JOMALA KOMMUN ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR DEL AV MÖCKELÖ

Transkript

1 JOMALA KOMMUN ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR DEL AV MÖCKELÖ BESKRIVNINGEN AVSER PLANFÖRSLAGET SOM ÄR DATERAT DEN 10 JUNI 2019, TEKNISK KORRIGERING 27 JUNI 2019, REVIDERAD ENLIGT KOMMUNSTYRELSENS BESLUT DEN 17 JUNI Foto 1 Ortfoto från Google Maps (2019).

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. PLANOMRÅDE 2 3. MARKÄGARNAS ÖNSKEMÅL 2 4. MÅLSÄTTNINGAR 2 5. BASFAKTA Naturmiljö Fauna Flora och värdefulla naturtyper Markägandet Fastigheternas arealer Markägarnas boendeort Bebyggelse Kulturmiljö Fornminnen och kulturlämningar Kommunalteknik Vägnätet Vattenförsörjning och avloppsvattenhantering Elförsörjning och telefonnät 7 6. DELGENERALPLAN Totaldimensionering Markanvändning i detalj Område för offentlig service och förvaltning (A) Bostadsområden som ska detaljplaneras före nya tomter får styckas (BS-1) Detaljplanerat bostadsområde (BS-2) Bykärna (BB) Område för fritidsbostäder (BF) Jord- och skogsbruksområden (L och LÅ) Rekreationsområden (R, RN och RN-1) Kommunalteknik Övrigt KONSEKVENSER Konsekvenser för kommunen Bebyggelse, befolkning och service Vägar Inlösningsskyldighet Konsekvenser för natur och miljö Naturmiljö Landskapsbild, bebyggelse och boendemiljö GENOMFÖRANDE 13 Bilaga 1 Djurinventering för ändring av delgeneralplan för Möckelö, Jomala, Bilaga 2 Vegetations- och biotopinventering på planeområdet i Möckelö, Jomala år Faunaticas rapport 74/2017. Bilaga 3 Arkeologisk inventering, Jomala, Möckelö, 2018.

3 1 1. INLEDNING Den första delgeneralplanen för Möckelö fastställdes av landskapsregeringen den 7 september Efter det gjordes en s.k. teknisk rättelse som fastställdes den 1 mars Planläggningsarbetet påbörjades 1985 då kommunfullmäktige fattade beslut om uppgörande av delgeneralplan för Möckelö by. Planens allmänna målsättning var att till vissa delar utveckla Möckelö som bosättningsområde. Ändring av Möckelö delgeneralplan antogs av kommunfullmäktige den 20 oktober och vann laga kraft den 30 mars Beslutet att ändra delgeneralplanen fattades den 25 februari 2008 av kommunstyrelsen i samband med uppdateringen av planläggningsprogrammet. Planändringen begränsades att gälla i första hand endast de områden som tidigare belastades av bullerzoner samt ur rättviseskäl också byns alla stomfastigheter Norrgårds, Pellas, Östergård och Öster-Västergård. Möckelö har sedan 2004 utvecklats så att trafikflödet har styrts om både när det gäller biltrafik och lätt trafik. Samtidigt har bebyggelsen ökat både i de norra och södra delarna av Möckelö. Detta har underlättats eftersom Möckelö ligger centralt med beaktande av avstånd till befintlig service och byggd kommunalteknik. Därför ligger det också i kommunens intresse att exploatera området. Kommunstyrelsen fattade beslut om ändring av delgeneralplanen för del av Möckelö, KST 8/ , med tillägget att områdena för närrekreation inom planområdet föreslås ändras så att fritidsbebyggelse möjliggörs. Kommunstyrelsen fattade beslut, KST 123/ , om att hålla samråd enligt 30 plan- och bygglagen gällande förslaget till ändrad delgeneralplan av Möckelö jämte beskrivning av den 10 juni Före kallelsen till samråd görs och samråd hålls ska dock de områden i förslaget som kommunen inte äger öster om Västervägen som nu är RNområde ändras till L-område. Det Rn-område väster om Västervägen som nu är bebyggt med fritidshus ska i förslaget även ändras till BF-område. Jomala den 10 juni 2019 Rev. den 27 juni 2019 Åsa Mattsson planläggare

4 2. PLANOMRÅDET Delgeneralplanen omfattar del av ändring av Möckelö delgeneralplan som antogs av kommunfullmäktige den 20 oktober och vann laga kraft den 30 mars Markarealen är ca 85 ha. Området omfattar detaljplanerade områden, detaljplanen för Möckelö Strand och del av detaljplanen Pellas I. Den sammanlagda detaljplanerade arealen är ca 38 ha. På dessa områden gäller de antagna detaljplanerna, men vid ändring av detaljplanerna ska den i delgeneralplanen anvisade markanvändningen följas. 2 Karta 1 Delgeneralplaneområdet med detaljplanerade områden markerade med grått. 3. MARKÄGARNAS ÖNSKEMÅL Markägarna har i anhållan framfört önskemål om att ändra BT-område (område för hotellverksamhet) till BS-1 område (småhusdominerat bostadsområde som ska detaljplanläggas före nya tomter får styckas) samt ändra markanvändningen för de befintliga stugorna på RN-området (område för närrekreation). Sökande vill genom delgeneralplaneändringen också möjliggöra tomt för en större allmän byggnad. 4. MÅLSÄTTNINGAR Planens målsättning är att ändra område för hotellverksamhet (BT) till småhusdominerat bostadsområde som ska detaljplaneras innan nya tomter får styckas (BS-1) samt ändra markanvändningen för de befintliga stugorna. Vidare föreslås delgeneralplanen ändras så att ett område för allmän byggnad reserveras inom planområdet.

5 3 5. BASFAKTA 5.1. Naturmiljö Planområdet domineras av det detaljplanerade området Möckelö Strand samt glesbebyggd jord- och skogsbruksmark. De obebyggda delarna av området består till största delen av bergbunden skog och karga hällmarker. Västra bergen, centralt i planområdet, är den högsta punkten på området, + 22 m. Åkerdalen (öster om planområdet) som mynnar ut i Vassaviken, är på m höjd Fauna Under 2017 inventerades områdets djur inklusive fåglar och fladdermöss, Djurinventering för ändring av delgeneralplan för Möckelö, Jomala, bilaga 1. Fågelbestånd Vid inventeringen påträffades 33 olika fågelarter. Av de arter som påträffades på Möckelö är 7 stycken noterade på den finska rödlistan från 2015 som starkt hotade (EN), sårbara (VU) eller nära hotade (NT). Åland har ingen egen rödlista eftersom det är ett så litet område, och flera arter skiljer sig i förekomst från både finska och svenska listan. T.ex. havsörn, skrattmås och vigg förekommer mera här än i Finland som helhet. Enligt landskapsförordningen om naturvård (ÅFS 1998:113) finns särskilt skyddsvärda arter uppräknade, däribland havsörn (Haliaetus albicilla) och sångsvan (Cygnus cygnus). Art Skyddsstatus Enkelbeckasin Sårbar (VU) Grönfink Sårbar (VU) Tofsmes Sårbar (VU) Skrattmås Sårbar (VU) Storskrake Sårbar (VU) Havsörn ÅFS 1998:113 Vigg Starkt hotad (EN) Tabell 1 Fågelarter som påträffades under inventeringen 2017 och som är noterade på den finska rödlistan från Med största sannolikhet häckar storskrake, tofsmes, grönfink och enkelbeckasin på området. Havsörn och skrattmås häckar nog inte vid Möckelö. Viggen häckar vanligtvis i små insjöar eller ibland vid stora vassar tillsammans med måsar eller tärnor. Skrattmåsarna häckar oftast i kolonier på någon holme. Det finns inga havsörnsbon på inventeringsområdet. Fladdermöss Fladdermöss finns inom planområdet. Enligt lagen om naturvård (1998:82) 3 kap. 14 fridlysning och partiell fridlysning (2002/2) är samtliga vilda däggdjur med undantag för de djurarter som är föremål för jakt enligt jaktlagstiftningen fridlysta. Därför är alla fladdermusarter fridlysta på Åland. Det är förbjudet att förstöra och försämra de platser där fladdermusen förökar och vilar sig. Vid inventeringen, bilaga 1, hördes och sågs fladdermössen då de flög längs skogsbilvägen vid Vassaviken. Skogsbilvägen är lämplig att jaga på eftersom de föredrar mörka korridorer med höga träd på sidorna. Följande rekommenderas för att fladdermössen ska trivas: - att man inte fäller stora gamla träd - att en skärm med träd och buskar mot havet lämnas som skydd mot vinden - undvik belysning av stigar och vägar under fladdermössens aktiva tid den granska om det finns fladdermöss i gamla hus om man ska riva eller renovera - kompensera förlorade gömställen med fladdermusholkar.

6 Flora och värdefulla naturtyper Vegetationen och biotoperna har inventerats Vegetations- och biotopinventering på planeområdet i Möckelö, Jomala år Faunaticas rapport 74/2017. Bilaga 2. Av rapporten framkommer att det inom området påträffats 4 hotade, en (1) regionalt hotad och en (1) på Åland sällsynta växtarter. På området lokaliserades även ett (1) stort trädexemplar och ett flyttblock (skyddsvärt naturobjekt [ÅFS 1998:113]). På området finns 22 förekomster av värdefulla naturtyper. Inventeringen rekommenderar att växtplatserna för samtliga hotade och sällsynta växtarter (alm, oxel, loppstarr, ängsnycklar samt ask och nästrot) beaktas i planeringen av området, med strävan att bevara förekomsterna. Många av växtförekomsterna finns inom de avgränsade biotopobjekten, och höjer därigenom objektets värden. De avgränsade naturtyperna är främst lokalt värdefulla. I det fallet rekommenderas, i inventeringen, att de beaktas i samband med markanvändningen, då det med måttliga medel är möjligt. Karta 2 Anmärkningsvärda naturtyper.

7 Markägandet Planområdet ägs av aktiebolag och privata förutom detaljplanerade gator, del av parkområden och område för allmänna byggnader som ägs av kommunen. Inga samfällda områden finns inom planområdet. Antalet fastigheter har ökat sedan gällande delgeneralplan antogs eftersom delar av området har detaljplanerats för småhusbebyggelse Fastigheternas arealer Fastigheternas arealer, den del som ingår i planområdet, är fördelat enligt följande: Areal antal % av fastigheterna under m² 43 71, under m² 10 16, m² - under 1,5 ha 3 5,0 över 1,5 ha 4 6, ,0 För tillfället är det 43 tomter som är mindre än m 2. Av dessa är 43 detaljplanerade tomter. Utanför detaljplanerat område finns inga fastigheter som är mindre än m Markägarnas boendeort Antalet markägare är totalt 86, maj Av dessa är nio aktiebolag och en kommun. Dödsbon har räknats som en markägare oberoende av antalet delägare. Fördelningen är enligt följande: antal % av markägarna Dödsbo 1 st. 1,2 % Markägare bosatta på planområdet 65 st. 75,6 % Markägare bosatta på Åland 20 st. 23,2 % Markägare bosatta utanför Åland 0 st. 0 % 86 st. 100,0 % 5.3. Bebyggelse På planområdet fanns på våren 2019 följande bebyggelse: Egnahemshus/radhus 55 Sommarstugor 5 Våningshus 2 Lager-/verkstadsbyggnader 0 Detaljplaneområdet Möckelö Strand förverkligas som bäst. Flera hus är under uppförande och tomter styckas kontinuerligt vilket gör att statiken ovan förändras snabbt. Den totala längden på strandlinjen är ca 550 m, varav allt, i princip, är bebyggt.

8 Kulturmiljö Möckelö har fyra stomfastigheter som är kända redan från mitten av 1500-talet. Byggnadsbeståndet är från slutet av 1800-talet och från första halvan av 1900-talet. Mangårdsbyggnaderna står i grupp i bykärnan, omgiven av åkrar och ängar. Tillsammans bildar de en värdefull kulturmiljö. Karta 2 Del av delgeneralplanen med värdefull kulturmiljö Fornminnen och kulturlämningar Ålands landskapsregerings kulturbyrå genomförde en arkeologisk inventering av Möckelö i april 2018, bilaga 3. I samband med inventeringen dokumenterades 6 arkeologiska anläggningar, som bedömdes uppfylla kriterier för fasta fornlämningar. De påträffade fasta fornlämningarna består av 5 militära lämningar samt en stensättning. Möckelö har bestått av flera separata små öar sedan yngre järnåldern. Det är först år 1537 som namnet Möckelö by uppstår, då som Möklöö. De flesta historiska spåren på Möckelö kommer ifrån första och andra världskriget. Hammerskag och Vassaviken i söder har ingått i planen över Ålands försvar Kommunalteknik Vägnätet Huvudväg 1 ligger direkt norr om planområdet. Från huvudvägen finns anslutningar (utanför planområdet) till Möckelö bygdeväg, som genom bykärnan leder vidare till Vassaviken och även Gregersö, utanför planområdet. Vägnätet inom planområdet består av gator och privata vägar och servitutsvägar. På det detaljplanerade området är gatunätet byggt med gatubelysning. Vägnätet på Möckelö bestod tidigare av Småholmavägen som hade en annan sträckning, längre norrut och som var i privat väg. När detaljplanen för Möckelö Strand förverkligades ersattes del av Småholmavägen av en ny gata, enligt detaljplanen. Del av den gamla Småholmavägen finns kvar och är nu del av gångvägarna i området.

9 Vattenförsörjning och avloppsvattenhantering Vattenförsörjning Kommunens vattenledningar har dragits till det detaljplanerade området, fritids- och fast bebyggelse vid Möckelövägen och vid södra stranden. Avlopp Tryckledningen till Mariehamns reningsverk går längs Hammarlandsvägen och över Torpfjärden till Hammarland, dvs. norr om planområdet. Kommunalt avloppsnät har byggts till Möckelö Strand Elförsörjning och telefonnät El- och telefonnät finns till området. På det detaljplanerade området är ledningarna kablade. En 10 kv luftledning kommer österifrån till bostads- och fritidsbebyggelsen vid södra stranden och vidare mot bebyggelsen på Småholma.

10 6. DELGENERALPLAN 6.1 Totaldimensionering I delgeneralplanen finns 11 markanvändningsklasser. Markarealen (84,5 ha) fördelar sig mellan klasserna enligt följande: Byggnadsområden Areal ha % av hela planområdet. A (offentlig service och förvaltning) 0,9 1,1 BS-1 (bostadsområde, som ska detaljplaneras) 12,0 14,2 BS-2 (detaljplanerat bostadsområde) 16,8 19,9 BB (byområde) 0,9 1,1 BF (fritidsbostäder) 3,4 4,0 totalt 34,0 40,3 Lantbruks- och rekreationsområden L, L-1 (jord- och skogsbruksområde) 35,5 42,0 LÅ (värdefullt åkerområde) 7,0 8,3 RN (närrekreation) 5,6 6,6 R (rekreation) 2,4 2,8 totalt 50,5 59,7 Kommunaltekniska områden ES (område för samhällsteknisk försörjning) 0,0 (0,02) 0 totalt 0,0 0 Markområde totalt 84, Av planområdet har ca 40 % visats för olika typer av byggande och ca 60 % blir grönt. Planen omfattar endast en del av Möckelö och i den delen av den fastställda delgeneralplanen som inte ändras dominerar skogsbruksområden. Invånarantalet Området är planerat för småhusbebyggelse. Ca hälften av området som ska detaljplaneras för småhusbebyggelse (BS-1) kan räknas bli tomtmark. Om den genomsnittliga tomtstorleken är ca m², ryms på området ca 40 nya egnahemstomter. Om den genomsnittliga familjestorleken är 3,5 personer ökar invånarantalet med 140. Arbetsplatsområden För arbetsplatser har inte reserverats områden i förslaget till delgeneralplan. 6.2 Markanvändning i detalj Område för offentlig service och förvaltning (A). I och med att flera detaljplanerade områden förverkligas ökar invånarantalet, därmed finns ett behov av offentlig service för t.ex. främst daghem. A-området ligger direkt norr om det detaljplanerade Möckelö Strand och är lättillgängligt även från andra befintliga och kommande detaljplaneområden. I norr gränsar området till ett byområde och i söder till detaljplanerat bostadsområde Bostadsområden som ska detaljplaneras före nya tomter får styckas (BS-1). I planen visas två bostadsområden, BS-1, för småhusdominerad bostadsbebyggelse. Dessa områden ska detaljplaneras innan nya tomter får styckas. Områdena innehåller även områden som behövs för interna gator, parker och samhällsteknik. Terrängen på området är krävande, men erbjuder möjligheter för intressanta, nya lösningar. Byggandet ska anpassas till terrängen och en detaljplan krävs.

11 Detaljplanerat bostadsområde (BS-2). Det BS-2-område som ligger inom planområdet är redan detaljplanerat, Möckelö Strand. Detaljplanen förverkligas som bäst. På detta område är knappt 80 tomter planerade Byområde (BB). Del av den kulturhistoriskt och landskapsmässigt värdefulla bykärnan ingår i planområdet och visas som byområde. Ur miljösynpunkt är det viktigt att området inte förtätas så att den ursprungliga karaktären förloras. Varsam förtätning är dock möjlig. I gällande plan har tre nya tomter visats vid Möckelövägen, dessa är nu utanför planområdet. Inga nya tomter inom BB-området visas i förslaget till delgeneralplan Område för fritidsbostäder (BF). På området finns ett område på 3,4 ha som reserverats för fritidsbostäder. Området ligger i Vassaviken i planområdets sydöstra del. Trädbeståndet som avgränsar vattenområdet får inte avlägsnas helt och täktverksamhet, fyllning och kalavverkning är förbjudet. För landskapsvård nödvändiga åtgärder är tillåtna. På området får uppföras en fritidsbostad om högst 60 m 2 våningsyta, en gäststuga eller ekonomibyggnad sammanlagt högst 40 m 2 våningsyta och en bastu om högst 15 m 2 våningsyta Jord- och skogsbruksområden (L, L-1 och LÅ) Arealen på jord- och skogsbruksområdena är 42,5 ha, 50,3 % av hela planområdet. Av dessa områden är åkermarkens areal 7 ha. Åkrarna ligger i anslutning till bykärnan och har beteckningen LÅ, landskapsmässigt värdefullt åkerområde. Med tanke på bybilden är det viktigt, att dessa områden bevaras öppna i odlings- eller betesbruk. Därför är byggande på områdena inte tillåtet. Skogsområdena ligger i områdets norra, östra, södra och centrala del och består huvudsakligen av bergbunden barrskog. De L-1-områden som ligger i anslutning till BS- 1-områden tas med i detaljplanen där deras användning definieras närmare. I praktiken vårdas områdena som skogsbruksområden, men rekreationsbehovet ska beaktas. På L-områden tillåts sådan bebyggelse som betjänar jord- och skogsbruk. LÅ-områden tillåts inget byggande Rekreationsområden (R och RN). Rekreationsområdenas andel av planområdet är 8 %. De har visats i anslutning till detaljplanerade bostadsområden och vid stränder. Dessa områden omfattar både lekområden, planterade parker och parker i naturtillstånd. De RN-områden, som ligger inom BS-områdena, består av områden som lämnas i naturtillstånd. Områden för närrekreation (RN) är inte avsedda för byggande. RN-områdenas planbestämmelse är följande: Med stöd av plan- och bygglagens 23 föreskrivs, att trädbeståndet som avgränsar vattenområdet inte får avlägsnas helt och att täktverksamhet, fyllning och kalavverkning är förbjudet. För landskapsvård nödvändiga åtgärder är tillåtna. I praktiken kan områdena vårdas som skogsbruksområden, men rekreationsbehovet ska beaktas Kommunalteknik Vatten- och avloppsnätet De nya bostadsområdena ligger utanför kommunens avloppsnät. Avloppsnätet finns fram till och med de detaljplanerade bostadstomterna dvs. BS-2-områdena inom planområdet. Den fortsatta exploateringen styr utbyggnaden av avloppsnätet. Det beror dock helt på markägarnas intresse i vilken ordning bostadsområdena kommer att exploateras. I sydvästra delen av planområdet finns reserverat ett litet område för samhällsteknisk försörjning (ES).

12 10 Vägområden Planlösningen bygger på en fortsättning av de detaljplanerade gatorna och privata vägarna. Utanför planområdet finns det befintliga väg- och gatunätet som består av huvudväg 2, Möckelövägen (kommunalväg), gator och befintliga privata vägar. Endast mindre ändringar, jämfört med gällande delgeneralplan, sker. Gatunätet på de nya bostadsområdena visas i detaljplaner. Lätt trafik I planen har visats gång- och cykelvägar från alla bostadsområden som leder till huvudcykelvägen vid huvudväg 2. I framtiden ska det vara möjligt att komma via gångoch cykelvägar både till staden och till kommuncentrum. Följande förbindelser har visats i planen: - Gång- och cykelväg vid huvudvägens södra sida. - På västra sidan av Västervägen byggs en gång- och cykelväg som ansluter till cykelvägen vid Småholmavägen. - Mellan de nya bostadsområdena på Norrgårds och Pellas byggs en gång- och cykelväg. Friluftsleder I planen visas friluftsleder över Västra Bergen och till strandområdena från de nya bostadsområdena. De fortsätter vidare till Möckelö havsbad och Kovaberget utanför planområdet. Dessa sträckor visas i den del av delgeneralplanen som inte ändras Övrigt Fornminnen (bilaga 3) Vid den arkeologiska fältinventeringen av planområdet påträffades 6 objekt som bedömdes som fornlämningar. Objekten är skyddade enligt fornminneslagen och visade på plankartan. Fornlämningarna Jo är militära anläggningar och fornlämning Jo20.19 är övernattningsgrund. Område som är värdefullt med tanke på bybilden I planområdet ingår del av område som är skyddat pga. miljö- och kulturhistoriska värden enligt 20 plan- och bygglagen. De ur landskapssynpunkt värdefulla byggnaderna får inte rivas utan tvingande skäl, t.ex. då en byggnad blivit så skadad att den inte kan repareras. Vid allt byggande ska särskilt beaktas att byggnadernas proportioner, material och färgsättning anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Biotop som är skyddad med stöd av landskapsförordningen av naturvård eller skogsvård. När vegetations- och biotopinventeringen, bilaga 2, gjordes för planområdet fann inventerarna objekt och områden som visas i delgeneralplanen. Skyddade biotoper Vid inventeringen konstaterades att det finns 22 förekomster av värdefulla naturtyper. Av dessa har 8 visats på plankartan. Två stora hällmarksområden, b-1 och b-2. En strandäng som är viktig för naturens mångfald, b-3. Öppna hällmarker dvs. träd på bergsimpediment med en lägre skoglig produktion än tvinmark, b-4, b-5 och b-6. Myrområden, sumpmark b-7 och mossar b-8. Skyddsobjekt Naturobjekt. Fridlysta växter: 6 almar, 1 oxel, två platser med loppstarr, en plats med Ängsnycklar och en plats med nästrot. På området finns ett flyttblock. De fridlysta objekten och flyttblocket är markerade på plankartan.

13 7 KONSEKVENSER 7.1 Konsekvenser för kommunen Konsekvenserna för kommunen gäller skyldighet att ordna lagstadgad service för invånare, genomföra planering och byggande av nya bostadsområden samt ersättningsskyldighet enligt 57 plan- och bygglagen Bebyggelse, befolkning och service Invånarantalet på Möckelö kommer under planperioden att öka med ca 140 invånare. Antalet nya invånare är beroende av hurdan bebyggelse som byggs dvs. om det är egnahems- eller radhus. Alla nya bostadsområden ligger på privatägd mark. Om markägarna själva vill detaljplanera sitt område ska hen, enligt kommunens praxis, stå för alla kostnader som uppkommer vid detaljplaneringen dvs. anläggning av bl.a. gator, vatten, avlopp, belysning. Om fastighetsägaren däremot väljer att sälja sina områden till kommunen, bekostar kommunen genomförandet av detaljplanen. Stor del av den nya exploateringen ligger i nära anslutning till befintlig kommunalteknik och innebär inte alltför stora, nya investeringar i form av långa anslutningsledningar eller gator till befintligt nät. Kommunen har intresse av att nya bostadsområden förverkligas, eftersom det inte finns så många lediga tomter i kommunen. Ett växande invånarantal innebär också större efterfrågan på service. Befolkningsökningen som sker på Möckelö är dock inte så stor att det skulle förutsätta utvidgning av skolor eller daghem. Däremot kan trycket från kommunens andra, växande byar förorsaka att kapaciteten i skolorna och på daghemmen inte räcker till. En allmän tomt för i första hand daghem reserveras inom planområdet. Om utrymmen i de befintliga skolorna inte räcker till eller om staden inte har ledigt utrymme i sina skolor där man kan erbjuda platser också för barn från Jomala finns det möjlighet att bygga skola på A-tomten i Kalmarnäs. Antalet personer som behöver någon typ av hjälpservice växer under planens tidsperiod i hela kommunen, inte bara på Möckelö. Kommuncentrum med sin färdiga service är en naturlig placering för olika typer av serviceboende och detta har beaktats i delgeneralplanen för centralorten Vägar På planområdet finns både kommunala och privata vägar. Behovet av att bygga gång- och cykelvägar har varit aktuellt och gång- och cykelvägen längs Hammarlandsvägen har färdigställts. I övrigt har gång- och cykelvägar byggts enligt detaljplanerna på området. I delgeneralplanen har huvudnätet för gång- och cykelvägar anvisats, vilket underlättar kommunens möjligheter att påbörja fastställande av vägplaner och inlösen av områden Inlösningsskyldighet Enligt 57 plan- och bygglagen blir kommunen (eller landskapet) inlösningsskyldig, om mark enligt generalplan inte ska användas för enskilt byggnads- eller annat enskilt ändamål och därför inte har något ekonomiskt värde för markägaren. Ekonomiskt värde betyder att markägaren får samma inkomster av sin mark som före planens fastställelse. Områden där inlösningsskyldighet kan aktualiseras är markreserveringar för allmän service och rekreation. Också vissa planbestämmelser angående bevarandet av värdefull natur, som begränsar tillåtna åtgärder på ett område, kan leda till inlösningsskyldighet. När det gäller områden som ska skyddas med stöd av naturvårdslagen, är landskapet inlösningsskyldig. I delgeneralplanen har anvisats en A-tomt som är obebyggd. Övriga områden för rekreation är dels detaljplanerade och dels områden som ingår i detaljplanering av bostadsområden. Dessutom finns det några rekreationsområden som ligger mitt i bostadsområden och de behövs för rekreationen i närområdet.

14 12 Planbestämmelser som begränsar tillåtna åtgärder finns på följande områden: - Område för närrekreation. Begränsningar gäller trädbeståndet samt bebyggelsen. Trädbeståndet som avgränsar vattenområdet ska bevaras. Varsam gallring är dock tillåten och för landskapsvård nödvändiga åtgärder är tillåtna. I praktiken betyder en planering inte någon ändring på områdets nuvarande skötsel och användning. - Jord- och skogsbruksområde, L-område. Områdena ägs av privatpersoner. Begränsningar gäller bebyggelsen. På området tillåts bara sådan bebyggelse som betjänar jord- och skogsbruk. 7.2 Konsekvenser för natur och miljö Naturmiljö En heltäckande naturinventering har gjorts för planområdet, Vegetations- och biotopinventering på planeområdet i Möckelö, Jomala år 2017 (Bilaga 2). Delgeneralplanen innebär dock inte någon större ändring i naturmiljön, eftersom de flesta naturobjekten, skyddsobjekten, och biotoper som är skyddade med stöd av landskapsförordningen av naturvård eller skogsvård bevaras i delgeneralplanen. De rekommenderade skyddsvärda växt- och skogsbiotoperna som redovisas i inventeringen för området, har visats i planen. Eftersom områdenas användning i stort sätt bibehålls har biotoperna goda förutsättningar att bevaras. När det gäller skogsbruksåtgärder ställer skogsvårdslagens 12 krav på markägaren att bevara skyddsvärda objekt. Dessa har framställts i landskapsförordning om naturvård 5. I delgeneraplanen visas de biotoper som är skyddade med stöd av landskapsförordningen av naturvård eller skogsvård. Nya bostadsområden ligger så placerade att skyddade biotoper ska bevaras och i viss mån i anslutning till befintliga, bebyggda områden. Dessa områden ska detaljplaneras innan man bebygger dem och då beaktas även skyddsvärda miljöer och objekt Landskapsbild, bebyggelse och boendemiljö I delgeneralplanen har beaktats både vidare helheter och enstaka byggnader när det gäller kultur. Inom planområdet finns inga värdefulla byggnader eller byggnadsgrupper, de ligger strax öster om planområdet. Dock sträcker sig området som är värdefullt med tanke på bybilden in i planområdet. Detta område är skyddat pga. miljö- och kulturhistoriska värden. Vid allt byggande ska särskilt beaktas byggnadernas proportioner, material och färgsättning anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Ändringen av delgeneralplanen innebär följande större ändring i landskapsbilden och boendemiljön: - Området söder om Utskogsvägen vid planområdets sydöstra del, ska på sikt detaljplaneras för bostäder (BS-1). Detta innebär att området i framtiden inte längre kommer att användas som jord- och skogsbruksområde (L). - Området i Vassaviken vid planområdets sydöstra del och området söder om Småholma vid planområdets sydvästra del ändras så att området reserveras för fritidsbostäder (BF). Detta innebär att områdena i framtiden inte går att använda för rekreation (RN). - Området sydöst om Västervägen i planområdets sydvästra del ska på sikt detaljplaneras för bostäder (BS-1). Detta innebär att området inte i framtiden kan användas för hotellverksamhet (BT). I övrigt sker inga större ändringar i markanvändningen.

15 13 8 GENOMFÖRANDE När den första delgeneralplanen för Möckelö fastställdes, stod det under rubriken Genomförande följande: Utvecklandet av Möckelö intar för Jomala kommuns del en sekundär ställning. Tidsmässigt kommer utvecklandet av kommunens centrum först. Sedan dess har kommunen utvecklat förutom kommuncentrum också Kalmarnäs, östra Sviby och Väster-Österkalmare. Takten har varit snabb. I praktiken har kommunen växt i samma takt som detaljplanerna har blivit färdiga. Kommunaltekniken har inte hunnit bli färdig på alla områden före man har beviljat bygglov. Tidsperioden för delgeneralplanen är år. De i planen visade markreserveringarna, för hela Möckelö, borde räcka för dessa år. Efter det ska man antingen ändra jord- och skogsbruksområdena till byggnadsmark eller exploatera områden i andra byar. Med tanke på investeringskostnaderna är det nu skäl att styra exploatering först till de områden som redan ligger i nära anslutning till kommunens ledningsnät. Om markägare är villiga att ta på sig byggandet och finansieringen av långa stamledningar kan möjligen detaljplaner fastställas också på de områden som ligger längre bort.