Grönstrukturplan för Jönköpings kommun

Transkript

1 Grönstrukturplan för Jönköpings kommun Ks/2019:145 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Grönstrukturplan för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige Den fullständiga grönstrukturplanen med tillhörande kartmaterial finns på kommunens hemsida: under sökord grönt. jonkoping.se

2 2

3 Grönstrukturplan för Jönköpings kommuns tätorter 2019 Texten som PDF , antagandeversion

4 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 2 Nuläge... 3 Läshänvisningar... 3 Planens syfte och framtagande... 4 Kopplingar till andra planer och program... 5 Planförslag... 6 Gröna stråk och värdefulla områden... 6 Värden och brister i grönstrukturen... 7 Mål och strategier... 8 Planeringsunderlag Grönskans nytta för tätorten Nyttan med natur och parker Agenda 2030 och nationella mål Orternas gröna karaktär Kulturhistoria Sociala värden Tillgång till grönområden Nåbarhet Kvalitet Buller Trygghet Skolor och förskolors användning av grönområden Ekologisk infrastruktur Gröna stråk för växter och djur Tätorternas naturvärden Klimatanpassning Översvämningar Dagvattenhantering Ordlista

5 Denna pdf är samma text som återfinns i den digitala storymapen som utgör grönstrukturplanen. I Storymapen återfinns också det tillhörande kartmaterialet. Storymapen finns på kommunens hemsida under sökord grönt. Storymapen är den version som ska antas av kommunfullmäktige. Inledning Grön- och blåstruktur är sammanhängande system av gröna områden som parker, naturmark och vatten i anslutning till bebyggda miljöer. Grönstrukturen bidrar med sociala värden, såsom rekreation och positiva hälsoeffekter, ekologiska värden, såsom livsmiljö för djur och växter, samt kulturella värden. Sociala, ekologiska och kulturella värden är i hög grad sammankopplade. De ekologiska värdena är beroende av hur landskapet använts under lång tid och hur de används i dag. Samtidigt ger stor biologisk mångfald och höga kulturvärden stora upplevelsevärden. Syftet med grönstukturplanen är att den ska vara ett underlag för den fysiska planeringen samt på en övergripande nivå peka ut åtgärder och strategiska val för vidareutvecklingen av stadens gröna och blå struktur. Grönstukturplanen avgränsas till att beskriva värdena i den gröna och blå strukturen. Andra motstående intressen ingår inte i grönstukturplansarbetet och avvägningen mellan intressen görs i översiktsplanen eller därpå efterföljande beslut. Grönstrukturplanen omfattar både kommunal och privat mark. Värdena i grönstrukturen beskrivs både för privat och kommunal mark. Målsättningar för enskilda områden anges dock endast för kommunal mark. Sammanfattning I grönstrukturplanen föreslås följande mål: 1. Parker och naturområden till nytta för tätorterna och deras invånare Ekosystemens funktioner och processer upprätthålls och utvecklas så att de kan bidra till kommunens klimatanpassning, omhändertagande av dagvatten och andra ekosystemtjänster. De gröna och blå stråken är så där det är möjligt mångfunktionella. 2. Parker och naturområden som kommunens invånare kan använda i vardagen Kommunens tätorter erbjuder varierade gröna områden som är rika på upplevelser och lockar både boende och besökare. Större tätortsnära gröna områden är möjliga att nå till fots eller cykel via gröna stråk. Ingen har längre än 300 meter från sin bostad till ett grönområde av god kvalitet. 3. Karaktärsfulla parker och naturområden Tätorternas gröna karaktärsdrag och kulturvärden bevaras och förstärks. Mervärden som närhet till vatten och utblickar över vatten tillvaratas. 4. Parker och naturområden för växt- och djurlivet Tätorterna har ett rikt växt- och djurliv. Detta skapas genom en sammanhängande grön och blå struktur, naturvärden och växt- och djurlivet bevaras, förstärks och utvecklas. För att uppnå de uppsatta målen ska kommunen arbeta med 9 strategier: 2

6 Stärk de blågröna stråken. Säkerställa tillräcklig grönska av god kvalitet vid ny exploatering God tillgång till parker och naturområden Parker och naturområden ska ha en god kvalitet och ett varierat innehåll med utrymme för alla Tillgängliga parker och naturområden Tillvarata landskapets karaktär Främja ekosystemtjänster Främja naturvärden i de gröna områdena Planera grönstrukturen med hänsyn till framtida klimatförändringar Nuläge Stora delar av kommunens orter har en god tillgång till park- och naturområden med ett varierat innehåll. Mycket vatten, ett landskap med många höjder, raviner och många fina utblickar erbjuder både många aktivitets- och upplevelsevärden. Andra tillgångar är en varierad natur med pedagogiska och kulturhistoriska värden samt känslan av vild natur även i centrala lägen, ett aktivt föreningsliv och hög användning av parker och rekreationsområden. Många gamla träd rika ekmiljöer, rika marker och närhet till Vättern bidrar till ett rikt växt- och djurliv. Att det finns många väg- och järnvägsbarriärer i kommunen försämrar tillgängligheten till parkoch grönområden. De centrala delarna av Jönköping har brist på grönt totalt sätt och i vissa delar långt till närmaste grönområde. Flera av tätorterna växer vilket ställer stora krav på avvägningar i samhällsplaneringen så att de värden och ekosystemtjänster som parker och naturområden levererar inte byggs bort. Samtidigt behöver när staden blir tätare befintliga grönområden också värdeförtätas så att fler funktioner kan rymmas på samma yta. Kommunen behöver för att lyckas i sitt grönstrukturarbete ha ett gott samarbete med föreningslivet och tillräckligt med kompetens och resurser i den egna organisationen. I framtiden kommer ett förändrat klimat ge samhället nya utmaningar som grönstrukturen kan vara med och hantera genom ytor för att ta hand om vatten vid översvämningar och genom att sänka temperaturen vid värmebölja. Ett framtida förändrat klimat kommer även att innebära påfrestningar på grönstrukturen. Läshänvisningar Dokumentet består av sex olika delar. En sammanfattning och inledning som är den del som du läser i nu. Planförslaget som innehåller mål, strategier och åtgärder och beskriver hur kommunen vill vidareutveckla grönstrukturen och hur de gröna intressena ska avvägas mot andra intressen. Tätortsgrönskan behövs beskriver varför det är bra att ha parker och naturområden i våra tätorter. Flikarna orternas gröna karaktär, sociala värden, ekologisk infrastruktur och klimatanpassning beskriver vilka värden och vilka brister som finns i grönstrukturen i kommunens tätorter. Dessa flikar kan ses som en fördjupningsdel. Under fliken 3

7 tidigare synpunkter finns en redovisning av de synpunkter som kommit fram under arbetet med att ta fram en grönstrukturplan. Till din hjälp om du under läsningen stöter på ett konstigt ord finns också en ordlista. Glöm inte heller att arbete med ett nytt naturvårdsprogram pågår parallellt med arbetet med grönstrukturplan och att naturvårdsfrågorna främst redovisas i det. Hur man hittar i kartorna I dokumentet finns flertalet kartor. I kapitlet planförslag finns två sammanfattande kartor därutöver finns kartor som är mer fördjupande och beskriver respektive område. I kartorna kan man söka efter en plats eller gatuadress med hjälp av förstoringsglaset. Till höger i kartan kan man klicka fram en teckenförklaring. Man kan också klicka på ett objekt i kartan och om det finns mer information om det objektet så kommer det fram. Planens syfte och framtagande Sedan tidigare har Jönköpings kommun grönstrukturplaner för Jönköping, Huskvarna och Bankeryd. En åtgärd enligt program för hållbar utveckling och kommunens översiktsplan är att ta fram en ny grönstrukturplan för alla kommunens tätorter (dock inte för landsbygdsområdena). Den storymap du nu läser är ett förslag till ny grönstrukturplan. Grönstukturplanen omfattar tätorterna Jönköping, Huskvarna, Hovslätt, Norrahammar, Taberg, Månsarp, Barnarp, Tenhult, Gränna, Örserum, Ölmstad, Skärstad, Kaxholmen, Lekeryd, Bankeryd och Bottnaryd samt ungefär 1 km runt dessa. Grönstukturplanen avgränsas till att beskriva värdena i den gröna och blå strukturen. Andra motstående intressen ingår inte i grönstukturplansarbetet och avvägningen mellan intressen görs i översiktsplanen eller därpå efterföljande beslut. Grönstrukturplanen ska antas av kommunfullmäktige. Stadsbyggnadsnämnden har uppdraget att arbeta fram ett förslag till grönstrukturplan. Arbetet har projektletts av Åsa Lindblom, översiktplaneenheten på stadsbyggnadskontoret med hjälp av en styrgrupp och en referensgrupp. Styrgrupp: Linda Helte (avdelningschef för mark och exploatering, tekniska kontoret) Theres Evertsdotter-Staf (avdelningschef för gata och park, tekniska kontoret) Katarina Bröms (stadsbyggnadsdirektör för stadsbyggnadskontoret Gunnel Holmberg Karlsson (chef för översiktlig planering, stadsbyggnadskontoret) Referensgrupp: Linn Svahn (planarkitekt, planavdelningen på stadsbyggnadskontoret) Dag Fredriksson (kommunekolog, översiktsplaneenheten på stadsbyggnadskontoret) Helen Bjurulf (kommunekolog, översiktsplaneenheten på stadsbyggnadskontoret) Gunnel Holmgren-Karlsson (chef för översiktlig planering, stadsbyggnadskontoret) Emma Svärd (trafikplanerare, utvecklings- och trafikavdelningen på stadsbyggnadskontoret) 4

8 Emma Gunnarsson (utredningsingenjör, park och skog på tekniska kontoret) Lisa Bergström (friluftsstrateg, kultur och fritidsförvaltningen) Linda Bylefors (mark- och exploateringsingenjör, mark och exploatering på tekniska kontoret) Elin Svensson (landskapsarkitekt park och skog på tekniska kontoret Klas Jonasson, Innas Abed, Malsor Limani och Ulrika Whlström på Kartavdelningen har varit behjälpliga med framtagande av kartor och storymap. Kopplingar till andra planer och program I Jönköpings kommun är det flera olika förvaltingar som arbetar med de gröna frågorna. Stadsbyggnadskontoret/nämnden ansvarar för naturvårdsfrågorna, den fysiska planeringen och avvägningen av de gröna frågorna mot andra frågor. Tekniska kontoret/nämnden ansvarar för anläggning och skötsel av parker och naturområden. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för friluftslivsfrågorna och motionsanläggningar. Ett flertal andra planer och program behandlar också grönstrukturfrågor på ett eller annat sätt. På en övergripande nivå finns kommunprogramet, översiktsplan och program för hållbar utveckling. Sen finns det ett antal planer och program som behandlar en fråga med koppling till grönstrukturen så som plan för friluftsliv, naturvårdsprogram stadsbyggnadsvision, parkprogram, lekplatsprogram, skogsprogram. Olika planer och program som behandlar grönstrukturfrågorna. Planerna och programmen högst upp är mycket övergripande och längst ner i bilden är detaljeringsgraden högre. 5

9 Planförslag Fyra mål och nio strategier ska hjälpa kommunen i arbetet med att bibehålla och utveckla en ändamålsenlig grönstruktur. Nedan presenteras först två kartor, en med stråk och områden och målsättningar för dessa och en med brister i grönstrukturen. Därefter presenteras de fyra målen och nio strategierna med åtgärder. Gröna stråk och värdefulla områden På kartan redovisas: gröna stråk, gröna länkar och kompletterande grönstruktur. Gröna stråk: Bredare sammanhängande eller nästan sammanhängande stråk med natur- och parkmark som går helt eller delvis genom bebyggelse. Stråken är viktiga både för att människor ska kunna röra sig genom större sammanhållna gröna stråk och fungerar som spridningskorridorer för växter och djur. I de flesta fall följer stråken de topografiska förutsättningarna. Golfbanor och idrottsplatser ingår inte i stråken då de inte riktar sig till alla och tillgängligheten kan vara begränsad. När du klickar på ett stråk kommer målsättningen för det stråket upp. Varje stråk består ju också av ett antal objekt till vilka det finns målsättningar. Gröna länkar: Mindre parkområden med gång- eller cykelstråk, trädkantade gång- och cykelvägar eller trottoarer och naturområden med gångväg som ett grönt stråk kan nås via. (Områden som endast består av gräsmatta har inte tagits med bland länkarna, de har dock potential att utvecklas till en länk). Tanken är att man via de gröna länkarna ska kunna gå eller cykla i en grön miljö för att nå ett större stråk. Länkarna visas på kartan när du zoomar in på ett område. Saknade gröna länkar: Förslag på kompletteringar för att binda ihop eller nå gröna stråk. Särskilt viktigt är att tillskapa nya gröna länkar där det är brist på grönområden. I områden med villagator med mindre trafik förutsätts dessa kunna användas för att nå grönområdena och något behov av att komplettera med nya gröna länkar har inte angetts. Linjestreckningen ska ses som ett behov att koppla två områden. I det fortsatta arbetet bör olika sträckningar diskuteras för att binda ihop två grönområden. Grönområden: Parker och naturområden, några ingår i de gröna stråken. Övriga grönområden ska fungera som komplement till de gröna stråken. Dessa kan i en del fall ha höga sociala värden för närrekreation. I målsättningarna för respektive grönområde på kartan delas parker och naturområden in enligt diagrammet nedan. Indelningen överensstämmer med kommunens parkprogram och skogsplan. I områden där marken inte ägs av kommunen anges ingen målsättning. Friluftsområden och naturreservat utanför tätort: De friluftsområdena som redovisas på kartan är tillgängliggjorda eller används av många kommuninvånare. Det är områden som föreningslivet engagerar sig i och/eller kommunen är beredd att uppehålla god standard i. Även naturreservat utanför tätorten är redovisade. 6

10 Parker och naturområdens benämning i attributet till kartan. Värden och brister i grönstrukturen På kartan redovisas områden med brist på grönska av god kvalitet inom 300 meters gångväg från bostaden, områden med brist på sociala kvalitéer i omgivande grönska, områden med låg andel grönska samt områden där den ekologiska infrastrukturen kan förstärkas. Mer än 300 meter till närmaste grönområde: Bostadsområden med mer än 300 meter gångvägen till ett grönområde av god kvalitet. Forskning visar att vi använder vårt närmaste grönområde mindre om vi har mer än 300 meter till det. Två eller fler sociala värden saknas i omgivande grönstruktur: Bostadsområden som saknar närhet till 2 eller fler sociala kvalitéer enligt sociotopkarteringen. Följande kvalitéer och avstånd (fågelvägen) har använts: 500 meter till promenad, grön oas, vila, lek, blomning, bollsport, vinterlek och picknick samt 1000 meter till utblick, vattenupplevelser, mötesplats, kulturhistoria, motion, friluftsaktiviteter och naturupplevelser. Tät stadsbebyggelse med låg andel grönska: Bebyggelse inom tätort där mer än 80 % utgörs av artificiella hård-gjorda ytor. (enligt marktäckedata från år 2000) 7

11 Förslag på förstärkning av den ekologiska infarstrukturen: Områden där åtgärder föreslås som skulle förstärka den ekologiska infrastrukturen och ge bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Habitatnätverken för ädellövträd, äng-betesmark och barrskog samt analysen av fladdermushabitat i strandzon har granskats och behov av förstärkningsåtgärder har kartlagts i tätorten på kommunens mark. Lämpliga rumsliga lägen har identifierats, områden har avgränsats samt klassats till en åtgärdstyp. Strategiska lägen för förstärkningsåtgärder är i anslutning till livsmiljöer eller spridningsvägar i habitatnätverken samt i brutna samband mellan viktiga delar i habitatnäverken. När du klickar på ett område kommer förslagen på åtgärder i just det området upp på skärmen. Områden med särskilda värden: Naturvärden: klass 1 och 2 i naturvårdsprogrammet. Grönområden med 12 eller fler sociala kvalitéer (enligt sociotopkarteringen) och buller under 60 dba. Dessa områden bedöms ha mycket goda möjligheter för sociala aktiviteter och upplevelsevärden. Grönområden med 9 eller fler sociala kvalitéer och buller under 45 dba. Dessa områden bedöms ha goda möjligheter för sociala aktiviteter och upplevelsevärden och en mycket god ljudmiljö. Fornvårdsområden, är områden som samhället bedömt ha så stora kulturhistoriska värden att de ska skötas och lyftas fram. Grönområden som är med i de kulturhistoriska inventeringarna som kommunen och länsmuseet gjort på 80-talet. Områden som av kommunens tjänstemän bedömts som strategiska för att hantera vattendragsöversvämningar eller dagvattenöversvämningar. Mål och strategier Följande mål föreslås: 1. Parker och naturområden till nytta för tätorterna och deras invånare Kommunens mål: Ekosystemens funktioner och processer upprätthålls och utvecklas så att de kan bidra till kommunens klimatanpassning, omhändertagande av dagvatten och andra ekosystemtjänster. De gröna och blå stråken är där det är möjligt mångfunktionella. 2. Parker och naturområden som kommunens invånare kan använda i vardagen Kommunens mål: Kommunens tätorter erbjuder varierade gröna områden som är rika på upplevelser och lockar både boende och besökare. Större tätortsnära gröna områden är möjliga att nå till fots eller cykel via gröna stråk. Ingen har längre än 300 meter från sin bostad till ett grönområde av god kvalitet. 8

12 3. Karaktärsfulla parker och naturområden Kommunens mål: Tätorternas gröna karaktärsdrag och kulturvärden bevaras och förstärks. Mervärden som närhet till vatten och utblickar tas tillvara. 4. Parker och naturområden för växt- och djurlivet Kommunens mål: Tätorterna har ett rikt växt- och djurliv. Detta skapas genom en sammanhängande grön och blå struktur. Naturvärden och växt- och djurlivet bevaras, förstärks och utvecklas. För att uppnå de fyra målen föreslås nio strategier med tillhörande åtgärder: Stärk de blågröna stråken. Säkerställa tillräcklig grönska av god kvalitet vid ny exploatering God tillgång till grönområden Parker och naturområden ska ha en god kvalitet och ett varierat innehåll med utrymme för alla Tillgängliga parker och naturområden Tillvarata landskapets karaktär Främja ekosystemtjänster Främja naturvärden i de gröna områdena Planera grönstrukturen med hänsyn till framtida klimatförändringar Strategi: Stärk de blågröna stråken Kommunen ska bevara de blågröna stråken. Blågröna stråk är viktiga för djurs och växters möjligheter att sprida sig till och röra sig mellan olika områden. Även vattendrag utgör spridningsstråk för exempelvis fisk. De blågröna stråken kan både användas för rekreation och för att förflytta sig i avstressad miljö på väg till jobb, skola och aktiviteter. Sammanlänkande områden ökar tillgängligheten och orienterbarheten till målpunkter. Parker och naturområden ska kompletteras och vidareutvecklas till ett sammanhängande och heltäckande nät baserat på nuvarande gröna huvudstråk. Nätet ska förbinda stadsbebyggelse med omgivande landskap. De gröna stråken kan förlängas och gröna områden och stråk förbindas med varandra med gröna länkar som kan bestå av till exempel mindre parker och trädkantade gator samt gröna stadsrum med gröna tak, vegetationsklädda fasader och/eller grön förgårdsmark. Vägen till parker och naturområden bör utformas så att den upplevs som grön och lättillgänglig. Enligt kommunens cykelprogram ska cykelvägar till målpunkter så som parker inventeras. Parker och naturområden bör så långt möjligt vara nåbara även utan bil. Vid anläggning eller ombyggnad av trafikleder och annan infrastruktur bör möjligheten att skapa ekodukter eller faunapassager undersökas för att motverka barriäreffekter. Dessutom bör trygga passager så att ortens invånare kan gå och cykla till parker och naturområden finnas var 500:e meter. Det är positivt om kulverterade vattendrag när det är möjligt, åter lyfts fram i dagen då de både kan bidra med rekreativa och biologiska värden. 9

13 Åtgärder: Överbrygga barriärer Vid anläggning eller ombyggnad av infrastruktur verka för att passager tillskapas var 500:e meter. Samt undersöka möjligheten till ekodukter/faunapassager. Nyskapa gröna länkar där det är brist Integrera grönstrukturen med befintliga strukturer som gång- och cykelstrukturer och i gaturummen. Komplettera med gröna länkar för att få sammanhängande gröna stråk ut till större parker och naturområden (bidrar till mål 1,2,3,4) Strategi: Säkerställ tillräcklig grönska av god kvalitet vid nyexploatering Vid planering av nya områden är det viktigt att säkerställa tillräcklig och kvalitativ grönska både på kvartersmark och allmänplats. Beroende av områdets lokalisering och utformning kan behovet av grönytor och friytor varierar. Det går därför inte att sätta upp absoluta nivåer på mängd grönyta som alltid innebär en god kvalitet. Det är också angeläget att inte bara uppfylla tillräcklig mängd grönska utan att även säkerställa att grönskan utformas på ett sådant sätt att den kan leverera flera ekosystemtjänster och vara en tillgång för det sociala livet och bidra till biologisk mångfald. Några nivåer som vägledning vid planering av större nybyggnadsområden/omvandlingsområden i centrala lägen kan vara: Minst 10 % offentliga grönområden. Minst 40 % utemiljöer på kvartersmark med tillräcklig solinstrålningen. Bostadsgårdar bör fungera för småbarnslek och samvaro och ha bra lokalklimat och ljudmiljö. Rekommenderad storlek för att bli en bra bostadsgård för flerbostadshus är minst 1500 m2 sammanhållen gård. Grönytefaktor är en möjlighet att till se att mängden grönska i nya områden blir tillräcklig. Grönytefaktor innebär ett poängsystem där poängen räknas samman efter grönskans omfattning och kvalitéer och en minsta poäng ska uppnås. Grönytefaktor används oftast på kvartersmark, men några kommuner har även tagit fram grönytefaktor för allmän platsmark. Passager ska lämnas i bebyggelsen som kan bli genvägar för gående, så att bebyggelsen inte blir en onödig barriär. Passager bör utformas så att de även kan användas som skötselväg till ett angränsande naturområde. Om det finns befintlig grönska i nya exploateringsområden så är det är fördel om den kan tas tillvara. I samhällsplaneringen sker kontinuerligt avvägningar mellan olika intressen. I dagsläget är tillexempel behovet av att bygga bostäder stort och intresset av nyexploatering kan ibland stå emot behovet av parker och naturområden. Vid avvägningar mellan olika intressen ska intresset av att bevara ett grönområde bedömas som särskilt stort om: Det ligger centralt i ett grönt stråk eller om det stärker svaga länkar i ett grönt stråk. 10

14 Är utpekat som ett område med särskilda värden Det har betydelse för att gångavstånden från bostadsområden till parker- och naturområden inte ska överstiga 300 meter respektive 500 meter till ett större grönområde. Det ligger nära och används av förskola, skola och/eller äldreboende. Det utgör ett viktigt stadsbyggnadselement. Kan bli en tillgång som grönområde för det nya exploateringsområdet Kommunen ska arbeta utifrån kompensationsprinciperna: 1. Undvik negativ påverkan. 2. Minimera negativ påverkan. 3. Kompensera negativ påverkan i närheten. 4. Kompensera på annan plats. Om negativ påverkana på gröna värden inte kan undvikas eller minimeras bör kompensation diskuteras i de fall exploateringar sker i värdekärnor eller gröna stråk, när exploateringar sker i parker eller naturområden som behövs för att kommunen ska kunna leva upp till att ett parkvärde ska kunna nås inom 300 meter respektive 500 meter eller för att ett sociotopvärde ska gå att nå inom 500 meter eller 1000 meter. Kompensation kan användas för att kompensera förlust av både sociala värden och naturvärden och andra ekosystemtjänster. Gröna värden ersätts eller kompenseras med nya värden i första hand i närområdet. Det är viktigt att påpeka att det inte är markytan som ska kompenseras utan att det är de värden eller ekosystemtjänster som markytan hyste före exploatering som ska kompenseras. Vid förtätningar som tar del av en park i anspråk är det dels viktigt att se till att ytan på parken blir tillräcklig och dels att den park som blir kvar bättre, mer attraktiv och mer flexibel. Riktlinjer för hur kommunen kan arbeta med kompensation bör tas fram. Åtgärder: Uppföljning och sammanställning av förändring av grönstrukturen i samband med stadsbyggnad/exploatering varje år, samt uppdatering av grönområdena i grönstrukturplanen där förändringar skett. Utreda införande av grönytefaktor. Ta fram riktlinjer för kompensation. I den fysiska planeringen säkerställa att det i nya områden finns grönområden inom 300 respektive 500 meter. Vid nybyggnation lämna passager i bebyggelsen Vid exploatering av större områden i den fysiska planeringen säkerställa att ytan offentlig och privat utemiljö blir tillräcklig. (bidrar till mål 1,2,3,4) 11

15 Strategi: God tillgång till grönområden Att det finns tillräckligt med parker och naturområden är viktigt både ur ekologisk och social synvinkel. Det ska finnas ett brett utbud av både små och stora parker och naturområden, där var och en kan hitta sin plats att identifiera sig med. Den sammanlagda mängden parkmark ska vara tillräckligt stor för att tillgodose invånarnas rekreationsbehov och klara besökstrycket med fortsatt hög kvalitet. Jönköpings kommun delar in parker och naturområden i olika typer utifrån storlek och skötselbehov. Kommunen ska arbeta för att man i områdena ska kunna uppleva årstidsväxlingar. Det bör finnas lä och skugga, sittplatser och utrymme för lek. I kommunens översiktsplan står det att alla ska ha tillgång till ett grönområde av god kvalitet inom 200 meter (fågelvägen). I grönstrukturplanen har istället planeringsmålet 300 meter (gångväg) valts. För att området ska anses ha god kvalitet ska det erbjuda kvalitéer för vistelse eller aktivitet (minst 2 olika sociotopvärden) och bullernivån ska inte överstiga 60 dba. För att ett område ska kunna uppvisa sådana kvalitéer bör det också vara av tillräcklig storlek, minst 0,2 ha. Ett stort område kan rymma både en variation av biotoper och arter och flera sociala aspekter. En större park/naturområde över 10 ha med god kvalitet bör finnas inom 500 m fågelvägen från bostaden. Förutom kommunala parker finns andra typer av parker- och naturområden, kyrkogårdar, golfbanor, idrottsanläggningar och koloniträdgårdar, privata trädgårdar och bostadsgårdar. Dessa gröna miljöer fyller också en viktig funktion för hur grönt ett område upplevs och erbjuder sociala värden, men fungerar inte som offentliga mötesplatser på det sätt en park gör. Nya parker bör i första hand prioriteras i områden med brist på både parker/naturområden och andra privata eller offentliga gröna ytor. I andra hand bör nya grönområden prioriteras till områden som endast har brist på offentliga gröna ytor. I främst de centrala delarna av de större orterna är det både brist på parker och låg andel grönska. I dessa områden är det positivt om man kan komplettera med parkmark, fler träd och buskar, klätterväxter, gröna väggar och tak och temporära gröna platser. Både som ett estetiskt inslag och för att det är positivt för människors hälsa, för biologisk mångfald, ger skugga och håller nere temperaturen vid värmebölja. Även i andra områden till exempel verksamhetsområden med låg andel grönska är det viktigt att jobba för att tillskapa mer grönska. Kommunen ska också arbeta för att skolor och förskolor ska ha tillräckligt stora och gröna gårdar. Det är även positivt med gröna områden i anslutning till bland annat äldreboenden och vårdinrättningar. Åtgärder: I samhällsplaneringen säkerställa befintliga parker och naturområden som behövs för att uppnå målsättningen. När det är möjligt tillskapa nya parker i första hand i områden med brist på både parker och låg andel grönska. Öka de gröna inslaget i områden som har brist på parker och låg andel grönska. Ta fram en plan för att säkerställa ett ökande och långsiktigt trädbestånd i kommunen. (bidrar till mål 1,2,4) 12

16 Strategi: Parker och naturområden med god kvalitet och ett varierat innehåll med utrymme för alla Det ska finnas parker av olika karaktär och med olika kvalitéer i hela kommunen. Stor variation i och mellan områden lockar fler till utevistelse och ökar möjligheten till spontana möten mellan människor. Parker och naturområden bör därför ges olika karaktär. Målsättningen ska vara att skapa inkluderande miljöer som kan användas av många olika grupper i samhället. Kommunen bör sträva efter att så många vistelsevärden som möjligt finns inom följande avstånd: Promenad, picknick, utblick, grön oas, vila och lek inom 500 meter samt motion, friluftsaktiviteter, naturupplevelse, blomning, bollsport och vinterlek inom 1 km. Där sociala värden saknas bör kommunen jobba med att antingen förbättra tillgängligheten genom att skapa gröna länkar och minska barriäreffekter till områden där de saknade värdena finns alternativt komplettera befintliga grönområden där så är möjligt med fler sociala kvalitéer. En bra ljudmiljö är också viktig för att uppnå en god kvalitet. Omgivningsbullret bedöms som högt om det överstiger 50 dba i parker och naturområden. Utgångpunkten ska vara en så god ljudmiljö som möjligt i dessa parker och naturområden men även att områden ska vara attraktiva utifrån aspekter som estetik, kulturmiljö, tillgänglighet och trygghet. En förbättrad ljudmiljö kan uppnås genom bullerdämpande åtgärder och/eller maskering av ljud eller vegetation som döljer ljudkällan. I tätortsnära rekreationsområden där ljudnivå från trafikbuller understiger 45 dba bör den goda ljudmiljön särskilt värnas. Skötsel och underhåll av offentliga rum är av stor betydelse för stadens attraktionskraft, trygghet, tillgänglighet och möjligheter till rekreation. I en stad som förtätas med fler människor kommer slitaget och därmed skötsel- och underhållsbehovet att öka. Vid planering och gestaltning av områden är det därför viktigt att väga in den framtida skötselaspekten och bygga områden på ett sådant sätt att de går att sköta effektivt och med hänsyn till de ekonomiska resurser som finns att tillgå. Att ha närhet till parker och naturområden är särskilt viktigt för äldre, barn och personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att bostadsnära parker och naturområden så långt möjligt är tillgängliga för alla. Därutöver bör kommunen arbeta med några friluftsområden och göra anpassningar för både kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Dessa friluftsområden bör väljas så att de är spridda över kommunen och helst ligger i kollektivtrafiklägen samt kan erbjuda olika sorters naturupplevelser. Barnens spontana lek i parker och naturområden ska uppmuntras. Parker och naturområden bör utformas med stor variation så att de möjliggör kreativ lek. Pulkabackar ska upprätthållas. Att småbarnslek med hänsyn till skadlig uv-strålning med fördel kan ske i trädskugga ska beaktas. Mer att läsa om hur kommunen arbetar med lekplatser finns i kommunens lekplatsprogram. Stora delar av barnens vardag tillbringas i skola eller förskola. Skolskogar och andra parker och naturområden som används av förskolor och skolor ska särskilt beaktas. Åtgärder: I samband med att nya parkplaner tas fram där det är möjligt komplettera med fler sociotopvärden om det behövs för att uppnå fler sociotopvärden inom föreslagna avstånd. 13

17 Utreda vilka utemiljöer som bör prioriteras för bullerreducerande åtgärder. Ljudmiljön ska förbättras i minst en prioriterad offentlig utemiljö. I naturområden där ljudnivån understiger 45 dba ska kommunen arbeta för att bibehålla områdets relativt tysta miljö. Vid anläggning av nya grönområden skapa inkluderande miljöer som kan användas av många grupper i samhället och med god tillgänglighet. I några särskilt utpekade friluftsområden göra anpassningar för både kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. I planeringen och vid skötsel av grönytor särskilt beakta barnens lekmiljöer samt de områden som används av skolor och förskolor. (bidrar till mål: 2) Strategi: Tillgängliga parker och naturområden Gröna områden av hög kvalitet ska vara nåbara för alla oavsett kön, etnicitet, funktionshinder, socioekonomisk status och ålder. Trygghet är en viktig faktor för att så många som möjligt ska vilja besöka parker och naturområden. Bra belysning och god skötsel är viktiga faktorer som har positiv påverkan på tryggheten. Det är inte en självklarhet att alla stadens parker och naturområden ska belysas. Exempelvis kan en del av en park vara mörk och enbart belysas i de delar där genomgångar eller annan aktivitet kräver belysning. Detsamma gäller naturområden. Välanvända cykelstråk och gångstråk genom parker bör ha tillräcklig belysning. Kommunen ska till exempel planera för alternativa stråk om konflikten mellan trygghet och andra värden blir för stor. Många människor upplever att röjning skulle öka den upplevda tryggheten och användbarheten av parker och naturområden. Vid röjning bör den ske varsamt så att inte resultatet blir tät slyskog efter några år. Avvägningar mellan det sociala och det ekologiska perspektivet kan behöva göras. Exempelvis kan tät vegetation vara bra för fåglar och många barn gillar det som lekmiljö medan en del människor upplever gles vegetation som tryggare. Om prioriteringar måste göras kan exempelvis stråk och platser som används mycket prioriteras ur ett socialt perspektiv och mindre besökta platser ur ett ekologiskt perspektiv. Många upplever också skräpiga platser som otrygga. I kommunens avfallsplan finns åtgärder för att minska nedskräpningen. Även andra risker ska beaktas vid planering och skötsel av grönområden. Områden som inte besöks bara av närboende, utan också av människor från andra delar av staden till exempel områden med särskilda natur- och kulturvärden eller områden med särskilda värden för idrott eller friluftsliv är lättare att hitta om de har ett namn och en tydlig entré. Särskilda arrangemang såsom parkering, skyltning och papperskorgar liksom allmänna kommunikationer kan också behövas. För att det ska vara lätt att besöka parker och naturområden är det viktigt att det finns lättillgänglig information både inför besöket och på plats i området. Naturkartan, audioguide, informationsskyltar och foldrar är de sätt kommunen arbetar på. Kommunens hemsida och turistbyrån är naturliga kanaler för information. Informationen ska utformas med hänsyn till att den ska vara tillgänglig för så många som möjligt. Genom naturpedagogiken kan man öka 14

18 medborgarnas medvetenhet, kunskap och intresse för natur- och kulturmiljön runt om oss. Föreläsningar och guidningar är exempel på detta. Tätorternas parker och naturområden engagerar människor. Det är viktigt att ta vara på människors synpunkter i de sammanhang där närmiljön kring människors boende kommer upp, t.ex. när detaljplaner upprättas och när större gallringar och röjningar är på gång. Grundläggande mål för kommunikation vid förändringar, är att de som är berörda ska veta vad som händer och varför. Det är också positivt om människor på olika sätt kan vara med och påverka sin närmiljö. Kommunen ska ge möjligheter för stadsodling, både tillfällig och permanent. Åtgärder: Namnge de områden som vänder sig till fler människor än de närboende och ge dem tydliga entréer. Tillhandahålla lättillgänglig information om grönområden. Lyfta fram parkernas och naturområdenas kulturhistoria och naturvärden genom skyltar och i de texter som produceras om områden t ex på nätet Planera och gestalta för trygga och tillgängliga parker Se över belysning, trygghet och tillgänglighet i samband med att nya parkplaner tas fram Öka medborgarmedverkan, ta in synpunkter inför förändringar i grönområden (bidrar till mål: 2) Strategi: Tillvarata landskapets karaktär Genom att utgå från landskapet och förstärka dess olika karaktärer, kan intressanta, unika och varierade platser skapas. Tillvarata till exempel sjöar och åar och de branta sluttningarna med ädellövskogar och utblickar. Att naturen, vattnet och parkerna fortsatt får sätta sin prägel på orterna är viktigt för orternas identitet och attraktivitet. Att röra sig nära vatten är attraktivt. Sjöar och vattendrag ska synliggöras. I den mer täta staden är vattennära lägen några av de mest attraktiva platserna att bygga på. Här gäller det att planera rätt, så att så många som möjligt får möjlighet att ta del av de vattennära lägena. I samband med nya exploateringar bör också ställning tas till om kulverterade vattendrag kan öppnas upp. Även konstgjort vatten i de gröna miljöerna utgör ett positivt inslag. Utsiktsplatser ska finnas, synliggöras och skötas så att utsikt upprätthålls. Anläggningar i form av t.ex. sittbänkar, bord, papperskorgar ska inte dominera utsiktsplatserna. Det måste avgöras från plats till plats vad som är lämpligt. Stadens grönska speglar stadens utbyggnad och stadsbyggnadsideal genom tiderna i form av gröna årsringar. I naturområdena kan kulturhistoriska spår finnas kvar. Om det finns en kontinuitet i markanvändningen i landskapet eller finns kvar spår av tidigare markanvändning blir det lättare att förstå de historiska sambanden i landskapet. Vid utveckling och skötsel av park- och naturområden ska intressanta kulturhistoriska värden framhävas. Historiska landskapsstrukturer ska tas tillvara vid förändringar i parker och naturområden. Då bevaras både 15

19 kulturvärden och förbättras möjligheterna för biologisk mångfald. Gamla vägar/bruksvägar är ofta en bra utgångspunkt för nya gångvägar t.ex. Grönska ska används medvetet som stadsbyggnadselement. Det betyder att gröna områden och till exempel alléer och träd ska användas som landmärken och att gröna områden ska användas för att sammanbinda bebyggelse eller dela upp bebyggelse i mindre enheter. Vid förändringar av grönområden ska den betydelse de gröna områdena har som stadsbyggnadselement beaktas. Åtgärder: Kartläggning av gröna kulturvärden när nya kulturhistoriska inventeringar görs. Vid förändringar och skötsel i parker och naturområden ska kulturhistoriska värden vägas in och historiska landskapsstrukturer tas tillvara samt intressanta kulturhistoriska värden framhävas. Vid planering av nya områden ska grönskan användas medvetet som Stadsbyggnadselement. Vid förändringar i grönområden ska grönskans betydelse som stadsbyggnadselement beaktas. Utsiktsplatser, ska skötas så att utsikt upprätthålls. Platser med vattenupplevelse ska skötas så att vattenkontakten upprätthålls. Vid nya exploateringar när det är möjligt öppna upp kulverterade vattendrag. ( bidrar till mål: 2,3,4) Strategi: Främja ekosystemtjänster Kommunen ska verka för mångfunktionella parker och naturområden med en stor variation så att de långsiktigt kan bidra med olika ekosystemtjänster. När en av principerna för utbyggnad av staden är förtätning är det viktigt att även utveckla grönstrukturen så fler funktioner och värden kan samsas på samma ytor. Grönytor kan till exempel vara både rekreationsområden och omhänderta dagvatten. Samma yta kan få olika användning och olika brukare över dygnet och över året. En del områden är igenväxta och svåra att använda, andra kanske endast består av en gräsmatta. Med bättre skötsel och tillägg av nya funktioner kan ytorna bli mer tillgängliga och få ett större värde samt förse orterna med fler ekosystemtjänster. Rutiner behövs, både i planeringen och skötseln, för att ta tillvara på resultatet från den ekosystemutredning som gjorts. Det handlar både om att uppmärksamma ekosystemtjänster som riskerar att försvinna och brister på ekosystemtjänster. Åtgärder: Implementera arbetsmetoder för att tillvarata framtaget kunskapsunderlag om ekosystemtjänster i planeringen. Följa upp och utvärdera hur arbetet med ekosystemtjänster i detaljplanering och översiktlig planering gått. När nya parkplaner tas fram, arbeta för att komplettera parker och grönområden för mer mångfunktionella ytor. (bidrar till mål: 1, 4) 16

20 Strategi: Främja naturvärden i de gröna områdena Genom att bevara, anlägga, sköta och utveckla olika typer av parker och naturområden skapas ett brett spektra av livsmiljöer för växter och djur, vilket bidrar till en rik biologisk mångfald. I liten skala kan nya livsmiljöer skapas så som anläggning av till exempel dammar, våtmarker, bryn, träd och buskar med blomning, bär och nötter, fler träd i stadslandskapet, vidkroniga träd med solbelysta stammar samt död ved. Ett varierat fältskikt med växter som är viktiga för insekter gynnar många arter och skapar ofta en varierad och upplevelserik miljö. I ekosystemutredningen finns också förslag på var och hur den biologiska infrastrukturen kan stärkas. Åtgärderna föreslås på vissa områden i Jönköping och Huskvarna. Med fördel kan åtgärderna användas även i övriga tätorter med utgångspunkt från vilken naturtyp och vilka naturvärden som finns i omgivningen så att förutsättningarna förbättras för de växter och djur som redan finns i omgivningarna. Skötseln är viktig för att främja ekosystemtjänster och nå hög biologisk mångfald. Parker och naturområden ska skötas och utvecklas utifrån naturgivna förutsättningar. Det gör områdena mer slittåliga. Som exempel kan nämnas att det är lämpligast med lövskog på bördig mark. Öppna gräsmarker och brynmiljöer är lämpligast på mera näringsfattiga marker. Naturanpassat skogsbruk är grundprincipen för det kommunala tätortsnära skogsbruket. Socialt anpassat skogsbruk ska tillämpas i skogar med stort värde för friluftsliv och rekreation. Kommunen ska sträva efter att i möjligaste mån upprätthålla bete i tätortsnära parker och naturområden samt behålla slåtter på de områden som slåttras. Klippta gräsmattor behövs där de fyller en social funktion till exempel för picknick, bollsport, lek och solbadande medan långgräsytor kan tillföra värden för växt- och djurlivet. Skyddszon med träd och buskar utmed vattendrag ska bibehållas. Grova och gamla träd bör så långt möjligt bevaras. Kontinuiteten av gamla och grova träd ska säkras genom successiv föryngring och kontinuerlig översyn av trädbeståndet. Om grova träd måste tas ned ska de i första hand hanteras så de kommer till nytta för den biologiska mångfalden. Friröjning av grova träd (ek, alm, ask, tall m.fl.) prioriteras där det gör störst naturvårdsnytta för insatsen. Även efterträdare av framförallt ek som finns i samma områden som de skyddsvärda ekarna bör frihuggas. De värdefullaste naturtyperna och arterna samt friluftsområdena ska skyddas genom säkerställande av områden. Följande områden föreslås som kommunala naturreservat: 1. Häggeberg, pågående 2. Kaxholmens lövskog, pågående 3. Huskvarnafallen med Bråneryds branter, innefattar förlängning av Huskvarnabergens naturreservat, Kyrkbäcken och Huskvarnafallen, Pusta kulle samt Södra Parken/Brånerydsbranten 4. Vattenledningsområdet 5. Utvidgning av Rocksjöreservatet med John Bauers park och Tullportsdammen 6. Läsängsskogen 17

21 7. Nyponkullen 8. Ljungarp i Tenhult 9. Lillån i Huskvarna. Åtgärder: Anpassa skötsel för att komplettera och behålla ekologisk infrastruktur. Vid nyanläggning av parker och naturområden utforma dessa så att de kompletterar ekologisk infrastruktur. Skapa nya artrika livsmiljöer och vidta andra åtgärder som kompletterar den ekologiska infrastrukturen Bilda nya naturreservat. (bidrar till mål 1,2,3,4) Strategi: Planera grönstruktur med hänsyn till framtida klimatförändringar En tålig grönstruktur som bidrar till klimatutjämning i ett förändrat klimat ska eftersträvas. Att öka andelen grönska i bristområden bidrar till en sänkning av temperaturen och motverkar översvämning, (åtgärden återfinns under säkerställa god tillgång till parker och naturområden). Samtidigt behöver kommunen även förbereda sig på längre perioder med torka och planera grönstrukturen utifrån det. Naturlig hydrologi och områden som översvämmas är positivt både för att motverka översvämningar och för den biologiska mångfalden. Kommunen ska sträva efter att i ökad omfattning ta hand om och fördröja dagvatten lokalt. Dagvatten ska där så är möjligt ledas ovan mark. Dagvattenanläggningar bör utformas så att de förutom att ta hand om och rena dagvatten och utgöra buffertytor vid översvämningar även kan utgöra ett estetiskt tilltalande inslag i parker och naturområden och öka den biologiska mångfalden. I parker och naturområden finns också möjlighet att anordna ytor som tillfälligtvis kan översvämmas vid skyfall. För att minska mängden dagvatten som behöver tas om hand samt effekterna av urbana värmeöar är det positivt med plantering av träd även i till exempel nya industriområden och på parkeringsytor. Åtgärder: Ytor för vattendragsöversvämningar utmed Dunkehallaån och Tabergsån ska värnas, om de tas de i anspråk så bör i varje enskilt fall en utredning göras angående påverkan på översvämningssituationen blir. En utredning bör göras av om det är möjligt att använda parker och naturområden vid Gräshagen för åtgärder som förbättrar situationen vid en översvämning av Tabergsån. De ytor som är utpekade som strategiska för framtida dagvattenhantering ska inte tas i anspråk för andra ändamål. I arbetet med ny dagvattenplan fokusera på fler öppna lösningar utformade för att även bidra med rekreativa och sociala värden. (bidrar till mål 1,2,4) 18

22 Planens genomförande Grönstrukturplanen är en sektorsplan som redovisar tätorternas gröna värden. Planens syfte är att redovisa hur olika gröna värden ska vägas mot varandra, vilka gröna områden som är viktiga att bevara samt vilka strategier kommunen ska arbeta efter i planering och utveckling av gröna områden. Grönstrukturplanen väger inte de gröna värdena mot andra samhällsintressen utan det sker i översiktsplan och detaljplanering. För att grönstrukturplanen ska få genomslag krävs det en god kännedom om den i berörda förvaltningar samt att förvaltningarna får tillräckliga anslag för att kunna genomföra åtgärder. Det krävs även att de gröna värdena prioriteras högt i samhällsplaneringen, så att gröna stråk inte klipps av och särskilt värdefulla områden inte tas i anspråk för andra ändamål. Grönstrukturplanen planerar för 10 år framåt i tiden. Nedan sammanställs kortfattat vilka åtgärder som bör ske inom 5 respektive 10 år och vilka åtgärder som bör ske löpande inom kommunens ordinarie arbete. Det framgår också vilka förvaltningar som är ansvariga för vilka åtgärder. För att tillförsäkra att grönstrukturplanen används och genomförs som tänkt bör en uppföljning av åtgärderna ske varje år. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för uppföljningen. 5 år Utreda införande av grönytefaktor. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Ta fram riktlinjer för kompensation. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Ta fram en plan för att öka antalet träd i Jönköping. (tekniska kontoret) Ljudmiljön ska förbättras i minst en prioriterad offentlig utemiljö. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) I några friluftsområden göra anpassningar för både kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. (kultur- och fritidsförvaltningen, tekniska kontoret, stadbyggnadskontoret ) Implementera arbetsmetoder för att tillvarata kunskapsunderlag om ekosystemtjänster. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Följa upp och utvärdera hur arbetet med ekosystemtjänster gått. (stadsbyggnadskontoret) En utredning bör göras av om det är möjligt att använda parker och naturområden vid Gräshagen för åtgärder som förbättrar situationen vid en översvämning av Tabergsån.( vattensamordnaren, tekniska kontoret) I arbetet med ny dagvattenplan fokusera på fler öppna lösningar utformade för att även bidra med rekreativa och sociala värden. (tekniska kontoret) 10 år Namnge de områden som vänder sig till fler människor än de närboende och ge dem tydliga entréer. (tekniska kontoret) 19

23 Lyfta fram parkernas och naturområdenas kulturhistoria och naturvärden genom skyltar (tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen) Åtgärder som kompletterar den ekologiska infrastrukturen. (tekniska kontoret) Bilda nya naturreservat. (stadsbyggnadskontoret) Nyskapa gröna länkar (tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret) Öka de gröna inslaget i områden med brist på parker och låg andel grönska. (tekniska kontoret) Löpande Överbrygga barriärer (tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret) Vid anläggning/ombyggnad av infrastruktur verka för att passager tillskapas var 500:e meter. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Uppföljning och sammanställning av förändring av grönstrukturen i samband med stadsbyggnad/exploatering varje år. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) I den fysiska planeringen säkerställa att det i nya områden finns grönområden inom 300 respektive 500 meter. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Vid nybyggnation lämna passager i bebyggelsen. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Vid exploatering av större områden i säkerställa att ytan utemiljö blir tillräcklig. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) I samhällsplaneringen säkerställa befintliga parker- och naturområden som behövs för att uppnå målsättningen. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) När det är möjligt tillskapa nya parker i första hand i områden med brist på både parker och låg andel grönska. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) I samband med att nya parkplaner tas fram där det är möjligt komplettera med fler sociotopvärden om det behövs för att uppnå fler sociotopvärden inom föreslagna avstånd. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) I tysta naturområden (under 45 dba) arbeta för att bibehålla områdets tysta miljö. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Vid anläggning av nya grönområden skapa inkluderande miljöer som kan användas av många. (tekniska kontoret) I planeringen och vid skötsel av grönytor särskilt beakta barnens lekmiljöer samt de områden som används av skolor och förskolors. (tekniska kontoret, stadbyggnadskontoret) Integrera grönstrukturen med befintliga strukturer som gång- och cykelstrukturer. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Tillhandahålla lättillgänglig information om grönområden. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret, kultur- och fritidsförvaltningen) 20

24 Planera och gestalta för trygga och tillgängliga parker. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Se över belysning, trygghet och tillgänglighet i samband med nya parkplaner. (tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret) Öka medborgarmedverkan, inför förändringar i grönområden. (stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret) Kartläggning av gröna kulturvärden när nya kulturhistoriska inventeringar görs. (stadsbyggnadskontoret) Vid förändringar och skötsel i parker och naturområden ska de kulturhistoriska värden vägas in och framhävas. (tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret) Vid planering av nya områden ska grönskan användas medvetet som Stadsbyggnadselement. (tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret) Utsiktsplatser, ska skötas så att utsikt upprätthålls. (tekniska kontoret) Platser med vattenupplevelse ska skötas så att vattenkontakten upprätthålls. (tekniska kontoret) När nya parkplaner tas fram, arbeta för att komplettera parker och grönområden för mer mångfunktionella ytor.(tekniska kontoret) Anpassa skötsel för att komplettera och behålla ekologisk infrastruktur. (tekniska kontoret) Vid nyanläggning av grönområden utforma dessa så att de kompletterar ekologisk infrastruktur. (tekniska kontoret) Ytor för vattendragsöversvämningar utmed Dunkehallaån och Tabergsån ska värnas. (stadsbyggnadskontoret) De ytor som är utpekade som strategiska för framtida dagvattenhantering ska inte tas i anspråk för andra ändamål. (stadsbyggnadskontoret) Vid nya exploateringar när det är möjligt öppna upp kulverterade vattendrag (tekniska kontoret) 21

25 Planeringsunderlag Grönskans nytta för tätorten Naturen i vid mening värderas högt av svenska folket. Positiva kommentarer om den stadsdel folk lever i handlar till stor del om det gröna. Naturvårdsverket frågade allmänheten i en Sifo-undersökning 2017 hur viktigt de tycker det är med träd i städer. 84 procent svarar att det är mycket viktigt. Nyttan med natur och parker Parker och naturområden bidrar med många viktiga funktioner i tätorterna. Grönstukturen kan bidra med följande nyttor för människan: ökar hälsa och välmående renar luften dämpar buller skyddar från skadligt UV-ljus genom att bidra med skuggande miljöer bidrar till sociala mötesplatser och utemiljöer för rekreation och vila tillför estetiska och miljömässiga värden och kan ge karaktär till ett område berättar delar av stadens historia ökar mark- och fastighetsvärden tar hand om dagvatten sänker temperaturen under sommarmånaderna, utjämnar temperaturvariationer binder vatten vid nederbörd, översvämningsförebyggande åtgärder dämpar regn som kan erodera marken rötterna stabiliserar och motverkar erosion binder in kol stödjer pollinering av fruktträd och bärbuskar livsmiljö för djur och växter. Samtliga nyttor ovan är exempel på ekosystemtjänster. Kartan här bredvid visar antal ekosystemtjänster i olika områden. Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Allt från gamla ädellövskogar och våtmarker till klippta gräsmattor och gröna tak, 22

26 bidrar med ekosystemtjänster till staden. Kartan visar vilka ekosystemtjänster grönska på olika platser i tätorten bidrar med. Både rätt skötsel och tillräckliga ytor är viktigt för att säkra ekosystemtjänsternas funktion. Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemtjänster. Exempel på nyttor så kallade ekosystemtjänster som grönska i staden bidrar med Agenda 2030 och nationella mål Det finns ett antal nationella och internationella mål där planeringen av grönstukturen i högre eller mindre grad kan medverka till måluppfyllelsen. Grönstukturplanen kan medverka till uppfyllnaden av några av målen. I Sverige finns bland annat miljömål, folkhälsopolitiska mål, friluftspolitiska mål och jämställdhetspolitiska mål som också behandlar frågor som helt eller delvis har med planering av grönstruktur att göra. I de nationella folkhälsomålen är barnen utpekade som en särskild grupp att ta hänsyn till och i folkhälsomålet om ökad fysisk aktivitet pekar man ut behovet av tillgängliga grönområden för rekreation. Enligt barnkonventionen ska alla barn ha rätt att få sin röst och alla barn rätt till lek, vila och fritid. Internationellt har Sverige förbundit sig att medverka till uppfyllnaden av Agenda 2030 som är 17 utvecklingsmål som FN har satt upp. Nedan redovisas några av Agenda 2030målen och hur grönstrukturplanen förhåller sig till dem. God hälsa och välbefinnande Gröna områden är viktiga för att förbättra folkhälsan. Vi mår bättre av att vistas i gröna områden. Attraktiva, tillgängliga grönområden är en förutsättning för att många människor ska använda dem. Träd och växtlighet kan bidra till att rena luften. Grönskan bidrar även till att sänka höga temperaturer samt kan bidra till att minska sjukdomar, såsom hudcancer, genom tillgång till skugga. Den bostadsnära naturen utgör viktiga miljöer för barns lek och utveckling. 23

27 Miljömålen som berörs: God bebyggd miljö och Frisk luft Säker strålmiljö Folkhälsomål som berörs: Trygga och goda uppväxtvillkor Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad fysisk aktivitet Grönstrukturplanens strategier som bidrar till målen: Stärk de blågröna stråken. Säkerställa tillräcklig grönska av god kvalitet vid ny exploatering God tillgång till grönområden Parker och naturområden ska ha en god kvalitet och ett varierat innehåll med utrymme för alla Tillgängliga parker och naturområden Tillvarata landskapets karaktär Främja ekosystemtjänster Planera grönstrukturen med hänsyn till framtida klimatförändringar Jämställdhet Jämställdhet ska genomsyra hela arbetet med grönstrukturplanen. Planeringen av grönstrukturen ska utgå från kvinnor och mäns behov och önskemål. På så sätt kan inkluderande miljöer skapas som kan användas av många olika grupper i samhället. Otryggheten är den mest begränsande faktorn för kvinnors rörelse i det offentliga rummet. Att grönområden upplevs som trygga för alla är därför en viktig demokratifråga. Jämställdhetspolitiska mål som berörs: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Grönstrukturplanens strategier som bidrar till målen: Parker och naturområden ska ha en god kvalitet och ett varierat innehåll med utrymme för alla Tillgängliga parker och naturområden Minska ojämlikheten Alla grupper i samhället ska ha möjlighet att använda grönområden på lika villkor utifrån frågor som behov, tillgång, tillgänglighet och trygghet. 24

28 Friluftsmål som berörs: Tillgänglig natur för alla Grönstrukturplanens strategier som bidrar till målen: Stärk de blågröna stråken God tillgång till grönområden Parker och naturområden ska ha en god kvalitet och ett varierat innehåll med utrymme för alla Tillgängliga parker och naturområden Hållbara städer och samhällen För att uppnå hållbara städer och samhällen är det viktigt att säkerställa en god tillgång till natur- och grönområden samt gröna stråk av bra kvalitet. Miljömål som berörs: God bebyggd miljö (Etappmål: Öka gång-, cykel- och kollektivtrafik och Integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer) Friluftsmål som berörs: Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur Grönstrukturplanens strategier som bidrar till målen: Stärk de blågröna stråken. Säkerställa tillräcklig grönska av god kvalitet vid nyexploatering God tillgång till grönområden Parker och naturområden ska ha en god kvalitet och ett varierat innehåll med utrymme för alla Tillgängliga parker och naturområden Tillvarata landskapets karaktär Främja ekosystemtjänster Bekämpa klimatförändringarna Växter bidrar till att reducera klimatpåverkan genom inbindning av kol. Gröna områden är viktiga för att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Miljömål som berörs: Begränsad klimatpåverkan 25

29 Grönstrukturplanens strategier som bidrar till målen: Säkerställa tillräcklig grönska av god kvalitet vid ny exploatering God tillgång till grönområden Planera grönstrukturen med hänsyn till framtida klimatförändringar Ekosystem och biologisk mångfald Grönstukturen i tätorterna har goda förutsättningar att bevara biologisk mångfald från både skogs- och odlingslandkapet. Tätortsnära skog- och jordbrukslandskap är viktiga rekreationsmiljöer. En grönstruktur med stor artrikedom tål förändringar och störningar bättre. Miljömål som berörs: Ett rikt odlingslandskap, levande skogar Ett rikt växt och djurliv Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Friluftsmål som berörs: Skyddade områden som resurs för friluftslivet Grönstrukturplanens strategier som bidrar till målen: Stärk de blågröna stråken Säkerställa tillräcklig grönska av god kvalitet vid ny exploatering God tillgång till grönområden Främja ekosystemtjänster Främja naturvärden i de gröna områdena 26

30 Referenser: Berglund, U. Jegerby, U Stadsrum och människorum. Byggforskningsrådet, svensk byggtjänst Boverket Gröna områden i planeringen. 27

31 Boverket Låt staden grönska, klimatanpassning genom grönstuktur Grahn P. och Stigsdotter U, Frisk i naturen. Lilja, E Den ifrågasatta förorten; identitet och tillhörighet i moderna förorter. Byggforskningsrådet Stockholm Lönnegren, G Vatten i dagen exempel på ekologisk dagvattenhantering, Stad och land nr 165: 2001 SLU Alnarp Nordström, M Vårt behov av grönska, några aktuella miljöpsykologiska forskningsresultat en forskningsöversikt. Statens råd för byggnadsforskning, svensk byggtjänst Naturvårdsverket pressmeddelande Naturvårdsverket Argument för mer ekosystemtjänster, rapport Naturvårdsverket Naturen som kraftkälla. Statens folkhälsoinstitut, Grönområden för fler, en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa 28

32 Orternas gröna karaktär Grönstrukturen tillsammans med infrastruktur och bebyggelsestruktur utgör stadens fysiska byggstenar. Vegetation har också stor betydelse för landskapsbilden. Bryn och skogskanter utgör väggarna i landskapsrummen. Även de stora landskapsdragen präglar förstås landskapsbilden. Vättersänkan med Vättern och de mäktiga förkastningsbranterna runt sjön sätter stor prägel på landskapsbilden. Vid förkastningsbranten i öster är höjdskillnaderna mycket stora. Nedanför förkastningsbranten finns en hylla, raster, som är som bredast vid Gränna. Ädellövskog i de dramatiska branterna blir en stark kontrast mot det barrskogsdominerade omlandet på småländska höglandet. I den östra delen av kommunen är landskapet småbrutet med sprickdalstopografi. Här finns ett stort inslag av hävdade ängs- och hagmarker med många hamlade träd. Terrängförhållandena i östra delen av kommunen ger många fina sprickdalssjöar. Den västra sidan av kommunen är myrrik med barrskogar med insprängda odlingsmarker och mossmarker. Landskapet domineras av jämna högslätter som delas upp av dalgångar eller sprickdalar såsom Nissan och Stråkendalen med Tidan. I Gränna, Jönköping, Huskvarna, Bankeryd och Tabergsådalen följer grönstrukturen så som syns på bilden vattendragen i dalgångarna samt höjdryggar och branter. 29

33 Karta som visar att grönstrukturen följer vattendrag och höjdryggar Stadsbyggnadselement Grönstrukturen är ett viktigt stadsbyggnadselement som delar staden i mer fattbara delar, binder samman staden till en helhet och hjälper människor att orientera sig, ger identitet och historisk förankring. Parker och naturområden tillför estetiska och upplevelsemässiga värden till orten. En rörig bebyggelse med många hustyper kan hållas samman av grönskan. En ensartad bebyggelse kan delas upp i fattbara områden av grönområden. 30

34 Gröna områden kan dela upp bebyggelsen i mer lättfattliga delar. Foto: Helen Bjurulf Kulturhistoria De kulturhistoriska värden som bevarats i parker och grönområden har stort värde för att förstå ortens historia och utveckling samt kan ge områden identitet. Den lokala identiteten är en pågående process, den växer fram över tiden i möten mellan människor och miljön. Många engagera sig också intensivt mot förändringar i närmiljön. Människor är medskapare till sin miljö och måste få utrymme till det. Kultur- och naturlandskapet är i ständig förändring och olika tidsepoker har lämnat spår i landskapet. Trädgårdar, torg och parker tillsammans med gator speglar stadens historia. I grönstrukturen kan områden som förmedlar bygdens historia från olika tidsåldrar vävas in. De gröna kulturhistoriska miljöerna omfattar bland annat fornlämningar, tidstypisk parkarkitektur, alléer, begravningsplatser, statyer, minnesmärken och fontäner, rester av kulturlandskap och torpgrunder. Ett gammalt träd i ett före detta beteslandskap kan ge en stark karaktär om det får stå kvar när hus byggs upp runt om. 31

35 En gammal Ek kan säga något om äldre tiders markanvändning. Foto: Dag Fredriksson På kartan visas de parker/naturområden som har kulturhistoriska spår enligt sociotopkarteringen. Som grund för vilka områden som bedömts har kulturhistoriska spår har inventerarna tittat efter gamla byggnader, alléer, gamla träd, vidkroniga ekar, bruksvägar, statyer, stenbrott, resta stenar / stenrösen och gärdsgårdar. I Jönköpings kommun har kulturhistoriska inventeringar gjorts på 80-talet. De parker och naturområden som har kulturhistoriska värden enligt de kulturhistoriska inventeringarna eller innehåller objekt som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla visas också på kartan. när du klickar på ett av områdena kommer det upp en beskrivning av området på skärmen. De kulturhistoriska inventeringarna har dock fokus på bebyggelsen och en komplettering skulle behövas specifikt inriktad på parkernas kulturhistoriska värden. Fornlämningar som vårdas enligt länsstyrelsen framgår också på kartan. Av kartan framgår även anläggningsår på en del parker samt områden som är av riksintresse för kulturmiljövården (alla dessa områden framgår oavsett om de omfattar grönområden eller bebyggelse). Fram till 1800 Jönköpings medeltida stadsbyggnad uppstod i slutet av 1200-talet. Stadsbefolkningen levde i stor utsträckning på jordbruk. I Jönköping fanns jordbruksmarken och betesmarken utanför stadsgränsen, bland annat på Bäckalyckan och Bymarken. I Gränna fanns kålgårdar och jordbruk i direkt anslutning till stadsgårdarna. I Jönköping hade stadsborna sina trädgårdsodlingar på Kålgården, dit de flyttats samtidigt som staden flyttades österut Området nyttjades i första hand för odling av grönsaker medan åkerlyckor och betesmarker fanns bland annat väster om staden. Kålgården omvandlades under 1800-talet till ett rekreationsområde med lusthus och grönytor. Under 1800-talet minskar också behovet av självförsörjningsgrad hos stadsbefolkningen vilket gör att kålgården alltmer bebyggs. Den nya bebyggelsen blandas med trädgårdar och kolonilotter. 32

36 Staden Gränna anlades på 1600-talet. Staden fick tre öppna platser: Stortorget, ett mindre torg som i dag är Braheparken och kyrkans omgivande kyrkogård. Grännas tomtindelning är tämligen oförändrad och tomterna var för sin tid stora. Detta har bidragit till att även centrala delar av Gränna i dag bitvis påminner om en villastad. Ett unikt fenomen i Gränna är den branta förgårdsmarken utefter Brahegatans östra del. Detta är inte tomtmark utan tillhör Brahegatan, som är en allmän plats. Rumlaborg i Huskvarna var en betydande försvarsanläggning på 1300-talet. Borgen raserades troligen på 1500-talet. Området förvandlades på 1800-talet till en park flyttades vapentillverkning till fallen i Huskvarna. Tidigt industriellt bruk av vattenkraft fanns även på andra ställen i kommunen. Sedan medeltiden har Dunkehallaån och Tabergsån med biflöden använts som kraftkälla talet Det är under 1800-talet som offentliga parkanläggningar börjar anläggas. Parken gick från att ha varit ett exklusivt rum för aristokration till att bli en tillgång för alla människor i de växande städerna. Utöver de rent hälsosamma effekterna förmodades också parkerna ge besökarna moralisk bildning. De flesta parkerna i centrala Jönköping anlades mellan slutet av 1800-talet och mitten av 1900-talet. 33

37 I början av 1800-talet hade de gamla befästningsverken spelat ut sin roll överläts fästningsområde i Jönköping till staden. Här byggdes en rad offentliga byggnader omgivna av parker och promenadplatser. Gamla och storvuxna träd finns kvar i bland annat Hamnparken och Rådhusparken. Södra parken i Gränna anlades 1863 och hette då Strömparterren efter den bäck som rinner genom området. I slutet av 1800-talet började i större omfattning stadsparker anläggas i Sverige bildades Jönköpings stadsparks sällskap bildades en stadsparksstyrelse i Huskvarna. Ett omtyckt utflyktsmål för Jönköpingsborna under slutet av 1800-talet var vattenledningsparken. Under slutet av 1800-talet fick också koloniträdgårdsrörelsen en stor betydelse för den växande arbetarklassens möjligheter at odla en bit mark. Eklundshof koloniområde är ett av de äldsta enhetligt uppförda koloniområden i Jönköpings kommun. Under krigsperioderna blev koloniodling åter viktig för försörjningen. På 1800-talet planterades trädalléer utefter gatorna av brandskyddsskäl. Drottningsgatan är det enda som är kvar av 1877-års esplanadsystem i Jönköping. Esplanaden i Huskvarna är en centralplantering som påbörjades Esplanden har över tiden flera gånger förändrats talet I början av 1900-talet flyttar den nya borgarklassen ut utanför staden till ett nytt bostadsideal, villastaden. I Jönköping var villabyggandet en utbyggnad av staden. Bäckalyckan, Bymarken, Dunkehalla, och Skänkeberg är några sådana områden. Där de stora trädgårdarna behållits upplevs ofta områdena som lummiga. I början av 1900-talet började även egnahemsträdgårdar att växa fram när egnahem för aretarbefolkningen byggs med hjälp av statliga lån. Tomterna var mindre än i villaområdena och trädgårdarna utnyttjades i första hand för familjens försörjning. Egnahem byggs på delar av Torpa, Mariebo, Haga, Gamla Råslätt, Ljungarum, Rosenlund och Huskvarna bland annat. Ett nytt stadsbyggnadsideal är trädgårdsstaden. Arkitekten Oswald Almqvist redovisade svenska exempel i en handbok. Som goda förebilder framhåller han bland annat Huskvarna. Huskvarna är inte en trädgårdsstad i ordets verkliga mening utan det får ses som en beskrivning av karaktären med hus omgivna av trädgårdar.terrängförhållandena i staden har medfört att stora gröna områden lämnats orörda. Under 1910-och 1920-talen uppfördes flerbostadshus i slutna enheter kring en stor gård för att få in mer luft och ljus i de ofta mörka och trånga stadsmiljöerna. Mellan talen placerades byggnaderna parallellt och friliggande i rader utmed gatorna. Efter andra världskriget börjar lamellhusområdena kritiseras för att vara för monotona och man börjar istället bygga med rumslighet och variation. Men en strävan mot luftiga och grönskande gårdar fortsatte. I många av och 50-tals områdena har terrängen genom träd, klippor och andra naturinslag tagits tillvara och lummiga och generösa utomhusmiljöer utgör därmed ofta en stor kvalité i dessa områden. I kv Kroatorpet och Vetekornet på Norrängen har flerbostadshusens gemensamma gårdar som öppnar sig mot Vättern. Den sluttande terrängen tillåts framträda. Under funktionalismen var en stark drivkraft folkhälsofrågan. Parkerna skulle leva upp till ideal om sol, ljus och luft för att förbättra folkhälsan, de allmänna parkerna skulle bli folkets 34

38 att nyttja i vardagslivet. Parkerna blev robustare och mindre finparker. Hus i park blir modernt, gårdarna utformades för att vara lättskötta och luftiga. Naturmarken togs medvetet till vara. Under andra hälften av 1900-talet kom trädgården att minska sin betydelse ur försörjningssynpunkt och odlingarna ersattes med gräsytor och prydnadsbuskar. Jönköpings stad har vuxit mycket sedan mitten av 1900-talet och många nya områden med nya parker och grönområden har tillkommit. Många av dessa är stora parker med landskapskaraktär. På 50- och 60-talet byggs bland annat Österängen och Ekhagen. Båda områdena delas i två delar genom att ravinerna bevaras som grönområden. Trafikseparering genom att skapa åtskilda vägsystem för bil- och gångtrafik är ett nytt inslag i 1950-talets stadsplanering. Både på Österängen och Ekhagen är grönområdena bilfria med genomgående gång- och cykelbanor. I Ekhagen spelar grönstråket en viktig roll genom att utgöra en tydlig gräns mellan flerbostadsdelen och småhusdelen då Ekhagen enligt 60-talets tankar är zonerat. Under talet började man satsa på parker och naturområden för rekreation, friluftsliv och naturintresse. Tidigare årtiondens placering av bostäder, som anpassats efter landskapets terräng, upphörde då mer ekonomiskt rationella metoder för byggande började råda. Bostadsgårdarna från denna tid, liksom grönområdena, kännetecknas av att vara storskaliga och öppna med en tydlig funktionsuppdelning. Normen för ytor för rekreation och trafikytor gjorde att mängden grönytor ökade men innehållet blev ibland torftigt. Miljonprogrammet byggs och exempel på det är delar av Ekhagen, Dalvik, Råslätt, Grästorp och Öxnehaga. När Kålgården utvecklas under 1980-talet syns hur planidealet gick mot ett mer stadsmässigt utförande, med gaturum, platsbildningar, alléträd och slutna storgårdskvarter. Planeringen inriktades från 90-talet mer på centrala områden med tillgång till god kollektivtrafik. Det offentliga rummets utformning var en viktigdel i planeringen. ofta med gedigen markbehandling, strandpromenad, planteringar, bryggor, armaturer m.m. Sedan 1990-talet har trädgårdarna i många småhusområden minskat i storlek. Under 2000-talet har det förtätas i centrala Jönköping. Mellan har det tillkommit flera nya parker i centrala Jönköping och antalet invånare ökar i en allt snabbare takt. En växande befolkning innebär ett större besökstryck på befintliga parker och grönområden. Länkar: Bebyggelseinventeringar Jönköpings kommun Referenser: Boverket, Bostadsnära natur, inspiration och vägledning, Fredbrant, Melker, Jönköpings parker. Historik och beskrivning över ett urval av parker i Jönköpings kommun. Hallemar Dan, Kling Anders, Guide till svensk landskapsarkitektur, Jönköpings läns museum och Jönköpings kommun, Jönköpings kommun landsbygden. Kulturhistorisk utredning Jönköpings läns museum och Jönköpings kommun, A6 och Ryhov, Ljungarum, Rosenlund, Vättersnäs, Österängen samt Ekhagen. kulturhistorisk utredning och förslag till 35

39 bevarandeprogram Jönköpings läns museum och Jönköpings kommun, Gräshagen, Haga, Hagaberg, Kettilstorp, Mariebo, Råslätt och Torpa villastad kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram Jönköpings läns museum och Jönköpings kommun, Bäckalyckan, Bymarken, Dunkehalla och Skänkeberg kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram Jönköpings kommun, Jönköpings läns museum, Gränna kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram Jönköpings läns museum och Jönköpings kommun, Huskvarna kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram. Jönköpings läns museum och Jönköpings kommun, Stadsdelen Väster kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram. Jönköpings läns museum och Jönköpings kommun, Torpa kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram. Jönköpings läns museum och Jönköpings kommun, Östra centrum, Liljeholmen och Kålgården kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram. Jönköpings kommuns naturvårdsprogram Lövrie, K Det gröna som identitetsskapande stadsbyggnadselement, objekt, koncept och struktur. Agria 423 Ombäck Ebbe, De första hundra åren Huskvarna stads och Hakarps historia Stadsbyggnadskontoret, Per Jerneved. Allmän bebyggelsehistoria , samt underlagen för Ekhagen och Österängen. 36

40 Sociala värden Forskning visar att vistelse i parker och natur främjar både psykisk och fysisk hälsa, reducerar stress och förbättrar återhämtning och förbättrar immunförsvaret. Personer med tillgång till grönområden i sin närhet har bättre självupplevd hälsa och lever längre. Ett stort problem för hälsan är alla små partiklar (PM 10) som finns i stadsluften. Träd absorberar partiklarna och minskar därigenom mängden partiklar. Barn som leker i naturrik miljö blir friskare och mer motoriskt utvecklade. Vistelse i naturen förbättrar inlärningsförmågan, minneskapaciteten och koncentrationsförmågan. Barn som bor nära grönområden och lekplatser rör på sig mer. Gröna områden har en social funktion som mötesplats för lek och rekreation. Grönområden ökar till exempel barns interaktivitet med vuxna, ger äldre en större delaktighet i sin närmiljö och ger möjlighet till möten mellan människor med olika bakgrund. Hur grönstrukturen fungerar för rekreation, hälsa och trivsel beror på utbudet av grönområden, nåbarheten och områdenas kvalitet och användbarhet. Tillgång till grönområden För att grönområdena ska användas i vardagen måste de finnas nära bostäder, arbetsplatser, förskolor och skolor. Forskning har visat att 300 meter utan barriärer (till exempel trafikerade vägar) är en gräns för hur långt människor är beredda att gå till ett grönområde för att det ska användas regelbundet. Särskilt för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning är det viktigt att grönområden finns nära och att vägen dit är trygg och trafiksäker. I kommunens översiktsplan står det att alla ska ha tillgång till ett grönområde av god kvalitet inom 200 meter. Tidigare analyser har gjorts utifrån detta mått fågelvägen. I grönstukturplanen har istället planeringsmålet 300 meter gångväg valts. Gångvägen mäts till områdets entrépunkter där väg eller stig går in i området. I kommunens analys inom grönstrukturplanearbetet har vi utgått från att grönområden (naturområden och parker) har god kvalitet om de uppfyller följande kriterier: minsta storlek 0,2 ha minst två sociala kvalitéer (enligt kommunens sociotopkartering) åtminstone en del av området ska ha en ljudnivå som understiger 60 dba. Även små grönområden kan hysa viktiga kvaliteter, men är ytorna mindre än 0,2 hektar har de svårt att inrymma mer än någon enstaka kvalitet. De områden som inte har ett grönområde av god kvalitet inom 300 meter redovisas på kartan här bredvid. Brist på grönområden finns bland annat på Bäckalyckan, Tenhult, Torp och Kålgården. I en del områden är tillgången på offentliga grönområden särskilt viktig. Hälsa i socioekonomiskt svaga områden är ofta sämre och därför finns det extra behov av grönytor i dessa områden. I områden med låg andel grönska totalt både på privat och kommunal mark är det också särskilt viktigt att tillskapa mer grönska. 37

41 Det behövs en kombination av både stora och små grönområden. Stora områden ger förutsättningar för variation av naturtyper och fler arter. Det är dessutom lättare att få rum med fler sociala kvalitéer. Boverket föreslår avståndet meter till park större än hektar. I kommunens analys har vi utgått från max 500 meter gångväg till ett grönområde. Större grönområdena uppfyller följande kriterier: större än 10 ha minst två kvalitéer (enligt kommunens sociotopkartering) hela området har en ljudnivå som understiger 60 dba. Bostadsområden som har mer än 500 meter till ett större grönområde redovisas på kartan här bredvid. Det är bland annat områden i centrala Jönköping, Gränna och Huskvarna, Bäckalyckan, Tenhult, Ljungarum, Norrängen, Skärstad och Ölmstad. För att tillgodose behovet av torg, parker och naturområden rekommenderar UN Habitat minst 15 procent offentliga platser. I arbetet med Södra munksjön är fastslaget att minst 10 % ska utgöra offentliga grönområden. Det är viktigt även med tillräckliga gröna ytor på privat mark såsom bostadsgårdar och trädgårdar. Undersökningar av vanor och behov visar att boende i småhus har en tämligen god försörjning av återhämtande miljöer på nära håll. Däremot visar det sig att enbart hälften av de boende i flerfamiljshus använder sig av gemensamma grönområden i anslutning till boendet. Forskning vid KTH har visat att en gård bör vara sammanhängande och inte för liten för att användas av de boende. Gården bör vara minst kvadratmeter, gärna kvadratmeter. Att utemiljöerna får tillräckligt med solinstrålning och en god ljudmiljö och klimat, samt erbjuder lekmöjligheter är även det viktigt för användningen. 40 procent utemiljöer inom kvarter kan vara en rimlig rekommendation (enligt forskning) för att skapa tillräcklig plats för boendes utevistelse i tätbebyggda kvarter. Utemiljön bör också vara tillräckligt stor till antalet boende. I dagsläget byggs många underbyggda gårdar där parkering placeras under gården. Tidigare togs ofta en stor del av utemiljön i anspråk för parkering och de underbyggda gårdarna är i den aspekten positiva, men de har andra negativa följder med sig till exempel att möjligheterna att etablera grönska på underbyggda gårdar är begränsad. Ett alternativ som testas på en del ställen är att bygga gemensamma parkeringshus för flera kvarter och på så viss få utrymme över till attraktiva gårdsmiljöer med mycket grönska. Andelen grön yta inom ett kvarter kallas för grönytefaktor och mäts i andelen av den totala ytan av ett kvarter som är vegetationsklädd. Ett mer avancerat system för grönytefaktor har utvecklats i Malmö stad med flera kommuner. I Malmös grönytefaktor tas även hänsyn till kvalitén på de vegetationsklädda ytorna utifrån ett poängsystem.. Grönytefaktor är ett sätt för kommunen att styra bostadsgårdarnas innehåll (kommunen kan dock inte styra vad som händer över tid). Nåbarhet Inte bara avståndet spelar roll. Forskning visar också att orienterbarheten till grönområden, är viktig. Tillgängligheten till en park kan öka genom att förbättra entréer, skapa nya målpunkter, förbättra information och service, öka orienterbarheten eller anlägga vägar dit som upplevs gröna och lättillgängliga. 38

42 Kartan redovisar några typer av barriärer, nämligen motorvägar, riksväg och järnväg samt var under- och övergångar finns i förhållande till dessa. Kartan redovisar också tillgänglighet med kollektivtrafik och vilka möjligheterna är att nå grönområden via gångoch cykelvägar. När du zoomar in i ett område på kartan kommer fler olika sorters objekt upp i det området. Barriärer kan vara starkt trafikerade leder, stora vattendrag och stora nivåskillnader, men även otrygga miljöer. Ju längre avstånd det är mellan möjligheten att korsa barriärer desto större är barriäreffekten. Av kartan kan utläsas att det till exempel är en kilometer eller mer mellan de ställen där det går att passera järnvägen i Jönköpings centrum, motorvägen mellan Österängen och Ekhagen, RV 40 söder om Ekhagen och bitvis på järnvägen genom Tabergsådalen. Kvalitet Enbart tillräckligt med grönytor räcker inte det behövs innehåll och kvalitet också. Olika grupper av befolkningen uppskattar olika parker och naturområden vid olika tillfällen. Forskning visar att ju fler sociala värden man har tillgång till i grönområden i närmiljön, desto mer använder man parker och natur. Det behövs alltså en variation i utformningen och aktivitetsmöjligheter. Som ett sätt att beskriva de sociala kvalitéerna i olika parker och naturområden har Jönköpings kommun genomfört en så kallad sociotopkartering. Sociotopkartering är ett sätt att visa hur människor generellt sett upplever och använder ett visst område ur ett socialt perspektiv. Metoden går ut på att områden inventeras utifrån hur de används genom expertvärderingar och brukarvärderingar (enkäter). Metoden utgår från tidigare karteringar i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Helsingborg men har anpassats efter lokala förutsättningar. I sociotopkarteringen har både områden för aktivitet, vila, kulturhistoria och stadsliv inventerats. Bilden nedan visar de kvalitéer och nyckelord som använts vid inventeringen i Jönköping. 39

43 Kvalitetsord och nyckelord i sociotopkateringen Kartan visar hur många sociala kvaliteter som finns i respektive grönområde enligt sociotopkarteringen. När du klickar på ett område i kartan kommer det upp information om vilka sociala kvaliteter som finns i just det området. Kartan visar också hur många sociala 40

44 kvaliteter i grönområden som kan nås inom 500 respektive 1000 meter (fågelvägen) från tätortsbebyggelsen. Avstånd till olika sociala kvalitéer. Avstånden används i analysen av tillgång på kartan till höger. Diagrammet nedan visar vilka sociala kvaliteter det är mest brist på. Det vill säga vilka sociala kvaliteter som flest områden har längre än 500/1000 meter till. Diagrammet visar hur stor andel av bristområdena som utgörs av brist på respektive kvalitet. Inte i något tätortsområde är det längre än 1000 meter fågelvägen till utblick eller område med kulturhistoriska värden. I bara ett fåtal områden är det mer än 500 meter till ett område med värden för lek. De sociala kvalitéer som det är mest brist på är spontanytor för bollsport, områden med friluftsaktiviteter, mötesplats, picknick, vinterlek och naturupplevelser. I Jönköping och Huskvarna centrum är det brist på naturupplevelser och friluftsaktiviteter, avståndet är i dessa områden stort till närmaste lite större naturområde. I flera områden saknas flera olika sociala värden och i dessa skulle en komplettering av sociala värden i befintliga grönområden vara positivt det gäller till exempel Tabergsådalen och Petersberg. Sociala värden saknas också i flera av de mindre tätorterna. I de minsta orterna är det inte alltid rimligt att alla sociotopvärden ska inrymmas i de grönområden som finns. 41

45 Kartan visar hur många sociala kvaliteter som finns i respektive grönområde enligt sociotopkarteringen. När du klickar på ett område i kartan kommer det upp information om vilka sociala kvaliteter som finns i just det området. Kartan visar också hur många sociala kvaliteter i grönområden som kan nås inom 500 respektive 1000 meter (fågelvägen) från tätortsbebyggelsen. Buller En bra ljudmiljö är viktig för att uppnå en god kvalitet i parker och naturområden. Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket behöver ljudnivån i stadens parker ligga under 50 dba för att merparten, 77 procent, av besökarna ska uppleva ljudmiljön som bra. I större grönområden behöver nivån vara lägre för att upplevas som acceptabel. Naturvårdsverket föreslår att man vid nybyggnation av vägar och järnvägar ska sträva efter 55 dba för vardagsmedeldygn ekvivalentnivå, i rekreationsområden i tätort. I friluftsområden där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet ska man sträva efter ekvivalentnivå 40 dba för vardagsmedeldygn. Bullerdämpande åtgärder är ett sätt att minska bullret i parker och naturområden. Dessa kan dock ibland stå i konflikt med att parker och naturområden ska vara attraktiva, tillgängliga och trygga. Om det inte är möjligt att få en bra helhetslösning med bullerdämpande åtgärder så kan en bättre ljudmiljö uppnås genom till exempel maskering av bullret, vattenljud kan utgöra en sådan maskering. Vegetation som skymmer bullerkällan gör också att bullret stör mindre. Kartan visar väg- och järnvägsbuller i parker och naturområden. Kartan baserar sig på den bullerkartering som gjordes Den visar det högsta ekvivalenta trafikbullret från antingen väg eller järnväg, i grönområdena. I kommunen finns flera stora vägar och järnvägar som ger upphov till buller och detta syns i karteringen då många parker och grönområden har bullernivåer över 50 dba. Eftersom många grönområden i kommunen har höga bullernivåer är det extra viktigt att värna den tysta miljön i de grönområden som har bullernivåer under 45 dba. Grönområden i flera av de mindre orterna, större grönområden och raviner är exempel på områden med bullernivåer under 45 dba. Parker och grönområden för alla De som allra mest använder stadens parker och naturområden är barn upp till 12. Leken är barns speciella sätt att utforska sin omgivning och de leker överallt oavsett om miljön är anpassad för lek eller inte. Barn i den här åldern lägger märke till detaljer och kvaliteter hos platser som de vuxna ofta inte ser. Mellanrummen, de tillsynes tråkiga ickeplatserna kan många gånger vara viktiga för barnen. Grenar, stockar och stenar att bygga med och klättra på är positivt. Barn leker helst i närheten av hemmet i sin närmiljö och när barriärer skapas eller lekplatser och växtlighet försvinner så är det negativt för barnen. Det optimala är om barnen har tillgång både till lekplatser och natur. Skogen är mindre förutsägbar än många andra lekmiljöer och uppmuntrar lekar där alla kan delta. För ungdomar och unga vuxna är sociala aktiviteter, som att träffas och vara tillsammans med folk, se på och delta i folkliv och evenemang högt rankade. Tonåringar söker sig till platser där de kan se andra utan att själva bli sedda, platser för möte och kommunikation med andra människor samt platser där de egna gränserna kan testas. 42

46 Undersökningar visar att de aktiviteter som äldre främst ägnar sig åt är nöjes- och motionspromenader, trädgårdsarbete samt att ströva i skog och mark. Dessutom ägnar äldre sig gärna åt aktiviteter som samtidigt ger motion, vilket förutom trädgårdsarbete även kan vara att gå ut med hunden, jakt, fiske samt svamp- och bärplockning. Träd, grönska, vatten, skugga, vackra vyer, sittplatser och möjligheter att se och träffa andra människor är viktiga kriterier för att strövområden, stråk och parker ska upplevas som attraktiva besöksplatser. Av befolkningen anser sig nästan var fjärde ha någon form av funktionsnedsättning. Möjligheter till fysisk aktivitet är för många avgörande för att upprätthålla hälsan, men funktionsnedsättningar innebär ibland att man inte kan motionera på samma sätt som andra. Här kan tillgängligheten och närheten till grönområden vara av stor betydelse. Stadens tillgänglighetsmål för människor med olika funktionsnedsättningar är en utgångspunkt för all planering, utveckling och skötsel. Som stöd finns ett handikappolitiskt program och riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö för alla. 43

47 Det behövs grönområden som fungerar för alla åldrar och olika intressen. Foto: Stadsbyggnadskontoret Trygghet Tryggheten kan öka genom att erbjuda alternativa vägval genom parken dagtid och längs gatan på kvällen, god och jämn belysning och överblickbarhet, kontakt med omgivningen, befolkade grönområden, lättorienterade grönområden och en skötsel som är anpassad till områdets behov. Det behöver vara en balans mellan grönskans positiva värden och trygghetsskapande åtgärder. Planera för alternativa stråk om konflikten mellan trygghet och andra värden blir för stor. Vid gallring och röjning, hitta en lämplig metod och ta inte bort mer än vad som behövs för att undvika att det kommer massor av ny sly. 44

48 Skolor och förskolors användning av grönområden Naturen har även ett stort värde som pedagogisk resurs för förskolor och skolor, där utomhuspedagogiken även kan utgör en friskfaktor som stödjer lärandet genom ökad rörelse och fysisk aktivitet. Utomhuspedagogik kan även bidra till att ge barn ett bra förhållningssätt till naturen som kan gynna engagemanget och känslan för naturen även när de växer upp. Undervisning för hållbar utveckling bör enligt läroplanen ske genom direkta möten med naturen, egna observationer och fältstudier. Parker och natur behöver därför finnas nära skolorna och vara enkla att nå. Det är också angeläget att förskolor och skolor får tillräckligt stora och gröna gårdar. Skolgårdarna tillhör de friytor som barnen har störst möjlighet att nyttja i vardagen. Där barnen har tillgång till en stor gård i direkt anslutning till verksamheten har det visat sig kunna uppfylla en tredjedel av deras dagliga behov av fysisk aktivitet. Samtliga förskolor och skolor i kommunen har fått en enkät med frågor om vilka grönområden de använder i sin verksamhet. Ungefär en tredjedel av skolorna har svarat. På kartan redovisas de områden som förskolor och skolor och gymnasieskolor använder i sin verksamhet. För de skolor och förskolor som inte har svarat på enkäten redovisas istället grönområden inom 300 meter fågelvägen. Några förskolor/skolor uppger att de tycker att de har för långt till närmaste grönområde, dessa redovisas på kartan. Av de svarande skolorna/förskolorna är det dock 90 % som uppgett att de har bra tillgång till grönområden de kan använda i verksamheten. Av de förskolor/skolor som inte svarat på enkäten har alla en park eller naturområden inom 300 meter. Av de svarande skolorna/förskolorna är det knappt hälften som tycker att de har tillräcklig växtlighet på gården. På kartan redovisas även skolskogar som är grönområden där skolan och tekniska kontoret har ett avtal om att skolan får använda området för sin verksamhet och även ha visa anläggningar i området. Länkar: Parkprogram för Jönköpings kommun Boverket, bostadsnära natur Referenser: Berglund, U. Jegerby, U Stadsrum och människorum. Byggforskningsrådet, svensk byggtjänst Berglund, U Perspektiv på stadens natur: om hur invånare och planerare ser på stadens natur. Stockholms tekniska högskola Boverket, Bostadsnära natur, inspiration och vägledning Boverket, Plats för trygghet, Inspiration för stadsutveckling Boverket och Movium, Ge plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Bucht e Grönplanering, Biologi och bosättning, Berg P. Natur och kultur Stockholm 45

49 Grahn P Om parkers betydelse. Stad och land Alnarp Grahn P Människans behov av parker -amerikansk forskning av i dag. Stad och land nr 107:1992, SLU Alnarp Gunnemark, K Hembygd i storstaden om vardagslivets praktik och den lokala identitetens premisser. Etnologiska föreningen i Västsverige. Kyllin, M och Lieberg M Barnperspektiv på utemiljön. Nordisk arkitekturforskning 1:2001 Århus Lieberg, M Ungdomars plats Människans natur- det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Olsson T. Stad och Land 159:1998 SLU Alnarp Lilja, E Den ifrågasatta förorten; identitet och tillhörighet i moderna förorter. Byggforskningsrådet Stockholm Lövrie, K Det gröna som identitetsskapande stadsbyggnadselement objekt, koncept och struktur Agraria 423 SLU Alnarp Lönnegren, G Vatten i dagen exempel på ekologisk dagvattenhantering, Stad och land nr 165: 2001 SLU Alnarp Nordström, M Vårt behov av grönska, några aktuella miljöpsykologiska forskningsresultat en forskningsöversikt. Statens råd för byggnadsforskning, svensk byggtjänst Naturvårdsverket, Rapport 544. Upplevd ljudmiljö i stadsnära grönområden och stadsparker Naturvårdsverkets hemsida Sandström, U Naturen i staden, grönområden och livskvalitet.. Den motsägelsefulla staden red. Elander, I studentlitteratur Lund Sandström, U Biodiversity green infrastructure. Örebro universitet Spacescape, Mäta stad, en guide till forskningsbaserad stadsbyggnad Stadsbyggnadskontoret, Stockholmsstad, Sociotophandboken, Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan Statens folkhälsoinstitut, Grönområden för fler, en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa 46

50 Ekologisk infrastruktur Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor. De upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Biologisk mångfald är en förutsättning för att naturens över lång tid ska kunna leverera ekosystemtjänster. En grönstruktur med stor biologisk mångfald tål förändringar och störningar bättre. Gröna stråk för växter och djur Att skydda de mest värdefulla områdena är viktigt men räcker inte. Områdesskydd tar inte hänsyn till de biologiska nätverken. Det är viktigt att det finns förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv även utanför de skyddade områdena. Antalet arter i staden är beroende av arealen av de gröna områdena, avståndet mellan områdena, områdenas form och arternas spridningsvägar. Dessutom behövs kontinuitet och en mångfald av naturtyper. Exempel på artrika miljöer som gärna kan gynnas i landskapet är lövskogar, ängs- och hagmarker, skogsbryn, bergsbranter, olika vattenmiljöer, flerskiktade skogsbestånd, äldre träd och skogsbestånd. Olika faktorer som påverkar hur rikt växt- och djurlivet är Storlek Stora arealer hyser plats för en större mångfald djur och växter än små arealer. Arealvariation ger större mångfald. Avstånd Avståndet mellan biotoper bör vara så litet som möjligt. Form Formen påverkar bland annat hur stora delar av området som berörs av kanteffekter. Kanteffekter handlar om att till exempel ljus och klimatförhållanden är annorlunda i kanten av ett område än i mitten. Spridningsvägar Gröna korridorer skapar möjligheter till spridning mellan biotopöar. Mångfald av biotoper En mångfald av biotoper ger förutsättningar för en mångfald av arter. Kontinuitet Att ett område sett ut och brukats likadant över lång tid ger goda förutsättningar för mångfald. För att kunna säga vad som behövs för att få till en bra grön infrastruktur behöver man titta på en art/artgrupp för sig. På kartan bredvid redovisas områden som är viktiga biologiska nätverk, ekologisk infrastruktur. Den ekologiska infrastrukturen är framtagen utifrån att skapa nätverk för insekter med anknytning till ädellövträd, pollinatörer i ängs- och betesmark, barrskogsmesar och skogshöns i barrskog och fladdermöss i strandmiljöer. Värdekärnor är områdena med högst naturvärden. 47

51 Värdetrakten är de områden som växter och djur kan röra sig/eller sprida sig inom. I den utredning om ekosystemtjänster som är gjord för Jönköpings kommun föreslås åtgärder för att gynna de biologiska nätverken. Förslag till åtgärder enligt: Ekosystemtjänster och grön infrastruktur i Jönköpings kommun, 2017 På kartan redovisas även övriga grönområden samt mängden grönt i tätorten. Dessa ger förutsättningarna för en artrikedom i vardagslandskapet. Tätorternas naturvärden På kartan redovisas de områden som ur naturvårdssynpunkt har högst värden i orterna. Områdena är viktiga för att bevara den biologiska mångfalden. De områden som redovisas är från Naturvårdsprogrammet klass 1-4, där de med klass 1 har de högsta värdena. Kommunens tätorter intill Vättern har växt fram i ett från början artrikt landskap. Många av de arter som var vanliga i skogs-och jordbrukslandskapet förr lever kvar i orternas park- och naturområden. I stadsbebyggelsen finns de kvar i parker knutna till ädellövträd, hålträd, grova tallar och jätteekar samt i gamla ängsmarker rika på blommor. Andra värdefulla miljöer som oväntat hyser hotade arter är grusytor och utförsåkningsbackar. Sluttningarna mot Vättern 48 För att gynna habitatnätverk med äng och bete: Skapa bibatterier Bibäddar i sand Nyskapande av blomrika biotoper Sådd av nektarrika blommor i vallodlingar Slåtter som gynnar pollinatörer på befintliga gräsmarker Gröna tak, ängsblommor, buskar För att gynna habitatnätverk med ädellövträd Skapa mulmholkar Plantera ek Skapa veddepåer Habitatnätverk för barrskog Bevara flerskiktning och död ved Habitatnätverk för fladdermöss Fladdermushabitat Fladdermusholkar Skapa strandlövskog, utveckla gamla träd

52 domineras av lövskogar med ett stort inslag av ädellövträd. Ädellövsskog av till exempel ek, lind, alm och ask har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Även annan lövskog så kallad triviallöv är mycket viktiga. Av de rödlistade (ovanliga) arterna i skogsmiljöer kan 90 % påträffas i lövskog. Många naturtyper har rationaliserats bort i det moderna skogs- och jordbruket, men kan finnas kvar som restbiotoper bland annat i tätorterna. Naturen är till stor del ett resultat av mänsklig handling, många arter är beroende av mänsklig påverkan. Tätorternas naturområden och parker kan användas som fristad för växt- och djurarter som är beroende av olika former av hävd som inte längre förekommer i landskapet i övrigt. Artrikedomen i gamla trädgårdar och parker kan vara stor. Även bebyggda områden och privat mark, som gröna bostadsgårdar och villatomter med mycket vegetation är viktiga. Gränna, Tenhult och Norrahammar- Taberg präglas av Vättersänkan. Ovanför förkastningen finns Grännaberget med gammal tallskog, ett småbrutet odlingslandskap och gamla ädellövmiljöer. Norrahammar-Taberg ligger i Vättersänkans dalgång. Värdefulla naturområden är Nyponkullen och berget Taberg. Taberg är beläget mitt i samhället och har en alldeles särskild typ av natur med inslag av arter som är anpassade till ultrabasiskt berg och vittringsgrus. Tenhult och Bottnaryd är belägna på Småländska höglandet. Värdefulla områden är bland annat Ingaryd och Bottnaryds urskog. Bankeryd ligger på mäktiga glaciala sandlager och på en sluttning mot öster. Vid Vättern finns en tvär erosionsbrant. Bebyggelsen bryts av gröna stråk som följer Lillån, Domneån och sluttningen med ekskog och ädellövbranter. I Jönköpings centrum är det Vättern och de båda sjöarna Munksjön och Rocksjön som tillsammans med sluttningarna präglar naturen mest. Till sjöarna rinner många vattendrag utför de lövskogsklädda sluttningarna. Bondberget och Rocksjön är några värdefulla områden. I Huskvarna är det brant terräng och åar som ger karaktären åt den tätortsnära naturen. Berggrundens grönsten och terrängens västvända läge ger rika växtförhållanden. Många fina ädellövbranter och ek/hassellundar finns inne i samhället. Huskvarna berget är ett värdefullt naturområde. Sjöarna och de kvarvarande våtmarkerna har goda betingelser för ett rikt fågelliv. Stort värde har så klart Vättern. Landsjön är en naturligt näringsrik sjö som utgör en häckningsplats för ett stort antal fågelarter. Sjön är även en viktig rastplats för fågel och har en exklusiv sjövegetation. Munksjön och Rocksjön samt Atttarpsdammen är också värdefulla sjöar. Tenhultasjön och Stråken är exempel på andra fina tätortsnära sjöar. Våtmarker breder ut sig i de flacka partierna runt Munksjön, Rocksjön och Tabergsån. Det återstår mindre än en tiondel av den ursprungliga arealen våtmark i dalgångarna söder om Vättern. I Länsstyrelsens arbete med en landskapsstrategi har en analys av värdetrakter gjorts. Av den kan konstateras att i ett regionalt perspektiv är området runt Vättern ett av de områden som värdetrakterna är koncentrerade runt. Runt Vättern finns bland annat naturvärden knutna till vatten och skog. Dumme mosse är en värdetrakt med höga värden för våtmarker. Vid Örserum, norr om Landsjön och norr om Gränna ligger värdetrakter med höga värden för odlingslandskapet. Östra Vätterbranterna är ett av Unesco utpekat biosfärsområde. Ett biosfärsområde ska tjäna som modellområde för hållbar utveckling. Området har genom den växlande topografin, klimatet och brukningshistorian ett stort antal naturtyper med höga biologiska, kulturhistoriska och estetiska värden. De högsta naturvärdena är främst knutna till trädmiljöer i skogen och i odlingslandskapet och till de mosaiklandskap de utgör. De ädellövsrika branterna är särskilt värdefulla. 49

53 Hot mot den biologiska mångfalden i tätorterna är att områden i grönstrukturen exploateras och att kontakten med omgivningen blir sämre när nya barriärer skapas. I första hand bör bevarandet av växter och djur ske där de funnits under lång tid då lång kontinuitet i markanvändandet ofta kan vara av betydelse för växter och djurs överlevnad. Nykonstruktion av biotoper kan dock i vissa fall ge en viss kompensation när exploateringar skadar en värdefull biotop. Exempel på faktorer som är viktiga i tätortssammanhang för att gynna biologisk mångfald: Mosaikartat småskaligt landskap Ökat inslag av gräsmarksytor, buskar och träd Grova/gamla/hålträd/hamlade träd och alléer Naturlig hydrologi/återkommande översvämningar Betes och slåttermark Rekonstruera och tillvarata historiska landskapsstrukturer Artrika vägkanter och andra ytor där arter från äldre tiders odlingslandskap kan ta sin tillflykt Bär/nöttillgång, blommande träd och buskar Blottad sand Diversitet i fältskikt, välja växter som fjärilar gillar Välja arter utifrån vad som finns naturligt på platsen/skulle kunna finnas naturligt på platsen, bevara gärna buskar och träd som finns på platsen Gröna tak och klätterväxter Biologiskt tillgängliga permanenta vatten, fuktstråk med tillfälligt kvarvarande vatten, lokal fördröjning av dagvatten. Ansvarsmiljöer Med ansvarsmiljöer menas sådana miljöer eller biotoper som är typiska för Jönköpings kommun men ovanliga i andra delar av Sverige, eller kan antas ha en betydande del av den biologiska mångfalden. Till varje ansvarsmiljö finns det även ansvarsarter som är knutna till den naturmiljön. Dessa är i Jönköpings kommun: Högmossar Storspov, myrlilja Kommunens västra del är särskilt rik på stora och värdefulla högmossar. Högmossarna har mycket stor betydelse för bland annat fågellivet. Exempel på en värdefull högmosse i tätortsnära läge är Dumme mosse. Äldre tallmiljöer och hällmarksskogar Reliktbock, nattskärra 50

54 Tätortsnära grönområden med äldre tallar är viktiga eftersom äldre tallbestånd blivit alltmer sällsynta i skogslandskapet. Grova solexponerade tallar är den enda livsmiljön för en rad vedlevande skalbaggar. Gamla tallmiljöer finns i ett stråk från Ryhov i öster till stadsparken i väster och söderut mot Norrahammar. Vid Gränna och Bankeryd finns också områden med äldre tallar. Enstaka grova tallar finns inne i bebyggelsen. Skyddsvärda träd (Hamlade, grova, senvuxna, ihåliga, döda etc) Fransfladdermus Gamla, grova och ihåliga träd är värdefulla för många växt- och djurarter. Gamla grova träd bidrar också med upplevelsevärden. I tätortsnära naturområden och parker i kommunen finns gott om grova träd. I rapporten skyddsvärda träd i Jönköpings kommun framträder delar av tätorterna Huskvarna och Jönköping som värdetrakter för skyddsvärda träd. Ekmiljöer Smalbandad ekbarkbock Eken är ett karakteristiskt träd i Jönköping och förekommer i flera värdefulla naturtyper som t.ex. ek-hasselskog och solitära ekar. Grova, solitära ekar i solexponerat läge finns på många ställen som sista resten av före detta betesmarker. Ekarna utgör livsrum för ett mycket stort antal arter. Eken har också kvaliteter för friluftslivet, i ekskogar kan ett lågvuxet fältskikt upprätthållas. Exempel på ekmiljöer är Huskvarnabergen, Pusta kulle, Bondberget, Eklundshov och A6- sluttningen samt de grova ekarna på Grännaberget. och vid Tenhults herrgård. Många stora träd står också på tomter och bostadsgårdar. Brant och ravinskogar Större barksnäcka, brunbräken, trubbig rävsvansmossa I Vätterbrantsområdet är de mycket artrika brant- och ravinskogarna ett vanligt inslag. Exempel på ravinlandskap är Tabergsån-Lillån, väster om Lillån i Huskvarna och Domneån i Bankeryd. Brantskogarna har mycket hög prioritet i naturvårdsarbetet. Exempel på ädellövbranter i är Utsiktsberget, Huskvarnafallen och Bråneryd. Ädellövbranter finns också i vattenledningsområdet i Jönköping och Häggebergsskogen i Bankeryd, samt på Nyponkullen i Norrahammar. Vättern och dess tillflöden Utter, storröding, kungsfiskare, ishavsgråsugga 51

55 Landskapsbilden i Jönköping präglas mycket av Vättern. Vätterns kalla vatten har tillsammans med den goda vattenkvaliteten skapat förutsättningar för ett rikt djurliv. Sjön är en av de artrikaste i Sverige. Utmärkande är också Vätterns alla tillflöden; åar och bäckar. De har en tydlig koppling till Vättern då flera av dem utgör reproduktionslokaler för sjöns fiskar. Slåtterängar och naturbetesmarker Finnögontröst, Adam och Eva, hasselmus Välhävdade och ogödslade slåtterängar och betesmarker innehåller ofta ett mycket rikt och värdefullt växt- och djurliv. De har också ofta upplevelsevärden och är estetiskt tilltalande. Både Jönköpings och Huskvarnas stadspark har ett ursprung i ängs-och hagmarker där stora naturvärden finns i grova tallar, artrika blomsterängar och vidkroniga ekar. Andra ängs- och hagmarker är Hakarps kyrkängar, Bondbergets ekhage vid Kungsängen, slåtterängen i Strutsabacken och Ölmstad björkpark. Sumpskogar Trollhand, mindre hackspett I sumpskogar skapar den höga luftfuktigheten i kombination med död ved goda förutsättningar för en rik flora och fauna. Sumpskogar finns bland annat vid Rocksjön, Huskvarnaån och Landsjön. Öppna sandmiljöer Sandödla, småfruktig blågryn Öppna solbelysta grus- och sandmarker är en miljö som många hotade arter behöver, men som det råder brist på i dagens landskap. Gamla grustag är exempel på öppna sandmiljöer och finns till exempel vid Bråneryd, Taberg och Månsarp. Utmed Vätterstranden finns också biologiskt viktiga sandmiljöer. Rikkärr Höstspira,skräddarspindel Med rikkärr menas egentligen inte att det är särskilt näringsrikt utan kärrmiljöer som via vatten tillförs mineraler från intilliggande kalkhaltig berggrund eller jord. Rikkärr hyser ofta mycket höga naturvärden eftersom de har en speciellt anpassad och artrik växtlighet. Rikkärr finns till exempel vid Rocksjön och söder om Tenhultasjöns badstrand. 52

56 Länkar: Östra Vätterbranterna Kommunens naturvårdsprogram Referenser: Jönköpings kommun Naturvårdsprogram Boverket Gröna områden i planeringen, Boverket stadsmiljöavdelningen Kalmar. Boverket Låt staden grönska, klimatanpassning genom grönstuktur Bucht E Grönstruktur i städer och tätorter. Stad och land nr 127:1994. SLU Alnarp Länsstyrelsen i Jönköpings län En samlad kraft, landskapsstrategi för biologisk mångfald i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län 2017 Grön handlingsplan remissutgåva. 53

57 Klimatanpassning Parker och naturområden har förutsättningar för att på olika sätt hantera en del av de effekter som uppstår till följd av ett förändrat klimat. Växter bidrar också till att reducera klimatförändringen genom inbindning av kol. Ett uppvuxet träd reducerar luftens innehåll av koldioxid med cirka 22 kilo per år. Enligt det klimatscenarie som tagits fram för Jönköpings kommun kommer klimatet i framtiden att bli: Varmare Torrare (periodvis) Blötare, fler skyfallsöversvämningar och fler vattendragsöversvämningar. När klimatet blir varmare flyttar klimatzoner och vegetationszoner norrut. Det kan medföra att ovanliga arter kan försvinna medan nya arter kan etablera sig, Mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat. Bristen på tjäle ökar risken för stormskador oavsett om det blir några förändringar i vindklimatet (vilket är osäkert). Värmeböljor, torka och översvämningar är påfrestningar på samhället som förväntas bli vanligare. Fler och längre perioder med torka innebär vattenbrist främst i områden med mindre vattentäkter. Varmare och torrare i kombination innebär också större risk för bränder. Liksom i skog så ökar brandrisken i städer när vegetationen är torr. Vegetation är viktigt för att den skapar skugga och sänker temparturen. En stads temperatur är högre och luftfuktigheten lägre i förhållande till dess omland. Skillnaden i temperatur mellan stad och landsbygd kan ibland vara så stor som 12o C. Dessa förhållanden gör att städer är extra sårbara vid temperaturförändringar. Grönområden kan minska temperaturen med flera grader vid värmeböljor. Äldre, barn och funktionshindrade är extra känsliga för värmeböljor. Kartan nedan visar uppmätt temperatur. Röda och vita områden är områden med högst temperatur och blå områden är de med lägst temperatur. Kartan visar tydligt hur hårdgjorda områden har hög temperatur medan grön- och vattenområden har låg temperatur. 54

58 Kartan visare uppmätt temperatur. Röda och vita områden har högst temperatur och blå lägst. Växters rötter stabiliserar marken och kan motverka erosion i erosionskänsliga områden. I Jönköpings kommun är kända erosionskänsliga områden de som är markerade på kartan nedan. 55