Miljöteknisk markundersökning av barkdeponi, Talludden

Transkript

1 Miljöteknisk markundersökning av barkdeponi, Talludden Uppdragsgivare: Eksjö kommun Projektnummer: Datum: (30)

2 NIRAS Sweden AB Fleminggatan 14 Box Stockholm Reg.nr Ebba Rocklind Upplaga: Version 1 Datum: Kvalitetskontroll: Monica Ouacha Projekt nr: Framsida: Fotografi av Ebba Rocklind, NIRAS Sweden AB. Från fältarbete genomfört mars (30)

3 SAMMANFATTNING Då två fastigheter intill en tidigare barkdeponi styckats av med syfte att säljas som villatomter har behov av att undersöka deponin uppkommit. NIRAS Sweden AB har fått i uppdrag att genomföra en miljöteknisk markundersökningen motsvarande en MIFO 2 på uppdrag av Eksjö kommun. Syftet är att säkerställa att fastigheterna inte är förorenade eller riskerar att påverkas av förorening från deponin. De fastigheter som avses säljas är Staffliet 1 och Staffliet 2, båda ligger i utkanten av området som inför undersökningen bedömdes kunna vara påverkat av eventuella föroreningar från den tidigare barkdeponin. Inför undersökningen genomfördes en historisk genomgång av verksamheten på området, vilken låg till grund för valet av undersökningsomfattning, placering av provpunkter samt val av analyser. De föroreningar som bedömdes kunna förekomma är framförallt typiska föroreningar för träindustri då det är känt att det ligger ett mäktigt lager bark och spån med härkomst från Eksjö Industri ABs sågverk. Då det även är känt att området fungerat som en mer eller mindre spontan hushållsdeponi under talen har breda screeninganalyser genomförts på de prov som togs ut vid markundersökningen. Detta för att täcka in en så stor del som möjligt av de föroreningsämnen som kan förekomma på områden där deponiverksamhet förekommit. Fältarbete med provgropsgrävning, provuttag och fältmätning med PID-instrument avseende VOC genomfördes mars 2015 av Ebba Rocklind, NIRAS Sweden AB. Gräventreprenör var AB Gilbert Gustavsson. Totalt grävdes 8 st provgropar, av dessa togs prov ut i 6 av groparna medan 2 av groparna grävdes med syfte att avgränsa deponiområdets utsträckning. Urval av prover för analys gjordes baserat på PID-mätresultat, syn- och luktintryck, samt med syfte att representera undersökningsområdet avseende jordarter samt djup- och planled. Alla analyser har genomförts av ALS Scandinavia, vilket är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Vid fältarbetet påträffades grundvatten i provgrop 4 på djupet 2,8 mumy. Undersökningen syftade även till att fastställa om de två objekt som finns i Länsstyrelsens EBH-stöd i nära anslutning till deponin ska betraktas som två skilda, eller samma, objekt samt om den geografiska placeringen av objekten är korrekt. Utifrån resultat från undersökningen och den historiska genomgången bedöms det endast finnas ett objekt, dock med utbredning mellan de båda objekten i Länsstyrelsens EBH-stöd. Analysresultaten från laboratorieanalyser har jämförts mot Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM), framtaget för områden med känslig markanvändning som bostäder, förskolor och liknande områden där risken för att människor blir exponerade för förekommande föroreningar är hög. Jämförelse har även skett mot Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM), vilket är motsvarande riktvärde för områden med mindre känslig markanvändning som industrier, naturmarker och liknande områden där människors exponering vid föroreningsförekomst är begränsad (Naturvårdsverket 2009). 3 (30)

4 Analysresultaten påvisar förorening avseende fenoler och kresoler samt petroleumrelaterade föroreningar i mitten av undersökningsområdet, i den centrala delen av den tidigare deponin. Analyserna visade även förekomst av pesticider, klorerade lösningsmedel, klorfenoler och kreosot på djup om ca 2-3 mumy samt kadmium och barium i ytjord. Dock förekom dessa föroreningar generellt i låga halter. Inför försäljning av fastigheterna som villatomter rekommenderas att den tidigare deponin schaktsaneras med avseende på föroreningen bestående av kresoler och fenoler samt petroleum. En utökad analys med avseende på metaller i ytjorden bedöms även vara nödvändig för att avgöra om denna utgör en risk vid kommande markanvändning. Vid saneringsarbeten rekommenderas att en extern miljökontrollant bistår med experthjälp avseende föroreningsavgränsning genom mätning med handhållet PID-instrument samt bedömning utifrån syn- och luktintryck. Slutprover bör även tas ut i schaktbotten och schaktväggar för verifierande laboratorieanalys med syfte att säkerställa att saneringen genomförts till åtgärdsmålet. De förorenade trämassorna omhändertas av lämplig mottagningsanläggning genom förbränning, eventuellt med föregående behandling. Det bedöms föreligga behov av beredskap för omhändertagande av förorenat grundvatten, vilket troligtvis kommer rinna in i saneringsschakt. Förkortningar KM Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (Naturvårdsverket 2009). MKM Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (Naturvårdsverket 2009). Mumy Meter under markytan. Anger i föreliggande rapport nivåer relativt markytan på aktuell plats. PID Fotojonisationsdetektor. Från engelskans Photo ionization detector. Ett fältinstrument som används för att påvisa förekomst av VOC i luft. I detta fall använt för analys av förångade VOC i headspacefas, dvs. i den luft som ligger ovanpå det uttagna jordprovet i en diffusionstät påse. VOC Flyktiga organiska kolväten. Från engelskans Volatile organic compounds. 4 (30)

5 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund och Syfte Områdesbeskrivning Administrativa uppgifter KVALITETSSÄKRING OCH ARBETSMILJÖ GENOMFÖRANDE Provpunkternas placering Provuttag Genomförda analyser RESULTAT PID-mätningar Laboratorieanalyser Föroreningsutbredning RISKBEDÖMNING Exponering Spridningsvägar och recipienter Samlad riskbedömning SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sammanfattande åtgärdsbehov REFERENSER Bilagor: Bilaga 1 PM Historisk genomgång och specificerad provtagningsplan Bilaga 2 Koordinatlista och karta för provpunkter Bilaga 3 Mätresultat och fältnoteringar Bilaga 4 Analysprotokoll 5 (30)

6 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE NIRAS Sweden AB har anlitats av Eksjö kommun för framtagande av provtagningsplan motsvarande en MIFO 2, historisk genomgång av den tidigare deponin och genomförande av miljöteknisk markundersökning utifrån dessa dokument. I föreliggande rapport beskrivs genomförd provtagning och provtagningsresultaten redovisas. Behov av undersökningen uppkom då Eksjö kommun styckat av tomterna Staffliet 1 och Staffliet 2 och planerar att sälja dessa som villatomter, och då dessa fastigheter riskerar att omfattas av det område där deponering tidigare förekommit FRÅGESTÄLLNINGAR Är Staffliet 1 och Staffliet 2 förorenade? Är deponin förorenad? Är lokaliseringen av objekten och korrekt i Länsstyrelsens EBH-stöd? Är objekt och i Länsstyrelsens EBH-stöd att betrakta som två skilda objekt eller är det en och samma deponi? 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING En mer detaljerad områdesbeskrivning återfinns i Bilaga LOKALISERING Undersökningsområdet är lokaliserat strax sydväst om Eksjö i området Talludden (Figur 1). 6 (30)

7 Figur 1. Kartbild med objekten och i Länsstyrelsens EBH-stöd utmarkerade. Den ungefärliga utsträckningen hos undersökningsområdet är markerad med en blå cirkel. Källa: Bearbetning: Ebba Rocklind GEOLOGI OCH HYDROLOGI Bergarten på undersökningsområdet är tät och innebär inte någon förhöjd spridningsrisk avseende eventuellt förorenat grundvatten. Jordarten på området består av isälvssediment, framförallt finsand, och är genomsläpplig och möjliggör grundvattentransport från området. Den aktuella deponin ligger precis på en grundvattendelare, vilket innebär att transport av infiltrerande grundvatten sker i flera riktningar. Vid genomförd undersökning påvisades förekomst av grundvatten endast i provgrop 4, och där på djupet 2,8 mumy HISTORIK Inga tidigare undersökningar avseende miljö har genomförts på området. Deponin är dock känd sedan tidigare och finns som två objekt i Länsstyrelsens EBH-stöd, varav det ena är identifierat och det andra är riskklassat enligt MIFO fas 1. På undersökningsområdet har det funnits ett sand- eller grustag under första halvan av 1900-talet. Taget medförde att en grop bildades med det uppskattade djupet minst 4-5 meter. Under 1940-talet 7 (30)

8 och fram till 1960-talet användes gropen som deponi av hushåll i området, framförallt slängdes där metallskrot och kompost. Under slutet av 1960-talet, troligtvis under åren , täcktes deponin med spån och bark som var en rest från Ekjsö Industri ABs sågverk. I samband med detta upphörde deponeringen på området. På 1980-talet gjordes Stallbergavägens sträckning om så att den nu löper igenom den tidigare deponin. I samband med detta grävdes de instabila deponimassorna ur där den nya vägen skulle byggas, de urgrävda massorna las upp som en vall söder om den aktuella delen av Stallbergavägen. Ingen miljöundersökning gjordes i samband med detta. För vidare information om områdeshistoriken se PM Historisk genomgång och specificerad provtagningsplan i Bilaga ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Beställare: Eksjö kommun Kontaktperson, beställare: Paul Hultberg Fastighetsbeteckningar, undersökningsområden: Kråkeberg 1:1, Stallberget 3:3, Staffliet 1 och Staffliet NIRAS PROJEKTORGANISATION Uppdragsansvarig: Handläggare/Fältingenjör: Kvalitetsgranskare: Monica Ouacha, Teamchef Ebba Rocklind Monica Ouacha 2. KVALITETSSÄKRING OCH ARBETSMILJÖ Undersökningsarbetet genomförs i enlighet med de råd och riktlinjer som redovisas i Svenska Geotekniska Föreningens Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden, SGF rapport 2:2013 (SGF, 2013). Samtliga analyser har genomförts av ALS Scandinavia, vilket är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. NIRAS Sweden AB:s verksamhet har ett ledningssystem som är uppbyggt enligt principerna i kvalitetssystemet SS-EN ISO 9001:2008 och miljösystemet SS-EN ISO 14001:2004. Ledningssystemet tar också i beaktning standarderna ISO 10006:2003, PMBOK Guide och NCB. NIRAS har etablerat en helt elektronisk version av sitt ledningssystem, kallat Portalen (företagets intranät) som innehåller instruktioner, rutiner och mallar som effektiviserar, systematiserar samt kvalitets- och miljösäkrar det dagliga arbetet. Revisioner av systemet sker genom interna granskningar av uppdrag för att säkerställa att systemet uppfyller behoven för att kvalitén i arbetssätt och på leveranser motsvarar kundens ställda krav. 3. GENOMFÖRANDE Jordprovtagning genomfördes i 6 provgropar grävda med maskin mars Anlitad gräventreprenör var AB Gilbert Gustafsson. Provgroparna grävdes så djupt det var möjligt, generellt ca 3 meter under markytan. Provgropsdjupet begränsades framförallt av grävmaskinens räckvidd. Därut- 8 (30)

9 över grävdes 1 extra grop inom vardera av fastigheterna Staffliet 1 och Staffliet 2 för att undersöka om det förekom bark- eller spånfyllnad. Provgroparna mättes in i höjd- och planled med GPS. På grund av tät skog vid provgrop 6 var inmätning av denna provgrop ej möjlig, läget för denna punkt mättes istället in manuellt i relation till provgrop 1. Resultaten i form av koordinatlista och karta redovisas i Bilaga 2 och en karta med lokaliseringen för alla provgropar visas i Figur 2. Alla provgropar las igen och markytan jämnades till omedelbart efter provuttag. 3.1 PROVPUNKTERNAS PLACERING Provpunkterna har placerats med syfte att täcka in hela det område där förorening misstänks, samt för att säkerställa att även fastigheterna Staffliet 1 och Staffliet 2 undersöks. Se Figur 2 nedan för lokalisering av provtagningspunkterna, samt även Bilaga 2 där koordinatlista och kartbild i större format redovisas. 9 (30)

10 Figur 2. Kartbild med provgroparnas placering. 3.2 PROVUTTAG Uttag av prover gjordes generellt som blandprover för varje halvmeter, då skiktningar av jordarter funnits har dessa åtskilts och djupnivåintervall för provuttag har anpassats. Prov togs dels ut i diffusionstät påse för fältmätning avseende VOC och laboratorieanalys avseende metaller och dels i glasburkar för laboratorieanalys avseende övriga parametrar. Jordarter och jordlagerföljder, liksom synoch luktintryck har noterats i fältprotokoll. Fältnoteringar redovisas tillsammans med resultat för PIDmätningar i Bilaga (30)

11 3.3 GENOMFÖRDA ANALYSER PID-MÄTNINGAR Efter provuttag har PID-mätningar genomförts. Utifrån resultaten från dessa och utifrån syn- och luktintryck genererade vid provuttag valdes prov ut för efterkommande laboratorieanalys LABORATORIEANALYSER Av de uttagna jordproverna har totalt 6 stycken analyserats med avseende på ALS Scandinavias analyspaket Envipack, OJ-18b och OJ-24b. Nedan följer de ämnen som omfattas av respektive analyspaket. Envipack: Alifater Tetra-, penta- & hexaklorbensener Aromater BTEX PAH Styren Metaller MTBE Klorfenoler PCB Klorerade alifater Klorerade pesticider. Mono-, di- & triklorbensener OJ-18b: Fenoler Kresoler. OJ-24b: Kreosotföreningar. Alla prover har förvarats kylda efter provuttag och under transport till laboratorium. 4. RESULTAT 4.1 PID-MÄTNINGAR Vid mätning av VOC på headspacefas med PID-instrument påvisades som mest 43,7 ppm, vilket erfarenhetsmässigt kan vara en föroreningsindikation. De högsta halterna påträffades på djupet 2-3 mumy i provgrop 5. I övriga provgropar återfanns inga halter överskridande 7 ppm, vilket inte tolkas som en föroreningsindikation avseende flyktiga organiska kolväten. Det utesluter dock inte förekomst av tyngre organiska föroreningar. Resultaten från genomförda PID-mätningar redovisas i Bilaga (30)

12 4.2 LABORATORIEANALYSER I Tabell 1 till Tabell 5 nedan redovisas resultaten från laboratorieanalyser för de 6 analyserade proverna. Av dessa har prov namngivet 3 2,0-2,7 och 5 2,5-3,0 hanterats som byggnadsmaterial vid analysen medan övriga hanterats som jord. Skillnaden avseende hantering beror på provens sammansättning där proven från provgrop 3 och 5 består uteslutande av trämaterial som bark och spån medan övriga har ett högre mineralinnehåll. Namngivning av proven har gjorts utifrån principen provgropsnummer djupintervall. I tabellerna nedan har analysresultaten jämförts mot Naturvårdsverekts generella riktvärden för KM och MKM. För proven uttagna i provgrop 3 och 5 är denna jämförelse diskutabel då enheten för Naturvårdsverkets riktvärden baseras på föroreningshalter i förhållande till torrvikten hos jord, och då dessa prov saknar mineralinnehåll innebär det en lägre torrvikt än för jordprover. Högre föroreningshalter i förhållande till torrvikt är därför att förvänta för dessa prover. Analysprotokoll redovisas i Bilaga 4. I provgrop 1 och 6 påvisades inga föroreningshalter över KM. I provgrop 4 analyserades både ett ytligt prov och ett prov uttaget på djupet 2,0-2,5 mumy. I det ytliga provet påvisades halter av barium och kadmium något överstigande KM och i provet uttaget på 2,0-2,5 mumy påvisades tunga alifater med god marginal överskridande KM. I båda proven påvisades låga halter fenoler och kresoler och i det ytliga provet låga halter pesticider. Proven uttagna i provgrop 3 och 5 togs ut på större djup, 2,0-2,7 mumy respektive 2,5-3,0 mumy. I provgrop 3 påvisades halter av flera alifatfraktioner överstigande KM och i provgrop 5 påvisades samma alifatfraktioner men i än högre halter, för fraktionen >C16-35 överstigande MKM. För båda proven påvisades tunga aromater överstigande MKM samt fenoler och kresoler överstigande MKM. Därutöver innehåller båda proven förhöjda halter av PAH, tetrakloreten, klorfenoler och BTEX. Analysresultaten för kresosot visar att en stor andel av påvisade PAH härrör från en kreosotförorening. Dock underskrids KM för PAH, vilket innebär att föroreningen inte är av betydande grad. Provet uttaget i provgrop 3 innehöll även låga halter pesticider. 12 (30)

13 Tabell 1 Analysresultat för metaller, alifater, aromater och PAH jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden* för KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning). Halter underskridande rapporteringsgränsen är markerade med grått, halter överskridande KM och MKM är markerade med orange respektive rött. Ämne Enhet/ Prov 1 2,5-3, ,5 4 2,0-2,5 6 1,0-2,2 3 2,0-2,7 5 2,5-3,0 MKM KM TS_105 C % 62,6 38,6 32, ,3 31,8 As mg/kg TS 2,64 <1,00 <1,00 1,57 <2,0 <2, Ba mg/kg TS 66, ,1 27,5 21, Cd mg/kg TS 0,12 0,9 0,27 <0,10 0,16 0, ,5 Co mg/kg TS 5,09 2,4 0,59 3,8 <0,5 <0, Cr mg/kg TS 9,77 6,44 0,83 6,35 0,3 <0, Cu mg/kg TS 15,1 13,6 2,1 12,2 <0,20 <0, Hg mg/kg TS <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,030 <0,030 2,5 0,25 Mo mg/kg TS 2,76 1,08 <0,40 <0,40 <0,50 <0, Ni mg/kg TS 10,5 4,7 <1,0 7,3 <0,50 <0, Pb mg/kg TS 13,8 21,6 3,2 13,4 1,5 1, Sn mg/kg TS <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <2,0 <2,0 V mg/kg TS 18,1 6,68 1,36 9,46 <0,10 <0, Zn mg/kg TS 65, ,7 45,5 35,1 29, alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 < alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 < alifater >C12-C16 mg/kg TS <10 <10 17 < alifater >C5-C16 mg/kg TS <20 <20 17 < alifater >C16-C35 mg/kg TS < aromater >C8-C10 mg/kg TS <0,480 <0,480 <0,480 <0,480 0,081 1, aromater >C10-C16 mg/kg TS <1,24 <1,24 0,166 <1,24 44,7 43, metylpyrener/metylfluorantener mg/kg TS <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 metylkrysener/metylbens(a)antrac ener mg/kg TS <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 aromater >C16-C35 mg/kg TS <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1, PAH, summa 16 mg/kg TS <0,64 <0,64 <0,64 0,44 2,8 2,5 PAH, summa cancerogena mg/kg TS <0,28 <0,28 <0,28 0,2 <0,28 <0,28 PAH, summa övriga mg/kg TS <0,36 <0,36 <0,36 0,25 2,8 2,5 PAH, summa L mg/kg TS <0,12 <0,12 <0,12 <0,12 0,85 0, PAH, summa M mg/kg TS <0,20 <0,20 <0,20 0,25 2 1, PAH, summa H mg/kg TS <0,32 <0,32 <0,32 0,2 <0,32 <0, *Naturvårdsverkets generella riktvärden avser de riktvärden som redovisas i Tabell över generella riktvärden för förorenad mark, publicerad 24 oktober 2008 (Naturvårdsverket 2009). 13 (30)

14 Tabell 2 Analysresultat för klorerade lösningsmedel och klorfenoler jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden* för KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning). Halter underskridande rapporteringsgränsen är markerade med grått, överskridande KM och MKM är markerade med orange respektive rött. Ämne Enhet/ Prov 1 2,5-3, ,5 4 2,0-2,5 6 1,0-2,2 3 2,0-2,7 5 2,5-3,0 MKM KM TS_105 C % 62,6 38,6 32, ,3 31,8 Diklormetan mg/kg TS <0,80 <0,80 <0,80 <0,80 <0,80 <0,80 0,25 0,08 1,1-dikloretan mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 1,2-dikloretan mg/kg TS <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 0,06 0,02 1,2-diklorpropan mg/kg TS <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Triklormetan mg/kg TS <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 1,2 0,4 Tetraklormetan mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 0,35 0,08 1,1,1-trikloretan mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0, ,1,2-trikloretan mg/kg TS <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 Hexakloretan mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 cis-1,2-dikloreten mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 trans-1,2-dikloreten mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Trikloreten mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 0,6 0,2 Tetrakloreten mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0,226 0,23 1,2 0,4 Vinylklorid mg/kg TS <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Monoklorbensen mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 1,2-diklorbensen mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 1,3-diklorbensen mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 1,4-diklorbensen mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Summa mono- och diklorbensener <0,070 <0,070 <0,070 <0,070 <0,070 <0, ,2,3-triklorbensen mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 1,2,4-triklorbensen mg/kg TS <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 1,3,5-triklorbensen mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 triklorbensener, summa mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0, tetraklorbensen mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0, /1245- tetraklorbensen mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Pentaklorbensen mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 tetra- och pentaklorbensener, summa mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0, ,5 Hexaklorbensen mg/kg TS <0,0050 <0,0050 <0,0050 <0,0050 <0,0050 <0, ,035 2-monoklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 3-monoklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 4-monoklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 2,3-diklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 2,4+2,5-diklorfenol mg/kg TS <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 2,6-diklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 3,4-diklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0,022 3,5-diklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 2,3,4-triklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 2,3,5-triklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 2,3,6-triklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 2,4,5-triklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 2,4,6-triklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 3,4,5-triklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0,025 <0,020 2,3,4,5-tetraklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 2,3,4,6-tetraklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 2,3,5,6-tetraklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Pentaklorfenol mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 klorfenoler, summa mg/kg TS <0,19 <0,19 <0,19 <0,19 0,025 0, ,5 *Naturvårdsverkets generella riktvärden avser de riktvärden som redovisas i Tabell över generella riktvärden för förorenad mark, publicerad 24 oktober 2008 (Naturvårdsverket 2009). 14 (30)

15 Tabell 3 Analysresultat för BTEX, PCB och klorerade pesticider jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden* för KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning). Halter underskridande rapporteringsgränsen är markerade med grått, överskridande KM och MKM är markerade med orange respektive rött. Ämne Enhet/ Prov 1 2,5-3, ,5 4 2,0-2,5 6 1,0-2,2 3 2,0-2,7 5 2,5-3,0 MKM KM TS_105 C % 62,6 38,6 32, ,3 31,8 Bensen mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0,04 0,012 Toluen mg/kg TS <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0, Etylbensen mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0,025 0, m,p-xylen mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0,025 o-xylen mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 xylener, summa mg/kg TS <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0, Styren mg/kg TS <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 MTBE mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 0,6 0,2 PCB 28 mg/kg TS <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 PCB 52 mg/kg TS <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 PCB 101 mg/kg TS <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 PCB 118 mg/kg TS <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 PCB 138 mg/kg TS <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 PCB 153 mg/kg TS <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 PCB 180 mg/kg TS <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 <0,0030 PCB, summa 7 mg/kg TS <0,011 <0,011 <0,011 <0,011 <0,011 <0,011 0,2 0,008 o,p'-ddt mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 p,p'-ddt mg/kg TS <0,010 0,013 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 o,p'-ddd mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 p,p'-ddd mg/kg TS <0,010 0,011 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 o,p'-dde mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 p,p'-dde mg/kg TS <0,010 0,025 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Aldrin mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Dieldrin mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Endrin mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Isodrin mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Telodrin mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 alfa-hch mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 0,048 <0,010 beta-hch mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 gamma-hch (lindan) mg/kg TS <0,0100 <0,0100 <0,0100 <0,0100 0,0922 <0,0100 Heptaklor mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 cis-heptaklorepoxid mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 trans-heptaklorepoxid mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 alfa-endosulfan mg/kg TS <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 *Naturvårdsverkets generella riktvärden avser de riktvärden som redovisas i Tabell över generella riktvärden för förorenad mark, publicerad 24 oktober 2008 (Naturvårdsverket 2009). 15 (30)

16 Tabell 4 Analysresultat för fenoler och kresoler jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden* för KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning). Halter underskridande rapporteringsgränsen är markerade med grått, överskridande KM och MKM är markerade med orange respektive rött. Ämne Enhet/ Prov 1 2,5-3, ,5 4 2,0-2,5 6 1,0-2,2 3 2,0-2,7 5 2,5-3,0 MKM KM TS_105 C % 57,5 35,8 32,4 94,1 Fenol mg/kg TS <0,10 0,22 0,11 <0,10 2,01 0,65 o-kresol mg/kg TS <0,10 0,13 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 m,p-kresol mg/kg TS <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 5,34 5,9 fenol och kresoler, summa mg/kg TS <0,20 0,35 0,11 <0,20 7,4 6,6 5 1,5 2,3-dimetylfenol mg/kg TS <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 2,4+2,5-dimetylfenol mg/kg TS <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 2,6-dimetylfenol mg/kg TS <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 3,4-dimetylfenol mg/kg TS <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 3,5-dimetylfenol mg/kg TS <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 0,91 0,22 *Naturvårdsverkets generella riktvärden avser de riktvärden som redovisas i Tabell över generella riktvärden för förorenad mark, publicerad 24 oktober 2008 (Naturvårdsverket 2009). Tabell 5 Analysresultat för PAH med koppling till kreosotprodukter jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden* för KM (känslig mar-kanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning). Halter underskridande rapporteringsgränsen är markerade med grått, överskridande KM och MKM är markerade med orange respektive rött. Analysresultat för PAH redovisas även i Tabell 1. Ämne Enhet/ Prov 1 2,5-3, ,5 4 2,0-2,5 6 1,0-2,2 3 2,0-2,7 5 2,5-3,0 MKM KM TS_105 C % 64,7 32,3 35,2 93,2 32,3 21,7 PAH, summa 16 mg/kg TS <0,38 <0,38 0,11 0,74 PAH, summa cancerogena mg/kg TS <0,18 <0,18 0,051 0,43 PAH, summa övriga mg/kg TS <0,23 <0,23 0,057 0,31 PAH, summa L mg/kg TS <0,075 <0,075 <0,075 <0, PAH, summa M mg/kg TS <0,13 <0,13 0,057 0, PAH, summa H mg/kg TS <0,20 <0,20 0,051 0, benso(e)pyren mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 0,083 <0,20 <0,20 1-metylnaftalen mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 2,4 4,1 2-metylnaftalen mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 2,5 2,6 Bifenyl mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 0,34 0,43 Dibensofuran mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,20 <0,20 Kinolin mg/kg TS <0,050 <0,10 <0,10 <0,050 <0,30 <0,050 Isokinolin mg/kg TS <0,050 <0,10 <0,10 <0,050 <0,50 <0,50 Carbazol mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,20 <0,20 Dibensotiofen mg/kg TS <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 1,7 1,7 *Naturvårdsverkets generella riktvärden avser de riktvärden som redovisas i Tabell över generella riktvärden för förorenad mark, publicerad 24 oktober 2008 (Naturvårdsverket 2009). 4.3 FÖRORENINGSUTBREDNING Från provgrop 4 skickades ett ytligt jordprov för analys och där påvisades halter av barium och kadmium något överskridande KM. Detta skulle kunna vara representativt för ytjorden på en större del av undersökningsområdet då detta är det enda ytprovet som analyserats. För att fastställa utbredningen och för att bättre bestämma föroreningsgraden avseende metaller i ytjorden behöver ytterligare ytprov skickas för metallanalys. De alifater och aromater som påvisats över Naturvårdsverkets riktvärde för KM och MKM har omfattat prov tagna på djupare nivåer i provgrop 3, 4 och 5. I nordvästlig riktning kan föroreningen avgränsas av provgrop 1 och 6, där prov tagits på liknande djupnivåer. Det är inte fastställt att föroreningen kan avgränsas av provgrop 7 och 8 i sydlig riktning, men det kunde inte noteras föroreningsindikationer vid den genomförda grävningen. 16 (30)

17 De provpunkter där föroreningshalter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM påträffats är lokaliserade i centrum av undersökningsområdet, i de punkter som placerats mitt i barkdeponin samt på fastigheterna Staffliet 1 och 2. Se Bilaga 2 samt Figur 3 nedan för lokalisering av påvisade föroreningar. Figur 3. Provtagningspunkterna med markering för respektive föroreningsklass. Grön markering motsvarar resultat under KM, orange markering resultat över KM, röd markering resultat över MKM och blå markering motsvarar provpunkter där laboratorieanalys ej utförts. Bearbetning: Ebba Rocklind, NIRAS. 17 (30)

18 4.3.1 PROVGROP 1 Figur 4. Lokalisering av provgrop 1. Fotot är taget från Stallbergavägen. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, Provgrop 1 placerades i norra delen av vallen uppbyggd av massor från den del av deponin som tidigare låg på Stallbergavägens nuvarande sträckning, på norra sidan om det orörda deponiområdet. I provgropen bestod jorden av mullig fyllning ned till djupet 3,0 mumy, därunder låg rödaktigt spån ned till det maximala undersökningsdjupet 3,5 mumy. Vid PID-mätning påvisades inga halter över 1,8 ppm. Vid laboratorieanalys av jord uttaget på 2,5-3,0 mumy påvisades tunga alifater samt metaller (bland annat arsenik) överskridande rapporteringsgränsen, dock i halter underskridande KM. 18 (30)

19 Figur 5. Jordlagerföljden i provgrop 1. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, PROVGROP 2 Provgrop 2 placerades på den norra delen av den orörda deponin, strax söder om vallen som vetter mot Stallbergavägen. I provgropen påträffades mullig fyllning ned till djupet 0,8 mumy, därefter bestod jorden av bark varvat med spån ned till 1,8 mumy. På djupet 1,8-2,3 mumy fanns finsand, vilket bedöms vara den naturliga jordarten på platsen. Troligtvis återfanns här en sida i det tag som omnämnts som både sand- grustag vid den historiska genomgången (se Bilaga 1). Vid PID-mätning påvisades inga VOC-halter överskridande 1,0 ppm och inget prov skickades för laboratorieanalys. Då jorden i provgropen till stor del liknar både den som återfanns i provgrop 1 och 3 är det osäkert om förorening påträffad i provgrop 3 sträcker sig förbi provgrop (30)

20 Figur 6. Lokaliseringen av provgrop 2. Till höger i bilden syns Stallbergavägen och till vänster syns bostadshuset på fastigheten Staffliet 3. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, Figur 7. Jordlagerföljden för den ytliga jorden i provgrop 2. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, Figur 8. Jordlagerföljden i den djupare jorden i provgrop 2. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, PROVGROP 3 Provgrop 3 placerades mitt i den orörda delen av deponin. Jordskikten i provgropen bestod av mullig fyllning ned till 0,5 mumy, därefter återfanns ett lager av bark ned till 1,6 mumy och slutligen ett spånskikt som sträckte sig till minst det maximala provtagningsdjupet om 2,7 mumy. Vid PID-mätning återfanns den högsta VOC-halten om 6,9 ppm på provet uttaget på 2,0-2,7 mumy, och vid laboratorieanalys av detta prov konstaterades förekomst av betydande petroleumrelaterade föroreningsäm- 20 (30)

21 nen samt kresoler och fenoler överskridande riktvärdet för MKM. Även bekämpningsmedel, klorfenoler och kreosot kunde påvisas vid analysen. Vid jämförelse mot Naturvårdsverkets generella riktvärden är det dock att beakta att det undersökta materialet består av spån och har en betydligt lägre torrvikt än jord med mineralinnehåll. Figur 9. Lokalisering av provgrop 3, mitt på det gräsbevuxna området mitt på den gamla deponin. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, (30)

22 Figur 10. Jordlagerföljden i provgrop 3. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, PROVGROP 4 Provgrop 4 lokaliserades inom fastigheten Staffliet 2, i den södra delen av det orörda deponiområdet. Marknivån är lägre här än vid provgrop 3, vilket tyder på att deponimassor och industriellt träavfall inte lagts upp i samma utsträckning. I provgropen återfanns omväxlande sand och bark ned till djupet 2,5 mumy, vartefter vattenmättad finsand förekom ned till det maximala undersökningsdjupet 3,0 mumy. Den högsta uppmätta VOC-halten med PID-instrumentet var 3,0 ppm och avsåg prov uttaget på 2,5-3,0 mumy. Vid laboratorieanalys av prov uttaget på bark i nivån 2,0-2,5 mumy påvisades petroleumrelaterade föroreningsämnen över rapporteringsgränsen, varav tunga alifater överskridande riktvärdet för KM. Vid analys av prov uttaget i den ytliga jorden på 0-0,5 mumy påvisades fenol och kresol samt bekämpningsmedel strax över rapporteringsgränsen. Här återfanns även barium och kadmium något överskridande KM. 22 (30)

23 Figur 11. Lokalisering av provgrop 4 (efter återställning, till vänster i bilden) inom fastigheten Staffliet 2. Till höger i bilden syns villan som är byggd på grannfastigheten Staffliet 3. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, Figur 12. Jordlagerföljden i provgrop 4. I botten av gropen syns grundvatten. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, (30)

24 4.3.5 PROVGROP 5 Figur 13. Lokalisering av provgrop 5 som ligger inom fastigheten Staffliet 1. Till vänster i bilden syns villan som står på fastigheten Staffliet 3. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, Figur 14. Jordlagerföljden i provgrop 5. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, (30)

25 Figur 15. Närbild på det aningen grönblå-färgade sågspånet som påträffades i provgrop 5. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, PROVGROP 6 Figur 16. Lokalisering av provgrop 6. Till höger i bilden syns Stallbergavägen. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, (30)

26 Figur 17. Jordlagerföljden i provgrop 6. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, PROVGROP 7 OCH 8 Figur 18. Jordlagerföljden i provgrop 7. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, (30)

27 Figur 19. Markytan där massor från provgrop 8 lagts. Jorden i provgropen bestod uteslutande av finsand som i bilden. Foto: Ebba Rocklind, NIRAS, RISKBEDÖMNING Följande riskobjekt har identifierats vid undersökningen: - Petroleumförorenade träafvallsmassor i haltnivåer överstigande riktvärdet för MKM. - Kreosotförekomst i träavfallsmassor. - Förekomst av fenoler och kresoler i träavfallsmassor. - Förekomst av låga halter av bekämpningsmedel i träavfallsmassor och ytjord. - Metallförorenad ytjord. Följande skyddsobjekt har identifierats vid fastigheten: - Människor som kommer att bo på platsen. - Grundvatten (infiltration av grundvatten bedöms ske på platsen). 5.1 EXPONERING Vid kommande försäljning av fastigheterna Staffliet 1 och 2 innebär det att det inom fastigheterna kommer att byggas hus för permanent boende. Exponeringen har bedömts både avseende anläggningsskedet och för efterkommande bostäder. Vid grävarbeten som grundläggning inför byggnation, anläggande av trädgård och efterkommande trädgårdsarbete riskerar människor att exponeras av förekommande markföroreningar. 27 (30)

28 Efter byggnationen av villor på fastigheterna Staffliet 1 och 2 kommer människor kunna exponeras för flyktiga mark- och grundvattenföroreningar som ångor i byggnader. Det sker när lätta föroreningar förångar under en byggnad, stiger genom jordens porer och tränger in i byggnaden underifrån. Infiltrerande grundvatten kan förorenas och transportera dessa till närliggande sjöar och vattendrag. Inom närområdet finns enligt SGUs brunnsarkiv inga brunnar för vattenuttag som bedöms kunna påverkas av en eventuell grundvattenförorening. Området omfattas av riksintresse för vattendrag. Förekommande föroreningar på den del av deponin som inte omfattas av de avstyckade fastigheterna Staffliet 1 och 2 kan påverka grundvattnet enligt ovan. Föroreningen kan därmed även påverka inomhusluften i närliggande byggnader om förorenat grundvatten kontinuerligt tillförs underliggande jordar. Om ytliga föroreningar motsvarande de som påvisats i provgrop 4 förekommer över en större del av området riskerar framförallt närboende barn och husdjur att exponeras för dessa. Detta genom vistelse i den skogsdunge som även efter försäljningen av Staffliet 1 och 2 planeras att vara kvar som avskärmning för villaområdet i riktning mot Stallbergavägen. Närboende bedöms inte exponeras genom direktkontakt med de djupt liggande föroreningarna utanför fastigheterna Staffliet 1 och SPRIDNINGSVÄGAR OCH RECIPIENTER Området ligger enligt VISS på en grundvattendelare, och utifrån bedömning av området vid provtagningstillfället bedöms flödesriktningen vara sydlig till sydöstlig i riktning mot Talluddasjön för den orörda delen av deponin och det villaområde som ligger söder om denna. Det innebär att grundvatten infiltrerar genom de förorenade spån- och barkskikten i deponin och transporteras vidare till den troliga recipienten Talluddasjön. De skikt av spån och bark som förekommer i deponin möjliggör infiltration och de underliggande naturliga jordarterna bestående av isälvsmaterial, vid undersökningen påträffades finsand, innebäratt grundvattenkonnektiviteten är god och möjliggör grundvattentransport av föroreningsämnen. 5.3 SAMLAD RISKBEDÖMNING De spån- och barkmassor som förekommer inom undersökningsområdet är delvis förorenade, framförallt med avseende på petroleum. Då halterna är så pass höga att de överksrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM respektive MKM innebär det en betydande risk för framtida boende på fastigheterna. Det innebär även att det finns en risk för spridning genom grundvattentransport, vilket kan påverka större områden, om åtgärd inte vidtas. Den ytliga förorening som påträffats i provgrop 4 kan innebära en risk genom direktkontakt, men det är oklart i vilken utsträckning ytjorden på undersökningsområdet är förorenad. 6. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Den förorening avseende petroleum, fenoler och kresoler som påvisats i trämassor vid undersökningen bör saneras genom schaktning. Detta med syfte att säkerställa att närboende och framtida boende på fastigheterna Staffliet 1 och 2 inte utsätts för en hälsorisk. 28 (30)

29 Vid saneringsgenomförandet bör en extern miljökontrollant bistå med experthjälp avseende föroreningsavgränsning genom PID-mätning med handhållet instrument samt bedömning utifrån syn- och luktintryck. Det träavfall som schaktas bort transporteras till lämplig mottagningsanläggning för omhändertagande genom förbränning, eventuellt kan förbehandling bli aktuell. Kvarvarande accepterade föroreningshalter bör underskrida Naturvårdsverkets riktvärde för KM, särskilt viktigt är detta i ytligare jordskikt samt inom fastigheterna Staffliet 1 och 2. En sammanställning av genomförda åtgärder med redogörelse över eventuella restföroreningar bör redovisas i en saneringsrapport efter avslutat arbete. Grundvattenrör bör installeras i anslutning till fastigheterna Staffliet 1 och 2 för kontroll av att grundvattnet på området inte är förorenat. Om en grundvattenförorening syns bör fortsatta kontroller ske efter en saneringsinsats för att säkerställa att halterna avtar till en godtagbar nivå. Föroreningsgraden i ytjorden bör analyseras med avseende på metaller. Dels för att säkerställa att kvarvarande ytjord efter en saneringsinsats inte innebär en hälsorisk för människor som vistas på området. Samt dels för att fastställa hur den ytjord som schaktas bort vid saneringsinsatsen ska hanteras. 6.1 SAMMANFATTANDE ÅTGÄRDSBEHOV Analys avseende metaller i ytjord bör genomföras omgående. Schaktsanering av förorenade spån- och barkmassor bör göras inför försäljning av fastigheterna Staffliet 1 och 2. Installation av grundvattenrör för kontroll av hur omfattande föroreningsspridningen till grundvatten är och för uppföljande kontroll av att eventuell grundvattenförorening minskar efter genomförd sanering. NIRAS Sweden AB Ebba Rocklind Handläggare Monica Ouacha Uppdragsansvarig 29 (30)

30 7. REFERENSER Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark riktvärden och modellbeskrivning. Naturvårdsverkets rapport september SGF Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden. SGF rapport 2:2013. Svenska geotekniska föreningen NIRAS Offert med provtagningsplan avseende Miljöteknisk markundersökning av del av barkdeponi, Eksjö kommun SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänster VISS Länsstyrelsens webbgis (30)

31 BILAGA 1 PM HISTORISK GENOMGÅNG OCH SPECIFICERAD PROVTAGNINGSPLAN Miljöteknisk markundersökning av barkdeponi, Talludden Uppdragsgivare: Eksjö kommun Projektnummer:

32 PM Eksjö kommun TALLUDDEN EKSJÖ Historisk genomgång och specificerad provtagningsplan den 31 mars 2015 Projekt nummer INLEDNING Intill området Talludden finns en barkdeponi vars utbredning delvis berör två oexploaterade fastigheter, Staffliet 1 och Staffliet 2 (Figur 1). Då försäljning av fastigheten planeras har NIRAS Sweden AB ombetts att genomföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning på den del av fastigheten som berörs av barkdeponin. Föreliggande dokument är en uppföljning av tidigare sammanställd Offert med provtagningsplan avseende Miljöteknisk markundersökning av del av barkdeponi, Eksjö kommun daterad Föreliggande genomgång har gjorts i samband med att provtagningens metodik fastslagits. Syftet är att utformningen av den miljötekniska markundersökningen ska kunna anpassas utifrån vad som är känt om verksamhetshistoriken, i enlighet med metodiken för en MIFO fas 2 av objekt med Mifo id F och objekt med Mifo id F i Länsstyrelsens EBH-stöd. Området ligger i Eksjö kommun och är känd som tidigare deponi för bark och liknande avfall från den sågverksindustri, Eksjö Industri AB, som funnits i Eksjö sedan 1940-talet. Sågverket har haft doppningsverksamhet, inte i anslutning till det aktuella deponiområdet, men det är okänt om även trärester från doppat virke kan återfinnas i deponin. 1.1 Lokalisering Figur 1 nedan visar undersökningsområdet med fastighetsgränser för Staffliet 1 och Staffliet 2 utmarkerade. Röd linje visar uppskattat läge för den aktuella deponin baserat på iakttagelser vid platsbesök, källa Eksjö kommun. NIRAS AB T: D: Besöksadress: Fleminggatan F: M: , 9 tr E: info@niras.se E: ebba.rocklind@niras.se Boxadress: Box Stockholm, Sverige

33 Figur 1 Undersökningsområdet med fastighetsgränser för Staffliet 1 och Staffliet 2. Uppskattat läge för aktuell barkdeponi baserat på iakttagelser vid platsbesök är markerat med rött. Källa: Eksjö kommun. Den aktuella deponin är lokaliserad i Talludden i Eksjö kommun. Den exakta positionen för deponiverksamheten är inte fastställd då det finns motstridigheter avseende vad som redovisas i Länsstyrelsens EBH-stöd och vad som noterats vid platsbesök (Figur 3). De två objekt som kan kopplas till deponiverksamheten i Länsstyrelsens EBH-stöd är objekt , enligt Länsstyrelsens EBH-stöd på fastigheten Kråkeberg 1:1. Samt objekt vilken enligt Länsstyrelsens EBH-stöd ligger på fastigheten Stallberget 3:3 och den tidigare fastigheten Nifsarp 1:5. Utifrån fastighetskartor från Lantmäteriets webbtjänst FastighetSök (källa: fastighetssök.metria.se) så ligger båda objekten nära fastighetsgränsen som skiljer Stallberget 1:1 från Nifsarb 3:3. De två potentiellt förorenade objekten i Länsstyrelsens EBH-stöd bedöms delvis omfatta även de avstyckade fastigheterna Staffliet 1 och Staffliet 2, vilket motiverar att objekten undersöks inför försäljning av fastigheterna. Kartbilden i Figur 2 nedan visar lokaliseringen av undersökningsområdet. 2

34 Figur 2 Kartbild för lokalisering av aktuellt undersökningsområde. Platsen för deponin är inringad med en blå cirkel. Källa: Lantmäteriet. Bearbetning: Ebba Rocklind, NIRAS. Medgivande: MS2010/ Utifrån vad som redovisas i Länsstyrelsens EBH-stöd och vad som noterats vid platsbesök kan undersökningsområdet avgränsas till de tre delområden som markerats i kartbilden i Figur 3 nedan. EBH: Befintlig deponi EBH: Figur 3 Bild över området med de tre delområdena utmarkerade. Källa: GoogleEarth. Bearbetning: Ebba Rocklind, NIRAS. Medgivande: MS2010/

35 1.2 Underlag Som underlag för föreliggande beskrivning av historiken för det aktuella objektet har följande källor använts: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Kontakt med Pär Nilsson per telefon och e-post för information om vilket material som finns hos Länsstyrelsen. Genomgång av utdrag ur Länsstyrelsens EBH-stöd avseende de aktuella objekten Eksjö kommun. Kontakt per telefon med Jari Carlsson, Miljöenheten, för samtal kring vad som på kommunen är känt avseende deponin Eksjö Industri AB. Telefonkontakt med Anders Magnusson, sågverkschef, med syfte att finna information om den historiska verksamhet som företaget bedrivit med anknytning till det aktuella området Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. För framtagande av geologisk information om det aktuella området Lantmäteriet. För beställning av historiska flygbilder över området med syfte att utreda under vilken tid deponering pågått och noggrann lokalisering av denna deponiverksamhet Länsstyrelsens webbgis, VISS. För information om status, tillstånd och riksintressen avseende vattenförekomster i närheten av undersökningsområdet Marianne Löwgren, fastighetsägare Stallberget 3:3 och tidigare Nifsarp 1:5. Telefonsamtal för information om den historiska deponiverksamheten Olle Löwgren, fastighetsägare Stallberget 3:3 och tidigare Nifsarp 1:5. Telefonsamtal och personligt möte för information om den historiska deponiverksamheten Ingemar Sand, anställd på Eksjöhus sedan slutet av 1960-talet. Telefonsamtal för information om företagets historiska verksamhet avseende deponering av bark och spån Lantmäteriets webbtjänst FastighetSök. Sökning på aktuella fastigheter för klargörande om ägarförhållanden och aktuella fastighetsbeteckningar för området som berörs av undersökningen Områdesbeskrivning Området är en tallmo som delvis tagits i anspråk för aktuell deponiverksamhet, och dessförinnan som grustag. Enligt Sveriges geologiska undersöknings (SGU) jordartskarta är jordarten isälvssediment, i nära anslutning till området finns sjöar där jordarten är mossetorv. Aktuellt utsnitt ur SGUs jordartskarta redovisas i Figur 4 nedan. 4

36 Figur 4 Jordartskarta från SGU med aktuellt undersökningsområde inringat. Källa: Bearbetning: Ebba Rocklind, NIRAS. Berggrunden på platsen består enligt SGUs berggrundskarta av metamorfa granitoida bergarter och det finns inga markeringar för förekomst av deformationszoner. Enligt SGUs brunnsarkiv ligger den närmaste brunnen, bortsett från energibrunnar, på ett avstånd av ca 1 km i nordvästlig riktning från undersökningsområdet. Denna bedöms inte kunna påverkas av en eventuell föroreningsförekomst, dels på grund av avståndet, men även då en eventuell spridning av föroreningar i första hand skulle påverka de närbelägna ytvattenförekomsterna (Figur 2). Området omfattas av Riksintresse för vattendrag. Området är skyddat enligt vattenförvaltningsförordningen avseende dricksvatten - grundvatten och avloppskänsliga vatten avseende fosfor. För dricksvatten utgörs det aktuella området av grundvatten och det skyddade området hör till Soåsen, vilken även är en utpekad grundvattenförekomst i en sand- och grusförekomst, som ligger runtom Eksjö. Enligt Länsstyrelsens webbgis, VISS, ligger deponiområdet på en ytvattendelare för två delavrinningsområden. 5

37 Det föreligger ingen risk att miljökvalitetsnormerna för kemisk status i grundvatten inte uppnås år Grundvattenförekomsten bedöms uppnå en god kemisk och kvantitativ status år DEPONIOMRÅDET Nedan redovisas den information om området och den historiska verksamheten på platsen som framkommit vid den historiska genomgången, fördelat per informationskälla. Länsstyrelsens EBH-stöd, objekt med Mifo id F : Klassning av objektet har inte genomförts, MIFO fas1 är inte upprättad. Detta görs i samband med planerad undersökningsinsats om objektet kan identifieras som ett enskilt objekt separerat från objekt nedan. Nuvarande fastighetsägare är Eksjö kommun. Inga tidigare utredningar, källor eller brunnar/undersökningsrör. Deponin är nedlagd efter 1969 och inga efterbehandlingsåtgärder har satts in. Länsstyrelsens EBH-stöd, objekt med Mifo id F : Länsstyrelsens riskklassning vid MIFO fas 1 är riskklass 3 (där klass 1 motsvarar högst risk och klass 4 lägst risk) och branschklass 4 enligt Inventering av äldre avfallsupplag, Lst F, Länsstyrelsen har inte tagit ställning till eller reviderat riskklassningen vid inventeringen 2004/05. Inventerarens intryck vid MIFO fas 1 är att typen av tipp ger anledning att hålla objektet aktuellt för framtida kontroll av eventuella bekämpningsmedelsrester. Det finns dock ingen kunskap om eventuella gamla synder på området enligt Länsstyrelsens EBH-stöd. Eksjöhus AB är angiven som nuvarande verksamhetsutövare och fastighetsägare är Olle och Marianne Löwgren. Nedlagd industrideponi av typen barktipp med driftstart i slutet av talet och driftslut år Misstänkta föroreningsämnen utgörs av extraktiva ämnen som fenoler och hartser. Inga tidigare utredningar, källor eller brunnar/undersökningsrör. Markanvändningen inom påverkansområdet är skogsmark. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse är m i sydostlig riktning. Den dominerande jordarten i markytan är sand. Den hydrauliska konduktiviteten bedöms vara ca 10^-6 10^-5 m/s, baserat på förekomst av sand- och siltjord. Berggrunden utgörs av äldre granitoida bergarter, ofta gnejsiga. 6

38 Topografin har en lutning av 5% i sydsydostlig riktning, men även med okänd grad i nordnordostlig riktning. Objektet är lokaliserat på en ytvattendelare. Närrecipienterna utgörs av Talluddasjön på ca 250 m avstånd samt Abborragölen på ca 100 m avstånd. Grundvattenytan antas ha en sydvästlig lutning. Grundvattentillgången bedöms vara måttlig. I kartbilden nedan (Figur 5), vilket är ett utdrag ur Länsstyrelsens karttjänst VISS, nedan visas lokaliseringen av de båda objekten Figur 5 Kartbild med objekten och i Länsstyrelsens EBH-stöd utmarkerade. Källa: Bearbetning: Ebba Rocklind. Eksjö kommun, Jari Carlsson: Deponiområdet är lokaliserat i ett tidigare grustag. Träavfallet har lagts som utfyllnad i grustaget. Vid platsbesök har en annan lokalisering än den som anges i Länsstyrelsens EBH-stöd noterats. Behov av att klargöra den faktiska lokaliseringen och utbredningen av deponin finns därmed. 7

39 Det är mycket möjligt att deponin grävdes isär när Stallbergavägen fick en ny sträckning i samband med att Riksväg 40 byggdes om på talet. Detta skulle förklara att Länsstyrelsen upprättat två objektsnummer på vardera sidan om Stallbergavägen. Det finns ett behov av att utreda om dessa två objekt härstammar från samma deponi. Eksjö Industri AB, Anders Magnusson, sågverkschef: Deponering av bark och spån gjordes under slutet av 1960-talet till dess att sågverket installerade en barkkvarn. Lantmäteriet, historiska flygbilder år 1961, 1968 och 1976: Lantmäteriets historiska flygbilder tagna 1961 (Figur 6), 1968 (Figur 7) och 1976 (Figur 8) visar att verksamhet bedrevs på området under dessa år. Utifrån flygbilderna går det inte att avgöra vilken typ av verksamhet som pågått, men det är mycket möjligt att det deponerats massor på delar av det aktuella området. 8

40 Figur 6 Flygbild över Talluden, Eksjö, från år 1961 med det aktuella undersökningsområdet utmarkerat. Källa: Lantmäteriet Medgivande: MS2010/

41 Figur 7 Flygbild över Talluden, Eksjö, från år 1968 med det aktuella undersökningsområdet utmarkerat. Källa: Lantmäteriet. Medgivande: MS2010/

42 Figur 8 Flygbild över Talluden, Eksjö, från år 1976 med det aktuella undersökningsområdet utmarkerat. Källa: Lantmäteriet. Medgivande: MS2010/ Marianne Löwgren, fastighetsägare och uppväxt i området: Under 1940-talet tippade privatpersoner sitt hushållsavfall i den djupa grop som uppkommit på platsen efter att den fungerat som sandtag. Gropen var djup, ca 4-5 meter, backsvalor hade bon i slänterna. Det var ingen större mängd avfall och ursprunget var från hushåll, det låg konservburkar, kompost och liknande hushållssopor i gropen. Deponin täcktes sedan med bark, Marianne är osäker men tror att det handlar om åren Deponin var troligtvis inte så organiserad, det var mer en plats där folk generellt slängde vad de ville bli av med. Tippningen skedde framförallt på den sidan av gropen som vetter mot de nu avstyckade villatomterna med fastighetsbeteckning Staffliet 1 och 2. 11

43 Olle Löwgren, fastighetsägare: Det har varit ett grustag som låg till höger om den tidigare sträckningen för Stallbergavägen, då den anslöt till väg 40 strax nordväst om undersökningsområdet. Stallbergavägen löpte då inte parallellt med väg 40 utan löpte väster om undersökningsområdet och anslöt med en utfart på väg 40. Deponering förekom från hushåll i den grop som återstod i det tidigare grustaget. Det avfall som las i gropen bestod av vanligt hushållsavfall från den tiden då deponering förekom, det vill säga metallskrot och kompost. Det ska finnas minst en moped i gropen, och annat grövre avfall är troligt att återfinna i mindre utsträckning. Hela deponin täcktes av ett mäktigt lager bark och trärester, och då upphörde deponeringen på platsen. När Stallbergavägens sträckning ändrades till den som är aktuell idag grävdes deponin ur längs det område där vägen skulle löpas till det djup där någorlunda stabil mark nåddes. Därefter fylldes sträckan för vägen upp med bäriga massor inför asfaltering. De instabila massor som grävdes ur för anläggande av vägen las upp söder om den nuvarande Stallbergavägen, vilket nu utgör den vall som skiljer södra delen av undersökningsområdet från Stallbergavägen. Vallen vid Stallbergavägen innehåller därför troligtvis blandade massor från deponeringen och bark- och spåntäckningen. Troligtvis byggdes Stallbergavägens nya sträckning i början av 1980-talet. Det är mycket otroligt att det ska ha deponerats industriavfall på platsen då det fanns andra deponier för den typen av avfall. Om farligt avfall förekommer så består det med största sannolikt av sådant som privatpersoner har valt att slänga där, vilket innebär att den tänkbara mängden farligt avfall inte är särskilt omfattande. Ingemar Sand, anställd på Eksjöhus sedan 1960-talet: Ingemar började arbeta på Eksjöhus i slutet av 60-talet och har sedan dess varit anställd där, han poängterar att han var ung när han började och hade ett uppehåll för värnplikt under Ingemar känner inte till den specifika deponin. Det deponerades bark och spån från obehandlat virke i närheten av Aborraviken under en period från att sågen togs i bruk 1967 till dess att barkmaskin och kvarn etablerades. Det handlar om något år då de inte tog till vara på trärester från sågverket till värmeproduktion för uppvärmning av anläggningen. 12

44 Från 1970 och framåt är det mycket otroligt att verket deponerat bark eller spån. 3 RISKBEDÖMNING Riskbedömningen baseras i första hand på vad som finns redovisat i Länsstyrelsens EBH-stöd om objekt där en MIFO 1 är gjord samt på vad som framkommit vid intervju av Olle Löwgren och Ingemar Sand. Utifrån Olle Löwgrens beskrivning av historiken på området bedöms de båda objekten i Länsstyrelsens EBH-stöd härröra från samma deponi, vilket motiverar att endast ett av objekten kvarstår som ett potentiellt förorenat område men att områdets utbredning korrigeras så att det omfattar hela det område där bark, spån och avfall från den tidigare deponin bedöms kunna återfinnas. Den information som finns avseende objekt , där Länssturelsen genomfört en klassning enligt MIFO fas 1, betraktas som giltigt för hela det område som använts för deponering av trärester i området och därmed hela undersökningsområdet. Utifrån vad som framkommit vid studie av information i Länsstyrelsens EBH-stöd föreligger risk för förekomst av förorenade trärester härrörande från behandlat virke. Aktuella föroreningsämnen som kan förväntas som följd av detta är fenoler, kreosot och bekämpningsmedel. Utifrån vad som framkommit vid intervju med Ingemar Sand bedöms dock risken vara liten att behandlade trärester ska ha deponerats, vilket motiverar att undersökningens omfattning kan begränsas avseende antal analyser och antal punkter för provtagning. Utifrån information från Eksjö kommun föreligger även risk att andra typer av avfall har deponerats på undersökningsområdet. Då det utifrån intervju med Olle och Marianne Löwgren bedöms otroligt att det ska ha deponerats annat än hushållsavfall på området bedöms risken för förekomst av farligt avfall som liten. Det bedöms dock lämpligt att göra en bred analys av massorna på undersökningsområdet även avseende föroreningsämnen generellt förekommande på deponier, så som olja och metaller. Den förekommande berggrunden innebär ingen förhöjd spridningsrisk. Däremot är den dominerande jordarten troligtvis genomsläpplig, då den enligt SGUs jordartskarta består av isälvssediment. 4 MARKUNDERSÖKNING 4.1 Metodik, analyser och redovisning Markundersökningen planeras utifrån att undersökningsobjektet består av en deponi, som eventuellt kan vara uppdelad på upp till tre delområden. 13

45 Markundersökningen genomförs i enlighet med en MIFO fas 2 och omfattar jordprovtagning genom provgropsgrävning. Metodiken för genomförandet beskrivs närmare i dokumentet Offert med provtagningsplan Miljöteknisk markundersökning med provtagningsplan, Eksjö kommun, sammanställt av NIRAS och daterat Inget har framkommit som tyder på att valda analyser eller antalet provtagningspunkter bör revideras. Även analysparametrar och redovisning beskrivs närmare i ovan nämnda Offert med provtagningsplan. 4.2 Frågeställningar De frågeställningar som undersökningen syftar till att svara på är: Är Staffliet 1 och Staffliet 2 förorenade? Är deponin förorenad? Är lokaliseringen av objekten och korrekt i Länsstyrelsens EBH-stöd? Är objekt och i Länsstyrelsens EBH-stöd att betrakta som två skilda objekt eller är det en och samma deponi? 4.3 Provtagningspunkter Utifrån vad som redovisas ovan är det osäkert vilken utbredning den aktuella deponin har och om den är uppdelad på flera delområden. Undersökningen fokuseras främst på det område som vid platsbesök identifierats som barkdeponi. Därutöver kommer fokus ligga på att undersöka det område som utifrån flygbilder från år 1961 och 1968 bedöms ha omvandlats genom uppläggning av massor under 1960-talet. Den punkt som Länsstyrelsen pekat ut i EBH-stödet för objekt (Figur 3), och som inte omfattas av det område där platsbesök eller historiska flygbilder indikerat tidigare deponering, kommer även att undersökas översiktligt med syfte att kontrollera att träavfall inte förekommer. Provpunkterna placeras i enlighet med punkterna i kartbilden i Figur 9 nedan, men lokaliseringen kommer att justeras utifrån de faktiska förhållandena i fält samt utifrån vad som noteras avseende eventuella föroreningsindikationer. Provpunkterna 1-3 är placerade med syfte att utreda om förorening föreligger i den vid platsbesöket identifierade deponin. Punkt 4-5 har placerats med syfte att fastställa om objekt i Länsstyrelsens EBH-stöd är en deponi, och om så är fallet huruvida denna är förorenad. Motsvarande gäller för placeringen av punkt 6 för objekt i Länsstyrelsens EBH-stöd. Blå markering i Figur 9 markerar utsträckningen av det område som bedöms ha varit föremål för verksamhet under 1960-talet. Det bedöms inte troligt att deponering har förekommit 14

46 utanför denna markering, varför provpunkternas placering har anpassats utifrån detta. PG 6 PG 1 PG 2 PG 3 PG 5 PG 4 Figur 9 Placering av provpunkterna 1-6 för provgropsgrävning. Blå markering visar den ungefärliga utsträckningen av det område där verksamhet bedrivits under 1960-talet. Källa bakgrundskarta: GoogleMaps. Bearbetning: Ebba Rocklind, NIRAS. Läget i höjd- och djupled för alla provpunkter mäts in och redovisas i form av koordinater och karta med slutrapporten. Ebba Rocklind Stockholm,

47 BILAGA 2 KOORDINATLISTA OCH KARTA FÖR PROVPUNKTER Miljöteknisk markundersökning av barkdeponi, Talludden Uppdragsgivare: Eksjö kommun Projektnummer:

48 KOORDINATER Tabell 1 Koordinater för inmätta provpunkter i SWEREF och RH Provpunkt X Y Z Tabell 2 Koordinater för provpunkt 6, manuellt inmätt relativt provpunkt 1. Provpunkt X Y Z

49 ± ; 6 ; ; 1 2 ; 3 ; ; 4 ; 5 ; 7 8 Legend ; ; ; ; BET Under KM Över MKM Över KM Ej analyserat ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN MTU Talludden, Eksjö Sweden AB Fleminggatan 14, 9tr Stockholm RITAD/KONSTR AV UPPDRAG NR DATUM ER 50 Meter HANDLÄGGARE ANSVARIG Tel: Fax: MO Markeringar för analysresultat under och över KM respektive MKM vid miljöteknisk markundersökning vid Talludden, Eksjö kommun. SKALA 1:1 000 (A3) NUMMER 001 BET Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community; Esri, HERE, DeLorme, TomTom, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS user community