Skolan som samhällsinstitution
|
|
- Karolina Hansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skolan som samhällsinstitution Ana Rodríguez García Masters i Pedagogiskt Arbete med inriktning mot yngre barns lärande Linköpings universitet Mars 2019
2 Skolan som samhällsinstitution Introduktion Skolan är en av samhällets sociala och kulturella mötesplatser. Familjer från olika trosuppfattningar och kulturer, med olika strukturer och sociala bakgrunder träffas varje dag och sitter tillsammans på möten, och deras barn leker tillsammans och bygger relationer med varandra. Skolan är också en institution som styrs av politiska, ekonomiska och pedagogiska krafter och som måste möta samhällets behov och förväntningar. Det är viktigt att skolan tar del av samhällsutvecklingen och även bidrar till utveckling i samhället (Sandberg, 2011). Sandberg (2011) lyfter fram att skolans syfte alltid har varit att föra över den genererade kunskapen till kommande generationer samt att utveckla ny kunskap för att driva samhällets utveckling framåt. Richardson (2004) poängterar även att vissa skolreformer kan uppfattas som direkta konsekvenser av diverse samhällesfaktorer. Andra gånger blir skolan ett instrument med vilket de politiska makthavarna söker förändra samhället. Richardson (2004) skriver att skolan är en integrerande del i den politiska, ekonomiska och sociala verkligheten, liksom Wahlström och Sundberg (2015) som menar att utbildningspolitiska frågor är beroende av sitt specifika sammanhang och därför har skolan styrts med olika intressen och kunskapsuppfattningar i olika perioder. Brante (2011) skriver från ett liknande perspektiv och menar att skolformerna tar form i läroplaner vars syfte är att vidareföra de kunskaper vi som grupp eller kultur utvecklat. Läroplanerna innefattar också normer och värderingar som politiker och samhället har bestämt att skolan ska grunda sig i. Det handlar om en samling av bestämda tankegångar kring vad barn ska kunna och vilka värderingar de ska anamma. Folkskolan och jämlikhetssträvan Under andra halvan av 1800-talet fanns det läroverk, flickskolor och folkskolor i Sverige. De olika skolformerna hade olika regleringar och var tänkta för barn från olika ekonomiska bakgrunder. I läroverket gick borgerliga pojkar, i flickskolan gick borgerliga flickor, och i folkskolan gick arbetarklasspojkar och-flickor. Folkskolan reglerades först av folkskolestadgan år Johansson och Florin (1996) beskriver folkskolans gång utifrån ett disciplineringsperspektiv, hur makt och kontroll 1
3 fördelades mellan staten, lärarna, familjerna och barnen. Johansson och Florin (1996) beskriver folkskolan som en mer flexibel skola än läroverket, eftersom den var tvungen att anpassa sig till jordbrukets tidsrytm då barnen arbetade i jordbruket för att hjälpa sin familj. Det innebar även en större flexibilitet i skolarbetet. Detta, menar Johansson och Florin, begränsade lärarna och det pedagogiska arbetet, men påverkade även samverkan med hemmet. Barnens föräldrar brukade ifrågasätta lärarens rätt att bestämma över deras barn, vilket försvagade lärarnas legitimitet. Efter normalplanens implementering 1878 var lärarna, å andra sidan, även tvungna att anpassa sig till modeller för den tidsmässiga organisering av skolarbetet, och det statsbidrag som skolan fick berodde på om detta krav uppfylldes. Statliga folkskoleinspektionen granskade även verksamheten regelbundet för att komma med förslag till förbättring (Johansson & Florin, 1996). Redan på 1900-talet började skolan användas som ett instrument för att uppfostra demokratiska medborgare samt för att avskaffa eller minska de sociala klyftorna i samhället. Tanken var att folkskola inte längre skulle vara den fattigskolan, utan att den skulle fungera som en allmän bottenskola för de barn som senare skulle fortsätta i läroverket (Richardsson, 2004). Richardsson lyfter fram de sociala skäl som var centrala för skolreformerna i talets skoldebatter. Detta ledde till 1960-talets jämlikhetssträvan, som hade som syfte att förändra de sociala strukturerna och den sociala miljön för att slå broar över de gamla samhällsklyftorna (Richardsson, 2004). Detta samhälle i förändring behövde också, enligt Bergström (2003), en annan gymnasieskola. Samhället var komplicerat, frågor om demokrati och jämlikhet inom utbildningen lyftes fram av vänstervågen och skolan försökte ligga före i samhällsutvecklingen talets decentralisering, kunskapssamhället och valfriheten Några nyckelbegrepp som definierar utbildningssystemets historik under dessa decennier var decentraliseringen, kunskapsrörelsen och valfriheten. Gymnasiet och skolan gick in i en period med flera reformer som ledde till flera olika läroplaner (Brante, 2011). Utbildningssystemets decentralisering kom från Moderaterna år Decentraliseringen innebar att varje kommun fick statsbidrag som de kunde fördela på de lokala verksamheterna. Detta ledde till att skolan styrdes genom politiska mål och lokala 2
4 skolplaner. Syftet med detta var att bygga ett effektivare skolsystem och att ge en ökad beslutsrätt i den enskilda skolan (Sandberg, 2011). En till aspekt som karakteriserade denna tid var kunskapsrörelsen, som Bergström (2003) definierar som en rörelse som strävade efter nyttig kunskap och kulturarv och som även satte läraren i centrum. Kunskapsrörelsen hade enligt Bergström (2003) en kraftig ekonomisk slagsida, kunskaper objektifierades och beskrevs i termer av produktion och konsumtion. Ambitionen med denna vridning riktades mot kvantitativa mål där individualisering var mycket viktigt och samhällsekonomin satte stora krav på effektivitet och produktivitet (Bergström, 2003). Ett till begrepp kring vilket skoldebatten koncentrerades under senare delen av 1980-talet var valfriheten. Bergström (2003) skriver att de liberala partierna främjade specialiserade skolor, med lokala kurser, som kunde styra det pedagogiska innehållet genom profilering. Syftet med att lyfta fram detta begrepp var att öka föräldrarnas och elevernas inflytande och främja skolutvecklingen och elevernas maximala individuella utveckling. En av de konsekvenser av valfriheten som Bergström (2003) lyfter fram är att denna liberala styrning ledde till att skolorna var tvungna att konkurrera för att locka elever med hjälp av profilering (Bergström, 2003) talets reformer: internationalisering och likvärdighet Tidigare decenniers decentralisering, kunskapsrörelse och valfrihet ledde till att lärares roll och professionalism omdefinierades. Sjöberg (2010) skriver om skolreformerna utifrån lärarnas perspektiv och menar att staten under 1990-talet förändrade förväntningarna på lärarna och deras kunskap, eftersom det nya lärarna skulle ha ömsesidiga kunskaper och förhålla sig till kunskaper, undervisning och även sitt eget lärande på ett nytt sätt. Lärarna skulle ha ansvaret att utveckla sig själva, sitt inflytande på skolans verksamhet och sin yrkesroll samt dess status (Sjöberg, 2010). Wahlström och Sundberg (2015) karakteriserar denna period som en tid då en kraftfull reformallians skedde på den internationella utbildningspolitiska arenan, där det lyftes fram en läroplansdiskurs i riktning mot mer kompetensorienterade läroplanskonstruktioner. Tillsammans med denna nya reform utvecklades inom OECD och EU programmatiska 3
5 styrningsverktyg som till exempel PISA-undersökningar, vilket ledde till ett mer avnationaliserad och likformigt utbildningsspråk för olika länders nationella läroplaner. EU ville lägga fokus på den ökade samhälleliga komplexiteten till följd av globaliseringen. Syftet var att framtidens läroplaner skulle vara mindre innehållsorienterade och att de skulle betona nyckelkompetenser som till exempel mångdimensionella, funktionella och integrerade förmågor som kunde vara användbara i olika sammanhang. Det handlade om generella färdigheter som går att överföra mellan olika situationer och ämnen. Wahlström och Sundberg (2015) skriver också om den svenska kontexten, där det tidiga kunskapsbegreppet kombinerades med EU:s nyckelkompetenser och kompetenser uppfattades som förmågor inom ämnena, vilket ledde till en avvikelse från EU-reformtrenden. Under de senaste decennierna har begreppet likvärdighet fått en central roll i utbildningspolicydokument, och det har formulerats tydliga, enhetliga och på förhand formulerade krav på vad varje elev har rätt att få lära sig i skolan (Wahlström & Sundberg, 2015). Slutsats Politiska, ekonomiska och pedagogiska intressen styr utbildningspolitiken, som leder till skolreformer och förändringar i lärarutbildningen. Brante (2011) skriver att den samhälleliga värdegrunden är utgångspunkten för arbetet inom skolan. Jag kan tillägga att olika regeringar i olika tider har använt skolan som en kamp där nutiden och framtiden spelas. Olika intressen och uppfattningar leder till olika åsikter om hur samhällets invånare ska leva tillsammans. Vilka begrepp kommer att dominera under de kommande decennierna? 4
6 Referenser Bergström, G. (2003). Perspektiv på skolreformer. i S. Selander (red), Kobran, nallen och majjen. Kalmar: Leanders Grafiska AB. Brante, G. (2011). Lärarutbildning - förändring över tid. i M. Holmqvist, Skolan och läraruppdrag - att bli och vara lärare (ss ). Lund: Studentlitteratur AB. Brante, G. (2011). Läroplanen som skolans uppdrag. i M. Holmqvist (red.), Skolan och läraruppdraget - att bli och vara lärare (ss ). Lund: Studentlitteratur AB. Johansson, U., & Florin, C. (1996). Tre kulturer-tre historier: Disciplinering i läroverk, flickskolor och folkskolor under 1800-talets senare hälft. i S. Nordström, Utbildningshistoria (ss. Årsböcker i svensk undervisningshistoria, vol. 182.). Uppsala: Reprocentralen HSC. Richardsson, G. (2004). Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle förr och nu. Stockholm: Studentlitteratur. Sandberg, B. (2011). Skolan som samhällsinstitution. i M. Holmqvist (red.), Skolan och läraruppdraget (ss ). Lund: Studentlitteratur. Sjöberg, L. (2010). Lärarprofession på glid. Performativ förskjutning av statlig och lärarfacklig utbildningspolicy. Pedagogisk Forskning i Sverige, ss Wahlström, N., & Sundberg, D. (2015). En teoribaserad utvärdering av läroplanen Lgr11. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. 5
Den nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet.
Linköpings universitet Lärarprogrammet Anna Andersson Den nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet. Examensarbete
Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt
Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@lhs.se www.jongus.se; www1.lhs.se/~jongus 3 december 2007 Föreläsningens poänger Läroplansteori
Hans Albin Larsson. Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria. Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14
Hans Albin Larsson Mot bättre vetande En svensk skolhistoria SNS Förlag Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14 sns förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se
Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
En grafisk översikt över skolsystemets utveckling
En grafisk översikt över skolsystemets utveckling I denna presentation ges en grafisk beskrivning av det svenska utbildningssystemets utveckling från 1807 till 1994. Syftet med denna överblick är att ge
Pedagogiskt arbete i teori och praktik 7,5 hp
Studiehandledning för kursen Pedagogiskt arbete i teori och praktik 7,5 hp som dessutom ingår i Masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området med examen i Pedagogiskt arbete Kurskod: 949A03
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011
1(5) Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011 Litteraturlistan är preliminär. LITTERATUR Ur kursbok U.P. Lundgren,
Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Litteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018
1(5) Litteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018 Litteratur tillhörande ämnesdidaktiken tillkommer, se Lisam Berg, Gunnar (2003) Att förstå skolan. En teori om skolan som
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen
Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen. Verksamheten Förskolan Solstrålen har fyra avdelningar: Maskrosen Tussilago Smörblomman Gullvivan I vår verksamhet arbetar vi utifrån
Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd
Antagna av bildningsnämnden 21 Bildningsnämndens handling 5-2016 1 (5) Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Mål / Syfte Områdesrådet är ett samarbetsforum för ömsesidig information och kommunikation
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Kvalitetsrapport. Ramshyttans. fritidshem
Kvalitetsrapport Ramshyttans fritidshem Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Skola och hem... 4 3. Enhetens prioriterade mål... 5 4. Fritidshemmet... 6 5. Rektors
Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas
Utveckling och lärande
Elevenkät 2018 Elevernas ansvar och inflytande, Lgr 11 (kap 2.3) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen.
Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006
Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över
Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori
Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte
Kvalitet Sidan 2
v Kvalitet 1999 99-06-10 10.43 Sidan 2 Kvalitetsgranskningen av den svenska skolan fortsätter under 1999. I år granskas även förskoleklassen och fritidshemmet. I vissa kommuner kombineras kvalitetsgranskningen
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
2 (6) Måste det vara så?
2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och
FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem
FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020
BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA
BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09
Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
KVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Citat ur Läroplanerna Lpo 94, Lpfö 98, Lpf 94 Citat ur kommunens skolplan Skolans mål Att aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns
Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007
UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan
Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan AnnSofi Persson-Stenborg Utredare och analytiker, tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Skola och utbildning utformas
Utbildningens historia
Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-NC-ND Utbildningens historia Från elit till massutbildning De blivande lärarna är i stort behov av att kunna sätta sig in i skolans situation
Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning
Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet
Göteborgsregionens kommunalförbund FÖRSLAG TILL YTTRANDE Box 5073 2003-06-19 402 22 Göteborg Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet Bakgrundsinformation Göteborgsregionens kommunalförbund
Studiehandledning. Skolans och yrkesutbildningens historia med särskild koppling till vård och omsorgsyrkena. 5 högskolepoäng
1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Skolans och yrkesutbildningens historia med särskild koppling till vård och omsorgsyrkena 5 högskolepoäng Höstterminen 2012 2 Kursens innehåll
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA
VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Pedagogiskt arbete i teori och praktik 7,5 hp
Studiehandledning för kursen Pedagogiskt arbete i teori och praktik 7,5 hp Ingår i Masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området med examen i Pedagogiskt arbete Fristående kurs Kurskod: 949A03/912A09
Nya styrdokument för fritidshemmet
Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer
Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun
FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Läroplanens tre nivåer i Finland Undervisning och lärande Det övergripande
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Innehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017
Kvalitetsrapport grundskola Örsjö skola Läsår 2016/2017 Jämställdhet 3 Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 All verksamhet
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Filmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found?
Malmö högskola Lärarutbildningen Individ & samhälle Examensarbete 5 poäng Filmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found? Jonas Hallström och Morten
Samhället och skolan
Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 30 september 2013 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Samhället och skolan Lars Nohagen 2 2 Lars Nohagen 2009 1 Vilken roll ska skolan
Hur är läget på din skola?
Hur är läget på din skola? Vad kan du göra för att din skola ska vara trygg och nå goda resultat? Du som är rektor har en avgörande roll för att motivera hela skolan att arbeta för att nå goda resultat
Sigys-konferens februari 2010
Sigys-konferens februari 2010 Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet
STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN
6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning
SKOLANS STYRNING TIDSLINJE
SKOLANS STYRNING TIDSLINJE Faktamaterialet är utbrutet ur Ulf P Lundgrens artikel på lararnashistoria.se ÖVERSIKT Makten över folkundervisningen har i närmare åttahundra år innehafts av kyrkan. Dess makt
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg
Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet
Information om. Inskolning
Information om Inskolning Välkommen Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det bra på förskolan är det viktigt att starten blir bra,
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Finspångs kommun kommun@finspang.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn i Hällestad skola i Finspångs kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping 2 (6) Skolinspektionens
Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som
Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015
Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt
Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati
Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör
Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015
Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till
Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Den svenska gymnasieskolan
Den svenska gymnasieskolan - intension och verklighet Föreläsning den 19 september 2011 Lars Nohagen, UHS-institutionen Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie om den svenska gymnasieskolan Mån 19/9: Gymnasieskolan
Demokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM
BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1
Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper
Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett
Riktlinjer för IT i Halmstads kommun
Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5
Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1
Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Utbildningskontoret Ulla Castenvik Barnkonventionen som lag i praktiken Tveta förskolor De fyra grundprinciperna Södertälje kommun Barnkonventionen
Offentligt samråd: Skolor för 2000-talet
Sändes per e-mail till eac-schools-consult@ec.europa.eu Europeiska Kommissionen Av. de Cortenbergh 168 Be 1000 Bruxelles Vår referens: SN Dnr 275/2007/JBN Er referens: SEC(2007)1009 Stockholm 2007-12-15
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål
Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma
LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,
LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna
MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
Remiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Riksförbundet för barn, unga REMISSVAR och vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2018-02-02 Handläggare: Zarah Melander Skolverket, Skolverkets diarienummer 2017:783 Remiss: Förslag till reviderad läroplan