VT' notat. cd» Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Nr TF 54-23

Transkript

1 VT' notat Nr TF Titel: Mall för beskrivning av lokala och regionala informationsoch utbildningsåtgärder inom trafiksäkerhetssektorn Författare: Hans-Yngve Berg och Sven Dahlstedt Avdelning: TF Proj ektnummer: Proj ektnamn: Umall Uppdragsgivare: NTF Distribution: Fri cd» Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet

2 Förord Inom trañksåkerhetsarbetet pågår många-lokala och regionala informations- eller utbildningsaktiviteter. Det kan tex vara aktiviteter för att informera gymnasieelever om alkohol och trañk, lokalabilbälteskampanj er m m. Ett problem kring många av dessa åtgärder är att de erfarenheter som då görs ofta inte förs vidare till andra inom trañksäkerhetsbranschen, eftersom dokumentation m m ofta är bristfällig eller svåråtkomlig. Detta leder ofta till dubbelarbete, att misstag upprepas och kunskapsuppbyggnaden blir dålig. NTF har därför gett VTI i uppdrag att utveckla en mall för beskrivning av lokala och regionala informations- och utbildningsåtgärder inom trañksäkerhetssektorn. Syfte Syftet med föreliggande projekt är att utveckla en beskrivningsmall för lokala och regionala informations- och utbildningsåtgärder inom trañksäkerhetssektorn. Mallen skall kunna användas till att ge enhetliga beskrivningar av dessa åtgärder. Beskrivningarna ska sedan bilda en kunskapsbas som skall kunna användas av NTFs länsförbund och andra vid planering och uppläggning av åtgärder, som hjälp vid marknadsföring av länsförbundens insatser gentemot kommuner och landsting m m. Meningen med mallen är inte att användarna skall göra vetenskapligt stringenta beskrivningar av olika åtgärder, utan de beskrivningar som görs med hjälp av mallen skall vara praktiskt användbara och kunna leda till att lyckade kampanjer kan upprepas i andra län. Kampanjbeskrivning Att utvärdera eller beskriva vad man gör är viktigt. Denna mall är inte tänkt att användas som ett instrument för kontroll utan som en hjälp för att förbättra, förenkla och ge uppslag till andra som vill påverka trafiksäkerheten i en positiv riktning. Denna mall skall ses som hjälp till Självhjälp. En utvärdering eller beskrivning av verksamhet i en positiv anda leder ofta till många nya och bra uppslag på hur någonting kan förbättras. Mallen bör användas både under den tid som en kampanj kommer till och/eller efter att en kampanj redan år genomförd. Skall mallen användas under tiden som

3 en kampanj initieras, planeras och genomförs bör mallens initieringsfråga besvaras efter det att en idé initierats och mallens planeringsfrågor bör besvaras direkt efter kampanjens planeringsfas. Frågorna som rör genomförandefasen bör givetvis besvaras efter det att kampanjen genomförts. Ordet kampanj har använts genomgående i hela mallen. Ordet kampanj kanske de flesta associerar med stora rikstäckande åtgärder men kampanj i denna mall betyder allt ifrån små lokala åtgärder till stora åtgärder i hela landet eller i ett län. Mallen skall helst användas fullt ut, dvs försök att berätta hur hela kampanj en kommit till från initieringsfasen via planeringsfasen till genomförandefasen. Om hela mallen ej kan användas fullt ut, beskriv då så mycket som möjligt om kampanjens olika faser. När denna mall används bör fantasin få spela fritt, då det är svårt att hitta övergripande ord som passar in exakt för att beskriva olika delar av en kampanj eller ord som betyder exakt lika för varje person som skall använda mallen. Försök därför att förstå mallens "anda" som är att försöka beskriva en genomförd kampanj så noggrant att andra kan dra fördel av det som redan gjorts. Finns det flera bakgrunder, motiv mål budskap etc inom samma kampanj, skriv då ner dessa trots att det i mallen i vissa fall bara står som om bara ett budskap, ett motiv, ett innehåll, ett mål etc ska utvärderas. Mallen kan med fördel användas av en grupp som gemensamt beskriver en kampanj. Har flera personer ansvarat för olika delar i en kampanjplanering bör de personer som är bäst insatta i kampanjens olika delar också redogöra för dessa. Denna mall skall användas för att beskriva hela processen från initiering till och med genomförandet av en kampanj. Eftersom kampanjer bör utvärderas finns även utvärdering med som en punkt i planeringsfasen. Sist i mallen finns en ruta som behandlar utvärdering där man kan beskriva den utvärdering som gjorts och där resultatet av utvärderingen kan föras in. I varje ruta i mallen finns en eller två siffror. Dessa siffror visar vilken fråga eller frågor i bilagan som hör till rutan.

4 Praktiska anvisningar för mallens användande Som bilaga finns några sidor som ger mera konkret information om hur mallen skall tillämpas. Tanken är att hela bilagan skall kunna rivas ut och användas som sammanfattande dokumentation. ns första sida har överst utrymme för att fylla i några uppgifter om den kampanj som redovisas, såsom kampanjtitel, tid (tidsomfång) och plats (region eller liknande). Dessa uppgifter bör anges för att första sidan skall fungera som titelblad för resten av redovisningen. Resten av sidan innehåller en Översikt över hur en kampanj kan struktureras i olika delmoment, vilka vart och ett är värda att beskrivas och kommenteras. För varje kommenterad ruta i översikten finns ytterligare kommentarer och instruktioner längre fram i bilagan enligt numreringen i respektive ruta. I rutan i mallens övre vänstra hörn står tex siffran 1 och några frågeord som förtydligas under punkt 1 på bilagans andra sidan där det förklaras vilka uppgifter som kan vara väsentliga för att beskriva inledningsfasen av en kampanj. Efter varje sådan förklaring finns plats för en kortfattad redogörelse. Om detta utrymme inte räcker till är det givetvis möjligt att fortsätta på baksidan eller på lösa papper. Men tänk på att avsikten är att Din kampanjbeskrivning skall sammanställas med ett antal andra till en gemensam "erfarenhetsbank" och att detta arbete blir svårt om Du är alltför detaljerad i Din redogörelse. Å andra sidan blir erfarenhetsbanken ganska fattig om uppgifterna är alltför knapphändiga. Så försök att kompromissa och tänk på vad Du själv skulle vilja veta om någon annan skulle beskriva en liknande kampanj. Eftersom första sidan är tänkt som titelblad och allmän översikt finns det inte utrymme för särskilt mycket egna anteckningar. I stället har ett liknande schema, kallat "Checklista", bifogats som underbilaga. Denna checklista kan Du antingen använda för egna anteckningar eller för att mycket komprimerat sammanfatta Din egen kampanjbeskrivning

5 Sid 1 Kampanjöversikt för: Tid:..... Plats: Bakgrund Problem Motiv Idé Förhoppning Mål Syfte INITIERINGSFAS PLANERINGSFAS GENOM- FÖRANDEFAS (1) Hur initierades eller VAD initierade kampanjen? (2),_ (3) (8) Amne Hur mottogs budska- Budskap pet och dess innehåll? Innehåll (4,5) (9) Kampanjutformning VAR? VAR? - Målgrupp VEM? VEM? - Tidsperiod NÄR? NÄR? - Media HUR? HUR? - Material Vilka? Vilka? - Utvärderings- Vilken? Vilken? funderingar (Hur det var tänkt) (Hur det blev) (6) (10) Resurser Hur mycket/hur Hur mycket/hur - Egna många? många? - Yttre (Tänkta resurser) (Faktiska resurser som förbrukades) (7) (11) Erfarenheter Vad var bra? Vad var Vad var bra? Vad var dåligt? Vad var enkelt? dåligt? Vad var en- Vad var svårt? Problem kelt? Vad var svårt? (stora - små). Hur Problem (stora - små). fungerade planeringen? Hur fungerade kamsom helhet? Hur funge- panjen som helhet? rade planeringens alla Hur fungerade kamsmå delar? panjens alla små delar? Utvärdering (12) HUR genomfördes utvärderingen? VAD blev resultatet?

6 Sid 2 Initiering av en kampanj 1) En trañksäkerhetskampanj, stor och regional eller liten och lokal, uppkommer inte av sig själv utan det finns oftast skäl till att någon eller några vill påverka något. Berätta om hur denna kampanj kom till dvs bakgrunden, motiven, problemet eller idén som initierade till kampanjen. När du berättar om varför kampanjen initierades, ta då mest upp lokala händelser och detaljer, inte så mycket om redan kända regionala]nationella baskunskaper. Bakgrund; Motiv; Problem; Idé/förhoppning Kampanj ens planering 2) En kampanj bör ha ett eller flera mål. Om man inte har planerat att kampanjen skall uppnå något mål bör man ändå ha haft ett syfte (uttalat eller outtalat) med kampanjen. Berätta nedan om kampanjens alla planerade mål. Om inte termen mål har använts i planeringen, berätta då vadert syfte med kampanjen var. Planerat mål; Planerat syfte

7 Sid 3 3) När en kampanj planeras har man ofta ett ämne som man vill att kampanjens budskap skall kretsa kring. Exempel på kampanjämne kan vara att få alla baksätespassagerare i en bil att använda bilbälte. Budskapet kan då vara att om man inte använder bilbälte som passagerare i baksätet på en bil, väger man lika mycket som en elefant vid en krock. Berätta om kampanj ens ämne och hur budskapet eller budskapen planerades lyda. Ett kampanjbudskap har ofta ett visst speciellt innehåll kring ett speciellt ämne som man vill att människor skall ta till sig. Bakom budskapets olika ord skall det finnas en djupare tankemening som berör människorna mer än bara meningens ordföljd. Budskapets olika ord skall bilda en text som människor helst skall tyda i ett andra ordningens perspektiv. Ett bra exempel på detta är kampanjbudskapet "Inga elefanter i baksätet" som gav bilisterna en verklig association om hur det skulle vara att ha en tung koloss inuti bilen vid en krock. Elefantbudskapets enkla och raka innehåll gav bilisterna en känsla för hur något som de flesta ej upplevt skulle komma att upplevas vid en krock. Berätta om tankarna kring hur det var meningen att innehållet i budskapet skulle uppfattas av mottagarna. Ämne; Budskap; Innehåll

8 Sid 4 4) Flera frågor som måste ställas under en kampanjplanering är: med hjälp av vilket material och i vilka media skall budskapet föras fram? Var geografiskt skall budskapet föras fram? Vilken målgrupp skall budskapet rikta sig mot? Kampanjens tidsperiod? Vem skall göra vad ochhur? Berätta om hur den planerade kampanjuppläggningen såg ut. Material; Media; Var, geografiskt; Målgrupp; Tidsperiod; Vem gör vad och hur? 5) Under planeringsstadiet av en kampanj är det väldigt viktigt att böija tänka på vilken sorts utvärdering som bör genomföras när kampanjen är genomförd. En utvärdering behöver inte vara enormt stor eller gjord så att resultatet blir generaliserbart på hela svenska folket. Även små utvärderingar kan ge många nyttiga uppslag på hur och om en kampanj har fungerat som det var Det finns så många sorters olika utvärderingar att någon bör passa in på denna kampanj. Frågeställningar som bör ställas när en utvärdering planeras finns i fråga 12. Berätta nedan om hur ni planerade att utvärdera denna kampanj. Hur skall utvärderingen se ut; Hur skall utvärderingen genomföras; När skall utvärderingen genomföras; Målgrupp

9 Sid 5 6) Kampanjer genomförs inte gratis. En kampanj drar olika resurser. Resurser kan vara allt ifrån rena pengautgifter till frivilliginsatser. Resurser kan vara kronor, arbetstimmar, antal personer som åtgår för att genomföra en kampanj etc. Resurser kan också delas in i egna och yttre resurser. Med egna resurser menas de resurser som Din egen organisation ställt upp med (centralt, regionalt eller lokalt). Med yttre resurser menas resurser som andra ställt upp med, exempelvis frivilligförbund, enskilda personer, landsting eller kommuner. Berätta om vilka egna och yttre resurser som planerades åtgå för att genomföra kampanjen. Egna resurser; Yttre resurser 7) Vilka erfarenheter bör man dra av denna kampanjs planering? Vad fungerade bra och vad fungerade dåligt? Vad kan göras för att förbättra nästa kampaan planering? När du skriver ner dina erfarenheter försök då att ta med vad du kände var rätt eller fel med kampanjplaneringen, vad du tyckte fungerade bra eller dåligt. Försök att peka på svårigheter i planeringsarbetet. Berätta givetvis också om sådant som fungerade bra och underlättade planeringen. Bra; Dåligt; Rätt; Fel; Svårigheter

10 Sid 6 Kampanjens genomförande 8) Att få en känsla för hur kampanjens planerade budskap togs emot ute i samhället är viktigt. Särskilt viktigt är det att få en känsla för hur budskapet togs emot av dem som budskapet speciellt var riktat till. Hur uppfattade du att budskapet togs emot av folk i allmänhet och av dem som budskapet speciellt riktade sig till? 9) Hur genomfördes den slutliga kampanjen? Genomfördes kampanjen exakt på så sätt som det var planerat eller skedde det några förändringar eller modifieringar av den planerade kampanjen? Varför en kampanjplanering förändras i sista stund eller varför en redan planerad kampanj uppläggning förändras under kampanjens verksamhetstid kan bero på de mest skiftande orsaker. Berätta nedan om kampanj en genomfördes precis som planerat eller om det skedde nâgra modifieringar i sista stund eller under tiden som kampanjen genomfördes.

11 Sid 7 10) Vilka egna och yttre resurser förbrukades? Stämde planeringen eller gick det åt mer eller mindre resurser. Berätta nedan om vilka egna och yttre resurser som faktiskt åtgick. Var noga och om den faktiska resursätgängen inte stämde med den planerade resursätgängen skriv dä ner varför, och om du inte vet exakt varför, skriv då ner vad du tror det beror på. Egna resurser; Yttre resurser; Om planeringen inte stämde, varför... 11) Vilka erfarenheter drar du av den kampanj som du berättat om och varit med och genomfört? Vad fungerade bra och vad fungerade dåligt? Försök att dels berätta objektivt, dvs logiskt-analytiskt utan egna värderingar, dels subjektivt, dvs med egna tankar, värderingar och vad du kände var rätt eller fel. Var gärna detaljerad och självkritisk. Försök att peka på svårigheter i genomförandet. Berätta givetvis också om sådant som fungerade bra och underlättade genomförandet av kampanjen. Obj ektiva erfarenheter; Subjektiva erfarenheter; Svårigheter; Vad fungerade bra

12 Sid 8 12) Berätta nedan om den slutliga utvärderingen. Frågeställningama som följer är exempel på frågor man kan ställa sig när man kritiskt granskar en utvärdering. Använd dessa frågeställningar som hjälp vid beskrivningen av utvärderingen och tänk på att dessa frågor skall man ställa sig redan när man planerar en utvärdering. Hur såg den slutliga utvärderingen ut? Hur genomfördes utvärderingen? När genomfördes utvärderingen? Vilken målgrupp utvärderades? Vilket frågematerial användes? Uppkom det problem som inte gick att planera bort? Vad exakt utvärderades? Kontrollerade utvärderingen om kampanj ens mål och syfte uppnåtts? Vad blev resultatet? Kunde undersökningen visa på några påvisbara reella trañksäkerhetseffekter eller visade utvärderingen att kampanjen gett andra sorters effekter (exempelvis att NTF blev mer känt eller att diskussionsnivån om trafik höjdes i länet?). Berätta så utförligt att andra kan göra exakt samma utvärdering utan att behöva kontakta källan, dvs den som fyllt i denna mall. Hur såg den slutliga utvärderingen ut; Hur genomfördes utvärderingen; När genomfördes utvärderingen; Målgrupp; Frägematerial; Problem; Har kampanjens mål eller syfte uppnåtts; Effekter.....

13 Underbilaga: "Checklista" INITIERING PLANERING Gmmnmwnmwpn - Tolkning? - Reaktioner? (Hur det blev) (Hur det var tänkt) VAR? Var? VEM? Vem? NÄR? När? HUR? Hur? VILKET? Faktisk resursåtgång (Tänkta resurser) Hur Mycket? Hur mycket? Hur många? Hur många? Bra / Dåligt? Enkelt / Svårt? Problem? Bra / Dåligt? Enkelt / Svårt? Problem? Omdömen: Helhet Detaljer Hur? Vad? BAKGRUND PROBLEM MOTIV MÅL ÄMNE BUDSKAP INNEHÅLL KAMPANJ- UTFORMNING - Målgrupp - Tidsperiod - Medium RESURSER - Egna - Yttre ERFARENHETER - Subjektiva - Obj ektiva

14