Samråd 20 januari - 28 februari 2018

Transkript

1 Samråd 20 januari - 28 februari 2018 Program till detaljplan för Norr Stenstan Området från och med Fisktorget till Stora hamnkajen Stenstaden 1:13 mfl Sundsvalls kommun Upprättad av stadsbyggnadskontoret reviderad Kontaktperson: Claes Rogander, Samråd t o m 28 februari 2018 Dnr SBN

2

3 DET AKTUELLA FÖRSLAGET 1 Planeringens syfte 2 Bakgrund 2 Kommunala beslut Beslut om planprogram 3 Tidplan 3 Planläge och planavgränsning 3 Planförhållanden 4 Allmänt om hållbar planering i centrala Sundsvall 5 Integration 5 UN-habitat 5 Handel, trafik och parkering 5 Planförslag 6 Planområdets historia 6 Stadens kvarters- och gatustruktur i området 7 Stadsstruktur som förlängning av Stenstaden 8 Gamla E4 väg Rörelsemönster i den här delen av staden 9 Parker och evenemangsplatser 10 De olika kvarteren 11 Programplanen 17 Hotell på Finnkajen 20 Jämställdhet och mångfald 21 Riksintresset Stenstaden 21 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 21 Området idag 21 Trafik och parkering 22 Barriärer 24 Markägoförhållanden 24 Förorenad mark och Geologi 24 Teknisk försörjning 24 Dagvatten 24 Buller 24 Miljöbedömning 24 Miljökvalitetsnormer 24 Strandskydd 25 Etapputbyggnad och samband beroenden 25 SLUTSATSER 25

4 1 Program till detaljplan för Norr Stenstan området från och med Fisktorget till Stora hamnkajen Stenstaden 1:13 mfl Sundsvalls kommun PROGRAMSAMRÅD Planarbetet inleds med detta program som anger utgångspunkter för och syftet med planen. Sakägare, närboende och andra intresserade är välkomna att lämna synpunkter med anledning av detta program. Inkomna synpunkter kommer att sammanfattas och redovisas i en samrådsredogörelse. Den ingår sedan i planeringens nästa skede, där förslag till detaljplan/planer upprättas. Här är vi i planprocessen.

5 2 DET AKTUELLA FÖRSLAGET Planeringens syfte Avsikten är att programmet skall ligga till grund för kommande detaljplanearbete avseende en utbyggnad av stadskärnan till Selångersån. Mot bakgrund av stadsbyggnadsnämndens beslut i ärendet se nedan så är en av de viktiga frågorna om det går att bygga ett hotell på Finnkajen och i så fall vad som är förutsättningarna för det. Planprogrammet anger de principiella riktlinjerna för utformningen och den standard i stort som planområdets miljö avses få. Ett planprogram kan också medföra att den fortsatta planprocessen blir effektivare och smidigare genom att viktiga, strategiska frågor klaras ut på ett tidigt stadium. Ett av syftena med planprogrammet är att säkerställa att åtgärder som nu vidtas i någon del av området inte omöjliggör - eller onödigt försvårar den framtida användningen av andra delar av området. I det här planprogrammet med viss tonvikt på hotell på Finnkajen vilka beroenden som finns och hur det påverkar omgivande kvarter med mera. Dock ska programmet även kunna ligga till grund för detaljplaner även för andra delar av programområdet. I det fortsatta arbetet kan sedan delar av området detaljplaneras allt efter efterfrågan och behov. Och då finns en strukturplan ett planprogram - för området. Det betyder alltså att det är möjligt att med planprogrammet som grund, detaljplanera olika delar av området var för sig. Bakgrund Flera intressenter har hört sig för om möjligheten att bygga bostäder, kontor mm i olika lägen i den här delen av staden. Till exempel så har anmälts intresse av att bygga på ett antal ställen i centrala Sundsvall bland annat på Finnkajen där ansökan om planbesked för hotell har inkommit. Stadsbyggnadsnämnden har sagt ja till planbeskedet och att inledningen av det planarbetet ska vara ett planprogam för hela området. Området har stor betydelse för den här delen av staden och inte minst för alla samband mellan stadsdelar som fokuseras här: mellan Norra kajen och Stenstaden, mellan Norrmalm och Stenstaden, mellan Haga och Stenstaden, mellan Norra kajen och Södra Kajen, mellan Norra kajen och Resecentrum. Dessutom kommer promenaden runt Sundsvallsfjärden att passera här. Arbete pågår också angående kulturmagasinets framtida användning och disposition en fråga som starkt hänger samman med kulturmagasinets omgivning. Dessutom planeras en förändring av stadens centrala busshållplatser vilka nu ligger vid Navet.

6 3 Allt detta gör att det är svårt att bryta ut en del av området för detaljplanering utan att först ha studerat och lagt fast principer för stadsstrukturen i området. Detta gäller hela området mellan Selångersån och Stenstadens norra fasad mellan Fisktorget och Stora Hamnkajen. Kommunala beslut Beslut om planprogram Stadsbyggnadsnämnden beslutade : att uppdra till stadsbyggnadskontoret att påbörja planläggning av området med ett planprogram för området från och med Fisktorget till Mitthems byggnader vid Stora hamnkajen. Området för planprogrammet avgränsas i söder av Stenstaden och i norr av Selångersån. Tidplan Detaljplaneprocessen omfattar i detta fall stegen program, samråd, utställning för granskning, antagande och laga kraft. Tidsåtgången varierar, normalt är månader. Dels behövs tid för remisser, dels beror tiden på hur väl de olika planstegen passar ihop med sammanträdestider för de olika beslutande kommunala organ där planen skall behandlas. Planprogrammet bedöms vara klart första kvartalet Planläge och planavgränsning Planprogrammets planområdet begränsas i norr av Selångersån, i söder av Stenstadskvarteren vid Sjögatan, i öster av Mitthems trähus på Stora hamnkajen och i väster av Lilla Fisktorget. Bild: planområdet

7 4 Planförhållanden Översiktsplanen 2021 (ÖP 2021) säger för området Stadscentrum med möjlighet till komplettering/utveckling m.h.t. riksintresse och Stadsvision Sundsvall. Sundsvalls identitet som staden vid vattnet ska stärkas och tillgängligheten för allmänheten ska öka. ÖP 2021 hänvisar också till utvecklingsmöjligheter för nya offentliga rum kring Sundsvallsfjärden. Stadsvisionen säger angående området bland annat: Åmynningen har potential att bli en alldeles speciell plats. Här ska plats reserveras för en offentlig byggnad som ska vara både skyltfönster mot omvärlden och ett tillskott till stadslivet. Bild: Utdrag ur Stadsvision Sundsvall (uppdatering 2016) I Sundsvalls Stadsvisions uppdrag, om att bygga en starkare stadskärna, att utveckla människornas rörelsestråk, att låta Stenstan möta det nya och att låta vattnet möta staden, spelar det här området en nyckelroll och därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp i planeringen för att förverkliga stadsvisionen. För området gäller fem olika detaljplaner. Området är i gällande detaljplaner avsett för i huvudsak Kulturmagasinet, parkeringar, bussterminal, gatumark och hamnområde.

8 5 Allmänt om hållbar planering i centrala Sundsvall Integration En väl fungerande stad innehåller en kombination av olika verksamheter med handel, kontor, parker, boende i en rimlig blandning. För att en stad ska fungera hållbart i alla aspekter socialt, ekonomiskt och ekologiskt så behöver staden byggas upp av flera väl integrerade platser och stråk. Integrerade innebär kort att det är stor sannolikhet att människor kommer att röra sig längs de stråken eller vistas på de platserna. Endast då har vi en bra grund för både kommers och sociala möten. Hög integration skapas enklast genom att det finns många sätt att ta sig framförallt gående mellan olika områden i staden. En struktur som stödjer detta är till exempel den klassiska kvartersstaden. Sundsvall är en klassisk kvartersstad så bygger vi vidare på den strukturen så ger vi planområdet goda möjligheter att bli väl integrerat i staden. UN-habitat UN- habitat är en FN-organisation som sysslar med att analysera och ge råd och riktlinjer för att skapa hållbara städer. UN-habitat har fem punkter som ökar möjligheterna att skapa hållbara städer: området ska ha 20-30% av sin yta i gatunätet, området ska ha minst 150 personer(boende eller verksamma i området) per ha, bostäder får inte ta mer än högst 60% av den totala golvytan i ett område, upplåtelseformerna för bostäder ska vara blandade, monofunktionalitet (tex parkeringsytor) får inte ta mer än 10% av marken i området. Handel, trafik och parkering Handel i staden är i stor utsträckning beroende av att vara tillgänglig för så många som möjligt. Därför försöker vi skapa goda möjligheter för gående och cyklister att ta sig till staden och att ta sig fram i staden, vi utvecklar och förbättrar bussresandet med nya hållplatser, förenklade rutiner kring resande och biljetter, avgångstider mm. Dessutom behövs det också ett antal väl placerade, allmänna parkeringsplatser lätta att nå och använda och som ligger nära till de centrala handelsstråken i stenstaden. Enligt tidigare utredningar om handel och parkeringar så bör parkeringar inte ligga längre än 4 minuters promenadväg från handelsstråken i Sundsvall. Det ger ett avstånd på ca 200 meter (gånghastighet 3 km/tim tex en familj med barn). Inom programområdet ligger Fisktorgets parkering ligger mycket bra att för klara detta behov.

9 6 Planförslag Planområdet är en viktig del av Sundsvalls stadskärna. En del som idag används i huvudsak för bilgator och parkeringar. Dessutom ligger den centrala busstationen här Navet - och även kulturhuset Kulturmagasinet med bibliotek, museum, programsal mm. Läget är så nära Stora torget och den centrala delen av Stenstan 150 till 550 meter - att området, utöver busshållplats och Kulturmagasinet, borde ha en bredare, mer attraktiv användning och inte i första hand för gator och parkeringar. Bilderna som visas nedan i programmet är exempel på framtida användningar. Bild: Ett mycket centralt läge i det framtida Sundsvall Området har också stor betydelse för alla de samband mellan stadsdelar som fokuseras här: mellan Norra kajen och Stenstaden, mellan Norrmalm och Stenstaden, mellan Haga och Stenstaden, mellan Norra kajen och Södra Kajen, mellan Norra kajen och Resecentrum. Dessutom kommer promenaden runt Sundsvallsfjärden passera här. Planprogrammet är i huvudsak ett förslag till en stadsstruktur. Innehåll i olika kvarter preciseras inte i alla delar av planprogrammet. Olika användningar och olika utformningar av Finnkajen diskuteras mer utförligt. Planområdets historia Planområdet har till största delen inte varit bebyggt tidigare. Området har i första hand använts som lastplats och för godsangöring till centrala Sundsvall. I området har norr om Kulturmagasinet funnits en bussterminal.

10 7 Stadens kvarters- och gatustruktur i området Utgående från Stadsvisionen och Öp 2021 så ska Stenstadens struktur i princip fortsätta norrut fram till Selångersån och även österut. I samband med detta kan också Sjögatsesplanaden återupprättas - en esplanad som fanns med i 1890-års plan och som fanns här genomförd åtminstone till slutet av 1950-talet. Bild: Plankarta 1890 Bild: Karta 1935

11 8 Stadsstruktur som förlängning av Stenstaden Den här stadsstrukturen är fullt möjlig att genomföra och stärker stadskärnan genom att förstärka och förtydliga stråk och gator, torg och parker i den här delen av staden. Bild: Stadsstruktur i planområdet Gamla E4 väg 562 Genom områdets östra del går gamla E4 väg 562. Arbete pågår för att bygga om vägen genom Sundsvall till att bli en stadsgata. Detta görs främst för att föra staden och stadslivet till vattnet enligt Stadsvisionen och för att underlätta för gående och cyklister att röra sig i stan och ner till Sundsvallsfjärden. Avsnittet av gamla E4 från Selångersån och ner till Sjögatan undantas dock från åtgärder nu då kommunen inte tagit ställning till utformning och användning av detta vägområde. Ett alternativ till en framtida dragning av gamla E4 visas nedan. Syftet är att anpassa vägen till stadens gatumönster och minska intrycket av genomfart eftersom genomfartstrafiken nu flyttats ut på nya E4-bron ute över Sundsvallsfjärden.

12 9 Bild: Alternativ dragning av gamla E4 Rörelsemönster i den här delen av staden Det finns några samband i den här delen av centrala Sundsvall som är extra viktigt att förstärka. I första hand är det sambandet mellan Norra kajen och Stora torget med Vängåvan. Det är av central betydelse för att Norra kajen inte ska bli en distanserad stadsdel, trots det nära läget i staden 750 till 1500 meter till Stora Torget. Idag är området mellan Norra kajen och Stenstan i stor utsträckning parkering, trafikled och bakgata. För att göra Norra kajen mer integrerad i Sundsvall så behövs också flera bra vägar att gå och cykla till staden. Det är främst gång och cykel som skapar upplevd närhet inte bilar och bussar. Bilar och bussar gör det enkelt att sig till stan men de skapar inte närhet. Särskilt för gående är det också viktigt att alltid känna att man kan gå närmaste vägen. Nedan visas några stråk som behövs för att skapa bra kontakt mellan Norra kajen och Stenstan mfl. Bild: Behov av gång och cykelförbindelser i programområdet

13 10 Ett annat viktigt samband är mellan Norra kajen och resecentrum/södra kajen. Här är en gångbro i ett östligt läge över Selångersån av stor betydelse för att få en gen väg mellan dessa målpunkter och för att få fler vägar som gående kan välja till Stenstan. Den gångvägen utgör också en viktig del av gångvägen runt Sundsvallsfjärden och över nya E4-bron. Större delen av programområdet upplevs idag också som en baksida både av Stenstan och av de byggnader som finns i området. Detta på grund av utformning och användning av de befintliga byggnaderna i området. Det är av stor betydelse att minska detta intryck eftersom det gör att vägen mellan Norra kajen mfl och Stenstan upplevs tråkig och ödslig vilken gör den både upplevelsemässigt längre och mer otrygg än vad den behöver vara. I enlighet med Stadsvisionen ska därför entréer placeras mot gatan. Stora kvarter delas upp i flera fastigheter. I bottenplan ska det vara lokaler av allmänt intresse såsom butiker, caféer, restauranger mm. Bild: Barriärer och baksidor dominerar programområdets östra del baksidor i rött, barriär i blått, monofunktionella ytor inringade av blått streckat. Parker och evenemangsplatser I planområdet behövs också grönytor och park. Idag finns grönskan söder och öster om kulturmagasinet, lokaliserat och gestaltat som omgivning till en trafikled. Tänkbara lägen för park är i första Finnkajen och även området där regionbussarna står idag. Ytterligare ett grönt inslag är Sjögatsesplanaden som avses återskapas norr om Stenstadsfasaden.

14 11 Bild: Grönytor idag Bild: Nya möjliga grönytor, kvarteren kan dock även ha andra funktioner Området öster om Finnkajen kan dessutom fyllas ut vilket ger större yta för både hotell, park och evenemangsplats här. Området kan rymma evenemangsplats/er i möjligen samma lägen som för park, eventuellt som en del av parkfunktionen. De ytor i staden som idag används för evenemang är i första hand parkeringen på Norrmalm ca 5700 m2 och Stora Torget ca 7000 m2. Norrmalmsparkeringen kan komma att bebyggas och torget ensamt klarar inte alla de behov av evenemang som finns redan idag. I programområdet kan Finnkajen i olika delar fungera som en väl lokaliserad evenemangsyta. Finnkajen idag har ca 9000 m2 och en utfyllnad skulle kunna ge ytterligare upp mot m2. Området där regionbussarna står idag är ca 4000 m2.

15 12 De olika kvarteren Bild: De olika kvarteren mm Nya Hamngatan Norr om Nya Hamngatan ligger idag Mitthems hyreshus. Den bebyggelsen förlängs vidare in mot Stenstaden. Viktigt att siktlinjer och fria ytor bibehålls enligt figur nedan. Nya byggnader kan innehålla de flesta olika verksamheterna inklusive bostäder och kontor. Gärna verksamheter i markplan men inget krav här. Bild: Nya Hamngatan Kvarteren bakom Kulturmagasinet I samband med att Resecentrum byggs ut så är avsikten att regionbussar och långfärdsbussar ska flytta till det nya Resecentrum. Bussarna ska dock även i fortsättningen angöra Navet men inte ha det som utgångspunkt med tillhörande uppställningsytor. Det innebär att ytan mellan Navet i väster och parkeringsdäcket i öster blir ledigt för annan användning.

16 13 Under längre tid har också tankar väckts om olika sätt att bygga över parkeringsdäcket här. Genom att fortsätta Stenstadens kvartersstruktur här ges goda möjligheter att skapa 2 3 nya stadskvarter här. Funktion och användning kan vara administrativa byggnader, bostäder, byggnader med kulturverksamheter, park osv. Gärna en blandning av dessa. Markplanen bör vara för verksamheter med entréer mot gatan och som vänder sig mot allmänheten med tex bostäder i de övre våningarna. Gestaltningen måste ta stor hänsyn till Stenstadens fasad och Kulturmagasinet. Bussangöring centrala Sundsvall Ett projekt pågår för att göra bussangöringen tryggare och för att få en bättre fungerande central busstation i Sundsvall. Se skisser nedan. Busshållplatserna planeras därför flyttas ett kvarter söderut till nuvarande Oasen. Det ger mer väderskyddade platser för busspåstigning, det för passagerare och bussar närmare stadslivet på torget och Storgatan. Bussangöringen kommer också närmare stadslivet i centrala Sundsvall. Allt detta bidrar till ökat stadsliv med fler människor som rör sig i området och därigenom också större trygghet både på torget och vid busshållplatserna. Bild: Nya lägen för busshållplatser

17 14 Bild: Sjögatans esplanad förlängs västerut Navets framtida utformning och funktion Navet kommer att tappa sin funktion som bussangöring. Det är av stor betydelse att Navets yta i staden får en ny funktion som attraktivt stadsrum i centrala Sundsvall. Olika möjligheter utreds för närvarande. De avses ska rymmas inom den befintliga och nya stadsstrukturen och påverkar därför inte planprogrammets områdesdisposition. Kulturmagasinet Kulturmagasinets framtida disposition och förhållande till sin omgivning utreds för närvarande. En del av idéerna är att ordna fler entréer till magasinet så att kulturmagasinet blir en naturlig del av människors rörelser i staden. Och inte som nu en återvändsgata. Till exempel så kan på sikt en av promenadvägarna från Norra kajen gå genom kulturmagasinet. En annan tanke är att öppna kulturmagasinet mer åt väster det vill säga centrala Sundsvall både med ny entré och kanske även att kafféet flyttar till den västra delen med möjlighet till uteservering sommartid. Kulturstråk teaterkvarteren via Esplanaden till Kulturmagasinet och konserthall En del av funderingarna kring Navet och Kulturmagasinet inkluderar en kulturplats norr om Stenstan en plats för möten med kulturanknytning. Här kan vara utomhusutställningar, aktivitetsytor, musiklokaler mm. Det kan bli ett slags kulturstråk längs Esplanadens östra sida från biograferna vid Folkets hus i söder, via teaterkvarteren till Kulturmagasinet med Navet för konst mm i norr. Och kanske vidare över till norra sidan av Selångersån med skatepark och andra aktivitetsytor. I det sammanhanget har också nämnts en bra lokal för

18 15 konserter i centrala staden till exempel norr om Barkskeppet (där regionalbussarna står nu) med koppling till Kulturmagasinet. Bild: Kultur- och aktivitetsstråk längs Esplanaden Ytan söder om Barkskeppet kulturtorg? På ytan söder om Barkskeppet låg tidigare en magasinsbyggnad av samma typ som Barkskeppet. Idag är här en parkeringsplats och angöring till Bussgods. Planprogrammets strukturplan medger olika typer av användning av denna yta. Ett sätt är att bebygga ytan som en förlängning av kulturmagasinet, ett annat att göra ett slags entrétorg kulturtorg - till kulturmagasinet från detta håll. En torgyta här ger bra möjlighet för annonsering av kulturmagasinet mot centrala Sundsvall. Se bild på inspirationsexempel ur utredning. Bild: Exempel på olika sätt att annonsera verksamheter tillfälligt eller permanent

19 16 Sjögatan Esplanaden/parken söder om kulturmagasinet förlängs på sikt både öster ut och väster ut. Förlängningen mot väster planeras göras i samband med att bussarna flyttas till Oasen. Därigenom skapas också en bättre koppling mellan Esplanaden och Sjögatsesplanaden. Bild: Sjögatsesplanaden Fisktorget kan användas för mer än parkering Även Fistorget kan bebyggas. Ytan avgränsas av Centralgatan, Torgatan, Sjögatan och promenaden längs Selångersån. Markplan ska innehålla butiker eller andra verksamheter som vänder sig till allmänheten. Övriga våningar kan innehålla bostäder, kontor och/eller andra lämpliga verksamheter. Dock behöver antalet allmänna parkeringsplatser behållas inom kvarteret då det är ett mycket bra läge för kundangöring till Stenstaden. Finnkajen och staden Finnkajen används idag uteslutande för parkering i första hand arbetsplatsparkering. Finnkajen har dock potential att bli en viktig del av centrala Sundsvall. Ett antal gång- och cykeltstråk kan med fördel dras via kajområdet och därigenom koppla Norra kajen närmare centrala Sundsvall. På så sätt kommer även östra Haga och Skönsberg närmare stenstaden. En ny dragning av gamla E4 kan öka områdets möjligheter för till exempel park och evenemangsytor. Utöver detta kan också Finnkajens yta ökas med upp mot m2 genom att fylla ut i vattnet österut. Finnkajen kan alltså få en viktig funktion som yta för avkoppling och rekreation med fin vattenkontakt och med möjlighet till evenemangsytor. En fin mötesplats vid Selångersåns mynning i Sundsvallsfjärden. Och en stark koppling mellan Norra kajen och staden.

20 17 Bilder ovan: Olika framtida utvecklingar av Finnkajen med ett hotell Programplanen Utgående från strukturplanen och gc-anspråken ovan kan en programplan göras.

21 Bild: Områdets strukturella utveckling - programplan 18

22 Bild: Programplan med förslag till användning av de olika kvarteren 19

23 20 Bild: Alternativ utformning av Esplanaden och Fisktorget Esplanaden slutade ursprungligen i Sjögatsesplanaden. En alternativ utformning av området är att på sikt åter bygga norr om Sjögatsesplanaden se bild ovan. Det kan framförallt sluta stadens rum kring Esplanaden och Sjögatsesplanaden och därigenom ge en upplevelse av ett mer slutet, skyddat stadsrum vid Storgatan och Esplanaden. Det kan också i sin tur få centrala staden att kännas större när Stenstadens gränser inte är så tydliga från Torget och Esplanaden som de är i dag. Hotell på Finnkajen Finnkajen ligger med de nuvarande planerna för Norra kajen mfl mycket strategiskt i staden mellan Norra kajen och Stenstaden. Finnkajen kan spela en avgörande roll för att knyta Stenstaden och Norra kajen närmare varandra, särskilt för gående och cyklister. Det är därför viktigt att Finnkajen inte privatiseras. Magnolia Bostad AB har beskrivit ett hotell här som en allmän, öppen plats där allmänheten har tillgång till lobby och restauranger mm i markplanet. En plats där allmänheten är välkommen stora delar av dygnet. Utformat på det sättet kan ett hotell bidra till att Finnkajen används som en tillgänglig plats i staden och som en plats längs vägen för promenaden mellan Norra kajen och Stenstaden. De svårigheter som måste belysas i det fortsatta arbetet är bland annat hur hotellet på bästa sätt ska kunna nås av bilar, bussar och transporter samt hur området klarar de begränsningar som det innebär med de nya ledningar som Mittsverige Vatten ska dra här. De skisser som gjorts hittills visar att det tekniskt är möjligt med ett hotell här. Hotellet måste i sin utformning och detaljerade placering ta hänsyn till påverkan på riksintresset Stenstan. Dessutom är åmynningen utpekad i Stadsvisionen som en plats för en märkesbyggnad. Det betyder att hotellets utformning och gestaltning är av stor betydelse och nåt som behöver bestämmas i samband med att en detaljplan tas fram för området. Gestalt och form behöver regleras i detaljplanen för området och hotellet.

24 21 Jämställdhet och mångfald Att utveckla hela det här området inklusive Finnkajen till en mer allmänt tillgänglig och aktiv del av staden bidrar både till mångfald i staden och jämställdhet eftersom det blir fler funktioner som kan användas av fler grupper i staden. Riksintresset Stenstaden För hela området är det också viktigt att ha med hur planerna förhåller sig till riksintresset Stenstaden både vad gäller gatustruktur och gestaltning. Vår bedömning är att gatustrukturen som föreslås för området stämmer väl med riksintresset. De enskilda kvarterens/byggnadernas utformning i förhållande till riksintresset får bedömas i senare skeden. Byggnadshöjden på byggnaderna i området bör harmoniera med Stenstaden och inte dominera över den. Dock kan en något högre byggnadshöjd vara möjlig på Finnkajen då denna inte ligger i omedelbar anslutning till Stenstaden. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Området idag Området är utöver Kulturmagsinet i huvudsak ej bebyggt. Programområdet domineras av ytor för busstation, gator, väg och stora parkeringsytor. Hela området har lite karaktär av baksida på Stenstaden. Bild: Parkeringsplatser och trafikytor dominerar idag programområdet

25 22 Trafik och parkering Trafik I stort sett hela området är ett målområde för trafik till och från området, därav också ca 1000 parkeringsplatser här. Den stora trafikmängden i området finns längs gamla E4 dvs väg 562 i områdets östra del. Bilmängden här är ca bilar per årsmedeldygn (år 2015) och gatan är Trafikverkets väg. Kommunen och Trafikverket arbetar för närvarande med att ta fram en vägplan för ombyggnad av gamla E4 genom stan inför att gatan ska överlämnas till kommunen. Dock byggs inte denna sträcka om nu utan det nya i den här delen av väg 562 är att infarten/gatan in i området öster om väg 562 flyttas från Storgatan till förlängningen av Nya Hamngatan. Bild: Nya infarter till Inre hamnen och Stenstaden från gamla E4 genom staden

26 23 Bild: Tänkbar långsiktig utveckling av området öster om Kulturmagasinet Idéer finns om att på sikt bygga om gamla E4 i programområdet för att få ett större sammanhängande grönområde mot vattnet obrutet av gator samt för att anpassa gatan till stadens rutnät (Se karta). I områdets västra del ligger den centrala angöringen för busstrafiken i Sundsvall - Navet. Bussarna rör sig längs Esplanaden och Sjögatan. Pågående planering av busstrafiken samt ombyggnaden/flytt av Navet kommer inte att ändra detta. Parkering Parkering tar idag stor yta av planområdet. I området finns idag ca 1000 p- platser. En viktig fråga är hur det parkeringsbehovet ska lösas samtidigt som de flesta idag fria ytorna på sikt kommer att bebyggas. Dessutom ökar p-behovet i området med nya verksamheter och boende här. De lösningar som diskuteras är dels parkering under kvarteren och dels ett parkeringshus på parkeringsdäcket bakom kultur-magasinet. P-hus i det läget måste dock kombineras med andra verksamheter som vänder sig utåt för att inte få ännu tydligare baksida på Stenstan här. Mot bakgrund av det som ovan sagts om handeln i Stenstan så är det viktigt att det finns bra och nära parkering kvar i området även efter att området är utbyggt. Det går inte att privatisera all parkering i området och inte heller att lägga den långt från Stenstan. Så utöver de parkeringar som kommer behövas för nya verksamheter så behöver en del av de parkeringar som idag finns i området vara kvar även framöver. Ett särskilt arbete behövs för parkeringsfrågorna i planområdet med omnejd. Bedömningen är att det ryms inom stadsstrukturen i planprogrammet.

27 24 Barriärer De stora barriärerna i området är i första gamla E4 och Selångersån. Dessutom har stora delar av området karaktär av baksida vilket i sig också fungerar som en barriär mot att röra sig gående genom området genom att det är otrivsamt att vistas på platsen. Planarbetet för området syftar därför i stor utsträckning till att minska upplevelse av området som en stadens baksida. Markägoförhållanden All mark i området ägs av kommunen. Förorenad mark och Geologi Undersöks i samband med kommande detaljplanearbeten. Teknisk försörjning All teknisk försörjning finns till området. Dagvatten Dagvatten hanteras i särskild ordning, även kopplat till dagvattenproblematiken för stadskärnan i övrigt. Bedömningen är att dagvatten går att lösa inom ramen för stadsstrukturen i planprogrammet. Buller Enligt kommunens bullerkartläggning i Open emap så är det framförallt buller från gamla E4 som kan vara störande i området. Bullerutbredningen för mer än eller lika med 55 dba ekvivalent i denna kartläggning är ca 35 meter från vägmitt. Det innebär att i övriga delar av planområdet bör buller från trafik inte innebära problem för de flesta användningar. Ska park anläggas i området mellan gamla E4 och Sundsvallsfjärden så bör dock bullerdämpande åtgärder övervägas. För att få en bra park är det viktigt att inte heller buller stör parkens användning och människors vila i parken. Miljöbedömning Kommunens preliminära bedömning är att den aktuella planens genomförande inte kan antas medföra betydande påverkan. Upprättande av detaljplaner i området behöver därför inte kompletteras med miljöbedömning/mkb enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. En utfyllnad utanför Finnkajen kan dock innebära att en MKB för utfyllnaden behöver göras. Miljökvalitetsnormer Vid planering skall miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalkens 5 kapitel säkerställas. Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid, kolmonoxid, ozon, svavel-

28 25 dioxid, bly, partiklar och bensen. Miljökvalitetsnormerna bedöms inte i något fall överskridas. Strandskydd Alla delar av planområdet som ligger inom strandskyddsområde bedöms inte ha något naturliv som kan skadas av föreslagna åtgärder. Allmänhetens åtkomst till området säkerställs och förbättras med de föreslagna åtgärderna. Strandskyddszonen är också redan ianspråktagen för staden. Strandskyddet avses upphävas i de nya detaljplaner som tas fram i programområdet. Etapputbyggnad och samband - beroenden Området kan med fördel byggas ut i etapper. Planområdet är stort och har en stor betydelse för funktionen i Stenstan varför de funktionerna inte kan upphöra samtidigt. De flesta etapperna kan dock byggas ut oberoende av varandra. De beroenden som finns är att Navet kan inte byggas om förrän bussarna flyttats till kvarteret söder om Navet beräknas vara klart och området bakom Barkassen kan inte byggas om förrän resecentrum är klart bedöms vara klart SLUTSATSER Mot ovanstående genomgång bedöms området kunna byggas ut i etapper i huvudsak enligt strukturplanen ovan. Att tänka på i fortsatt arbete: - minska intrycket av stadens baksida i området - förbättra gång- och cykelförbindelserna mellan Norra kajen, Norrmalm och staden söder om Selångersån - skapa utrymme för kultur och park i området - ta hänsyn till riksintresset Stenstan vad gäller byggnadshöjd och gestaltning - tillse att tillräckligt antal allmänna parkeringsplatser finns i området för att stödja stadens handel mfl verksamheter. En detaljplan för ett hotell på Finnkajen kan startas mot bakgrund av detta planprogram. Detaljplanen bör göras för verksamheter som kan finnas i en märkesbyggnad vid Selångersåns mynning och med publika verksamheter i markplan.

29

30