Kultur - kraft i framtiden

Transkript

1 UTKAST utkast Kultur kraft i framtiden Kulturens framtid mellanrapport av utredningskommitté Undervisningsministeriet Kultur, idrotts och ungdomspolitiska avdelningen November

2 UTKAST Innehåll 1. Inledning 2. Begreppet kultur 3. Minnet/ 3.1 Konst och kulturpolitik i det finska samhället 3.2 EU/Nordisk modell 2 sidor 4. Värden och konflikter/värden vs. val/värdeval och spänningar 10 sidor 3.1. Samhällets kulturella val och spänningar 3.2. Scenarier Förminskningsscenarier 3.3. Lösningsalternativ 5. Metoder och material 3 sidor 4.1. Fundering över metoder 4.2. Material Litteratur och annat material Webbdiskussioner 6. Globala makrovariabler och kultur 10 sidor 6.1 Klimatförändring och hållbarutveckling 6.2. Befolkningens utveckling 6.3 Globalisering 6.4 Världsekonomi 6.5 Immaterial produktion 6.6 Utveckling av teknologi; informationsteknologi, bioteknologi Digitalisering, digikultur, digisamfund och virtualvärld 6.8 Öppna nätverk open source 6.9 Nysamfund 6.10 Individualisering och prosumerism 6.11 Ökning av etisk och ekologisk tänkande, värden "nypauperism" 7. Kulturella makrovariabler 10 sidor 7.1 Konstens och kulturens samhälliga roll (förhållande mellan konst och utbildning, grundläggande konstundervisning, grön tillväxt, hurdan kraft/ faktor kulturen är i framtidens samhälle) 7.2 Kreativitet och kunnighet (kunnighet att tänka annorlunda) 7.3 Värdeval och spänningar 7.4 Kulturella rättigheter 7.5 Kulturell mångfald (ursprungsfolk, minoriteter, kulturella grupper...) 7.6 Upphovsrätt (konstnärer/ företag som strävar efter nyttomaximeringen) 7.7 Svaga signaler 7.8 Uppskatta autentiskhet, eget gjort och handarbete/ hantverk (kultur i allt) 8. Framtidsvyer 15 sidor 8.1 Konstens och kulturens olika områden Konstens nya former 9. Länkar och material Statistik; fritid/ vanor

3 UTKAST Inledning Kultur och idrottsministern Stefan Wallin har tillsatt en kommitté som skall utarbeta ett förslag för kulturens framtid utredningen. Upprättande av utredningen har bestämts i Regeringens strategidokument förbered av Statsminister Matti Vanhanens andra regering. Den senaste utredningen gjordes på 1990talet. Det utnämndes för kommittén som ordförande verkställande direktör Leif Jakobsson från Pro Artibus stiftelse och viceordförande överdirektör Riitta Kaivosoja från undervisningsministeriet samt som medlemmar Risto Nieminen, budgetråd Arto Merimaa från finansministeriet, byggnadsråd Matti Vatilo från miljöministeriet, professor Pekka Sammallahti Uleåborg universitet, specialforskare Ditte Winqvist Finlands kommunförbund, kulturdirektör Pekka Timonen, Helsingfors stad, museichef Berndt Arell Statens konstmuseum, överinspektör Petra Tarjanne arbets och näringsministeriet, upphovsrättsråd Viveca Still undervisningsministeriet, projektkoordinator Maria Antas FILI, överombudsman Antti Arjava Finlands kulturfond, verkställande direktör Raoul Grünstein Kulturfabrik Korjaamo, producent Petri Jokiranta Cinet Ab, teaterchef Erik Kiviniemi Vasa stadsteater, generaldirektör Marja Makarow European Science Foundation, ordförande Hannele Parviala, Bildkonstlärarna rf, verkställande direktör Cay Sevón Åbo 2011 stiftelse samt kulturpedagog Fatima Usman, AFAES ry. För kommitténs sakkunniga utnämndes direktör Jukka Liedes från undervisningsministeriet, professor i kulturpolitik Anita Kangas från Jyväskylä universitet, direktör Paula Tuomikoski från undervisningsministeriet, specialforskare Sari Karttunen från Statistikcentral, direktör (tjänsteledigt) Markku Wilenius från Framtidsforskningscentrum, specialforskare Tanja Kotro Konsumentforskningscentral. För kommitténs sekretariat utnämndes som general sekreterare konsultativ tjänsteman Hannele Seitsonen, som sakkunnigsekreterare kulturråd Esa Pirnes, och som projektsekreterare politices magister Vava Lunabba. Kommitténs uppgift var att utformas hur den globala verksamhetsmiljön reflekterar kultur, kartläggas förändringsfaktorer på konst och kulturfältet samt beskriva förutsättningar för utvecklingen av konst och kultur. Den centralaste målsättningen är att synligtgöra de val och medel som säkerställer förverkligandet av kulturella rättigheter samt utvecklingen av konst och kultur under de förändrade förhållandena. Kulturens framtidutredning kartlägga konst och kulturfältets nationella och internationella förändringar samt förutsättningar och möjligheter för kreativt konstnärligt arbete. värdera den offentliga förvaltningens ansvar samt kommunalförvaltningens, privata sektorns och tredje sektorns roll i utvecklingen av kultur. beskriva kulturens samhälliga och regionala betydelse och dess betydelse för människans välmående i olika ålders och minoritetsgrupper i förhållandet till likvärdighet undersöka upprätthållandet och skyddet av kulturmiljö och kulturarv och förutsättningar och utmaningar relaterade till det ta i beaktande kultursektorns möjligheter och påverkningar inom ekonomin och sysselsättningen. ge utvecklingsförslag och rekommendationer om förverkligandet och dess uppföljning och evaluering Arbetsfaser Mellanrapport, Kultur Framtidens kraft. November Slutrapport Kultur Framtidens kraft. Mars 2010.

4 UTKAST Framtidsforum för Europas kulturhuvudstad Kulttuuri tulevaisuuden voima, Kultur Framtidens kraft, Culture Power of Future, Culture Pouvoir d Avenir. Februari 2011, Åbo. 2. Begreppet kultur Begreppet kultur är definierad i olika sammanhang på flera olika sätt bredare och smalare och med betoningen på olika synvinklar. Utredningens utgångspunkt är att utforma riktningen av konstnärliga och kulturella fenomen och samhälliga spänningar via kontinuerliga händelser och kommunikation och genom diskussioner. Det tas i beaktande den kreativa människan, konst, kulturmiljö, immaterial och material kulturarv, kulturservice, kulturella rättigheter, kulturell mångfald, media, konsumtion av kultur och kreativ ekonomi. Kultur kan inte definieras officiellt eller på ett uttömmande sätt. Definitionen av kultur i Unescos Mexiko deklaration (1982) är en bred och välkänd definition: "Kulturen kan i sin vidaste bemärkelse sägas vara hela den mångfald, som formas av de mentala, materiella, intellektuella och emotionella drag som är typiska för samhällena eller samhällsgrupperna. Kulturen omfattar, förutom konst och litteratur, också levnadssätt, individens grundläggande frioch rättigheter, värdesystem, traditioner och övertygelser." Mexikodeklarationen 1982 Unescos definition har fungerat i utredningsarbetet som referensram på grund av dess omfattning och dess internationella karaktär. Jämfört med Unescos definition har kultur dock velat uppfatta i utredningen som en mera dynamisk, något i konstant förändring och som ett livsområde med spänningar. Konst och kultur är absoluta och nödvändiga grundsaker för den mänskliga existensens, vars nyskapande påverkning utstrålar på livets alla område och direkt samt som tillämpningar påverkar till den samhälliga och ekonomiska verksamheten. 3. Värden och konflikter/ Värden vs. val 3.1. Samhällets kulturella val och spänningar En kompakt sammanfattning som resultat av utredningen beskrivning av de axlar och spänningar på konst och kulturfältet i vilka det skall tas beslut och göra val för framtiden. Samtidigt försöks det klargöra värdekonflikter mellan spänningarna och uppfatta praktiska lösningar som följer av de olika val. Till exempel: nationell kultur kulturell pluralism/mångkulturalism konstens egenvärde instrumentellt värde konstens och kulturens offentliga understöd marknadsmässighet barn och unga åldrande befolkning stadskärna förort/centrum landsbygd etc...

5 UTKAST Scenarier Förminsknings scenarier 3.3. Lösningsalternativ Till exempel på axeln offentligt understöd av konst och kultur privatisering, hur finansieringsmekanismer utvecklas i praktiken: huvudvikt i offentligt understöd de olika målen för offentligt och privat understödkombination av offentlig och privat finansiering /gemensamma projekt / hybrider pris på kreativa produkter och subventering förtroende på privat finansiering och så vidare Metoder och material 4.1. Fundering över metoder Framtidsforskning har utvecklat i nära förhållanden till forskningstraditioner av samhällsvetenskap och humanistiska vetenskap. I framtidsforskningen betonas kunskap och motiveringar, i undantag till andra vetenskapsgren, till en bred visionärisk kunskap och den lämnar inte utanför kunskap om värden och värderingar. För att samla information om framtiden används, som inom konsten, intuition och helhetsbetonande uppfattningsförmåga. Framtidsforskningen försöker utbreda människans medvetenhet till en global medvetenhet som består av tre dimensioner: tid, medmänniska och livsmiljö. Global medvetenhets tre dimensioner: tid: förgångna nuet framtid medmänniskor: familj by stad område världsdel värld livsmiljö: klimat natur föroreningar bygd miljö Framtidsforskningens uppgift: Kartläggning av möjliga framtidsutsikter Uppfattning av olika möjligheters sannolikhet Analysering av begäran på olika möjligheters Sannolik och genomtänkt information, som systematiskt tänkande genererar, är en grund för de värderingar som omfattar framtiden och som framtidsforskningen ägnar sig åt. Utöver information som olika vetenskapsgrenar tillhandahåller beaktar framtidsforskningen information som baserar sig på mänsklig erfarenhet och förståelse. Att skissera upp framtiden grundar sig på att man på olika sätt förmår gestalta nuet. I tankemodellerna kan man utgå ifrån och betona antingen de positiva eller de negativa sidorna i det som existerar. Framtiden låter sig dechiffreras i olika berättelser, d.v.s. scenarier, som

6 UTKAST avspeglar alternativa innehåll. Eller så kan man utgå från framtidens system och processliknande karaktär och betona de kedjor som uppstår mellan orsak och verkan. I redogörelsen för kulturens framtid begränsar man sig inte till en enskild metod inom framtidsforskningen som är svår att verkställa. På ett selektivt sätt utnyttjar man olika metoder. Det avgörande är att kartlägga grundläggande information om framtiden och att klarlägga sätten på vilka informationen tillämpas inom kulturen och inom olika konstområden. Vidare ska man finna en metod för att fokusera på information från sakkunniga och på svaga signaler. När man prognostiserar utveckling inom kultur och konst så behövs utöver uppskattningar, som grundar sig på kvantitativ information, information från sakkunniga i syfte att gestalta alternativa, kvalitetsinriktade utvecklingsstigar. Den inherenta utveckling, som karakteriserar kultur och konst, förutsätter för sin del att man letar efter svaga signaler. Den information som sakkunniga besitter samlas in i form av möten och samtal för representanter inom olika delområden inom kultur och konst. Den kommitté som har i uppgift att förbereda en redogörelse om kulturens framtid erbjuds en framtidsverkstad. I takt med att redogörelsen formas erbjuder undervisningsministeriets webbsidor en möjlighet för intresserade att medverka i en öppen och diskuterande process. På ett grundläggande plan ska arbetet med att skissera upp kulturens framtid förankras i en helhetsbaserad kunskapssyn Det är viktigt att kunna gestalta och beskriva de spänningar som finns mellan olika alternativ som banar väg för olika utvecklingsvägar. Det är också viktigt att greppa de värden och de konflikter i värderingar som skiljer åt olika utvecklingsvägar Material Litteratur och annat material Man har använt som bakgrundsmaterial tidigare kulturpolitiska strategier, utredningar, statsrådets principbeslut, andra redogörelser och betänkande samt relevant litteratur och artiklar (Bilaga1). Målet är att allt skall uttryckas så kompakt som möjligt i utredningens mellanoch slutrapport. Rapporterna kommer inte att innehålla beskrivningar av nuläget utan den delen behandlas i referensmaterialet, dvs. källmaterial och länkar. Kommitténs sekretariat har träffat representanter från konst och kulturfältet och deltagit till relevanta evenemang under våren 2009, bland annat från musikfält, nymedia, teater och cirkus. Ytterligare har sekretariatet varit på en exkursion i Sverige för att bekanta sig med den svenska kulturutredningen samt med vissa svenska kulturaktörer och institut. Vårens möten med konstfält och seminarierna samt de kommande möten, som är bekräftade, är uppräknade i bilagorna (Bilaga 2). Det skall organiseras i december ett seminarium i Åbo kring ämnen som tas upp i utredningen för kulturens framtid. Meningen är att samla sakkunniga till seminariet både från Sverige och Finland Din åsikt webbforum Den första allmänna diskussionen relaterad till Kulturens framtidutredning öppnades på statsförvaltningens elektroniska diskussionsforum som upprätthålls av Justitietsministeriet.

7 UTKAST Diskussionsforumet var öppet under tiden Meningen med diskussionsforumet var att aktivera fältet för diskussioner kring utredningen. Sekretariatet för kommittén för Kulturens framtidutredning hade förberett frågorna. Kommentarerna i Din åsiktwebbforum tas i beaktande i förberedningsarbetet av Kulturens framtidutredning. Det kom allt som allt 27 stycken kommentarer. Speciellt frågan gällande upphovsrätt väckte livligt diskussion både för och mot. I det följande finns en kort sammanfattning av kommentarerna. 1) Vad är den viktigaste kulturformen och kulturservicen för dig? Många betraktade som de viktigaste kulturformer litteratur, språk och musik. Ytterligare ansågs visualkonst, kulturmiljö, teater och film vara viktiga kulturformer. Det viktigaste kulturservice var överlägset bibliotek också Internet nämndes i flera av kommentarerna. 2) Förvekligas jämställdhet inom kulturen? Vilka kulturformer hör till välfärdsstatens grundrättigheter? Till välfärdsstatens grundrättigheter ansågs tillhöra alla kulturformer. Det hade lyfts fram bl.a. kvalitet och tillgänglighet av skolor och bibliotek som en del av kulturella grundrättigheter för välfärdsstatens medborgare. Statsmakten ansågs befrämja förverkligande av grundrättigheter på följande sätt: säkerställa att yttrandefrihet förverkligas oberoende av individens samhälliga ställning, ge ekonomiskt understöd för sådana kreativa områden som inte med sin verksamhet kan trygga den ekonomiska ställningen samt med upphovsrättslagstiftning som stöder kreativitet utan att den förvandlas till en mekanism som i första hand understöder ekonomisk nyttomaximering och begränsar kreativitet. I många av kommentarerna togs det upp digitaliseringens och Internets befrämjande inverkan i förverkligande av kulturens jämställdhet och regional tillgänglighet. Det togs även upp konstnärernas ekonomiska jämställdhet som inte ansågs förvekligas i förhållande till majoritetsbefolkningen. 3) Begränsar upphovsrätten kreativitet? I stort sätt fördelades kommentarerna i jaa och nej svaren men i en del kommentarerna ansågs upphovsrättsfrågorna innehålla både goda och dåliga sidor. I en del av kommentarerna ansågs att upphovsrätten inte begränsar kreativitet utan skyddar upphovsmans rättigheter och tillåter kontinuerligt kreativitet, vilket möjliggör att en upphovsman kan leva med egna inkomster. I flera av kommentarerna bekymrades över upphovsmäns försörjning. Det kritiserades att den nuvarande lagstiftningen är sträng och gammaldags. Det även diskuterades hur verkskydden försvårar bland annat moderniseringen av verk, distribuering av existerande kreativitet och begränsar kreativitet. De centralaste problemen ansågs vara bl.a. de olika skyddstiders oändamålsenliga längder, förvandlingen av en mekanism som var skapad för att skydda individen till en mekanism som maximerar vinsten på företagsverksamheten. I kommentarerna togs det upp bl.a. att det borde vara tillåtet att använda verken i ickekommersiellt sammanhang, till exempel, att kunna göra en fanvideo.

8 UTKAST Den öppna diskussionen om relaterade ämnen fortsätter på undervisningsministeriets sidor under hela utredningsarbetets gång. Kommentarerna och förslagen som kommit fram i diskussionerna används som bakgrundsmaterial i utredningsarbetet. 5. Globala makrovariabler och kultur 5.1. Klimatförändring och hållbarutveckling Kulturella påföljder av klimatförändring och hållbarutveckling: klimatflyktingar: mångkulturalism Ökningen av global medvetenhet och innehåll i konst och kultur nya former av kulturella nätverk hållbarhet, etisk och ekologisk design, värden... kontroversiell konsumtion: ökning av immaterial konsumtion på konst och kultur men samtidigt ökar också resandet... hot mot kulturarv som förorsakas av klimatförändringen 5.2. Demografi Kulturella påverkningar av demografi: demografi på makronivå Finlands demografi prognoser migration och exil kulturellt mångfall 5.3. Globalisering Kulturella påverkningar av globaliseringen: nya globala hot mot kulturegendom Blue shield... kultur och konst ökar den globala medvetenheten och fungerar som medel för diskussionsforum globala etiska koder kulturellt mångfall vs. homogenisering och västerländska kulturens dominans/postkolonialism religioner ja livsåskådningar som kulturarv, relativism vs. universalism kulturidentitet kultur och välfärd 5.4. Världsekonomi Ekonomisk dimension av kulturkonsumtion: tillväxt av kreativ ekonomi ekonomi av kulturaktörer utnyttjande av kultur i all produktion

9 UTKAST ökningen av designs betydelse värdering av konstens och kulturens ekonomiska satsningar som en del av samhällig bokslut/bokföring / som en del av marknadsbokföring konst och kultur som sysselsättare/företagsamhet korta och långa cyklers ekonomiska värderingar/ ideologi för kontinuerlig ekonomisk tillväxt vs. evolutionär sätt att närma sig samhällets kulturkapital en del av socialtkapital 5.5. Immaterial produktion ökning på immaterial konsumtion/ökning på konsumtion av kultur och konst ökning på kreativ ekonomi/ ekonomi av kulturaktörer karaktären av en kreativ produkt som en planeringsintensiv produkt syssälsättnings funktion som förutsättning för vettig utbyte och välfärd. priset på kreativa produkter och subventering en kreativ produkt utmanar den kontinuerliga ekonomiska tillväxten och förutsätter nya finansieringsmekanismer karaktären av kreativ produktion som en medel för kulturell jämställdhet och spridning 5.6. Utveckling av teknologi; informationsteknologi, bioteknologi... IT som förutsättning för ny kultur utveckling av teknologi och hybridkonst 5.7. Digitalisering, digikultur, digisamfund och virtualvärld virtuella samfund: facebook, youtube, twitter, avattaret former av virtuell kultur blog virtuella delkulturer virtuell spridning av konstens och kulturens olika former 3D teater nätverk? 5.8. Öppna nätverk open source konstens och kulturens nya öppna nätverk samfunds forum open sourcekonst open source ekonomi och kollektiv produktions sätt/metoder wikiversity, öppna utbildnings miljöer/ läromiljöer open source kulturförvaltning 5.9. Nysamfund nätverkssamfund, digisamfund närsamfund, lokalt, närområden

10 UTKAST nya och gamla del och subkulturer Individualisering och prosumerism individualism / frihets utmaningar prosumerism delaktighet meningsproduktion Ökning av etisk och ekologisk tänkande, värden "nypauperism" kulturella rättigheter som en del av mänskliga rättigheter etisk konsumtion ekologisk design natur källa för ny konst kulturens etiska dimensioner unga begränsar sin konsumtion/ideologi av kontinuerlig ekonomisk tillväxt? närkonsumtion, återvinning, återvunnen konst 6. Kulturella makrovariabler 6.2. Konstens och kulturens samhälliga roll konstens samhälliga betydelse/ relevans och effektivitet konst och kultur som samhälliga investeringar, källa för kreativitet, diskussions arena, självuttryck, kanal för frihet... konst och kultur homogenisering, medel för västerländska dominans och postkolonialism? konst och kultur som högsta i behovshierarkin vs. människan grundegenskaper/ definierare av en grundmänsklighet Olika former av finansieringen av kultur nya former och vanor 6.3. Kreativitet och kunnighet konst och färdighetsämnen i allmänbildande skola publik, tillgänglighet, delaktighet universitet sysselsättning forskning 6.4. Värdeval och spänningar dessa utvecklas under arbetets gång 6.5. Kulturella rättigheter kulturella rättigheter som en del av mänskliga rättigheter kulturella rättigheter som allemansrättigheter vs. marginalisering

11 UTKAST tillgänglighet, åtkomlighet, deltagande, delaktighet rätt till kulturarv och identitet kulturellt mångfall, mångkulturalism invandrare, nyfinländare relativism och universalism 6.6. Kulturell mångfald ursprungsfolk, minoriteter, kulturella grupper... delaktighet 6.7. Immateriala rättigheter Rundradio har stor inflytelse, t.ex. prejudikat (visionerar nätvärld, bygger modeller) Det skulle vara bra att iakkta de olika intressena: Konstnärer/ företag som försöker maximera vinsten/ upphovsman som vill använda verk till ickekommersiellt ändamål Immateriella rättigheter i konst och kultur produktion: patent, varumärk, modellskydd, upphovsrätt garantera försörjning rättvis inkomstfördelning av immaterial inkomster upphovsrätts begrepp? flexibel beskattning av upphovsrätt piratism avtalsfrihet rättvist avtal vs. diktering anställningspresumtion vs. namnangivelserätt creative commons, copyleft kollektiv upphovsrätt / upphovsrätt för kulturarv Disneycase vs. namnangivelserätt upphovsrätt vs. tillgänglighet 6.8. Svaga signaler 6.9. Ökning av autentiskhet, självgjort och handarbete ökning av handarbete ekologiskhet "Kultur på alla områden?" kultur på alla områden/tillämpningar

12 UTKAST Framtidsvyer 7.1. De olika framtidsvyerna från konst och kulturfältet/ områden (ca. en sida/ konstfält) n Konstens nya former Art&Science: biokonst, biodesign, konstens nya dimensioner och skalor, etiska skalor, nya dimensioner av iaktagelser och gestaltningar, nanokonst n Länkar och material