FRAMTIDSBYGGARNA I ASKERSUND

Transkript

1 Utvärdering av projektet FRAMTIDSBYGGARNA I ASKERSUND Ett projekt fo r ungas delaktighet i samha llsplanering Ingela Fredriksson, 2017

2 Sammanfattning Syftet med denna utvärdering är att utvärdera en metod för att öka ungas delaktighet i samhällsplanering, dels för att se om den lämpar sig för varaktig implementering och dels för att kunna utveckla och sprida metoden till övriga kommuner i Sydnärke. I syftet ligger också att undersöka hur genomförandet av projektet Framtidsbyggarna har fungerat i förhållande till projektbeskrivningen samt att identifiera styrkor och svagheter med arbetsmetoden. Utvärderingen har även syftat till att undersöka vilken betydelse verksamheten har haft för deltagande elever och för deras delaktighet i samhällsplaneringen i Askersund. Utvärdering är gjord av Ingela Fredriksson, folkhälsoutvecklare, på uppdrag av Askersunds folkhälsoråd. Metoden för utvärderingen har varit kvalitativa intervjuer med projektledarna, en lärare och en stadsarkitekt, samt webbenkäter till deltagande elever. Det insamlade materialet, 2 intervjuer och 3 besvarade enkäter, har bearbetats och analyserats. Resultatet presenteras i form av löpande text med en rad citat för att ge en målande bild av medverkandes upplevelser och erfarenheter av projektet. Projektet bygger på att elever ges ökad kunskap och möjlighet att delta i samhällsplaneringen genom regelbundna träffar med en stadsarkitekt på Sydnärke byggförvaltning. Projektet har pågått under flera år men formaliserades i en projektbeskrivning först Målgruppen är elever med godkända betyg i samtliga ämnen samt hög närvaro i skolan. En tanke med projektet är också att elever som lätt når kunskapskraven ska erbjudas stimulans och variation i undervisningen. Ungefär 10 elever har sedan årskurs 6 deltagit i projektet. Under det sista året har åtta tematiska träffar fördelade på två terminer genomförts. Vid den sista träffen presenterade eleverna sina kunskaper och synpunkter i form av ett bildspel och muntlig presentation inför kommunstyrelsen, och avtackades med ett diplom. Det övergripande projektmålet att öka intresset för samhällsplanering bland unga, samt skapa ett forum för delaktighet och inflytande från unga i aktuell samhällsplanering bedöms i stort ha uppfyllts. Framtidsbyggarna har fungerat som ett forum där ungas åsikter och tankar har inhämtats i aktuella byggprojekt inom kommunen. Detta har varit mycket uppskattat av alla inblandade, både tjänstepersoner, politiker och elever. Forumet har dock varit temporärt i och med att gruppen elever som deltagit nu är splittrade efter att ha slutat nian. Generellt är alla inblandade parter mycket positiva till projektidén och grundmetoden. Däremot finns behov och önskemål om mer struktur och mer tid för arbete med projektplanering. Det har inte funnits någon annan ledning eller styrning av projektet än medverkande lärare och stadsarkitekt. Det har varit helt avhängigt deras engagemang och tid. De upplever dock att de haft stöd för sin delaktighet och att projektet varit förankrat hos deras respektive chef och inom deras respektive verksamhet. Projektet har i stort genomförts enligt projektbeskrivningen. Projektets största utmaning har varit att få arbetstiden att räcka till för projektet och att samordna tider för tematräffarna som passar alla inblandade utifrån ordinarie arbetsuppgifter samt lektionstid. Detta har även lett till svårigheter att involvera fler personer, till exempel externa föreläsare, och att arbeta efter en bestämd tidsplan. Projektet har gett deltagande elever en ökad delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen. Det har gett dem en ökad kunskap och förståelse för samhällsplaneringen och ett ökat intresse och lokalt engagemang. S i d a 2 21

3 Slutsatsen är att det finns en stark tro på projektidén och en vilja att arbeta med metoden, både bland medverkande tjänstepersoner och politiker. Idag är arbetsmetoden dock inte implementerad på ett varaktigt sätt varken inom skolan eller byggförvaltningen. För detta krävs tydliga beslut och uppdragsbeskrivningar för skolan respektive byggförvaltningen, och projektledarna behöver beredas tid för projektet inom sina befintliga tjänster. Innehåll Sammanfattning Projektet Framtidsbyggarna Bakgrund Projektbeskrivning Utvärderingens upplägg Bakgrund och uppdrag Syfte och frågeställningar Disposition Metod och material Intervjuer Enkät Resultat Intervjuer Enkäter till deltagande elever Sammanfattande resultat Hur ser genomförande och måluppfyllelse ut i förhållande till projektbeskrivning? Vilken betydelse har verksamheten haft för deltagarna i projektet? Vilken betydelse har projektet haft för deltagarnas delaktighet i samhällsplaneringen? Hur har samverkan fungerat inom projektet? Hur har projektets ledning och organisering fungerat? Hur ser förankringen av projektet i kommunen ut (skola och förvaltning)? Hur ser möjligheterna ut för spridning och långsiktig implementering? Slutsats Rekommendationer S i d a 3 21

4 1 Projektet Framtidsbyggarna 1.1 Bakgrund Sedan ett antal år tillbaka har ett arbete kring att involvera unga i samhällsplaneringen i Askersunds kommun pågått. Det har främst varit ett samarbete mellan en lärare och dess elever på Sjöängsskolan och biträdande stadsarkitekt på Sydnärke byggförvaltning. Under 2016 kopplades Sydnärke folkhälsoteam till arbetet och en projektbeskrivning togs fram för arbetet med Framtidsbyggarna. Tanken var då, utifrån beskrivningarna nedan, att koppla samman nationella, regionala och lokala folkhälsomål, återknyta till tidigare genomfört projekt kring ungdomspolitik samt ta hänsyn till skolans ansvar för att bemöta särskilt begåvade elever genom att strukturera och formalisera detta arbete samt utveckla och utvärdera arbetsformerna. Delaktighet och inflytande i samhället är en grundläggande förutsättning för en god folkhälsa, och ett av de elva nationella och regionala målområdena för folkhälsa. Ett av länsmålen i Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län är att Barn och ungdomars delaktighet och inflytande som berör deras liv och livsmiljö ska öka. Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att stimulera och stödja grund- och gymnasieskolors arbete med särskilt begåvade elever. Enligt 3 kap. 3 skollagen (2010:800) ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Även elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Under bedrevs ett projekt i Sydnärke med fokus på ungdomspolitik med medel från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor). Projektets syfte var bland annat att lyfta fram arbetssätt och metoder för dialog med unga samt att förmedla en känsla till kommunernas ungdomar att deras åsikter räknas och kan leda till en förändring. Projektet resulterade bland annat i en utbildningsdag om ungdomspolitik, samt uppföljande dialoger mellan unga och politiker i samtliga fem kommuner i Sydnärke. 1.2 Projektbeskrivning Projektet bygger på att elever ges möjlighet att delta i samhällsplaneringen genom regelbundna träffar med en stadsarkitekt på Sydnärke byggförvaltning. Projektet har pågått under flera år men formaliserades i en projektplan först Då gick eleverna som ingår i utvärderingen i årskurs 8. Det övergripande projektmålet är att öka intresset för samhällsplanering bland unga, samt skapa ett forum för delaktighet och inflytande från unga i aktuell samhällsplanering. Målgruppen är elever med godkända betyg i samtliga ämnen samt hög närvaro i skolan. Avgränsningen har gjorts dels med tanke på att deltagande i projektet inte får ta fokus från att uppnå kunskapskraven, men också utifrån att även de elever som lätt når kunskapskraven ska erbjudas stimulans och variation i undervisningen. Tio elever erbjuds möjlighet att delta under förutsättning att de uppfyller kriterierna kring godkända betyg och skolnärvaro. Urvalet görs av medverkande lärare och deltagandet är frivilligt. Vilka som deltar i projektet kan variera över tid då förutsättningarna för elevernas deltagande varierar över tid. Deltagande elever har träffats vid åtta tematiska träffar fördelade på två terminer (ett skolår) tillsammans med stadsarkitekt och medverkande lärare. De teman som behandlats är bland annat; S i d a 4 21

5 Kvartersjuridik och rättigheter (grundkurs i stadsplanering) Miljö, rekreation och trafik/buller Genus Tillgänglighet Socioekonomiska förutsättningar Arkitektur och historia Under projektets gång har eleverna även fått vara delaktiga i aktuella byggprojekt i kommunen genom att deras åsikter har inhämtats i olika ärenden och byggplaner. Projektet avslutades med en presentation av elevernas arbete inför kommunfullmäktige. Varje elev tilldelades ett diplom för deras deltagande. Flera elever har även under projektet erbjudits och genomfört prao på stadsbyggnadskontoret. Projektledare har varit en svenska- och SO lärare på Sjöängsskolan och biträdande stadsarkitekt på Sydnärke byggförvaltning. Deltagande lärare och stadsarkitekt har själva organiserat och genomfört projektet utifrån befintliga resurser och tid. 2 Utvärderingens upplägg 2.1 Bakgrund och uppdrag I projektbeskrivningen som skrevs 2016 framgår att Sydnärke folkhälsoteam ska ansvara för utvärdering av projektet genom: Processutvärdering, följa och dokumentera gruppens utveckling och inställning/attityd. Enkät till elever i slutfas av projektet för att ta del av upplevelser, erfarenheter samt framtidstankar, bland annat utifrån förväntade effekter. Fokusintervjuer med ansvarig lärare och stadsarkitekt. Någon processutvärdering har inte genomförts, dels för att den flexibla tidsplanen gjort det svårt att samordna tematräffarna, och dels för att folkhälsoteamet tilldelats andra uppdrag som prioriterats högre. Enkät och fokusgruppsintervjuer har genomförts, dock med låg svarsfrekvens bland de unga. Utvärderingen är genomförd av Ingela Fredriksson, Folkhälsoutvecklare i Sydnärke folkhälsoteam, efter projektslut under perioden juni-november Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med denna utvärdering är att utvärdera en metod för att öka ungas delaktighet i samhällsplanering, dels för att se om den lämpar sig för varaktig implementering och dels för att kunna utveckla och sprida metoden till övriga kommuner i Sydnärke. I syftet ligger också att undersöka hur genomförandet av projektet Framtidsbyggarna har fungerat i förhållande till projektbeskrivningen samt att identifiera styrkor och svagheter med arbetsmetoden. Utvärderingen har även syftat till att undersöka vilken betydelse verksamheten har haft för deltagande elever och för deras delaktighet i samhällsplaneringen i Askersund Övergripande frågeställningar Hur ser genomförande och måluppfyllelse ut i förhållande till projektbeskrivning? Vilken betydelse har verksamheten haft för deltagarna i projektet? S i d a 5 21

6 Vilken betydelse har projektet haft för deltagarnas delaktighet i samhällsplaneringen? Hur har samverkan fungerat inom projektet? Hur har projektets ledning och organisering fungerat? Hur ser förankringen av projektet i kommunen ut (skola och förvaltning)? Hur ser möjligheterna ut för spridning och långsiktig implementering? 2.3 Disposition Under kapitel 1 redogörs för projektets bakgrund och innehåll. Kapitel 2 beskriver utvärderingens syfte och upplägg. I kapitel 3 beskrivs utvärderingens metod och det material som ligger till grund för utvärderingen. Resultatet av utvärderingen presenteras i kapitel 4; först redovisas resultatet av genomförda intervjuer, därefter redovisas resultatet av enkätutvärderingen med eleverna. I kapitel 5 sammanfattas resultatet genom att utvärderingens frågeställningar besvaras. Utvärderingens slutsatser presenteras i kapitel 6 och avslutningsvis ges i kapitel 7 några rekommendationer inför framtiden. 3 Metod och material Det material som ligger till grund för utvärderingen är främst individuella intervjuer med ansvarig lärare och stadsarkitekt samt utvärderingsenkäter till deltagande elever. Även tillgänglig dokumentation som projektplan, mötesanteckningar, tidningsartiklar och elevernas redovisningar har använts. 3.1 Intervjuer Semistrukturerade individuella intervjuer utifrån en intervjuguide har genomförts av utvärderaren med ansvarig lärare och med stadsarkitekt. Deltagandet har varit frivilligt, varje intervju spelades in och tog cirka 1-1,5 timme. Bearbetning och analys av intervjumaterialet har genomförts utifrån utvärderingens syfte och övergripande utvärderingsfrågor. Analysen har gjorts genom avlyssning och till viss del genom transkribering av bandinspelade intervjuer samt av anteckningar genomförda av utvärderaren. Vid citeringar i redovisningstexten har mycket små generella språkliga revideringar gjorts och vid borttagande av information används tre punkter ( ). 3.2 Enkät En utvärdering har genomförts via en webbenkät till deltagande elever kring deras erfarenheter av att delta i projektet. Ansvarig lärare informerade deltagande eleverna om utvärderingen och tillhandahöll därefter e-postadresser till de tio elever som deltog vid projektslutet. Av dessa var 6 stycken tjejer och fyra stycken killar. Alla deltagande elever, erbjöds möjligheten att delta i enkätutvärderingen genom att en förfrågan med länk till en webbenkät skickades ut. Enkäten innehöll 10 frågor och skickades ut den 22 juni. Av tio e-postadresser gick nio fram. En första påminnelse skickades ut den 28 juni och en andra påminnelse den 16 november. Tre enkätsvar har inkommit (Tabell 1) vars svar har sammanställs och analyserats utifrån enkätfrågorna och utvärderingens syfte. Redovisningen av enkäterna är anonym. S i d a 6 21

7 Tabell 1. Antalet utskickade och besvarade webbenkäter fördelat på kön. Urval Levererade enkäter Totalt antal svar Svarsfrekvens % av levererade enkäter Flickor % Pojkar % Totalt % Det är svårt att dra några slutsatser utav resultatet då både urval och svarsfrekvens är låg. Alla redovisade resultat utifrån enkäterna bör därför tolkas med försiktighet. 4 Resultat Nedan följer en redovisning av vad som framkommit vid intervjuer med medverkande lärare och stadsarkitekt där en rad citat tagits med för att ge en mer målande bild av deras upplevelser och erfarenheter av projektet. Styckesindelningen följer intervjuguidens områden. Därefter redovisas resultaten från webbenkäten som skickats till de elever som deltagit i projektet. 4.1 Intervjuer Projektets bakgrund Projektidén föddes för sex-sju år sedan då medverkande lärare och stadsarkitekt möttes utifrån sina olika roller och uppdrag och fann det gemensamma intresset av att arbeta med frågor kring ungdomars delaktighet. Stadsarkitekten hade då fått i uppdrag av politiken att rikta in sig mot ungdomar och lyssna in deras åsikter och att väcka ungdomars intresse. Läraren var engagerad i Askersunds dåvarande ungdomsråd och efter att ungdomsrådet besökts av stadsarkitekten initierades ett samarbete som ledde fram till projektet Framtidsbyggarna. Läraren uttrycker ett starkt engagemang och brinnande intresse för samhällsfrågor och samhällsplanering. Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och delaktighet och demokratiska rättigheter och uppfattar väl kanske att eleverna inte riktigt vet vilka kanaler vi har i samhället och hur funkar det om jag vill påverka och så där (Lärare) Bakgrunden till politikens uppdrag till stadsarkitekten var att kommunen skulle göra ett flertal stora stadsomvandlingar; Sjöängen, Askersundverken och hamnen. Några samrådsmöten hade hållits med invånarna med stort deltagande. Medelåldern var dock hög och de unga som skulle nyttja staden saknades på samrådsmötena. Det var några drivande politiker som då lyfte och drev frågan om ungas delaktighet. Stadsarkitekten anser att kunskapen överlag är svag kring hur medborgare kan påverka och såg projektet som en bra idé för att öka ungas kunskap och möjlighet till påverkan. S i d a 7 21

8 En idé i det här hela, både att ungdomar skulle kunna påverka och sen framförallt veta hur fungerar det (Stadsarkitekt) Mål och syfte Enligt projektbeskrivningen är projektets syfte att utforma, utveckla och utvärdera en metod för ungas delaktighet i samhällsplanering för spridning i länet. Det övergripande målet är att öka intresset för samhällsplanering bland unga, samt skapa ett forum för delaktighet och inflytande från unga i aktuell samhällsplanering. Generellt är alla inblandade parter mycket positiva till själva projektidén och grundmetoden. Läraren menar att projektet har gett eleverna tillfälle till praktisk demokrati. Hen kan jämföra och se en skillnad mellan de elever som deltagit och de som inte deltagit i projektet. För de sistnämnda är det inte lika självklart vilka kanaler som finns för påverkan. De medverkande eleverna har fått en ökad kännedom om kommunen och hur den fungerar. Att ungdomar idag ska bli medvetna om vad det innebär att vara en demokratisk medborgare. Det är i grunden så. Och det kan man ju säga många gånger, man kan berätta. Men när man får praktisera, och tycka och tänka då är det ju lättare att se. (Lärare) Projektet har fungerat som demokratisering och utbildning för eleverna. Kommunen får ungdomar som förstår vad de säger. Syftet var att få med ungas synpunkter, men det har blivit så mycket mer enligt stadsarkitekten. De har fått kunskapen på köpet. Syftet har inte varit att de ska få faktakunskap utan en ökad förståelse och engagemang för frågorna. Dom kan mer än våra politiker kan. (Stadsarkitekt) Målgruppen Urvalet av elever har skett av den projektansvariga läraren utifrån projektbeskrivningens definition av målgruppen; elever med godkända betyg i samtliga ämnen samt hög närvaro i skolan. De som varit aktuella har tillfrågats av läraren och har sedan kunna tacka ja eller nej till erbjudandet om deltagande. Vid projekts slut våren 2017 gick deltagande elever ut nian. Det var då tio elever från två parallellklasser som deltog, varav några varit med sedan årskurs 6. Antalet och vilka elever som deltagit har varierat över tid. Detta beroende av urvalskriterierna och varierande förutsättningar för elevernas deltagande. Ibland har vissa elever haft behov av att fokusera på det ordinarie skolarbetet och har då inte kunnat delta i projektet. Deltagande elever har haft ett visst samhällsintresse men ingen har uttryckt att de vill bli samhällsplanerare. Projektet har varit känt bland andra elever. S i d a 8 21

9 Eller om jag har märkt att någon elev varit väldigt stressad. För så är det ju särskilt i nian, med höga ambitioner och så, särskilt flickor. Då har jag också sagt att nu, det var en faktiskt flicka som fick hoppa av för att jag tyckte att nu du, det blir inte bra det här, det blir för stressigt. (Lärare) Projektets genomförande Framtidsbyggarna har träffats cirka åtta gånger per år sedan de gick i årskurs 6. Varje träff har varit några timmar. Utöver träffarna har projektledarna avsatt planeringstid. Sammantaget har projektbeskrivningens åtta teman behandlats på träffarna under det sista året även om de inte följts exakt. Vid den sista träffen presenterade eleverna sina kunskaper och synpunkter i form av ett bildspel med muntlig presentation inför kommunstyrelsen. Detta innebar en lite intensivare arbetsperiod på slutet av projektet. Elevernas redovisning omfattade hållbar utveckling, social hållbarhet, brottslighet och trygghet, kollektivtrafik, trafikintegrering-trafikseparering samt segregerade/integrerade områden. Eleverna har fått ta del av teorier kring stadsbyggnad men även en del praktisk tillämpning utifrån inhämtad kunskap. Framförallt har de pratat om processerna kring samhällsplanering men även om socioekonomiska strukturer i samhället och om psykologi i samband med stadsplanering. Exempelvis hur lång tid kan du gå på en gata innan du upplever den som tråkig (ungefär tre sekunder)? Hur gör man en byggnad intressant? Stadsarkitekten hoppas att eleverna har lärt sig varför saker är som dom är. Framförallt har vi pratat om processerna kring det. Det är nog det som, alltså det är spännande för alla att höra. Hur kan den här skolan stå där?... det har varit en av de mest intressanta sakerna som vi har grottat oss ner i. Så att man förstår hur politiken fungerar. (Stadsarkitekt) Projektet har varit helt beroende av lärarens och stadsarkitektens engagemang. Lärarens roll i projektet har främst varit att samordna och hålla i logistiken. Läraren har även deltagit på alla träffar med stadsarkitekten och där kunnat agera som en länk mellan eleverna och stadsarkitekten. Det är inte lätt för en stadsarkitekt att hitta nivån - vad kan man säga och vad förstår eleverna? Jag har varit någon slags medlare kanske mellan att säger till honom att - men vänta nu fattar inte vi riktigt, vi från skolan här, nu måste du ta det här igen. Använd lite andra ord är du snäll. (Lärare) Läraren har även bevakat kursplanen och säkerställt att arbetet varit förenligt med skolans uppdrag och att det blivit som en del av undervisningen för medverkande elever. Responsen från eleverna har varit upp och ner. Tjejerna upplevs som mycket mer prestationsinriktade. På slutet av projektet hade tjejerna fokus någon annanstans medan killarna upplevdes ha snäppat upp sig på slutet. Stadsarkitekten tror att det är en mognadsfråga. S i d a 9 21

10 4.1.5 Tids- och aktivitetsplan Enligt projektplanen ska åtta tematräffar genomföras under ett läsår. Möjligheten att organisera projektet helt efter projektplan har inte funnits, men totalt upplever ändå de två projektledarna att eleverna fått ta del av alla åtta temaområden enligt plan (se projektbeskrivning). Som en del i projektet har eleverna erbjudits möjlighet att praoa på Sydnärke byggförvaltning. Det var cirka fem elever som gjorde detta i 8:an och 2-3 elever som praoade under två dagar i 9:an. Projektet har inte kunnat genomföras enligt tidsplanen, som upplevs som väldigt ambitiös. Båda projektledarna vittnar om att det har varit en svår balansgång mellan deras intresse och engagemang för projektet och ordinarie arbetsuppgifter. Projektets största utmaning har varit att få arbetstiden att räcka till för att kunna arbeta med projektet och att samordna tider för tematräffarna som passar alla inblandade utifrån ordinarie arbetsuppgifter. Det har varit svårt att synka allas tider, både tjänstepersoner och elever från olika klasser. Det hade varit något lättare om det bara var en klass med samma schema. Tidsplaneringen och all förberedelse med eleverna har varit helt beroende av läraren då stadsarkitekten inte kunnat göra något vad gäller elevernas tider och scheman. Svårigheterna har lett till att projektet har dragit ut över tid. Det har varit svårt att få till tematräffarna och orsakerna har varit många och varierande. Några som kan nämnas är flytten av hela skolan till nya lokaler i Sjöängen. Under årskurs 9 har det inte varit möjligt att genomföra åtta tematräffar då nationella prov och prao påverkat möjligheten att ta av elevernas tid till att delta i projektet. Redovisningen för kommunstyrelsen skedde på elevernas fritid varför inte alla eleverna hade möjlighet att delta. Projektledarna hade stora planer men fick dra ner på ambitionerna för redovisningen på grund av elevernas skolarbete under avslutningsterminen. Dom gjorde den här presentationen istället som var faktiskt, dom gjorde sjukt bra. Oväntat, oväntat bra. (Stadsarkitekt) Ansvarig lärare har inte haft tid avsatt för projektet inom sin tjänst vilket gjort det svårt att hinna med vid sidan av ordinarie arbetsuppgifter. Det har varit svårt att gå ifrån då det krävs att vikarie måste sättas in. Ansvarig lärare upplever det svårare nu att få till träffar inom projektet än för flera år sen. Detta på grund av mer undervisningstid parallellt med mindre vikarier för lärare. Stadsarkitektens ordinarie arbetsuppgifter, som måste prioriteras först, har även påverkat dennes möjlighet att avsätta tid för projektet. Även om arbetstiden är sanktionerad av chefen så är det ingen annan som går in och gör stadsarkitektens ordinarie arbete när denna lägger tid på Framtidsbyggarna. Intresset bland övriga kollegor har varit lågt även om det förändrats lite över tid i och med nya och yngre kollegor. Stadsbyggnadskontoret ansvarar även för tre kommuner vilket också påverkar möjligheten att prioritera arbetet med Framtidsbyggarna. Stadsarkitekten upplever det svårt att hen är mer engagerad i projektet än vad som kanske anses okey utifrån arbetet. Det är både och, det är jäkligt roligt man får energi av det. Men sen samtidigt, och det tror jag dom också som kommer hit, dom blir liksom man känner det när dom kommer. Men har dom för mycket på skolan då måste man liksom lugna ner det här. Så det behövs den organiska flexibiliteten i det här. Att om inte dom kan S i d a 10 21

11 så kan dom inte. Kan inte jag så går det inte liksom. På gott och ont. (Stadsarkitekten) Projektet har hanterats flexibelt och har därigenom kunnat anpassas efter hand till rådande omständigheter både vad gäller innehåll och tider för träffar. Detta har lett till att vissa delar av projektbeskrivningen inte genomförts medan andra aktiviteter tillkommit. Det som inte kunnat genomföras enligt plan har främst varit följekvarter och studiebesök. Tanken var att eleverna skulle få arbeta två och två i ett eget arbete med att följa och utveckla planer för olika kvarter utifrån de teman som projektet behandlat. Detta blev svårt att genomföra på grund av tidsbrist. Det finns väldigt ambitiösa tankar som vore väldigt bra, men vi har inte haft energi och tid. (Stadsarkitekt) Studieresa är något som lockar elever och de har varit på studiebesök i Laxå för att titta på centrum och träffat en lokal politiker där. Det fanns även planer på att göra studiebesök i Västerås och Eskilstuna för att titta på olika exempel utifrån stadsplanering. Tanken var att åka på studiebesök när eleverna hade två dagars prao men läraren kom inte loss på grund av rättning av nationella prov (ämnesansvarig måste vara på plats). Skolan är ju så himla komplex alltså. (Lärare) Aktiviteter kopplade till aktuella ärenden, projekt och byggnadsplaner inom Sydnärke byggförvaltning gällande Askersunds kommun har i stället tillkommit Delaktighet i aktuella byggprojekt Gruppens åsikter har inhämtats i många olika projekt enligt stadsarkitekten. Exempel på projekt där elevernas varit delaktiga är delar av Askersundsverken, torget, strandparksstråket, placering av lekplatsen, multiarenan vid Sjöängen, Sjöängen, innegården på Sjöängen och landskapet runt omkring, gamla Sjöängens skola, torgparken och sjöbodarna i hamnen. Eleverna har bland annat fått lämna synpunkter på Sjöängens placering och på Sjöängshallen. De har fått följa och fått inblick i hela processen med planeringen och bygget av nya Sjöängen och de har getts möjlighet att utrycka sin åsikt. Vad gäller nya idrottshallen har eleverna varit mycket delaktiga, engagerade och medvetna, speciellt vad gäller omklädningsdelen. De har fått titta på ritningar och gett feedback på denna vilket lett till att mycket har ändrats utifrån elevernas input, exempelvis integritetsduschar. Dom gjorde verkligen skillnad. (Stadsarkitekt) Eleverna har i sin tur fått feedback på vilka delar de varit med och påverkat utformningen av genom att stadsarkitekten har redogjort tillbaka för detta. Detta har upplevts mycket positivt av både elever och projektledare. S i d a 11 21

12 Både politiker och kommunchef har under projektets gång efterfrågat elevernas yttranden i olika frågor och projekt. Det har varit tacksamt att stadsarkitekten varit inblandad i många projekt och byggen och således kunnat redogöra för elevernas åsikter Styrning och organisering All planering och organisering inom projektet har genomförts av medverkande lärare och stadsarkitekt. Det har inte funnits någon annan ledning eller styrning av projektet utan det har varit helt avhängigt deras engagemang och tid för projektet. De upplever att det har blivit mycket bättre struktur över åren, genom att de har de teman som angetts i projektbeskrivningen. Det har blivit lättare att ha en plan att förhålla sig till, och de ser att det kan bli ännu bättre förutsättningar. Projektledarna ser en utveckling av projektet i att läraren och arkitekten utgör styrgrupp, organisatören, spindeln i nätet, och att man sedan engagerar fler personer i projektet. Enligt stadsarkitekten har vissa elever efterfrågat mer klara direktiv, speciellt de skarpa tjejerna. De kanske har upplevt att det varit för otydlig pojkstruktur. De har höga prestationskrav och vill veta vad som förväntas av dem. Det kan dock finnas nackdelar med en striktare styrning och planering. Till exempel hade kommunens förtjänst att få input från ungdomar på aktuella planer varit svårare med mindre flexibilitet. Elevernas delaktighet i idrottshallen upptog t.ex. hela tre träffar. Det finns även en risk i att det blir ganska tråkigt om träffarna endast genomförs utifrån planerade tematräffar med föreläsningar. Eleverna måste känna att det blir lite roligt också, att de är med och uppnår något Resurser, stöd och förankring Projektledarna upplever att de haft stöd för sin delaktighet och att projektet varit förankrat hos deras respektive chef och inom deras respektive verksamhet. De har inte upplevt något motstånd eller ovilja från något håll även om intresset från kollegor varit relativt svalt. Däremot upplevs en brist på resurser i form av arbetstid att lägga på projektet vilket gett projektet ett sämre stöd för implementeringen. Projektet beviljades även medel via Folkhälsorådet för studiebesök och andra omkostnader. Dessa pengar har inte kunnat nyttjas, dels för att de administrativa rutinerna brast, och när beskedet om att medel fanns avsatta nådde kunde de inte användas på grund av tidsbrist. Medverkande lärare är tydlig med att om projektet ska kunna fortsätta måste tid ges inom dennes ordinarie arbetstid. Om inte detta sker ser hen ingen möjlighet till att driva projektet vidare. Problemet har påtalats för aktuell chef som har responderat positivt till att avsätta tid för detta Kommunikation och information Kommunikationen mellan projektansvariga har i stort endast skett via e-post men har fungerat bra. Intensiteten i kommunikationen har varierat beroende på vad som varit på gång. Den mesta kommunikationen har handlat om samordning av tider för tematräffarna och projektarbetet. Planeringen av innehåll i träffarna har i stort skett helt av deltagande stadsarkitekt medan informationen och kontakten med eleverna främst skett muntligt genom ansvarig lärare. Stadsarkitekten har gjort bildspel inför träffarna. Eleverna har skrivit ner sina tankar på kartor kring bygget som lämnats vidare. I övrigt har inte projektet dokumenteras mer än det bildspel som eleverna gjorde och presenterade för politikerna i kommunfullmäktige som avslutning. Ingen dokumenterad utvärdering har skett av projektledarna för tematräffarna. Återkopplingen till politiken under projektets gång har främst skett via enskilda ärenden inom samhällsbyggnadskontoret. I arbetsgruppen för olika byggprojekt har medverkande stadsarkitekt fått i uppdrag att höra med elevgruppen vad de tycker om planerna. Sen har politiker i olika sammanhang S i d a 12 21

13 efterfrågat och tagit upp frågan om ungas delaktighet. Spridning av projektet inom kommunen har dels skett genom information från läraren till folkhälsorådet samt genom träffen med kommunstyrelsen. Externt har spridning skett via olika media. Nerikes Allahanda publicerade ett reportage om projektet den 13 juni 2017 och Sydnärkenytt publicerade ett reportage den 5 oktober Efter redovisningen i kommunstyrelsen avtackades gruppen för sitt engagerade arbete. Flera ledamöter framhöll vikten av att ungdomar engagerar sig i hur deras framtida samhälle ska byggas. (Sydnärke Nytt, 5 okt 2017) Kommunstyrelsens ordförande Per Eriksson uppmanade avslutningsvis också ungdomarna att fortsätta sitt engagemang och lämna synpunkter i kommande samrådsprocesser. (Sydnärke Nytt, 5 okt 2017) Sedan Folkhälsoteamet blev inbladat i projektet upplevs det också som att fler har fått vetskap om projektet och att det har fått lite mer spridning. Folkhälsoteamet har till exempel rapporterat regelbundet på Folkhälsorådet. Projektet har inte arbetat aktivt med marknadsföring förutom ett par kontakter med Sydnärkenytt och Länsposten. I projektbeskrivningen nämns bloggen Att vara en Askersundare och Bo i Askersund som planerade kanaler att använda för spridning men dessa har inte använts. Ingen strukturerad spridning till andra skolor eller andra elever har förekommit. Läraren menar att projektet har varit känt bland andra elever men det är osäkert hur stor spridning som sker från deltagande elever till kamrater och andra elever på skolan. Eleverna har inte getts möjlighet att redovisa för sina klasskamrater. Läraren hade önskat att de fått redovisa för alla nior vilket skulle kunna fungera med en mer långsiktig planering. Det skulle ge något för både deltagande elever och åhörarna. Läraren uppger att hen har hållit en väldigt låg profil och inte velat skylta med projektet. Hen tycker att det har varit en svår balansgång då hen varit lite rädd för att det kan uppfattas som att vissa elever får särbehandling och gynnas extra när skolan ska vara för alla. Har dock känt sig stärkt med tiden då kollegor (forskningsansvarig på skolan) och folkhälsoteamet belyst att det är utifrån skolverkets uppdrag att stödja arbeten med särskilt begåvade elever. Läraren tycker att det skulle vara jätteintressant att få komma till andra skolor och berätta om projektet men menar att det då krävs att det är mer formaliserat och inte sker på fritiden. Att det måste finnas en klar och tydlig form för att kunna spridas som projektidé och att det aldrig får hänga på bara en person Samverkan Samverkan har enbart skett mellan medverkande lärare på Sjöängsskolan och biträdande stadsarkitekt på Sydnärke byggförvaltning. Enligt projektplan var olika professioner kopplade till samhällsplanering tänkta att delta under tematräffarna utifrån deras respektive kunskapsområde, exempelvis stadsarkitekt, trafikplanerare, planarkitekt och folkhälsovetare. Vid ett tillfälle har Ove Sahl, tidigare förvaltningschef på Sydnärkes byggförvaltning, deltagit och pratat om byggnadslov. Viss samverkan kan även sägas ha skett genom stadsarkitektens deltagande på byggmöten för olika byggprojekt med Göran Berger, fastighetsstrateg i Askersunds kommun. Initialt fanns även en viss samverkan med dåvarande ungdomsråd. S i d a 13 21

14 Då det har varit svårt att planera in träffar med god framförhållning har det upplevts svårt att involvera ytterligare personer i projektet. Detta ses som en brist. Inom ramen för utvärderingen av projektet var också en processutvärdering planerad, där folkhälsoteamet skulle följa projektet över tid. Detta har inte gåt att genomföra Effekter för målgruppen unga Båda projektledarna anser absolut att projektet lett till ökad delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen för de deltagande eleverna. De tror även att de fått en ökad framtidstro, framförallt en mer realistisk framtidsinsikt. De upplever även att eleverna har fått en ökad känsla av att kunna påverka sin livsmiljö. De har fått en förståelse för i vilka frågor de kan vara med och påverka men även i vilka frågor det kan vara svårare att nå påverkan. De anser att ungdomarna definitivt har ökat sitt lokala engagemang. De tror även att eleverna har fått ett ökat intresse för och kunskap om samhällsplanering. Dessutom har projektet gett en variation i undervisningen för deltagande elever. De har höjt blicken allihopa, de ser bortanför horisonten nu för tiden. Det kanske har med åldern att göra, jag kan inte säga att det är projektet som har gjort det men att dom liksom höjer upp blicken lite gran och blir en del av samhället på nått annat sätt. (Läraren) Stadsarkitekten menar även att deltagande elever fått en ökad kunskap om samhällsplanering och dess effekter på folkhälsan, även om ingen specifik medverkan skett av folkhälsoteamet eller annan folkhälsovetare. Hen anser att träffarna handlat väldigt mycket om folkhälsa. Som exempel har olika frågeställningar diskuterats såsom: Vart upplever man trygghet? Vart upplever man otrygghet? Vad är det som stigmatiserar? Vad är det som segregerar? Varför är du bekväm på en bänk men inte på nästa? Funktionsseparering funktionsintegrering, gentrifikation 1 samt utegymmets placering. Det är alla frågor som har koppling till ett folkhälsoperspektiv. På frågan vad som varit bäst med projektet svarar läraren att se att eleverna har reflekterat, vaknat upp och funderat kring sina lärdomar, att de har funderat kring det de ser i samhället, att de ser något annat än vad de gjorde tidigare. De har även blivit mer medvetna om sina rättigheter och fått en närmre ingång till politiken. att de har blivit medvetna om sina rättigheter, det är inte farligt att höra av sig till politiker, det är vanliga människor. (Lärare) När ungdomarna blir så pass pålästa på saker så att de börjar bli jobbiga. Det tycker jag är fantastiskt roligt. (Stadsarkitekt) Projektet kan vara bra för elevernas meritlista. Framtidsbyggarna får ett diplom av Stadsbyggnadskontoret efter avslutat arbete som de kan lägga till sina CV-handlingar. Stadsarkitekten nämner även att hen gärna ser att eleverna använda hen som referens när de söker jobb. 1 Gentrifikation= Gentrifiering (av engelskans gentry, ungefär herrskapsklass) är ett begrepp inom stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område. S i d a 14 21

15 Effekter för tjänstepersoner och förtroendevalda I de byggprojekt som eleverna varit delaktiga i har projektet definitivt lett till ökat inflytande från unga. Kommunen har efterfrågat och fått snabb input från eleverna. Stadsarkitekten ser det som det bästa med projektet, att eleverna direkt fått påverka så mycket. Sedan Folkhälsoteamet blev inkopplat så upplevs det som att projektet blivit väldigt stort. Efter redovisningen i kommunstyrelsen så vet även politikerna att projektet finns och vid redovisningen var politikerna mycket positiva och ville stötta projektets fortlevnad. Projektledarna ser att det hade kunnat vara en mer kontinuerlig koppling till politiken. Exempelvis hade politiker kunnat delta på några av träffarna för att sedan kunna återkoppla detta till sin nämnd. Projektet har delvis inneburit tillgång till ett forum för ungdomsdialog. Det är dock ett tillfälligt forum som inte är beständigt. Gruppen av elever är nu splittrad. Enligt stadsarkitekten skulle projektet kunna genomföras som ett ettårs projekt, vilket har både nackdelar och fördelar. Processer tar lång tid samtidigt som det inte behövs så många tillfällen för att lära sig grunderna för att kunna ge input på planer. Projektledarna har svårt att säga om projektet lett till ett ökat intresse för olika yrkeskategorier kopplade till samhällsplanering men menar att kunskapen om dessa yrken i alla fall har ökat. Eleverna vet nu att det finns detaljplaner, bygglov, medborgarförslag etc. Denna kunskap kan innebära att de beaktar dessa yrken vid framtida utbildningsval Långsiktighet och framtida behov Intervjuerna visar att tron på projektidén och viljan att arbeta med projektet är stor. Läraren betonar att det har varit väldigt roligt att arbeta med Framtidsbyggarna. Båda projektledarna vill att det fortsätter och menar att Framtidsbyggarna ger positiv energi. Detta gäller även för politikerna vilket framkom vid redovisningen i kommunstyrelsen. Dock är det tydligt att för att kunna arbeta vidare med nya elevgrupper krävs det mer avsatt tid för att arbeta med projektet och att tiden ges och sanktioneras inom ramen för ordinarie tjänster. Rektor har varit positiv till att skapa tid för detta. Det finns mycket projektledarna vill förändra och förbättra. Båda önskar bättre framförhållning och uttrycker ett behov av att formalisera projektet för att det ska bli bra. Allting handlar om framförhållning. När jag tänker, när vi pratar här så märker jag ju att allting har ju hela tiden fallit på att det faktiskt inte är tid, att jag inte har haft tiden helt enkelt. (Läraren) Som det har fungerat nu så har mycket planerats ad hoc och det har blivit mycket öppna frågor på träffarna. Stadsarkitekten vill att uppdraget blir mer konkretiserat så att det blir tydligt vad som väntas av honom. För läraren är det viktigaste för framtiden att hen får avsatt tid för projektet och att det blir schemalagt med förutbestämda tider. Då kan projektledarna sitta ner och planera med bättre framförhållning. Det är min tid, och det är att det ligger schema, att det liksom i kalendariet finns specifika träffar, då plötsligt kan man ju ha framförhållning. Då kan man ju bredda det här jätte mycket. Då ser jag inga hinder alls. Så min tid, schema, eller ja kalendarium, bestämda tider och sen att [stadsarkitekten] och jag sitter ner i början och så plockar vi in det här och det här sysslar vi med då. Då är det S i d a 15 21

16 lämpligt att bjuda in den, den och den. Då tror jag att det kan bli riktigt bra. (Läraren) Ett förslag som kommit upp är att lägga Framtidsbyggarna som en del av elevens val. Då skulle träffarna kunna bli schemalagda och det skulle vara en ämnesfördjupning som är kopplad till kursplanen. Ett sådant upplägg skulle dock innebära att det måste vara öppet för alla. Det kan inte bara gälla de som behöver extra utmaningar i skolan. Stadsarkitekten menar att projektet kan bli olika beroende av vad man har för elever- kanske det blir en grupp som inte alls är i behov av den här typen av utmaningar. Men då går det å andra sidan inte ut över andra lektioner. Kanske kan det även bli en fördjupad SO kurs. Om träffarna skulle vara schemalagda skulle det bli mycket enklare att bjuda in externa medverkande till träffarna, ex. folkhälsoteamet. Det skulle underlätta för stadsarkitekten som inte behöver hålla i alla teman och föreläsningar själv. Det skulle göra det mycket lättare att arbeta efter en plan när man vet när elevens val är. Då kan projektledarna planera och arbeta med mycket bättre framförhållning. På frågan om projektet har implementerats i befintliga strukturer svarar stadsarkitekten ingenting. Det har gjorts helt utanför, finns ingen plats inom befintliga strukturer. I befintliga strukturer finns t.ex. checklistor som ska säkerställa att barnkonventionen har beaktas vid alla projekt. De upplevs dock inte få så mycket betydelse då det är enkelt att kryssa ja, utan närmre reflektion och delaktighet från barn och unga. Stadsarkitekten ser ett problem i att använda olika råd, ex. ungdomsrådet, som remissinstanser. Problemet är att när olika råd ska yttra sig så har de inte kunskapen som behövs för att lämna bra åsikter. Det behövs personer som är väldigt insatta för att vara en bra remissinstans. Framtidsbyggarna har fått möjlighet att skaffa sig den kunskap och insikt som krävs för att vara en bra remissinstans. Jag tror ju för kommunens del att den stora styrkan i det här har varit liksom att få den här snabba inputen. Men av elever som faktiskt fattar vad det är de ger input på. Det är den jättestora skillnaden. Dom här är ju tränade att förstå vad det är de tittar på, de har förstått konsekvenser av saker och ting. Dom är ju bättre än gemeneman på alla sätt att tolka ett planförslag de är väldigt kvalificerade och bra på det. Det tror jag har varit en väldig tillgång för kommunen. Det är ju något man måste lära sig. 4.2 Enkäter till deltagande elever Endast tre svar har inkommit från eleverna varför deras utvärdering är väldigt begränsad. Nedan redovisas kort resultatet av elevernas svar Generellt nöjda med sin medverkan Två av tre är nöjda med sin medverkan. En tredjedel svarar varken eller på frågan om hur nöjd du generellt är med din medverkan i projektet Framtidsbyggarna. De svarande tycker i ganska hög grad att Framtidbyggarna är ett bra sätt för unga att påverka samhällsplaneringen. Två av tre tycker att Framtidbyggarna i någorlunda hög grad har gett nya S i d a 16 21

17 kunskaper, gett positiva utmaningar i skolarbetet, och att stadsbyggnadskontoret har lyssnat på deras tankar och idéer. Det är ingen som svarar låg grad på någon av frågorna enligt tabellen nedan (Tabell 2). Tabell 2: Elevernas svar på i vilken grad de anser att projektet gett eller påverkat olika saker. I vilken grad tycker du att: Mycket hög grad Ganska hög grad Någorlunda hög grad Ganska låg grad Mycket låg grad Vet ej/ingen åsikt Framtidsbyggarna är ett bra sätt för unga att påverka samhällsplaneringen? Framtidsbyggarna har gett dig nya kunskaper? Framtidsbyggarna har gett dig en positiv utmaning kopplat till skolarbetet? Du har kunnat påverka aktiviteterna inom Framtidsbyggarna? Planeringen av Framtidsbyggarna har fungerat bra? Tjänstepersonerna på Sydnärke Stadsbyggnadskontor har lyssnat till era tankar och idéer inom Framtidsbyggarna? Politikerna har lyssnat till era tankar och idéer inom Framtidsbyggarna? Att få påverka har varit det bästa med Framtidsbyggarna På frågan vad som varit det bästa med Framtidsbyggarna är det tydligt att möjligheten att få vara med att påverka är det som eleverna anser vara det bästa med projektet. Att få lära sig alla de saker man lärde sig och få chansen att påverka det vi fick chansen att påverka :) (Elev) Att få en inblick i hur städer påverkar människor och möten mellan människor. Kul också att få vara med och fundera och tycka till. (Elev) Att få påverka inom stadsplanering. Exempelvis renoveringen av idrottshallen. (Elev) Tematräffarna Av de olika tematräffar som eleverna ombads betygsätta så verkar det som att Miljö, rekreation och trafik/buller; Arkitektur och historia; samt Presentationen i kommunstyrelsen är de tematräffar som varit mest uppskattade. De fick alla betyget mycket bra/bra av samtliga svarande Effekter för deltagarna Eleverna anser att projektet i ganska hög grad har gett en ökad variation i undervisningen. De anser även att det i någorlunda hög grad lett till en ökad delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen samt att det i någorlunda hög grad lett till en ökad framtidstro. S i d a 17 21

18 Tabell 3: Elevernas svar på i vilken grad de upplever att projektet lett till olika saker för de deltagande unga. I vilken grad upplever du att Framtidsbyggarna har lett till följande för er unga deltagare: En ökad delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen? Mycket hög grad Ganska hög grad Någorlunda hög grad Ganska låg grad Mycket låg grad Vet ej/ingen åsikt En ökad framtidstro? En ökad känsla av att kunna påverka sin livsmiljö? Ett ökat lokalt engagemang? Ett ökat intresse för samhällsplanering? Ökad kunskap om samhällsplanering och dess effekter på folkhälsan? Ökad variation i undervisningen? Ökat intresse för olika yrkeskategorier kopplat till samhällsplanering? Tillgång till ett forum för ungdomsdialog? Mer regelbundna träffar hade förbättrat projektet På frågan om det är något som kunde ha gjorts annorlunda eller bättre inom projektet kan det utläsas att de hade önskat mer regelbundna och tätare träffar. Vi hade ganska långt mellanrum mellan mötena vilket ibland skapade förvirring kring vad vi egentligen jobbade med. Det blev lite: jaha, var va vi nu igen? Men det har varit väldigt roligt att vara med i gruppen! (Elev) Regelbundna träffar. Träffarna hölls några få gånger per termin på grund av skolarbete, vilket begränsade möjligheter. (Elev) 5 Sammanfattande resultat Nedan sammanfattas utvärderingens resultat genom att utvärderingsfrågorna besvaras. 5.1 Hur ser genomförande och måluppfyllelse ut i förhållande till projektbeskrivning? Projektet har i stora drag genomförts enligt projektbeskrivningen. Sammantaget har projektbeskrivningens åtta teman behandlats på träffarna även om de inte följts exakt utan har varierat i tid och innehåll. Tidsplanen har varit mycket svår att hålla på grund av tidsbrist för inblandade projektledare. S i d a 18 21

19 Det övergripande målet att öka intresset för samhällsplanering bland unga, samt skapa ett forum för delaktighet och inflytande från unga i aktuell samhällsplanering bedöms i stort ha uppfyllts. Under projektets gång har deltagande elever visat ett stort intresse för samhällsplanering. Framtidsbyggarna har fungerat som ett forum där ungas åsikter och tankar har inhämtats i aktuella byggprojekt inom kommunen. Detta har varit mycket uppskattat av alla inblandade, både tjänstepersoner, politiker och elever. Forumet har dock varit temporärt i och med att gruppen elever som deltagit nu är splittrade efter att ha slutat nian. 5.2 Vilken betydelse har verksamheten haft för deltagarna i projektet? Projektet har gett deltagande elever en ökat kunskap och förståelse för samhällsplaneringen, inklusive dess effekter på folkhälsan. Detta har även lett till ett ökat intresse för samhällsplanering och ett ökat lokalt engagemang. Projektet har även lett till att eleverna fått en ökad framtidstro och en ökad känsla av att kunna påverka sin livsmiljö. För deltagande elever har projektet gett en variation i undervisningen och det har bidragit till att särskilt begåvande elever har getts stimulering, utmaningar och stöd i sin utveckling. Det är svårt att avgöra huruvida projektet lett till ett ökat intresse för olika yrkeskategorier kopplat till samhällsplanering. 5.3 Vilken betydelse har projektet haft för deltagarnas delaktighet i samhällsplaneringen? Projektet har gett deltagande elever en ökad delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen. De har varit delaktiga och gett synpunkter på flera olika aktuella byggprojekt inom Askersunds kommun. Deras åsikter har efterfrågats av både tjänstepersoner och politiker och deras medverkan har i flera fall påverkat planernas utformning. Projektet har fungerat som ett forum för ungdomsdialog och för ungas delaktighet i samhällsplaneringen. 5.4 Hur har samverkan fungerat inom projektet? Samverkan inom projektet har främst skett mellan projektledarna, dvs. medverkande lärare på Sjöängsskolan och biträdande stadsarkitekt på Sydnärke byggförvaltning. Denna samverkan har fungerat bra även om den har varit helt beroende av deras möjlighet att lägga tid på projektet. Då det har varit svårt att planera in träffar med god framförhållning har det upplevts svårt att involvera ytterligare personer i projektet vilket ses som en stor brist av projektledarna. 5.5 Hur har projektets ledning och organisering fungerat? All planering och organisering inom projektet har genomförts av medverkande lärare och stadsarkitekt. Det har inte funnits någon annan ledning eller styrning av projektet utan det har varit helt avhängigt deras engagemang och tid att avsätta för projektet. De upplever att det har blivit en bättre struktur över åren och att projektbeskrivningen med dess teman har bidragit med en struktur att planera efter. Projektledarna ser ett behov av ytterligare struktur och ser att det finns stor förbättringspotential vad gäller organisering och planering av projektet. 5.6 Hur ser förankringen av projektet i kommunen ut (skola och förvaltning)? Förankringen av projektet utöver medverkande lärare och stadsarkitekt är ganska svag. Projektet har varit helt avhängigt deras delaktighet och engagemang. Det finns en medvetenhet och en positiv syn på projektet inom skola och förvaltning. Projektet upplevs sanktionerat av projektledarnas chefer men det finns inga uppdragsbeskrivningar eller ramar för deras medverkan. Det finns inga dokumenterade strukturer eller uppdrag vad gäller Framtidsbyggarna inom vare sig skolan eller Sydnärke byggförvaltning. Stadsarkitekten anser dock att projektet drivs på uppdrag av politikerna. S i d a 19 21