Socialdepartementet 25 september 2014 Diarienummer S2014/5406/FST

Transkript

1 Scialdepartementet 25 september 2014 Diarienummer S2014/5406/FST Remissyttrande över betänkandet Privat införsel av alkhldrycker Tydligare regler i knsekvens med svensk alkhlplitik (SOU 2014:58) Systemblagets remissyttrande består av en sammanfattning av Systemblagets ställningstaganden, ett avsnitt med allmänna kmmentarer till de alkhlplitiska ch EUrättsliga utgångspunkterna, ett avsnitt med mer detaljerade kmmentarer till utredningens förslag, ch slutligen ett avsnitt sm berör frågrna kring tillsyn. 1 SAMMANFATTNING AV SYSTEMBOLAGETS STÄLLNINGSTAGANDEN Systemblaget välkmnar att utredningens förslag bygger på att aktörer med kmmersiella intressen ska hållas utanför detaljhandeln med alkhldrycker, i enlighet med utredningens bedömning av den svenska alkhlplitiken ch de EU-rättsliga utgångspunkterna. Men Systemblaget anser att utredningsförslagen inte är tillräckligt långtgående för att vara knsekventa i förhållande till den svenska alkhlplitiken ch inte är tillräckligt tydliga för att klargöra gränserna för det tillåtna/tillåtna. Systemblaget anser därför att utredningens förslag bör ändras ch förtydligas på följande sätt. Endast distansköp bör tillåtas: Systemblaget instämmer i att det bör tydliggöras att de åtgärder sm får vidtas i samband med privatinförsel enbart avser transprter, ch att begreppet annan berende mellanhand bör utmönstras ur det s.k. privatinförselundantaget i 4 kap. alkhllagen. Utredningen föreslår dck samtidigt att såväl distansförsäljning 1 sm distansköp 2 ska tillåtas, vilket är mycket prblematiskt. Om distansförsäljning tillåts kan det inte längre anses vara fråga m just privat införsel utan m en frm av detaljhandel med alkhldrycker sm står i strid med detaljhandelsmnplet. Den av utredningen föreslagna lagändringen dvs. att distansförsäljning ska tillåtas - utgör en lycklig liberalisering då det inte finns någt i 4 kap. alkhllagen i dess nuvarande lydelse sm ger grund för att anta att någt annat än distansköp är tillåtet. Dessutm avviker förslaget från den lagstiftningsmdell sm framgångsrikt tillämpas i Finland, där endast distansköp tillåts. Att dra paralleller till den nrska lagstiftningen i detta avseende är inte relevant, eftersm Nrge har ett förbud mt marknadsföring av alkhldrycker. Det lär vara detta förbud sm utgör den viktigaste förklaringen 1 Dvs. att alkhldryckerna förs in till Sverige genm säljarens försrg. 2 Dvs. alkhldryckerna förs in till Sverige genm köparens försrg.

2 2 till att Nrge har lyckats bättre än Sverige med att begränsa mfattningen av den kmmersiella e-handeln med alkhldrycker vid sidan m detaljhandelsmnplet. Det bör mt denna bakgrund tydliggöras att det s.k. privatinförselundantaget i 4 kap. alkhllagen endast mfattar distansköp ch att det alltså endast är just privat införsel sm är tillåtet. Orden genm säljarens försrg bör därför tas brt i den föreslagna nya paragrafen 4 kap. 5 alkhllagen. Även alkhlskattelagen bör förtydligas för att säkerställa att endast distansköp tillåts: Reglerna i alkhllagen ch reglerna i alkhlskattelagen är mtstridiga ch det är enligt Systemblaget reglerna i alkhlskattelagen sm behöver justeras. Sm nämnts finns inget i alkhllagen sm ger grund för att anta att distansförsäljning är tillåten. Reglerna m distansförsäljning i alkhlskattelagen ger dck intryck av, ch har ckså de fact tagits sm intäkt för, att det är tillåtet för säljaren att ägna sig åt fullskalig distansförsäljning. Bestämmelserna m distansförsäljning av alkhldrycker i alkhlskattelagen bör därför tas brt ch enbart bestämmelserna sm reglerar distansköp bör kvarstå. Främjandeförbudet bör göras heltäckande ch även mfatta säljaren: Systemblaget delar utredningens bedömning att privatinförselundantaget bör kmpletteras med ett separat förbud mt kmmersiellt främjande av privat införsel av alkhldrycker. Utredningens förslag till ett nytt främjandeförbud är dck inte tillräckligt eftersm säljaren ch de marknadsföringsåtgärder ch marknadsföringskanaler sm säljaren använder sig av föreslås undantas från förbudet. 3 Av betänkandet framgår att avsikten med utredningens förslag till ett nytt främjandeförbud är att förbjuda tredje part från att underlätta för eller uppmuntra till försäljningen vid privat införsel (förutm såvitt avser rena transprter). Men undantaget för säljaren ch dennes marknadsföringskanaler kan tlkas så mfattande att det avsedda ändamålet med regleringen inte kmmer att uppnås. Det finns istället betydande risk för att förbudet i praktiken inte alls kmmer att medföra några praktiskt viktiga begränsningar för de privata aktörernas möjligheter att kmmersialisera den svenska marknaden. Utredningens förslag att undanta säljaren från främjandeförbudet överensstämmer inte med de intressen ch syften sm bär upp alkhllagstiftningen. Det föreslagna främjandeförbudet bör därför - med förebild från ltterilagens främjandeförbud - göras heltäckande ch även mfatta säljaren. Orden för annan än säljaren bör därmed tas brt i den föreslagna nya paragrafen 4 kap. 6 alkhllagen. Systemblaget anser att det är EU-rättsligt möjligt att i van nämnda avseenden gå längre än utredningens förslag. Det finns ingenting i Rsengrendmen (eller i EU-dmstlens rättspraxis i övrigt) sm tyder på att det finns krav på att införa några rättigheter för säljarna när det gäller frmerna för deras exprt av alkhldrycker till svenska knsumenter. Det knsekventa ch heltäckande främjandeförbud sm finns på spelmrådet har dessutm gdtagits av EUdmstlen. 4 Systemblaget menar att van nämnda ändringar ch förtydliganden av 3 Utifrån vad sm har angetts i avsnitt i betänkandet ch i författningskmmentaren utgår Systemblaget ifrån att utredningens förslag avser att innehålla ett undantag för säljaren, även m författningsförslaget på sid 20 i betänkandet är annrlunda frmulerat. Systemblaget utgår alltså ifrån att förslaget till ny paragraf 4 kap. 6 alkhllagen inte är krrekt återgiven i författningsförslaget. 4 Se dmen i de förenade målen C-447/08 ch C-448/08, Sjöberg ch Gerdin.

3 3 utredningens förslag är nödvändiga för att uppfylla de EU-rättsliga kraven på att den svenska alkhlplitiska regleringen ska vara lgisk, systematisk ch knsekvent. När det gäller den EU-rättsliga bedömningen hänvisar Systemblaget även till ett rättsutlåtande sm Systemblaget har inhämtat från den tidigare dmaren i EU-dmstlen Stig vn Bahr, se Bilaga 1. 2 ALLMÄNNNA KOMMENTARER TILL DE ALKOHOLPOLITISKA OCH EU-RÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTERNA Utredningsmaterialet utgör ett gtt kunskapsunderlag när det gäller bakgrund, utveckling ch aktuell situatin beträffande privat införsel av alkhldrycker. Systemblaget delar utredningens bedömning av många av de alkhlplitiska ch EU-rättsliga utgångspunkterna för utfrmningen av en reglering för privat införsel av alkhldrycker. Hit hör att det av regleringen i alkhllagen tydligt bör framgå vad sm är tillåtet i samband med privat införsel av alkhldrycker. Detsamma gäller utredningens utgångspunkt att det till följd av desintresseringsprincipen 5 ch detaljhandelsmnplet är befgat att hindra kmmersiella aktörer från att främja enskilda persners anskaffning av alkhldrycker från utlandet. Systemblaget instämmer vidare i utredningens bedömning att EU-dmstlens dmar ch den svenska lagstiftningen gällande privat införsel inte syftade till att öppna upp för kmmersiella aktiviteter ch att många av de aktiviteter sm förekmmer i dag redan är lagliga. En viktig utgångspunkt för utredningen är att det ckså ur ett EU-rättsligt perspektiv är avgörande att detaljhandeln med alkhldrycker är förbehållen detaljhandelsmnplet samt att privata vinstintressen så långt möjligt begränsas i alkhlhanteringen. Endast på så sätt uppnås en systematisk ch sammanhängande alkhlplitik, sm kan försvaras EU-rättsligt. Systemblaget instämmer ckså i utredningens bedömning att medlemsstaternas intresse att hålla privata vinstintressen brta från en reglerad alkhlmarknad är lika legitimt ur ett EUrättsligt perspektiv sm det har ansetts vara i fallet med en reglerad spelmarknad. Systemblaget anser dck att dessa viktiga utgångspunkter inte har fått tillräckligt genmslag i utredningens förslag till lagändringar. Resultatet blir en delvis mtsägelsefull ch svårförklarlig reglering, sm inte följer en knsekvent alkhlplitisk linje. Därmed äventyras även den föreslagna regleringens EU-rättsliga legitimitet. Sm utredningen påpekar utgör det kmmersiella intresset på alkhlmrådet en stark mekanism sm riskerar att skada flkhälsan. Sedan dmarna Rsengren 6 ch kmmissinen mt Sverige 7 har kmmersiella aktörer ch privata vinstintressen växt fram i snabb takt. Detta har skett på grund av att reglerna m privat införsel av alkhldrycker har kunnat utnyttjas på ett sätt sm inte var avsett. Utvecklingen visar tydligt med vilken styrka ch kreativitet sm privata vinstintressen utnyttjar ch utmanar tydligheter i lagstiftningen för att etablera sig på marknaden. Den visar ckså hur svårt det är för rättsvårdande myndigheter att hejda en sådan utveckling när säkerhet föreligger m vad sm är lagligt ch inte. Erfarenheterna efter de lagändringar sm infördes efter Rsengrendmen, ch det förväntat frtsatta starka kmmersiella intresset för e-handel med alkhldrycker, innebär att nya regler på mrådet måste (a) upprätthålla en klar skiljelinje mellan enskildas rätt till privat införsel från 5 Innebörden av denna princip är att så långt sm möjligt begränsa privata vinstintressen i alkhlhanteringen med målet att begränsa alkhlens skadeverkningar i samhället. Desintresseringprincipen har under snart 100 år varit en bärande princip i svensk alkhlplitik. 6 Dm av den 5 juni 207 i mål C-170/04, Rsengren m.fl. mt Riksåklagaren, REG 2007, s. I Dm av den 4 ktber 2007 i mål C-186/05, kmmissinen mt Sverige, REG 2007, s. I-129.

4 4 utlandet ch försäljning till knsument i Sverige, (b) vara mycket tydliga ch inte lämna utrymme för gränsdragningsprblematik ch frtsatta kringgåenden, ch (c) säkerställa att privat införsel även frtsättningsvis endast kan få en marginell kmmersiell betydelse. Systemblaget anser att utredningens förslag inte uppfyller nyss nämnda förutsättningar, av skäl sm närmare redvisas närmare i avsnitt 3 nedan. Förslagen stänger inte dörren för frtsatt kmmersialisering av denna försäljningskanal till svenska knsumenter. Om utredningens förslag genmförs i förändrad frm talar mycket för att dagens kmmersiella aktörer kmmer att kunna frtsätta sina verksamheter utan några större anpassningar, eller utan några anpassningar alls. Därtill lär det växa fram ett strt antal nya aktörer på marknaden, eftersm den säkerhet sm tidigare mgav mrådet försvinner. Den kmmersiella e-handeln med alkhl kmmer därmed att kunna frtsätta expandera i förminskad takt ch det kmmer att frtsätta finnas ett enkelt sätt för kmmersiella företag att ta sig runt detaljhandelsmnplet ch med privata vinstintressen sm drivkraft sälja alkhl till svenska knsumenter. Det ska här nteras att den utveckling ch expansin sm vi generellt har sett inm e-handeln under de senaste åren sannlikt inte är någnting jämfört med vad sm kmmer under de kmmande ti åren. Alkhl är en vara sm med säkerhet kan bli mycket framgångsrik på nätet, bl.a. på grund av låg s.k. kläm- ch kännfaktr, m inte en restriktiv lagstiftning begränsar utvecklingen. 8 En reglering sm den utredningen föreslår där distansförsäljning tillåts ch där säljarna frtsättningsvis tillåts marknadsföra sig i Sverige med hjälp av svenska marknadsföringskanaler dvs. på det sätt sm de nu gör riskerar att tlkas sm en kmprmisslösning sm medför nya rättsliga prblem ch risker, inte minst EU-rättsliga. Det kan ifrågasättas m en sådan reglering sm utredningen föreslår bygger på en knsekvent plitisk linje. För allmänheten lär det i så fall även frtsättningsvis framstå sm att det är svenska aktörer sm säljer alkhl till svenska knsumenter ch nu med fullt lagstöd. Förslagen är därmed inte tillräckliga för att långsiktigt bevara de principer ch syften sm bär upp svensk alkhlplitik ch därmed inte heller för att åstadkmma den eftersträvade uppstramning sm uppfyller de EU-rättsliga kraven på systematik ch knsekvens. Systemblaget föreslår därför att utredningens förslag ändras ch förtydligas på det sätt sm närmare beskrivs nedan i avsnitt 3. 3 DETALJERADE KOMMENTARER TILL UTREDNINGENS FÖRSLAG 3.1 Förslaget till ändringar av undantaget för privat införsel (avsnitt 8.3 i betänkandet) Föreslagen reglering av införselsituatinen (avsnitt i betänkandet) Systemblagets ställningstagande ch förslag Systemblaget delar utredningens bedömning att det bör tydliggöras att de åtgärder sm får vidtas i samband med privatinförsel enbart avser transprter, ch att begreppet annan berende mellanhand bör utmönstras ur det s.k. privatinförselundantaget i 4 kap. alkhllagen. 8 Carin Blm ch Jnas Arnberg, Försäljning av alkhl på nätet, HUI Research.

5 5 När det gäller den mycket viktiga frågeställningen m det finns anledning att göra skillnad på distansköp (dvs. när alkhldryckerna förs in till Sverige genm den enskildes försrg) ch distansförsäljning (dvs. när alkhldryckerna förs in till Sverige genm säljarens försrg) föreslår dck utredningen att såväl distansförsäljning sm distansköp ska erkännas sm tillåtet enligt svensk lag. Systemblaget avstyrker detta förslag sm riskerar att skada flkhälsan ch underminera den svenska alkhlregleringens EU-rättsliga legitimitet. Systemblaget föreslår istället att det tydliggörs att det endast är distansköp sm är tillåtet ch mfattas av det s.k. privatinförselundantaget i 4 kap. alkhllagen. Detta görs enklast genm att rden eller genm säljarens försrg tas brt i den föreslagna nya paragrafen 4 kap. 5 alkhllagen. Endast på detta sätt blir det tydligt att det är just privat införsel sm är tillåtet. Systemblagets förslag till författningstext framgår av Bilaga 2. Vidare medför utredningens förslag m ett begränsat främjandeförbud (se avsnitt nedan) att ett förtydligande av privatinförselundantaget får begränsat värde, eftersm det föreslagna undantaget av säljaren ch säljarens marknadsföringskanaler från främjandeförbudet innebär att det frtsatt kmmer att lämnas utrymme för andra frmer av kmmersiell verksamhet på svenskt territrium än själva transprten. Därför bör även det föreslagna främjandeförbudet ändras på så sätt att undantaget för säljaren tas brt (se närmare nedan). Skälen till Systemblagets ställningstagande ch förslag Att endast distansköp dvs. privat införsel - tillåts är avgörande för möjligheterna att stppa nuvarande utveckling ch begränsa en frtsatt kmmersialisering på mrådet ch på så sätt upprätthålla alkhlplitikens desintresseringsprincip. Det finns ingenting i Rsengrendmen (eller i EU-dmstlens rättspraxis i övrigt) sm medför att det måste införas rättigheter för säljarna när det gäller frmerna för deras exprt till svenska knsumenter. Om distansförsäljning till svenska knsumenter tillåts blir det helt legalt för säljaren att anlita transprtör ch mhänderta inbetalning av skatten, dvs. att bedriva en frm av detaljhandel med alkhldrycker. Detta innebär vidare att försäljningen kan rdnas på ett sätt sm är enkelt ch attraktivt för svenska knsumenter ch att säljaren genm egna specialanpassade lgistiklösningar enkelt kan hantera de på alkhlmrådet förhållandevis tunga transprterna. Detta medför i sin tur att framgångsrika, vinstmaximerande affärsverksamheter på detta mråde ges möjlighet att frtsätta att expandera - trts att Systemblaget har ensamrätt på att sälja alkhlhaltiga drycker i detaljhandelsledet. Härtill kmmer att varje spår av privat införsel försvinner ur knsumentens synvinkel vid denna lösning, eftersm knsumenten då kan beställa alkhldrycker på en svenskspråkig hemsida ch få dryckerna hemskickade på precis samma sätt sm gäller vid internetköp av andra varr ch vid internetköp från svenska aktörer. För att fråga ska vara m en privat införsel, måste det helt enkelt vara privatpersnen sm står för införseln. Så är inte fallet m transprt kan ske genm säljarens försrg. Utredningens förslag skulle i praktiken innebära att distansförsäljningsverksamheter - sm av många redan i dag anses vara lagliga - får ett lagstöd. Dessutm kan nya aktörer förväntas. Detta ökar i sin tur tillgängligheten till alkhldrycker ch privata vinstintressen i försäljningen till knsumenter. Att det enbart är distansköp sm tillåts ch att skiljelinjen mellan distansköp ch distansförsäljning upprätthålls vid tillämpning av både alkhllagen ch alkhlskattelagen är således avgörande för att upprätthålla en tydlig distinktin mellan privat införsel från utlandet ch försäljning i Sverige (sm mfattas av detaljhandelsmnpl) ch för att säkerställa att privat införsel även frtsättningsvis endast får en marginell kmmersiell betydelse. Detta är i sin

6 6 tur avgörande för att inte desintresseringsprincipen ch detaljhandelsmnplets ställning ch i förlängningen den svenska alkhlplitiken ska undermineras. Precis sm utredningen påpekar avsåg Rsengrendmen inte kmmersiella aktörers förutsättningar att sälja ch marknadsföra sina drycker till knsumenter, utan handlade m privatpersners rätt att för eget bruk införskaffa ch föra in alkhldrycker från andra medlemsländer. Den svenska alkhlplitiken, bl.a. desintresseringsprincipen, gör sig lika starkt gällande avsett m säljaren befinner sig i utlandet eller inm Sveriges gränser ch det finns därför ingen lgik i utredningens förslag: att tillerkänna en säljare i utlandet rätt att försälja alkhldrycker till svenska knsumenter (dvs. bedriva detaljhandel) medan en säljare i Sverige är förbjuden att försälja alkhldrycker till svenska knsumenter. Systemblaget menar att redan nuvarande lagtext (dvs. 4 kap. 4 punkten 7 alkhllagen) rimligen inte kan läsas på någt annat sätt än att det endast är privat införsel sm är tillåten. Således att det är den enskilde privatpersnen ch inte säljaren sm måste föra in alkhldryckerna i Sverige ch att privatpersnen ska ha denna ställning berende av vem sm anlitas för transprten. Denna tlkning är sm anförts van i linje med Rsengrendmen sm handlade m en rendlad privatinförselsituatin där köparen mbesörjde transprten ch betalade svensk alkhlskatt. Vad EU-dmstlen lade fast i Rsengrendmen var att den tidigare svenska regleringen sm innebar ett abslut förbud för svenska privatpersner att anlita tredje man (transprtör) för imprt av alkhldrycker inte uppfyllde de EU-rättsliga kraven. Vad man kan sluta sig till från Rsengrendmen är endast att den reglering sm gällde i Sverige - ch sm handlade m att privatimprt endast fick genmföras genm privatpersnens egen transprt (där köparen själv transprterar varrna över gränsen) eller via Systemblaget - inte var förenlig med EU-rätten. Utredningens förslag att tillåta att alkhldryckerna förs in i Sverige genm säljarens försrg utgör inte bara en liberalisering jämfört med alkhllagens nuvarande lydelse. Det avviker ckså väsentligt från den lagstiftningsmdell sm framgångsrikt tillämpas i Finland, där endast distansköp tillåts. Det kan knstateras att Finland inte har samma prblem sm Sverige med en växande kmmersiell e-handel sm riskerar att undergräva detaljhandelsmnplets ställning ch därmed skada flkhälsan. Att sm utredningen gör dra paralleller till Nrge i detta avseende är sm påpekats van inte relevant, eftersm Nrge har ett förbud mt marknadsföring av alkhldrycker. Detta förbud lär vara den centrala rsaken till att Nrge har lyckats bättre än Sverige med att begränsa mfattningen av den kmmersiella e-handeln med alkhldrycker vid sidan m detaljhandelsmnplet. Utredningen har funnit att det inte finns saklig grund för att upprätthålla ett förbud för säljaren att anrdna transprten. Utredningens slutsats är dck förenlig med de alkhlplitiska ch EU-rättsliga utgångspunkterna för utredningen, ch Systemblaget menar tvärtm att det finns saklig grund för att upprätthålla ett ttalt förbud mt distansförsäljning. Det ska i sammanhanget ckså påpekas att utredningen själv påpekar att utredningens slutsats - att det bör vara tillåtet att säljaren anrdnar transprten inte med autmatik kan dras från vare sig EU-dmstlens rättspraxis eller alkhllagens nuvarande lydelse (se sid 76 i betänkandet). Systemblaget anser att de angivna skälen till utredningens bedömning inte är hållbara. Nedan bemöts vart ch ett av dessa skäl: 1. Utredningen menar för det första att det ska ha varit tillåtet för säljaren att anrdna transprter sedan 2008 ch att det därför krävs tungt vägande skäl för att nu begränsa den möjlighet till distansförsäljning sm funnits sedan Sm redan berörts anser Systemblaget att distansförsäljning i sin helhet (dvs. både den frmen där säljaren själv utför transprten ch den frmen

7 7 där transprten utförs av någn annan men för säljarens räkning) saknar stöd i nuvarande lagstiftning. Det finns inget stöd för att det skulle tillmätas betydelse att Sverige har underlåtit att genast ingripa mt den distansförsäljning sm vuxit fram efter Rsengrendmen ch den efterföljande lagändringen. Det finns ingen EU-rättslig passivitetsregel av detta slag. Detta bekräftades senast i juni i år i EU-dmstlens dm i Digibet 9. Detsamma gäller även svensk rätt. Lagstiftaren kan självklart förtydliga eller även skärpa en lagstiftning när det behövs för att bevara den svenska alkhlplitiken ch skydda flkhälsan. Den nuvarande situatinen, där kmmersiella aktörer har fått ett alltför strt utrymme på marknaden, har uppkmmit endast sm en följd av lyckliga frmuleringar i den lagtext sm syftade till att anpassa lagstiftningen till tidigare nämnda EU-avgörande (Rsengrendmen). Det handlade inte m någt plitiskt vägval kring att marknaden för försäljning till svenska knsumenter skulle öppnas upp. 2. Utredningen anför för det andra att m säljaren anrdnar transprten blir denna även skyldig att betala svensk alkhlskatt. Utredningen tycks anse att det är distansköp, ch inte distansförsäljning, sm är den mest besvärande transaktinen från ett alkhlplitiskt perspektiv, eftersm inbetalning av alkhlskatt bäst säkerställs i fallet med distansförsäljning. Det är i ch för sig riktigt att distansköp riskerar att leda till skatteundandragande. Systemet bygger ju på att köparen får krrekt infrmatin av säljaren m skattskyldigheten ch att köparen faktiskt vidtar de åtgärder sm krävs enligt skattelagstiftningen ch betalar in alkhlskatten. Men utredningen har inte fått i uppdrag att utreda vilket av antingen distansköp eller distansförsäljning sm ska tillåtas. Distansköp kmmer frtsättningsvis att vara tillåtet, men utredningen föreslår inte några begränsningar när det gäller distansköp eller några nya regler för att bättre säkerställa inbetalning av alkhlskatt i samband med distansköp. Vad utredningen föreslår är att såväl distansköp sm distansförsäljning ska vara tillåtet. Argumentet att distansköp kan vara prblematiskt ur alkhlskatteperspektivet har enligt Systemblaget ingen bäring på frågan m distansförsäljning ska få ett lagstöd. Systemblaget menar ckså att det inte är distansköp sm är mest prblematiskt alkhlplitiskt. Systemblaget anser att det är förslaget att lagstiftningen ska erkänna distansförsäljning till svenska knsumenter ch den därmed förknippade möjligheten att driva affärsverksamhet i knkurrens med detaljhandelsmnplet sm utgör det jämförligt största alkhlplitiska prblemet. Utredningens förslag att ge dessa verksamheter ett lagstöd strider mt ch underminerar desintresseringsprincipen ch detaljhandelsmnplet. Utredningen anför vidare sm skäl att m svenska knsumenter anrdnar transprten förekmmer att leverans sker till utlämningsställen där det i 9 Mål C-156/13, Digibet mt Westdeutsche Ltterie (EU-dmstlens dm av den 12 juni 2014). Se särskilt punkterna i dmen, där EU-dmstlen bekräftar att det saknar betydelse ur ett EU-rättsligt perspektiv att delstaten Schleswig-Hlstein under en tidsmässigt begränsad perid hade en mer liberal lagstiftning på spelmrådet.

8 8 str utsträckning saknas möjlighet att kntrllera att köparen anmält införseln ch ställt säkerhet hs Skatteverket. Systemblaget har svårt att förstå detta argument, eftersm utredningen samtidigt föreslår att särskilda utlämningsställen inte ska förekmma, utan att leverans endast ska få ske till den enskildes privata adress ch att den sistnämnda typen av leveransverksamhet ska stå under tillsyn. 3. Utredningen bedömer för det tredje att det är högst tveksamt m ett förbud för säljaren att anrdna transprten kan rättfärdigas enligt EU-rätten. Systemblaget delar inte denna bedömning. Av fast rättspraxis framgår att bestämmelser m ett mnpl ch dess funktinssätt ska prövas enligt artikel 37 EUF, sm är den specialbestämmelse sm är tillämplig på ett statligt handelsmnpls utövande av sin ensamrätt. 10 Ett detaljhandelsmnpl kan upprätthållas endast m förfaranden sm innebär intrång i ensamrätten kan förbjudas. Regler sm hindrar sådana intrång avser därmed säkerställandet av mnplets existens. Eftersm en bestämmelse sm förbjuder distansförsäljning i själva verket innebär ett förbud mt just detaljhandel i Sverige, handlar en sådan bestämmelse m mnplet ch dess funktinssätt. Utan ett förbud mt distansförsäljning kan det hävdas att det inte längre i praktiken föreligger någt detaljhandelsmnpl. Systemblagets uppfattning är därför att den EUrättsliga bedömningen av en sådan bestämmelse ska göras enligt artikel 37 EUF. Eftersm ett förbud mt distansförsäljning inte kan anses vara diskriminerande enligt artikel 37 EUF, står det klart att en sådan reglering är förenlig med EU-rätten. Då bestämmelserna ska prövas enligt artikel 37 EUF ska det inte göras någn bedömning enligt de EU-rättsliga reglerna m kvantitativa imprtrestriktiner (artikel 34 EUF ch artikel 36 EUF). Systemblaget anser alltså att bestämmelserna ska prövas enligt artikel 37 EUF. Det ska dck framhållas att även m EU-dmstlen skulle bedöma att en prövning trts allt ska göras enligt 34 EUF ch artikel 36 EUF så är ett förbud mt distansförsäljning förenligt med dessa regler m kvantitativa imprtrestriktiner. Ett sådant förbud är nämligen av avgörande betydelse för att regleringen ska fungera på avsett sätt, enligt vad sm har utvecklats van. Ett förbud mt distansförsäljning är således mtiverat med hänsyn till skyddet för flkhälsan ch är både nödvändigt ch ändamålsenligt. EU-dmstlen har i en rad avgöranden fastslagit att bestämmelser sm har till syfte att genm styrning av alkhlknsumtinen förebygga de samhälleliga, sciala ch medicinska skadeverkningarna av alkhlhaltiga drycker, ch därigenm mtverka alkhlmissbruk, bidrar till att skydda flkhälsan ch allmän rdning enligt artikel 36 EUF. 11 EU-dmstlen har i ett flertal avgöranden bekräftat medlemsstaternas natinella självbestämmanderätt inm mnplmrådet genm att knstatera att medlemsstaterna har ett eget utrymme att bedöma vilka åtgärder sm ska vidtas för att uppnå de mål sm bestämts av medlemsstaten. EU-dmstlen har ckså klargjrt att det ankmmer på varje medlemsstat att fastställa, i enlighet med sin egen värdeskala, vad sm krävs för att skydda de berörda intressena. Att medlemsstaterna har valt lika regleringar inm en viss samhällssektr 10 Se t.ex. EU-dmstlens avgörande i mål C-189/95, Harry Franzén ch EU-dmstlens avgörande i mål C-170/04, Rsengren. 11 Se t.ex. mål C-170/04, Rsengren, p. 40 ch mål C-434/06, Ahkainen ch Leppik, p. 28.

9 9 påverkar inte bedömningen av m bestämmelserna är nödvändiga ch prprtinerliga, eftersm de endast ska bedömas med hänsyn till de ändamål sm den berörda medlemsstaten eftersträvar ch den avsedda skyddsnivån. 12 Mt bakgrund av det vanstående finns det inte heller några skäl för att underkänna ett förbud mt distansförsäljning vid en EUrättslig prprtinalitetsprövning enligt regelverket m kvantitativa imprtrestriktiner (artikel 34 EUF ch artikel 36 EUF). Tvärtm finns det risk för att den svenska alkhlplitiska regleringen - ur EU-rättsligt perspektiv- inte kmmer anses vara tillräckligt lgisk ch sammanhängande m den frm av gränsöverskridande detaljhandel sm utredningen föreslår accepteras sm ett kmplement till detaljhandelsmnplet. 4. Utredningen påpekar för det fjärde att den finska rdningen där köparen är skyldig att anrdna transprten är föremål för prövning i en rättsprcess där Helsingfrs hvrätt har begärt förhandsavgörande från EU-dmstlen. Utredningen menar att det därför framstår sm lämpligt att nu införa en inskränkning i säljarens handlingsfrihet när det gäller anrdnandet av transprten. Till att börja med ska påpekas att det enligt Systemblaget utifrån rdalydelsen i nuvarande lagtext inte är fråga m att införa nya inskränkningar i säljarens handlingsfrihet m det tydliggörs att endast distansköp är tillåtet. Sm framförts van finns det inget i 4 kap. alkhllagen i dess nuvarande lydelse sm ger grund för att anta att någt annat än distansköp är tillåtet. Dessutm har Systemblaget svårt att förstå att den pågående rättsprcessen i sig skulle vara begränsande för möjligheten att förtydliga lagstiftningen i överensstämmelse med den svenska alkhlplitiken. Målet i EU-dmstlen avser dessutm en situatin där säljaren har fört in ch direkt levererat alkhldrycker till knsumenter, vilket även enligt utredningen är ch frtsättningsvis ska förbli förbjudet. 5. Utredningen menar för det femte att skillnaden mellan vem av köparen eller säljaren det är sm anrdnar transprten får betraktas sm tämligen artificiell. När distinktinen mellan distansköp ch distansförsäljning i utredningen betecknas sm artificiell synes det bygga på en underskattning av frågans betydelse ur ett flkhälsperspektiv ch ur ett alkhlplitiskt perspektiv. I själva verket är upprätthållandet av denna distinktin av avgörande betydelse för att regleringen ska fungera på avsett sätt. Det är av str betydelse att distansförsäljning inte tillåts. Det är principiellt viktigt att upprätthålla en tydlig skiljelinje mellan privat införsel ch försäljning till knsument (detaljhandel) i Sverige. I den kntexten är distinktinen mellan distansköp ch distansförsäljning avgörande. Vidare är möjligheten för säljaren att anlita transprtör ch uppfylla skatteförpliktelserna en avgörande framgångsfaktr för de affärsmdeller sm utvecklats på den svenska marknaden efter införandet av privatinförselundantaget. Erkännandet av distansförsäljning är således 12 Se t.ex. de förenade målen C-447/08 ch C-448/08, Sjöberg ch Gerdin, p Denna utgångspunkt för prövningen berörs ckså uttryckligen i Rsengrendmen, se mål C-170/04, Rsengren, p. 39.

10 10 av grundläggande betydelse för m de aktuella affärsverksamheterna ska ha bred attraktinskraft för svenska knsumenter. Om i stället endast distansköp tillåts, där knsumenten ska mbesörja transprt ch uppfylla skatteförpliktelserna, kmmer distanshandeln att få en mer perifer betydelse, vilket är i överensstämmelse med hänsynen bakm den svenska alkhlplitiken. Det är snarare den av utredningen förespråkade skillnaden mellan att säljaren själv utför transprten ch att detta görs av en av säljaren anlitad (men berende ) transprtör sm riskerar att bli artificiell. Redan i dag är det tämligen få säljare sm erbjuder lgistiktjänster inm ramen för sin verksamhet ch därmed själva utför transprten. Det vanliga trde alltså vara att säljaren har ingått avtal med ett prfessinellt transprtföretag. Dessutm kan man fråga sig vad det föreslagna berende rekvisitet egentligen innebär. Det lär inte vara särskilt kmplicerat för en säljare att knstruera ett affärsupplägg så att det utåt framstår sm att transprtören är berende från säljaren även m det i praktiken inte är på det sättet. Även den av utredningen föreslagna regleringen skapar alltså nya gränsdragningsprblem sm kan vara svåra att hantera i rättstillämpningen. Vem sm står för själva införseln ch att detta enbart kan vara den privata köparen är ett tydligare ch lätt tillämpligt kriterium Förslaget m ett begränsat främjandeförbud (avsnitt i betänkandet) Systemblagets ställningstagande ch förslag Systemblaget delar utredningens bedömning att privatinförselundantaget bör kmpletteras med ett separat förbud mt kmmersiellt främjande av privat införsel av alkhldrycker. Erfarenheterna från de senaste åren visar tydligt att ett främjandeförbud är nödvändigt. Men utredningen har föreslagit att säljarens marknadsföringsaktiviteter ch marknadsföringskanaler ska undantas från förbudet. Detta utgör inte bara en svårförklarlig avvikelse från den knsekventa ch heltäckande mdell sm finns inm spelmrådet (ch sm, enligt vad sm sagts van, har gdtagits av EU-dmstlen) utan medför även en rad rättsliga prblem ch tillämpningssvårigheter. Systemblaget avstyrker därför förslaget i sin nuvarande utfrmning ch föreslår istället att främjandeförbudet i alkhllagen görs heltäckande, med förebild från ltterilagens främjandeförbud. Detta kan göras genm att rden för annan än säljaren tas brt i den föreslagna nya paragrafen 4 kap. 6 alkhllagen. Systemblagets förslag till författningstext framgår av Bilaga 2. Skälen till Systemblagets ställningstagande ch förslag Med den föreslagna utfrmningen av främjandeförbudet sm inte bara är tänkt att undanta säljaren själv utan även andra aktörer när dessa aktörer utgör marknadsföringskanaler för säljarens verksamhet finns en betydande risk att förbudet i realiteten inte medför några praktiskt viktiga begränsningar alls för möjligheterna att kmmersialisera den svenska marknaden. Utredningens förslag att införa ett begränsat främjandeförbud är svårt att förklara utifrån de intressen ch syften sm bär upp alkhllagstiftningen. Systemblaget anser att förslaget i denna del inte innebär någt sammanhängande ch systematiskt skydd för flkhälsan ch de

11 11 principer sm alkhllagstiftningen bygger på, särskilt desintresseringsprincipen, utan snarare mtverkar ett sådant skydd. Utredningens förslag utgör dessutm en mtiverad avvikelse från den knsekventa ch heltäckande mdell sm finns inm spelmrådet ch sm har gdtagits av EU-dmstlen. Det finns inga skillnader mellan alkhlregleringen ch spelregleringen sm mtiverar ett sådant avsteg från den mdell sm återfinns i ltterilagstiftningen. Mnplets EU-rättsliga legitimitet bygger på att detaljhandeln med alkhldrycker är förbehållen mnplet ch att privata vinstintressen begränsas i alkhlhanteringen. På så sätt uppnås en systematisk ch sammanhängande alkhlplitik, sm kan försvaras EU-rättsligt. EU-dmstlen har, sm nämnts van, bekräftat att medlemsstaterna själva bestämmer vilka åtgärder sm ska vidtas för att uppnå de mål sm bestämts av medlemsstaten. EU-dmstlen har ckså lagt fast att det ankmmer på varje medlemsstat att fastställa, i enlighet med sin egen värdeskala, vad sm krävs för att skydda de berörda intressena. Det är alltså av EU-rättslig vikt att den svenska alkhlregleringen genmförs knsekvent utifrån de syften ch intressen sm bär upp regleringen. EU-praxis från spelmrådet är illustrativ när det gäller kraven i dessa avseenden. EU-dmstlen har vid ett strt antal tillfällen slagit ned på mnplregleringar på spelmrådet när medlemsstaterna samtidigt ansetts främja spel ch vidta åtgärder sm leder till ett ökande spelande i stället för att knsekvent minska spelmöjligheterna. 13 Ur ett EU-rättsligt perspektiv är det följaktligen lättare att försvara en reglering av aktuellt slag sm inte innefattar några svårförklarliga undantag. Systemblaget ser således EU-rättsliga prblem med den mdell sm utredningen föreslagit. Däremt finns ingen anledning att tr att ett heltäckande främjandeförbud med förebild från spelregleringen skulle möta EU-rättsliga hinder. Systemblagets uppfattning är, krt sagt, att ett heltäckande främjandeförbud kan försvaras sm ändamålsenligt ch prprtinerligt vid en bedömning enligt regelverket m kvantitativa imprtrestriktiner (artikel 34 EUF ch artikel 36 EUF) medan ett sådant begränsat främjandeförbud sm föreslås av utredningen inte kan försvaras ur detta perspektiv. Gemensamt för spelregleringen ch alkhlregleringen är att staten, för att uppfylla de EUrättsliga kraven, måste upprätthålla en reglering sm uppfyller det av staten eftersträvade målet att säkerställa ensamrätten ch därmed utesluta privata vinstintressen. Det heltäckande främjandeförbudet inm i ltterilagstiftningen är därför en gd mdell för en reglering inm alkhlmrådet. Att avvika från denna mdell framstår för Systemblaget sm förenat med stra risker, inte bara för flkhälsan utan ckså ur ett EU-rättsligt perspektiv. Därtill medför utredningens förslag en rad rättsliga prblem ch tillämpningssvårigheter ch det kmmer frtsatt att vara klart vad sm är tillåtet respektive tillåtet när det gäller främjandech förmedlingsåtgärder. Marknadsföringsbegreppet tlkas vitt både i lag ch i rättspraxis 14. Det mfattar i princip alla åtgärder sm främjar försäljningen av en vara. Det är således klart vilka marknadsföringsåtgärder ch aktörer (förutm säljaren) sm kmmer att mfattas av det föreslagna undantaget från förbudet ch alltså vara tillåtna. Klart är dck att det kan tlkas sm betydligt mer mfattande än sedvanlig annnsering från säljarens sida, t.ex. annnsering i svenska tidningar (se sid 85 i betänkandet). Det är därmed även klart vilka främjandeåtgärder sm kmmer att träffas av förbudet ch vara tillåtna. Det råder knappast någn tvekan m att kmmersiella aktörer sm i dag på lika sätt medverkar vid förmedling ch marknadsföring av alkhldrycker kmmer att göra gällande att de mfattas av undantaget då de är att betrakta sm en marknadsföringskanal för säljaren. Den av utredningen avsedda effekten med förbudet dvs. att tredje part förhindras att i kmmersiellt syfte främja privat införsel - riskerar därmed att inte kunna uppnås. 13 Se t.ex. mål C-243/01, Gambelli m.fl. ch mål C-46/08, Carmen Media Grup Ltd. 14 Se t.ex. 3 marknadsföringslagen (2008:486), Prp. 2007/08:115 s 142, Eurpaparlamentet ch Rådets direktiv 2005/29/EG m tillbörliga affärsmetder, artikel 2 d.

12 12 Oklarheter när det gäller förbudets mfattning medför i praktiken att reglerna inte tillämpas. Det är fråga m straffsanktinerade bestämmelser ch åklagarna har därför att iaktta legalitetsprincipen ch principen hellre fria än fälla. Erfarenheterna efter de lagändringar sm infördes efter Rsengrendmen visar att det är av avgörande betydelse att det tvetydigt klargörs att den enda medverkan till privat införsel sm får förekmma är rendlad transprt. Under hösten 2013 fattade åklagare beslut m att lägga ned förundersökningar i ett flertal fall, bland annat i ett uppmärksammat ärende sm gällde strskalig försäljning ch förmedling av alkhldrycker inm ramen för ett samarbete mellan Winefinder A/S ch City Grss. City Grss argumentatin i fallet gick bland annat ut på att City Grss medverkade endast sm ett marknadsföringsmedium för Winefinders erbjudanden riktade till City Grss kunder. Det föreslagna undantaget från främjandeförbudet riskerar därmed rentav att från det förbjudna mrådet undanta den typ av strskaliga samarbeten sm förekmmit mellan utländska distansförsäljare ch svensk detaljhandel. Det skulle gå emt det sm utredningen enligt vad Systemblaget uppfattar - åsyftar med de föreslagna reglerna Förslaget m att erinra m reglerna m alkhlskatt (avsnitt i betänkandet) Systemblaget instämmer i att kpplingen mellan reglerna m privat införsel i alkhllagen ch skattelagstiftningen bör framhållas. Systemblaget anser dck att reglerna i alkhllagen ch reglerna i alkhlskattelagen är mtstridiga. Det finns inget i 4 kap. alkhllagen i dess nuvarande lydelse sm ger grund för att anta att någt annat än distansköp är tillåtet. Reglerna m distansförsäljning i alkhlskattelagen ger dck intryck av, ch har ckså de fact tagits sm intäkt för, att det är tillåtet för säljaren att ägna sig åt fullskalig distansförsäljning (dvs. inte bara att säljaren anlitar en berende transprtör utan även den frmen av distansförsäljning sm utredningen anser bör vara tillåten - att säljaren själv utför transprten ch levererar direkt till knsumenten). Att alkhllagen ch alkhlskattelagen är mtstridiga har med största sannlikhet bidragit till att alkhllagens privatinförselundantag har missuppfattats ch blivit svårt att upprätthålla enligt den ursprungliga intentinen. Vid distansförsäljning enligt alkhlskattelagen gäller att säljaren ska företrädas av en av Skatteverket gdkänd ch i Sverige etablerad representant 15. Begreppet skatterepresentant i alkhlskattelagen har sannlikt bidragit till att många kmmersiella aktörer har tlkat situatinen sm att de får/bör ha en icke berende representant (utlämningsfilial) i Sverige. Begreppet skatterepresentant gäller dck enbart vid distansförsäljning, ch inte vid distansköp/privat införsel. Reglerna i alkhlskattelagen bör mt denna bakgrund ändras för att överensstämma med reglerna i alkhllagen. I knsekvens med vad Systemblaget har anfört van bör reglerna m distansförsäljning helt tas brt från alkhlskattelagen. Även m utredningens förslag m att tillåta distansförsäljning införs i alkhllagen bör reglerna i alkhlskattelagen förtydligas så att det framgår att det i så fall ska vara fråga m en av säljaren berende transprtör sm anlitas för att leverera alkhldryckerna till svenska knsumenter (ch att säljaren själv alltså inte får transprtera eller leverera alkhldryckerna). 3.2 Förslaget m särskilda villkr för leveransen (avsnitt 8.4 i betänkandet) Systemblaget tillstyrker utredningens förslag m särskilda villkr för leveransen a alkhlskattelagen.

13 Förslaget m straffsanktiner (avsnitt 8.5 i betänkandet) Systemblaget tillstyrker utredningens förslag m att det nya främjandeförbudet ska vara straffsanktinerat. Vad gäller frågan m själva straffsanktinen menar dck Systemblaget att även m främjande i kmmersiellt syfte av laglig privat införsel sanktineras i enlighet med den lägre skalan i alkhllagen så bör det förtydligas att främjande av laglig införsel ska sanktineras med straff sm mtsvarar själva det lagliga beteendet, dvs. lvlig försäljning av alkhl. För detta gäller en straffskala på böter ch fängelse i högst två år. Vidare bör övervägas att straffsanktinera överträdelser av villkr för leveransen sm innebär att utlämning sker på annan plats än den privata adressen. 4 FRÅGOR KRING TILLSYN (AVSNITT 9 I BETÄNKANDET) Utredningen anför att den rdning för tillsyn sm Utredningen m tillsyn av marknadsföring ch e-handel med alkhldrycker m.m. (SOU 2013:50) ( Tillsynsutredningen ) har föreslagit är förenlig med förevarande utrednings förslag. Utredningen anför ckså att den har utgått ifrån att Tillsynsutredningens förslag m ett system för tillsyn genmförs. Däremt synes utredningen (till skillnad från Tillsynsutredningen) vara av uppfattningen att de nya bestämmelserna m anmälningsskyldighet för transprtörer etc. sm föreslagits av Tillsynsutredningen bör införas i kapitel 4 i alkhllagen, direkt efter reglerna m införsel ch imprt. Systemblaget delar denna bedömning. Sm tidigare har framförts i Systemblagets remissyttrande över Tillsynsutredningens betänkande är Systemblaget av uppfattningen att inga av de bestämmelser sm föreslås av Tillsynsutredningen bör införas i alkhllagens kapitel sm handlar m försäljning, detaljhandel ch servering i Sverige (kapitel, 3, 5 ch 8). Samtliga bestämmelser hör hemma i kapital 4 sm handlar m införsel ch kapitel 9 sm behandlar tillsyn. När det gäller Systemblagets övriga synpunkter på Tillsynsutredningens förslag, bl.a. att verksamheten inte bör beskrivas sm yrkesmässig leverans av alkhldrycker, hänvisas till Systemblagets remissyttrande av den 25 september Styrelsen i Systemblaget AB genm Kenneth Bengtssn Styrelserdförande Bilaga 1 Rättsutlåtande från Stig vn Bahr Bilaga 2 Systemblagets författningsförslag