Markteknisk undersökningsrapport, MUR Projekteringsanvisningar arb nr 24-19

Transkript

1 (7) Hököpinge 68:5, Vellinge kommun Ny skola Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Projekteringsanvisningar Uppdragsgivare: Vellinge kommun Panorama GeoExperten AB GEOTEKNISK KONSULT Rolf Svensson Preliminär situationsplan

2 (7) Innehållsförteckning: Markteknisk undersökningsrapport (MUR) 1. Orientering sid 3 2. Underlagsmaterial sid 3 3. Styrande dokument sid 3 4. Geoteknisk kategori sid 4 5. Nivåförhållanden sid 4 6. Fältundersökningar sid 4 7. Redovisning sid 4 8. Undersökningsresultat sid Berggrund sid Jordlager sid Hållfasthetsegenskaper sid Vattenförhållanden sid 5 Projekteringsanvisningar 9. Grundläggning sid Dimensionering sid Dränering sid Schaktarbeten sid Kontroll sid 7 Bilagor Bilaga 1- Provtabell A (2 sidor) Bilaga 3- Utdrag från översiktlig geoteknisk undersökning utförd av Geosyd (2 sidor) Ritningar Ritning Ge 1- Borrplan Ritning Ge 2- Borrprofiler

3 (7) för ny skola inom fastigheten Hököpinge 68:5, Vellinge kommun Markteknisk undersökningsrapport (MUR) 1. Orientering På uppdrag av Vellinge kommun via Edge of Civil Design i Malmö har rubricerade utförts. Kontaktperson har Johan Degerman på Edge varit. Undersökningen avser två skolbyggnader med ungefärliga lägen (se ritning Ge 1). Närmare uppgifter föreligger inte vid utskriften av denna rapport. Tomten som utgörs av odlad åkermark gränsar i väster till Vellingevägen och i söder till Mossahusvägen. Den geotekniska undersökningen syftar till att klarlägga de geotekniska förhållandena som underlag för projektering, dimensionering och utförande av geokonstruktioner, dränering och markarbeten. Samtidigt med en geotekniska undersökningen utförde Miljöfirman AB (Jesper Karlström) en markmiljöteknisk undersökning. 2. Underlagsmaterial Digital detaljplanekarta. utförd av undertecknad för bostadsområden norr och söder om skoltomten enligt rapport daterad Översiktlig geoteknisk undersökning utförd av Geosyd AB enligt rapport daterad SGU:s kartvisare. 3. Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN (Eurocode 7: Geotechnical design, del 1 allmänna regler) med tillhörande nationell bilaga. Undersökningsmetod Fältplanering SS-EN Fältutförande Standard eller styrande dokument Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:96 samt SS EN-ISO Provtagning Störd provtagning med skruvborr 80 mm, L= 1,0 m, kategori B och kvalitetsklass 4 enligt EN ISO Jordartbestämning CPT sondering Grundvattenmätning Enligt EN Okulär jordartsklassificering i fält enl. EN ISO Rekommenderad standard enligt SGF Rapport 1:93, sonderingsklass 2. Koordinatsystem I plan Sweref , i höjd RH Beteckningssystem SGF/BGS beteckningssystem 2001:2 med avsteg vid redovisning av provtagning i profil, se även

4 (7) 4. Geoteknisk kategori För byggnadernas geokonstruktioner (grundläggningen) gäller Eurokod 7-1 och geoteknisk kategori 1 (GK 1) och/eller kategori 2 (GK 2) beroende på belastningsoch schaktningsförhållanden. Normalt kan GK 1 användas för lättare byggnader såsom enplansbyggnader, miljöhus förråd/garage, etc. medan GK 2 normalt gäller för byggnader med 2-3 plan eller högre. 5. Nivåförhållanden Markytan vid borrpunkterna inmättes på nivåer mellan +17,4 och +18,4. 6. Fältundersökningar Fältarbetet som utfördes av Stefan Svensson omfattar följande: Utsättning och avvägning av borrhålen. Provtagning med skruvborr i 8 punkter. Hållfasthetsbestämning genom CPT-sondering i 5 punkter. Inmätning/kontroll av vattenytor i provtagningshålen. Installation av 2 st detektorer med spårfilm för uppmätning av markradonstrålning. Borrningarna har utförts med larvgående borrbandvagn av fabrikat GM65 utrustad med fältdataminne av fabrikat ENVI D-mon. Upptagna jordprover har jordartsklassificerats okulärt i fält. Utsättning och avvägning har utförts med GPS instrument av fabrikat Altus Aps-3u. Radondetektorerna tillhandahålls och utvärderas av Radonanalys GJAB i Lund. 7. Redovisning Undersökningsresultaten redovisas i plan och profil på bifogade ritningar Ge 1 och Ge 2 samt i provtabell A enligt bilaga 1 och i bilaga 2 som är ett utdrag från Geosyds undersökning. Använda ritningsbeteckningar ansluter till SGF/BGS (Svenska Geotekniska Föreningens) beteckningssystem 2001:2 med avsteg vid redovisning av provtagning i profil. För närmare information hänvisas till Resultaten av markmiljöundersökningen redovisas av Miljöfirman AB. Resultaten av radonmätningarna redovisas separat vid senare tillfälle. 8. Undersökningsresultat 8.1 Berggrund Bergrunden inom området utgörs av kalkberg. Med ledning av uppgifter i SGU:s brunnsarkiv för omgivande brunnar bedöms djupet till berg uppgå till ca 8 á 10 m. 8.2 Jordlager Jordlagren utgörs överst av 0,3-0,6 matjord. I borrhål 72 och 73 utgör matjorden fyllning med inslag av kol till 0,4 respektive 0,6 m djup. Fyllning med omrörd jord kan även förväntas i ledningsgravar för dräneringsledningar. Matjorden underlagras av naturlig lermorän med sandskikt och enstaka siltskikt till mer än undersökt djup, =5,5 m.

5 (7) Lermoränen tillhör materialtyp 4B och tjälfarlighetsklass 3 enligt klassificering i anläggnings AMA Hållfasthetsegenskaper Vid sonderingarna har värden motsvarande en odränerad skjuvhållfasthet mellan 50 och 100 kpa uppmätts i lermoränens övre del till 1,0 á 1,5 m djup under markytan medan värden 130 kpa uppmätts på djup >1,5 m. 8.4 Vattenförhållanden I borrhål 73 inmättes vattenyta på 3,7 m djup motsvarande nivån +14,5 medan det inte hade utbildats några vattenytor i de övriga borrhålen i anslutning till fältarbetet. Projekteringsanvisningar 9. Grundläggning Förekommande jordlager har gynnsamma bärighets- och sättningsegenskaper. Byggnadernas geokonstruktioner kan utformas på sedvanligt sätt med hela kantförstyvade bottenplattor, längsgående grundsulor, utbredda grundplattor eller plintar i naturligt lagrade jord och/eller ny kontrollerad fyllning. Matjorden ska utskiftas under byggnaderna. Golv kan utformas som betonggolv på mark. 9.1 Dimensionering För husens geokonstruktioner gäller Eurokod 7-1 och geoteknisk kategori 1 (GK 1) och/eller kategori 2 (GK 2). I GK 1 kan det dimensionerande grundtrycket sättas till 100 kpa. I det fall oekonomiska dimensioner erhålls eller kriterierna inte är uppfyllda för GK 1 kan en övergång till GK 2 ske med dimensionering i brottgräns- och bruksgränstillstånd. I brottgränstillstånd rekommenderas dimensioneringen att utföras enligt allmänna bärighetsekvationen där partialkoefficienten RD som beaktar osäkerheten i beräkningsmodellen kan sättas till 1,0. Beräkningarna föreslås ske enligt partialkoefficientmetoden och nedanstående dimensioneringsparametrar. Tabell 1. Härledda och hävdvunna karakteristiska värden för jordlagren. Lager Tunghet k / k Hållfasthetsparametrar E-Modul kontrollerad ny fyllning 18 kn/m 3 k = 38 (c uk =0) E k =35 MPa med friktionsmaterial naturlig jord till 21 kn/m 3 c uk =70 kpa ( k = 0 ) E k =15 MPa 1,5 m djup naturlig jord på 22/12 kn/m 3 c uk =140 kpa ( k = 0 ) E k =30 MPa djup >1,5 m Index k = karakteristiskt (medel-) värde Angivet djup gäller från markytan vid undersökningstillfället = Tunghet, = Tunghet under vatten c u = Odränerad skjuvhållfasthet, = Friktionsvinkel E =Elasticitetsmodul

6 (7) Tabell 2. Partialkoefficienter i brottgräns för jordparametrar m Parameter m Friktionsvinkel, tan m =1,3 Skjuvhållfasthet c u mc =1,5 Tunghet = 1,0 Tabell 3. Partialkoefficienter i bruksgränstillstånd för jordparametrar m Parameter m Friktionsvinkel, tan m =1,0 Odränerad skjuvhållfasthet c u mc =1,0 Elasticitetsmodul E me =1,0 Tunghet = 1,0 Partialkoefficienterna i tabell 2 och 3 finns angivna i nationell bilaga BFS 2010: Dränering Byggnaderna ska skyddas mot markfukt genom utläggning av dränerande och kapillärbrytande skikt samt dräneringsledningar. Om tvättad makadam väljs som kapillärbrytande lager så gäller att den kapillära stighöjden i materialet inte får överstiga halva lagertjockleken vilket normalt innebär en minimitjocklek av 0,2 m. Om cellplast som är godkänd som kapillärbrytande läggs ska ett minst 0,15 m tjockt dränerande lager läggas under cellplasten. Mellan terrass och makadamlager eller dränerande lager förordas utläggning av materialskiljande geotextil. Runt geokonstruktioner ska dräneringsledning läggas. Ledningen högsta punkt (vattengången) ska som högst ligga i nivå med det anslutande dränerande eller kapillärbrytande skiktets underkant. Lermoränen är "tät" med k-värde (hydraulisk konduktivitet) <10-8 m/sek och lämpar sig inte för infiltration och perkolation av dagvatten. 11. Schaktarbeten Lermoränen är lättschaktad med normal maskinutrustning. För bedömning av schaktbarheten kan klassificering enligt BFR:s rapport R130:1985 användas. Allmänt gäller då schaktbarhetsklass 1-2. Schakter kan utföras med slänt ställd med lutning 3:1 vid schaktdjup 1,5 m, med lutning 2:1 för schakter till 1,5 á 2,5 m djup samt med lutning 1:1 för schakter på djup >2,5 m. Dock under förutsättning att arbetet sker i "torrhet". Lermoränen är mycket känslig för ytuppmjukning vid vattenöverskott och ska skyddas mot nederbörd och snarast efter hand täckas med geotextil och friktionsjord/makadam. Terrasser ska förläggas med fall mot dike eller pumpgrop. Vid uppehåll ska ytorna vara väl komprimerade och släta för ytavrinningens skull. Uppfyllnader utförs lämpligast under torr årstid d.v.s. under perioden april - september. Detta beroende på att lufttorkning av massorna erfordras.

7 (7) Sandskikt på djup > 1,0 á 2,0 m djup kan förväntas vara vattenförande beroende på årstid och nederbördsintensitet. Länshållning kan vid schaktdjup 4,0 m förutsättas kunna ske med dränkbara pumpar i erosionsskyddade pumpgropar. Matjorden ska utskiftas under byggnader och hårdgjorda ytor. Va-ledningar kan förläggas på sedvanligt sätt. Vid dimensionering av överbyggnader för hårdgjorda ytor kan undergrund enligt materialtyp 4B användas enligt anläggnings AMA Kontroll Grundkontroll omfattande granskning av geokonstruktionsritningar och beräkningar, schaktbottenbesiktningar samt kontroll av de i geokonstruktionerna ingående materialen. Tilläggskontroll omfattande packningskontroll för nya uppfyllnader med en mäktighet av förslagsvis > 0,5 m. I det fall fyllningen utgörs av bergkrossmaterial med storlek 0-90 mm eller grövre är det dock tillräckligt att arbetet dokumenteras i markentreprenörens egenkontroll.

8 PROVTABELL A Bilaga 1 Sida 1(2) Lund tel Uppdrag för ny skola inom Uppdragsnummer Borrhål Djup m u my/ provtagningshål för undersökning Utförd av RSS Provtagningssätt Jordart u my=under markytan, vy=vattenyta, F/ anger fyllning 72 0,0-0,4 0,4-2,4 2,4-2,5 2,5-2,8 2,8-4,0 F/Matjord, enstaka kolbitar brun Silt med sandskikt 73 0,0-0,3 0,3-0,6 0,6-2,8 2,8-3,0 3,0-3,2 3,2-4,0 F/Matjord F/svart Matjord, kolbitar, enstaka grusig Sand brun Finsand brun Sand vy 3,7 m u my 74 0,0-0,3 0,3-3,3 3,3-4,0 Matjord brun något sandig Lermorän 75 0,0-0,4 0,4-3,2 Matjord stopp för provtagning radondetektor LE ,0-0,4 0,4-3,0 3,0-3,3 3,3-4,0 Matjord brun Sand brun något sandig Lermorän 77 0,0-0,5 0,5-1,0 1,0-3,6 3,6-4,0 78 0,0-0,4 0,4-0,9 0,9-2,1 2,1-2,4 2,4-2,7 2,7-3,4 3,4-4,0 Matjord brun Lermorän gråbrun något sandig Lermorän Matjord brun Lermorän brun Sand brun Finsand gråbrun något sandig Lermorän radondetektor LE8369

9 PROVTABELL A Bilaga 1 Sida 2(2) Lund tel Uppdrag för ny skola inom Uppdragsnummer Borrhål Djup m u my/ provtagningshål för undersökning Utförd av RSS Provtagningssätt Jordart u my=under markytan, vy=vattenyta, F/ anger fyllning 79 0,0-0,4 0,4-1,0 1,0-1,7 1,7-1,9 1,9-3,4 3,4-4,0 Matjord brun Lermorän brun Finsand grå

10

11

12 VEL*POL*2190 RAÄ Vellingevägen RAÄ Boplats Mossahusvägen RAÄ Boplats GeoExperten i Skåne AB GEOEXPERTEN

13 GeoExperten i Skåne AB GEOEXPERTEN