Resursfördelning så här funkar det

Transkript

1 Resursfördelning så här funkar det Information till dig som just fått veta att du har diabetes

2 Bakgrund Så fungerar behovsstyrningen Grund för nästa steg Resultatet av behovsanalyserna presenteras för politikerna på hösten och ligger till grund för nästa steg i processen. Utifrån behovsanalyserna ser nämnden vilka områden som behöver förbättras och fattar i februari beslut om uppdragen en målforbakgrund Inför budgetåret 2010 införde Landstinget i Östergötland en ny modell för resursfördelning. Den 21 november hölls för första gången en uppföljningskonferens i syfte att redovisa utfallet av hur pengarna har fördelats. Samtidigt gick startskottet för resursfördelningsarbetet inför budgetåret Den här dokumentationen tar ett samlat grepp om uppföljningskonferensen vad hände egentligen med pengarna? Den syftar också till att ge en bild av landstingets modell för att styra resurser till verksamheterna och till olika patientgrupper. Analyser ska hitta behoven Övergripande uppdrag i botten och en kompletterande resursfördelning som tar sikte på de utmaningar som väntar runt hörnet. Det är grunddragen i landstingets modell för att styra resurser till verksamheterna och patientgrupperna. Innehåll. Bakgrund Analyser ska hitta behoven 2 Processträdet så växer förslaget fram 5 Öppenhet viktigt för att skapa acceptans 6 Uppföljning Akut sjukvård med högsta prioritet Barnens behov i fokus 10 Övriga områden som prioriterades under Framtid En process som påbörjas tidigare en av nyheterna 14 Grunden i Hälso- och sjukvårdsnämndens planerings- och budgetprocess är behovsanalyserna som ska identifiera behov hos befolkningen eller hos vissa patientgrupper. Varje år görs tre till fem behovsanalyser kring särskilda sjukvårdsområden, behovsgrupper eller särskilda insatsområden. Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan, som beslutas i september varje år, slår fast de områden där behovsanalyserna ska göras nästföljande år. I behovsanalyserna sammanställs faktaunderlag, riktlinjer, uppgifter från kvalitetsregister samt resultat från brukardialoger med patienter och anhöriga. Även samverkanspartner deltar i arbetet. Det är patientgruppers möjligheter till nya behandlingar som står i fokus i detta arbete. Ibland talas det om verksamhetens behov men det är ju patienternas behov det handlar om. Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör 2

3 bakgrund Lena Lundgren beskriver hur behovsstyrningen går till. 3

4 Bakgrund Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till landstingsdrivna/privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under hösten. Behovsanalys Överenskommelser och avtal, inklusive resursfördelning Förslag till resursfördelning från LD. Beslut i HSN i september. Beslut HSN i september. HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Till exempel tematiska uppföljningar löpande under året. Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) arbete kan illustreras med den så kallade Behovssnurran, där den här dokumentationen tar upp de rosa delarna: Överenskommelser och avtal, inklusive resursfördelning, och Uppföljning. mulering av vad nämnden vill åstadkomma under nästa år. Uppdragen specificeras därefter i en kravspecifikation till verksamheterna. När beslutet om kravspecifikationerna är fattat går arbetet vidare med överenskommelser och avtal med verksamheterna. Då ska en summa pengar kopplas till uppdragen och här kommer resursfördelningen in i processen. Den stora delen av medlen till verksamheterna, cirka tio miljarder kronor under 2011, är låsta utifrån uppdragen. Resursfördelningsprocessen handlar om specifika insatser som ligger runt hörnet de stora sprången som en enskild verksamhet har svårt att klara med sin ordinarie ersättning. Egen process Resursfördelningen har sin egen process. Den inleds med att verksamhetsföreträdare i grupper arbetar fram listor över nya metoder eller insatser man vill satsa på, men också över åtgärder som kan utmönstras. Listorna vägs därefter mot varandra under en tvådagarskonferens i mars där samtliga centrumchefer deltar. Centrumchefernas uppdrag är att komma överens om en gemensam lista en sammanvägd prioritering av alla föreslagna åtgärder. Vissa åtgärder kan vara av engångskaraktär, andra är ramhöjande. Förslag i maj Den gemensamma listan från verksamheten går därefter vidare till landstingsstaben för bearbetning innan landstingsdirektören slutligen lämnar över ett förslag till Hälso- och sjukvårdsnämnden i maj. Då står det också klart om det finns extra ekonomiska resurser att fördela. De medel som fördelas i resursfördelningsprocessen är de extra medel som landstingsfullmäktige tilldelar Hälso- och sjukvårdsnämnden. För 2011 handlade det om 60 miljoner kronor. Finns det inga extra medel att fördela kan det krävas omfördelning av befintliga resurser för att klara de stora sprången. Överenskommelser Förslagen till resursfördelning arbetas in i överenskommelser och avtal med verksamheterna, och Hälso- och sjukvårdsnämnden fattar beslut om dessa i september. Därefter tar ett uppföljningsarbete vid. Hälso- och sjukvårdsnämnden har löpande uppföljningar av avtal och överenskommelser med respektive leverantörer, och det görs även övergripande uppföljningar. Konferensen den 21 november var ett sätt att specifikt följa upp resursfördelningen för 2011; att få svar på vad verksamheterna gjort för sina extra pengar. 4

5 bakgrund Processbeskrivning Processträdet så växer förslaget fram 1 Uppstartskonferens. 2 Arbete i grupper Inrapportering av nya behov. Sammanställning inför resursfördelningskonferens. Prioritering under dagen i olika grupper.allas resultat Presentation av samlat förslag och diskussion om något behöver förtydligas eller ändras vägs samman i arbetsgrupp med centrumchefer. Förslaget lämnas till landstingsdirektören. Jag är stolt över att vi har en öppen process i landstinget. Alternativet är att prioriteringarna sker ändå, fast via lobbying. Stefan Franzén, centrumchef för Hjärt- och medicincentrum 9 Genomgång på staben där man till exempel kontrollerar att hela länet är beaktat för varje föreslagen sjukdomsgrupp. 10 Kostnadsberäkningar. 11 Överensstämmelse med Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag. 12 Slutligt förslag lämnas från landstingsdirektören till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Även om detta inte är den mest perfekta modellen är det ett sätt att skapa kännedom och medvetenhet om varandras verksamheter. Processträdet visar den ordningen i vilken förslaget till resursfördelningen växer fram, innan ett slutgiltigt förslag lämnas till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Då har förslaget också en stabil grund att stå på. Barbro Naroskyin, landstingsdirektör 5

6 Bakgrund Per Carlssons föredrag om öppna prioriteringar uppskattades av flera av dem som medverkade på resursfördelningskonferensen i november Per Carlsson från Prioriteringscentrum föreläser om prioriteringar Öppenhet viktigt för att skapa acceptans Varför krävs det egentligen prioriteringar och varför ska de vara öppna? Svaret är enkelt. Resurserna räcker inte till allt, och en effektiv och rättvis fördelning kräver ökad öppenhet och systematik. Alla prognoser säger att trycket på offentliga sektorn bara kommer att öka. Vården tvingas göra avgränsningar och vissa saker får medborgarna själva finansiera. Det stora dilemmat när det gäller prioriteringar är om det går att göra dem på ett sätt som uppfattas som rättvist och som accepteras av flertalet. Det är viktigt att kunna förklara besluten för att ge dem legitimitet. Utvecklingen i världen Östergötland var tidigt ute med att skapa en öppen beslutsprocess om resursfördelning, det första beslutet togs redan I andra länder sker utvecklingen av öppna prioriteringar inom framför allt tre områden införande av nya metoder, utrangering av gamla metoder samt fördelning av bistånd. Kostnadseffektivitet som begrepp börjar slå igenom på läkemedelssidan i vissa länder, andra går helt på effektsidan. Rangordningslistor När det gäller icke läkemedelsbaserade metoder finns det en del exempel på prioriteringar i länder som England, Kanada, Nya Zeeland, Nederländerna och Norge. I Norge finns exempelvis rangordningslistor för sjukhusvård. Diskussionen om principer har övergått till att snarare handla om procedurer och frågan om vad som kännetecknar en legitim beslutsordning. Internationellt har ett etiskt ramverk haft genomslag som har fyra grundprinciper: relevans (rimliga fakta och värderingar), öppenhet rörande processen och resultatet, omprövning (principer för omprövning redovisade) samt genomförande (frivillig eller offentlig reglering). Utvecklingen i Sverige Yrkesförbunden har klivit fram och bejakat ett system av öppenhet. Socialstyrelsen har börjat arbeta med nationella riktlinjer. Samma nationella modell för öppna prioriteringar som Socialstyrelsen arbetar efter har 6

7 bakgrund använts i de landsting som arbetat brett med öppna prioriteringar. Dessutom har nationella prioriteringar av nya och gamla läkemedel utvecklats starkt de senaste åren, där nuvarande Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) successivt har skärpt arbetsformerna, senast när det gäller förbrukningsartiklar. Kommentar: Prioriterande landsting Andra landsting vaknade på prioriteringsområdet omkring Bland dem som arbetat med öppna prioriteringar finns Västerbotten, Jämtland, Kronoberg, Västra Götaland, Västmanland och Gävleborg. Gemensamma drag för processerna har varit en markering av politisk enighet, utformning av positivt budskap (omfördelning) samt kommunikationsstrategier med en proaktiv hållning gentemot media. Andra utmärkande drag har varit att ett Kommentar: avancerat mellanled har skapats, att effektivisering och prioritering sker parallellt samt att strukturfrågorna hålls isär från prioriteringsarbetet. Västerbottens läns landsting har haft två prioriteringsprocesser, en 2008 och en 2010/2011. Den nationella modellen används i en trestegsprocess en vertikal prioritering där linjeorganisationen identifierat den lägst prioriterade tiondelen, en horisontell prioritering där grupper från vår egen process. professionen granskat kunskapsunderlag samt i tredje steget ett prioriteringsforum och politisk beslutsprocess. Kommentar: Det som är tydligt nu är att vi börjar få mer konsensus kring prioriteringarna i verksamheten. Vi politiker kan ju fatta vilka beslut som helst, men det spelar ingen roll om vi inte har med oss verksamheten i arbetet. Och vi kan se att det som medarbetarna kommer fram till går hand i hand med det vi har lyft fram. Om vi kan jobba tillsammans och få stöd i verksamheten för våra politiska beslut får vi givetvis bättre styrka och genomslag i arbetet. Marie Morell (M), landstingsstyrelsens ordförande Jag tycker att det är tydligt att vi har en öppen process i Östergötland. Centrumen har lyckats prioritera på ett öppet och tydligt sätt och vi har fått förståelse för prioriteringarna från politiker, verksamhetsföreträdare och allmänhet. De senaste åren kan jag väl känna att jag som politiker har kommit lite längre bort, det är inte lätt att som lekman förstå processen. Men vi är på rätt väg, det är viktigt att vi utvecklar Christoffer Bernsköld (S), 2:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Fakta. Prioriteringscentrum Prioriteringscentrum bildades 2001 på uppdrag av Socialdepartementet samt dåvarande Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Landstinget i Östergötland var huvudman fram till Sedan 2010 är Linköpings universitet huvudman. Prioriteringscentrums huvuduppdrag är att: Medverka till utveckling av metoder för öppna prioriteringar. Stimulera till en ökad medvetenhet och debatt om öppna prioriteringar. Bidra till kunskapsöverföring mellan forskning och praktisk vård och omsorg. Genomföra forskning om prioriteringar inom vård och omsorg. Mer information om Prioriteringscentrum finns på Man måste ju jobba på något sätt med prioriteringar och vi har valt den här modellen. Om man ska arbeta med resursfördelning är det här ett bra sätt. För fem år sedan handlade det mer om att göra en önskelista och sedan jobba med lobbying. Samtidigt ägnar vi oss mestadels åt de enkla frågorna i de här prioriteringarna, de riktigt svåra avvägningarna handlar om andra saker. Till exempel nya och dyra läkemedel som kanske förlänger livet i några veckor eller månader men till vilken livskvalitet? Hur ska vi prioritera dem? Lasse Pettersson (VL), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Kommentar: Det vi talar om i resursfördelningen är bara en liten del. Den stora delen ligger i de tio miljarder där arbetet pågår hela året med behovsanalyser, uppdrag och avtal. Resursfördelning handlar om det som är nytt, det vi ser komma runt hörnet. Oftast har vi ingen aning om ifall det blir några pengar att fördela, men arbetet vi gör är nog så viktigt ändå. Kanske måste vi omfördela befintliga resurser för att klara det vi vill göra. Barbro Naroskyin, landstingsdirektör 7

8 uppföljning Så har det gått uppföljning Akut sjukvård med högsta prioritet 2011 Vi har kunnat konstatera att det är väldigt specialiserad sjukvård som har fått pengar. Frågan är hur psykiatrin och primärvården ska kunna precisera sig för att hamna högre på rankinglistorna? Per Ohlsson, primärvårdsdirektör i centrala länsdelen, refererade från sin gruppdiskussion Att följa upp som vi gör vid den här konferensen har vi inte gjort tidigare, men det är oerhört viktigt. Om olika patientgrupper inom mitt verksamhetsområde får stå tillbaka för något annat vill jag ju veta att pengarna har använts till rätt saker. Barbro Naroskyin, landstingsdirektör Ett av de högst prioriterade områdena vid 2011 års resursfördelning var akutsjukvården. Akutprojektet fick totalt 19 miljoner kronor för sex olika projekt. Arbetet har under året drivits i tre huvudprojekt, därutöver har medel tilldelats för kompetenshöjande insatser på akutmottagningarna samt för stimulanspengar. Syftet med projektet har varit att pröva nya koncept med fokus på långa väntetider på akuten. Det tidigare målet 1 3; max en timmas väntan på läkarkontakt och max tre timmars total process, har ändrats till 1 4 som en anpassning till nationella mål. Akutmottagningarna har haft fria händer att pröva egna koncept, men projektansvariga har krävt ett godkänt upplägg innan projektmedel har tilldelats. Förstärkningsteam på US Universitetssjukhuset i Linköping, US, startade i maj ett förstärkningsteam med läkare och sjuksköterska med fokus på långsamma flöden. Nästa steg var att i augusti flytta fram teamet till triagering. Jämfört med en kontrollgrupp klarade pilotprojektet fyratimmarsmålet för cirka tio procent fler patienter. Entimmesmålet förbättrades med fyra procent, där bland annat andelen patienter som avslutades direkt var 18 procent i pilotgruppen, jämfört med fem procent i kontrollgruppen. Fakta. Akutprocessen projekt. Väntetider på akutmottagningen Tilldelat belopp: 19 miljoner kronor. Förbrukat under 2011: 16,9 miljoner kronor. Snabbspår och larmteam på LiM Lasarettet i Motala, LiM, hade en längre planeringstid och startade i slutet av september med en läkar- och sjuksköterskeresurs i ett snabbspår och ett larmteam. En jämförelse har gjorts av en typvecka, där en viss ökning kunnat ses i andelen patienter som når upp till 1 4-målen. Extra läkarresurs på ViN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, ViN, satsade på en extra läkar/undersköterskeresurs. Projektet inleddes i mars, i november testades ett nytt arbetssätt med ledningsteam som fördelade patienterna till annan vårdnivå eller team bestående av läkare, sjuksköterska och undersköterska. I september nådde 70 procent av patienterna fyratimmarsmålet, jämfört med 60 procent i januari. Entimmesmålet har inte gått att mäta på grund av för låg registreringsgrad. Slutsats Alla akutmottagningar valde ett snarlikt upplägg. Trots att patienttillströmningen ökat med tio procent under perioden har projekten lett till att tio procent fler patienter går igenom akutmottagningarna på fyra timmar. När det gäller målet läkarkontakt inom en timme har effekten varit mindre. 8

9 uppföljning projekt. Aktiv hälsostyrning (sammanföring av projekten Akutansvar kroniker samt Produktions- och kvalitetsmått ) Aktiv hälsostyrning är ett projekt som har provats i Stockholm och nu även testas i Östergötland. Utifrån patientdata har patienter som riskerar att bli stora sjukvårdskonsumenter i akutprocessen identifierats. Projektet är uppdelat i tre faser en analysfas, en interventionsfas och en utvärderingsfas som ligger i februari Interventionsfasen under hösten har riktats mot två grupper mångbesökare med fler än tre akutbesök de senaste tre månaderna samt hjärtsviktspatienter med fler än två akuta inläggningar senaste året. Sex sjuksköterskor har arbetat i projektet och varje patient har träffat en sjuksköterska för en kartläggning och riskbedömning. Hälften av vårddygnen Analysen visade att en procent av östgötarna står för 30 procent av sjukvårdskostnaderna och hälften av alla vårddygn i slutenvården. De konsumerar vård för i genomsnitt kronor per år och har i snitt 67 vårdkontakter per år. Projekt. Akut omhändertagande, Alma Syftet med Alma har varit att förbättra vårdflödena för äldre personer med komplexa vård- och omvårdnadsbehov. Centrala länsdelens satsningar I närsjukvården i centrala länsdelen har målen varit att förbättra omhändertagandet (ge patienterna mjuk säng, mat och dryck samt läkemedel), minska väntetiderna och minska antalet inläggningar. Alma-teamet har bestått av två sjuksköterskor, undersköterska, underläkare, överläkare samt en till två paramedicinare. Under perioden november 2009 till januari 2011 har 851 patienter tagits omhand av teamet. Tid till doktor har varit en timme och den totala vårdtiden fyra timmar. Tiden på akuten har alltså inte blivit kortare än fyra timmar, men det ses som fyra konstruktiva timmar. Andelen patienter som kunnat åka hem eller till Alma-observation över natten har varit 67 procent. 33 procent har blivit inlagda, av dem har hälften hamnat direkt på geriatriska kliniken. Före Alma-projektet kom ingen direkt till geriatriken. Den totala vårdkostnaden minskade Projekt. Lite bättre hela tiden Stimulanspengar har använts för att stödja pågående förbättringsarbete, med fokus på patientsäkerhet, akutflödet och effektiva vårdprocesser. Det har gått att ansöka om maximalt kronor. En skriftlig redovisning krävs för att få medlen utbetalade. Totalt Följs upp Det fortsatta stödet till patienterna har inneburit telefonkontakter med rådgivning till patienter och koordinering av vård- och omvårdnadsinsatser. Resultatet följs upp och under våren 2010 ska projektet utvärderas. också, från en kostnad per patient på kronor på två månader i kontrollgruppen till kronor i Alma-gruppen. Projektmålen anses uppnådda. Fokus på omvårdnad i östra I närsjukvården i östra länsdelen startade Alma-projektet i mitten av november Inriktningen är medicinpatienter som är 80 år eller äldre och fokus ligger på omvårdnad samt att säkerställa hemgång och korta ledtiderna. Teamet består av sjuksköterska, undersköterska och läkare samt en apotekare som ska göra genomgång av läkemedelslistor. Pilot genomförs i västra I närsjukvården i västra länsdelen görs en pilot från november 2011 till februari Till skillnad från övriga länsdelar är inriktningen att via ett mobilt team göra akuta bedömningar i hemmet eller kommunens särskilda boenden för att lotsa patienterna till vård på rätt nivå. Ett multiprofessionellt team med företrädare för såväl sjukhusvård, primärvård som kommun samverkar runt patienten. har 94 ansökningar kommit in, varav 45 har accepterats. Bland de slutrapporterade projekten finns smärtskattning på barn och ungdom, utvärdering av postoperativa komplikationer inom ortopedin och operationsplanering. Det är väldigt bra att redovisa projekten på det här sättet, det ställer lite krav när man ser om man är röd, gul eller grön. Men vad ligger bakom resultaten och hur objektiva är bedömningarna? Det krävs någon form av objektiv struktur för redovisningen. Peter Rockborn, verksamhetschef för ortopedkliniken i Norrköping, refererade från sin gruppdiskussion Det känns som att det är mycket verksamheternas egen bedömning av måluppfyllelse och det är inte särskilt mycket faktiska siffror som stöder bedömningarna. Kanske behövs det tydligare krav på hur prioriteringarna ska följas upp? Håkan Samuelsson, verksamhetschef för psykiatri- och habiliteringsenheten i Motala, refererade från sin gruppdiskussion 9

10 uppföljning Så har det gått Barnens behov i fokus Prioriteringen på psykisk ohälsa i resursfördelningen för 2011 ledde till en satsning på barnhälsomottagningar samt ett projekt för att beta av ett uppdämt behov av neuropsykiatriska utredningar i länet. Projekt. Barn och ungas psykiska ohälsa barnhälsa Bakgrunden till satsningen på barnhälsomottagningar är en historia av långa köer till barnoch ungdomspsykiatrin samt oklarheter i ansvaret för första linjens vård. En analys i Östergötland visade att barn upp till sex år kunde få tillgång till barnpsykologer via barnavårdscentralen (BVC) och ungdomar äldre än 13 år fångades upp via Ungdomshälsan. Däremot fanns det ett stort gap i åldersgruppen 6 13 år där även skolhälsovården har uppdraget att ansvara för första linjens vård när det gäller psykisk ohälsa. En inventering vid tre vårdcentraler i respektive länsdel av diagnoser för psykisk ohälsa visade att det fanns brister i primärvården, barnen hade behövt samtalsstöd men inte fått det. Detta ledde till ett uppdrag att starta barnhälsomottagningar. Barnhälsa i väst I västra länsdelen fanns redan Familjehus i Motala, därför startade Barnhälsan först i Borensberg, därefter i Motala, Mjölby, Boxholm och Ödeshög. Under hösten startar även en barnhälsomottagning i Vadstena. 102 barn och ungdomar har tagits emot i västra länsdelen under januari till september och de har haft en medelålder på 9,5 år. I genomsnitt har de fått sex samtalsbehandlingar. 40 procent av kontakterna har kommit från vårdcentraler, Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) eller barnmottagningar, procent från föräldrar och resten från skola och socialtjänst. Centrala satsar med kommuner I den centrala länsdelen har satsningen byggt på en befintlig samverkan med Linköpings kommun och heter där Råd, stöd och hälsa. I detta samarbete har landstinget gått in med två psykologer och kommunen bidrar med 3,5 socionomer. Verksamheten är samlokaliserad för att lättare skapa kontakter. Utöver grundbemanningen finns även tillgång till distriktsläkare och psykiater för konsultationer och på senare tid även dietist, sjukgymnast och egen specialpedagog som kan föra föräldrarnas talan. Hälften av ungdomarna söker för skolrelaterade problem. Icke godkänt i öster I den östra länsdelen har ett försök gjorts som inte fått godkänt. Där har nu ett omtag gjorts och förhoppningen är att verksamheten ska vara igång efter nyår. Fakta. Psykisk ohälsa Barns och ungas psykiska ohälsa (engångsmedel) Tilldelat: 7 miljoner kronor. Förbrukat under 2011: 4,3 miljoner kronor. Projekt. Neuropsykiatri Uppdraget kring neuropsykiatri gick ut på att bedöma, göra fördjupade utredningar och behandla barn, ungdomar och vuxna. Dessutom skulle projektet ta fram ett länsgemensamt vårdprocessprogram och gemensamma riktlinjer. Det har funnits ett uppdämt behov och uppdraget handlade om att beta av puckeln för att därefter klara behovet inom befintlig ram. Beting om vuxna genomfört När det gäller vuxna gör alla närsjukvårdsorganisationerna i länet bedömningen att de klarar betinget (se faktaruta). Beroendekliniken i den centrala länsdelen kommer inte att göra så många insatser som beräknat, beroende Fakta. Neuropsykiatri, vuxna och barn Vuxna NSV NSÖ NSC Behov av bedömning, fördjupad utredning eller behandling Avstämning t o m aug Kvarstående behov Barn NSV NSÖ NSC Behov av bedömning, fördjupad utredning eller behandling Avstämning t o m aug Kvarstående behov Neuropyskiatri (ramhöjande och engångsmedel) Tilldelat: 19,1 miljoner kronor. Förbrukat under 2011: 18,2 miljoner kronor. 10

11 uppföljning på att behovet inte varit så stort som man först uppskattade. En lärdom är att neuropsykiatrin är en verksamhet som måste integreras i allmänpsykiatrin. Hittills har det funnits en särskild ingång till ett specialistteam. Underskattat barnbehov För barn och ungdomar har det uppskattade behovet inkluderat de utredningar som varit nödvändiga att göra om efter att en extern leverantör inte levererat kvalitativa utredningar. På barn- och ungdomssidan har det uppdämda behovet inte stämt med det beräknade. Antalet insatser till och med augusti har blivit betydligt fler än det beräknade (se faktaruta) i centrala och östra länsdelarna. I västra länsdelen kommer betinget troligtvis att nås. Läkemedel För läkemedel har ramhöjande resurser tilldelats och de motsvarar de ökade kostnaderna. Den ökade satsningen på utredning har dock lett till ett ökat behov av behandlande insatser utöver läkemedelsbehandling, som kognitiv beteendeterapi och psykopedagogiska program. En intressant fråga rör de enheter som inte fick tilldelning, hur följer vi upp det? Om någon inte fått pengar för något som prioriterats högt, vad betyder det? Ditte Pehrson-Lindell, centrumchef för Barn- och kvinnocentrum, refererade från sin gruppdiskussion Engångspengar till projekt är en svårighet. Det är lätt att man bygger in det i personal som man sedan inte har råd att behålla. Många av oss jobbar inte med medicinsk teknik och då är det personal vi använder oss av. Christin Källström, Psykiatripartners, refererade från sin gruppdiskussion Kommentar: kommentar: Det jag reagerar på efter den här uppföljningen är varför primärvården inte är med i resursfördelningen. Vårdcentralerna är också en del i den akuta processen, men det haltar lite när varje krona går till akutmottagningarna och vi inte ser att det är samma patienter som sedan kommer till vårdcentralerna. Det sägs ofta att den stora delen av patienterna vill vara hemma och att det är mer kostnadseffektivt än att de åker till akuten, men då krävs det att basen, primärvården, håller. Charlotte Kettle, vårdcentralschef i Valdemarsvik Kommentar: Det är första gången vi privata vårdgivare är inbjudna och jag tycker att det är mycket bra. Vi är ju med och gör prioriteringarna gentemot patienterna och då är det naturligt att vi är med i det här arbetet. Patienterna ska inte märka om de är i privat verksamhet eller landstingsverksamhet. Vår verksamhet utgör en del av utbudet i landstinget och det är bra att det tas på allvar. Det är också intressant att få en uppfattning om vart pengarna har gått. Kerstin Davidsson, vd för Proxima Det är bra med uppföljning, inte minst för dem som inte fick några pengar. Om grannkliniken fick pengar är det ju bra att det finns en granskning av vad de gjorde med pengarna. Och det vore intressant att också prata om de vi inte diskuterar här i dag de verksamheter som inte fick pengar till prioriterade satsningar. Thomas Hansson, verksamhetschef för hand- och plastikkirurgiska kliniken kommentar: Det har varit intressanta och värdefulla diskussioner och som privat aktör hoppas jag att vi blir delaktiga i arbetet. Vi vill vara aktiva i vår underleverantörsroll och stötta landstinget i det här prioriteringsarbetet. Ett par reflektioner är väl frågan om var kunden patienten finns i den här diskussionen och att det är väldigt lite pengar vi talar om i förhållande till landstingets hela budget. Per-Otto Waern, Medicinskt centrum 11

12 uppföljning Så har det gått Övriga områden som prioriterades under 2011 Andningsorganens sjukdomar (engångsmedel) Satsning: Projekt för omhändertagande av patienter och familjer med tuberkulos. Resultat: Två tuberkulosenheter har bildats i länet, en i Linköping och en i Norrköping. Mottagningen i Linköping är etablerad, etablering i Norrköping är på gång. Tilldelat: 1,5 miljoner kronor. Förbrukat: 1,5 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Ja, i Linköping. Delvis uppfyllt i Norrköping. Barn/neonatal (ramhöjande) Satsning: Tvåårig satsning för att förhindra smittspridning, bland annat genom att begränsa antalet barn per sal till två, vilket krävde fyra nya salar med ökad bemanning. Resultat: I dag har tre salar öppnat, rekrytering till den fjärde salen pågår och den kommer att tas i bruk efter årsskiftet. Tilldelat: 3,7 miljoner kronor. Förbrukat: 3,7 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Delvis. Beroendesjukdomar (ramhöjande) Satsning: Behandling i LAROprogram (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Resultat: I juni 2011 ingick 69 patienter i LARO-programmet, majoriteten män. Beroendevården har lyckats möta efterfrågan och klara vårdgarantin, de långa köerna är borta. Tilldelat: 3 miljoner kronor. Förbrukat: 3 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Ja. Cancersjukdomar (engångsmedel) Satsning: Ökat antal utredningar med PET/CT. Resultat: Inför 2011 bedömdes en fördubbling av antalet utredningar, till och med augusti ligger ökningen på 32 procent. Lungmedicin har ökat sitt användande med 55 procent, oklart om det lett till åtstramning av indikationerna för lungkirurgi. Barnoch kvinnocentrum har inte nyttjat möjligheten. Tilldelat: 2 miljoner kronor. Förbrukat: 0,6 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Delvis för Sinnescentrum samt Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. Målet ej uppfyllt för Barn- och kvinnocentrum. Cancer- och blodsjukdomar, samt hudtumörer (ramhöjande) Satsning: Gemensamt projekt om förebyggande operation på patienter med hög risk för bröstcancer, skapandet av en sammanhållen vårdkedja för hudtumörer samt satsning på kurativa läkemedel i hematologin. Resultat: Process för profylaktisk mastektomi har tagits fram och fungerar väl, den berör cirka patienter per år. Projektet för hudtumörer har resulterat i två hudtumörsenheter i Norrköping och Linköping men vårdprocessen är inte helt på plats, arbetet fortgår under Tillskottet för läkemedelsökning inom hematologin är utnyttjat. Tilldelat: 12,5 miljoner kronor. Förbrukat: 9,5 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Ja, för förebyggande operationer för patienter med hög risk för bröstcancer samt läkemedelsökning i hematologin. Målet delvis uppfyllt för hudtumörsprocessen. 12

13 uppföljning Hjärtsjukdomar (ramhöjande) Satsning: Steg 3 för att nå nationella riktlinjer. Volymökning av tre olika åtgärder: Kateterburna flimmerablationer, implanterbara defibrillatorer samt biventrikulära sviktpacemakrar. Resultat: Antalet ablationer har ökats till målnivån. Årets mål för implanterbara defibrillatorer överskreds i oktober medan antalet sviktpacemakrar ligger under målet. Tilldelat: 4,2 miljoner kronor. Förbrukat: 4,2 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Delvis. Neurokirurgi (ramhöjande) Satsning: Nya metoder inom funktionell neurokirurgi som exempelvis inoperering av simulatorer i hjärnan samt läkemedelspumpar. Resultat: Kostnader för implantat och läkemedel har ökat. Totalt har 291 östgötar implantat. Antal nyinsatta implantat per år ligger så gott som konstant. Antalet som behöver byta batteri och/ eller implantat ackumuleras och ökar därför varje år. Tilldelat: 3 miljoner kronor. Förbrukat: 3 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Ja. Obesitasoperationer (ramhöjande, engångsmedel och extrasatsning från HSN) Satsning: Vårdval för obesitaskirurgi infördes 2010 och satsningen gjordes för att nå balans mellan behov och kapacitet. Därutöver finns ett särskilt uppdrag från Hälso- och sjukvårdsnämnden till Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård att operera de svårast sjuka. Resultat: I augusti 2011 fanns det sju auktoriserade leverantörer, varav två inom länet. Under 2011 har hittills cirka 250 östgötar fått operation utförd i vårdvalet. Tilldelat: 10 miljoner kronor. Förbrukat: 18,5 miljoner kronor, varav 8,5 miljoner utgör extrasatsning från HSN. Målet uppfyllt: Ja. Reuma/mag-tarm/ hudsjukdomar (ramhöjande) Satsning: Ökade volymer avseende biologiska läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar för att nå behandlingsnivåer som riket i övrigt. Resultat: Ökningen till vuxna med ledsjukdomar går som planerat, Östergötland ligger i nivå med riket avseende barn med ledsjukdomar. För patienter med mag-tarmsjukdom går ökningen som planerat i centrala och västra länsdelen men ligger lite efter i öster. Den planerade ökningstakten kan inte ses när det gäller svår psoriasissjukdom. Tilldelat: 15 miljoner kronor. Förbrukat: 15 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Ja, för ledsjukdom samt mag- och tarmsjukdom. Målet delvis uppfyllt för psoriasissjukdom. Ögonsjukdomar (engångsmedel) Satsning: Satsning på ökade volymer av läkemedel mot våt makuladegeneration (Lucentis). Resultat: En tidigare ojämn förskrivning över länet har utjämnats i och med att den östra länsdelen ökat läkemedelsförskrivningen under Tilldelat: 2 miljoner kronor. Förbrukat: 2 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Ja. Öronsjukvård (ramhöjande) Satsning: Ökade volymer av cochleaimplantat och en satsning på dubbelsidiga implantat även för vuxna. Resultat: Utvecklingen för 2011 har följt den långsiktiga utvecklingsplanen för området. Tilldelat: 2 miljoner kronor. Förbrukat: 2 miljoner kronor. Målet uppfyllt: Ja. Den här typen av resursfördelningskonferens är mycket bra, där vi kan dela kunskap och förståelse. Men det är svårt med ramhöjande kontra engångsmedel. Om man får engångsmedel och gör en hel massa kan det föra med sig ett resultat till nästkommande år. Exempelvis inom neuropsykiatrin där vi har diagnostiserat och gjort många utredningar. Nu står många med sin diagnos och väntar på behandling, vilket i sin tur för med sig ökade kostnader som inte finns i budget. Elisabeth Kristiansen, verksamhetschef för Bup, Linköping, refererade från sin gruppdiskussion Vad är det vi mäter i uppföljningen? Att vi har förbrukat pengarna är en sak, men har de gjort någon nytta? Att vi har använt pengarna på rätt sätt är lika viktigt. Bengt-Olof Rydén, verksamhetschef för medicinska specialistkliniken i Motala, refererade från sin gruppdiskussion 13

14 framtid Planer för framtiden framtid Om metoden ska fortsätta att användas behöver den utvecklas. Vi föreslår därför att man nu gör en tydlig metodbeskrivning med en processkarta, inte minst för att den här gruppen av chefer är föränderlig, och att nytillkomna ska kunna sätta sig in i metoden. Processkartan behöver särskilt belysa de punkterna där materialet lämnas över; från centrumcheferna till landstingsdirektören, sedan vidare till politiken, och så tillbaka till verksamheten. Detta är viktigt för att bevara öppenheten så långt som möjligt och för att resultatet ska kännas igen. Därmed görs också metoden legitim och användbar. Bengt-Olof Bengtsson, verksamhetschef för psykiatriska kliniken vid US, refererade från sin gruppdiskussion Tips. Processträdet Om du vill se vägen fram till ett slutgiltigt förslag; bläddra tillbaka till sida 5 och kolla in Processträdet! En process som påbörjas tidigare en av nyheterna Direkt efter uppföljningskonferensen startade arbetet med resursfördelningen för En tidigarelagd process, inbjudan till privata vårdgivare att vara med och en tydligare distinktion mellan engångsbelopp och ramhöjande medel det är några förändringar i processen. Runt hundratalet verksamhetschefer hade bjudits in till konferensen om resursfördelning. Redan före jul startade arbetet med resursfördelningen Sex centrumvisa arbetsgrupper kommer att jobba med att göra prioriteringslistor som ska vara klara den 24 februari. I en särskild rapportmall ska verksamheterna beskriva sjukdomstillstånd, önskad åtgärd, effekt om åtgärden inte kommer med, evidens för åtgärden, om beloppet är ramhöjande eller engångsbelopp samt en rangordning. En nyhet är att privata vårdgivare är med i den processen. Konferens i mars Vid en konferens i slutet av mars ska verksamhetscheferna arbeta fram en landstingsgemensam lista utifrån alla arbetsgruppers olika prioriteringar. Landstingets ledningsstab tar därefter vid och bearbetar underlaget. Redan i maj ska nu överenskommelser och ersättningar vara klara för utskick. Då är också uppdragen klara och varje centrum kan börja arbeta med hur de nya kraven ska mötas samt arbeta in dem i sina verksamhetsplaner. I september fattar Hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om resursfördelning och överenskommelser. Fakta. Tidplan för resursfördelningsprocessen 21 november: Uppstart och uppföljning. 10 februari: Deadline för inlämning av underlag från primärvård till närsjukvård. 24 februari: Deadline för inlämning av underlag till staben mars: Konferens resursfördelning. 9 maj: Överenskommelser och ersättningar preliminärt klara för utskick till landstingets centrum. September: Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om resursfördelning och överenskommelse. 14

15 framtid Vi behöver tänka efter kring vad vi lägger engångspengar på. Orsaken till att vi har en del ramhöjande och en del engångspengar är ju att det inte finns hur mycket ramhöjande som helst, men ibland finns det engångspengar. Och då gäller det att fundera på var i processen man stoppar in engångspengarna. Det bör vara en insats som är en tydlig, avgränsad del så att vi inte binder ris åt egen eller andras rygg. Marie Morell (M), landstingsstyrelsens ordförande, refererade från sin gruppdiskussion Kommentar: Arbetet med resursfördelning har utvecklats under många år och är en reguljär del i landstingets behovsstyrning. Vi vet inte hur ekonomin kommer att se ut i framtiden. Det kan bli en resursförstärkning som de senaste åren, men det kan också vara så att det inte finns några pengar att fördela. Och då kan ett annat ställningstagande bli att det här är så angelägna områden som vi ser kommer, och som befolkningen måste ha tillgång till, att det kräver andra typer av beslut för att skapa resurserna. Det kan vara generella beting eller att man bromsar just det året. Men det här är en del i det reguljära fördelningsarbetet. Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör kommentar: Det är bra att politiken och verksamheterna träffas och diskuterar så här tillsammans. Det är tuffa beslut som fattas och för personalen som möter patienterna varje dag är det viktigt att landstinget som organisation står bakom de här prioriteringarna och att det finns en konsensus. Inför framtiden kan man fundera på redovisningen, det finns en förbättringspotential i strukturen där man skulle kunna utgå från mer likvärdiga parametrar. Jag skulle gärna vilja se en utvärderings-modell för att få svar på vad som har gjorts och vart pengarna tog vägen. Ing-Marie Petersson, Vårdförbundet Det behövs mer instruktioner till verksamheten när det gäller uppföljningsunderlaget, så att vi vet redan när medlen beviljas hur det ska redovisas. Annette Johansson, primärvårdschef i västra länsdelen, refererade från sin gruppdiskussion Vi skulle kunna ställa större krav på hur vi gör underlagen i prioriteringsarbetet och att vi redan där tar upp hur vi ska mäta de förbättringar vi vill ha. Det gör det lite lättare för avtalsansvariga att skriva fram överenskommelserna. Ewa Rasch, verksamhetschef för Rehab väst, refererade från sin gruppdiskussion En fråga inför framtiden är vad vi gör med sådant som inte är stora språng eller nyheter utan snarare successiva volymhöjningar. Det är inte motiverat att ta upp det i det här sammanhanget, men det kan vara svårt att hantera det inom centrum. Stefan Franzén, centrumchef för Hjärt- och medicincentrum, refererade från sin gruppdiskussion 15

16 Kontakt. Vid frågor om resursfördelningen Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör E-post: Lasse Pettersson (VL), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden E-post: lasse.pettersson@lio.se produktion. Producerad vid Informationscentrum, Landstinget i Östergötland, 2011 Text: Anchi Alm Foto & redigering: Pernilla Lindblom