THIS IS ENGLAND. En film av Shane Meadwos

Transkript

1 THIS IS ENGLAND En film av Shane Meadwos This is England är historien om ett sommarlov, de långa veckorna mellan terminerna då allt kan hända. Året är 1983 och skolan är slut. Tolvårige Shaun (Thomas Turgoose) är en ensam kille som växer upp i en dyster stad vid kusten. Hans pappa dog i Falklandskriget. Under sommarlovets gång hittar han nya manliga förebilder när han börjar umgås med några skinheads i området. Med hans nya vänner upptäcker Shaun en värld av fester, första kärleken och glädjen över ett par Dr Martenskängor. Här möter han Combo (Stephen Graham), en äldre rasist som nyligen kommit ut från fängelset. När Combos gäng trakasserar invandrare, sker en rad händelser som får Shaun att gå från oskyldig till delaktig. SHAUN För att hitta rätt person att spela Shaun, höll Shane Meadows många auditions i storstäderna över hela landet. Inbjudningar till castingar delades ut på läger på ostkusten, speciellt runt Grimsby. Det var på The Space Project, ett läger för barn med svårigheter, varav många hade blivit utfrysta i skolan, som de hittade de kvalitéer de sökte: en kombination av osäkerhet och tuffhet som särskiljde dessa barn. Eftersom Shaun är huvudrollen är berättelsen knuten till hans perspektiv och vi får följa allt utifrån hans sett att se på saker. Öppningsscenen visar Shaun i hans sovrum i huset han delar med sin mamma. Påtagligt i den här sekvensen är att vi ser ett fotografi av hans pappa, och deras relation är nyckeln till Shauns karaktär. -Vad var ditt första intryck av Shaun? -Tyckte du om honom? GÄNGET Shane Meadows hittade många av medlemmarna till skinnskallegänget genom The Carlton Televison Junior Workshop. Joe Gilgun fick rollen som Woody, den inofficiella gängledaren bland skinnskallarna. Han blir vän med Shaun trots att Shaun blivit mobbad för sina utsvängda byxor sista dagen i skolan. Till nyckelrollerna Milky och Lol tillsatte Shane hans två gamla kompisar Andrew Shim och Vicky McClure som han hade jobbat med i filmen A Room For Romeo Brass. Milky är den enda svarta rollen i filmen som motverkar rasistiska åsikter, medan Lol är ledaren över tjejerna. Stephen Graham som spelar Combo, som fick Shaun att ta steget in i vuxenvärlden, var en de först tillsatta rollerna i This Is England. Stephen verkade perfekt psykiskt och även hans geografiska bakgrund passade för att spela rollen som Combo. Han gör även rollen mer komplex. Hans egen bakgrund var strulig och med sina erfarenheter kunde han spela rollen som Combo med större djup. Gruppdynamiken i filmen utvecklar berättandet och tillsammans har gruppen stor inverkan. Shauns relation till hans skola ger en insikt i ensamheten som är en stor del av hans liv. När Shaun är på väg hem möter han Woody och hans gäng. Man ser maktkampen mellan Tubbs, Pukey och Shaun för att vinna Woodys uppmärksamhet. Shaun känner sig välkommen och hans problem med killarna i skolan börjar försvinna när Woody pratar om det som oviktigt och uppmuntrar Shaun att skratta åt situationen.

2 Spänningen i gruppen kvarstår i filmen- kan du komma på någon annan situation då gängmedlemmarna tävlar om Woodys uppmärksamget? -Vad får Shaun ut av att vara en i gänget? -När sådana här konflikter uppstår, tänk på hur de brukar lösas (innan vi möter Combo) För Tubbs och Shaun är det viktiga stunder då deras plats i gänget tas upp för diskussion. Tänk dig dessa två scenarion: -Gruppen bestämmer sig för att tillbringa dagen ute tillsammans och Tubbs har blivit tillsagd att be om ursäkt till Shaun och få honom att följa med. -Senare ser vi Tubbs- han pratar om att han känner sig utanför nu när Shaun hänger med dom. Kan du förstå honom? Båda de här scenerna visar Woodys påverkan som gängledare. Hur skulle du beskriva honom? Hur är han mot de andra medlemmarna i gänget (speciellt Shaun)? AKTIVITET Tänk på förändringarna vi ser i gänget utifrån berättandets perspektiv: hur kan du beskriva faserna gänget går igenom? Skriv din egen beskrivning med följande rubriker: -Jämvikt (t ex Woody som gäng ledare fasen) -Splittring -Lösning JÄMFÖR KARAKTÄRERNA Den största förändringen som äger rum för gruppens sammanhållning är att Combo kommer tillbaka. AKTIVITET Vad var ditt första intryck av den här personen? Visa kontrasten mellan de två gängledarna, använd två viktiga scener som stöd till dina åsikter. Använd följande rubriker i din analys för varje person: STIL: Användning av språk / röstläge ATTITYD MOT SHAUN: Relationer till de andra medlemmar i gruppen SKINNSKALLEKULTUR: Woody och Combo är lika vad det gäller stil, men när det kommer till beteende är de väldigt olika. Subkulturen som förenar är vad det betyder att vara skinhead. -Vad tänker/associerar du på/till när du hör ordet skinnskalle / skinhead?

3 -Vad för beteenden, attityder, kläder, etc. skulle du förvänta dig? Under filmen utger sig Combo för att vara en riktig skinhead. Han pratar med Milky om när man var skinhead under den tiden då handlade det om svart och vit harmoni. SKINHEADS Idag har rasism, neo-nazism, yrkesbrottslighet, och alla andra former av samhällsfientligt beteende blivit det man förknippar med skinnskallar. Men det har inte alltid varit så. De ursprungliga skinnskallarna kom i slutet av sextiotalet. Det började med mods som välkomnades till världen av reggaeklubbar i London, som Ruby s på Carnaby Street. Här upptäckte de inte bara skamusiken utan även stilen som senare kom att utmärka originalen bland skinnskallarna. Skinheadkulturen uppkom från svarta och vita arbetarklassungdomar på varv och industrier. De knöt band genom kärleken till reggae och en speciell slags engelsk identitet, med tandställning, kostymer, kängor och ibland en crombyhatt på det rakade huvudet. Det var inte peace and love som styrde, livet var en serie av motgångar och det tuffa fighteruppträdandet var det sätt de valde att uttrycka sina sanningar med. Den andra skinheadvågen, i början av åttiotalet, var i en bemärkning lika: ungdomar i samma område som vill hitta sig själva genom att vara olika tillsammans, precis som ungdomar överallt. Lojaliteten var nu svuren åt erkännandet av skamusikarvet. Samtidigt som en ny punkgenre växer fram inspirerad av Oi!-musiken, romperstomper, screwdriver tunes, uppmanade till att slåss. Klädda i Dr Martens och med huvudena rakade som militärer, var dessa ungdomar beredda att visa fingret åt vem som helst som var dum nog att titta på dom. Det var ungdomar som kom från områden med hög arbetslöshet som sökte samhörighet bakom Thatcher s jag kultur. De var övergivna av samhället vilket självklart gjorde dom mottagliga för National Font. Som en skinhead från andra vågen som alltid varit medveten om arvet från sextiotalet, kände Shane Meadows (regissör för This Is England)att det var viktigt att skapa en ballanserad och sanningsenlig bild av hur han hade upplevt det. Skinheads blev, på grund av deras aggression och utstickande uppsyn, näst intill soldatliknande, handplockade att bli soldater för National Font kan jag anta. Man ser inte motsägelsen att bli indoktrinerad i National Font samtidigt som man lyssnar på svart musik. När jag för första gången hörde om National Font målades det upp en bild för mig hur asiatiska familjer rodde mot de vita klipporna vid Doverkanalen, och att skinnskallarna stod längs stranden redo att kämpa för att stoppa dom från att komma in i landet. För ett tolvårigt barn låter det ganska romantiskt gjort. Det är ju nästan vad din farfar gjorde. När du är tolv år och ingen i din stad kan få ett jobb, och någon kommer fram till dig och säger det är deras fel är det lätt att tro det, säger Shane om den rasism han mött via skinnskallar. Jag gjorde det för ungefär tre veckor, vissa människor tror det fortfarande som vuxna och det är det som är så skrämmande. För att fånga motsägelsen i skinnskallarnas kultur, använder sig Shane av ett brokigt gäng av verklighetstrogna karaktärer vars beteende ofta är lika löjligt som det är hotande och störande. Combo, rasist gäng ledaren har övningskörskylten kvar på sin bil, och att skriva Fuck Off med graffiti är för honom en utmaning, bara som exempel. Dom är misslyckade men Shane låter dig aldrig glömma att det alltid finns en anledning bakom deras beteende. Tänk igenom sista meningen i stycket ovan och den följande citat från filmens regissör Shane Meadows:

4 Det har inte så mycket att göra med hudfärg, det handlar mer om identitet och tillhörighet. Kan givna orsaker som den höga arbetslösheten och omständigheter i deras egna liv (som i Shaun och Combos) göra deras beteende förståligt (men fortfarande inte acceptabelt)? MEADOWS OCH MANLIGHET Ett nyckeltema i filmen är manlighet. Tidigare tittade vi på de motstående karaktäristiska dragen mellan Woody och Combo- båda de karaktärerna representerar väldigt olika sidor av manlighet och vi ser även andra exempel i filmen. Genom Shaun får vi följa en rad händelser som formar en del av hans identitet under just den tiden, som till exempel hans relation till sin pappa, hans relation till de olika medlemmarna i gänget och hur det visar sig i hans självförtroende och kontroll över sitt liv. -Hur mycket tror du att problemen i filmen är könsrelaterade? -Kan du föreställa dig samma berättelse om huvudpersonen hade vart en tjej? Manlighet är ett tema som återkommit i filmen av regissören Shane Meadows. Det temat är viktigt för honom på en personlig nivå som motivation att fortsätta hans filmskapande. Likaså ett tema vi kan se i hela hans livsverk.

5 Distributionsbolag: NonStop Entertainment Döbelnsgatan Stockholm Filmbokare: Johannes Glaumann Biografer: SF Bio Besök sf.se för att se vilken biograf This Is England spelar på alternativt kontakta din lokala biografchef för besked om när den kommer till din stad. Vid bokning av hel skolklass blir biljettpriset 60kr. FILMSTADEN Gävle Nygatan GÄVLE Johanna Skareng Fax: FILMSTADEN Bergakungen Skånegatan Göteborg Anna Liljeklev Fax: FILMSTADEN Helsingborg Södergatan HELSINGBORG Ann Rönnberg Fax: FILMSTADEN Jönköping Lantmätargränd JÖNKÖPING Jan Rydeen Fax: FILMSTADEN Karlstad Drottninggatan 33A KARLSTAD Jenny Apelgren Fax: FILMSTADEN Linköping Ågatan LINKÖPING Jonas Wilhelmsson Fax: FILMSTADEN Luleå Timmermansgatan LULEÅ Ronny Gerdin Fax: FILMSTADEN Lund V Mårtensgatan LUND Pia Andersson Fax: pia.andersson@sf.se FILMSTADEN Malmö Storgatan MALMÖ Alex Kugelberg Fax: alex.kugelberg@sf.se FILMSTADEN Norrköping Drottninggatan NORRKÖPING Anna Williams Fax: anna.williams@sf.se STOCKHOLM FILMSTADEN SERGEL Slöjdgatan 6, Hötorget STOCKHOLM Daniel Brinck Fax: daniel.drinck@sf.se FILMSTADEN SÖDER Västgötagränd STOCKHOLM Eva Elfvén Fax: eva.elfven@sf.se

6 SAGA Kungsgatan STOCKHOLM Annika Hammarqvist Fax: RIGOLETTO Kungsgatan STOCKHOLM Katarina Grundelius Fax: SF Bio / Grand Lidingö Lejonstigen Lidingö Tove Halldén Fax: tove.hallden@sf.se FILMSTADEN Vällingby Bräckegatan Vällingby Bioassistent Marie Stenegren Fax: marie.stenegren@sf.se SF Bio AB Kista Galleria Modeboulevarden plan KISTA Morgan Sturesson Fax: morgan.sturesson@sf.se FILMSTADEN Råsunda Råsundavägen STOCKHOLM Bioassistent Cecilia Ström-Eliasson Fax: cecilia.stromeliasson@sf.se FILMSTADEN Heron City Dialoggatan KUNGENS KURVA Rachid Chakir Fax: rachid.chakir@sf.se FILMSTADEN Sundsvall Esplanaden SUNDSVALL Urban Fröberg Fax: urban.froberg@nojesskrapan.c om FILMSTADEN Umeå Ö Rådhusgatan 2D UMEÅ Jenni Sandström Fax: jenni.sandstrom@sf.se FILMSTADEN Uppsala V:a Ågatan UPPSALA Nico Psilander Fax: nico.psilander@sf.se FILMSTADEN Västerås Gallerian VÄSTERÅS Carita Eriksson Fax: carita.eriksson@sf.se FILMSTADEN Växjö Oxtorget VÄXJÖ Torbjörn Krüger Fax: torbjorn.kruger@sf.se FILMSTADEN Örebro Drottninggatan ÖREBRO Patrik Gustavsson Fax patrik.gustavsson@sf.se