Bromma stadsdelsnämnd Verksamhetsplan 2014

Transkript

1 Bromma stadsdelsnämnd Dnr: Sid 1 (46) Handläggare: Solveig Blid Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd Verksamhetsplan 2014 Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner verksamhetsplan och budget för 2014 inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Nämnden ansöker om 10,4 mnkr avseende stimulansbidrag för 13 nytillkommande förskoleavdelningar. 3. Nämnden ansöker om justering av driftsanslaget med 0,5 mnkr för att förstärka skötseln av befintliga naturreservat. 4. Nämnden ansöker om justering av driftanslaget med 0,85 mnkr för Vackra Stockholm. 5. Nämnden ansöker om justering av investeringsanslaget med 2,0 mnkr för att öka tillgängligheten i parker och naturmark. 6. Nämnden anmäler omslutningsförändringar med 178,5 mnkr. Bromma stadsdelsnämnd Bromma bromma@stockholm.se stockholm.se Leif Sjöholm stadsdelsdirektör Sammanfattning Jan-Åke Frögeli tf chef VO administration Verksamhetsplan och budget 2014 för Bromma stadsdelsnämnd har utformats med utgångspunkt i de mål, riktlinjer, uppdrag samt, ekonomiska ramar, som kommunfullmäktige fastställer i stadens budget för I verksamhetsplanen för 2014 utvecklas nämndens mål samt lokala prioriteringar och utvecklingsområden. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram i samverkan mellan samtliga verksamhetsområden. Behandling har skett i förvaltningsgruppen den 28 november 2013, i enlighet med upprättat protokoll.

2 Sid 2 (46) Pensionärsrådet, Rådet för funktionshinderfrågor och Ungdomsrådet har beretts möjlighet att yttra sig. Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat om mål och ekonomiska ramar för nämndernas arbete under I verksamhetsplanen redovisar nämnden hur den avser att utföra kommunfullmäktiges uppdrag inom given budgetram. Kommunfullmäktige har fastställt en preliminär ekonomisk ram. Den slutgiltiga ramen fastställs vid avläsningarna under 2014 och reglering sker i samband med tertialrapporterna. Förslag Förvaltningen föreslår att nämnden fastställer bilagda verksamhetsplan och budget 2014, inklusive bilagor, samt överlämnar den till kommunstyrelsen.

3 Sid 3 (46) Inledning Bromma stadsdelsområde har en blandad bebyggelse i en omgivning av naturområden, naturreservat och strandbad. Drygt tre fjärdedelar av bostäderna I Bromma utgörs av flerbostadshus. Nybyggnationen är omfattande, främst i stadsdelen Mariehäll, som beräknas ha nya bostäder 2015, samt i Blackeberg. Befolkningen beräknas under 2014 öka till invånare. Fördelningen på åldersgrupper: I stadsdelsområdet finns många både större och mindre företag med tonvikt på handel, fastighet och teknik, tillverkningsföretag, IT och media. De största företagsområdena är Ulvsunda, Mariehäll och Bromma flygplatsområde. Stadsdelsnämndens ansvar Bromma stadsdelsnämnd ansvarar för kommunal förskoleverksamhet, fritidsverksamhet för barn och ungdomar, kulturverksamhet, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg inkl. familjerätt och socialpsykiatri, vårdnadsbidrag och äldreomsorg. Ansvaret omfattar även viss tillsynsverksamhet och avtalsuppföljning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lag om valfrihetssystem (LOV). Vidare ansvarar nämnden för lokala stadsmiljöfrågor liksom renhållning av parker och parkinvesteringar, konsumentvägledning, ekonomiskt bistånd, budget- och skuldrådgivning och vissa arbetsmarknadsåtgärder. Stadens fem jobbtorg förstärker stadsdelsnämndens arbete för att öka sysselsättningen och minska bidragsberoendet. Stadsdelsområdet har verksamheter och enheter som placerar sig högt i olika typer av brukarundersökningar. Nämndens verksamheter ska vara kunskapsbaserade och ha systematiska uppföljningar. Uppföljningarna inriktas på resultat och effekter som verksamheterna uppnår i relation till målen. Stadsdelsnämnden Bromma stadsdelsnämnd utgör den politiska ledningen för stadsdelsförvaltningen. Nämnden är sammansatt av 13 förtroendevalda ledamöter och lika många ersättare, utsedda av kommunfullmäktige. Mandatfördelningen speglar sammansättningen i kommunfullmäktige. Ordföranden i stadsdelsnämnden representerar Moderaterna och vice ordförande Miljöpartiet. Stadsdelsnämndens sammanträden är offentliga med undantag för de ärenden där sekretess råder. Varje sammanträde inleds med Öppet forum där medborgarna är välkomna att framföra synpunkter och ställa frågor till nämnden. Stadsdelsnämnden utser inom sig en social delegation som fattar beslut i enskilda ärenden. Till nämnden finns också knutet ett lokalt brottsförebyggande råd. Därutöver finns ett pensionärsråd, ett råd för funktionshinderfrågor och från 2012 ett ungdomsråd. Rådens uppgift är att vara rådgivande i allmänna frågor som rör respektive råds målgrupper.

4 Sid 4 (46) Förvaltningens organisation I stadsdelsförvaltningens organisation fördelas ansvaret för stadsdelsnämndens verksamheter enligt bilaga. Förvaltningsledningen består av stadsdelsdirektören och verksamhetsområdescheferna. Förvaltningsledningens främsta ansvar är att tolka politiska mål och färdriktningar samt ansvara för att de uppdrag som ges utifrån de politiska målen och färdriktningarna utförs. Förvaltningsledningen har det yttersta ansvaret för ledning, styrning och uppföljning av stadsdelsförvaltningens samlade verksamhet Arbetet inom de olika verksamhetsområdena är baserade på en beställar-utförarorganisation, där beställarna ansvarar för myndighetsutövning och utförarna utför stöd, service och insatser som beställarna fattat beslut om. Inom de olika verksamhetsområdena finns sammanlagt 45 enheter, varav 17 är resultatenheter som omfattar flera olika enheter. Inom enheterna utförs det operativa arbetet, riktat till brukare och medarbetare. Varje enhet har ett avgränsat uppdrag som årligen fastställs i budget och verksamhetsplan. Enheterna har det operativa ansvaret för sitt område och ansvar för sin tilldelade budget. Nämndens ekonomiska förutsättningar 2014 Verksamhetsplanen har som huvudlinje att respektive verksamhetsområde anpassar sina kostnader till den tilldelning som på central nivå bedömts skälig, utifrån fastställda centrala pengbelopp och tilldelning till respektive verksamhet. Bromma stadsdelsnämnd har tilldelats en nettobudget om 1 302,5 mnkr för För investeringar inom stadsmiljöverksamhet erhåller stadsdelsnämnden en investeringsbudget med 7,6 mnkr och en särskild investeringsbudget om 3,5 mnkr för maskiner och inventarier. Budgeten fördelas enligt nedan: Medarbetare Förvaltningen har månadsavlönade medarbetare (september 2013). Av dessa är 78 % heltidsanställda och 82 % tillhör någon av yrkesgrupperna barnskötare, undersköterska, vårdbiträde, förskollärare, socialsekreterare, biståndsbedömare, personlig assistent, sjuksköterska och ekonomibiträde kök. 45 % av våra månadsanställda är verksamma inom VO förskola och teknik, 39 % inom VO äldreomsorg, 15 % inom VO socialtjänst och fritid och drygt 1 % inom VO administration. Av de månadsanställda är kvinnor och 217 män. Lägst andel män finns inom VO för-

5 Sid 5 (46) skola och teknik medan största andel 42 % finns inom VO administration. 45 % av våra anställda är mellan år, 42 % mellan år medan sammantaget 12 % är äldre än 60 år eller yngre än 30 år. Förvaltningens rekryteringsbehov finns främst i gruppen förskollärare, medan verksamhetsförändringar kan innebära övertalighet främst av vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter. Ett kommunikativt ledarskap är centralt för stadsdelsförvaltningens arbete. I stadens medarbetarenkät har förvaltningen under 2013 ett Aktivt medskapande index på 83, medelvärdet för staden ligger på 79. Friskvården är ett av förvaltningens särskilda utvecklingsområden för Sjukfrånvaron har minskat de senaste åren, dock inte under år 2013, varför årsmålet för 2014 har bibehållits på högst 5,4 %. Arbetet med hälsofrämjande åtgärder och aktiv rehabilitering fortsätter under år Viktiga utvecklingsfrågor 2014 Anhörigstöd Stockholms stads program för stöd till anhöriga ligger till grund för förvaltningens arbete med anhörigstöd. Anhöriga ska få respekt och erkännande för det arbete de utför för sina anhöriga och de ska kunna få stöd för att klara av sin situation, om de vill och behöver det. Under 2014 ska verksamhetsområde Socialtjänst och fritid och Äldreomsorgen tillsammans arbeta fram en handlingsplan för anhörigstöd. Barnkonventionen Barnkonventionen och barnens bästa genomsyrar alla verksamheter där barn finns. Under 2014 har verksamhetsområde Socialtjänst och fritid ett särskilt fokus på barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden. Inom det förebyggande arbetet fortsätter satsningar på föräldrastödsprogram, i samarbete med förskolor, för att stärka föräldraskap och därmed gynna barns uppväxtvillkor. En lokal samverkansöverenskommelse, mellan olika huvudmän och verksamheter, ska tas fram under 2014 kring barn i behov av särskilt stöd. Brukarinflytande Arbetet inom förvaltningens verksamheter ska grundas på respekt för den enskildes önskemål och val. Utredningsförfarande och tillsättning av insatser görs i samarbete med den enskilde. Resultat av insatser följs upp för att analysera om insatserna som ges leder till att målen uppnås. Brukarundersökningar görs och resultaten används för utveckling och förbättring. Brukarnas möjlighet till inflytande inom förvaltningens verksamheter ska ytterligare förstärkas. Familjefrid Förvaltningens familjefridsteam, som drivits i projektform, ska bli en permanent verksamhet. Arbetet inom familjefridsteamet är könsneutralt och stöd ges till såväl barn som våldsutsatt och förövare. Arbetet ska omfatta alla stadsdelsförvaltningens verksamheter, riktade till olika målgrupper.

6 Sid 6 (46) Friskvård Frisknärvaron ska öka på förvaltningens arbetsplatser. Ökat stöd ska ges till sjukskrivna så att de snabbare kan återgå i arbete. Ökat satsning ska göras på friskvård och friskvårdsaktiviteter, inom alla enheter. Hemlöshet Hemlöshetsfrågan ska fortsätt vara prioriterad under 2014, med fokus på barnfamiljer som riskerar att bli utan fast bostad. Nya lokala rutiner för det vräkningsförebyggande arbetet har tagits fram och ska implementeras. "Bostad först" som metod ska även fortsättningsvis vara inriktningen i arbetet. Jämställdhet och mångfald Under 2014 kommer genus och jämställdhet vara ett fortsatt utvecklingsarbete. Det omfattar såväl förvaltningens inre arbete med personalfrågor och nyanställningar som arbetet med målgrupper. I möjligaste mån ska t.ex. könsuppdelad statistik redovisas när det gäller inkomna ärenden och beslut om insatser. Mångfald inom verksamheterna är en styrka. Jämställdhets- och mångfaldsplanen är treårig och omfattar perioden Planen revideras årligen, se bilaga. Kultur i verksamheten Utbud av kultur finns inom förvaltningens alla verksamheter. De kulturella aktiviteterna anpassas efter målgruppernas behov och förutsättningar. Aktiviteterna kan vara både i större gemensamma sammanhang och individuella. Inom förskolorna finns kulturella inslag som en del i förskolornas verksamhet, på fritidsgårdar och parklekar är arbete med kultur en del av utbudet, inom Äldreomsorgen kan de brukare som vill, och kan, delta i kulturaktiviteter på sina dagverksamheter och på sina vård- och omsorgsboenden. Utveckla genom Goda exempel Kvaliteten inom våra verksamheter ska utvecklas bl.a. genom att vi lär oss av varandras goda exempel. Varje månad ska ett gott exempel från verksamheterna belysas och belönas. För att kunna belönas som ett gott exempel ska fem kriterier uppfyllas, 1) vara nytänkande, 2) utgöra en utveckling av stadens mål, 3) inspirera till lärande, 4) ha brukarfokus och 5) stärka bilden av Bromma stadsdelsförvaltning som en förvaltning med utveckling och kvalitet i fokus. Samverkan med andra myndigheter och organisationer Förvaltningen samverkar i många frågor med andra förvaltningar, stadsdelsförvaltningar, närliggande kommuner och andra myndigheter/huvudmän. Viktiga samarbetspartners är grundskolan med skolhälsovården, polisväsendet och landstinget för samverkan inom hälso- och sjukvården, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och beroendevården. Det bedrivs bland annat en omfattande samverkan kring förebyggande insatser för barn och unga. Förvaltningen samarbetar även med högskolor och universitet för att öka kunskapen kring evidensbaserade metoder samt insatser, men även för att attrahera framtida medarbetare. Inom förskolan finns exempelvis verksamhetsförlagd utbildning (VFU), medan Äldreomsorgen och Socialtjänst och fritid tar emot praktikanter samt medverkar i stadens traineeprogram.

7 Sid 7 (46) KF:s inriktningsmål: 1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök En väl fungerande välfärd med en utvecklad offentlig verksamhet och bra kommersiell service utgör tillsammans med goda villkor för boende, barnomsorg och social omvårdnad en god grund för att attrahera bostadssökande, företagare och besökare. Samhället, staden och stadsdelen är präglat av ett mångfaldsperspektiv och det offentliga rummet erbjuder ett stort mått av trygghet och säkerhet. Infrastrukturen för person- och varutransporter liksom den ITbaserade infrastrukturen är effektiv och ändamålsenlig. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa Stadsdelsnämnden arbetar för att ge goda förutsättningar för företag och organisationer att driva verksamheter i Bromma. En aktiv och kontinuerlig dialog med det lokala näringslivet bidrar till en stimulerande och befrämjande samverkan mellan företagare i Bromma och stadsdelsnämnden. I samband med upphandlingar eftersträvas att förfrågningsunderlagen utformas så att småföretag kan vara med att lägga anbud för att skapa en ökad mångfald av utförare. Andel upphandlad verksamhet i konkurrens 37 % 37 % År Nämndmål: Företag etablerar sig i Bromma VP 2014 Bromma erbjuder en etableringsmiljö som karaktäriseras av en väl fungerande offentlig service och ett gott företagarklimat. Här finns bra kommunikationer för person- och varutransporter och närhet till centrala delar av staden. Nämnden arbetar för goda relationer och ett gott samarbete med det lokala näringslivet. Nämnden bidrar till att skapa ett företagsvänligt klimat genom att delta i och stödja lokala företagarföreningar och agera länk mellan lokala företag, staden och olika myndigheter. Företag och anställda ges möjlighet att delta i upphandlingar när den offentliga verksamheten konkurrensutsätts.

8 Sid 8 (46) Antal nyregistrerade företag i Bromma 850 År KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Invånare i Stockholm är självförsörjande Den övergripande målsättningen för personer som är i behov av ekonomiskt bistånd är att bli självförsörjande genom arbete, studier eller arbetsmarknadsåtgärder alternativt genom sjukersättning för personer som saknar arbetsförmåga. Det är viktigt att ge unga arbetslösa möjlighet till praktik eller annat stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Arbete, studier eller arbetsmarknadsåtgärder innebär att förutsättningarna ökar för ett deltagande i samhällslivet. Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha Andel barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd Andel personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 32 st st. Tertial 4 % 4,0 % Tertial 2 % 2,0 % Tertial 1,4 % 1,2 % Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska samverka med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden i syfte att främja samordning, utveckling och en effektiv uppföljning av stadens arbetsmarknadsåtgärder Stadsdelsnämnderna ska intensifiera arbetet med att identifiera felaktiga utbetalningar samt mäta effekten av arbetet. Nämndmål: Individer med försörjningsstöd kommer i sysselsättning, studier eller i arbetsmarknadsåtgärder. Beskrivning Personer med arbetsförmåga hänvisas omgående till jobbtorget för stöd att komma ut i praktik, studier eller arbete och på sikt egen försörjning genom löneanställning. För de som står långt från arbetsmarknaden har stadsdelsnämnderna ett särskilt uppdrag att utveckla metoder och ge stöd för att öka deras anställningsbarhet. Att leva i ett långvarigt bidragsberoende kan skapa ett socialt utanförskap och bli en faktor som i sig försvårar inträde på arbetsmarknaden. Personer som saknar arbetsförmåga får stöd i kontakter med läkare och försäkringskassan för att kunna få sin försörjning genom sjukersättning.

9 Sid 9 (46) Förvaltningen fortsätter under 2014, i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen, arbeta med att få ut unga arbetslösa försörjningsstödstagare i praktik och/eller arbete genom att bl.a. erbjuda praktikplatser inom förvaltningens olika verksamhetsområden. Förvaltningen kommer att ge ett ökat antal ungdomar sommarjobb, antal platser ökar från 100 till 110. Förväntat resultat Försörjningstagare har egen försörjning genom arbete, studier, arbetsmarknadsinsatser eller ersättning från försäkringskassan. Minskning av andelen unga försörjningsstödstagare år 10 % År Minskning av antalet försörjningsstödstagare 10 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Uppföljning enligt egenkontrollplan av om arbetssätten leder till minskat bidragsberoende (internkontrollplan) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar Naturen är en stor tillgång för närmiljön i stadsdelsområdet med stora grönområden, skogsområden och parker. I Bromma finns också tre naturreservat, flera sjöar och strandbad. Verksamheterna bidrar till en långsiktigt hållbar livsmiljö genom att vara medvetna om miljöns sårbarhet och arbeta aktivt med att värna om samt vårda miljön.

10 Sid 10 (46) Andel dubbdäck 35 % tas fram av nämnden/styrels en År Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 22 % 20 % Tertial Andel elbilar 5 % 9 % År Andel miljöbilar i stadens bil flotta 50 % 100 % Tertial Andel miljöbränslen i stadens etanol- och biogasfordon 50 % tas fram av nämnd/ styrelse Halvår Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår Elanvändning per kvadratmeter 33 kwh/kvm Mängden matavfall som stadens verksamheter sorterar ut för biologisk behandling 100 % tas fram av nämnd/styr else År 33 kwh År fastställs 2014 Nämndmål: Enheternas miljöarbete bedrivs systematiskt och kontinuerligt utifrån Brommas miljöhandlingsplan Beskrivning Miljöarbetet som genomförs i nämndens verksamheter utgår från de mål och indikatorer som fastställts av fullmäktige. Bromma stadsdelsförvaltnings miljöhandlingsplan ligger till grund för miljöarbetet inom förvaltningen. Förväntat resultat Stadsdelsnämndens verksamheter minskar sin negativa miljöpåverkan och bidrar därmed till en långsiktigt hållbar livsmiljö År Andel enheter med miljöombud 100 % Tertial KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Det byggs många bostäder i Stockholm I Bromma pågår för närvarande planering av ca 55 bostadsexploateringar. Exploateringarnas storlek varierar, från några som enbart innehåller ett tiotal bostäder till områdesplaner som omfattar flera tusen bostäder. Förvaltningen har behov av fler gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning och har anmält behov av detta, i samband med nybyggnationerna i området. Utifrån antalet nya bostäder behöver även nya förskolor byggas. Förvaltningen har anmält

11 Sid 11 (46) behov av nya förskolor, beroende på antal lägenheter som kommer att byggas. Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Antal påbörjade bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 1 tas fram av nämnden 1 tas fram av nämnden År År Nämndmål: Det byggs bostäder med särskild service i Bromma Beskrivning Förvaltningen har, vid planeringsmöten för bostadsexploateringar i Bromma, anmält behov av att nya lägenheter i gruppbostäder, för personer med funktionsnedsättning. Förväntat resultat En gruppbostad ska färdigställas och en servicebostad ska påbörjas Aktivitet Startdatum Slutdatum Bevaka planerade byggnadsprojekt KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Alla verksamheter har ett ansvar för kulturverksamhet för sina målgrupper. Staden gör en medveten ekonomisk satsning för att förskolebarnen ska få ta del av ett rikt kulturutbud. Förvaltningen lyfter särskilt förskolornas ansvar för kulturverksamhet gentemot förskolebarnen i vår verksamhet. Alla ungdomar som besöker förvaltningens fritidsverksamheter erbjuds kulturaktiviteter som en del av utbudet. t.ex. teater, dans, musik och konst. Äldre i Bromma har goda möjligheter att delta i en mängd olika aktiveter året om. Äldre brukare som vill och kan har möjlighet att delta i sociala och kulturella aktiviteter på sina dagverksamheter och vård- och omsorgsboenden. Nämndmål: Barnen i förskolan deltar i eget skapande och i kulturaktiviteter Beskrivning Utgångspunkt för kulturarbetet i förskolan är det strategiska barn- och ungdomsprogrammet "Kultur i ögonhöjd". All förskolepersonal ska vara väl förtrogen med programmet och genom det få redskap att arbeta för, av och med barns kulturaktiviteter. Varje förskoleenhet har minst ett kulturombud, vilka träffas kontinuerligt för att planera kulturaktiviteter. På webbplatsen "Kulan" finns ett rikt utbud av kultur för förskolan att ta del av, med syfte att skapa mötes-

12 Sid 12 (46) platser mellan förskola och kulturliv. Stadsdelsområdets bibliotek är en viktig samarbetspartner för förskolorna, och kommer att bli än viktigare i och med olika läsprojekt. Förväntat resultat Barnen deltar i eget skapande och kulturaktiviteter Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att barnen i förskolan uppmuntras till lek genom eget skapande. Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att förskolan ger barnen möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande 85 % Halvår 75 % År Nämndmål: Brommas ungdomar erbjuds kulturaktiviteter Beskrivning Besökare på fritidsgårdar ska ha tillgång till ett brett utbud av kulturaktiviteter. Förväntat resultat Ökat antal besökare. Aktivitet Startdatum Slutdatum Utredning av barn och ungdomars behov av fritidsaktiviteter KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Kommunstyrelsens uppdrag Vackra Stockholm fortsätter under Förvaltningen planerar att ansöka om medel för att delta i Stockholms försköning i form av städning och underhåll av parker och lekparker i Bromma. Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 82 % 73 % År Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 62 % 62 % År Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA 100 % 100 % År

13 Sid 13 (46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna implementera stadens program för kvinnofrid och riktlinjer för personal inom socialtjänsten som möter våld i nära relationer i stadens verksamheter. Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med ett könsneutralt förhållningssätt i arbetet med våld i nära relationer. Stadsdelsnämnderna ska i enlighet med kommunstyrelsens beslut implementera riktlinjer för idéburen stadsförbättring Nämndmål: Bromma är en trygg stadsdel att bo och vistas i Beskrivning Stadsdelsområdet ska upplevas tryggt av boende, brukare, personal och andra som vistas i området. Det lokala brottsförebyggande rådet verkar för ett tryggt område. Stadens brottsförebyggande program och Stockholms Tobaks-, Alkohol- och Narkotikapolitiska program är vägledande för arbetet. Allmänhetens kunskap om nedskräpade och otrygga platser är viktig att ta till vara på när vi prioriterar skötselinsatser av parker och parkstråk. I likhet med tidigare år kommer vi via annons i lokaltidningen uppmana allmänheten att lämna förslag på platser där vi kan förbättra tryggheten. Förväntat resultat Invånarna i Bromma anser att stadsdelen är trygg att leva i. Aktivitet Startdatum Slutdatum Fortsatt implementering av den handlingsplan för det lokala ANDTarbetet, som utarbetats under Löpande uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet (internkontrollplan) Nämndmål: Parker och parkstråk är trygga och välskötta Beskrivning De nya entreprenadavtalen för skötsel av Brommas park- och naturmark innebär att ambitionsnivån har anpassats till tilldelade resurser. Konsekvensen av detta har visat sig i medborgarundersökningen där det framgår att Brommabornas nöjdhet med skötseln av stadsdelens park- och naturmark har minskat med 7 procentenheter. Ett prioriterat uppdrag inom verksamheten är att återskapa Brommabornas nöjdhet med skötseln i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag att upplevelsen av Stockholm som en grön, ren och snygg stad Förväntat resultat Brommabornas nöjdhet med skötseln av stadsdelens parker ska öka.

14 Sid 14 (46) Andel som i medborgarundersökningen anser att det är rent och städat i stadsdelen. Andel som känner sig trygga där de bor när de går ensamma hem på kvällen 65 % År 80 % År

15 Sid 15 (46) KF:s inriktningsmål: 2. Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras Systematisk kvalitetsutveckling och valfrihet säkerställer stöd och hjälp till de personer som behöver detta. Det är medborgarnas krav och behov som driver utvecklingen. Kvaliteten kännetecknas av ett systematiskt arbete i en lärande organisation där erfarenheter tas tillvara för att uppnå bästa möjliga effekt och resultat för medborgarna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Valfrihet erbjuds genom det valfrihetssystem och den kundvalsmodell som finns inom Stockholms stad. Brukarna kan välja på verksamheter som drivs på entreprenad, kommunens egna verksamheter och upphandlade privata verksamheter när de ska välja utförare för beviljade insatser. Valfrihet erbjuds inom såväl förskoleverksamhet, äldreomsorg, socialtjänstens socialpsykiatri och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom barnomsorg Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, hemtjänst Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, vård- och omsorgsboende 81 % 77 % År 85 % 69 % År 90 % 90 % År 84 % 84 % År Nämndmål: Brukarna gör aktiva val Beskrivning Föräldrar väljer mellan kommunal och fristående förskoleverksamhet. Cirka 90 % av alla barn i åldern 1-5 år är inskrivna i någon form av pedagogisk verksamhet. Den kommunala förskolan ansvarar för ca 58 % av barnen och fristående alternativ för 42 %. Valfrihetssystemen inom äldreomsorgen omfattar ett mycket stort antal utförare, vilket gör informationen svåröverskådlig. Informationen finns på stadens hemsida vilket innebär att den inte är tillgänglig för många äldre som saknar dator. Äldreomsorgens biståndshandläggare har utvecklat metoder för att presentera digital information så att den äldre ges bättre förutsättningar att kunna göra ett aktivt val. Brukare inom äldreomsorgen kan välja vård- och omsorgsboende, dagverksamhet och utförare av hemtjänst inom stadens valfrihetssystem. När det gäller hemtjänst har cirka 49 % av de äldre valt en kommunal hemtjänstutförare medan cirka 51 % har valt en privat hemtjänstutförare. Cirka 44 % av brukarna har valt ett vård- och omsorgsboende i kommunal regi och cirka 56 % har valt ett vård- och omsorgsboende i privat regi.

16 Sid 16 (46) Inom socialtjänstens socialpsykiatri finns valfrihet när det gäller sysselsättning, boendestöd och bostad med särskild service samt stödboende. Förvaltningen erbjuder i egen regi såväl sysselsättning som boendestöd, stödboende och boende med särskild service. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning finns valfrihet inom bostad med särskild service, daglig verksamhet och korttidsboende samt övrigt stöd i hemmet. Förvaltningen erbjuder i egen regi bostad med särskild service och stöd i hemmet. Den enskilde får information om de olika verksamheterna genom förvaltningens handläggare eller Jämför service, på stadens hemsida. Möjlighet finns till anpassad information, utifrån behov. Förväntat resultat Brukarna upplever att de har valmöjlighet. Resultatet mäts genom kommunfullmäktiges indikatorer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Utveckla metoder för information till brukare om utförare inom valfrihetssystemet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden Förskolan är en plats för omsorg, lärande, gemenskap, lek och möten. Brommas kommunala förskoleverksamhet har tagit ställning för en barnsyn, en kunskapssyn och ett pedagogiskt arbetssätt som bygger på en stark övertygelse om barns möjligheter. En barnsyn som innebär en tro på barns inneboende drivkraft och lust att upptäcka, undersöka och lära. Förskolans uppgift är att ge alla barn tillgång till en verksamhet som ser till varje barns förmåga, lust till lärande och utveckling. Bromma stadsdelsnämnd fokuserar på mål som bygger på läroplanen för förskolan och kommunfullmäktiges budget för 2014 och som ska vara vägledande för förskolornas formulering av sina åtaganden. Vi tar också hänsyn till FN:s barnkonvention som bl.a. innebär att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder. Förskoleenheterna ska formulera åtaganden och förväntade resultat som täcker in läroplanens fem målområden, normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem samt samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Åtaganden och förväntade resultat ska vara uppföljningsbara. Graden av måluppfyllelse mäts med hjälp av kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer, förskoleundersökningen, kvalitetsindikatorn, Bromma förskolors uppföljningsmodell och enheternas kvalitetsredovisning samt egna uppföljningar.

17 Sid 17 (46) Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden År Andel förskollärare av antal anställda 41 % 41 % År Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År Antal barn per grupp År Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,7 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ska i samverkan ta fram konkreta strategier för att säkerställa att andelen legitimerade förskollärare ökar Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ska säkerställa att handlingsplaner är framtagna för övergången förskola - skola i enlighet med stadens riktlinjer Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare Stadsdelsnämnderna ska i nära samarbete med utbildningsnämnden och kulturnämnden inom projektet Stockholm högläser verka för att litteratur och läsning ska bli en mer naturlig del i barnens utbildning Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan Nämndmål: Barnen i Brommas förskolor lär och utvecklas i möten med barn och vuxna i en trygg och stimulerande miljö Beskrivning Barnen ska i förskolan möta ett förhållningssätt som vilar på demokratins grunder. Alla barn ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder. Barnen ska vara trygga och känna tillit för att våga utforska och tillägna sig nya färdigheter och kunskaper. (Normer och värden) Barn ska uppmuntras att uttrycka sig med hjälp av språket, olika former av skapande verksamhet samt sång, musik, dans mm. Inne- och utemiljö ska utformas så att de lockar till lek och erbjuder meningsfulla sammanhang för lärande och utveckling. Barn ska ges möjlighet att inhämta kunskap och erfarenhet utifrån egna behov samt förutsättningar i ett utforskande och projektinriktat arbete. Barns nyfikenhet på och lust att undersöka matematik, naturvetenskap

18 Sid 18 (46) och teknik ska stimuleras. Barnen i förskolan ska få ta del av det mångkulturella i vårt samhälle och barn med annat modersmål än svenska ska, i samverkan med föräldrarna, stödjas i sin flerspråkighet. Barns lek fyller en självklar och viktig funktion där barnen bland annat utvecklar sin kommunikativa samt sociala kompetens. (Utveckling och lärande) Barn kan, och möts med respekt därför. De uppmuntras att uttrycka sina tankar och åsikter samt, allt efter förmåga, får de ta ansvar för sina egna handlingar. De behov och intressen som barnen ger uttryck för bidrar till planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Barns inflytande) Förväntat resultat Alla barns synpunkter tas systematiskt tillvara genom intervjuer, barnråd, enkäter eller fokusgrupper. 100 % av förskolorna arbetar projektinriktat och utforskande. Förskolorna förbättrar sina resultat i stadens förskoleundersökning jämfört med föregående år. Alla förskolor når minst resultatet 3 i kvalitetsindikatorn. VP 2014 Brommas förskolor påbörjade under 2012 utvecklingen av en uppföljningsmodell i samarbete med utbildningsförvaltningen. Förutom att vara ett verktyg för uppföljning av verksamheterna leder modellen till utveckling av förskolepersonalens kunskaper om och insikter i intentionerna i den reviderade läroplanen, vilket i sig ger förutsättningar för en kvalitetsutveckling av förskolan. Modellen bygger på pedagogisk dokumentation, utifrån vilken förskolans personal reflekterar sinsemellan och tillsammans med barnen. Det fortsatta arbetet med uppföljningsmodellen kommer att utgöra en viktig del i förskolornas kvalitetsarbete under Satsningen på PIM - Praktisk It- och Mediakompetens, ett utbildningsprogram för ökade färdigheter i datoranvändning, har gett mycket goda resultat. Förvaltningen fortsätter därför med examination av förskolans personal under första halvåret 2014 för att få ännu fler PIMexaminerade och ytterligare öka datoranvändningen i förskolan till gagn för barn, föräldrar samt personal. Förskolornas pedagogiska utvecklingscenter Idébanken fortsätter sina utbildningar i pedagogisk dokumentation och sitt stöd för pedagogiska processer samt kvalitetsarbete i förskolorna genom att bl.a. anordna nätverk för förskolepersonal. En ateljé har byggts upp och ett samarbete med en konstnär har inletts under året för kurser i Bildarbetets ABC. Den verksamheten kommer att utvecklas under Idébanken drivs av sex av stadsdelsförvaltningens tio enheter med möjlighet för övriga fyra att köpa verksamhet. För att skapa ytterligare förutsättningar för förskolornas kvalitetsutveckling vill Bromma stadsdelsförvaltning genomföra en femte studiedag under året. Dagen ska vara gemensam för all personal i Brommas förskolor och ha en inriktning som stödjer arbetet med förskolans läroplan. Med utgångspunkt från den språkkartläggning som genomförts i stadens förskolor vill Bromma stadsdelsförvaltning erbjuda delar av förskoleverksamheten på finska.

19 Sid 19 (46) Andel barn vars synpunkter systematiskt tas tillvara genom t ex intervjuer, barnråd, enkäter eller fokusgrupper. 100 % Tertial Andel förskolor som arbetar projektinriktat och utforskande. 100 % Tertial Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att deras barn ges stöd i att utveckla sin matematiska förmåga. Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att deras barns utveckling och lärande dokumenteras. Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att förskolan stödjer deras barn att utvecklas språkmässigt. Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att förskolemiljön stödjer deras barns utveckling och lärande. Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas Andel föräldrar/vårdnadshavare vars barn tycker att maten på förskolan är god. Andel föräldrar/vårdnadshavare vars barn tycker att måltiderna är trevliga stunder i förskolan. 77 % Halvår 79 % Halvår 84 % Halvår 81 % Halvår 90 % Halvår 75 % År 75 % År Andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare avseende barns inflytande. 85 % Halvår Andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare avseende normer och värden. 89 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolans personal ska examineras i PIM (Praktisk It- och Mediakunskap). Förskolorna har öppet enligt stadens ramavtal och föräldrars/vårdnadshavares önskemål. Förskolorna ska inarbeta Bromma förskolors uppföljningsmodell utifrån mål- och resultatstyrning. Likabehandlingsplaner ska revideras och anpassas till varje förskole adress Nämndmål: Barnens bästa tas tillvara genom en god samverkan med föräldrar/vårdnadshavare och skola Beskrivning Föräldrars synpunkter tas tillvara för att utveckla förskolans verksamhet. Förskolan erbjuder samverkansformer som utvecklingssamtal, föräldramöten, dagliga möten, föräldraaktiv inskolning m.m. Föräldrar har inflytande samt får ta del av den dokumentation och utvärdering som förskolan gör. (Förskola och hem) Barnens övergång från förskola till skola ska vara trygg. Förskolechefer och rektorer har ett särskilt ansvar för att genom samverkan säkerställa detta. Detta gäller särskilt för barn som är i behov av särskilda stödinsatser. (Samverkan)

20 Sid 20 (46) Förväntat resultat Alla barn och föräldrar/vårdnadshavare har erbjudits ett avslutningssamtal. För alla barn i behov av särskilt stöd har överlämnandesamtal hållits. Alla föräldrar/vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd är nöjda med sitt överlämnandesamtal. Förskolorna förbättrar sina resultat i stadens förskoleundersökning jämfört med resultatet föregående år. VP 2014 Kommunfullmäktige tog i oktober 2013 beslut om riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola i Stockholms stad. Förvaltningen kommer under våren, i samarbete med representanter för utbildningsförvaltningen, utarbeta riktlinjer och en handlingsplan för övergången från förskola till skola, inom stadsdelsområdet. Även fristående verksamheter kommer erbjudas ta del av handlingsplanen. Andel barn i behov av särskilt stöd för vilka överlämnandesamtal har hållits Andel barn och föräldrar/vårdnadshavare som har erbjudits ett avslutningssamtal. Andel föräldrar/vårdnadshavare med barn i behov av särskilt stöd som är nöjda med överlämnandesamtalet Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att de får veta vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling. Andel föräldrar/vårdnadshavare som har fått information om förskolans mål och arbetssätt. Andel föräldrar/vårdnadshavare som är nöjda med förskolornas samverkan med hemmet. 100 % Halvår 100 % Halvår 100 % Halvår 73 % Halvår 85 % Halvår 81 % Halvår KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg Äldre ska känna sig trygga och omsorgen ska uppfylla deras behov och ta hänsyn till deras önskemål. Äldre ska bemötas med respekt och ges möjlighet att påverka sin egen livssituation och omsorg. Inom socialtjänstens och omsorgen om personer med funktionsnedsättnings verksamheter är brukaren och dennes upplevelse i fokus för det utvecklingsarbete som bedrivs. Att analysera och utvärdera arbetsprocesser och resultat av det arbete som utförs samt att utveckla olika sätt att mäta brukarnas nöjdhet pågår ständigt. Arbetet med handläggning, metoder och förhållningssätt, för att brukarna ska uppleva delaktighet, rättsäkerhet och möjlighet till en, utifrån den enskildes egen förmåga, utveckling i vardagen är ett fortsatt prioriterat område.

21 Sid 21 (46) Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstid BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) Andel vuxna som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (IoF) 85 % 84 % Tertial 77 % 77 % Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna utreda en sammanhållen organisation för öppenvårdsinsatser för barn och unga Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna implementera reviderade riktlinjer för familjehemsvård. Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna implementera stadens hemlöshetsstrategi. Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna utveckla formerna för uppföljning av placerade barn och unga i syfte att säkerställa att uppföljning sker på likartat sätt i staden. Stadsdelsnämnderna ska genomföra uppsökande verksamhet av unga i utanförskap med inspiration av det arbete som sker i Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnderna ska i samråd med bostadsbolagen och fastighetsnämnden inventera möjligheten att bygga om/omvandla befintliga byggnader till gruppbostäder eller servicebostäder Stadsdelsnämnderna ska redovisa hur arbetet med att tillgodose behovet av bostäder med särskilt stöd och service fortskrider. Arbetet ska redovisas till kommunstyrelsens genomförandegrupp Stadsdelsnämnderna, exploaterings- samt stadsbyggnadsnämnden ska i samråd med varandra i tidigt skede planera för omsorgslägenheter i stadsutvecklingsområden Nämndmål: Anhöriga erbjuds stöd Beskrivning Anhöriga ska från första kontakten och under hela vårdtiden uppleva att de får ett aktivt stöd för att klara av sin situation. De ska känna att de får den respekt och erkännande som de förtjänar, att kommunens personal lyssnar till vad de har att förmedla och att deras närstående får adekvat hjälp. Syftet med att stödja anhöriga är framförallt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom anhörigstöd få en förbättrad livssituation samtidigt som risken för ohälsa kan minskas. Anhörigstödet är en förebyggande verksamhet som genom personliga lösningar ska medverka till ökad livskvalitet för både den som vårdar (anhörig) och den som vårdas (närstående).

22 Sid 22 (46) Förväntat resultat Ökad livskvalitet för den som vårdar och den som vårdas. Anhöriga ska känna sig nöjda med det bemötande de får. Andel anhöriga som är nöjda med bemötandet 80 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Fortsatt utveckling av anhörigstödet Regionalisera anhörigkonsulenten genom sammanslagning med Hässelby- Vällingbys anhörigkonsulent. Under året ska socialtjänst och fritid i samarbete med äldreomsorgen arbeta fram en lokal handlingsplan för anhörigstöd Nämndmål: Brukarna är nöjda, trygga och självständiga Beskrivning Biståndshandläggarnas kompetens om hur vardagen påverkas för de mest sjuka äldre är av stor vikt för att vården och omsorgen ska kunna utformas på bästa sätt. För att brukarna ska känna sig nöjda och trygga inom äldreomsorgens verksamheter är personalens engagemang och utbildning viktig. Det är angeläget att kompetensen håller en hög nivå. Målet är att all tillsvidareanställd omvårdnadspersonal ska ha grundutbildning. Inom de kommunala demensenheterna finns ett stort antal Silviasystrar och Silviasjuksköterskor med spetskompetens. I rollen som handledare sprider de kunskap om de demenssjukas behov både till de demenssjukas anhöriga och till kollegor. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ska hållas levande i det praktiska arbetet genom att utrymme ges för dialog om vad som är ett värdigt liv för de äldre och hur personalens arbetssätt kan påverka förutsättningarna för detta. För att få en struktur i vårdarbetet och därmed också kvalitetssäkra omvårdnaden använder enheterna sig av Senior Alert, Svenska palliativa registret och Svenska BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). Personer med funktionsnedsättning ska leva ett så självständigt liv som möjligt, delta i samhällslivet genom sysselsättning, arbete och ha ett, utifrån sina förutsättningar, så självständigt boende som möjligt. Den enskildes egna resurser och möjligheter ska respekteras, liksom rätten att uttala önskemål och ta egna beslut efter förmåga, ålder och livssituation. Förmågan och viljan att klara sig i sitt vardagsliv uppmuntras genom ett väl utarbetat, individuellt stöd. För personer som har ett mer omfattande eller speciella behov av stöd kan hjälpmedel och ett väl utarbetat stöd ge en känsla av självständighet, i någon form. I dialog med den enskilde formuleras målen med den beviljade insatsen. Det ska vara tydligt för den enskilde vilket mål som ska uppnås. Ett särskilt fokus riktas mot personer som är hemlösa eller riskerar att bli hemlösa. Framförallt ska det vräkningsförebyggande arbetet inriktas på vräkningshotade barnfamiljer.

23 Sid 23 (46) Tydlig och tillgänglig information om var medborgare kan få stöd och hjälp finns att tillgå på Stockholms stads hemsida samt i informationsbroschyrer. Förväntat resultat Brukarna känner sig nöjda och trygga med de insatser som ges inom förvaltningens verksamheter. Resultatet mäts genom kommunfullmäktiges indikatorer. Medborgare i Brommas stadsdelar upplever att de är trygga i sin livssituation och vet var de ska vända sig om de behöver rådgivning, stöd eller någon form av information. De som har någon form av kontakt med förvaltningen uppfattar att de får ett gott och professionellt bemötande, en professionell handläggning samt att insatserna som ges leder till det resultat som önskas och en utveckling av den enskildes förmåga.

24 Sid 24 (46) Andel delmål som är uppnådda efter behandlingsinsats, barn och ungdom 75 % Tertial Andel enskilda som ökat sin funktionsförmåga inom socialpsykiatrin 25 % tas fram av nämnden År Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes (IoF) 80 % 80 % År Andel ungdomar anmälda för brott som tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare kallats till samtal med socialtjänsten inom 48 timmar 100 % tas fram av nämnden År Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden 20 % 20 % År Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 83 % tas fram av nämnden År Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 84 % 84 % År Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerade bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 75 % tas fram av nämnden 85 % tas fram av nämnden År År Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - LSS-boende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 91 % 91 % År 91 % 91 % År 91 % 91 % År 90 % 90 % År 95 % 95 % År 85 % 85 % År 86 % 85 % År 86 % 86 % År 90 % 90 % År

25 Sid 25 (46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Löpande kontroller av att verksamheterna har rutiner för de processer de arbetar med (internkontrollplan) Använda kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska palliativregistret Använda Svenska BPSD registret som metod för att säkerställa kvaliteten i omsorgen om demenssjuka Bistå äldrenämnden i att ta fram en utevistelsegaranti för äldre i vård- och omsorgsboenden Fortsatt arbete med ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter (internkontrollplan) Stadsdelsnämnder ska succesivt under 2014 införa den fördjupade kvalitetsanalysen med uppföljare/observerare för förändrad kravställning och uppföljning Stadsdelsnämnderna ska utöka arbetet och registrerandet i Senior alert och svenska palliativregistret för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen Utveckla samverkan med landstinget Utveckla stadens information om vård- och omsorgsboendens popularitet En lokal överenskommelse gällande BUS ska utarbetas med samverkanspartners. Familjefrid permanentas från och med 1 januari Arbetet ska implementeras intern och externt. Implementera lokala rutiner för vräkningsförebyggande arbetet och boendefrågor. Löpande kontroller enligt kvalitetsledningssystem av att rutiner för Lex Sarah följs (internkontrollplan) Nämndmål: Brukarna får möjlighet till delaktighet och påverkan. Beskrivning Brukare som har insatser från äldreomsorgen är utifrån sina förutsättningar delaktiga i planering och utförande av insatser och deras upplevelser och önskemål är vägledande. Biståndshandläggarna arbetar med en utredningsmetod för kartläggning och bedömning av behov i den dagliga livsföringen, som är inriktad på den äldres beskrivning av sin livssituation, sina önskemål och sitt behov av stöd och hjälp. Mål med beviljade insatser formuleras, som tydligt anger vad som är önskvärt att uppnå. Målen formuleras i samråd med den äldre och i termer som gör att målen kan följas upp. Service, vård och omsorg utformas tillsammans med den äldre och/eller deras företrädare. Genomförandeplaner upprättas där det framgår hur och när insatserna ska utföras. Insatserna utförs så långt möjligt enligt de äldres önskemål, så att de känner att de har möjlighet att påverka och bestämma över sitt eget liv. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning med det övergripande funktionshinderpolitiska målet I Stockholms stad ska alla ha tillgång till och kunna

26 Sid 26 (46) delta på lika villkor i samhällets gemenskap utgör tillsammans med LSS och SoL grunden för arbetet inom funktionshinderomsorgens verksamheter. De utredningsmetoder som används förutsätter delaktighet av brukaren eller en närstående. Förväntat resultat Brukarna är utifrån sina förutsättningar delaktiga i planering och utförande av insatser och kan påverka sin vardag. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 74 % 74 % År Andelen barn och ungdomar med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet. (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andelen personer med funktionsnedsättning som övergår till lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS eller dagverksamheter enligt SoL (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 75 % tas fram av nämnderna 10 % tas fram av nämnden År År Andel brukare som har en aktuell genomförandeplan - hemtjänst ordinärt boende i egen regi Andel brukare som har en aktuell genomförandeplan - vård- och omsorgsboende egen regi Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 75 % Tertial 90 % Tertial 76 % 76 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Information och brukarenkäter ska göras lättillgängliga för målgruppen. Utveckla och säkerställa dokumentationen inom äldreomsorgen Nämndmål: Brukare som har hjälp med måltider tycker att maten smakar bra och att måltiden är en trevlig stund Beskrivning Måltiden har stor betydelse för den äldres hälsa och välbefinnande. Måltiderna som serveras inom äldreomsorgen ska vara vällagade och näringsriktiga. De äldre ska känna sig nöjda med maten och stunden kring måltiden ska kännas trevlig. För att förbättra matkvaliteten inom äldreomsorgen är det angeläget att all personal som arbetar med eller kommer i kontakt med mat och måltider har kunskap om bra mat för äldre samt de lagar samt regler som gäller vid hantering av mat. Brommas äldreomsorg har en egen kostekonom som arbetar för att skapa struktur och ett gemensamt synsätt när det gäller mat samt måltider inom verksamhetsområdet och utgör ett stöd till enheterna.

27 Sid 27 (46) Förväntat resultat Brukare som har hemtjänst och som har hjälp med mat och måltider samt brukare som bor i vård- och omsorgsboende tycker att maten smakar bra och att måltidsstunden är trevlig. Resultatet mäts genom kommunfullmäktiges indikatorer. Maten smakar bra - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 77 % 77 % År Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 77 % 76 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Tillagningskök inom Mälarbackens vård- och omsorgsboende Öka kunskapen om mat och måltider för äldre KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten Förvaltningen arbetar för att uppsatta mål nås genom bra ledarskap, medarbetarskap, god arbetsmiljö, jämlikhet och en genomtänkt kompetens- och personalförsörjningsplan. Chef och medarbetare har en aktiv dialog om åtaganden, arbetssätt, förväntat resultat och uppföljning. Förvaltningens chefer har en tydlig målbild och inspirerar sina medarbetare att nå målen. Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 110 st År Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid 12 % 100 % År Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare 80 % 80 % År Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. 96 % 92 % År Sjukfrånvaro 5,4 % 4,4 % Tertial

28 Sid 28 (46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna se över och utveckla stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal Nämndmål: Chefer och medarbetare utvecklar den goda arbetsplatsen genom dialog och delaktighet Beskrivning Chefernas förmåga att engagera medarbetare och skapa förståelse för att de har en viktig roll i att utveckla verksamheten samt skapa nytta för brukare och medborgare i stadsdelen är en stor samt viktig del i ledarskapet. Förväntat resultat Chefer i Bromma stadsdelsförvaltning har högre värden på medarbetarenkäten 2014 i jämförelse med stadens genomsnitt. Aktivt medarbetarindex-delindex Motivation Tertial Aktivt medskapandeindex-ledarskap Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Förmedla/arbeta med förvaltningens värdegrund HÖRA Förvaltningens lönepolicy tas upp och gemensamma lönekriterier diskuteras på APT. Jämställdhets- och mångfaldsplanen för perioden behandlas på APT VP 2014 Ett utbildningsprogram för jämställdhetsombuden planeras och beräknas starta under mars-april Jämställdhet och mångfald är också en stående punkt på dagordningen på förvaltningsgruppen, samverkansgrupperna och vid arbetsplatsträffarna. Medarbetarenkäten följs upp på APT och behandlas i samverkan Upprätthålla en aktuell personal- och kompetensförsörjningsplan Nämndmål: Sjukfrånvaron är låg. Beskrivning För att uppnå målet om sänkt sjukfrånvaro fortsätter arbetet med kontinuerlig uppföljning, med särskild inriktning på korttidssjukfrånvaro perioden dag 1-14, med åtgärdsplaner på enhetsnivå. Förvaltningsledningen följer utvecklingen av sjukfrånvaron samt sjuklönekostnaden

29 Sid 29 (46) på enhetsnivå varje månad. Det är av stor vikt att tidiga signaler på ohälsa upptäcks, att åtgärder som underlättar tidig återgång till arbetet snarast sätts in samt att cheferna håller kontinuerlig kontakt med sjukskrivna medarbetare. Många olika arbetssätt tillämpas; förstadagsintyg, hälsosamtal genom Previa, stadens rehabiliteringsprocess, diplomeringsutbildning i hälsa- och arbetsmiljö för chefer och skyddsombud. er har införts för att följa sjukfrånvaron tydligare inom respektive verksamhetsområde. Personalenheten analyserar sjukfrånvaron fortlöpande och diskuterar insatser för att särskilt stödja enheter med hög sjukfrånvaro. Personalenheten genomför även internkontroll av enheternas arbetsmiljöarbete. Riktlinjer för hälsoarbete finns och medarbetare uppmuntras till friskvård och har möjlighet till subventionerade friskvårdsaktiviteter. Stadsdelen har ca 63 hälsocoacher med uppdrag att stödja chefer och medarbetare med hälsofrämjande aktiviteter. Förväntat resultat Den totala sjukfrånvaron uppgår till högst 5,4 %. VP 2014 Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 5,4 Tertial Sjukfrånvaro administration 1,5 % Tertial Sjukfrånvaro förskola och teknik 5,8 % Tertial Sjukfrånvaro socialtjänst och fritid 5 % Tertial Sjukfrånvaro äldreomsorg 6,4 % Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Analysera sjukfrånvaron per enhet Utifrån analyserna upprätta handlingsplaner för att minska sjukfrånvaron Diplomeringsutbildning i hälsa och arbetsmiljö för chefer och skyddsombud Hälscoachutbildning

30 Sid 30 (46) KF:s inriktningsmål: 3. Stadens verksamheter är kostnadseffektiva Effektivitet handlar om att nå verksamhetens mål under god hushållning med givna resurser. Förvaltningen har i många år arbetat för att kommunicera och förankra kravet på effektivitet i verksamheten. Organisationen har strukturellt utvecklats så att ansvar och befogenheter dels ska hänga ihop och omfatta såväl verksamhet, ekonomi som personal, dels ska förläggas så nära brukarna som möjligt. Vi eftersträvar att allt mer resurser fördelas ut till enheterna i syfte att enheterna själva får disponera sina resurser och göra egna prioriteringar. Förvaltningen bedömer att nämndens verksamheter generellt är kostnadseffektiva men arbetar också för verifiera detta genom att utveckla indikatorer kopplat till vad våra insatser leder till för effekter för våra brukare och medborgare. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Budgeten är i balans En förutsättning för stabilitet och kvalitet i verksamheterna är budgethållning. En budget i obalans skapar otrygghet och tvingar fram snabba förändringar som ofta innebär kvalitetsförsämringar. Enheterna måste därför ständigt planera och anpassa verksamheten så att den ryms inom fastställd budgetram. Stadsdelsnämndens budgetuppföljning görs genom månatlig rapportering av budgetläget till kommunstyrelsen. Två av rapporterna, tertialrapport ett och två, är omfattande uppföljningar och analyser av verksamhet och budget. Vid befarat budgetöverskridande ska åtgärder beslutas för att undvika avvikelse mot budget. Månadsrapporterna är mer översiktliga och ger signaler om läget på övergripande nivå. Prognossäkerheten är central i arbetet med att nå en budget i balans. Enheternas budgetar följs regelbundet upp i dialog mellan verksamhetsområdeschefer, enhetschefer och förvaltningens budgetkontrollers. Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial Nämndens prognossäkerhet T2 +/-1 % +/- 1 % År Nämndens ekonomiska förutsättningar Kommunfullmäktiges ekonomiska ram är preliminär och i betydande del baserad på 2013 års prestationsvolym. Den slutgiltiga budgeten fastställs vid avläsningen av prestationer under 2013.

31 Sid 31 (46) Jämförelsen med 2013 avser nämndens budget enligt verksamhetsplan Differenserna avspeglar i största utsträckning volym- och prisförändringar men även såväl kvalitativa påslag som effektiviseringskrav. Föreliggande verksamhetsplan har som huvudlinje att resp. verksamhet så långt möjligt anpassas till det ekonomiska utrymme som ges i den centrala tilldelningen ( påsarna ). Medel för större investeringar fördelas till preciserade projekt. För år 2014 har Bromma stadsdelsnämnd beviljats 4,3 mnkr i sådana medel. För ej specificerade investeringar i parker och grönområden inklusive investeringar för spontanidrott avsätts 3,3 mnkr kronor. Den totala volymen investeringar i parker och grönområden uppgår således till 7,6 mnkr, en minskning jämfört med 2013 med 1,9 mnkr. Budgeten kommenteras enligt stadens anvisningar per verksamhet enligt den centrala verksamhetsindelningen. Förskolan Förvaltningen budgeterar netto 327,10 mnkr för förskoleverksamheten som ansvarsmässigt ingår i VO förskola och fritid. Kommunfullmäktiges preliminära tilldelning baseras på 2626 barn enligt avläsningen i mars Förvaltningen bedömer att det faktiska barnantalet kommer att bli högre och denna verksamhetsplan baseras därför på ett förväntat prestationstillägg motsvarande netto 12,9 mnkr. Den andel av schablonerna som utgår som peng till förskolorna höjs från 79 % till 80 %. Eftersom också schablonnivån höjs med 3 % blir totaleffekten att pengen till förskolorna ökar med 4,3 %. Förvaltningen har sedan 2010 lagt ut extra medel för ett utökat kulturuppdrag på förskoleenheterna. För detta erhåller förskolorna ett tillskott på pengen med 0,5 %, vilket vid beräknad prestationsnivå innebär 1,35 mnkr, en ökning med 0,15 mnkr. Stadsdelsförvaltningens enda öppna förskola är ansvarsmässigt tillhörig förskoleenheten Blackeberg Olovslund förskolor. Enheten erhåller för detta en tilläggsresurs motsvarande 1,75 mnkr, vilket är en ökning med 0,25 mnkr huvudsakligen beroende på ett nytt uppdrag att ge-

32 Sid 32 (46) nomföra föräldrastödsutbildningar (ABC). Lokalhyror och lokaldrift utgör den största kostnadsposten utöver förskolepengen. För hyra och drift avsätts 57,05 mnkr, vilket är 6,45 mnkr högre än Förvaltningen startar 15 nya förskoleavdelningar under 2014, varav 6 avdelningar i Mariehällskolan i Annedal, 4 avdelningar vid Beckombergavägen 76 i Norra Ängby, samt 5 avdelningar vid Karin Blixens gata 17 i Blackeberg. Vi avser att söka stimulansbidrag på 10,4 mnkr för 13 av de 15 avdelningar vi startar, eftersom två avdelningar vid Grundtvigsgatan 33 avvecklas och barnen flyttar in i förskolan på Karin Blixens gata 17. Därutöver budgeteras netto 0,8 mnkr för byggprojekteringar samt drift och underhåll av paviljonger m.m., vilket är 0,42 mnkr lägre än Nettobeloppet innefattar disposition av förväntade startbidrag motsvarande 10,4 mnkr för tretton tillkommande avdelningar i tre nya förskolor. För barn med behov av särskilt stöd ökar budgeten med 0,8 mnkr till 18,5 mnkr. Behovet av extra stöd prövas och administreras individuellt av en samordnare. Medlen destineras till förskolorna enligt följande: Individuellt riktad förstärkning 12,15 mnkr (11,0/2013) Generell förstärkning 2,5 mnkr (2,4/2013) baserat på antalet inskrivna barn 2013 Språk- och specialpedagoger 1,95 mnkr (1,85/2013) (specialavdelningen Torpet inom Blackeberg- Olovslunds förskolor) Generell socioekonomisk förstärkning 0,65 mnkr (0,70/2013) För den centrala ledningen av förskoleverksamheten avsätts 5,28 mnkr (4,99/2013). I denna post ingår även kö/vårdnadsbidragshandläggning, kostnader för stadens kontaktcenter (KC förskola) samt kostnader för stadens IT-system avseende förskoleverksamheten. Serviceförvaltningens debitering för förskoleenheternas löne-och ekonomiadministrativa service ingår inte i pengen utan budgeteras centralt. För detta avsätts 1,7 mnkr Barnomsorg på OB-tid budgeteras 0,35 mnkr, en ökning med 0,05 mnkr vilket svarar mot det beräknade utfallet för Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Förvaltningen budgeterar 209,65 mnkr, en ökning med 1,65 mnkr jämfört Vp Verksamheten hör ansvarsmässigt till VO Socialtjänst och fritid. Budget 2014 förutsätter aktivt och kontinuerligt arbete för budgethållning. Det handlar om konsekvent och enhetlig tillämpning av stadens riktlinjer i samband med biståndsprövningen,

33 Sid 33 (46) men också om verka för att samtliga anlitade privata utförare går med i valfrihetssystemet, om att brukare som är placerade i sådana enskilt drivna verksamheter utanför ramavtal ev. kan erbjudas placering inom stadens valfrihetssystem samt att omplacera personer med beslut enligt lagen om stöd och service till visa funktionshindrade (LSS), som i nuläget har placering hos anordnare som inte är LSS-godkända. Även särskilt kostsamma boendeplaceringar enligt socialtjänstlagen (SoL) bör granskas. Budgeten är till ca 80 % av prestationsbaserad (schabloner) och kommer därför att regleras efter de mätningar som genomförs i mars och augusti Kommunfullmäktige bestämmer priset för utförarnas tjänster för såväl privata utförare som stadens verksamheter i egen regi eller på entreprenad enligt den valfrihetsmodell som gäller boende, daglig verksamhet samt korttidsboende. Priserna för vuxenboende och barnboende är höjda med 1,5 procent. Övriga ersättningar är oförändrade i jämförelse med Förvaltningen ansvarar kostnadsmässigt för de 20 första timmarna som försäkringskassan beviljar enligt LASS. Preliminärt har förvaltningen tilldelats till 22,0 mnkr för detta, ett belopp som kommunstyrelsen kommer att justera efter avläsning av faktiskt utförda timmar under Ersättningen för assistans, enligt bestämmelser om assistansersättning i socialförsäkringsbalken, (LASS) respektive LSS har ökat till 280 kronor per timme enligt beslut av kommunfullmäktige. Internpriset till enheten för Personligt stöd för LASS/LSS utgår med motsvarande belopp. De insatser som beviljas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) är budgeterade under ett fast anslag. Det gäller bland annat hemtjänst, ledsagarservice, avlösarservice och boenden (SoL) men även resor till och från dagligverksamhet, habiliteringsersättning och sjukfrånvaroersättning för extern assistans enligt LASS. Ersättningen till utförarna för hemtjänst, avlösning och ledsagning höjs med 3 % jämfört med år För förvaltningens egna utförare görs oförändrat ett OH-avdrag motsvarande 5 %. Äldreomsorg Förvaltningen budgeterar netto 535,2 mnkr för äldreomsorgen, en minskning med 1,63 mnkr (0,3 %) jämfört verksamhetsplan Verksamheten hör ansvarsmässigt till VO Äldreomsorg. Enligt befolkningsprognosen beräknas antalet äldre minska under året i åldersgruppen över 80 år med knappt femtio personer, medan det i stället sker en ökning med ca 450 personer i den yngre åldersgruppen upp till 79 år. Priserna/ersättningarna till egna och externa utförare av hemtjänst, vård- och omsorgsboenden samt för dagverksamheterna inom valfriheten fastställs av kommunfullmäktige. Ett nytt ersättningssystem införs 2014 för hemtjänst och särskilda boenden. Hemtjänsten har hittills fått ersättning utifrån 17 olika nivåer som brukarna har varit placerade i, och där varje nivå har motsvarat ett intervall av timmar per månad. Det nya systemet ger ersättning utifrån antal utförda timmar. Utförarna måste därmed registrera hur många timmar som brukaren har fått hemtjänst mot att tidigare ha registrerat hur mycket tid som utföraren utifrån beställningen inte har utfört. I det nya systemet ska utförarna via telefon registrera när de kommer och går

34 Sid 34 (46) hos en brukare. Denna registrering via telefon införs successivt i staden, där Bromma stadsdelsförvaltning är i den sista gruppen med start den 1 juni. Fram till detta datum ska utförarna manuellt registrera klockslag när de kommer och går från en brukare. Det är osäkert hur mycket mer denna ersättningsmodell kommer att kosta jämfört med nuvarande nivå-system. Den centralt fastställda prissättningen till utförarna är baserad på antagandet att 81 % av beställda timmar kommer att utföras. Det är tveksamt om denna nivå kan nås med den manuella tidsregistrering som kommer att gälla till under perioden fram till juni. Särskilda boenden har tidigare fått ersättning per vårddygn utifrån tre olika nivåer som brukarna har varit placerade i. Det nya ersättningssystemet utgår i stället från om platsen har somatisk inriktning eller demensinriktning. Kostnaderna för vård- och omsorgsboende beräknas öka beroende på att 50 % av det totala antalet vårddygn som Bromma köper är demensinriktning vilken får en högre ersättning än somatisk inriktning. Lokalschablonen till privata utförare är höjd från 105 kr till 130 kr. Ersättning för avlösning och ledsagning behåller samma ersättningssystem som tidigare, ett fast belopp per timme beroende på om insatsen ske dagtid, kväll, natt eller under helgen. Ersättningsnivån har räknats upp med 3 %. Ersättningen per dag till utförare av dagverksamhet är oförändrad jämfört med Det fasta anslaget för särskilt boende (Josephinahemmet), har minskat med 4,4 mkr till 1,8 mkr. Individ och familjeomsorg Verksamhetens budgetram ökar med 1,8 mnkr (2,0 %) till 90,6 mnkr jämfört med I budgeten ryms såväl kostnader för en ökad satsning vid ungdomsmottagningen och en heltids familjebehandlare. Budgeten förutsätter inom samtliga verksamheter att dygnetruntomsorg minskas till förmån för ökade insatser i form av öppenvård och boendestöd i egen regi. På boendesidan måste inriktningen mot fler försöks- och träningslägenheter och andra former av stödboenden fortsätta.

35 Sid 35 (46) Ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande Antalet bidragstagare har minskat snabbare under 2013 än vad som förutsågs i tertialrapport 1. Budgeten för ekonomiskt bistånd 2014 justeras ned med 4,4 mnkr, vilket jämfört med utfallsprognosen för 2013 innebär 2,3 mnkr eller 7 %. Vad gäller arbetsmarknadsåtgärder står c.a.160 personer i Bromma långt från arbetsmarknaden p.g.a. socialmedicinska skäl m.m. vilket är en minskning med c:a 15 % jämfört med 2012 och stödet till dessa personer handläggs huvudsakligen inom stadsdelsförvaltningen, även om de centrala Jobbtorgen 2013 erbjudit jobb- och praktikrelaterade insatser. Fritid och kultur Budgeten för verksamheter inom fritid och kultur är organiserad inom VO Socialtjänst och fritid och omfattar 13,3 mnkr, vilket är en ökning med 0,1 mnkr jämfört med budget ,70 mnkr avser fritidsverksamheten, varav kolloverksamhet 1,5 mnkr. Stadsmiljö Budgeten för verksamheten omfattar 21,59 mnkr, vilket är en ökning med 1,4 mnkr jämfört I ramen ingår 4,4 mnkr avseende avskrivningar och räntor för åtgärder som över åren finansierats via investeringsbudgeten. Förvaltningen kommer att ansöka om extra medel för att delta i Stockholms försköning i form av städning och underhåll av parker och de dryga 70 lekparker som finns i Bromma. Arbetet kommer att drivas i projektform i samarbete med vår parkentreprenör och kommer att ge sommarjobb till många av Brommas ungdomar. För att uppnå stadens uppsatta mål om god tillgänglighet så kommer förvaltningen även att, i likhet med 2012 och 2013, ansöka om extra tilldelning för att anpassa sitthöjden på stadsdelens parksoffor, att förse dem med rygg- och armstöd, att placera ut nya soffor och sätta upp handledare längs parkvägar. Vinterväghållning, renhållning och parkskötsel upphandlades under 2012 och de nya entreprenadavtalen trädde i kraft 1 november 2012 med full effekt under Nämnd och gemensam administration För 2013 budgeteras 43,2 mnkr eller 3,3 % av nämndens nettobudget, vilket innebär en minskning med 1,0 mnkr eller 2,3 % jämfört med 2013.

36 Sid 36 (46) De gemensamt budgeterade IT-kostnaderna inom ansvarsområdet VO Förskola och teknik ökar med 0,8 mnkr 2013 till 8,8 mnkr Motsvarande IT-kostnader under 2010, då förvaltningens centrala IT-service övergick till Volvo IT, var 5,6 mnkr. Övrig verksamhet Under stadsdelsdirektören avsätts 13,0 mnkr vilket motsvarar 1 % av nettobudget, som reserv för oförutsedda kostnader under Ökningen jämfört med 2013 beror på osäkerhet kring effekterna av de nya ersättningssystemen inom Äldreomsorgen. Investeringar År 2014 uppgår den totala investeringsvolymen, för parkinvesteringar, till 7,6 miljoner. Enligt kommunfullmäktiges beslut fördelas medel för parkinvesteringar enligt två modeller. Medel för större investeringar fördelas till preciserade projekt efter ansökningsförfarande ställd till kommunfullmäktige, via trafikkontoret. För år 2014 har Bromma stadsdelsnämnd beviljats 4,3 miljoner i extra medel. Medel för mindre investeringar fördelas till opreciserade projekt till stadsdelsnämnderna via resursfördelningsnyckeln för stadsmiljöverksamhet. För år 2014 har Bromma stadsdelsnämnd tilldelats 3,3 miljoner för investeringar i parker och grönområden inklusive investeringar för spontanidrott. Medel för större investeringar efter ansökningsförfarande 1. Sexalnarsgränd i Ålsten Upprustning och utveckling av lekplatsen vid Sexalnarsgränd, med omgivning, så att ytorna blir trevligare och attraktivare för alla åldrar. Projekttid: 2 år : kostnad ca 3 mnkr; För år 2014 har 0,5 mnkr beviljats för att ta fram arbetshandlingar. 2. Dragontorpets parklek Upprustning/förnyelse av lekplatsen inkluderande renovering/upprustning av befintlig plaskdamm för att möta miljöförvaltningens krav på god vattenkvalitet. Projekttid: 2 år : kostnad ca 3,5 mnkr; För år 2014 har 3,5 mnkr beviljats. 3. Uppdatering av befintliga parkplaner Framtagande av tillgångsanalys, utifrån parkplanens riktlinjer för god park- och naturtillgång, enligt Stockholms Parkprogram. Projekttid: 1 år kostnad 300 tkr

37 Sid 37 (46) Mindre investeringar via resursfördelningsnyckeln 1. Parkmöblering På flera platser i Bromma behöver diverse parkmöblering som trappor, räcken och sittmöbler mm renoveras/upprustas. För att få till stånd en bättre utemiljö föreslås även utökad belysning vid t.ex. parkleken Björklunds hage. Projekttid: 1 år kostnad: ca 1,1 mnkr 2. Lekutrustning De gångna årens eftersatta underhåll av lekparker har inneburit att det finns ett uppdämt behov av renoveringar/reinvesteringar. För att skapa utökade möjligheter för lek och spontanidrottande föreslår vi bl.a. lekplatsupprustningar i Blackeberg, Ulvsunda och Nockeby. Projekttid: 1 år kostnad: ca 1,0 mnkr 3. Parkvägar På flera platser i Bromma är gång- och cykelvägarnas beläggning dålig och i vissa fall farlig. Vi föreslår ny beläggning på parkvägar intill bl.a. Västerledskyrkan, Gamla Bromstensvägen, Grönviksvägen och Smedslättens hamn. Projekttid: 1 år kostnad: ca 1,2 mnkr Försäljningar av anläggningstillgångar Resultatenheter Nedan redovisas enbart de förändringar som sker avseende förvaltningens resultatenheter. Det kan handla om att delar av befintlig resultatenhet sammanförs med annan enhet eller att resultatenhet nybildas eller avvecklas. Fullständig förteckning över de resultatenheter som gäller för 2014, redovisas i bilaga. Förskola Ålstens förskolor avvecklas som resultatenhet. Till Nockeby förskolor förs Djupdalsvägen medan Äppelvikens förskolor övertar Nyängsvägen 49, Smedslättsvägen 71, Bergviksvägen 89A samt Kiselgränd 20. Funktionsnedsättning samt socialpsykiatrin Resultatenheten Personligt stöd avvecklades i samband med verksamhetsberättelsen för 2012 med verkan från 1 januari Äldreomsorg Ingen förändring. Betydande projekt som inte är investeringar Budgetjusteringar I centrala medelsreserven:2 för 2014 har 713,5 mnkr avsatts för bl.a. skötsel av naturreservat. Medlen är avsedda att användas för att slutföra tidigare planerade projekt eller av andra skäl åtgärda brister som inte inryms inom nämndens ordinarie budget. Åtgärderna ska vara möjliga

38 Sid 38 (46) att genomföra under För att reservatens unika miljöer inte ska riskera att gå förlorade ansöker förvaltningen om medel för följande projekt: - 0,5 mnkr för utökad naturvårdskötsel i form av friställande av ekar. Kommunstyrelsens uppdrag Vackra Stockholm fortsätter under Under 2013 har medel beviljats för att skapa trivsamma miljöer och hålla stadsmiljön ren och snygg. I syfte att försköna och bevara stadsmiljön och att skapa engagemang och medvetenhet hos våra ungdomar ansöker förvaltningen om medel för följande projekt: -0,85 mnkr för att under sommaren sysselsätta 30 ungdomar med att måla lekplatsernas staket (även enklare lagningar) samt att olja in alla stadsdelens bryggor och broar i trä. I centrala medelsreserven:4 för 2014 är 50 mnkr avsatta för tillgänglighetsfrämjande investeringar. Medlen är avsedda att användas för att slutföra tidigare planerade projekt eller av andra skäl åtgärda brister som inte kan inrymmas inom nämndens ordinarie budget. Åtgärderna ska vara möjliga att genomföra under För att uppnå stadens uppsatta mål om god tillgänglighet ansöker förvaltningen om medel för följande projekt: - 0,7 mnkr för tillgänglighetshöjande åtgärder på lekplatser, i form av anpassning av lekutrustning samt utjämning av hinder i ojämn markbeläggning och byte av markbeläggning. Syftet är att få mer öppna lekplatser med högt lekvärde som är tillgängliga även för barn och vuxna med funktionsnedsättning. - 0,3 mnkr för att fortsätta anpassa sitthöjden på ett större antal av stadsdelens parksoffor samt att förse dem med rygg- och armstöd. - 0,5 mnkr för att, i enlighet med önskemål från bl.a. rådet för funktionshinder och pensionärsrådet, fortsätta sätta upp räcken samt soffor på platser där det saknas vilomöjligheter. - 0,5 mnkr för fortsatt ombyggnad av trappor så att de blir mer tillgängliga, genom att bygga om dem och komplettera med ledstänger, barnvagnsramper och kontrastmarkering. Förvaltningen har ansvar för drift och underhåll av ett stort antal trappor varav många med stora underhållsbehov vilket är kostnader som förvaltningen inte har täckning för i sin budget. Omslutningsförändringar I kommunfullmäktiges budget har endast kostnader/intäkter för nämndernas egen verksamhet redovisats. Omslutningsförändringar till följd av köp och försäljning av tjänster med andra nämnder har således inte beaktats i kommunfullmäktiges budget, liksom t.ex. hyresintäkter. De nedan redovisade omslutningstilläggen nedan är mycket preliminära och kommer att successivt justeras i samband med uppföljningen under 2014: