E4 Förbifart Stockholm, FSE

Transkript

1 Tunnelutskottet Arbetsgrupp 2: Funktion och Säkerhet Island Färöarna Norge Sverige Finland Danmark 1

2 Basfakta 2

3 3

4 Basfakta ca 21 km lång, varav 18 km i tunnel Körtid ca 15 min ca fordon/timme i rusningstrafik ca fordon/dygn Trafiköppning ca 2026 Finansiering Kostnad ca 30 miljarder Finansiering ca 80 trängselskatt och ca 20% staten Entreprenader 5 st Installationsentreprenader FSE901 Tele, styr- och övervakningssystem FSE902 Elförsörjning, belysning och VVS FSE903 Tunnelventilation FSE904 Trafiksystem FSE905 VA och BBS Avtal har tecknats. Arbete påbörjas sommaren

5 Grundläggande fakta Nybyggnation ca 56 km trafiktunnel Sex trafikplatser 65 meter under vattenytan 80 m höjdskillnad Dimensionerande fakta Typ av system ICS, ASÖ, NTS, MCS Antal redundanta styrsystem för driftområden 32 st Antal objekttyper ca 150 st Antal objekt ca Antal signaler ca Körfältssignaler > st Övriga variabla trafikskyltar > 300 st Impulsfläktar 186 st Till- och frånluftsfläktar 45 st Mottagningsstationer 2 st Mellanspänningsställverk 32 st 5

6 Udda funktioner Branddetektering och brandbekämpning Inga sprinklersystem i teknikutrymme Inga gassläckningssystem Brandbekämpningssystem i trafiktunnlar Detektering av brand på flera olika sätt (värme, rök, video,radar) Avancerad reglerbar tunnelventilation Fläktstationer VA Släckvattenmagasin Vattenreningsanläggning Pumpstationer Trafik Trafikdetektering och trafikräkning via radar Fullgrafiska trafikskyltar där en skylt kan anta flera olika roller Inga outstations Avancerad trafiklogik Nätverk, kommunikation Ett anläggningsövergripande nät (LCP) för all data, video, tal etc ITV Rörliga kameror 6

7 Utmaningar Politisk het potatis Hög kvalitets- och miljöfokus Stort mediafokus Hålla utlovade tids- och kostnadsramar Höga förväntningar från allmänhet/trafikanter Hög multiplikatoreffekt 5 st. Installationsentreprenader Nya entreprenörer 7

8 Entreprenader 8

9 Entreprenader för tekniska system FSE901: Tele, styr och övervakningssystem FSE902: El, belysning och VVS FSE903: Tunnelventilation FSE904: Trafiksystem FSE905: VA och fast släcksystem 9

10 FSE901 Tele-, styr- och övervakningssystem Omfattar följande tekniska system: Anläggningsövergripande styr- och övervakningssystem (ASÖ) SÅP och VAS Local Communication Platform (LCP) Fiberkabelsystem ITV-system Branddetekteringssystem (trafikutrymme) Brandlarmsystem (sidoutrymme) Rökdetektorer (trafikutrymme) Passerkontrollsystem Radiodistributionssystem Telefonisystem PA-system Meddelandesystem Tunnelgivare Incidentdetekteringssystem Ljudfyrsystem Handbrandsläckare, inklusive skåp Teknikarbetsplatser FSE902 El, belysning, VVS Omfattar följande tekniska system: Elsystem Belysningssystem VVS-system Kanalisation, installationsgolv Teknikkiosker FSE903 Tunnelventilation Omfattar följande tekniska system: Tunnelventilationssystem FSE904 Trafiksystem Omfattar följande tekniska system: Körfältssignaler Trafikdetektorer VMS-system Fasta vägmärken och skyltar Avstängningsanordningar Påfartsregleringssystem FSE905 VA och fast släcksystem Omfattar följande tekniska system: VA-system Fast brandbekämpningssystem 10

11 Styrande faktorer 11

12 Det finns även en 6:e aktör: Trafikverket Centrala system Omfattar följande centrala tekniska system: NTS (Nationellt Trafiklednings Stödsystem) LAIV (Leda, Anläggningsövervaka och Informera Väg) TC-ACS (Access Control System) TDIS (Trafik Data Insamlings System) TC-MCS (Motorway Control System) NDL (Nationellt DataLager) TC-ITV (Kameraövervakningssystem) TC-Utrop (Meddelandesystem) TC-Telefoni (Telefoni inom anläggning och med Trafikcentral) ÖTS (Övervakning och styrning av trafiksignaler) 12

13 Geografi Geografiska faktorer: Övervakas från Trafikledningscentral Två separata tunnlar (anläggningar) ca 56 km trafiktunnel 32 st. ELDU (eldriftutrymmen) 18 st. VA-anläggningar 16 st. Fläktstationer 1 st. Brandgasstation 3 st. Mottagningsstationer 13 st. teknikkiosker Sex trafikplatser 65 meter under vattenytan 80 m höjdskillnad 13

14 14

15 Intressenter Interna intressenter är: Drifttekniker Förvaltare Krisorganisation Trafikledare Underhållsentreprenör Externa intressenter är: Allmänheten Kommuner Lokaltrafik Länsstyrelser Media Mobiloperatörer MSB Tjänsteförmedlare Trafikanter Transportstyrelsen Räddningstjänst Polisen VägAssistans 15

16 Övergripande områden Följande områden påverkar genomförandet: Märkning Installationskrav Avsnittsindelning Utrustningskrav Arbetsmiljökrav Miljökrav IT-miljöer Informationssäkerhet Leveranser Samordningskrav Kontroll och provning Driftsättningskrav Dokumentationskrav Underhållskrav Stabilitet och säkerhetskrav Genomförande Organisation Riskhantering 16

17 Stabilitet Prestanda Säkerhet Geografi Intressenter Funktion och säkerhet Centrala system Ekonomi Tekniska system Kontrakt (krav) Övergripande områden Entreprenader 17

18 Säkerhetskoncept 18

19 Säkerhetskoncept Kort sammanfattning Huvudfaktorer: Enkel riktad trafik Gestaltningskoncept Utrymningskoncept 19

20 Säkerhet i vägtunnlar 20

21 Säkerhetskoncept Utrymning 21

22 Säkerhetskoncept Insats 22

23 Säkerhetskoncept Ytterligare faktorer Skydd mot brand och ras Kontinuerlig övervakning via Trafikledningscental Beslutsstödsystem Övningar i olyckshantering och samverkan Detektorer för brand, luftkvalitet, kö samt stillastående fordon etc. kopplade till kameror Trafikanter kan alltid påkalla hjälp via egen mobiltelefon eller hjälptelefon i hjälprum 23

24 Funktioner 24

25 25 Trafikledningscentral Geografiskplats (Autonoma) Lokalnivå Fältnivå Regional-nivå Central nivå 5 0 Regionalt samordnade utrustningar ansluts till system som: ÖTS2 MCS TUS D B NTS NDL Citrixklient D B Lokalt samordnade utrustningar ansluts till system för: Tunnlar Broar Funktion: Beslutsstöd Trafikledning Driftledning Externa tjänster Funktion: Datalagring Central logik Drift- och underhåll Degraderad drift Funktion: Lokal datalagring Lokal objektsmanövrering Service Objektlogik & sekvenser Degraderad drift Funktion: Datainsamling Budskap till trafikanter Utstyrning av manöver

26 Trafikledningscentral Regional-nivå Central nivå DB NTS NDL Beroendeprincipen Närhetsprincipen Citrixklient Geografiskplats (Autonoma) Lokalnivå Fältnivå 50 DB 26

27 NTS Nationellt Trafiklednings Stödsystem NTS Norra Länken Södra Länken ASÖ Server ASÖ Server ASÖ Klient ASÖ Klient LCP LCP ASÖ AÖ ASÖ AÖ ASÖ DO ASÖ DO ASÖ DO ASÖ DO Förbifart Stockholm ASÖ Server ASÖ Klient LCP ASÖ AÖ ASÖ DO ASÖ DO 27

28 Systemlösning NTS ASÖ ASÖ Server ASÖ Klient LCP ASÖ AÖ ASÖ DO ASÖ DO VA Belysning Trafik VVS Elkraft Tunnelventilation Tele Radio Brand Sprinker 28

29 ASÖ Anläggningsövergripande styr- och övervakningssystem ASÖ Server ASÖ Klient LCP ASÖ AÖ ASÖ RIO ASÖ DO ASÖ DO ASÖ RIO ASÖ RIO 29

30 Krav 30

31 Kravställning Ursprungsidén Funktionella krav Få krav Låt marknaden styra 31

32 Kravställning Slutresultat Funktionella krav kombinerat med specifika krav Kravmängden styrt av behovet Vi styr där saker måste lösas på ett specifikt sätt Marknaden råder där vi inte har specifik syn på lösning 32

33 Kravställning Skrivregler Ett krav ska vara: Korrekt: Krav ska vara riktiga, relevanta för sammanhanget samt möjliga att uppfylla. Entydig: Krav ska bara kunna tolkas på ett sätt. För att uppnå detta måste krav vara väl genomarbetade och formulerade. Ordval (nomenklatur) är av stor betydelse för att entydiga krav ska erhållas. Heltäckande: Kravmassan ska vara så fullständig att utföraren är bunden att utföra det arbete som krävs för att Beställaren ska erhålla den önskade produkten/funktionen i den färdiga anläggningen. Konsistent: Krav ska inte stå i konflikt med varandra (motsägelser får ej förekomma). Modifierbar: Krav ska vara möjliga att ändra med enkla medel. Under projektet kommer krav att ändras, och det är därför av vikt att detta kan göras på ett sätt så att negativa följdeffekter ej uppstår i onödan. Därför bör samma krav inte förekomma på flera ställen, och kraven bör vara redovisade ett och ett. Spårbar: Bakgrunden eller orsaken (motivet) till kravet ska vara möjlig att utläsa. 33

34 Kravställning Syftet med kravställning och skrivregler Alla parter ska tolka allt lika. Alla ska veta vad de ska göra. Alla gränsytor har identifierats och hanterats. Riskhantering har lett till riskminimerande åtgärder vilket lett till krav Krav ska kunna läsas in i kravdatabas Krav ska kunna utgöra underlag för: Systemering Konstruktion Kontroll och provning Ändringshanering 34

35 Funktioner (igen) 35

36 Funktioner, genomgående principer All information till intressenter ska vara likformig Märkning Dokumentation HMI 36

37 Funktioner, genomgående principer Samma nivå på händelser och larm genom hela anläggning Händelser och larm Larmtillstånd Funktioner Attribut Händelsetyp, händelsetext, status Prioritet och allvarlighet/kategori Likformighet och relevans Detektering Summalarm Signalstatus Larmskurar Larmundertryckning Larmfördröjning Tidsupplösning Larmrad, larmlista, symboler, färg Händelselogg, händelselista Larminstruktion Koppling till underhållssystem Analys 37

38 Funktioner, genomgående principer Samma begreppsvärld genom hela anläggningen Underlätta: För driftspersonal (hantering) Underhåll och felsökning Utbildning Vidareutveckling Samverkan Larm- och händelsetexter Ord- och begreppslista Objekttyper och objekt Namn på system och funktioner Namn på anläggningsdelar 38

39 Funktioner, genomgående principer Alla HMI ska bete sig lika (så långt det är rimligt) En utmaning är att det finns många HMI Fokus på de HMI som kan programmeras Fokus på: Samma ord- och begreppsvärld Användning av färg och form Manövrering Larm och händelser Historik 39

40 Funktioner, genomgående principer Funktioner och system ska vara stabila, ur alla aspekter Stabilitet kan betyda: Användning av fysisk och logisk redundans Kraftmatning (normal kraft och UPS) Nätverk och kommunikation Fysisk placering av utrustningar Hantering av miljöer (värme, kyla, ventilation) Fysiskt skydd (dörrar, lås, vakter) Logiskt skydd Behörighet Utbildning Uppföljning och analys Ständiga förbättringar Nivå på stabilitet avgörs av funktionen/systemets vikt sett till anläggningens helhet 40

41 Funktioner, genomgående principer Vi bygger en anläggning (inte öar av tekniska lösningar) Utmaningen är att anläggningen består av 32 st. definierade system plus 9 st. centrala system. Alla dessa hanteras av olika UE/team. Men vi bygger en anläggning och alla intressenter ska uppfatta det som en anläggning. Målet är likformighet, inom ramen för rimlighet. D.v.s. en produkt ska inte byggas om för att åstadkomma likformighet. 41

42 Funktioner, genomgående principer Autonomitet Minska beroendet mellan systemdelar. Skapa autonoma öar. Medför ökad stabilitet. Exempel: Indelning i driftområden. Exempel: ASÖ AÖ, ASÖ DO, och ICS. Exempel: Indelning i tekniska system. 42

43 Funktioner, genomgående principer Informationsutbyte (kommunikation) Tydliga gränsytor mellan system/funktioner Minimering av antalet gränsytor Få protokolltyper Säkert läge Ett gemensamt processnätverk för all trafik (data, ljud, video ) Informationssäkerhet från dag 1 43

44 Funktioner, genomgående principer Bygg smart Objektorienterat byggsätt, avser både logisk och fysisk utformning Underhållsbara lösningar Funktioner/system ska kunna vidareutvecklas och avvecklas Kontroll- och provningsmiljö (Simulatorer) 44