Undersökning av grundvattenförhållanden på fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Transkript

1 Sida 1 (14) Undersökning av grundvattenförhållanden på fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell, Structor Nyköping AB

2 Sida 2 (14) Sammanfattning Structor Nyköping AB har på uppdrag av Samhällsbyggnadsförvaltningen vid Katrineholms kommun tidigare under 2014 utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning av ett begränsat område i den sydvästra delen vid fastigheten Maskinisten. Jordanalyser utfördes på samlingsprover ned till endast ca.1,2 m med avseende på metaller, organiska ämnen och klorerade lösningsmedel. Analysresultaten visade inte på några förhöjda halter av de ämnen som blev analyserade. Då resultatet endast baserades på ett fåtal prover ned till ett begränsat djup ansågs resultatet vara relativt osäkert. För att bättre kunna bedöma föroreningssituationen installerades i januari 2015 ett grundvattenrör. Vid analys av grundvattnet detekterades det aromatiska kolvätet etylbensen och PAH. Då undersökningen påvisade att det förekom organiska föroreningar i grundvattnet, installerades det ytterligare 3 grundvattenrör i september Grundvattenanalyserna visade på förekomst av petroleumrelaterade föroreningar och graden av påverkan anses som mycket hög enligt SGU s klassningssystem. Föroreningarna förekom i alla grundvattenrören och det går inte entydigt att säga var källan till föroreningen finns. Föroreningarna förekommer inom ett stort område och källområdet är okänt. Det kan komma från en bensinstation som tidigare funnits nordväst om fastigheten. Föroreningarna kan också härstamma från tidigare verksamheter inom fastigheten. Det rekommenderas fortsatt utredning för att få en bättre bild av föroreningssituationen inom området, både med avseende på grundvattnet och jorden. Inmätning/avvägning av grundvattenrören bör utföras, för att erhålla strömningsriktningen på grundvattnet. Mellan grundvattenröret GV2 och GV1 ligger det en förskola, det är okänt om föroreningarna sprids in i byggnaden.

3 Sida 3 (14) Innehåll 1 Inledning Bakgrund Provtagning Borrning och grundvattenundersökning Jordprofil Laboratorieanalyser Riktvärden Resultat Grundvatten Konklusioner Referenser Bilagor Bilaga 1 Fältprotokoll Bilaga 2 Analysprotokoll från ALS (vatten) Bilaga 3 Mifoblanketter

4 Sida 4 (14) 1 Inledning Structor Nyköping AB har på uppdrag av Samhällsbyggnadsförvaltningen vid Katrineholms kommun utfört en kompletterande grundvattenundersökning på fastigheten Maskinisten 2 Uppdragsledare var Helena Westin som också utförde de miljötekniska bedömningarna. Området ligger i den sydöstra delen av Katrineholm (Figur 1). Figur 1 Undersökningsområde och omnejd. 2 Bakgrund Inom området har det förekommit verksamheter som kan ge upphov till föroreningar i marken. Nedan redovisas några verksamheter som har funnits inom fastigheter enligt Mifoblanketter (Bilaga 1): - Bilforum: reparationer och försäljning av bilar samt biltvätt.

5 Sida 5 (14) - Svenska karosseriverkstäderna: tillverkning av karosser till bussar och år 1947 fanns det här 230 anställda. - JPM Med Tek:, som tillverkat och sålt medicinsk utrustning - Plåtslageri,, trä och lättmetall verkstad, produktion av plast, svarvverkstad och smedja etc Det har tidigare utförts en enkel markundersökning (Structor, 2015) inom en del av området och ett grundvattenrör (GV1) sattes i den södra delen. Markundersökningen av den sydvästra delen av området visade inte att det förekom några föroreningar i jorden inom det området. I grundvattnet detekterades det aromatiska kolvätet etylbensen och PAH. Halterna understeg dock riktvärdet för dricksvatten. I förbindelse med att området eventuellt ska bebyggas med bostäder fanns det därför ett behov av att utöka undersökningen av grundvattnet inom fastigheten. 3 Provtagning 3.1 Borrning och grundvattenundersökning Den 16 januari och 16 november 2015 utfördes det borrning i marken med hjälp av en borrbandvagn och grundvattenrör installerades (GV). Inom området har det totalt satts 4 st grundvattenrör av PEH-plast. De installerades genom skruvborrning i punkterna GV1-GV4. Grundvattenrören installerades med 1 meter filter närmast spetsen, förutom i GV 1 där det installerades ett tätt rör närmast spetsen och två filterrör ovanför (Figur 3). Grundvattenytan påträffades mellan 2,44-3,48 m under markytan i de installerade grundvattenrören. Placeringen av GV1 är i södra delen av fastigheten och GV2 strax sydväst om fastigheten, GV 3 i den norra delen och GV 4 i den sydöstra delen av fastigheten. Placeringen av grundvattenrören visas i figur 2.

6 Sida 6 (14) Figur 2 Fastigheten Maskinisten och placering av grundvattenrör. I GV1 på 3 m djup var det endast litet inslag av vatten i sanden. För att förbättra möjligheten att kunna få vatten vid provtagningen installerades det 2 stycken slitsade rör efter varandra och ett tätt rör under dessa som skulle kunna fungera som en liten vattenreservoar. Grundvattenröret sattes ned till 6m. I den övre delen sattes ett tätt rör från 0-2,5m och under detta slitsat rör från 2,5-4,5 m djup och den nedre metern med rör var tätt. I de övriga grundvattenrören installerades det slitsade filter röret närmast spetsen. Grundvattenröret renspumpades ca. 1 v. efter installationen och lämnades i 3 dagar för att kunna stabiliseras innan grundvatten provtogs. Grundvatten i GV 1 provtogs både i januari och november Proverna förvarades svalt efter provtagning och under transport till laboratoriet.

7 Sida 7 (14) Figur 3. Grundvattenrör 3.2 Jordprofil Jordprofilen är liknande för alla punkterna från 1m djup och nedåt. I borrpunkt 1 bestod de övre 3 metrarna av sand som på ca. 3 m djup övergår till siltigt material med inslag av lerlinser. Borrpunkt (BP) 2 utfördes inom förskoleområdet strax väster om byggnaden. Materialet bestod av naturligt avsatt san ned till 2,4m djup där materialet övergick till silt och mjäla. På djupet 2,5-3 bestod materialet av varvig lera och från 3-4m djup av silt med lerlinser. Under 4 m bestod marken av silt ned till 5m, där man valde att avsluta borrningen. I BP3 bestod jorden av ett 0,3 m tjockt jordlager och på 0,3-0,35m djup fanns ett tunt asfaltslager. Under detta fanns det fyllnandsmaterial bestående av sten, sand och lite lera

8 Sida 8 (14) på 0,35-1,15m djup. Underliggande material bestod av sand varvad med silt och mjäla. till berg på 4,5m djup. BP4 0,2-0,9 BP3 3,4-3, 9m BP3 2,4-2,6m Figur 4 Foton på jordprofiler. I BP4 bestod de övre ca 0,35 m av organsikt rikk jord som troligen är ditkörd, under detta består profilen av sand, som är organiskt rik och mörk i färgen ned till ca 0,6 m

9 Sida 9 (14) djup, där den övergår till att vara ockrafärgad i olika nyanser och på ca 3m djup blir den mer finkornig och övergår till silt. De undre sandiga massorna (0,6m-) är naturligt avsatta och delvis varviga (figur 4). 4 Laboratorieanalyser Analyser har utförts av ALS Scandinavia AB. ALS är ackrediterade för miljöanalyser av styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC). Ett prov från varje grundvattenrör skickades till laboratoriet. Grundvattenproverna analyserades med avseende på metaller, mineralolja, alifater aromater och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), PCB, BTEX, klorerade pesticider, klorbensener, klorerade alifater och klorbensener (analyspaketet Envipack). 5 Riktvärden Vid bedömning av grundvattenkvaliteten har de uppmätta halterna jämförts med riktvärden från livsmedelsverkets föreskrifter SLV 2001:30, SGU s bedömningsgrunder för grundvatten rapport 2013:01 och Svenska Petroleum institutet SPI rekommendation (2010), samt Naturvårdsverkets grund- och ytvattenkriterie (rapport 5976). 6 Resultat 6.1 Grundvatten Grundvattnet i området har påverkats av föroreningar som härstammar från bl.a. petroleumprodukter och analysresultaten redovisas i tabell 4-8 och i Bilaga 2. Vid undersökningen av grundvatten detekterades det aromatiska kolvätet etylbensen, alifater och PAH. Halterna överskrider riktvärdet för dricksvatten för flertalet ämnen i GV2, GV3 och GV4 (Tabell 4 och 5). Motsvarande ämnen detekterades också i GV 1 vid den första grundvattenprovtagningen i januari, men inte i november. Anledningen till att det inte detekterades vid 2015, kan vara att inte det ytliga grundvattnet provtogs, då vattenpelaren i det röret är högre än i de övriga rören. Det detekterades inte några förhöjda metallhalter i grundvattnet (tabell 6) och inga klorerade lösningsmedel (Tabell 8). Det har inte heller uppmätts PCB eller bekämpningsmedel (Tabell 7).

10 Sida 10 (14) 7 Konklusioner I grundvattenproverna detekterades det petroleumrelaterade föroreningar, både alifater, aromater och PAH. Vid jämförelse av halten bens(a)pyren som uppmättes till 0,748 µg/l och PAH med SGU tillståndsklassning och påverkansbedömning för grundvatten hamnar den i klass 5 - mycket hög halt (SGU, 2013, tab. 39) och graden av påverkan anses vara mycket stark. Även halten alifater överstiger riktvärdet för dricksvatten, men finns inte med i SGU s tillståndklassning. Föroreningarna förekom i alla grundvattenrören och det går inte entydigt att säga var källan till föroreningen finns. De högst halterna alifater uppmättes i GV2, de högsta halterna av PAH, summa 16 uppmättes i GV3. Det kan förekomma variationer baserat på provtagningsmetodik. Föroreningarna förekommer inom ett stort område och källområdet är okänt. Det kan komma från en bensinstation som tidigare funnits nordväst om fastigheten. Föroreningarna kan också härstamma från tidigare verksamheter inom fastigheten. Det rekommenderas att det sätts ett eller flera grundvattenrör, närmare den nedlagda bensinstationen och att man upprepar provtagningen i alla grundvattenrören vid samma tillfälle för att få en bättre bild av föroreningssituationen. Vid borrningen kunde det iakttas att delar av marken nära byggnader har fyllts upp och jorden såg misstänkt förorenad ut. En kompletterande markundersökning behöver utföras för att veta hur eventuella jordmassor ska hanteras vid schakt och för att även kunna bedöma om det finns något källområde inom fastigheten. Mellan grundvattenröret GV2 och GV1 ligger det en förskola, det är okänt om föroreningarna sprids in i byggnaden.

11 Sida 11 (14) Tabell 4 Innehåll av Alifater, aromater och polycykliska aromater i grundvattenprover. Maskinisten Prov GV1a GV1b GV2 GV3 GV4 Riktvärde Källa Element Enhet C crit-gw C crit-sw alifater >C5-C8 µg/l <10 <10 <10 <10 < SPI, 2011 alifater >C8-C10 µg/l <10 <10 <10 <10 < SPI, 2011 alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <10 <10 < SPI, 2011 alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <10 <10 < SPI, 2011 alifater >C5-C16 µg/l <20 <20 <20 <20 < SPI, 2011 alifater >C16-C35 µg/l <10 < SPI, 2011 aromater >C8-C10 µg/l 0,51 <0.30 2,11 0,08 < SPI, 2011 aromater >C10-C16 µg/l <0.775 < ,195 <0.775 < metylpyrener/metylfluorantener µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 metylkrysener/metylbens(a)antracener µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 aromater >C16-C35 µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 naftalen µg/l 0,088 < ,341 0,024 0,033 acenaftylen µg/l <0.010 <0.010 < ,033 <0.010 acenaften µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 fluoren µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 fenantren µg/l <0.010 <0.010 < ,049 0,016 antracen µg/l <0.010 <0.010 < ,026 <0.010 fluoranten µg/l <0.010 <0.010 < ,637 0,018 pyren µg/l <0.010 < ,018 0,86 0,016 bens(a)antracen µg/l <0.010 <0.010 < ,441 <0.010 krysen µg/l <0.010 <0.010 < ,346 0,011 bens(b)fluoranten µg/l <0.010 <0.010 < ,71 0,013 bens(k)fluoranten µg/l <0.010 <0.010 < ,291 <0.010 bens(a)pyren µg/l <0.010 <0.010 < ,748 0,011 0,01 SLV 2001:30, SGU 2008:2 dibenso(ah)antracen µg/l <0.010 <0.010 < ,115 <0.010 benso(ghi)perylen µg/l <0.010 <0.010 < ,553 <0.010 indeno(123cd)pyren µg/l <0.010 <0.010 < ,656 0,021 PAH, summa 16 µg/l 0,088 < ,36 5,5 0,14 0,10 SLV 2001:30 PAH, summa cancerogena µg/l <0.035 <0.035 < ,3 0,056 PAH, summa övriga µg/l 0,088 < ,36 2,2 0,083 0,10 SLV 2001:30 PAH, summa L µg/l 0,088 < ,34 0,057 0, SLV 2001:30, SPI, 2011 PAH, summa M µg/l <0.025 < ,018 1,6 0,05 2 SPI, 2011 PAH, summa H µg/l <0.040 <0.040 < ,9 0,056 0,05 SPI, 2011 Över förslag på riktvärde för grundvatten Under förslag på riktvärde för grundvatten Detekterat, saknar riktvärde Tabell. 5. Innehåll av andra kolväten etc. knutna till bensin eller lösningsmedel, Maskinisten Prov GV1a GV1 GV2 GV3 GV4 Riktvärde Källa Element Enhet bensen µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 < (SLVFS 2001:30) toluen µg/l <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 < SPI-RV, 2011 etylbensen µg/l 0,1 <0.10 0,2 <0.10 < SPI-RV, 2011 m,p-xylen µg/l <0.20 <0.20 0,25 <0.20 <0.20 o-xylen µg/l <0.10 <0.10 0,23 <0.10 <0.10 xylener, summa µg/l <0.20 <0.20 0,48 <0.20 < SPI-RV, 2011 styren µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 MTBE µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20

12 Sida 12 (14) Tabell 6. Metallhalter i grundvatten MASKINISTEN GV1a GV1b GV2 GV3 GV4 Riktvärde Källa Element Enhet As µg/l <1.0 <1.0 1 <1.0 < SLV 2001:30, SGU-FS 2008:2 Ba µg/l ,2 17,1 27,7 Cd µg/l 1,02 <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 5,0 SLV2001:30, SGU-FS 2008:2 Co µg/l 1,83 <0.50 1,54 <0.50 <0.50 Cr µg/l <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 < SLV 2001:30 Cu µg/l 3,1 15,4 4,5 3 3, SLV 2001:30 Hg µg/l <0.020 <0.010 <0.010 <0.010 < ,0 SLV 2001:30, SGU-FS 2008:2 Mo µg/l <1.0 <1.0 <1.0 1,4 1,5 Ni µg/l <3.0 <1.0 1,4 <1.0 < SLV 2001:30 Pb µg/l 1,7 <1.0 <1.0 <1.0 < SLV 2001:30 Sn µg/l <1.0 1,2 <1.0 <1.0 <1.0 V µg/l <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 Zn µg/l ,6 3,4 2,7 Tabell 7 Innehåll av PCB och pesticider i grundvatten Maskinisten Prov GV1a GV1 GV2 GV3 GV4 ELEMENT PCB 28 µg/l < < < < < PCB 52 µg/l < < < < < PCB 101 µg/l < < < < < PCB 118 µg/l < < < < < PCB 138 µg/l < < < < < PCB 153 µg/l < < < < < PCB 180 µg/l < < < < < PCB, summa µg/l < < <0.018 <0.011 < o,p'-ddt µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 p,p'-ddt µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 o,p'-ddd µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 p,p'-ddd µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 o,p'-dde µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 p,p'-dde µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 aldrin µg/l < < < < < dieldrin µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 endrin µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 isodrin µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 telodrin µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 alfa-hch µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 beta-hch µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 gamma-hch (lindan) µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 heptaklor µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 cis-heptaklorepoxid µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 trans-heptaklorepoxid µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 alfa-endosulfan µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010

13 Sida 13 (14) Tabell 8 Innehåll av klorerade kolväten i grundvattenprover Maskinisten Prov GV1a GV1 GV2 GV3 GV4 Riktvärde Källa Element Enhet C crit-gw C crit-sw diklormetan µg/l <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 1,1-dikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 < ,2-dikloretan µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 1,2-diklorpropan µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 triklormetan µg/l <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 tetraklormetan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 1,1,1-trikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 1,1,2-trikloretan µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 hexakloretan µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 cis-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 trans-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 trikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 < (SLV 2001:30), SGU 2008:2 tetrakloreten µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 < (SLV 2001:30), SGU 2008:2 vinylklorid µg/l <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 0,5 (SLV 2001:30) monoklorbensen µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 1,2-diklorbensen µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 1,3-diklorbensen µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 1,4-diklorbensen µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 1,2,3-triklorbensen µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 1,2,4-triklorbensen µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 1,3,5-triklorbensen µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 1,2,3,4-tetraklorbensen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 < /1245-tetraklorbensenµg/l <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 pentaklorbensen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 hexaklorbensen µg/l < < < < < monoklorfenol µg/l <0.100 <0.100 <0.250 <0.250 < monoklorfenol µg/l <0.100 <0.100 <0.250 <0.250 < monoklorfenol µg/l <0.100 <0.100 <0.250 <0.250 < ,3-diklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 2,4+2,5-diklorfenol µg/l <0.20 <0.20 <0.50 <0.50 <0.50 2,6-diklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 3,4-diklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 3,5-diklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 2,3,4-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 2,3,5-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 2,3,6-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 2,4,5-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 2,4,6-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 3,4,5-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 2,3,4,5-tetraklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 2,3,4,6-tetraklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 2,3,5,6-tetraklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25 pentaklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.25 <0.25 <0.25

14 Sida 14 (14) 8 Referenser SLV FS 2001:30, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av Förorenade områden Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport SGF, Rapport I. Fälthandbok, Miljötekniska undersökningar. SGU-FS 2008:2. Sveriges geologiska undersöknings författningssamling. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassifisering och miljökvalitetsnormer för grundvatten SPI-RV, SPI Rekommendation. Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Structor, Undersökning av mark och grundvattenförhållanden på fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm