~ii' KOMMUN. Barn och unga. Visioner och strategier för barn- och ungdomspolitiken i Nora kommun DNR KS Beredningen för välfärd

Transkript

1 !tr"s" c.? ~;.!r ". NORA ~ii' KOMMUN DNR KS Barn och unga Visioner och strategier för barn- och ungdomspolitiken i Nora kommun Beredningen för välfärd

2 Innehåll Innehåll Inledning Fem utvecklingsområden Barns och ungas hälsa Trygghet Rörelse Föreningsliv Socioekonomiska faktorer Genusperspektiv Integration Tillgänglighet för landsbygdens barn och unga Sida 1 av 11

3 Inledning Barn- och ungdomsplanen ska fungera som Nora kommuns övergripande styrdokument för barn och unga. Planen ska innehålla Nora kommuns vision och mål för sin barn- och ungdomspolitik, både skolpolitiken och det som rör barn och ungas fritid, till exempel förutsättningarna för ideella sektorn. Kommunerna ansvarar för att alla barn ges rätt att gå i skolan. Skollagen styr vad kommunen som huvudman för skolan ska, får och kan göra. I första kapitlets fjärde paragraf står vilket syfte utbildningen inom skolväsendet har och i femte paragrafen hur utbildningen ska utformas: "Utbildningen inom skolväsendet syftar till att bam och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare." (Skollagen 1 kap 4 ) "Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. " (Skollagen 1 kap 5 ) Alla barn/elever ska ges en jämlik möjlighet att klara skolans mål. För att kunna uppnå det säger skollagen att va~e barn/elev har rätt att få det stöd den behöver för att kunna nå de uppsatta målen. Det är rektorns och skolans skyldighet att se till att varje barn/elev ges det stödet. 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter frän lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts; form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att Sida 2 av 11

4 anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om e/even uppvisar andra svårigheter i sin sko/situation. Samråd ska ske med e/evhä/san, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en e/ev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen 3 kap 8 ) Som huvudman ska Nora kommun ha en plan för hur kommunens uppdrag som huvudman för skolan ska kunna fullföljas. Fem utvecklingsområden Beredningen för välfärd har tagit fram fem utvecklingsområden för beredningens fortsatta arbete med planen för kommunens barn- och ungdoms politiska arbete. De fem utvecklingsområdena är Barn och ungas hälsa Socioekonomiska faktorer Genusperspektiv Integration Tillgänglighet för landsbygdens barn och unga Sida 3 av 11

5 Barns och ungas hälsa Trygghet Varje barn ska känna sig tryggt och sett i förskolan och skolan. I sin rapport PISA 2015 slår OECD fast att barn som utsätts för rnobbning och kränkande behandling presterar sämre i skolan. Det är skolans plikt att anmäla och vidta åtgärder när ett barn utsätts för mobbning eller kränkningar. För att förebygga kränkningar och mobbning anser beredningen att det behövs en ökad vuxennärvaro i skolan. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att bam och elever utsätts för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap 7 ) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av bam och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärdema har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (Skollagen 6 kap 8 ) Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett bam eller en elev för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap 9 ) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden... (Skollagen 6 kap 10 ) Rörelse Beredningen vill se mer fysisk aktivitet och rörelse i skolan. Bunkefloprojektet' har visat att en ökad rörelse hos barn har haft en positiv inverkan på deras resultat i skolan. Beredningen anser att barn och unga i Nora ska ges möjlighet till minst 30 minuters fysisk aktivitet varje dag., Bunkefloprojektet startade hösten 1999, på Ängslättskolan, som ett samverkansprojekt mellan skola. idrottsförening och forskning. Eleverna i projektet har daglig fysisk aktivitet på schemat. För mer information: ndskolor/gottorpskolan/om-skolan/bunkefloprojektet. html Sida 4 av 11

6 Föreningsliv För att främja barn och ungas hälsa behöver Nora ett rikt föreningsliv. Känslan av samhörighet är viktig. Ideella föreningar skapar mötesplatser inom idrott och kultur och är en viktig skolning i demokrati. Nora kommun ska samverka med den ideella sektorn för att kunna ge bra förutsättningar för föreningar att kunna verka i Nora. För att nå de barn och ungdomar som idag inte är aktiva behöver kommunen och föreningslivet tillsammans ta fram verktyg och metoder. Ett av Nora kommuns verktyg i det arbetet är kommunens bidrag till föreningar inom kulturoch fritidsområdet. Fritidsgårdsverksamheten är en mycket viktig del i det arbete som kan ge barn- och unga en meningsfull fritid. Där kan alla mötas på lika villkor, där skapas en social tillhörighet och meningsfulla aktiviteter för alla. En möjlighet är att föreningar stöttas för att bedriva aktivitetsveckor eller prova-på-veckor under sommarloven. Målet är att öka antalet aktiva barn och unga i ideella föreningar, med särskilt fokus på de som idag inte är aktiva i någon förening, och även uppmuntra till att starta nya föreningar. Sida 5 av 11

7 Socioekonomiska faktorer Skolan i Nora kommun ska vara avgiftsfri. Alla barn har rätt att få tillgång till avgiftsfri utbildning. Skollagen stipulerar att och att "... alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet... " (Skollagen 1 kap 8 ) "Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider." (Skollagen 1 O kap 1 O ) Skolan har således ett kompensatoriskt uppdrag att uljämna den betydelse socioekonomiska faktorer har för elevernas prestation i skolan. Beredningen anser att målet för Nora kommun är att alla elever i grundskolan ska vara behöriga att söka gymnasiet senast 2021, oavsett socioekonomisk bakgrund. Fler motivhöjande insatser behövs för att Nora kommun ska kunna nå målet att alla ska bli behöriga till gymnasiet. Det har gjorts försök runt om i Sverige för att kompensera för de socioekonomiska faktorerna. Där har kommunerna slagit ihop eller stängt skolor. I Nyköping stängde kommunen sina fyra högstadieskolor och skapade ett högstadium. Klasserna har indelats så att det i alla klasser går elever som bor i olika bostadsområden och med olika socioekonomisk bakgrund. Även i Gävle har kommunen stängt flera skolors högstadium och slagit ihop dem till en stor högstadieskola. Där är meritvärdet bland nioma högre på den nya skolan än vad det var på de gamla skoloma. Beredningen anser att elevernas socioekonomiska bakgrund ska vara en av faktorerna vid sammansättningen av klasserna på Nora kommuns högstadieskola. Sida 6 av 11

8 Genusperspektiv Kommunens arbete med barn och unga ska genomsyras av ett genusperspektiv och ett normkritiskt tänkande. Lika viktigt som det är att det bedrivs ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan är att det bedrivs i kommunens övriga verksamheter som riktar sig till barn och unga. Till exempel kan kommunen använda sig av gender budgeting> i fördelningen av bidrag till ideella föreningar. Gender budgeting är en metod som handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Hur fördelas offentliga resurser mellan könen? Hur möter det kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov? Och vilka blir effekterna? ( "... [en] tillämpning av principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet. Detta innebär en utvärdering av budgetpolitikens genuseffekter och en integrering av genusperspektivet på alla nivåer i budgetförfarandet, samt en restrukturering av inkomster och utgifter för att främja jämställdheten." Fler flickor än pojkar mår dåligt. Den psykiska ohälsan är ungefär dubbelt så stor bland flickor som bland pojkar i Region Örebro läns rapport Liv & hälsa ung i Örebro län Beredningen anser att Nora kommun ska ta sig an problematiken med målet att minska den psykiska ohälsan hos unga, framför allt bland unga flickor. För att stärka arbetet med genusfrågor och normkritiskt tänkande behöver kommunens personal utbildning och kompetensutveckling, såväl personal inom skolan som övriga verksamheter. Föreningslivet bör även bjudas in att delta. 2 Europaparlamentets definition av gen der budgeting (2003): "... [en] tillämpning av principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet. Detta innebär en utvärdering av budgetpolitikens genuseffekter och en integrering av genuspe.rspektivet på a ~fa nivåer i budgetförfarandet, samt en restrukturering av inkomster och utgifter för att frilmja jämställdheten. " Sida 7 av 11

9 Integration Nora kommun har en demografisk utmaning med en allt äldre befolkning där kommunen beräknas få den största ökningen av antalet äldre över 80 år i hela länet. Mellan 2016 och 2030 beräknas antalet alt öka med 90 procent (dnr ks ). För alt klara den demografiska utmaningen behöver Nora växa. Under de senaste åren har kommunen tagit emot många nyanlända varav en del som ensamkommande barn. Beredningen anser att det är viktigt alt skapa förutsättningar för dessa barn och unga alt stanna kvar i Nora och komma in i samhället. Genom samverkan med det lokala näringslivet ska kommunen ta fram verktyg för att de nyanlända ska kunna utbilda/vidareutbilda sig och få arbete och stanna kvar i kommunen. En viktig del i integrationen är de ideella krafterna i samhället. Föreningar och privatpersoner engagerar sig i exempelvis språkcafeer och prova-på-aktiviteter och öppnar upp sina verksamheter för de nyanlända. Nora kommun vill, tillsammans med föreningslivet, skapa bättre förutsättningar för de ideella verksamheterna att bidra till integrationen. För alt kunna lära sig svenska behövs det ett modersmål. Skollagen (10 kap 7 ) säger alt en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning. Beredningen anser alt lika viktigt som det är att de nyanlända lär sig svenska är det att barn med annat språk får modersmålsundervisning. Familjecentralen är ett viktigt verktyg för alt nå alla barn. Där kan också svenskfödda föräldrar och nyanlända mammor och pappor mötas på ett naturligt sält. Aktiviteter som stöder sådana möten ska stimuleras. Sida 8av 11

10 Tillgänglighet för landsbygdens barn och unga Beredningen för välfärd anser att bam och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska vara likvärdiga oavsett var i kommunen de bor. Det ska finnas tillgång till lekplatser och platser för spontanaktiviteter i hela kommunen. Fritidsbuss, en möjlighet att kunna ta sig till och från fritidsaktiviteter. En viktig del är tillgängligheten till bredband och en snabb internetuppkoppling. I dag tillbringas en stor del av tiden ute på nätet och samhället blir mer och mer uppkopplat. Utbyggnaden av fiber i kommunen är därför en prioriterad fråga för att alla barn och unga ska ha möjlighet att följa utvecklingen i digitaliseringen. Sida 9 av 11

11 Mål/indikatorer och uppföljning Barn och ungdomsplanen ska följas upp och utvärderas vart annat år med början Utvärderingen ska ske i form aven utvärderingskonferens anordnad av kommunfullmäktige. Regionens rapport "Liv, Hälsa Ung" ligger huvudsakligen till grund för denna utvärdering. I rapporten framgår det vilka indikatorer som lämpligen ska användas. Barn- och ungdomsplanen anvisar en färdriktning och "Liv, Hälsa Ung" ska användas i förhållande till hur väl Nora kommuns unga ligger till i rapporten. Andra lokalt relevanta mål och indikatorer finns upptagna i denna plan. Mål *God psykisk och fysisk hälsa ur ett jämställdhetsperspektiv Indikatorer 1. Andelen elever, i skolår 7 och 9, som bedömer sin hälsa som god eller mycket god, ska öka. Framförallt hos flickor. NUläge: Flickor skolår 7: 59%, skolår 9: 43% Pojkar skolår 7: 90%, skolår 9: 81% 2. Andel elever i skolår 7 och 9 som de senaste tre månaderna sällan eller aldrig känner sig nedstämd. Andelen ska öka, främst bland flickor. Nuläge: Flickor skolår 7: 44%, skolår 9: 24% Pojkar skolår 7: 70%, skolår 9: 71 % 3. Andelen elever, i skolår 7 och 9, som tränar på sin fritid, så att de blir andfådda/svettiga, minst 30 min, 2ggr/veckan, ska öka. Nuläge: Flickor skolår 7: 84%, skolår 9: 72% Pojkar skolår 7: 86%. skolår 9: 73% 4. Andelen elever, i skolår 7 och 9, som kan anförtro eller dela sina innersta känslor till någon ska öka, främst bland pojkar. NUläge: Flickor skolår 7: 67%, skolår 9: 67% Pojkar skolår 7: 56%, skolår 9: 67% 5. Andelen elever, i skolår 7 och 9,som har övervikt eller fetma ska minska. Nuläge: Flickor skolår 7: 9%, skolår 9: 9% Pojkar skolår 7: 15%, skolår 9: 29% 6. Andelen elever, i skolår 7 och 9, som brukar skolka ska minska. Nuläge: Flickor skolår 7: 4%, skolår 9: 13% Pojkar skolår 7: 0%, skolår 9: 12% 7. Andelen elever, i skolår 7 och 9, som blir utsatta för fysiskt våld i skolan ska minska, främst bland pojkar. Nuläge: Flickor skolår 7: 4%, skolår 9: 7% Pojkar skolår 7: 16%, skolår 9: 18% 8. Andelen elever, i skolår 9 och åk 2 gymnasiet, som någon gång använt narkotika ska minska, speciellt bland pojkar. Nuläge: Flickor skolår 9: 0%, åk 2 gymnasiet: 13% Pojkar skolår 9: 4%, åk 2 gymnasiet: 17% 9. Andelen elever, i skolår 7 och 9, som besöker biblioteket ska öka. Nuläge: Flickor skolår 7: 51 %. skolår 9: 33% Pojkar skolår 7: 51 %J skolår 9: 28% S ida 10 av 11

12 *Nolltolerans mot mobbing och kränkande behandling Indikatorer 1. Andelen barn och unga som känt sig eller upplever sig fysiskt eller psykiskt illa behandlad från någon vuxen i sin närhet ska på sikt ned till noll. Nuläge: Flickor skolår 7: 11% skolår 9: 22%, åk 2 gymnasiet: 13% Pojkar skolår 7: 7%, skolår 9: 2%, åk 2 gymnasiet: 10% 2. Andelen barn och unga som upplever sig utsatta av sexuellt våld eller trakasserier ska ned till noll. Nuläge: Flickor skolår 9: 13%, åk 2 gymnasiet: 35% Pojkar skolår 9: 14%, åk 2 gymnasiet: 7% *Barn - och ungas möjlighet till daglig fysisk aktivitet Indikatorer 1. Andelen elever, i skolår 7 och g, som är med i någon organiserad fysisk aktivitet, eller annan klubb/organisation ska öka. Nuläge: Flickor skolår 7: 84%, skolår 9: 61 % Pojkar skolår 7: 75%, skolår 9: 60% 2. Alla skolor ska utveckla daglig fysisk aktivitet för samtliga elever på minst 30 minuter. Aktiviteten behöver inte vara schemalagd under timplanen. *Elever i årskurs nio ska avsluta grundskolan med behörighet till gymnasiet Indikator 1. Andelen elever, i skolår g, med behörighet till nationellt program på gymnasiet ska öka. Nuläge: Flickor 82,5%, Pojkar 89,5% Sida 11 av 11