Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan

Transkript

1 Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan AnnSofi Persson-Stenborg Utredare och analytiker, tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Skola och utbildning utformas kontinuerligt utifrån såväl ett historiskt som ett framtidsinriktat perspektiv. Vad skolan har för uppdrag och vilka kunskaper och färdigheter elever ska erövra hänger ihop med vad som anses nödvändigt i samtidens samhälle. Det handlar ur ett historiskt perspektiv om vilken befintlig kunskap som behöver överföras till eller erövras av eleverna. Det handlar ur ett framtidsperspektiv om vad som är nödvändiga kunskaper, färdigheter och förmågor i framtiden. Det uppväxande släktet behöver rustas för att kunna leva, verka och vara delaktiga i det samhälle som finns när de är vuxna. Samhällsutvecklingen, eller kanske snarare uppfattningen om hur samhällets utvecklas och varför, är på så sätt nära sammankopplat med skolans uppdrag. Hur ser då samhällsutvecklingen ut idag? Vilka trender finns och vad innebär de i form av nya krav och behov inom skolan? Hur förändras skolans förutsättningar och varför? Skolchefer behöver som ledare av skolan och dess utveckling ha kunskap och förståelse för samhällsutvecklingen och hur den påverkar skolan. Megatrender driver samhällsutvecklingen Det är de så kallade megatrenderna som driver samhällsutvecklingen i Sverige och andra länder. Vad dessa trender innebär är nya förutsättningar för samhällen och individer liksom för skola och lärande. 1 Megatrender är starka och pågår under längre tid. De har en genomgripande påverkan på människors livsvillkor inom de flesta områden i samhället. De förändrar attityder och värderingar, processer och aktiviteter. 2 Det går naturligtvis att beskriva utvecklingen i omvärlden utifrån andra faktorer och perspektiv men det är värdefullt att vara förtrogen med megatrenderna då de utgör grunden för policyutvecklingen på överstatlig (EU, OECD), statlig och kommunal nivå. Globaliseringen innebär att världens länder integreras alltmer och blir mer beroende av varandra genom att globala marknader för investeringar, för utbud av varor och tjänster och arbetskraft utvecklas. Globaliseringen innebär att konkurrensen ökar både mellan länder och 1 För utförligare beskrivningar om omvärldsutvecklingen och skola se Skolverket (2009), Omvärldsutvecklingen och likvärdigheten i skolan områden att bevaka. Dnr 2009:286 2 Se exempelvis Regeringskansliet (2013), Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutmaningar, Ds 2013:19. OECD, CERI (2013), Trends shaping education Regeringskansliet (2009) Globaliseringsrådets kansli rapport, Utvecklingskraft och omställningsförmåga. 1

2 mellan kommuner och regioner i Sverige. Sedan länge har vi stora skillnader i regionala/lokala förutsättningar för tillväxt och utveckling. Konkurrensen mellan individer ökar också lokalt, nationellt och globalt vilket, i ett kunskapssamhälle, innebär att utbildning får en allt större betydelse för individen. Kunskapssamhället innebär att efterfrågan på välutbildad arbetskraft ökar inom de flesta yrkesområden. Detta gäller särskilt i länder som Sverige som tillhör de gamla industriländerna där arbetstillfällen och tillväxt i allt högre utsträckning finns och kommer att finnas i de kunskapsintensiva tjänstesektorerna. 3 Såväl produktion av varor och tillhandahållande av tjänster kräver en högre specialisering av kunskaper hos de som arbetar. En aspekt på kunskapssamhället är att människors tillgång till såväl ekonomiska resurser som kulturellt och socialt kapital i allt högre utsträckning fördelar sig utifrån vilken utbildningsnivå de har. Om man vill kan man säga att klasskillnaderna följer på utbildningsnivå. Urbaniseringen tilltar vilket i praktiken handlar om att människor i arbetsför ålder flyttar till städerna. Detta förväntas fortsätta de närmaste decennierna vilket för många mindre kommuner innebär krympande resurser såväl i form av skattebaser, andel arbetsföra i befolkningen och tillgång till kompetent arbetskraft. Det innebär utmaningar för välfärden och dess finansiering, såväl nationellt som i olika delar av landet. 4 De växande lokala och regionala skillnaderna får betydelse, inte minst inom skolan, när det gäller ekonomiska resurser och tillgång till utbildad, kompetent personal. Även om medborgarnas utbildningsnivå de senaste decennierna har ökat i de flesta kommuner i Sverige så har en större och fortgående ökning av andelen högutbildade skett i städerna. Urbaniseringen innebär således växande skillnader i olika delar av landet även utifrån invånarnas utbildningsnivå. Digitaliseringen är en av de starkaste megatrenderna där teknikutvecklingen påverkar hur människor får information, kommunicerar och interagerar. Det får återverkan på människors kunskapsutveckling, attityder och värderingar. Automatisering, robotar och artificiell intelligens har utvecklats under lång tid och nu nått en mognad som gör att vi står inför omfattande marknadsintroduceringar av verktyg, varor och tjänster under det kommande decenniet. 5 Det är mycket svårt att överblicka teknikutvecklingens effekter och därmed vilka kunskaper och förmågor elever behöver inför framtiden. En utveckling mot mer kompetensbaserade läroplaner sker mot bakgrund av utvecklingen och betydelsen av så kallade icke-kognitiva förmågor som motivation, uthållighet, ansträngning och positiv självbild ökar. 6 En åldrande befolkning handlar om att demografin förändras i västländer som Sverige. Vi har för första gången sedan 2012 fler än 9,5 miljoner invånare. Medellivslängden har ökat för både kvinnor och män till över 80 år och den förväntas fortsätta att öka. Nästan var femte invånare är över 65 år. Förutom att vi lever längre så har etableringsåldern på arbetsmark- 3 OECD, CERI (2013), Trends shaping education Regeringskansliet (2013), Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutmaningar, Ds 2013:19. 5 Regeringskansliet (2014), Kansliet för strategisk analys, Strategiska trender i globalt perspektiv 2025 en helt annan värld? 6 Se exempelvis EU (2006), Europaparlamentets och rådets rekommendation den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande och Skolverket (2013), Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. 2

3 naden, vilket innebär att 75 % av en årskull är i förvärvsarbete, under de senaste decennierna ökat från år till 29 år Det innebär att en sjunkande andel arbetar och betalar skatt samtidigt som efterfrågan på välfärdstjänster ökar. Sverige kommer att tvingas prioritera mellan behoven hos en allt större andel äldre i befolkningen i relation till såväl barns och ungas behov av omsorg och utbildning som den vuxna befolkningens fortbildningsbehov. Individualiseringstrenden är mycket stark i Sverige. Genomslaget märks såväl i attityder som i lagstiftning. Den innebär bland annat en förskjutning i synen på relationen mellan samhällsinstitutionerna och medborgarna i mer liberal riktning. Utvecklingen innebär att 1900-talets fokus på människors likheter i utvecklingen av samhället ändrats till ett fokus på individers olikheter. Värderingarna hos människor och de politiska ambitionerna utgick under förra seklet ifrån det som är gemensamt för människor i form av grundläggande behov. Utgångspunkten var att de förutsättningar och möjligheter en människa ges påverkar hennes utveckling. En förskjutning har sedan ett par decennier skett mot ett fokus på människors olikheter i behov, begåvning, preferenser mm och människors värderingar och det politiska arbetet utgår från detta. Rättigheter och skyldigheter ska utgå från individen och även de offentliga samhällsinstitutionerna ska svara mot medborgarnas behov och önskemål. Valfrihetsreformerna är ett uttryck för denna utveckling. Detta påverkar också synen på vad och hur samhället, de offentligt finansierade verksamheterna ska organiseras, styras och följas upp. Då den individuella medborgarens frihet att välja utifrån egna preferenser är en viktig grundpelare, så förutsätts att adekvat information om olika verksamheter går att få. Verksamheterna måste följas upp utifrån kvalitetsaspekter så att medborgarna kan få information om olika vals innebörd. Synsättet att kvalitetsutveckling främjas av att medborgare ges möjlighet att välja det de vill ha (av verksamheter i konkurrens) är ett uttryck för den ökade individualiseringen. Ökande skillnader i människors livsvillkor har utvecklats sedan 1990-talet. Skillnaderna har ökat såväl ur ekonomiskt hänseende som i tillgången till andra resurser såsom socialt och kulturellt kapital. Det innebär att människor har olika förutsättningar för att påverka det egna livet och vara delaktiga i samhället och att dessa skillnader mellan olika grupper ökar. Den sociala sammanhållningen ställs inför nya utmaningar i och med den ökade mångfalden av människor med olika bakgrund, språk, religion, livsförutsättningar och samlevnadsformer. Ekonomiska kriser slår olika hårt mot olika grupper i samhället vilket riskerar att leda till negativa spiraler av allt mindre social tillit, lägre politiskt förtroende och tilltro till samhällets institutioner. Sammanhållningen i samhället utmanas av detta och risken finns att tolerans och solidaritet sjunker och att människor blir mer egoistiska, om än inom den egna gruppen. Vad innebär samhällsutvecklingen för skolan? Flertalet av de reformer som införts i utbildningsväsendet de senaste åren kan förstås mot bakgrund av att de ska svara upp mot de förändrade förutsättningar och krav som megatren- 7 Regeringskansliet (2013), Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutmaningar, Ds 2013:19. s

4 derna innebär. I ett kunskapssamhälle är utbildning och forskning i fokus, inte bara för eleverna under tiden de är i utbildning utan även för samhällets framtida tillväxt och välfärd. I ett åldrande samhälle kommer det vara allt färre som ska möjliggöra välfärd för allt fler. Iallafall om vi ska fortsätta och basera våra offentliga intäkter på skatt på inkomst. När skatteintäkterna sjunker och behoven av offentligt finansierad välfärd som skola och utbildning, vård och omsorg ökar måste varje utbildningsinsats vara funktionell på så sätt att den når sitt syfte d.v.s. att eleven får de kunskaper och färdigheter som avsågs. Konkret innebär det bland annat att på varje utbildningsnivå måste varje elev nå målen och gärna nå de högre målen. Det visar sig exempelvis i att det för första gången i skollagen skrivits in att skolans uppdrag är att ge stöd för varje barns lärande så långt det är möjligt. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och den stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 8 Skolans ansvar för elever i behov av särskilt stöd är fortsatt centralt och det beskrivs i samma kapitel i skollagen. 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev inte kommer att nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Staten har tagit ett ökat ansvar för, eller om man vill en ökad kontroll över, att stärka förutsättningarna för en likvärdig skola bl.a. genom att ta fram ett tydligare centralt innehåll i kursplanerna samt prioriterat insatser för att säkerställa likvärdig betygssättning. De stora satsningarna på att öka lärares kompetens i det egna ämnet och deras förståelse för styrsystemet, syftar också till att förbättra undervisningen, elevernas resultat och likvärdigheten. Satsningar för att nå bättre kvalitet och högre effektivitet i utbildningsväsendet märks också i form av högre krav i lärarutbildningen, legitimation av lärare och kvalitetsgranskningar av högre utbildningar. Sverige har under 1900-talet haft många framstående forskare, företagare och entreprenörer. Vi har varit ett framgångsrikt välfärdsland. Med den ökande konkurrensen från andra länder och världsdelar ökar behovet av att möjliggöra att de med intresse, begåvning och förutsättningar (beroende på hur man vill se det) får möjlighet att utvecklas snabbare. Elit-klasserna är 8 Regeringens proposition 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, kapitel

5 ett exempel på detta och på att utbildningsväsendet går mot ett accepterande av en större differentiering av eleverna utifrån att det stärker Sveriges framtida förutsättningar för välstånd. En annan innebörd för skolväsendet är att utbildningens syfte att utbilda eleverna för att de ska kunna få arbete och sysselsättning, bli anställningsbara, har ökat vilket kan förstås mot bakgrund av globaliseringen, konkurrensen och kunskapssamhällets framväxt. Sen är ju frågan vad det är som gör att chanserna till anställning ökar. Att motsvara företagens och arbetsmarknadens behov? Generella breda kompetenser och god självbild? Självklart finns det olika människosyner som delvis visar sig i olika ideologier kring denna fråga. Den ökade urbaniseringen innebär att villkoren för kommuner ser mycket olika ut. Förutom ekonomiska skillnader har de även olika möjligheter avseende andra resurser, som att kunna rekrytera kvalificerad personal. Det gör att skillnaderna mellan kommuner ökar i fråga om vilka förutsättningar de har att utforma en likvärdig skola. Även inom kommunerna visar skolor olika resultat när det gäller elevers lärande och så kallade kamrateffekter ökar. Sveriges elever har under 2000-talet presterat sämre än tidigare i vissa internationella mätningar. Samhällsutvecklingen i form av exempelvis ökade skillnader mellan människors tillgång till resurser och det fria skolvalet har inneburit större skillnader i resultat mellan och inom skolor vilket hotar likvärdigheten. Den ökade spridningen mellan elevernas resultat är ett allvarligt problem, för individen och för Sverige möjligheter till framtida välstånd. Sammanfattningsvis har skola och utbildning, utifrån att vi lever i ett kunskapssamhälle, fått en allt större betydelse som produktionsfaktor. Verksamheten behöver vara effektiv d.v.s. organiseras och utformas så att varje barn får utveckla kunskaper, förmågor och färdigheter så långt möjligt så att de får så goda förutsättningar som möjligt för att forma sina liv i en än mer globalt integrerad framtid. 5

6 Refererad litteratur EU (2006), Europaparlamentets och rådets rekommendation den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG), Framtidskommissionens slutrapport (2013),: Svenska framtidsutmaningar, Ds 2013:19.s 113. Regeringskansliet. Globaliseringsrådets kanslis rapport (2009), Utvecklingskraft och omställningsförmåga, Regeringskansliet, OECD, CERI (2013), Trends shaping education Regeringskansliet (2014), Kansliet för strategisk analys, Strategiska trender i globalt perspektiv 2025 en helt annan värld? se Regeringens proposition 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, kapitel 3 3. Skolverket (2009), Omvärldsutvecklingen och likvärdigheten i skolan områden att bevaka. Dnr 2009:286. Skolverket (2013), Betydelsen av icke-kognitiva förmågor, Aktuella analyser. 2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2981 6