ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER

Transkript

1 ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER Ämne: Svenska/So Namn: Linnea Olsson Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: VT 09 1

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING..2 INLEDNING 3 BAKGRUND...3 SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR, METOD.4 AVHANDLING...5 SKOLA, FRITID, FRAMTID..5 LÄS- OCH SKRIVKUNNIGHET...6 LIVSLÄNGD OCH SPÄDBARNSDÖDLIGHET.7 MEDELINKOMST..7 BEFOLKNINGSSTRUKTUR 8 SLUTSATS OCH DISKUSSION.9 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...12 SLUTORD.13 KÄLLFÖRTECKNING 14 2

3 Inledning Bakgrund Jag valde det här ämnet för att uppfylla ett SO mål jag inte tidigare nått mitt betygsmål i. Jag tycker att det är en ganska intressant undersökning. Jag vet i princip inget om ämnet nu innan jag har börjat söka efter information, men för att skriva den här uppsatsen behöver jag inte ha några större egna erfarenheter av ämnet, eftersom det redan finns så mycket information jag kan använda mig utav. Det jag har föreställt mig hittills är att Sverige, jämfört med Sydafrika, är ett rikare land, men sanningen återstår att se. Jag tycket att det är ett intressant ämne för att man får veta mer om hur människor från andra länder har det i jämförelse med oss. På de tre första punkterna i undersökningen fokuserar jag mest på personer som är jämngamla med mig själv, jag tror det blir lättast eftersom jag ska ge en egen bild av hur en typisk svensk har det här i Sverige och det är lättast att sätta sig in i sin egen roll. Jag tycker också det är bra att vara lite allmänbildad om kulturella olikheter och ha lärdom om människors olika sätt att leva. Jag tror det kommer att gå bra att skriva det här arbetet och att resultatet blir bra. Det finns mycket information att använda och utgå ifrån. Jag hoppas även att jag lär mig någonting från den här undersökningen. Jag kanske får en helt annan bild av hur Sydafrika är uppbyggt och ser ut, än vad jag har nu från början. 3

4 Syfte, frågeställningar, metod Syftet med uppsatsen är att titta på likheter och skillnader mellan Sydafrika och Sverige. Det är också för att jag ska uppnå mitt mål i SO och naturligtvis för att jag ska lära mig mer om någonting nytt. Jag vill ha fram mycket användbar information så att undersökningen blir så bra och trolig som möjligt. Om man undersöker från flera olika källor, med källkritiskt betänkande, kanske man kan lyckas få fram vilka uppgifter som stämmer överens med hur det är i verkligheten. Mina frågeställningar bygger på skillnader och likheter att växa upp generellt i Sydafrika och i Sverige när det gäller: *Skola *Fritid *Framtid *Läs- och skrivkunnighet *Livslängd *Spädbarnsdödlighet *Medelinkomst *Befolkningsstruktur Jag ska använda mig utav både en bok och Internet för att ta reda på information, det är enkelt och lättillgängligt att använda. Det finns tillräcklig information där så jag behöver inte använda någon annan metod. Den bok jag ska använda mig utav heter Utrymme - om mänskliga rättigheter och om att få rum i världen. 4

5 Avhandling Skola, fritid och framtid Jag har undersökt vad det är för likheter och skillnader generellt att vara ett barn i Sydafrika och att vara barn i Sverige, när det gäller vissa punkter som skola, fritid och framtid. I Sydafrika beror det mycket på om man bor i en rik eller en fattig familj. Jag har gjort en jämförelse mellan mig själv och en flicka från Sydafrika som bor i en rikare familj. Hon heter Sarah Andrews, är 17 år och bor i Sydafrika i en villa med sin familj. Sarah går på en privat flickskola där man behöver skoluniform och har många fritidsintressen och framtidsplaner. På fritiden gillar hon att spela trummor, teater, sjunga i kör och hålla tal. Hon är målvakt för ett innebandylag, medlem i många skolkommittéer, samlar på allt möjligt och har en katt. Sarah läser sista terminen på gymnasiet. Efter det vill hon vidga vyerna och åka till USA för ett sabbatsår innan hon reser tillbaka till Afrika igen för att bli missionär. Sarah berättar; - Mina väninnor tror att jag har förlorat förståndet. De ska bli TV-presentatörer och affärskvinnor och alternativt gifta sig rik och göra ingenting. 1 Men Sarah vill göra en förändring. Hon vill hjälpa de som är sjuka, trots den dåliga lönen man får som missionär. I Sverige är vi skyldiga att gå i grundskolan precis som i Sydafrika där 9 års skolgång är obligatorisk, men många barn som bor i de fattigare familjerna går aldrig klart eller ens börjar skolan. Även om en stor del av barnen börjar i det sexåriga låg- och mellanstadiet, är det många som inte fortsätter i det fyraåriga högstadiet. Omkring åtta av tio fortsätter till sjunde klass. I Sverige går alla barn klart grundskolan och även de flesta studerar vidare på gymnasium och högskolor. År 2000 gick 89 % av alla barn i Sydafrika i grundskolan 2, till skillnaden från Sverige där så gott som 100 % av alla barn gick i grundskolan samma år. Det är en betydligt mindre del svenska barn som inte går i grundskolan än det är sydafrikanska barn av sin del av landet. 1 Forsberg, Annika, Utrymme Om mänskliga rättigheter och om att få rum i världen, 2000, Bulls tryckeriaktiebolag Halmstad, sid

6 Orsaken är bland annat att man saknar utbildad arbetskraft, bristen på lokaler och läromedel är stor och att de flesta Sydafrikanska skolor har avgifter. I Sverige betalar den vuxna arbetskraften skatt, som sedan täcker delar av avgifterna för bland annat skolor och utbildningar. En stor del av Sydafrikas befolkning är fattigt och många gånger har inte alla familjer råd att betala alla avgifterna och då hindras barnen från att gå i skolan. Privatskolorna är betydligt dyrare än de statliga skolorna och ger en bättre utbildning och fler valmöjligheter inför framtiden, men det är bara rika familjer som har råd med det. Många rikare skolor i Sydafrika ordnar aktiviteter på skolorna utanför skoltiden där lärare ställer upp som aktivitetsledare. De vill att barnen ska ha aktiva och roliga fritidsintressen som t.ex. fotboll, simning, teater eller dans och hjälper till att hålla i dem. I Sverige förknippas nästan aldrig fritidsaktiviteterna med skolan, utan är föreningar och klubbar utanför skoltiden. Med hjälp av organisationer som Rädda barnen och SOS-barnbyar, har man lyckats starta fler avgiftsfria statliga skolor så att även fattiga barn får en chans att lära sig läsa och skriva. Alla har inte turen att hamna i en rik familj som Sarah och det är bra att människor med mer pengar och större möjligheter, även har tankarna på dem som är fattiga och vill göra en god insats för att hjälpa dem till ett bättre liv. Rikare sydafrikaner har i princip samma möjlighet till bra utbildning, chans att utveckla sina intressen och ett bra liv som vi i Sverige har, medan de fattigare kanske mer tänker på mat över dagen och hur de ska klara av att försörja sin familj. Läs- och skrivkunnighet Ungefär 84,1 % bland män över 15 år i Sydafrika är läs- och skrivkunniga och bland kvinnor över 15 år är det 80,9 %. 3 Totalt är ca 86,4% av hela den Sydafrikanska befolkningen läs- och skrivkunniga. 4 I Sverige har läs- och skrivkunnigheten nästan alltid varit helt 100 procentig. Ända sen talet har läskunnigheten varit allmän i Sverige och Finland och det är mycket tidigt sett ur ett internationellt perspektiv

7 Livslängd och spädbarnsdödlighet Den förväntade livslängden för en kvinna i Sydafrika är 48,2 år och för en man är det 49,6 år. Spädbarnsdödligheten innan 1 års ålder/ 1000 födslar är ungefär 53 fall. 5 I Sverige förväntas en kvinna leva i 83,15 år och en man i 79,10 år. 6 Spädbarnsdödlighet innan 1 års ålder/ 1000 födslar i Sverige, beräknas vara kring 3 fall. 7 Förr var Sveriges medellivslängd mycket lägre än vad den är nu. Nu har Sverige en av de högsta medellivslängderna i världen. 8 Under de senaste 100 åren har det ökat med hela 26,17 år för kvinnorna och 24,57 år för männen. Det är en ökning med nästan en tredjedel av vårat liv. Förr var spädbarnsdödligheter mycket högre i Sverige än vad den är idag. År 1900 dog 9 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna före ettårsdagen. 9 Spädbarnsdödligheten efter kön per levande födda i Sverige Medelinkomst Arbetslösheten i Sydafrika är stor och har bara blivit större under de senaste årtiondena. 28,4 % av befolkningen är arbetslös och en stor del av dem som har ett arbete är män. Antalet män i arbetsstyrkan är 61,6 % och antalet kvinnor, 38,4 % aspx aspx aspx

8 Jämfört med män har kvinnor liten möjlighet att få bra betalda jobb. De som blir anställda får ofta lägre betalt och sämre villkor än männen. Flera olika faktorer bidrar till att kvinnor är fattiga. Könsfördelningen av arbete i hemmet, dåligt betalda jobb och gamla lagar som nekade kvinnor rätten att äga mark är några. 11 Arbetslösheten i Sverige är ca 4 %. Lika som i Sydafrika är även Sveriges arbetsmarknad orättvis mellan kvinnor och män. Kvinnorna får i regel mindre lön och har oftast en lägre position inom yrket. Det är ofta män som är chefer. Befolkningsstruktur Befolkningen i Sydafrika är förhållandevis ung, medelåldern är 24,5 år. I Sverige är medelåldern något högre. Kvinnan har en medelålder på 42 år och mannen 39 år, men likt många andra länder ökar medelåldern och antalet pensionärer i Sverige. Sveriges befolkningsstruktur

9 Slutsats och diskussion Privata skolor i Sydafrika och Sverige har en ganska lika uppbyggnad och båda öppnar många möjligheter inför framtiden. De fungerar inte riktigt exakt likadant i.o.m. att man i Sydafrikas privatskolor har skoluniform och möjligtvis något striktare regler. Man behöver även betala för att gå där och i många fall väldigt dyra avgifter. Det behöver man inte göra i de Svenska skolorna. De statliga skolorna för fattigare människor i Sydafrika mäter sig inte med skolorna vi har i Sverige. I Sverige finns det lagar på hur en skola ska vara uppbyggd och att den ska ha en trevlig miljö och liknande, men som fattig i Sydafrika tror jag att man bara är glad över att få lära sig läsa och skriva. Där tänker man nog inte lika mycket på miljön och hur det ser ut. Jag tycker att det är jättebra att man försöker att utöka skolorna så att alla får en chans att lära sig läsa och skriva. Jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan den kunskapen. Vardagen skulle se helt annorlunda ut. Man skulle t.ex. inte kunna läsa morgontidningen, inte skriva brev eller ens veta hur sitt namn såg ut. Jag önskar att alla en dag får möjligheten att lära sig det. Jag jämförde mig själv med en 17 årig flicka som hette Sarah och bor i Sydafrika. På hennes fritid utövade hon massor med aktiviteter. Hon var alltifrån en samlare till en innebandymålvakt. Hon har hela livet framför sig med bra utbildning och många möjligheter. Vi i Sverige har också bra möjligheter till utbildning och fördelen här är att de är kostnadsfria så man behöver inte vara rik som i Sydafrika för att få en bra utbildning. Alla kan lyckas, oavsett vem man är och var man kommer ifrån. Det tragiska i Sydafrika är att man i många fall måste födas i en rik familj och inte på den fattiga landbygden, för att ha möjlighet att studera och få ett bra jobb. Men man kan ju absolut ha ett lyckligt liv trotts fattigdom, men man har i regel det lite tyngre eftersom världen är styrd av pengar. Jag tycker att det är jättesynd att inte alla i Sydafrika, även de fattiga, kan få samma möjlighet till utbildning som vi i Sverige har. Det är kanske dem som behöver den mest, just för att kunna försörja sin familj senare i livet. Det är bra att hjälporganisationer runtom i världen samlar in pengar för att hjälpa dem som har det svårt. Jag tror att de fattigare barnen har fritidsaktiviteter de med, men inte lika dyra som de rika barnen har. De kanske inte spelar fotboll i ett lag, utan spelar ute på gatan själva med kompisarna. 9

10 Läs- och skrivkunnigheten är mycket större i Sverige än i Sydafrika, men man jobbar på att lära fler barn genom att bygga nya skolor. Livslängden är även mycket längre i Sverige än i Sydafrika idag. På 1900-talet hade vi ungefär samma siffror som Sydafrika har idag och då kan man undra hur det kan komma sig. Min tanke var att man arbetar mer fysiskt i Sydafrika, med jordbruk och egna odlingar av mat. Jordbruken har även minskat i Sverige under senare år. Förr var nästan alla familjer som bodde på gårdar ute på landet bönder, men det har avtagit allt mer och mer. På så vis sliter vi inte ut våra kroppar lika mycket och vi får en längre beräknad livslängd. Men eftersom Sydafrika har kvar sina odlingar, som de förvisso också försörjer sig på, orkar inte deras kroppar lika mycket och jag kan tänka mig att majoriteten av den Sydafrikanska befolkningen bor på landet och försörjer sig på det. Spädbarnsdödligheten var inte så rolig att undersöka. Det visade sig vara 53 fall av 1000 som dog innan ett års ålder. I Sverige var det betydligt mindre, 3 fall av 1000 som dog. Anledningen till att det är mer spädbarnsdödlighet i Sydafrika än i Sverige kan vara att vi har bättre läkarvård här i Sverige. Sydafrikas befolkning är mycket större än vår och de har nog inte många fler sjukhus än vad vi i Sverige har, så de kanske helt enkelt blir ont om plats och kvinnorna måste föda hemma. Det finns nog en större risk att barnet dör om det föds hemma men jag vet inte om det är orsaken. Det kan även vara på grund av sjukdomar som sprider sig genom landet. Att barnet blir smittat direkt vid födseln genom mamman som redan bär viruset. Medelinkomsten för kvinnor och män i Sydafrika är olika och orättvist fördelad. Männen får mer lön och uppmärksamhet än kvinnorna. Samma sak är det även i Sverige, men inte riktigt lika stor skillnad. Jag har bara en sak att säga och som tjej tycker jag att det är helt fel och att det genast ska vara jämställt! Jag tycker att om kvinnan presterar lika mycket och bra som mannen, har hon rätt till lika lön. Sydafrika har en rätt ung medelålder, medan Sveriges är snäppet äldre och ännu äldre är den beräknad att bli inom de närmaste 40 åren. Det kommer att orsaka förlust av en stor del arbetskraft. Då jag skrev avhandlingen kunde jag nästan inte låta bli att hålla mig innanför ramarna till mina frågeställningar, utan att lägga till massa annat som jag tyckte var intressant. 10

11 Bland annat blev jag nyfiken på det nya presidentvalet som har gjorts alldeles nyligen i Sydafrika. Hur har den nya presidenten tänk lägga upp alla problem landet har att handskas med och vad vill han uppnå? Varför röstade folk just på den blivande vinnaren? Jag tänkte att det skulle vara en undersökning på hur framtiden skulle kunna bli för t.ex. fattiga barn utan utbildning, men den frågan svävade iväg en aning från det jag egentligen skulle skriva om så jag lät bli. Den undersökningen får bli en annan gång. 11

12 Sammanfattning/abstract Hur fungerar det egentligen med skolor i Sydafrika? Kan alla få en bra utbildning och ett bra jobb så att man kan försörja sin familj i framtiden? Nej, alla har inte den turen att få gå i skolan. De som bor fattigt på landbygden är värst drabbade av bristen på skolor. Rikare familjer har turen att ha råd att gå på privatskolor och kan därefter utbilda sig. Jämfört med de Svenska skolorna är privatskolorna i Sydafrika mer liknande än de statliga skolorna i Sydafrika. De statliga skolorna kan vara utan toaletter och rent vatten. Men det är ändå bra att de finns så att alla har en chans att kunna få lära sig läsa och skriva. Det är tur att det finns hjälporganisationer som Rädda barnen och SOS-barnbyar som kan hjälpa till att bygga upp fler skolor så att alla får en chans att gå i skolan och utveckla möjligheter inför framtiden. I min uppsats har jag jämfört Sverige och Sydafrika i några punkter som skola, fritid och framtid, men även gjort undersökningar om läs- och skrivkunnighet, livslängd, medelinkomst, befolkningsstruktur och hur stor spädbarnsdödlighet det är i de båda länderna. How do the schools in South Africa actually work out? Can everyone get a good education and a good job so that they can support their families in the future? No, everyone doesn t have that luck so they can go to school. Those people who re living poor on the countryside are most affected by the lack of schools. Richer families have that luck that they can afford to attend private schools and then get an education. Compared with the Swedish schools are private schools in South Africa more like them than the government schools in South Africa. The government schools may be without toilets and clean water. Nonetheless, it is good that they are built so that everyone has a chance to learning read and write. It is fortunate that there are help organizations like Save the children and SOS Children's Villages, which can help to build more schools so that everyone gets a chance to go to school and develop its potential for the future. In my thesis I have compared Sweden and South Africa in some points like schools, recreation and future, but I ve also done studies about literacy, life expectancy, average income, population structure and the size of the infant mortality rate in the both countries. 12

13 Slutord Jag tycker att mitt arbete blev bra. Det gick bra att skriva, men det var lite svårt att hålla sig innanför ramarna vissa gånger. Det var enkelt att få tag i information och jag kunde använda mig utav mycket fakta. Jag skulle kunna ha tänkt mig att få med lite mer om det nya presidentvalet och jämställdheten mellan svarta och vita, rasfördelningen i min uppsats, men jag ansåg att det skulle bli alldeles för långt att skriva om och det skulle ta för lång tid. Men det får bli nästa gång. Jag har lärt mig att det är väldigt synd om de som är fattiga i Sydafrika eftersom de inte ens får eller kan gå i skolan ordentligt och skaffa sig en utbildning eller utöva vissa fritidsaktiviteter för att det är för dyrt. Jag känner mig mer uppmärksam nu då jag hör om eller ser på TV om olika hjälporganisationer. Det är nog mest för att ämnet har varit aktuellt för mig ett tag nu och för att jag vet mer om hur de har det. Det jag fortfarande undrar över idag efter min undersökning, är hur presidenten har tänkt sig, vad han har för motivationer till att kunna göra landet bättre? Ska han ta tag i rasfördelningen eftersom han är svart? Det återstår att se och ta reda på. 13

14 Källförteckning Skriftliga källor: Forsberg, Annika, Utrymme Om mänskliga rättigheter och om att få rum i världen, 2000, Bulls tryckeriaktiebolag Halmstad Internet: 28/ / / / / / / aspx 28/ / / /