Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid datortomografiundersökningar av vuxna
|
|
- Maj Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreskrift S/4/ (27) BILAGA 1 Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid datortomografiundersökningar av vuxna I tabell 1 ges referensnivåer för ett visst bildområde och i tabell 2 referensnivåer som baserar sig på röntgenundersökningens indikation eller på andra undersökningar av viss typ. Referensnivåerna anges som volumetriskt luftkermaindex vid datortomografi (CTKI vol) och som luftkerma-längd-produkt (KLP). Volumetriskt luftkermaindex vid datortomografi benämns också DT-dosens volymmedelvärde (CTDI vol). Luftkerma-längd-produkt (KLP) benämns också dos-längd-produkt (DLP). De i tabellerna angivna referensnivåerna baserar sig på insamlade patientstråldoser. Om flera bildserier ingår i undersökningen avser de i tabellerna givna referensnivåerna strålningsexponeringen från en bildserie. Dessutom har referensnivåer bestämts för undersökningar där endast en bildpacke använts (t.ex. kroppen avbildats med en bildpacke, inte lungor och mage var för sig). Tabell 1. Referensnivåer för datortomografiundersökningar av vuxna för vissa bildområdena. Undersökningarna avser konventionella DT-undersökningar av angiven kroppsregion, där undersökningsindikationer inte beaktats för någon kroppsdel. Kroppsregion CTKI vol mgy KLP mgy cm Huvud Näsans bihålor Lungor Mage Kropp Aorta (bildområde: hals -ljumskar) Tabell 2. Referensnivåer för datortomografiundersökningar av vuxna för undersökningar av viss typ eller beroende på undersökningsindikation. Undersökningarna avser konventionella DT-undersökningar som utförts med angiven undersökningsindikation eller angivna undersökningar av viss typ. Undersökningsindikation / typ av undersökning CTKI vol mgy KLP mgy cm Misstanke om lungtumör Högupplöst lungundersökning, HRCT Misstanke om njursten (s.k. flanksmärta- DT) Misstanke om lymfom Trauma-DT (kroppen) DT-koloskopi (på mage) 6,5 på mage + på rygg DT-koloskopi (på rygg) 12 tot. 930
2 Föreskrift S/4/ (27) Patienternas vikt ska vara mellan 60 och 90 kg, frånsett undersökningar av huvudet och ansiktsregionen, där viktbegränsningar inte gäller. I detta beslut avser CTKI vol en storhet som bestämts på basis av den vid röntgenundersökningen använda genomsnittliga rörströmmen. Om apparaten bestämmer storheten på något annat sätt är inte apparatens dosvisning och den i beslutet angivna storheten CTKI vol jämförbara.
3 Föreskrift S/4/ (27) BILAGA 2 Referensnivåer för patientens strålningsexponering vid nukleärmedicinska undersökningar I tabell 1 ges referensnivåer för nukleärmedicinska undersökningar av vuxna. I tabell 2 ges den minsta aktiviteten hos radioaktiva läkemedel som ges till barn. Tabell 1. Referensnivåer för nukleärmedicinska undersökningar av vuxna. Nukleärmedicinsk undersökning Radionuklid Förening eller kemisk form Referensnivå MBq Skelettet och mjukdelarna Skelettscintigrafi 99mTc Fosfater ja fosfonater 670 Scintigrafi av infektionshärd 99mTc Leukocyter (HMPAO) 300 Andningsorganen Scintigrafi av lungperfusion 99mTc MAA 150 Urin- och könsorganen Scintigrafi av njurfunktionen 99mTc MAG3 100 Blodomloppsorganen Blodcirkulation i hjärtmuskeln, SPECT 201Tl Ioni 100 Blodcirkulation i hjärtmuskeln, SPECT 99mTc MIBI ) ) Blodcirkulation i hjärtmuskeln, SPECT 99mTc Tetrofosmin ) ) Scintigrafi av hjärtats pumpfunktion (jämviktsläge) 99mTc Erytrocyter 750 Nervsystemet Hjärnans dopamintransportproteiner, SPECT Hjärnans dopamintransportproteiner, SPECT 123I β-cit I FP-CIT 180 Endokrinologiska undersökningar Scintigrafi av sköldkörtelmetastaser (efter 131I Jodid 185 ablation) Scintigrafi av bisköldkörtel 99mTc MIBI 740 Scintigrafi av somatostatinreceptorer 111In Oktreotid 170 PET-undersökningar Tumörlokalisation: hjärnan 18F FDG 240 Tumörlokalisationen: helkroppen 18F FDG 280 3) 370 4) 1) Den sammanlagda aktivitet som patienten ges, då belastnings- och vilofaser utförs under samma dygn. 2) Den sammanlagda aktivitet som patienten ges, då belastnings- och vilofaser utförs på skilda dagar. 3) Med 3D- och time-of-flight-teknik. 4) Med 2D-teknik.
4 Föreskrift S/4/ (27) Tabell 2. Minsta aktivitet (MBq) som ges till barn. 1) Radioaktivt läkemedel Minsta aktivitet MBq 67Ga-citrat I-amfetamin (hjärnan) I-hippurat I-jodid (sköldkörteln) 3 123I-MIBG 37 2) 99mTc-albumin (hjärtat) 80 99mTc-kolloid (lever och mjälte) 15 99mTc-kolloid (benmärg) 20 99mTc-kolloid (reflux) 10 99mTc-DTPA (njurarna) 20 99mTc-DMSA 15 99mTc-MDP (skelettet) 40 99mTc-denaturerade erytrocyter (mjälten) 20 99mTc-IDA (gallan) 20 99mTc-HMPAO (hjärnan) mTc-HMPAO (leukocyterna) 40 99mTc-MAA eller mikrosfärer 10 99mTc-MAG mTc-perteknetat (miktionscystografi) 20 99mTc-perteknetat (hjärtat, första passage) 80 99mTc-perteknetat (Meckels divertikel) 20 99mTc-perteknetat (sköldkörteln) 10 99mTc/röda blodkroppar (blodvolym) 80 18F-FDG (kroppen) 26 2) 18F-FDG (huvudet) 14 2) 1) Europeiska kommissionens publikation Strålskydd 109, Riktlinjer för diagnostiska referensnivåer (DRN) för medicinsk bestrålning, Europeiska gemenskaperna, ) Minsta aktivitet som rekommenderas i EANM:s Dosage Card (
5 Föreskrift S/4/ (27) BILAGA 3 Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid datortomografiundersökningar av barn I tabellerna 1 och 2 anges referensnivåerna för DT-undersökningar av barnets huvud för olika åldersgrupper som volumetriskt luftkermaindex vid datortomografi (CTKI vol) och som luftkerma-längd-produkt (KLP). Volumetriskt luftkermaindex vid datortomografi benämns också DT-dosens volymmedelvärde (CTDI vol). Luftkerma-längd-produkt (KLP) benämns också dos-längd-produkt (DLP). Referensnivåerna har utfärdats skilt för två diagnostiska indikationer: rutinmässig DT-undersökning av huvud samt undersökning av hjärnventrikelns storlek. I bilderna 1 6 visas referensnivåerna för DT-undersökningar av barnets lungor, buk och kropp (lungor + buk) som volumetriskt luftkermaindex vid datortomografi (CTKI vol) och som luftkerma-längd-produkt (KLP) som funktion av patientens vikt. I bilderna 1 6 visas dessutom uppnåeliga stråldosnivåer som beskriver de stråldosnivåer vilka är möjliga tack vare prestanda i modern DT-utrustning, till exempel utrustning som använder iterativa rekonstruktioner. Ekvationerna för kurvorna i bilderna 1 6 anges i tabell 3. Om flera bildserier ingår i undersökningen avser de angivna referensnivåerna strålningsexponeringen från en bildserie. Dessutom har referensnivåer bestämts för undersökningar där endast en bildpacke använts. Tabell 1. Referensnivåer för patientens strålningsexponering vid DT-undersökning av barnets huvud, när den diagnostiska indikationen är rutinmässig DT-undersökning av huvudet. Åldersgrupp år CTKI vol mgy KLP mgy cm < Tabell 2. Referensnivåer för patientens strålningsexponering vid DT-undersökning av barnets huvud, när den diagnostiska indikationen är undersökning av hjärnventrikelns storlek. Åldersgrupp år CTKI vol mgy KLP mgy cm <
6 Föreskrift S/4/ (27) Tabell 3. Referensnivåer för patientens strålningsexponering och uppnåeliga nivåer vid DTundersökningar av barnets kropp: ekvationer för referensnivåkurvorna i bilderna 1 6. DT-undersökning Storhet och enhet Referensnivåkurvans ekvation Ekvationen för den uppnåeliga nivåns kurva Lungor CTKI vol, mgy y=0,726 e 0.026x y=0,5773 e x KLP, mgy cm y=10,871 e x y=9,005 e 0.04x Buk CTKI vol, mgy y=1,314 e x y=0,9648 e x Kropp (lungor +buk) KLP, mgy cm y=38,75 e x y=27,015 e x CTKI vol, mgy y=1,8486 e x y=1,3108 e x KLP, mgy cm y=62,129 e x y=49,072 e x
7 Föreskrift S/4/ (27) 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 CTKI vol (mgy) 3,0 2,0 1,0 0, Patientens vikt (kg) Bild 1. DT-undersökning av barns lungor: CTKI vol som funktion av patientens vikt. Heldragen röd linje: referensnivå, grön punktlinje: uppnåelig nivå.
8 Föreskrift S/4/ (27) KLP (mgy cm) Patientens vikt (kg) Bild 2. DT-undersökning av barns lungor: KLP som funktion av patientens vikt. Heldragen röd linje: referensnivå, röd punktlinje: uppnåelig nivå.
9 Föreskrift S/4/ (27) 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 CTKI vol (mgy) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Patientens vikt (kg) Bild 3. DT-undersökning av barns buk: CTKI vol som funktion av patientens vikt. Heldragen röd linje: referensnivå, grön punktlinje: uppnåelig nivå.
10 Föreskrift S/4/ (27) KLP (mgy cm) Patientens vikt (kg) Bild 4. DT-undersökning av barns buk: KLP som funktion av patientens vikt. Heldragen röd linje: referensnivå, grön punktlinje: uppnåelig nivå.
11 Föreskrift S/4/ (27) 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 CTKI vol (mgy) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Patientens vikt (kg) Bild 5. DT-undersökning av barns kropp (lungor +buk): CTKI vol som funktion av patientens vikt. Heldragen röd linje: referensnivå, grön punktlinje: uppnåelig nivå.
12 Föreskrift S/4/ (27) KLP (mgy cm) Patientens vikt (kg) Bild 6. DT-undersökning av barns kropp (lungor + buk): KLP som funktion av patientens vikt. Heldragen röd linje: referensnivå, röd punktlinje: uppnåelig nivå.
13 Föreskrift S/4/ (27) Vid DT-undersökningar av barns huvud ska värdet dosindikatorn motsvara en dos som fås i en standardfantom med en diameter på 16 cm och i övriga DT-undersökningar av barn en dos som fås i en standardfantom med en diameter på 32 cm. Strålningsexponeringen bestäms för en grupp om minst tio patienter i varje åldersgrupp (DT-undersökningar av huvud) och för varje referenskurva (DT-undersökningar av lungor, buk och kropp). I fråga om referensnivåkurva är det bra att bestämma patientdoser så uttömmande som möjligt för det viktområde som referensnivåkurvan beskriver (0 80 kg). Vid DT-undersökningar av barns huvud fastställs referensnivåer för olika åldersgrupper. Referensnivån för DT-undersökningar av barns lungor, buk och kropp (lungor +buk) har angetts som ett diagram (referensnivåkurva), där referensnivån anges som funktion av patientens vikt. Utöver patientens strålningsexponering måste man därför känna till patientens vikt. Referensnivåkurvan kan till exempel användas som en bildutskrift så att stråldoserna enligt patientens vikt märks ut på bilden och jämförs med referensnivåkurvan. Om det finns fler punkter över än under referensnivåkurvan har referensnivån överskridits. Jämförelse med referensnivåkurvan kan också göras kalkylmässigt så att en kurva som anpassats till de av verksamhetsutövaren fastställda patientdoserna (exponentiell anpassning) jämförs med referensnivåkurvan. Om den anpassade kurvan ligger över referensnivåkurvan har referensnivån överskridits. Med CTKI vol avses en storhet som bestämts på grundval av den vid undersökningen använda genomsnittliga rörströmmen. Om apparaten bestämmer storheten på något annat sätt är inte värdet apparatens dosindikator visar och den i beslutet angivna storheten CTKI vol jämförbara.
14 Föreskrift S/4/ (27) BILAGA 4 Referensnivåer för vuxna patienters strålningsexponering vid CBCT-undersökningar av huvud Tabell 1. Referensnivåer för vuxna patienter vid CBCT-under-sökningar av huvud. Undersökningarna är konventionella CBCT-undersökningar utförda på basis av angivna undersökningsindikationer. Undersökningsindikation Preoperativa undersökningar inför implantatbehandlingar (en tand) Bedömning av relationen mellan visdomstand och mandibularkanal Bedömning av tandens periapikalområde och rotkanalens morfo Undersökning av näsans bihålor (exkl. traumaundersökningar) 1) Luftkerma-area-produkt (KAP) benämns också dos-areaprodukt (DAP). KAP 1) mgy cm
15 Föreskrift S/4/ (27) BILAGA 5 Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid kardiologi Tabell 1. Referensnivåer för kardiologiska undersökningar och genomlysningsstyrda åtgärder. Undersökning eller åtgärd KAP 1) Gy cm 2 Kontrastmedelsundersökning av kranskärlen (CA) 30 Ballongvidgning (PCI) 2) 75 Insättning av pacemaker (exklusive CRT-pacemaker) 3,5 Insättning av aortaklaff med kateterteknik (TAVI) 90 Elektrofysiologisk behandling av förmaksflimmer 25 1) Luftkerma-area-produkt (KAP) benämns också dos-area-produkt (DAP). 2) Inklusive eventuell angiografi (ad hoc PCI). Medianen av flera patienters KAP-värde ska användas vid bestämmandet av referensvärden, och vid behov ska åtgärdens svårighetsgrad beaktas. Strålningsexponeringen bestäms som luftkerma-area-produkten (KAP) för hela undersökningen (genomlysning och röntgenundersökning) för en grupp av flera tiotal på varandra följande patienter. För denna grupp beräknas strålningsexponeringens (KAP-värden) medianvärde, som jämförs med motsvarande referensnivå. Genomlysningstid Inga separata referensnivåer fastställs för genomlysningstider. I tabell 2 presenteras typiska genomlysningstider, med vilka verksamhetsutövarna kan jämföra medianerna av sina egna genomlysningstider. Genomlysningstiderna i tabell 2 har beräknats på samma sätt som referensnivåerna i tabell 1. Tabell 2. Typiska genomlysningstider för kardiologiska undersökningar och genomlysningsstyrda åtgärder. Undersökning eller åtgärd Genomlysningstid (min) Kontrastmedelsundersökning av kranskärlen (CA) 4 Ballongvidgning (PCI) 15 Insättning av pacemaker (exklusive CRT-pacemaker) 5 Insättning av aortaklaff med kateterteknik (TAVI) 19 Elektrofysiologisk behandling av förmaksflimmer 12
16 Föreskrift S/4/ (27) Kardiologiska undersökningar och åtgärder för vilka inga referensnivåer har fastställts Tabell 3 innehåller riktgivande dosuppgifter för sådana undersökningar för vilka ingen referensnivå har fastställts. Verksamhetsutövarna kan jämföra sina egna medianvärden för strålningsexponering med KAP-värdena i tabellen. KAP-värdena i tabell 3 har beräknats på samma sätt som referensnivåerna i tabell 1. Tabell 3. KAP-värdena för kardiologiska undersökningar och genomlysningsstyrda åtgärder. Undersökning eller åtgärd KAP 1) Gy cm 2 Insättning av CRT-pacemaker 22 Elektrofysiologisk behandling av förmaksflimmer 16 Elektrofysiologisk behandling av AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT) 1) Luftkerma-area-produkt (KAP) benämns också dos-areaprodukt (DAP). 6
17 Föreskrift S/4/ (27) BILAGA 6 Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid konventionella röntgenundersökningar av vuxna I tabell 1 presenteras referensnivåerna som luftkerma vid ytan (ESAK) samt som luftkermaarea-produkt (KAP). Luftkerma vid ytan benämns också ytdos (ESD). Luftkerma-area-produkt benämns också dos-area-produkt (DAP). I tabell 2 ges referensnivån för mammografiundersökningar som körtelvävnadsdos (MGD). I tabell 3 ges dessutom de uppnåeliga dosnivåerna hos röntgenapparater med flatpanelsdetektor, vilka nivåer möjliggörs av prestanda hos dessa röntgenapparater. Tabell 1. Referensnivåer för konventionella röntgenundersökningar av vuxna, angivna som ytdoser och dosareaprodukter. Bildprojektion Luftkerma vid ytan / projektion (ESAK) 1) mgy Luftkerma-areaprodukt (KAP) 2) Gy cm 2 Thorax PA 0,12 0,1 Thorax LAT 0,5 0,2 Ländrygg AP eller PA 3,5 1 Ländrygg LAT 10 2,1 Nativ buk AP eller PA 3,5 1,6 Tandröntgen, övre molar 2,5 Panoramatomografi av tänderna och käken Näsans bihålor, röntgen (t.ex. frontalbild i PA-projektion) 1) Med luftkerma vid ytan avses luftkerma på huden (ESAK). 2) Produkten av luftkermat i strålknippets tvärsnittsyta och arean (KAP). 0,12 0,09 Tabell 2. Referensnivå för mammografiundersökning Bildprojektion Körtelvävnadsdos (MGD) 1) /projektion mgy Bröst CC, MLO LAT 1,5 1) Med körtelvävnadsdos avses medeldosen till bröstets körtelvävnad (MGD). Vid mammografiundersökningar väljs de undersökta personerna så, att tjockleken på det hoptryckta bröstet ligger i intervallet 4 6 cm. Medelvärdet av tjocklekarna på de hoptryckta brösten hos de undersökta personerna borde ligga kring 5 cm. Vid andra undersökningar väljs patienterna så, att patientens vikt ligger i intervallet kg och dess medelvärde är ca 70 kg.
18 Föreskrift S/4/ (27) Tabell 3. Uppnåeliga dosnivåer vid konventionella röntgenundersökningar av vuxna med röntgenapparater som använder flatpanelsdetektor. Bildprojektion Luftkerma vid ytan / projektion (ESAK) 1) mgy Luftkerma-areaprodukt (KAP) 2) Gy cm 2 Thorax PA 0,05 0,07 Thorax LAT 0,14 Ländrygg AP eller PA 1,8 0,7 Ländrygg LAT 1,5 Tandröntgen, övre molar 1,7 Nativ buk AP eller PA 0,8 1) Med luftkerma vid ytan avses luftkerma på huden (ESAK). 2) Produkten av luftkermat i strålknippets tvärsnittsyta och arean (KAP).
19 Föreskrift S/4/ (27) BILAGA 7 Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid konventionella röntgenundersökningar av barn I tabell 1 ges referensnivåer för panoramatomografi av barns tänder och käke och i tabell 2 referensnivåkurvornas ekvationer för thoraxundersökningar av barn. Referensnivåerna i tabell 2 tillämpas endast på undersökningar där barnet står eller sitter. I tabellerna 3 och 4 ges dessutom de uppnåeliga dosnivåerna hos röntgenapparater med flatpanelsdetektor, vilka nivåer möjliggörs av prestanda hos dessa röntgenapparater. I bilderna 1 och 2 on ges referensnivåer för thoraxundersökningar i grafisk form, i AP- (eller PA-) och LAT-projektion som luftkerma-area-produkt (KAP) som funktion av patientens vikt. Luftkerma-area-produkt benämns också dos-area-produkt (DAP). Tabell 1. Referensnivå för panoramatomografi av barns tänder och käke som luftkerma-areaprodukt för olika åldersgrupper. Undersökning Panoramatomografi av tänder och käke Åldersgrupp år Luftkerma-areaprodukt (KAP) 1 mgy cm ) Produkten av luftkermat i strålknippets tvärsnittsyta och arean (KAP). Tabell 2. Ekvationer för referensnivåkurvor för thoraxundersökningar av barn som funktion av patientens vikt. Undersökning Referensnivåkurvans ekvation 1 Thorax AP/PA = 4,0196, Thorax LAT = 5,002, 1) där y är produkten av luftkermat i strålknippets tvärsnittsyta och arean KAP [mgy cm 2 ] och x är patientens vikt [kg]. Tabell 3. Uppnåeliga dosnivåer vid panoramatomografi av tänder och käke som luftkerma-areaprodukt för barn i olika åldersgrupper. Undersökning Panoramatomografi av tänder och käke Åldersgrupp år Luftkerma-areaprodukt (KAP) 1 mgy cm ) Produkten av luftkermat i strålknippets tvärsnittsyta och arean (KAP).
20 Föreskrift S/4/ (27) Tabell 4. Ekvationer för uppnåeliga dosnivåer som luftkerma-area-produkt vid thoraxundersökningar av barn i olika åldersgrupper. Undersökning Ekvation för den uppnåeliga nivåns kurva 1) Thorax AP/PA = 2,3702,, Thorax LAT = 2,7869 1) där y är produkten av luftkermat i strålknippets tvärsnittsyta och arean KAP [mgy cm 2 ] och x är patientens vikt [kg].
21 Föreskrift S/4/ (27) Referensnivå Uppnåeliga nivå KAP [mgy cm 2 ] Patientens vikt [kg] Bild 1. Referensnivåkurva för thoraxundersökningar samt kurva för uppnåelig dosnivå i AP- /PA-projektion som produkten av luftkermat och arean (KAP) som funktion av patientens vikt. Ekvationen för referensnivåkurvan är =4,0196, och ekvationen för kurvan för uppnåelig dosnivå är = 2,3702,.
22 Föreskrift S/4/ (27) Referensnivå Uppnåeliga nivå KAP [mgy cm 2 ] Patientens vikt [kg] Bild 2. Referensnivåkurva för thoraxundersökningar samt kurva för uppnåelig dosnivå i LATprojektion som produkten av luftkermat och arean (KAP) som funktion av patientens vikt. Ekvationen för referensnivåkurvan är =5,002, och ekvationen för kurvan för uppnåelig dosnivå är = 2,7869,.
23 Föreskrift S/4/ (27) Thoraxundersökningar Referensnivåer för thoraxundersökningar av barn ges i bilderna 1 och 2som referensnivåkurvor där referensnivåerna ges som funktion av patientens vikt. Vid insamling av patientuppgifter i samband med thoraxundersökningar bestäms utom patientens strålningsexponering även patientens vikt. Panoramatomografi av tänder och käke Referensnivåer för panoramatomografi av tänder och käke har fastställts i bilden 3 för åldersgrupperna 5 9-åringar och åringar.
24 Asiakirja on laadittu ja allekirjoitettu sähköisesti. Dokumentet har gjorts upp och undertecknats elektroniskt. This document has been digitally prepared and signed. Pääjohtaja Petteri Tiippana Ratkaistu Johtaja Tommi Toivonen Esitelty Affecto.DigitalSigner.SignaturePage
Övervakning av strålningsverksamhet 9/3020/
Beslut 1 (10) Övervakning av strålningsverksamhet Innehavare av säkerhetstillstånd inom hälso- och sjukvården Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid datortomografiundersökningar av barn
Referensnivåer för patienters strålningsexponering gällande konventionella röntgenundersökningar av barn
Strålsäkerhetscentralen Beslut 1(4) Innehavare av säkerhetstillstånd Referensnivåer för patienters strålningsexponering gällande konventionella röntgenundersökningar av barn Social- och hälsovårdsministeriets
1 BESLUT 1 (6) REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN
1 BESLUT 1 (6) 28.12.25 26/31/5 REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN I Social- och hälsovårdsministeriets förordning om medicinsk användning av strålning (423/2;
I enlighet med strålsäkerhetscentralens beslut föreskrivs med stöd av mom., mom. och mom. i strålsäkerhetslagen (859/2018):
FÖRESKRIFT S/2/2018 Strålsäkerhetscentralens föreskrift om handlingsplan för strålsäkerhetsincidenter samt åtgärder under och efter strålsäkerhetsincidenter Utfärdad i Helsingfors 14.12.2018 I enlighet
Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer
Sida (6) Eftersom den önskade diagnostiska informationen i regel är avgörande för undersökningens omfattning och därmed stråldosen finns inga dosgränser angivna för patienter som genomgår röntgenundersökningar.
Patientstråldoser vid röntgendiagnostik
Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 2010-02 Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Bertil Axelsson Magnus Andersson Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik.
Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.
Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd (SSI FS 2002:2) om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom röntgendiagnostiken Kommentarerna kan ses som ett komplement
2008 Patientstråldoser vi CT undersökning
Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 28-6 28 Patientstråldoser vi CT undersökning Birgitta Holm Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik. Rapporterade
Röntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
2015:35. Patientdoser från röntgenundersökningar. -Utveckling från 2006 till Richard Odh. Författare:
Författare: Richard Odh 2015:35 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige -Utveckling från 2006 till 2013 Rapportnummer: 2015:35 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se
Strålskyddskommittén Region Östergötland
Strålskyddskommittén Region Östergötland Diarienummer: Ansökan om strålskyddskommitténs godkännande att bedriva forskningsprojekt som innefattar bestrålning av forskningspersoner, enligt SSMFS 2008:3.
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (Klicka här för att
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från st till st
1 2 3 Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från 34000 st till 61500 st 4 Optimeringsarbete handlar hela tiden om en avvägning mellan bildkvalitet
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2018:5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinska exponeringar Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av
NUKLEARMEDICIN. Rimma Axelsson Professor, överläkare Karolinska, Huddinge 2013
NUKLEARMEDICIN Rimma Axelsson Professor, överläkare Karolinska, Huddinge 2013 Nuklearmedicin - vad är det? Nuklearmedicin studerar fysiologiska och patofysiologiska processer, t ex metabolism, blodflöde,
Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?
Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi? Tuva Öhman, Sjukhusfysiker Varför mäta stråldoser? Kvalitetskontroller: DSD Optimering Risk för akuta strålskador (intervention) Dosuppskattningar för enskilda
Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB
Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras. Är undersökningen
Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman
Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2017 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Områden inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Administrerad aktivitet till barn. Sjukhusfysiker Eleonor Vestergren Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg
Administrerad aktivitet till barn Sjukhusfysiker Eleonor Vestergren Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Mål vid dosering Få en adekvat undersökning Tillräckligt bra bildkvalité / diagnostisk säkerhet
Statens strålskyddsinstituts författningssamling
Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom medicinsk röntgendiagnostik;
Diagnostiska referensnivåer för DT-undersökningar av barn
Röntgenveckan 2013 Strålskyddslagstiftning och diagnostiska referensnivåer SSM har ordet Diagnostiska referensnivåer för DT-undersökningar av barn 2013-09-04 Anne Thilander Klang 1:e sjukhusfysiker, docent
Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker
Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (Klicka här för att
Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman
Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015 Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2016 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella
2004:16 HELENE JÖNSSON OCH SVEN RICHTER. Isotopstatistik 2003 för nukleärmedicinsk verksamhet
2004:16 HELENE JÖNSSON OCH SVEN RICHTER Isotopstatistik 2003 för nukleärmedicinsk verksamhet FÖRFATTARE/ AUTHOR: Helene Jönsson och Sven Richter AVDELNING/ DEPARTMENT: Avdelning för personal- och patientstrålskydd
2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till 2008. Wolfram Leitz Anja Almén. Författare:
Författare: Wolfram Leitz Anja Almén 21:14 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 25 till 28 Rapportnummer: 21:14 ISSN:2-456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel:
Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar
Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Agnetha Norén Disa Åstrand Eleonor Vestergren Eva Persson Heléne Brundin Henrik Båvenäs Gotti Lena Engelin
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Stråldoser vid barnundersökningar med datortomografi, genomlysning och konventionell röntgen
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten för klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Juni 2013 Stråldoser vid barnundersökningar
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
2014:53. Översyn av systemet med diagnostiska referensnivåer. Anja Almén John Brandberg Markus Håkansson Marit Johannesson Charlotta Lundh Helén Milde
Författare: Anja Almén John Brandberg Markus Håkansson Marit Johannesson Charlotta Lundh Helén Milde 2014:53 Översyn av systemet med diagnostiska referensnivåer Rapportnummer: 2014:53 ISSN:2000-0456 Tillgänglig
Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder
Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om diagnostiska standarddoser
Rapport om strålskyddsinformation till patienter och anhöriga i samband med nuklearmedicinska undersökningar
Rapport om strålskyddsinformation till patienter och anhöriga i samband med nuklearmedicinska undersökningar Nationell arbetsgrupp tillsatt av Svensk Förening för Nuklearmedicin 2013 06 05 1 Innehåll Inledning...
Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin
Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda
Handbok för registrering av diagnostiska standarddoser. April 2015
Handbok för registrering av diagnostiska standarddoser April 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGISTRERING... 1 Klinikens och kontaktpersonens uppgifter... 2 Lägg till ny CT-skanner... 3 Begäran om ny skannermodell...
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 SSMFS 2008:34
Enkät skelettscintigrafi ht 2017
Enkät skelettscintigrafi ht 017 Skelettscintigrafi B, omgång 017:01 Expertgruppen tisdagen den 1 november 017 Skelettscintigrafi statistik Antal deltagande kliniker 017 15 Antal helkroppsundersökningar
Strålsäkerhetscentralens föreskrift om verksamhet som medför exponering för naturlig strålning
FÖRESKRIFT S/3/2018 Strålsäkerhetscentralens föreskrift om verksamhet som medför exponering för naturlig strålning Utfärdad i Helsingfors 4.4.2019 I enlighet med Strålsäkerhetscentralens beslut föreskrivs
Gäller från 1 januari Prislista 2018 Eriksborg, Västerås
2018-1.0 Gäller från 1 januari 2018 Prislista 2018 Eriksborg, Västerås www.ptjrontgen.se Prislista 2018 Eriksborg, Västerås Gäller från 1 januari 2018 Praktikertjänst Röntgen i korthet Praktikertjänst
Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin;
SSI FS 2000:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293)
Användningsparametrar för mobil genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg
RAPPORT Medicinsk fysik och teknik 2012-01-13 Avdelningen fysik MFTr2012/01 Användningsparametrar för mobil genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg Bertil Axelsson Magnus Andersson Användningsparametrar
Equalis. Nuklearmedicin Användarmöte Stockholm 18 nov 2014
Equalis Nuklearmedicin Användarmöte Stockholm 18 nov 2014 Skelettscintigrafi enkät 2009 2014 Antal deltagare 19 11 Antal helkroppsskelettscintigrafier utförda året innan (2008 resp 2013) median 658 479
NUKLEARMEDICIN. Nuklearmedicin - vad är det?
NUKLEARMEDICIN Irina Savitcheva, specialist i Nuklearmedicin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2009 Nuklearmedicin - vad är det? Nuklearmedicin studerar fysiologiska och patofysiologiska processer,
Paratyreoideascintigrafi
Paratyreoideascintigrafi Enkätredovisning Nuklearmedicinskt vårmöte 2016 Helena Löfling Svarsfrekvens 31 sjukhus 25 sjukhus svarade (81%) 19 av 21 sjukhus (90%) som utför undersökningen 6 av 10 från sjukhus
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella
Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi
Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2016-05-07 Examinator: Maud Lundén Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:
Radiofysikavdelningen
Radiofysikavdelningen Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Praktisk strålskyddsövning med röntgengenomlysningsutrustning Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén Leg. Sjukhusfysiker vid Radiofysikavdelningen
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den
Strålande vetskap, röntgen
MAKE IT SHINE EXTRA EXTRA Strålande vetskap, röntgen Denna utmaning är en del av Maker tour Mot nya höjder. Maker tour Mot nya höjder är ett utbildningskoncept i Kronobergs och Gävleborgs grund- och gymnasieskolor.
Årsrapport för 2012 avseende användningsparametrar för genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg.
20130328 Medicinskt servicecentrum Medicinsk fysik och teknik MFTr 2013/4 Medicinsk fysik Årsrapport för 2012 avseende användningsparametrar för genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg. Bertil
Hur höga är de diagnostiska standarddoserna, DSD?
Hur höga är de diagnostiska standarddoserna, DSD? Lärandemål Definiera, förklara och förstå hur DSD kan användas i kvalitetsarbetet på röntgenkliniken Kunna beskriva hur DSD mäts och vilka storheter som
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik; 1 SSMFS
NUKLEARMEDICINSKA UNDERSÖKNINGAR
NUKLEARMEDICINSKA UNDERSÖKNINGAR information till vårdpersonal Indikationer och förberedelser av patient Solna Huddinge BESÖKSADRESS BESÖKSADRESS Avdelningen för nuklearmedicin Avdelningen för nuklearmedicin
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KATETERABLATION. Rapport 2006
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KATETERABLATION Rapport 2006 Framtagen av Håkan Walfridsson med omfattande bistånd av Milos Kesek & Lars Bergman Sommaren 2007 FÖRORD I denna rapport ingår produktionsdata
Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Röntgen
Prislista 2015 Medicinsk service Hälsoval Blekinge Röntgen 13000 Myelografi lumbal 4 690 kr 13300 Myelografi cervikal 4 690 kr 17900 AI Hjärndödsundersökning 8 252 kr 19600 Nervblockad 2 372 kr 30002 Demo
2001:01 WOLFRAM LEITZ OCH HELENE JÖNSSON. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige
2001:01 WOLFRAM LEITZ OCH HELENE JÖNSSON Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige sammanställning av resultaten från sjukvårdens rapportering 1999 FÖRFATTARE/AUTHOR: Wolfram Leitz och Helene Jönsson
PRISLISTA 2018 Röntgen Borås, Skene och Ulricehamn + Nuklearmedicin
100001 Demonstration extern, neuroradiologisk undersökningen utan egen kod 581 100002 Demonstration intern, neuroradiologisk undersökningen utan egen kod 581 300001 Demonstration extern, hals- bröstorgan
Röntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
Prislista Unilabs AB 2015
Prislista Unilabs AB 2015 Kod EFTERGRANSKNING Undersökningsnamn Pris/ undersökning (SEK) 200 01 P0 Granskning konventionell röntgen 510 280 01 P0 Granskn/demo DT/MR 816 290 01 P0 Granskn/demo ulj 510 800
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014 12 05 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 51p CT och ultraljud 15p Teknik 16p Nuklearmedicin
2013-10-09. Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens
Vad åligger den radiologiska ledningspersonen Sofia Olai Röntgenläkare, interventionist Universitetssjukhuset i Linköping tidigare RLF Seldingerenheten Vad åligger den radiologiska ledningspersonen Kompetens
DMSA. Presentation av enkät. Lena Johansson Klinisk Fysiologi, Nuklearmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Centralsjukhuset Karlstad
DMSA Presentation av enkät Lena Johansson Klinisk Fysiologi, Nuklearmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Centralsjukhuset Karlstad 17 svarade på enkäten Innehåll: Allmänt: antal undersökningar,
Frågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR.
Kursens namn: Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 161202 TOTALPOÄNG: 74 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin Ultraljud Strålfysik MR
Röntgenkliniken Västmanland Prislista 2015
Röntgenkliniken Västmanland Prislista 2015 Grund Prislista 2015 Debiteras patienter från andra landsting eller länder 2015 +16% (Abon= Debiteras via abonnemang) Kod Undersökning 2015 2015 00031 Ett stent
Doskatalogen: Vad saknas?
Doskatalogen: Vad saknas? Martin Andersson, Lennart Johansson, Sigrid Leide Svegborn och Sören Mattsson, Medicinsk strålningsfysik, Institutionen för translationell medicin, LU, Malmö Radiofysik, Institutionen
Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.
Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet
2017:06. Utveckla metoder för bestämning av diagnostiska standarddoser och dosreferensnivåer för DT-undersökningar. Anne Thilander-Klang.
Författare: Anne Thilander-Klang 2017:06 Utveckla metoder för bestämning av diagnostiska standarddoser och dosreferensnivåer för DT-undersökningar av barn Rapportnummer: 2017:06 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig
Radiofysikavdelningen
Radiofysikavdelningen Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Bildkvalitetslaboration CT Jonas Nilsson Althén och Michael Sandborg Leg. sjukhusfysiker Radiofysikavdelningen US Linköping Rapport Radfys-2011-03
RS 2015-2.0 Gäller från 1 januari 2015. Prislista 2015 Region Skåne
RS 2015-2.0 Gäller från 1 januari 2015 Prislista 2015 Region Skåne Nytt namn samma professionella team www.ptjrontgen.se Prislista 2015 Region Skåne Gäller från 1 januari 2015 Praktikertjänst Röntgen i
Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!
Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Botanik läran om växter Zoologi läran om djur Medicin läran om människan och hennes sjukdomar Genetik läran om arvsanlag
STRÅLSÄKERHET INOM NUKLEÄRMEDICIN
STRÅLSÄKERHET INOM NUKLEÄRMEDICIN 1 Allmänt 3 2 Definitioner 3 3 Användning av strålning och säkerhetstillstånd 3 3.1 Verksamhetsutövaren ansvarar för säkerheten 3 3.2 Säkerhetstillstånd krävs för användning
Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik
Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik Anja Almén, Wolfram Leitz, Ulf Nyman Faktaruta 1 Definitioner Absorberad dos anger den absorberade energin av joniserande strålning
NUKLEARMEDICINSKA UNDERSÖKNINGAR
1 (15) INSTRUKTION NUKLEARMEDICINSKA UNDERSÖKNINGAR information till vårdpersonal Indikationer och förberedelser av patient Solna Huddinge BESÖKSADRESS BESÖKSADRESS Nuklearmedicin är belägen Nuklearmedicin
Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning
1(5) Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning I Strålskyddslagen och i SSM föreskrift SSMFS 2018:1 beskrivs grundläggande bestämmelser för skydd
Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;
SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2
Debiteras patienter från andra landsting eller länder 2014 +14% Grund Prislista 2014. Radiolog ikod
00005 Narkos på röntgenavdelning 382 435 00013 Rotablator 6 294 7 175 00067 Tryckmätning intravaskulärt 6 294 7 175 00095 Ultraljud endovaskulärt 6 294 7 175 00087 Resistmätning 1 043 1 190 10001 Eftergranskning
Hjärtcentrum i Östergötland Kardiologiska kliniken Produktionsuppföljning 2014
Hjärtcentrum i Östergötland Kardiologiska kliniken Produktionsuppföljning 214 Arytmisektionen Förslag RMPG Förslag RMPG Reviderad Utfall 12 Utfall 13 Utfall 141 % Budget 214 215 Budget 216 P Östergötland
Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen Anm: Dessa ändringar i de relevanta avsnitten i produktinformationen är resultatet av referral procedurer. Produktinformationen ska därefter
Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs
Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar
- delta i undersökningar och förberedelser av patienter. - under sin VFU på datortomografin har studenten en studieuppgift (bilaga 1)
Studiehandledning - VFU/T3 - Radiografi III - HT2015 tid: 5 veckor (v 47-51) arbetstid: 32 timmar/vecka (dag, kväll och helg enligt verksamheten) Grupp 1 Datortomografi - 3v Genomlysning (Digestion) -
Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik;
SSI FS 1991:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om strålskärmning av röntgenanläggningar för medicinsk diagnostik; beslutade den 22 mars 1991. Statens strålskyddsinsitut föreskriver med stöd av
Koncernkontoret Avdelningen för Koncerninköp
Koncernkontoret Avdelningen för Koncerninköp 1 (8) Marknadsanalys av bild- och funktionsmedicin Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att sjukvårdstjänsten Bild- och funktionsmedicin ska upphandlas
Introduktion till nuklearmedicin
Introduktion till nuklearmedicin Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 1 VAD ÄR DETTA?? INTE BILDEN AV ETT SKELETT FUNKTIONEN i cellerna som bygger upp
Nuklearmedicin, vad kan vi göra egentligen? Erfarenheter från Växjö 25 år och Linköping 5 år SFOR 8 april
Nuklearmedicin, vad kan vi göra egentligen? Erfarenheter från Växjö 25 år och Linköping 5 år SFOR 8 april Philips Precedence SPECT/CT Forte SKYLight Cardio MD Meridian Siemens Symbia T, S, T2 eller T6
Acceptanskrav under användning för röntgenapparatur inom hälsovården
Beslut 1 (1) 19.5.2014 11/3020/2013 Acceptanskrav under användning för röntgenapparatur inom hälsovården Röntgenundersöknings- och genomlysningsapparater, datortomografiapparater och apparater för mätning
Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset -
Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset - Uppsala Akademiska sjukhuset är en av de största arbetsplatserna
Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna
Protokolloptimering 2014-10-17, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna 1 Agenda - Protokolloptimering Bildkvalitet mas Rekonstruktionsfilter kvp Snittjocklek
Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle
Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, 2015-12-10, Margareta Ahle Margareta Ahle, specialistläkare Radiolog, inriktad mot interventionell
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda
Radiofysikavdelningen
Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Laboration bildkvalitet vid konventionell röntgen, nu med bäckenbilder Jonas Nilsson Althén och Michael Sandborg Leg. sjukhusfysiker US Linköping Rapport Radfys-008-9
Centrumråd Hjärt- och medicincentrum
Centrumråd Hjärt- och medicincentrum 8 feb 2017 Produktion och tillgänglighet 1) Regionrapporten (HMC totalt, Kardiologen US, Thoraxkärlkliniken) 2) Thorax-kärl tillgänglighet och produktion/ län 3) Kardiologen
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN. Technescan HDP 3 mg beredningssats för radioaktiva läkemedel 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Technescan HDP 3 mg beredningssats för radioaktiva läkemedel 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Natriumoxidronat 3,0 mg Radionukliden ingår inte i beredningssatsen.
Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg