Sida: 2 av 22. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga - 11 a och b

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering juni 2012

2 Sida: 2 av 22

3 Sida: 3 av 22 Dnr: AF-2011/ Datum: Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Lönebidrag - 11a och b Arbetsförmedlingen ska senast den 15 juni 2012 a. redovisa hur sammansättningen av gruppen anställda med stöd av lönebidrag har förändrats och hur man arbetar för att säkerställa en god kvalitet i beslut om subventionsgrad, och b. redovisa myndighetens bedömning av omfattningen av felaktiga utbetalningar avseende lönebidrag. En bedömning ska göras av såväl upptäckta fel som av de s.k. mörkertalen. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Kenneth Isacsson, i handläggningen har Ingemar Svenson deltagit. I den slutliga handläggningen har chefen för Ekonomiavdelningen Karin Leth, chefen för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein, biträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren och chefen för Ledningsstaben Christina Storm Wiklander deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Kenneth Isacsson

4 Sida: 4 av 22

5 Sida: 5 av 22 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Lönebidrag Sammansättning och beslut Sammansättning Kvalitet i beslut om subventionsgrad Bedömning av arbetsförmåga Bedömning och kvalitetssäkring av bidragsnivån Bidragsnivån Bedömning av omfattningen av felaktiga utbetalningar Definition av felaktiga utbetalningar Kort om regelverket och kontroller av lönebidrag Kontroller innan beslut Kontroller i samband med utbetalning Avvikelsehantering Genomförande av omfattningsbedömning Stickprovsundersökning Omfattningsstudie Beskrivning av metoden Expert Elicitation Underlag för bedömning Resultat från stickprovsundersökning Resultat från omfattningsstudie Totala omfattningen felaktiga utbetalningar Orsaker till felaktiga utbetalningar Åtgärdsplan Andra studier av felaktiga utbetalningar Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) Samverkansuppdraget (RUT) Internationell jämförelse... 21

6 Sida: 6 av 22

7 Sida: 7 av Sammanfattning Sammansättningen visar att gruppen anställda med lönebidrag inte nämnvärt förändrats mellan åren 2008 fram till och med första tertialet Antalet har minskat från ca personer till ca personer. Denna minskning av antalet anställningar med lönebidrag förklaras med att antalet trygghetsanställningar ökat i motsvarande grad. En förklaring till detta är att om behov av lönestöd kvarstår efter fyra år med lönebidrag så görs en prövning om inte trygghetsanställning, som ger ett mer långsiktigt stöd, är mer tillämpligt. Arbetsförmedlingens bedömning av omfattningen av felaktiga utbetalningar 2011 avseende lönebidrag är att andelen konstaterade felaktiga utbetalningar uppskattas genom en statistisk säkerställd stickprovsundersökning till 1 procent (+/- 0.6 procent). Omfattningen av felaktiga utbetalningar inklusive mörkertal uppskattas genom en omfattningsstudie till mellan 2-9 procent. Den uppskattade felprocenten ligger i paritet med det som redovisats inom andra välfärdssystem. Arbetsförmedlingen ser kontinuerligt över utvecklingsområden. De felkällor som redovisas i denna rapport genererar ytterligare åtgärder och en reviderad åtgärdsplan har tagits fram.

8 Sida: 8 av 22

9 Sida: 9 av Lönebidrag Lönebidrag är den form av arbetsgivarstöd som omfattar flest personer. Under 2011 hade personer någon gång en sådan anställning. Syftet med lönebidraget är att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få och behålla en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Lönebidraget ger kompensation till arbetsgivaren och bidrar därmed till att den enskildes kompetens och färdigheter tas tillvara samtidigt som funktionsnedsättning i arbetsförmåga beaktas. Den anställde ska ha lön och andra anställningsförmåner som följer av kollektivavtal eller är i väsentliga delar likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen. Lönebidrag får som regel lämnas i längst fyra år. 3. Sammansättning och beslut 3.1 Sammansättning Sammansättningen av gruppen anställda med lönebidrag har inte förändrats nämnvärt mellan år 2008 och första tertialen Antalet har minskat från ca personer till ca personer. Denna minskning av antalet anställningar med lönebidrag förklaras med att antalet trygghetsanställningar ökat i motsvarande grad. En förklaring till detta är att om behov av lönestöd kvarstår efter fyra år med lönebidrag så görs en prövning om inte trygghetsanställning, som ger ett mer långsiktigt stöd, är mer tillämpligt. Fördelningen mellan könen är ungefär 60 procent män och 40 procent kvinnor. Flertalet är mellan år. Väldigt få är under 30 år. En stor andel är inrikes födda. Andelen utrikes födda har ökat något. Den vanligaste formen av funktionsnedsättning är rörelsenedsättning. Ej kod innebär att det för personerna inte har registrerats någon kod för funktionsnedsättning som innebär nedsättning av arbetsförmågan. De som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen måste ge sitt medgivande till att uppgifter om funktionsnedsättning registreras. Det är inte alla med funktionsnedsättning som ger sitt medgivande till detta, vilket förklarar att det är någon procentenhet som saknar kod. Kodning är inget krav för att beslut om lönebidrag ska kunna tas. Cirka 90 procent av målgruppen har gymnasial eller förgymnasial utbildning. Flertalet har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen längre än två år innan de fått en anställning med lönebidrag. (Tabell 1).

10 Sida: 10 av 22 Tabell 1. Antal unika individer som någon gång haft anställning med lönebidrag under året. Procentuell fördelning på olika undergrupper åren och första tertialen År Helår Helår Helår Helår Första tertial Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Summa % % % % % Kön Kvinnor % % % % % Män % % % % % Ålder -24 år % % % % % år % % % % % år % % % % % 55 år och äldre % % % % % Födelseland Utrikes födda % % % % % Inrikes födda % % % % % Huvudsaklig f-kod Rörelsenedsättning % % % % % Psykisk funktionsnedsättning % % % % % Allm. o specifika inlärningssvårigh % % % % % Socialmedicinsk funktionsnedsättning % % % % % Övriga funktionsnedsättningskoder % % % % % Ej kod 796 1% 604 1% 520 1% 484 1% 350 1% Högsta utbildning Förgymnasial utbildning % % % % % Gymnasium % % % % % Eftergymnasial utbildning % % % % % Inskrivningstid på Af före anställning med lönebidrag < 3 mån % % % % % 3-6 mån % % % % % 6-12 mån % % % % % 1-2 år % % % % % > 2 år % % % % % Källa: Arbetsförmedlingen, Statistikenheten

11 Sida: 11 av Kvalitet i beslut om subventionsgrad Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingens uppdrag är att efter utredning bedöma vilka förutsättningar för arbete en individ har utifrån dennes kunskaper, kompetens, erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Metoderna inom arbetslivsinriktad rehabilitering inriktas på att kartlägga individens förutsättningar och lyfta fram arbetssökandes starka sidor i förhållande till kraven i ett arbete, med eller utan ekonomiskt stöd eller anpassningar. Den medicinska utredningen av arbetsförmågan fokuserar på hälsotillståndet och kompletteras med en utredning som specifikt beaktar den arbetssökandes förutsättningar för olika arbeten. Olika insatser och aktiviteter syftar till att ge en samlad bild av den arbetssökandes förutsättningar i en arbetssituation och utgör därmed underlag för planering och beslut. Utredningen omfattar samtal, självskattningar, tester och ofta prövning på en arbetsplats. En jämförelse görs av den enskildes förutsättningar i förhållande till krav i olika arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. Vid arbetspraktik utvärderas den enskildes aktivitet och deltagande i en given arbetsuppgift i en specifik miljö. Arbetspraktiken ger information om arbetsförmågan i den specifika arbetsuppgiften och arbetsmiljön. Det gör att den inte bör generaliseras till andra arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. Av den anledningen kan arbetssökande behöva flera olika praktikplatser.

12 Sida: 12 av 22 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga - bestäms av egenskaper hos en individ, en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö i samspel Individ Miljö Uppgift Bedömning och kvalitetssäkring av bidragsnivån Arbetsgivare, arbetstagare och Arbetsförmedlingen ska tillsammans komma fram till i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt. Arbetsförmedlingen fastställer bidragsnivån. Lönebidraget ska kompensera arbetsgivaren för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. För att säkerställa att lönebidrag handläggs på ett enhetligt och rättssäkert sätt finns riktlinjer och ett handläggarstöd som ger en mer utförlig vägledning om handläggningen. Det finns även en internutbildning som innehåller två delar. Den första delen består av tre dagars föreläsningar, grupparbetsuppgifter samt diskussioner om tillämpningen av regelverket kring lönebidrag. Den andra delen av kursen är en examination. Ett krav för att handlägga och ta beslut om lönebidrag är godkänt resultat i utbildningen. Arbetsförmedlingen har en kvalitetssäkrad metod, som används i specifika arbetssituationer och benämns arbetsanalys. Arbetsanalys används för att klargöra den arbetssökandes förmåga i relation till arbetsuppgifter och arbetsmiljö i en specifik arbets- eller studiesituation. En samlad bild av individens förmåga i den specifika situationen utreds genom att systematiskt analysera arbetssituationens krav och väga dem gentemot individens förutsättningar. Genom detta skapas ett underlag inför anpassningsinsatser, utprovning av arbetshjälpmedel samt handlingsplan inför fortsatt handläggning.

13 Sida: 13 av 22 I första hand bör den nedsatta arbetsförmågan kompenseras genom hjälpmedel, anordningar eller personligt biträde. Är detta inte möjligt eller inte tillräckligt kan lönebidrag beviljas. I samband med beslut om lönebidrag används metoden och resultaten som underlag för beslut om lämplig subventionsnivå Bidragsnivån Enligt förordning (2000:630) 28, fastställs lönebidragets storlek med hänsyn till graden av nedsättning i arbetsförmågan hos arbetstagaren och till hur stor del av arbetsgivarens lönekostnad som är bidragsgrundande. Lönebidraget ska alltid vara knutet till individen och nivån på bidraget ska alltid anpassas till personens arbetsförmåga i relation till aktuella arbetsuppgifter. Två faktorer kan påverka beslutet om subventionsgrad. I regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Arbetsförmedlingen anges att den genomsnittliga bidragsnivån inte får överstiga 64 procent för anställningar med lönebidrag 1. Konsekvensen av ett mål om en genomsnittlig lönebidragsnivå på 64 procent, kan innebära att arbetsgivare inte kompenseras fullt ut för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Ett ytterligare skäl till att arbetsgivare inte fullt ut kompenseras för den anställdes nedsatta arbetsförmåga är att den högsta bidragsgrundande lönekostnaden idag är kronor för ett heltidsarbete för lönebidrag. Den senaste höjningen skedde år 2007 från en då låg nivå. I dag ligger uppskattningsvis 93 procent 2 av alla dessa anställningar över gränsen kronor. Gapet mellan den bidragsgrundande lönekostnaden och det allmänna löneläget har blivit allt större under åren. 1 Villkor för anslag 1:4 2 Subventionerade anställningar En kartläggning genomförd av Statskontoret (2011:34)

14 Sida: 14 av Bedömning av omfattningen av felaktiga utbetalningar 4.1 Definition av felaktiga utbetalningar Arbetsförmedlingen använder i denna återrapportering samma definition av felaktiga utbetalningar som Samverkansuppdraget (ESV 2012:6). Med felaktiga utbetalningar avses alla utbetalningar där för mycket eller för lite utbetalats. Felen kan vara orsakade av handläggare eller mottagare och vara avsiktliga eller oavsiktliga. Vidare avses utbetalningar som var rätt när beslutet togs men inte vid kontroll, till exempel kan utbetalningen vara rätt vid beslutet, utifrån givna förutsättningar, men vid kontroll i efterhand visar det sig att förutsättningarna har ändrats. 4.2 Kort om regelverket och kontroller av lönebidrag Genom utbildning, regelverk och handläggarstöd ges förutsättningarna för att fatta korrekta beslut. Kontroller genomförs innan och under pågående beslut för att upptäcka felaktigheter i beslut och utbetalningar Kontroller innan beslut Regelverket kring lönebidrag är relativt komplext. Till regelverket är därför kopplat ett handläggarstöd med bl.a. checklistor inför beslut. Innan en anvisning till lönebidrag genomförs ska Arbetsförmedlingen kontrollera att en arbetsgivarregistrering finns och att inte näringsförbud föreligger. Kontrollen omfattar också skatteskulder och betalningsanmärkningar. Arbetsgivaren ska vidare styrka att den anställde omfattas av arbetsmarknadsförsäkringar antingen genom kollektivavtal ( hängavtal ) eller genom uppvisande av försäkringsbrev på separat tecknade försäkringar. Fackliga företrädare ges också möjlighet att yttra sig innan beslut. Vid varje beslut ska det finnas en föredragande och en beslutande, detta får inte vara samma person Kontroller i samband med utbetalning I samband med utbetalning av lönebidrag görs flera automatiska och manuella kontroller, exempelvis kontroll av utbetalningsattest, företagsuppgifter, betalningsmottagare och rimlighetskontroll av beslutsuppgifter. Månadsvis kontroll av företag/organisationer görs mot Skatteverkets uppgifter. Stickprovskontroller genomförs regelbundet för att säkerställa att de obligatoriska kontrollerna är ändamålsenliga.

15 Sida: 15 av 22 Eventuella avvikelser som upptäcks i stickprovskontrollerna följs systematiskt upp och kan leda till förändringar i t.ex. kontroller, arbetsprocesser och ansvarsområden. Stickprovskontroller innebär kontroll utifrån risk och väsentlighet Avvikelsehantering Avvikelserapporteringens syfte är att fånga upp problemområden i processen från beslut till utbetalning. Genom att upptäcka var rutiner och kontroller behöver förbättras kan felaktiga utbetalningar minimeras. 4.3 Genomförande av omfattningsbedömning För att genomföra omfattningsbedömning av felaktiga utbetalningar avseende lönebidrag har Arbetsförmedlingen gått till väga på två sätt: 1. stickprovsundersökning har genomförts för bedömning av andelen konstaterade felaktiga utbetalningar, samt 2. omfattningsstudie har genomförts för bedömning av felaktiga utbetalningar inklusive mörkertal med användande av en expertmetod Stickprovsundersökning Syftet med stickprovsundersökningen var att identifiera faktiska felaktiga utbetalningar och områden där det finns risk för felaktiga utbetalningar utifrån riskanalysen för felaktiga utbetalningar. Stickprov genomförs kontinuerligt oberoende av om omfattningsstudier genomförs eller ej. Stickprovsundersökningen genomfördes på ett urval av 375 ärenden beslutade under november 2011 (av totalt ärenden) enligt statistiskt säkerställd metod med 95 procentigt konfidensintervall. Stickproven genomfördes i två delar. Den ena delen gällde kontroll på plats på arbetsförmedlingskontor av beslutsunderlag i akten och innehöll kontroll av dokumentation i samband med beslut. Den andra delen gällde arbetsgivarunderlag m.m. i samband med rekvirering av stöd och innehöll kontroll av rekvisition mot inskickade underlag från arbetsgivare Omfattningsstudie Syftet med omfattningsstudie lönebidrag var att genomföra en bedömning av omfattningen av felaktiga utbetalningar avseende lönebidrag inklusive mörkertal. För bedömningen har metoden Expert Elicitation använts, se vidare om metoden i avsnittet nedan.

16 Sida: 16 av 22 Ett antal seminarier har genomförts där ett flertal experter på lönebidrag från Arbetsförmedlingen deltagit samt en expert på metoden Expert Elicitation. Metodexperten har ansvarat för bearbetning och framtagande av det statistiska slutresultatet. Urvalet av experter har haft utgångspunkt i följande kriterier för den samlade kompetensen: Generella och övergripande kunskaper om var brister föreligger och uppföljning av dessa gällande lönebidragen. Kunskaper om handläggning, bedömning och kriterier som ligger till grund för beslut och vidare handläggning av lönebidrag. Kunskaper om IT och säkerhet gällande de systemstöd som används kopplade till hanteringen av lönebidrag Beskrivning av metoden Expert Elicitation Expert Elicitation är en metod som baseras på risk- och beslutsteori och utgår från hur olika experters enskilda bedömningar kan ge en samlad överblick på ett område. Bedömning genomförs av de totala felens omfattning utifrån väsentliga orsaker som kan genera fel. Experterna hanterar och analyserar underlag på olika sätt och kommer därmed att göra olika bedömningar. När svaren vägs samman ger detta normalt en bättre uppskattning än en enskild experts bedömning. Samtidigt skapas ett osäkerhetsintervall som är större, men som sannolikt speglar den osäkerhet som råder bättre. Metoden tillämpar subjektiva sannolikheter och väger ihop experters sannolikhetsfördelningar (där alla experter har samma vikt) till en linjär kombination som ger en aggregerad osäkerhetsspridning. Svagheter med metoden är att det finns en risk för att bedömningarna inte blir korrekta på grund av psykologiska fallgropar. Experterna kan göra tanke- och slarvfel när de ska summera ihop alla olika feltyper och sätta kostnad på dessa, samt göra fel när de tolkar givna definitioner och förutsättningar. Detta har experterna uppmärksammats på och fått kunskap om vid seminarierna men det innebär ändå att problematiken och risken kvarstår. Metoden Expert Elicitation har även använts vid tidigare omfattningsstudier, t.ex. inom FUT och RUT (se avsnitt 4.7) Underlag för bedömning De underlag som utgjort den gemensamma faktabasen för experterna och för omfattningsbedömningen redovisas nedan.

17 Sida: 17 av 22 Handläggarstöd Det handläggarstöd med regelverk och rutinbeskrivningar som finns publicerade på Arbetsförmedlingens intranät. Stickprovsundersökning 2012 Frågor och resultatet från genomförd stickprovsundersökning. Riskanalys felaktiga utbetalningar Arbetsförmedlingens årliga riskanalys för att fastställa riskområden för felaktiga utbetalningar. Samtliga betalningsflöden inom Arbetsförmedlingen ingår i denna riskanalys. Väsentliga risker tas upp i myndighetens kontrollplan för felaktiga utbetalningar. Information från Skatteverket Genom ett samarbete med Skatteverket får Arbetsförmedlingen månadsvis information om de bidragsmottagande arbetsgivarna. Avvikelser som upptäcks under pågående bidragsperiod granskas och i förekommande fall stoppas utbetalningen av stöd tillfälligt i avvaktan på en utredning av beslutande arbetsförmedlingskontor. Har stöd felaktigt utbetalats startar Arbetsförmedlingen en återkravsprocess på det belopp som felaktigt utbetalats. Återkrav 2011 Arbetsförmedlingen återkräver utbetalningar där det har konstaterats att felaktiga belopp betalats ut. Under 2011 återkrävde Arbetsförmedlingen utbetalat stöd i 643 ärenden, på totalt cirka 15 miljoner kronor. 4.4 Resultat från stickprovsundersökning Genomförda stickprov av beslutsunderlag har inte visat på några konstaterade felaktiga utbetalningar. Däremot visar kontrollen att det finns flera områden där risk för felaktiga utbetalningar föreligger. Exempelvis saknas i vissa fall aktuella läkarutlåtanden, arbetsgivarkontroller och arbetsplatsbesök genomförs inte i den utsträckning som handläggarstödet föreskriver. Kontroll av arbetsgivarens underlag m.m. har visat att andelen rekvisitioner där arbetsgivaren rekvirerat fel uppskattas till 1 procent (+/- 0,6 procent) dvs. mellan miljoner kronor. Resultatet visar även att det finns risk för felaktigheter exempelvis i de fall arbetsgivaren aldrig skickat in efterfrågat underlag.

18 Sida: 18 av Resultat från omfattningsstudie Nedan redovisas resultatet av omfattningsstudien med en bedömning av totala omfattningen av felaktiga utbetalningar avseende lönebidrag samt de huvudsakliga orsakerna till dessa. Bedömningen inkluderar även s.k. mörkertal Totala omfattningen felaktiga utbetalningar Arbetsförmedlingen har bedömt att de felaktiga utbetalningarna under år 2011 kan uppskattas till mellan 2-9 procent av utbetalningarna av lönebidrag, dvs. mellan miljoner kronor av totalt miljoner kronor. Bedömningen avser såväl för mycket som för lite utbetalt i lönebidrag. Metoden för expertbedömningar bygger på de samlade, subjektiva bedömningarna från experter och har fördelen av att fånga mörkertalet. Detta innebär också betydande svårigheter eftersom det kan finnas kunskapsluckor kring detta hos experterna som deltar. Dessa svårigheter har visats genom att experternas bedömningar har haft en markant spridning men där majoriteten har bedömt att värdet bör ligga inom intervallet som redovisas ovan. Ett par experter tror att omfattningen är signifikant större och detta beror dels på andra antaganden om nivån på relevanta felkällor. Dessutom kan skillnaden även bero på olika analytiska metoder, skilda informationsmängder och skilda filosofiska sätt att närma sig frågeställningen. Den relativt stora variationen i bedömningar mellan experterna vittnar om svårigheten att uppskatta omfattningen av felaktigheter där t.ex. mörkertal och handläggarnas bedömningsdel är svåra att analysera. Det framtagna statistiska medelvärdet av de sammantagna subjektiva bedömningarna enligt metodens mätinstrument kan uppskattas till 7,8 procent. Fördelningen av dessa kan uppskattas till 1,4 procent avsiktliga fel från allmänheten, 2,6 procent oavsiktliga fel från allmänheten och 3,7 procent oavsiktliga fel från myndigheten Orsaker till felaktiga utbetalningar Experterna har i sina bedömningar av avsiktliga och oavsiktliga fel angett nedanstående felkällor som de mest väsentliga för sin bedömning av de felaktiga utbetalningarnas omfattning. Felkällorna omfattar såväl för mycket som för lite utbetalning.

19 Sida: 19 av 22 Avsiktliga fel från allmänheten Förändrade förhållanden anmäls inte till Arbetsförmedlingen. Det kan exempelvis röra sig om förändrade arbetsuppgifter eller omfattning på anställningen men också att arbetsgivaren upphör att betala försäkringspremier eller slutar redovisa arbetsgivaravgifter. En annan felkälla är att felaktigt antal frånvarodagar anges på rekvisitioner. En ytterligare orsak till avsiktliga fel från allmänheten är att arbetsgivaren har oärligt uppsåt från början, t.ex. att syftet aldrig varit att tillhandahålla ett arbete och lönebidrag har utbetalats utan att någon anställning förelegat. Oavsiktliga fel från allmänheten Arbetsgivaren glömmer att anmäla förändrade förhållanden till Arbetsförmedlingen. Detta kan bero på att arbetsgivaren saknar tillräckliga kunskaper kring förutsättningar för lönebidrag. Fel antal frånvarodagar anges på rekvisitionen oavsiktligt. Organisationer vilka normalt inte har anställda, t.ex. föreningar, är ovana vid att hantera arbetsgivarrollen vilket leder till brister i administrationen och därmed hanteringen av rekvisitioner, arbetsgivaravgifter etc. Oavsiktiga fel från myndigheten Handläggarstödet tillämpas inte fullt ut. Dokumentationen har brister och kontroller genomförs inte alltid enligt gällande rutiner. Arbetsförmedlare är också motiverade att få till stånd en anställning eller att anställningen ska bibehållas vilket kan leda till en viss överkompensation till arbetsgivare. I vissa fall sker för lite utbetalningar av lönebidrag till arbetsgivare, t.ex. att bidragsnivån inte motsvarar funktionsnedsättningen i den aktuella arbetssituationen, se även avsnitt Åtgärdsplan Utifrån de felkällor som identifierats i arbetet med omfattningsbedömningen har en åtgärdsplan tagits fram med syfte att ytterligare reducera risken för felaktiga utbetalningar inom ramen för lönebidrag. Följande åtgärder planeras att genomföras: Tydligare beslutsordning avseende beslutande och föredragande kring lönebidragsbeslut ska upprättas. Utbildningen för lönebidragshandläggare ska ses över. Detta för att arbetsförmedlarna ska erhålla ökade kunskaper om processen efter att ett beslut har fattats exempelvis inom områden som felhantering, återkrav, brottsmisstanke. Mer frekventa arbetsplatsbesök, för att säkra att överenskommelsen mellan arbetsgivare, arbetstagare och Arbetsförmedlingen följs.

20 Sida: 20 av 22 Utöver de åtgärder som redovisas ovan pågår inom Arbetsförmedlingen flera andra aktiviteter. Från halvårsskiftet 2011 får Arbetsförmedlingen månadsvis information från Skatteverket om alla arbetsgivare som erhåller stöd i form av lönebidrag. Samarbetet med Skatteverket har varit en viktig åtgärd för att kunna identifiera avvikelser från det som överenskommits vid beslutstillfället. Arbetet med att utveckla hanteringen av den information som Skatteverket lämnar fortgår under Pågående arbete inom Arbetsförmedlingen med ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem bedöms öka kvaliteten i handläggningen. Genomförda stickprov har bl.a. visat att dokumentation i ett ärende ibland finns diareförd på olika ställen. I det nya dokument- och ärendehanteringssystemet kommer dokument som upprättats/ inkommit att finnas tillgängliga i digitalt format och vara kopplade till aktuellt ärende. All relevant dokumentation i ett enskilt lönebidragsärende kommer därmed att vara lättillgänglig för den som handlägger ärendet. Under året har ett arbete med syfte att tydliggöra och förenkla hanteringen vid misstanke om bidragsbrott/ bedrägerier mot Arbetsförmedlingen påbörjats. Genom ett ökat fokus på dessa frågor kommer felaktiga utbetalningar som orsakas av avsiktligt (uppsåtligt) agerande från arbetsgivare i högre grad att kunna identifieras, lagföras och motverkas. De stickprov som Arbetsförmedlingen genomför löpande för att upptäcka felaktiga utbetalningar utvecklas kontinuerligt. Idag pågår ett arbete med att göra stickprov på riskurval. Ett exempel på riskurval är arbetsgivare som aldrig redovisar frånvaro. I SOU 2011:40 Månadsuppgifter snabbt och enkelt föreslås att arbetsgivare ska lämna uppgifter om lön och skatteavdrag på arbetstagarnivå varje månad. Arbetsförmedlingen bedömer att månadsvisa uppgifter är ett viktigt instrument för att identifiera risk för felaktiga utbetalningar och felaktigt utbetalda belopp som senare kan återkrävas. 4.7 Andra studier av felaktiga utbetalningar En nackdel med omfattningsbedömningar genom exempelvis metoden Expert elicitation är att jämförelse av resultat över tid inte är möjlig då bedömningen är en ögonblicksbild av de experter som ingår i omfattningsstudien. Intressant i sammanhanget kan dock ändå vara att tittat på resultat från liknade bedömningar. Genom åren har flera omfattningsbedömningar gjorts på olika välfärdssystem. För att sätta den

21 Sida: 21 av 22 framtagna bedömningen och resultatet av denna i ett större sammanhang redovisas här resultat från några liknade omfattningsbedömningar Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) Delegationen mot Felaktiga utbetalningar (FUT) behandlade i två rapporter lönebidrag, Rapport 5 behandlar orsaker till fel och Rapport 7 redovisar resultatet av de omfattningsstudier som genomfördes inom ramen för FUT. För de studerade välfärdssystemen var snittet 6,6 procent. I samma rapport bedömdes felaktiga utbetalningar för lönebidragen till 6,3 procent med ett osäkerhetsintervall på 3,0 9,5 procent Samverkansuppdraget (RUT) 2009 gav Regeringen i uppdrag åt elva myndigheter att delta i ett samverkansuppdrag om utveckling av metoder för och redovisning av resultat av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Inom ramen för samverkansuppdraget gjordes omfattningsbedömningar på aktuella välfärdssystem enligt metoden Expert elicitation. Den sammantagna bedömningen var att mellan 2 och drygt 10 procent betalats ut fel i de enskilda välfärdssystemen Internationell jämförelse 2009 presenterade University of Portsmouth, Storbritannien en större internationell jämförelse, The Financial Cost of Fraud (Button, Brooks och Gramham). Studien bygger på förluster i form av bedrägerier och felaktiga utbetalningar i nio länder. De länder som ingick i studien var Storbritannien, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Irland, USA, Canada, Australien och Nya Zeeland. De felaktiga utbetalningarna beräknades ligga i intervallet 3 till 9 procent. 3 Gemensam skrivelse, Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010 (ESV 2011:11)

22 Sida: 22 av 22 Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress Stockholm Telefon: