler gästföreläsare, samt kursers relevans för utbildningen I helhet. Det anges också ofta att vissa kurser innehåller väldigt mycket grupparbeten och att det vore bättre med mer individuellt arbete istället. Andra vanliga kommentarer utgörs av kurser och utbildning som bättre anknyter till kommande arbetsliv. Vad studenterna är nöjda med avseende campus- och lärandemiljön Bergsskolan Filipstad (6 kommentarer): Distans (ca 40 kommentarer): Kiruna (11 kommentarer): Luleå (ca 465 kommentarer): Piteå (34 kommentarer): Skellefteå (ca 22 kommentarer): Det som respondenterna anser sig nöjda med är samma saker, oavsett campus. Kommentarer anger nöjdhet med att det finns många ställen att sitta och plugga och att det är trevlig och fräsch miljö. Många anger ombyggnationerna som något de är mycket nöjda med. Bra datasalar likväl som ytor för både grupparbeten och individuellt arbete. Många uttrycker också nöjdhet med biblioteket och de nya grupprummen. Andra kommentarer som återkommer utrycker nöjdhet med tillgången av grupprum, labb samt datorer. Studenterna är också nöjda med närheten mellan byggnaderna på campus, och att allt är lättillgängligt och nära. En del svar lyfter också fram den goda kommunikationen mellan studenter och lärare, och lärare som alltid finns tillgängliga, som något bra med lärandemiljön. Vad studenterna anser kan förbättras avseende campus- och lärandemiljön Bergsskolan Filipstad (5 kommentarer): Distans (ca 20 kommentarer): Kiruna (12 kommentarer): Luleå (ca 400 kommentarer): 13

14 Piteå (43 kommentarer): Skellefteå (18 kommentarer): Då det gäller förbättringsförslagen så är de mer konkreta och således tydligare kopplade till campusort. Respondenter vid campus Kiruna lyfter fram behov av mer ändamålsenliga lokaler. Det lyfts också fram behov av bättre samarbete med andra rymdaktörer i Kiruna samt att Kirunasektionen behöver en sektionslokal. Kommentarer om att storsatsningen på labb (marslabb, nanosatellitlabb) inte nämnvärt förbättrar de lokaler studenterna måste använda, som till exempel projektlabbet. Även behov av bibliotekstjänst och skolhälsa lyfts fram. Avseende campus Luleå är det många kommentarer om att A-huset har renoverats och önskemål av renovering av fler områden på campus. Många kommentarer om behov av fler studieplatser men även önskemål om bättre ventilation och övriga kommentarer om den fysiska studiemiljön, t.ex. för mörkt, för lite eluttag, samt önskemål om mer ergonomiskt utformade studieplatser. Kommentarer anger också behov av fler/större datorsalar och också bättre datormöjligheter. Finare gång- och cykelvägar inom området. Mer tysta studieytor. Fler tysta avdelningar. Billigare kaffe. Kommentarer om att lokalerna vid F-huset behöver en uppdatering, t.ex. anges att många stolar och bord i F-huset är slitna och att vissa salar saknar ventilation. Även kommentarer om att WIFI-täckningen i F-huset är ostabil. Slutligen anges att det skulle behövas fler parkeringsplatser. Även fler studentbostäder tas upp som ett förbättringsförslag. Kommentarer om Piteå handlar om behov av finare och fräschare lokaler, inkl. bättre lunchrum, samt att det borde finnas kårhus och kafeteria. Även fler arbetsytor och umgängesmiljöer lyfts fram, samt konkret kommentar om behov av bättre regigeringsdatorer. Vad gäller campus Skellefteå lyfts fram behov av fler datorsalar med mer ändamålsenliga och uppdaterade datorer som klarar av CAD program, samt studentfik. Även kommentar om renovering generellt. 14

15 Bilagor Bil 1 Förteckning över utbildningar inom respektive utbildningsområde Civilingenjör Arkitektur Brandteknik Datateknik Hållbar energiteknik Industriell ekonomi Internationell Materialteknik (EEIGM) Industriell miljö- och processteknik Maskinteknik Materialteknik Medieteknik Naturresursteknik Rymdteknik Teknisk design Teknisk fysik och elektroteknik Väg- och vattenbyggnad Öppen ingång Högskoleingenjör och brandingenjör Berg- och anläggningsteknik Bilsystemteknik Brandingenjör Datateknik Datorspelsutveckling Elkraftteknik Energiteknik Maskinteknik Materialteknik, inriktning metallurgi Teknisk design Underhållsteknik Övrig teknisk utbildning Bergsskoletekniker - berg- och anläggningsindustri Bergsskoletekniker - metall- och verkstadsindustri Bygg och anläggning Datornätverk Samhällsbyggnad Ädelstensteknik Data- och IT-utbildning Informatik och systemvetenskap Digital tjänsteutveckling, kandidat Systemvetenskap, kandidat Ekonomi Civilekonom Ekonomie, kandidat Fastighetsmäklare Internationell ekonomi, kandidat Hälsovetenskap Arbetsterapeut Fysioterapeut Hälsovägledning, kandidat hälsopromotion Röntgensjuksköterska Sjuksköterska Lärarutbildning Förskollärare Grundlärare, inriktning mot förskoleklass och grundskola årskurs 1-3 Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan Ljud och media Datorgrafik, konstnärlig kandidat Film- och TV scenografi/attributmakeri Journalistik i nya medier Ljudteknik, kandidat Radioproduktion i nya medier Tv-produktion i nya medier Upplevelseproduktion, kandidat Journalistik och medier, kandidat (fr.o.m hösten 2015) Konstnärlig utbildning inkl. musik och skådespelarutbildning Mediedesign, konstnärlig kandidat Musik, konstnärlig kandidat Gehörsbaserat musikskapande BoomTown Skådespelarprogrammet Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap Politik och samhällsutveckling, kandidat Psykologi, kandidat Rättsvetenskap, kandidat

16 Sociologi, kandidat Magister- och masterutbildning Teknik Distribuerade datorsystem för hållbar utveckling, master Geovetenskap, inr malmgeologi och miljögeokemi, master Human Resource Management, master Informationssäkerhet, master Materialteknik, master Rymdfarkostdesign, master Rymdvetenskap och rymdteknik, master Väg- och vattenbyggnad, inr jord- och bergbyggnad, master Magister- och masterutbildning Hälsovetenskap Arbetsterapi, master Hälsovetenskap, master Omvårdnad, master Sjukgymnastik, master Sjukgymnastik, Ortopedisk manuell terapi, master Specialistsjuksköterska med inriktning ambulanssjukvård Specialistsjuksköterska med inriktning anestesisjukvård Specialistsjuksköterska med inriktning intensivvård Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre Specialistsjuksköterska med inriktning operationssjukvård Specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård Magister- och masterutbildning Lärarutbildning Kompletterande Pedagogisk Utbildning Utbildningsvetenskap, magister Utbildningsvetenskap, master Magister- och masterutbildning musik Musikalisk gestaltning, konstnärlig master Magister- och masterutbildning - samhällsvetenskap Internationell affärsverksamhet, master Magister utredning Nationalekonomi, magister Rättsvetenskap, magister miljörätt

17 Bilaga 2 Kvaliteten på utbildningen fördelat på utbildningsområde

18 Bilaga 3 Sammantagen nöjdhet med utbildningen fördelat på utbildningsområde

19 Bilaga 4 Förekomsten av arbetslivsanknytning fördelat på utbildningsområde

20 Bilaga 5 Stress som ett hinder för studierna fördelat på utbildningsområde Stress / Stress Programutbildning - Civilingenjör / Degree programme -... Programutbildning - Högskoleingenjör och brandingenjö... Övrig teknisk utbildning - grundnivå / Higher Educatio... Grundutbildning - Data och IT-utbildning - Informatik oc... Grundutbildning - Ekonomi / First-cycle degree programme... Grundutbildning - Hälsovetenskap / First-cycle degree p... Grundutbildning - Lärarutbildning / First-cycle degree... Grundutbildning - Ljud och media / First-cycle degree p... Grundutbildning - Konstnärlig utbildning inkl. Musik- o... Grundutbildning - Samhälls-, beteende- och rättsvetens... Magister- och masterutbildning - Teknik / Second-cycle d... Magister- och masterutbildning - Hälsovetenskap / Seco... Magister- och masterutbildning - Lärarutbildning / Sec... Magister- och masterutbildning - Musik / Second-cycle d... Instämmer inte alls / Strongly disagree 2,00 3,00 4,00 5,00 Instämmer helt / Strongly agree Total 13,2% 18,0% 17,0% 22,7% 16,4% 12,7% 51,8% 9,0% 17,9% 20,5% 25,6% 15,4% 11,5% 52,6% 22,2% 22,2% 16,7% 22,2% 11,1% 5,6% 38,9% 14,8% 22,2% 14,8% 14,8% 18,5% 14,8% 48,1% 14,9% 17,0% 19,1% 21,3% 14,9% 12,8% 48,9% 13,8% 6,9% 21,4% 22,8% 16,6% 18,6% 57,9% 23,3% 15,1% 11,0% 9,6% 20,5% 20,5% 50,7% 8,1% 18,9% 13,5% 24,3% 16,2% 18,9% 59,5% 5,6% 11,1% 16,7% 50,0% 16,7% 66,7% 15,3% 6,8% 20,3% 15,3% 16,9% 25,4% 57,6% 30,8% 15,4% 15,4% 15,4% 23,1% 38,5% 15,4% 30,8% 15,4% 23,1% 15,4% 38,5% 8,3% 8,3% 8,3% 25,0% 50,0% 75,0% 100,0% 100,0% Magister- och masterutbildning - Samhällsvetenskap / Se... 50,0% 25,0% 25,0% 25,0% Fristående kurs / Freestanding course 42,9% 14,3% 28,6% 14,3% 14,3% 14,3% 15,4% 17,5% 21,6% 15,8% 15,3% 100,0%

21 Bil 6- Fördjupad fråga om stress Osäkerhet om utbildningens/kursernas innehåll och upplägg fördelat på utbildningsområde

22 Bil 7 Om LTU

23

24

25

26 Bilaga 8 Svaranden i jämförelse med urvalet Totalt Totalt i populationen Svaranden i undersökningen Svarsfrekvens % Kön Kvinnor % Män % Inget svar 26 Ålder % % % % Inget svar 323 Utbildningsområde Civilingenjör % Högskoleingenjör % Övr tekn utb % Data- och IT (exkl ingenjör) % Ekonomi % Hälsovetenskap % Lärarutbildning % Ljud och media % Konstnärlig utb % Samhällsvetenskap % MA - teknik % MA - Hälsovetenskap % MA - Lärarutbildning % MA - Musik % MA - Samhällsvetenskap % Fristående kurs % Campusort Filipstad % Skellefteå % Luleå % Piteå % Kiruna % Ortsoberoende %

27

28