Radiofysikavdelningen
|
|
- Georg Hansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Laboration bildkvalitet vid konventionell röntgen, nu med bäckenbilder Jonas Nilsson Althén och Michael Sandborg Leg. sjukhusfysiker US Linköping Rapport Radfys Ansvarig utgivare Michael Sandborg
2 Laboration: Bildkvalitet vid konventionell röntgen Syfte: Denna laboration syftar till att öka förståelsen för vad som händer med bildkvaliteten och i viss mån även patientstråldosen när man varierar olika parametrar. De parametrar som varieras är: Rörspänning (kv), rörladdning (mas), objekt-tjocklek, fokusstorlek, fältstorlek, förstoringsgrad och raster. Laborationen är uppbyggd så att så få parametrar som möjligt varieras i varje moment för att man bättre ska kunna fokusera på en enskild effekt i taget. För att så effektivt som möjligt illustrera olika fysikaliska effekter har ett dedicerat bildkvalitetsfantom använts. I direkt anslutning till dessa bilder finns även bilder av mer människolika fantom för att mer realistiskt kunna visa de kliniska effekterna av olika parameterändringar. Definitioner: För att definiera begreppet bildkvalitet behöver man i huvudsak tre olika begrepp: Kontrast: Svärtningsskillnaden mellan det objekt man vill se och den bakgrund som omger objektet. Ju högre kontrast ett objekt har desto bättre framträder det i bilden. Skärpa: Med skärpa menas ett systems förmåga att avbilda en skarp kant. Rent praktiskt brukar man använda sig av begreppet spatiell upplösning som anger hur bra ett system kan upplösa små detaljer som befinner sig nära varandra. Spatiell upplösning brukar anges i antal synliga linjepar per mm (lp/mm). Brus: Ett litet antal fotoner (informationsbärare) i strålfältet ger lite information till uppbyggnad av bilden. Statistiken i bilden är då sämre än med fler fotoner. Detta gör att bilden blir brusig, vilket försämrar bildkvaliteten. Den här typen av brus brukar kallas för kvantbrus. Det finns även andra sorters brus som t ex. elektroniskt brus och detektorbrus. Normalt sett är det kvantbruset som dominerar. I samband med begreppet stråldos förekommer termen Dos-area produkten, DAP-värdet vilket är den totala dosen som infaller mot kroppen från röntgenstrålningen under en bestrålning. Vet man denna kan man om den bestrålade massan är känd beräkna medelabsorberad dos som energy imparted dividerad med bestrålad massa. Förhållandet mellan mängden spridd strålning (S) och primär strålning (P), vid bilddetektorn kallas spridd-till-primärkvoten S/P, och påverkas av om man använder raster eller luftgap (eller både och) som metod för att ta bort den kontrast-försämrande spridda strålningen. Man brukar säga att kontrasten, C, reduceras med faktorn, Contrast Degradation Factor, CDF=(+S/P) - dvs. om S/P är hög blir CDF låg och kontrasten reduceras. Utförande: För varje bildgrupp försök avgöra hur kontrast, skärpa och energy imparted varierar för de olika inställningarna. Använd gärna de mät- och förstoringsmöjligheter som finns tillgängliga för att kunna bestämma kontrast och spatiell upplösning så noggrant som möjligt. Bilderna finns under patienten Alarik von Cnaas och har undersökningsnummer SERLIN (primär) och LIN75579.
3 Moment : Rörspänningens inverkan på bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning [ :44:] mas [ :59:44] 50 kv, 8 mas Hängning [ :44:] mas 4 [ :56:07] 5 kv,, mas Hängning Bäckenbilder 5 [ :49:45] 45 mas 6 [ :0:04] 60 kv, 4 mas Hängning 4 Bäckenbilder 7 [ :49:45] 45 mas 8 [ :04:4] 90 kv,,8 mas
4 Moment : Objekttjocklekens inverkan på bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 5 [ :44:] mas, 0 cm plexi [ :04:] Hängning 6 [ :44:] 4, mas, 0 cm plexi mas, 0 cm plexi 4 [ mas, 5:07:09] 5 cm plexi Hängning 7 Bäckenbilder 5 [ :49:45] 45 mas 6 [ ::50] 84, mas, + cm plexi
5 Moment : Fältstorlekens betydelse för bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 8 [ :44:] [ ::] mas, 0x0 cm fält 45 mas, 0x0 cm fält Hängning 9 Bäckenbilder 45 [ mas :49:45] 4 [ ::59] 4, mas, Ej inbländat
6 Moment 4: Rastrets betydelse för bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 0 [ :44:] mas, med raster [ :4:58] 6,9 mas, utan raster Hängning Bäckenbilder 45 [ mas, med :49:45] raster 4 [ ::5] 9,7 mas, utan raster Moment 5: Fokusstorlekens inverkan på bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning [ :44:] mas, grov-fokus [ :9:08] 6 mas, finfokus Hängning Bäckenbilder 45 [ mas, :49:45] grov-fokus [ ::] 45, mas, finfokus
7 Moment 6: Effekten av objektförstoring bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 4 [ :44:] mas, grovfokus [ :5:45] Hängning 5 [ :44:] 7,7 mas, 0 cm luftgap grovfokus mas, grovfokus 4 [ :8:0] Hängning 6 [ :44:] 6 mas, 0 cm luftgap grovfokus mas, grovfokus 4 7 [ mas, 0 5:9:] cm luftgap finfokus Hängning 7 Bäckenbilder 5 [ :49:45] 45 mas, grovfokus 6 [ :08:08] 8,9 mas, 4 cm luftgap finfokus
8 Moment 7: Brusets betydelse för bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 8 [ :45:50] mas [ :49:44] mas [ :5:] 4 mas 4 [ :5:47] 8 mas 5 [ :57:5] 6 mas 6 [ :00:06] mas 7 [ :0:8] 6 mas 8 [ :04:4] 5 mas Hängning 9 Bäckenbilder [ , mas :9:] [ :49:45] [ :6:9] 45 mas 89,5 mas
9 Facit och försök till förklaringar Moment (Variation av rörspänning): Ökad rörspänning ger försämrad kontrast då attenueringsskillnaden mellan olika material minskar med ökande energi. Spatiell upplösning påverkas inte nämnvärt av rörspänningen men ett fenomen kallat fokusblomning ger något sämre spatiell upplösning för 50 kv än för 5 kv. Fokusblomning innebär att laddningsansamlingen vid anodtallriken blir så stor att det till viss del upphäver det pålagda spänningsfältet och gör att elektronerna sprids över en större yta på anoden vilket resulterar i ett större fokus. Detta fenomen kan uppträda när man exponerar med låg kv och hög mas. DAP-värdet minskar med ökande energi eftersom en större andel av strålningen går rakt igenom kroppen och träffar detektorn. Moment (Variation av objekttjockleken): Kontrasten minskar med ökande objekttjocklek dels på grund av att mängden spridd strålning ökar och dels på grund av att primärkontrasten minskar ju tjockare objektet är, dvs kontrastdetaljens tjocklek i förhållande till totala tjockleken minskar. Spatiella upplösningen ändras inte med objekttjockleken i det här fallet beroende på att den försämring man kunnat vänta sig pga ökad mängd spridd strålning kompenseras av ökad förstoring. DAP-värdet ökar med ökande tjocklek eftersom strålningen har en längre väg att gå och en större andel hinner absorberas. Moment (Variation av fältstorleken): Kontrasten minskar med en faktor CDF=(+S/P) - för ökande fältstorlek pga att mängden spridd strålning ökar. Pga att ett raster används minskar inte kontrasten så mycket. Primärkontrasten påverkas inte. Spatiella upplösningen ska inte påverkas i någon större utsträckning. DAP-värdet ökar eftersom fältstorleken ökar och man bestrålar en större del av objektet. Moment 4 (Inverkan av raster): Kontrasten är högre med raster än utan beroende på att mängden spridd strålning minskar. Kontrastdegraderingsfaktorn CDF=(+S/P) -. Spatiella upplösningen ökar med raster eftersom kontrasten ökar och ger större möjlighet att urskilja upplösningsrastret. DAP-värdet ökar vid användning av raster pga att rastret absorberar både primär och sekundär (spridd) strålning innan den träffar detektorn vilket måste kompenseras med högre output från röret. Jfr mas-värdena för de två bilderna! Moment 5 (Inverkan av fokusstorlek): Kontrasten påverkas inte av fokusstorleken. Spatiella upplösningen ökar med minskande fokusstorlek eftersom den geometriska oskärpan minskar (se figur nedan). DAP-värdet påverkas inte av fokusstorleken om inte rörets output påverkas.
10 Moment 6 (Inverkan av geometrisk förstoring): Kontrasten ökar med ökande förstoring eftersom luftgapet mellan objekt och detektor reducerar mängden spridd strålning. Ju större luftgap desto mindre spridd strålning träffar detektorn. Spatiella upplösningen ökar med ökande förstoring om fokus är tillräckligt litet så att den geometriska oskärpan inte begränsar upplösningen. Om fokus är för stort kommer istället spatiella upplösningen att minska med ökande förstoring. DAP-värdet ökar med ökande förstoring eftersom avståndet mellan fokus och objekt minskar och vi har ett divergent fält. Ökat fokus-detektor avstånd ger färre fotoner till detektor för samma mas. Automatiken korrigerar då upp masen vilket gör att DAP-värdet ökar. Moment 7 (Brusets inverkan på bildkvaliteten): Kontrasten påverkas något av bruset i bilden. Mindre brus ger större möjlighet att urskilja objekt med låg kontrast. Spatiella upplösningen ökar med minskande brusnivå. DAP-värdet ökar med minskande brusnivå eftersom bruset minskas genom att stråla med en högre dos. Notera vad som händer med bildkvaliteten när stråldosen ökar kraftigt! Fokus Testraster Detektor
11 Förteckning över bilder i laborationen nr kv mas fokus raster luftgap fält plexi FFD hängning bäcken grov ja nej 0x ,,, 7 bäcken 60 4 grov ja nej 0x40 05 bäcken 90,8 grov ja nej 0x bäcken , grov ja nej 0x bäcken , grov ja nej x bäcken ,7 grov nej nej 0x40 05 bäcken , fin ja nej 0x40 05 bäcken ,9 fin ja 4 0x bäcken 9 70, grov ja nej 0x bäcken ,5 grov ja nej 0x ländrygg grov ja nej 0x BÖS grov ja nej 0x Lungor grov ja nej 0x NRT grov ja nej 0x , 0,, NRT grov ja nej 0x NRT 6 5, grov ja nej 0x NRT , grov ja nej 0x NRT grov ja nej 0x NRT grov ja nej 0x NRT ,9 grov nej nej 0x NRT 70 6 fin ja nej 0x NRT 70 7,7 grov ja 0 0x NRT grov ja 0 0x NRT fin ja 0 0x NRT 6 70 grov ja 0 0x NRT 7 70 grov ja 0 0x NRT grov ja 0 0x NRT grov ja 0 0x NRT grov ja 0 0x NRT 70 grov ja 0 0x NRT 70 6 grov ja 0 0x NRT 70 5 grov ja 0 0x
12 Appendix Tidigare rapporter från, Universitetssjukhuset i Linköping 999 Radfys-99-0 Utredning av extrafokal strålning på mammografi Michael Sandborg, Jonas Nilsson Radfys-99-0 Personaldosmätning lab 0 US 999 Michael Sandborg, Jonas Nilsson 990 Radfys-99-0 Omgivningsmätning osteoporosenheten 999 Michael Sandborg, Jonas Nilsson Radfys Analys av filmkassation 999 Slutrapport Michael Sandborg, Jonas Nilsson och Jan Persliden Radfys Jämförande mätning av strålskydd med blygummiförkläde och XenoliteTM Michael Sandborg, Jonas Nilsson Radfys Jämförande mätningar av absorberad dos vid röntgenundersökning av sinus med konventionell teknik (Orbix) och datortomografi (CT) Michael Sandborg, Jonas Nilsson Radfys Patientdosmätningar på röntgenavdelningarna i Östergötlands läns landsting Anno Domino 999 Michael Sandborg, Jonas Nilsson Radfys Mätning av spridd strålning på lab 8 och Jonas Nilsson, Michael Sandborg Radfys En bildkvalitetsjämförelse mellan 4 digitala och analoga lungröntgensystem med hjälp av tio kvalitetskriterier Michael Sandborg, Jonas Nilsson Radfys 00-0 Uppskattade huddoser vid röntgengenomlysning i Östergötland baserade på rapporterade genomlysningstider Michael Sandborg och Jonas Nilsson Radfys 00-0 Jämförelse av patientstråldoser vid scoliosundersökning med exponering (lab) och genomlysning (lab 5) Jonas Nilsson och Michael Sandborg Radfys 00-0 Patientstråldoser vid Xe-kontrast CT-undersökningar på NIVA Jonas Nilsson Michael Sandborg och Håkan Pettersson Radfys 00-0 Genomlysningstider och huddoser 00. Michael Sandborg och Jonas Nilsson Radfys 00-0 Laboration bildkvalitet vid konventionell röntgen. Jonas Nilsson och Michael Sandborg Radfys 00-0 Patientstråldoser vid lungemboli och multislice CT Jonas Nilsson och Michael Sandborg Radfys Patientdosjämförelse vid halsryggsundersökningar med konventionell radiografi (Arcosphere) och datortomografi Michael Sandborg Radfys Jämförelse orbixstråldoser mellan Kisa och Lab 7 US Jonas Nilsson Althén Radfys Sinuit på multisnittsdatortomograf Jonas Nilsson Althén Radfys Dosutredning gravid kvinna Jonas Nilsson Althén
13 00 Radfys 00-0 Urografiutredning konventionellt-ct ViN Jonas Nilsson Althén Radfys 00-0 Internkalibrering av KAP-metrar Jonas Nilsson Althén, Michael Sandborg Radfys 00-0 Sammanställning av genomlysningstider och uppskattade huddoser vid röntgenundersökningar med bildförstärkare i Landstinget i Östergötland 00 Michael Sandborg Radfys Patient- och personaldoser vid ablationer i hjärtkatlab på Thoraxradiologen, US Michael Sandborg Radfys Bestämning av dos- och känslighetsprofil för datortomografer Jalil Bahar och Jonas Nilsson Althén Radfys Optimering av DT-kolon på Toshiba Aquilion Jalil Bahar Radfys Bildkvalitet vid projektionsradiografi Michael Sandborg Radfys Sammanställning av genomlysningstider och uppskattade huddoser vid genomlysning med bildförstärkare i Landstinget i Östergötland 00 Michael Sandborg Radfys Utredning av mammografiljusskåpens ljusstyrka i Motala och Linköping Jalil Bahar Radfys Incidentrapport från Motala röntgenavdelning Lab i samband med Philips uppgradering Jalil Bahar Radfys Korskalibrering av Hagner S (Linköping) mot Hagner S (Umeå) Jalil Bahar Radfys Sammanställning och analys av diagnostiska standardstråldoser i Landstinget i Östergötland Michael Sandborg, Jalil Bahar, Jonas Nilsson Althén Radfys Ansiktsskelett en jämförelse mellan CT och konventionell teknik. Jonas Nilsson Althén Radfys Sammanställning patientdosmätningar vid endovaskulär neurokirurgi - för de 00 första patienterna Michael Sandborg Radfys Sammanställning av genomlysningstider och uppskattade huddoser vid användning av röntgenbildförstärkare i LiO 004 Michael Sandborg Radfys Utvärdering av bildkvalitet vid digital lungradiografi vid röntgenklinikerna i Norrköping och Linköping. Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén Radfys Introduktion, klinisk implementering och klinisk bildkvalitetsutvärdering av bildbehandlingsystemet UNIQUE vid Röntgenkliniken i Linköping Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén Radfys Förändringar i genomlysningstider vid användning av röntgen-c-bågar i LiO, Michael Sandborg Radfys Riktlinjer för utredning av fosterdos vid undersökning av gravida med DT LiÖ, Jalil Bahar Radfys Riktlinjer för utredning av fosterdos vid undersökning av gravida med konventionella röntgenutrustningar LiÖ Radfys Fantommätningar på DSA-lab (ViN) för ERCP-undersökningar, Jonas Nilsson Althén
14 006 Radfys Sammanställning av genomlysningstider och patientdoser vid användning av röntgengenomlysningsutrustningar i Landstinget i Östergötland år 005 Michael Sandborg Radfys Genomlysningstider vid användning av röntgen-c-bågar i LiO under 000-talet Michael Sandborg Radfys Utökad personaldosimetri vid elektrofysiologiska ingrepp Michael Sandborg Radfys Miljödosmätningar på röntgenkliniken i Linköping Michael Sandborg Radfys Simulering av neonatallungdoser Jonas Nilsson Althén Radfys Personaldosmätningar vid ERCP i Norrköping Jonas Nilsson Althén Radfys Halsrygg AP kontra PA Jonas Nilsson Althén Radfys Patientstråldoser vid tunntarmspassageundersökning Jonas Nilsson Althén Radfys Miljödosmätningar rtg ViN 006 Jonas Nilsson Althén Radfys Omgivningsdosmätning mammografi ViN Jonas Nilsson Althén Radfys Genomlysningstider 006 Michael Sandborg Radfys Uppföljning av genomlysningstider tom 006 Michael Sandborg Radfys Individuella genomlysningstider 006 Michael Sandborg Radfys DSD-panorama 006 Ebba Helmrot Radfys Verifiering av stråldoser vid hjärt-ct med EKG-triggning Jonas Nilsson Althén Radfys Kortfattad Barracudamanual Jonas Nilsson Althén Radfys Personaldosmätning Op ViN Jonas Nilsson Althén Radfys 007- Kalibrering av KAP-metrar Michael Sandborg Radfys 007- Optimering av exponering på neonatallungor Jonas Nilsson Althén Radfys 007- DSD vid DT-undersökningar på LiM, 007 Henrik Karlsson Radfys Kontroll av KAP-meter, C-båge Henrik Karlsson och Ebba Helmrot 008 Radfys Incident vid lab LiM Henrik Karlsson Radfys Jämförelsemätning PTW-WDCT0 pennjonkammare Jonas Nilsson Althén Radfys Mätning av pulsad genomlysning på lab 5 Jonas Nilsson Althén och Ebba Helmrot Radfys Miljödosmätningar Röntgen US 007 Michael Sandborg Radfys Internkalibrering av CTSD6 Jonas Nilsson Althén Radfys Miljöstråldosmätningar kring mammografiutrustning 007, LiM Henrik Karlsson Radfys Utökad personaldosimetri LMK 008, Michael Sandborg Radfys Jämförelse av ljusmätare X-RITE och Hagner S4, Henrik Karlsson Radfys Utökad personaldosimetri vid ERCP på röntgenrum 4 Röntgenkliniken US Linköping Michael Sandborg Radfys Utökad personaldosimetri vid D colon på röntgenrum 5 Röntgenkliniken US Linköping Michael Sandborg Radfys 008- Utökad personaldosimetri vid Röntgeninterventionslab Endovaskulär neurokirurgi ANOP-C, US Linköping, Michael Sandborg
15 Radfys 008- Uppföljning av genomlysningstider med röntgen-c-bågar i LiÖ Michael Sandborg Radfys 008- Sammanställning av genomlysningstider och patientdoser vid användning av röntgengenomlysningsutrustningar i Landstinget i Östergötland år 007 Michael Sandborg Radfys Diagnostiska standarddoser i LiÖ från röntgendiagnostiska undersökningar Michael Sandborg Radfys Förexponering av svåra röntgenprojektioner - en dosanalys Michael Sandborg Radfys Individuella genomlysningstider med röntgen-c-bågar i LiÖ 007 Michael Sandborg Radfys Omgivningsdosmätning på stenkrossen ViN 008 Jonas Nilsson Althén Radfys Jämförelse mellan olika CTDI-mätprober Jonas Nilsson Althén Radfys Rapport 008_9 Laboration bildkvalitet vid konventionell röntgen nu med bäckenbilder Jonas Nilsson Althén och Michael Sandborg
Radiofysikavdelningen
Radiofysikavdelningen Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Bildkvalitetslaboration CT Jonas Nilsson Althén och Michael Sandborg Leg. sjukhusfysiker Radiofysikavdelningen US Linköping Rapport Radfys-2011-03
Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt
Bildlabb i PACS Tekniskt fantom Kliniskt fantom Exponerade på samma sätt Bildkvalitetslab i PACS Labben illustrerar effekter på bildkvalitet och patientdos vid förändringar av Rörspänning Patient -tjocklek
Radiofysikavdelningen
Radiofysikavdelningen Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Praktisk strålskyddsövning med röntgengenomlysningsutrustning Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén Leg. Sjukhusfysiker vid Radiofysikavdelningen
Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker
Patientstrålskydd Röntgenveckan 2013 Uppsala Alexander Englund Sjukhusfysiker Agenda - Patientsäkerhet Röntgenrör Röntgenspektrum Röntgenparametrar kv, mas Filtrering Inbländning Raster Genomlysning -
Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära
Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum:160324 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 70 poäng Poängfördelning:
CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning
CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö Vad är bildkvalitet? Bildkvalitet Högkontrast
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk
Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi
Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2016-05-07 Examinator: Maud Lundén Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:
OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-05-16 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 76 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik
Patientstråldoser vid röntgendiagnostik
Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 2010-02 Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Bertil Axelsson Magnus Andersson Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik.
Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?
Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? 1 Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 0340 64 69 35 0705 71 19 69 jonas.soderberg@regionhalland.se
Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor
Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna redogöra för uppbyggnad och funktion
Strålsäkerhetskontroll av odontologisk CBCT
Godkänt den: 2017-02-16 Ansvarig: Alexander Englund Gäller för: SF diagnostik Innehåll Definitioner och förkortningar...2 Aktuell utrustning...2 Mätutrustning...2 Förberedelser...2 Innan mätningarna påbörjas...2
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?
Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?
Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi? Tuva Öhman, Sjukhusfysiker Varför mäta stråldoser? Kvalitetskontroller: DSD Optimering Risk för akuta strålskador (intervention) Dosuppskattningar för enskilda
Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-03-25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 52 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik
Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från st till st
1 2 3 Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från 34000 st till 61500 st 4 Optimeringsarbete handlar hela tiden om en avvägning mellan bildkvalitet
Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna
Protokolloptimering 2014-10-17, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna 1 Agenda - Protokolloptimering Bildkvalitet mas Rekonstruktionsfilter kvp Snittjocklek
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Medicin A, Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2014 03 27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 60 p Strålningsfysik 22 p Strålningsbiologi
Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet
Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet David Dance, Gudrun Alm Carlsson, Jan Persliden, Graham McVey, Roger Hunt, Gustaf Ullman, Alexandr Malusek,
Aneurysm (olika patienter) RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I
RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 4 Strålningens växelverkan Sekundärstrålning, raster och förstoring Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet Aneurysm (olika patienter)
De nya dosgränserna för ögats lins
De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika
2008 Patientstråldoser vi CT undersökning
Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 28-6 28 Patientstråldoser vi CT undersökning Birgitta Holm Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik. Rapporterade
Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning
Godkänt den: 2017-02-16 Ansvarig: Per-Erik Åslund Gäller för: SF diagnostik Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning Innehåll Syfte och omfattning...2 Periodicitet...2 Definitioner och
Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?
joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande
Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer
Sida (6) Eftersom den önskade diagnostiska informationen i regel är avgörande för undersökningens omfattning och därmed stråldosen finns inga dosgränser angivna för patienter som genomgår röntgenundersökningar.
Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!
Innehåll Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT 2 Vad är strålning? Vad är strålning?
Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!
Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 2014-09-10 307 000 invånare Undersökningar Vi gör c:a 200 000 radiologiska u.s. per år + operation och tandröntgen. Modaliteter 70
Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer
Utrustning Videokamera/dator Interventioner och stråldoser Linssystem Raster Håkan Geijer Röntgenkliniken Universitetssjukhuset Örebro Bordsskiva vanligen kolfiber Filtrering aluminium/koppar Bländarkåpa
Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB
Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras. Är undersökningen
Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.
Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd (SSI FS 2002:2) om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom röntgendiagnostiken Kommentarerna kan ses som ett komplement
Konventionell röntgen - teori och fall
Konventionell röntgen - teori och fall Erik Hedström BoF, SUS Disposition Teknik Systema-sk granskning: Lungröntgen Buköversikt Vad behövs för att skapa en röntgenbild? Röntgenstrålning joniserande strålning
Strålskyddskommittén Region Östergötland
Strålskyddskommittén Region Östergötland Diarienummer: Ansökan om strålskyddskommitténs godkännande att bedriva forskningsprojekt som innefattar bestrålning av forskningspersoner, enligt SSMFS 2008:3.
Bildkvalitet vid projektionsradiografi
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Department of Medicine and Care Radio Physics Faculty of Health Sciences Series: Report / Institutionen för radiologi, Universitetet
Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle
Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, 2015-12-10, Margareta Ahle Margareta Ahle, specialistläkare Radiolog, inriktad mot interventionell
Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker
Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning
Röntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet
Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet David Dance, Gudrun Alm Carlsson, Jan Persliden, Graham McVey, Roger Hunt, Gustaf Ullman, Alexandr Malusek,
2013-10-09. Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens
Vad åligger den radiologiska ledningspersonen Sofia Olai Röntgenläkare, interventionist Universitetssjukhuset i Linköping tidigare RLF Seldingerenheten Vad åligger den radiologiska ledningspersonen Kompetens
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik; 1 SSMFS
Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat
Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Alexander Englund Gäller för: SF diagnostik Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat Innehåll Definitioner och förkortningar...2 Aktuell utrustning...2
Institutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 180hp. Studiehandledning Radiografi I 15hp
Institutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 80hp Studiehandledning Radiografi I hp Termin Höstterminen 06 Innehåll Mål Innehåll... Verksamhetsförlagd utbildning-
Årsrapport för 2012 avseende användningsparametrar för genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg.
20130328 Medicinskt servicecentrum Medicinsk fysik och teknik MFTr 2013/4 Medicinsk fysik Årsrapport för 2012 avseende användningsparametrar för genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg. Bertil
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
2015:35. Patientdoser från röntgenundersökningar. -Utveckling från 2006 till Richard Odh. Författare:
Författare: Richard Odh 2015:35 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige -Utveckling från 2006 till 2013 Rapportnummer: 2015:35 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se
2016:10. Forskning. Utredning om funktions- och leveranskontroller av radiologisk utrustning. För röntgendiagnostik och interventioner
Författare: Christian Andersson, Mikael Gunnarsson, Inga Göransson, Bengt Hemdal, Sonny La, Mats Nilsson, Magnus Olsson, MarieLouise Olsson, Marcus Söderberg, Anders Tingberg, Peter Wallenius Lars Weber.
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om prestandaspecifikationer vid
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)
1 Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Enklast är att avbilda ett objekt beskriva hur
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda
Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng
Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II Kurskod: MC1012 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2010-11-05 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20
OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2013-03-26 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 100 poäng + 20 poäng läkemedelsberäkning
Stråldoser vid olika skoliosundersökningar
Örebro Universitet Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, Termin 6 Medicin C, Examensarbete röntgensjuksköterskeprogrammet Vårtermin 2012 Stråldoser vid olika skoliosundersökningar
Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK
KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK Tentamen Medicinska bilder 2005-06-30 kl 13-17 Textat efternamn... Textat förnamn... Personnummer... Kontrollera
Stråldoser vid barnundersökningar med datortomografi, genomlysning och konventionell röntgen
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten för klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Juni 2013 Stråldoser vid barnundersökningar
5. Målgrupp Legitimerade sjukhusfysiker och sjukhusfysiker under Specialistutbildning.
Kursbeskrivning 1. Utbildningens titel Klinisk bildkvalitet och optimering inom radiologi 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs för sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik/medicinsk strålningsfysik
2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till 2008. Wolfram Leitz Anja Almén. Författare:
Författare: Wolfram Leitz Anja Almén 21:14 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 25 till 28 Rapportnummer: 21:14 ISSN:2-456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel:
Observera att det även finns en praktisk handhavandedel vilken krävs för att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) kompetenskrav.
Sida 1(5) Syfte Dokumentet beskriver den teoretiska strålskyddsutbildningen, vilken de som arbetar med verksamhet inom röntgendiagnostik skall ha för att uppfylla kompetenskrav i enlighet med svensk lagstiftning,
Barn på röntgen. Gunnela Örnberg Röntgensjuksköterska Radiologi Västerbotten
Barn på röntgen Gunnela Örnberg Röntgensjuksköterska Radiologi Västerbotten Varför optimera barnundersökningar? Personalen relativt ovana vid omhändertagandet av barn Barnet kan vara rädd, vill inte vara
1 BESLUT 1 (6) REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN
1 BESLUT 1 (6) 28.12.25 26/31/5 REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN I Social- och hälsovårdsministeriets förordning om medicinsk användning av strålning (423/2;
Akademiska sjukhuset. Skapat av: Ragnar Neubeck Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:
Titel: Akademiska sjukhuset Division: DAT Instruktion för strålsäkerhetskontroll av röntgenutrustning Godkänt av: Kategori: Verksamhetsområde: MSI Enhet: SF ID.nr: RAD-SA402-IN1-v2 Lars Jangland 1:e Sjukhusfysiker,
Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik
Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik Åke Cederblad 2010 Medicinsk Fysik och Teknik 2 1. INLEDNING...7 RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR...7 Konventionella röntgenundersökningar slätröntgen...9 Röntgenundersökningar
Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II
Riskhantering - radiologi Strålrisker inom diagnostisk radiologi Huvudkurs i diagnostisk radiologi VT 2010 Charlotta Lundh, sjukhusfysiker Diagnostisk strålningsfysik Alla röntgenundersökningar innebär
Akademiska sjukhuset. Skapat av: Per-Erik Åslund Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:
Titel: Akademiska sjukhuset Division: DAT Verksamhetsområde: MSI Enhet: SF ID.nr: RAD-SA402-IN2-v3 Instruktion för strålsäkerhetskontroll av datortomograf Godkänt av: Kategori: Lars Jangland 1:e Sjukhusfysiker,
Laboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Handbok för registrering av diagnostiska standarddoser. April 2015
Handbok för registrering av diagnostiska standarddoser April 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGISTRERING... 1 Klinikens och kontaktpersonens uppgifter... 2 Lägg till ny CT-skanner... 3 Begäran om ny skannermodell...
Kursbeskrivning. 1. Utbildningens titel Klinisk bildkvalitet och optimering inom radiologi. 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs för sjukhusfysiker
Kursbeskrivning 1. Utbildningens titel Klinisk bildkvalitet och optimering inom radiologi 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs för sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik/medicinsk strålningsfysik
Bildoptimering. Vad är optimering? Vem deltar? Hur gör man? Några exempel Genomgång av ett arbetsflöde. Undersökningsoptimering.
Bildoptimering Lärandemål Förklara radiologens roll i bildoptimeringsarbetet och förstå övriga medarbetares roller Beskriva olika optimeringsstrategier Vad är optimering? Vem deltar? Hur gör man? Några
EXAMENSARBETE. Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen
EXAMENSARBETE 2010:005 HV Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen Christina Weidmann Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen
Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström
Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Referensnivåer för patienters strålningsexponering gällande konventionella röntgenundersökningar av barn
Strålsäkerhetscentralen Beslut 1(4) Innehavare av säkerhetstillstånd Referensnivåer för patienters strålningsexponering gällande konventionella röntgenundersökningar av barn Social- och hälsovårdsministeriets
Statens strålskyddsinstituts författningssamling
Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom medicinsk röntgendiagnostik;
Årlig kontroll av diagnostisk röntgenutrustning för medicinskt bruk
2003:09 ANJA ALMÉN OCH TORSTEN CEDERLUND Årlig kontroll av diagnostisk röntgenutrustning för medicinskt bruk en utredning av kontrollverksamheten FÖRFATTARE/ AUTHOR: Anja Almén och Torsten Cederlund AVDELNING/
Diagnostiska referensnivåer för DT-undersökningar av barn
Röntgenveckan 2013 Strålskyddslagstiftning och diagnostiska referensnivåer SSM har ordet Diagnostiska referensnivåer för DT-undersökningar av barn 2013-09-04 Anne Thilander Klang 1:e sjukhusfysiker, docent
Röntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
Föreläggande om åtgärder
Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om
Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast
Digitala bilder Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Den nukleärmedicinska bilden Historik Analoga bilder. Film exponerades för ljusblixtar som producerades när strålning detekterades. oändligt
Hur höga är de diagnostiska standarddoserna, DSD?
Hur höga är de diagnostiska standarddoserna, DSD? Lärandemål Definiera, förklara och förstå hur DSD kan användas i kvalitetsarbetet på röntgenkliniken Kunna beskriva hur DSD mäts och vilka storheter som
Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg
Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.
Årsrapport strålskydd 2012
Medicinskt servicecentrum 2013-01-14 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2012 1 Inledning Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Hälso- och sjukvårdsdirektören föreslås besluta att
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2015/10 Handlingstyp Informationsärende 1 (1) Datum 4 mars 2015 HSN Strålsäkerhetsbokslut 2014 Hälso- och sjukvårdsdirektören föreslås besluta att godkänna
Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Maria Larsson Sjukhusfysiker, MFT
Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Maria Larsson Sjukhusfysiker, MFT 2017-02-27 Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Innehåll Vad är strålning? Joniserande
Övervakning av strålningsverksamhet 9/3020/
Beslut 1 (10) Övervakning av strålningsverksamhet Innehavare av säkerhetstillstånd inom hälso- och sjukvården Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid datortomografiundersökningar av barn
Frågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR.
Kursens namn: Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 161202 TOTALPOÄNG: 74 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin Ultraljud Strålfysik MR
Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)
1 Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Två vanliga mått är PSF (punktspridningsfunktionen)
SPECT Fysik. Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE
SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE Skåne university hospital Malmö Sweden SPECT Fysik Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus Grundkurs i Hybrid
ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING
ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING Uppgift: Materiel: Teori: Att bestämma ett samband för den intensitet av gammastrålning som passerar en absorbator, som funktion av absorbatorns tjocklek. Att bestämma halveringstjockleken
Lycka till! Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G. Kursansvarig: Eva Funk. Totalpoäng: 69 poäng
Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 170204 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin 15 poäng Ultraljud
Användningsparametrar för mobil genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg
RAPPORT Medicinsk fysik och teknik 2012-01-13 Avdelningen fysik MFTr2012/01 Användningsparametrar för mobil genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg Bertil Axelsson Magnus Andersson Användningsparametrar
Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson
Fantommätning PET/CT 2015 Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson Användarmöte 17 november 2015 Bakgrund Nya PET/CT-kameror har ofta upplösningsförbättrande algoritmer vilka ger bättre recovery av aktivitetskoncentrationen
Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?
Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning
Strålningsfysik, teknik och strålskydd i radiologi
Sida 1 av 5 Kurskatalogen Strålningsfysik, teknik och strålskydd i radiologi Lipus-granskad kurs. Lipus-nr: 20150099 Tipsa kollega Spara kurs Skriv ut Kursdatum: 2015-12-07-2015-12-11 Kursen ges på följande
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinsk strålbehandling;
Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland
RAPPORT 2015-03-05 Dokumentnummer: SSM2014-3072-3 Arbetsgrupp: Claes Metelius, Hanne Grinaker, Lena Thorsson, Mauricio Alvarez, Stefan Thunberg, Sven Richter och Carl Bladh-Johansson (inspektionsansvarig)
SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset
SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Hur påverkades strålsäkerhetsarbetet? Inställning
Utvärdering av OSL-system - nanodot
2013-12-04 Medicinskt servicecentrum Medicinsk fysik och teknik MFTr 2013/6 Medicinsk fysik Utvärdering av OSL-system - nanodot Sofia Åkerberg Henrik Bertilsson MFTr 2013/3 Sida 1 Innehållsförteckning
Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd
Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd En mycket kortfattad introduktion Mats Nilsson Odontologisk röntgendiagnostik Odontologiska fakulteten Malmö högskola The Stenbeck Röntgen-Institute in